DOCSLIB.ORG

Underlag För Effektivare Insamling Av Farligt Avfall I Umeå Kommun

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Underlag För Effektivare Insamling Av Farligt Avfall I Umeå Kommun MH 2006:x Underlag för effektivare insamling av farligt avfall i Umeå kommun Arvid Nelehag Handledare: Mauno Lassila, Umeå universitet Jörgen Eriksson, UMEVA VT-terminen 2006 Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Examensarbete, 20 poäng Miljö- och hälsoskyddsprogrammet Umeå universitet Beställning av arbeten från D20-kursen Examensarbete, 20 p, vid miljö- och hälsoskyddsprogrammet kan göras från: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 901 87 UMEÅ Telefon 090-786 63 22 Fax 090-786 67 50 Copies of this student report can be ordered from: Department of Ecology and Environmental Science Umeå University S-901 87 UMEÅ Sweden Telephone +46 90 786 63 22 Fax +46 90 786 67 50 Detta är ett examensarbete, 20 poäng i huvudämnet miljö- och hälsoskydd. Arbetet är granskat och godkänt, men författaren/na svarar själv för rapportens resultat och slutsatser. This is a project work, 30 ECTS-credits in Environmental Health. The project is examined by the Department, but the student(s) is/are responsible for the results and conclusions presented. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, tel 090-786 50 00 Department of Studies in Ecology and Environmental Science, Umeå University, UMEÅ, Sweden, Tel +46 90 786 50 00 Förord Skriften som ni håller i er hand (eller läser på er skärm) är ett 20 poängs examensarbete vid institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap, Umeå Universitet. Rapporten är ett beställningsarbete av UMEVA och därmed utformad efter deras önskemål. Jag vill ta tillfället i akt att tacka de personer som kontaktats i samband med arbetet, som alla villigt bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Jag vill även tacka all personal på UMEVA som hjälpt och stöttat under arbetets gång. Ett speciellt tack riktar jag till mina två handledare, Jörgen Eriksson på UMEVA och universitetslektor Mauno Lassila, som delat med sig av sina kunskaper och gett feedback under hela arbetet. Tack även till min familj och vänner som gett värdefulla åsikter om arbetet och att ni stått ut med allt prat om farligt avfall. Hoppas att ni har lärt er något! Umeå 2006-04-20 Arvid Nelehag Basis for more efficient hazardous waste collection in Umeå municipality Arvid Nelehag Abstract This study examines the potential for more efficient collection of hazardous waste in Umeå municipality. The study also examined whether there is a difference in the handling of hazardous waste depending on residential area, type of residence, age, degree of information, personal involvement and to compare these parameters to the national level. The efficiency of spreading information regarding hazardous wastes was also considered. Finally, an appropriate system for collection of hazardous waste is presented. The information was collected in two ways, one by sending out surveys to 992 households (600 responded) and one by interviews in twelve municipalities. Based on the survey, young people are less likely to handle hazardous waste properly. The survey also shows that a higher degree of information results in the respondents taking better care of waste. The most popular source of information is from brochures. Almost 70 percent thought it was easy to return hazardous waste. The biggest complaint for those who found it difficult to return hazardous waste was too far a distance to disposal stations; 86% believe the collection of hazardous waste would be improved if the stations for returning were situated close to the households. Respondents’ trust in the system for collecting hazardous waste is high (86%). Conclusions that can be drawn from the study are that a higher degree of information together with better access for the households to dispose of the waste would improve the collection of hazardous waste in Umeå municipality. Key Words: Hazardous waste, inquiry, interview, collecting systems. Sammanfattning Umeå Vatten och Avfall AB:s mål är att uppnå en insamlingsgrad på minst 90 procent av småbatterier, elektriskt och elektroniskt avfall samt övrigt farligt avfall från hushållen innan år 2008. År 2004 samlades det in totalt 983 ton farligt avfall i Umeå kommun men samtidigt slängdes ungefär 287 ton farligt avfall. Denna rapport syftar till att vara ett underlag för effektivare insamling av farligt avfall i Umeå kommun. Delsyftena har varit: • Att kartlägga om det är någon skillnad i hanteringen av farligt avfall i Umeå kommun beroende på bostadsområde och boendeform eller personers ålder, informationsgrad och engagemang samt även att jämföra dessa parametrar med förhållandena på nationell nivå • Att utreda om det är möjligt och i så fall hur man bäst effektiviserar spridningen av information om farligt avfall till de boende • Att ta fram förslag på lämpliga system för insamling av farligt avfall för Umeå kommun Rapporten består av två delar, en enkätunderökning i Umeå kommun och en intervjuundersökning i 12 valda kommuner. Till enkätundersökningen valdes fem typområden ut i Umeå kommun. Totalt skickades ut 992 enkäter till personer i åldrarna 20 till 75 år. Svarsfrekvensen blev efter påminnelse 60,5 procent. Enkäten bygger på Svenska Renhållningsverksföreningens intervjufrågor och har anpassats efter undersökningens syfte. Resultaten är testade med chi-2 test med en signifikansnivå på 95 procent (p≤0,05). Enkätundersökningen visade att yngre personer genomgående hanterade farligt avfall sämre än äldre. Vidare märktes att ett högre allmänt miljöengagemang eller en högre informationsgrad resulterade i bättre hantering av farligt avfall. De äldre ansåg sig i större utsträckning vara informerade och engagerade. Dessa resultat pekar på att information är viktigt och att den viktigaste målgruppen för denna är de yngre. Det gick dock inte att se någon större skillnad mellan olika bostadformer eller områdestyper, men området Ersboda stack dock ut negativt på vissa frågor. En stor andel (74 %) angav att de var ganska eller mycket engagerade i miljöfrågor rent allmänt. Nästan 70 procent tyckte att det var ganska eller mycket lätt att lämna in farligt avfall. Långa avstånd var den största orsaken till att vissa respondenter tyckte att det var svårt att lämna in farligt avfall. Hela 79 procent lämnade in allt eller det mesta av sitt farliga avfall och nästan 80 procent slängde aldrig eller sällan farligt avfall i det vanliga sopkärlet. De fraktioner av farligt avfall som hanterades sämst var smått elavfall, vattenlöslig färg och överbliven medicin. Bäst hanterades småbatterier, bekämpningsmedel, spillolja och lösningsmedel. Anmärkningsvärt var att hanteringen i Umeå var något sämre än på nationell nivå, trots ett högre engagemang. 74 procent ansåg sig vara ganska eller mycket väl informerade och störst andel (37 %) hade fått sin information via informationsbroschyrer. Resultaten visar att broschyrer är en populär källa till information; hälften ville ha information i broschyrform. Trots den höga informationsgraden var det bara 15 procent som kände till hur farligt avfall tas om hand sedan det lämnat insamlingsstället. Förtroendet för systemet var högt (86 %), men de som inte trodde på systemet angav att de inte visste hur det fungerar och inte heller vad som händer med det farliga avfallet. 86 procent av respondenterna trodde att insamlingen av farligt avfall skulle förbättras om fastighetsnära insamling eller en turbil infördes. De ansåg även att mer, bättre och tydligare information om hur farligt avfall ska hanteras, och vad som händer om man inte lämnar in det, skulle förbättra insamlingen. Till intervjuundersökningen valdes 12 kommuner ut. Kommunerna kontaktades via telefon om sina erfarenheter av olika insamlingssystem för farligt avfall. I undersökningen framkom att flera kommuner valt att sluta med röda miljöboxar för farligt avfall, för att säkerheten inte var tillräckligt hög. Kommunerna med miljöbil/ farligt avfall-bil använde sig av dem på lite olika sätt. Att köra dessa två gånger per år i villaområden och sedan resten av året använda dessa i kampanjer, där exempelvis stora företag besöks så att personalen får lämna sitt farliga avfall i anslutning till sin arbetsplats, ser ut att vara en intressant lösning. Fastighetsnära insamling för flerfamiljshus har givit varierande resultat men den gemensamma nämnaren är att information är mycket viktigt. Fastighetsnära insamling är en service som är populär bland de boende. Budning till dörr, som användes av minst antal kommuner, får anses som den bästa servicen, men har inte visat bra resultat i förhållandet till kostnaderna.. För att uppnå Umeå Vatten och Avfalls mål krävs med säkerhet något eller några ytterligare system vid sidan av de befintliga, tillsammans med förbättrad information. • Enklast skickas informationsbroschyrer ut via fakturan till enfamiljshus • De boende i flerfamiljshus bör får sin information via fastighetsägaren i både muntlig och broschyrform • Alla nyinflyttade måste få information så snabbt som möjligt • Den viktigaste gruppen att nå är de under 34 år • Det krävs olika typer av insamlingssystem för enfamiljsområden och flerfamiljsområden • För områden med enfamiljshus är alternativet med farligt avfall-bil som körs i kampanjer vår och höst bra. Under resten av året kan den köras i kampanjer mot stora företag eller institutioner, där de anställda får lämna sitt farliga avfall • För områden med flerfamiljshus är returskåp för farligt avfall en bra lösning Innehållsförteckning Förord Abstract Sammanfattning 1 Inledning ..............................................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Umeå Landsbygd – En Välmående Del Av Kommunen
    Umeå landsbygd – en välmående del av kommunen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 4 Definition 5 Befolkning 6 Stad och land växer lika mycket 6 Fler barnfamiljer på landsbygden idag 10 Högre medelålder på landsbygden 12 Färre utrikes födda på landsbygden 14 Nästan bara småhus utanför tätorterna 15 Fler små hushåll i tätorterna 16 Födelseöverskottet störst på landsbygden 16 Fler välutbildade i tätorterna 18 Högre inkomster på landsbygden 19 Högre sysselsättningsgrad bland de som bor på landsbygden 19 Små skillnader i ohälsotalet 21 Sammanfattning för avsnittet 23 Näringsliv och pendling 24 Ensidigare jobbutbud på landsbygden 24 Jobben finns i tätorterna 26 Svagare återhämtning på landsbygden 28 Utbildningsnivå per bransch skiljer mellan stad och land 32 Många pendlar till tätorterna 33 Sammanfattning för avsnittet 34 Bilaga 1 35 Besök vår hemsida: www.umea.se/statistik Kontaktpersoner: Annika Myrén, Övergripande planering, tel. 090-16 12 45, [email protected] Annalena Löfgren, Övergripande planering, tel. 090-16 12 42, [email protected] Marika Jacobsson, Lantmäteri, tel. 090-16 13 62, [email protected] Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 6 2015 2 Inledning Föreliggande rapport har tagits fram som ett underlag i Umeå kommuns arbete med landsbygdsutveckling. Rapporten är uppdelad i två avsnitt – befolkning och näringsliv, samt flyttningar och pendling. Första av- snittet beskriver befolkningen boende i Umeå kommuns tätorter och landsbygd. Andra avsnittet beskriver näringslivet med fokus på dagbefolkningen, det vill säga de som har sin arbetsplats på landsbygden respek- tive i tätorterna samt de rörelser som finns i form av flyttningar och pendling.
    [Show full text]
  • Översiktsplan Umeå Kommun
    Översiktsplan Umeå kommun SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2017 7 7 7 www.umea.se/oversiktsplan Översiktsplan Umeå kommun Samrådshandling januari 2017 Projektgrupp: Pernilla Helmersson, projektledare och samhällsplanerare Hanna Jonsson, samhällsplanerare Daniel Lindström, samhällsplanerare Annika Myrén, utvecklingsstrateg Elin Pietroni, planeringschef Staffan Sjöström, mark- och exploteringsingenjör Kartor, illustationer, layout m.m. Kartor, illustrationer och layout: Pernilla Helmersson, Umeå kommun där inte annat anges. Foto: Umeå kommun där inget annat anges. Översiktsplanen på webben: www.umea.se/oversiktsplan © Umeå kommun Medgivande LAN 10-41 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Umeå mot 200 000 invånare 6 2.1 Översiktsplanens roll för hållbar tillväxt 6 2.2 Tillväxt i Umeå- varför? 7 2.3 Strategier för hållbar tillväxt 8 2.4 Tillväxtscenario 200 000 invånare 10 2.5 Människan i centrum 12 2.6 Långsiktigt arbete mot ett hållbart samhälle 14 2.7 Att bygga staden- hur är det tänkt? 16 2.8 Trafikplaneringen- hur är det tänkt? 18 2.9 Landsbygden och övriga tätorter- hur är det tänkt? 20 2.10 Hållbar planering för kusten- hur är det tänkt? 22 2.11 Älven som vår stora resurs- hur är det tänkt? 24 3. Översiktsplanen 26 3.1 Vad är en översiktsplan? 26 3.2 Arbetssätt för kontinuerlig översiktsplanering 26 3.3 Översiktsplan Umeå kommun består år 2017 av 27 3.4 Hur översiktsplanedelar förhåller sig till varandra 29 3.5 Översiktsplanens status 29 3.6 Efterföljande planering konkretiserar 30 4. Översiktsplanens teman 32 4.1 Bebyggelse 32 4.2 Allmän lämplighetsprövning av bebyggelse 32 4.3 Verksamheter 33 4.4 Samhällsservice 38 4.5 Landsbygdsutveckling 40 4.6 Trafikstrategi 40 4.7 Grönstruktur 41 4.8 Strandskydd 42 4.9 Kultur och fritid 43 4.10 Naturresurser 44 4.11 Berg, grus, morän och matjord 45 4.12 Rennäring 45 4.13 Kulturmiljöer 45 4.14 Miljö, hälsa och säkerhet 46 4.15 Teknisk försörjning 49 4.16 Riksintressen 50 4.17 Natura 2000 53 4.18 Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning 54 4.19 Mellankommunala frågor 56 5.
    [Show full text]
  • Allmänna Lokala Ordningsföreskrifter Umeå Kommun.Pdf
    Allmänna Lokala ordningsföreskrifter Umeå kommun Dokumenttyp: Föreskrifter Dokumentansvarig: Beslutsdatum: Tekniska nämnden/samhällsbyggnadskontoret 2008-02-25 § 38 Beslutad av: DNR: Kommunfullmäktige KS000798/2007 Meddelande av Umeå kommun med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommunen och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Lokala ordningsföreskrifter för Umeå kommun har tryckts i Författningssamling Västerbottens län 24 FS 1997:47. Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde § 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Umeå kommun skall upprätthållas. Syftet med kommunens ordningsföreskrifter är att tillgodose medborganas krav på ordning, trygghet och tillgänglighet och att möjliggöra ett samhälle där alla medborgare ges förutsättningar att vara delaktiga. Bestämmelserna i 20-21 §§ har till syfte att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. § 2 Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelserna i 20-23 §§ är även tillämpliga på andra än offentliga platser. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. § 3 Vid tillämpningen av 3 kap. ordningslagen och dessa
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Personalforteckning.Pdf
    EFTERNAMN FÖRNAMN FÖDD FÖDELSEORT ADRESS CIVILSTÅND ANSTÄLLD AVG. SYSSELSÄTTNING Back Margit Johanna 1926-08-25 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-06-08 Nätväverska Helsing Elin Augusta Björköby, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-08 1948-08-13 Nätväverska Rosendahl Sylvia Adela 1926-03-28 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-19 1950-06-01 Nätväverska Sten Anita Else 1930-10-15 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Doktar Ingrid Alice 1929-12-09 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Öberg Alice Anna 1925-01-14 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-08-13 1948-08-13 Nätväverska Åberg Maria Göta 1908-09-01 Piteå Sofiehem Ogift 1948-08-17 1948-09-01 Nätlagerska Bäckström Märta Valborg Elisabet 1905-05-24 Nysätra Dragongatan 12 Gift 1948-09-14 1948-09-01 Nätlagerska Lindgren Berit Maria 1933-09-14 Vännäsby Box 4816, Teg Ogift 1948-09-15 1949-02-12 Nätväverska Karlsson Elfvi Adele 1918-09-29 Närpes, Finland Box 1110, Teg Gift 1948-09-15 1948-03-11 Nätlagerska Granberg Marianne Gertrud 1933-02-18 Bösta Skravelsjö Ogift 1948-10-07 Nätväverska Johansson Ann-Mari Rut 1932-07-26 Vännäs Box 130, Vännäs Gift 1948-11-01 1952-08-06 Nätväverska Granberg Elis Carl 1925-12-11 Bösta Röbäcksby Gift 1948-10-01 Förman Björkman Anton Evert 1925-09-14 Björköby, Finland Box 1221, Teg Gift 1948-11-08 Verkmästare Sten Alice Anni 1929-07-04 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15 1949-05-20 Nätväverska Brådd Hilda Helena 1920-10-01 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15
    [Show full text]
  • Utvecklingsstrategi För Vatten Och Avlopp I Umeå Kommun
    EN HÅLLBAR VÄG FÖR TILLVÄXT Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun ANTAGANDEHANDLING NOVEMBER 2016 VA-plan VA-planen visar var, när och i vilken ordning utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras ske. Sid 9. VA-policy I VA-policyn behandlas vilken strategi och vilka riktlinjer som gäller. Sid 43. VA-översikt Översikten belyser nuläge, omvärldsfaktorer, utveckling och framtida behov gällande vatten och avlopp i Umeå kommun. Översikten har fungerat som underlag för framtagandet av VA-policyn och VA-planen. Sid 47. www.umea.se/kommun Arbetsgrupp och ledning Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun Arbetsgrupp Foton där inget annat anges: har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbets- Sara Wård Edvall, Övergripande planering (projektledare) Umeå kommun och Vakin grupp med tjänstemän från Övergripande planering, Anders Aubry, Detaljplanering Vakin, Detaljplanering, Miljö- och hälsoskydd samt Ulla Aronsson, Miljö- och hälsoskydd Kartor och illustrationer där inte annat anges: Bygglov. Maria Blomqvist, Bygglov Pernilla Helmersson Pernilla Helmersson, Övergripande planering En styrgrupp har varit knutet till arbetet bestående av Per Hänström, Miljö- och hälsoskydd Grafisk profil och layout: chefer för berörda verksamheter. Hanna Jonsson, Övergripande planering Pernilla Helmersson och Ann Vidmark Christer Stenmark, Vakin Arbetet har löpande stämts av i kommunstyrelsens Ulrika Sundin Bonnedahl, koncernjurist UKF/Umeå kommun Snedbilder: näringslivs- och planeringsutskott, som fungerat som Sandra Thomée,
    [Show full text]
  • Program För Hållbar Landsbygds- Utveckling I Umeå Kommun Antagandeversion Augusti 2018
    Program för hållbar landsbygds- utveckling i Umeå kommun Antagandeversion augusti 2018 1 www.umea.se/landsbygd Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun Antagandeversion augusti 2018 Projektgrupp: Annika Myrén, projektledare och utvecklingsstrateg Pernilla Helmersson, samhällsplanerare Hanna Jonsson, samhällsplanerare Emil Sandström, samhällsplanerare Malin Lagervall, planeringschef (fr.o.m. hösten 2017, tidigare Elin Pietroni) Kartor, illustationer, layout m.m. Illustrationer och layout: Annika Myrén och Pernilla Helmersson, Umeå kommun där inget annat anges. Foto: Umeå kommun där inget annat anges. Omslagsbilder: Kalle Prorok (högst upp, i mitten), Tobias Sundqvist (mellanrad, till höger), Jennie Lindström (längst ned, i mitten), Övriga: Fredrik Larsson Programmet på webben: www.umea.se/landsbygd © Umeå kommun Medgivande LAN 10-41 Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................4 2. Program för hållbar landsbygdsutveckling .................................................5 2.1 Attraktiva livsmiljöer ......................................................................................8 2.2 Starkt lokalt näringsliv .................................................................................11 2.3 Väl fungerande offentlig service ..................................................................16 2.4 Goda kommunikationer ...............................................................................20 2.5 Aktiv lokal utveckling ...................................................................................24
    [Show full text]
  • Sammanställning 2011
    Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen 24FS 2011:6 Utkom från trycket den 31 mars 2011 Foto: Mats Lindström Foto: Mats Lindström SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 2011 24FS4 2010:62 Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 24FS 2011:6 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Västerbottens län upprättad Utkom från den 15 februari 2011. trycket den 31 mars 2011 I denna sammanställning redovisas: sida I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar...................... 3 II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter....................................... 9 III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för annan bärighetsklass eller belastning än bärighetsklass 2......................... 63 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter....................... 77 V. Bärighetsklasser under vinterperioden....................................... 79 Bilageförteckning 1. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK1).............................. 83 2. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK2).............................. 85 3. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK3).............................. 87 4. Planskilda trafikplatser..............................................................
    [Show full text]
  • Strandskydd I Umeåregionen
    Tillägg till översiktsplan Bjurholms kommun Nordmalings kommun Robertsfors kommun Strandskydd i Umeåregionen Umeå kommun Vindelns kommun med miljökonsekvensbeskrivning MKB Vännäs kommun Antagen av respektive fullmäktige i Umeåregionens kommuner Tillägg till översiktsplan - Strandskydd i Umeåregionen. Planen är antagen av fullmäktige i respektive kommun. Planen antogs följande datum; Nordmaling 2013 04 15 Bjurholm 2013 06 10 Umeå 2013 06 11 Vindeln 2013 06 17 Vännäs 2013 06 17 Robertsfors 2013 06 19 Arbetsgrupp: Sune Höglander, Nordmalings kommun Jan Engman, Nordmalings kommun Monica Bjelkeby, Bjurholms kommun Mattias Olsson, Bjurholms kommun Veronica Tengman, Bjurholms kommun Tommy Johansson, Robertsfors kommun Sara Forsberg, Robertsfors kommun Doris Grellmann, Umeå kommun Pernilla Helmersson, Umeå kommun Linnea Grahn, Umeå kommun Jan Olofsson, Vindelns kommun Bo Hellsing, Vännäs kommun Malin Österlund, Vännäs kommun Styrgrupp: Kurt-Allan Egelby, kommunchef Bjurholms kommun Magnus Haglund, kommunchef Nordmalings kommun Karl-Johan Bergmark, kommunchef Robertsfors kommun Mikael Öhlund, stadsdirektör Umeå kommun Eric Torstensson, kommunchef Vindelns kommun Tore Forsberg, samhällsbyggnadschef Vännäs kommun Kartor och bilder: Flygbilder: Lars Lindh Foton: Bertil Hagberg, Sesamphoto Foton där inte annat anges: Umeåregionens kommuner Kartor: Veronica Grahn (samtliga områdeskartor samt de s.k. kartöversikter) Pernilla Helmersson och Doris Grellmann, Umeå kommun (kartor s. 11, 17 och 19). Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande
    [Show full text]
  • Sammanställning 2009
    Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen 24FS 2009:6 Utkom från trycket den 31 mars 2009 Foto: Mats Lindström SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 2009 24FS4 2007:6 Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 24FS 2009:6 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Västerbottens län upprättad Utkom från den 29 januari 2009. trycket den 31 mars 2009 I denna sammanställning redovisas: sida I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar...................... 3 II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter....................................... 9 III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för annan bärighetsklass eller belastning än bärighetsklass 2......................... 63 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter....................... 77 V. Bärighetsklasser under vinterperioden....................................... 79 Bilageförteckning A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK1).............................. 83 B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK2).............................. 85 C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK3).............................. 87 D. Planskilda trafikplatser..............................................................
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]