DOCSLIB.ORG

Utvecklingsstrategi För Vatten Och Avlopp I Umeå Kommun

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Utvecklingsstrategi För Vatten Och Avlopp I Umeå Kommun EN HÅLLBAR VÄG FÖR TILLVÄXT Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun ANTAGANDEHANDLING NOVEMBER 2016 VA-plan VA-planen visar var, när och i vilken ordning utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras ske. Sid 9. VA-policy I VA-policyn behandlas vilken strategi och vilka riktlinjer som gäller. Sid 43. VA-översikt Översikten belyser nuläge, omvärldsfaktorer, utveckling och framtida behov gällande vatten och avlopp i Umeå kommun. Översikten har fungerat som underlag för framtagandet av VA-policyn och VA-planen. Sid 47. www.umea.se/kommun Arbetsgrupp och ledning Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun Arbetsgrupp Foton där inget annat anges: har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbets- Sara Wård Edvall, Övergripande planering (projektledare) Umeå kommun och Vakin grupp med tjänstemän från Övergripande planering, Anders Aubry, Detaljplanering Vakin, Detaljplanering, Miljö- och hälsoskydd samt Ulla Aronsson, Miljö- och hälsoskydd Kartor och illustrationer där inte annat anges: Bygglov. Maria Blomqvist, Bygglov Pernilla Helmersson Pernilla Helmersson, Övergripande planering En styrgrupp har varit knutet till arbetet bestående av Per Hänström, Miljö- och hälsoskydd Grafisk profil och layout: chefer för berörda verksamheter. Hanna Jonsson, Övergripande planering Pernilla Helmersson och Ann Vidmark Christer Stenmark, Vakin Arbetet har löpande stämts av i kommunstyrelsens Ulrika Sundin Bonnedahl, koncernjurist UKF/Umeå kommun Snedbilder: näringslivs- och planeringsutskott, som fungerat som Sandra Thomée, Detaljplanering Lars Lindh politisk styrgrupp, liksom i Vakins styrelse. Torbjörn Wikström, Vakin Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande LAN 11-158 Övriga medarbetare Ann Vidmark, Kommunikation Krister Törneke, Thyréns (underlag VA-översikt) Vill du veta mer? Styrgrupp Utvecklingsstrategin på webben: Elin Pietroni, planeringschef (ordförande) www.umea.se/vastrategi Margaretha Alfredsson, samhällsbyggnadsdirektör Här finns förutom planen information om genomförandet, Tomas Blomqvist, VD Vakin svar på vanliga frågor och kontaktuppgifter. Margareta Green-Palo, miljö- och hälsoskyddschef Per Grünhagen, VA-chef Vakin Tomas Strömberg, planchef 2 Innehållsförteckning Utvecklingsstrategi för vatten Områdesbeskrivningar 20 VA-översikt 47 och avlopp i Umeå kommun Områden där allmänt VA avses byggas ut omfattande Inledning 48 - för hållbar tillväxt 4 befintlig och tillkommande bebyggelse inom Bakgrund och syfte 48 planeringsperioden Avgränsning 48 Prioritet A: Täfteå 20 Organisation och ansvarsfördelning 49 VA-plan 9 Prioritet A: Sörmjöleområdet 22 Inledning 10 Prioritet A: Norrmjöleområdet 24 Omvärldsfaktorer och befintliga planer 50 VA-planens betydelse och innebörd 10 Prioritet A: Ostnäsfjärden 26 Aktuella lagar 50 Avgränsning och planeringshorisont 11 Prioritet A: Sand-Tuvan 28 Miljökvalitetsmål 51 Prioritet B: Områden som föreslås för utbyggnad Miljökvalitetsnormer för vatten 51 Bedömningar utifrån flera perspektiv 12 gällande befintlig och tillkommande bebyggelse Klimatförändringar 52 på sikt 30 Miljö- och hälsoskyddsnämndens principer för Organisation, rutiner och ansvar i kommunen 13 Prioritet C: Områden som föreslås för utbyggnad skyddsnivå för små avloppsanläggningar 53 gällande befintlig och tillkommande bebyggelse Sammanfattning VA-plan 15 på mycket lång sikt 31 Den allmänna VA-anläggningen 54 Områden som föreslås bli föremål för utvidgning Verksamhetsområden (VO) 54 Sammanfattande karta 17 av verksamhetsområde för avlopp gällande Dricksvatten 56 tillkommande bebyggelse 32 Spillvatten 57 Utgångspunkter 18 Områden där allmän VA-anläggning för avlopp Dagvatten 58 Beslut om utvidgning av verksamhetsområde 18 inte bedöms bli aktuellt 36 Ledningsnät 59 Avtalslösningar för vattenförsörjning utanför verksamhetsområde 18 Behov av åtgärder inom befintligt Enskild vattenförsörjning 60 Enskild VA-försörjning och tillsyn 18 verksamhetsområde för VA 39 Gemensamhetsanläggningar 18 Ordlista 62 Genomförande 40 Utbyggnad av kommunalt VA 19 Beslutsgång 19 Policy för vatten och avlopp 43 I väntan på utbyggnaden 19 Introduktion 44 Vad händer med din enskilda anläggning? 19 Riktlinjer 45 3 Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun - för hållbar tillväxt Umeå kommun och Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB (Vakin) har tillsammans tagit fram en utvecklings- strategi för vatten och avlopp (VA) i Umeå kommun. Syftet med utvecklingsstrategin är att • gynna fortsatt tillväxt på ett hållbart sätt • kommunens vatten, yt-, grund- och dricksvatten fortsatt ska hålla hög kvalitét • kommunen ska vara förutsägbar för kommun- invånarna • kostnader för investeringar ska belysas, vara tydliga och kunna planeras för. Hållbar tillväxt Umeå är en växande kommun där tillväxten både utgörs av kompletteringar i den bebyggda miljön och en över- gång till permanentboende kring sjöar och kust i typiska fritidshusområden. Umeå kommun har ansvar för att de bor i, eller planerar att bosätta sig i, samt motiven för Genom en tydlig VA-planering får fastighetsägare tydligare planläggning sker så att mark- och vattenförekomster inte detta. Utvecklingsstrategin tydliggör hur avloppsfrågan ska information om möjligheter och krav. Planeringen kan belastas ytterligare av föroreningar. Vattenförsörjning och hanteras i olika geografiska delar av kommunen. därmed bidra till en större acceptans och förståelse liksom avloppshantering är därför viktiga frågor att hantera och ett bättre och smidigare genomförande. Strategin ska ta hänsyn till tidigt i planprocessen. Ett problem som kan uppstå är att fastighetsägare kostar fungera som ett verktyg för att uppskatta framtida inves- på nya enskilda anläggningar för att i ett senare skede teringskostnader, både för kommunen och för enskilda Hög vattenkvalitét ingå i ett område som ansluts till det kommunala verk- fastighetsägare. En rad faktorer påverkar vattnets kvalitét t.ex. utsläpp från samhetsområdet. Umeå kommun vill vara förutsägbar enskilda avlopp, föroreningar i dagvatten och verksamhe- för invånarna i dessa frågor och visa på hur en hållbar Samsyn och samarbete ter som påverkar grund- och ytvattnet. Vattenkvaliteten i planering ska kunna ske samt vilka motiv som ligger till För att effektivt kunna påverka och styra över verksam- sjöar, vattendrag och kustvatten ska enligt lagstiftning ha grund för besluten. heter som kommunen har rådighet över, krävs samsyn och bibehålla god eller hög status. och samarbete över förvaltningsgränserna. Samordning Kommunens tillsyn av små avloppsanläggningar samord- i tidiga skeden möjliggör en förutseende VA- och bebyg- Förutsägbarhet och ekonomisk tydlighet nas med VA-planen så att största miljönytta och samhälls- gelseplanering. Det är rimligt att kommuninvånare i Umeå vet hur vat- ekonomisk nytta förenas med förutsägbarhet för invå- ten- och avloppsfrågor på sikt ska hanteras i det område narna om vad som händer i framtiden. 4 Utvecklingsstrategi i tre delar 2. Policy för vatten och avlopp (VA-policy). Utvecklingsstrategin innehåller tre delar. Metodiken och Se sid 43. uppdelningen följer en struktur som arbetats fram och VA-policyn anger kommunens ambition och prioritering föreslagits av Länsstyrelsen Stockholm. Tyngdpunkten för VA-frågorna. VA-översikten har fungerat som underlag i utvecklingsstrategin ligger på avloppshanteringen då för framtagande av VA-policyn. Som underlag till policyn underlag för vattenförsörjningsplan och dagvattenstrategi ligger också ställningstaganden gjorda i översiktsplanen. har utarbetats i ett tidigare skede. Arbetet med färdig- Denna policy ersätter en tidigare antagen VA-policy från ställande av dagvattenstrategin pågår. 2012. 1. VA-plan Se sid 9. 3. VA-översikt. Se sid 47. I VA-planen redovisas en bild av hur VA-försörjningen ska VA-översikten utgör en nulägesbeskrivning som om- anpassas för målet 200 000 medborgare år 2050. Planen fattar hela kommunens VA-försörjning dvs. dricksvatten, beskriver i vilken omfattning och med vilken takt befintlig avloppsvatten samt drän- och dagvatten. I översikten be- bebyggelse och även tilltänkt bebyggelse utanför verksam- skrivs omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar, framtida hetsområdet ska anslutas till den allmänna avloppsanlägg- utveckling och behov både inom och utanför det nuva- ningen. Riktlinjer anges också för områden som inte be- rande verksamhetsområdet. Översikten redovisar ansvars- döms bli aktuella för anslutning till allmän VA-anläggning. områden, aktuella lagar och miljökvalitetsmål. De tre delarna VA-planen, VA-policyn och VA-översikten bildar tillsammans Umeå kommuns utvecklingsstrategi för vatten och avlopp. 5 Stark koppling till översiktsplanen Översiktsplan Umeå kommun består av ett stort antal Utifrån strategierna har ett scenario för en framtida håll- Därtill föreslås tillväxt exempelvis i de tidigare kommun- delar såsom olika fördjupningar för olika geografiska om- bar bebyggelsestruktur formulerats för ett Umeå med delarna Hörnefors, Sävar, Holmsund och Obbola samt i råden. Översiktsplanen länkar i sin tur till flera strategier 200 000 invånare. byar i vissa stråk. Bebyggelse föreslås också i vattennära för genomförandet. Utvecklingsstrategin för vatten och lägen vid älv och kust. avlopp är en viktig sådan. En ambition är att bygga mera stad och en stor del av den framtida tillväxten föreslås framförallt inom den så kallade Alla översiktsplanens delar och strategier härleds till de Femkilometersstaden. strategier för hållbar tillväxt som beskrivs i Fördjupningen för Umeå som fungerar som paraply för annan planering. Hållbara
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Allmänna Lokala Ordningsföreskrifter Umeå Kommun.Pdf
    Allmänna Lokala ordningsföreskrifter Umeå kommun Dokumenttyp: Föreskrifter Dokumentansvarig: Beslutsdatum: Tekniska nämnden/samhällsbyggnadskontoret 2008-02-25 § 38 Beslutad av: DNR: Kommunfullmäktige KS000798/2007 Meddelande av Umeå kommun med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommunen och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Lokala ordningsföreskrifter för Umeå kommun har tryckts i Författningssamling Västerbottens län 24 FS 1997:47. Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde § 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Umeå kommun skall upprätthållas. Syftet med kommunens ordningsföreskrifter är att tillgodose medborganas krav på ordning, trygghet och tillgänglighet och att möjliggöra ett samhälle där alla medborgare ges förutsättningar att vara delaktiga. Bestämmelserna i 20-21 §§ har till syfte att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. § 2 Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelserna i 20-23 §§ är även tillämpliga på andra än offentliga platser. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. § 3 Vid tillämpningen av 3 kap. ordningslagen och dessa
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Personalforteckning.Pdf
    EFTERNAMN FÖRNAMN FÖDD FÖDELSEORT ADRESS CIVILSTÅND ANSTÄLLD AVG. SYSSELSÄTTNING Back Margit Johanna 1926-08-25 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-06-08 Nätväverska Helsing Elin Augusta Björköby, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-08 1948-08-13 Nätväverska Rosendahl Sylvia Adela 1926-03-28 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-19 1950-06-01 Nätväverska Sten Anita Else 1930-10-15 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Doktar Ingrid Alice 1929-12-09 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Öberg Alice Anna 1925-01-14 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-08-13 1948-08-13 Nätväverska Åberg Maria Göta 1908-09-01 Piteå Sofiehem Ogift 1948-08-17 1948-09-01 Nätlagerska Bäckström Märta Valborg Elisabet 1905-05-24 Nysätra Dragongatan 12 Gift 1948-09-14 1948-09-01 Nätlagerska Lindgren Berit Maria 1933-09-14 Vännäsby Box 4816, Teg Ogift 1948-09-15 1949-02-12 Nätväverska Karlsson Elfvi Adele 1918-09-29 Närpes, Finland Box 1110, Teg Gift 1948-09-15 1948-03-11 Nätlagerska Granberg Marianne Gertrud 1933-02-18 Bösta Skravelsjö Ogift 1948-10-07 Nätväverska Johansson Ann-Mari Rut 1932-07-26 Vännäs Box 130, Vännäs Gift 1948-11-01 1952-08-06 Nätväverska Granberg Elis Carl 1925-12-11 Bösta Röbäcksby Gift 1948-10-01 Förman Björkman Anton Evert 1925-09-14 Björköby, Finland Box 1221, Teg Gift 1948-11-08 Verkmästare Sten Alice Anni 1929-07-04 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15 1949-05-20 Nätväverska Brådd Hilda Helena 1920-10-01 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15
    [Show full text]
  • Strandskydd I Umeåregionen
    Tillägg till översiktsplan Bjurholms kommun Nordmalings kommun Robertsfors kommun Strandskydd i Umeåregionen Umeå kommun Vindelns kommun med miljökonsekvensbeskrivning MKB Vännäs kommun Antagen av respektive fullmäktige i Umeåregionens kommuner Tillägg till översiktsplan - Strandskydd i Umeåregionen. Planen är antagen av fullmäktige i respektive kommun. Planen antogs följande datum; Nordmaling 2013 04 15 Bjurholm 2013 06 10 Umeå 2013 06 11 Vindeln 2013 06 17 Vännäs 2013 06 17 Robertsfors 2013 06 19 Arbetsgrupp: Sune Höglander, Nordmalings kommun Jan Engman, Nordmalings kommun Monica Bjelkeby, Bjurholms kommun Mattias Olsson, Bjurholms kommun Veronica Tengman, Bjurholms kommun Tommy Johansson, Robertsfors kommun Sara Forsberg, Robertsfors kommun Doris Grellmann, Umeå kommun Pernilla Helmersson, Umeå kommun Linnea Grahn, Umeå kommun Jan Olofsson, Vindelns kommun Bo Hellsing, Vännäs kommun Malin Österlund, Vännäs kommun Styrgrupp: Kurt-Allan Egelby, kommunchef Bjurholms kommun Magnus Haglund, kommunchef Nordmalings kommun Karl-Johan Bergmark, kommunchef Robertsfors kommun Mikael Öhlund, stadsdirektör Umeå kommun Eric Torstensson, kommunchef Vindelns kommun Tore Forsberg, samhällsbyggnadschef Vännäs kommun Kartor och bilder: Flygbilder: Lars Lindh Foton: Bertil Hagberg, Sesamphoto Foton där inte annat anges: Umeåregionens kommuner Kartor: Veronica Grahn (samtliga områdeskartor samt de s.k. kartöversikter) Pernilla Helmersson och Doris Grellmann, Umeå kommun (kartor s. 11, 17 och 19). Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande
    [Show full text]
  • Sammanställning 2009
    Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen 24FS 2009:6 Utkom från trycket den 31 mars 2009 Foto: Mats Lindström SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 2009 24FS4 2007:6 Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 24FS 2009:6 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Västerbottens län upprättad Utkom från den 29 januari 2009. trycket den 31 mars 2009 I denna sammanställning redovisas: sida I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar...................... 3 II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter....................................... 9 III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för annan bärighetsklass eller belastning än bärighetsklass 2......................... 63 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter....................... 77 V. Bärighetsklasser under vinterperioden....................................... 79 Bilageförteckning A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK1).............................. 83 B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK2).............................. 85 C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK3).............................. 87 D. Planskilda trafikplatser..............................................................
    [Show full text]
  • Underlag För Effektivare Insamling Av Farligt Avfall I Umeå Kommun
    MH 2006:x Underlag för effektivare insamling av farligt avfall i Umeå kommun Arvid Nelehag Handledare: Mauno Lassila, Umeå universitet Jörgen Eriksson, UMEVA VT-terminen 2006 Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Examensarbete, 20 poäng Miljö- och hälsoskyddsprogrammet Umeå universitet Beställning av arbeten från D20-kursen Examensarbete, 20 p, vid miljö- och hälsoskyddsprogrammet kan göras från: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 901 87 UMEÅ Telefon 090-786 63 22 Fax 090-786 67 50 Copies of this student report can be ordered from: Department of Ecology and Environmental Science Umeå University S-901 87 UMEÅ Sweden Telephone +46 90 786 63 22 Fax +46 90 786 67 50 Detta är ett examensarbete, 20 poäng i huvudämnet miljö- och hälsoskydd. Arbetet är granskat och godkänt, men författaren/na svarar själv för rapportens resultat och slutsatser. This is a project work, 30 ECTS-credits in Environmental Health. The project is examined by the Department, but the student(s) is/are responsible for the results and conclusions presented. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, tel 090-786 50 00 Department of Studies in Ecology and Environmental Science, Umeå University, UMEÅ, Sweden, Tel +46 90 786 50 00 Förord Skriften som ni håller i er hand (eller läser på er skärm) är ett 20 poängs examensarbete vid institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap, Umeå Universitet. Rapporten är ett beställningsarbete av UMEVA och därmed utformad efter deras önskemål. Jag vill ta tillfället i akt att tacka de personer som kontaktats i samband med arbetet, som alla villigt bidragit med sina kunskaper och erfarenheter.
    [Show full text]
  • Avfallsplan 2020 Bilagor Bilaga a Ordlista
    Juni 2010 Avfallsplan 2020 Bilagor Bilaga A Ordlista Aerob behandling (Aerobic treatment) Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis kompostering Anaerob behandling Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis rötning (Anaerobic treatment) Aska (Ashes) Se rökgasreningsrest respektive slagg Avfall (Waste) Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap 1 § Miljöbalken) Avfallshantering (Waste management) Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (se 15 kap 3 § Miljöbalken) Bala (Baling) Packa samman och eventuellt binda samman till balar, till exempel inför mellanlagring eller för att få ett lätthanterligt material BAT Best Available Technology (bästa tillgängliga teknik), rättesnöre för vilket system som ska väljas utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad som kan anses ekonomiskt rimligt Bioavfall, biologiskt avfall (Biowaste) Park- och trädgårdsavfall (green waste) samt matavfall (food waste). Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer (jämför organiskt avfall) Biogas (Biogas) Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid Biologisk behandling Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling (Biological treatment) Bortskaffande (Disposal) Sådana
    [Show full text]
  • Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
    Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning ..........................................................................
    [Show full text]
  • Robertsfors Angränsande Kommuner
    Robertsfors angränsande kommuner. Nära Ånäsets Pizzacafé & Gatukök, Postombud, tel. 020-23 22 21. PONDUS 2017 riktnummer 0934- till slalombacken i Bygdsiljum, Ånäset, tel. 202 03. Robertsfors: ICA, Storgatan 30, cirka 30 km från Robertsfors. Överklintens kvarn, Ånäset: OKQ8, Skolgatan 1. AKTIVITETER tel. 070-279 78 45. Shell Ånäset, tel. 203 55. Bad Utförsåkning Systembolag, Storgatan 31, 2 Badhus, Parkgatan, tel. 141 55. 15 Bygdsiljumsbacken, MATSTÄLLEN/KAFÉER Robertsfors, tel. 102 55. Robertsfors TEMPERERAT BAD 12 ned farter, sommartid även – sommaröppna Hälsocentral, tel. 090-785 91 21. 6 Luftabadet, Lufta Camping, bikepark, tel. 0914-201 38. Logen Tövalite, Sikeå. Tel. 153 54. Apotek, tel. 0771-45 04 50. vid E4 Ånäset, tel. 204 88. Trädgår’n i Bygdeå, SOS Larm, tel. 112. HAVSBAD LOGI sommarcafé, tel. 302 45. Killingsand, Storsand. Hotell o vandrarhem Lufta Camping, Ånäset, RASTPLATSER INSJÖBAD – året runt-öppna tel. 204 88. E4:AN: FÖR NORRGÅENDE TRAFIK: Bjännsjön, Ultervattnet, 2 Hotell Brukspatronen Osten Lager, Ånäset, tel. 204 88. Granberget mellan Sikeå och Hamptjärn, Trehörningen, Robertsfors, 391 00. Robertsfors Bruksmuseum, Gumboda, rastplats med bords- Aron-Orsaträsket, Labbträsket, 8 Överklintens kvarn, Robertsfors, tel. 070-678 00 45. grupper, toalett och soptunnor. Djäknebodasjön. tel. 070-279 78 45. Stenfors Gård – Gårdsbutik & Café, FÖR SÖDERGÅENDE TRAFIK: Mar­ 3 Österlundstorpet, Åkullsjön, Ånäset, tel. 070-556 44 19. sjön vid kommungränsen mot Bangolf tel. 410 78. Tullgården, Ratan, Bygdeå, Skellefteå, fin plats vid liten sjö 6 Lufta Camping, äventyrs- 2 Rotegården, Robertsfors, tel. 311 32. med sittgrupper, toalett, infotavla, golf med guldvaskning, tel. 141 00. soptunnor. Logen Tövalite, Sikeå: tel. 204 88. KOMMUNIKATIONER Rastplats vid infarten till Robertsfors Hotell o vandrarhem www.tabussen.nu med busshållplats, p-platser med Fiske – sommaröppna Taxisamordningen, tel.
    [Show full text]
  • The Umeå Region | Sweden | Summerguide 2013 Visitumea.Se 1 Your Next Adventure!
    The Umeå Region | Sweden | Summerguide 2013 visitumea.se 1 Your Next Adventure! Make an unforgettable trip with your family, your friends, colleagues or your class. From 750 SEK / person. Book your adventure today! www.granobeckasin.com [email protected] Blåkullev 4 922 95 Granö +46933-410 00 Bird Nest A Tree House and a Hotel Enjoy the view of The Ume River from the tree tops together with the one you love. From 1445 SEK / person. Book your experience today! www.granobeckasin.com [email protected] Blåkullev 4 THE UMEÅ REGION/DER REGION UMEÅ POPULATION/EINWOHNER: 147 000 922 95 Granö AREA/FLÄCHE: 9 415 km² 0933-41000 HIGHEST POINT/HÖCHSTER PUNKT: Sexberget (Bjurholm) 499 m above sea level/über dem Meeresspiegel COAST/KÜSTE: 800 km NUMBER OF MAJOR RIVERS/ANZAHL GROSSEN FLÜSSE: 6 2 visitumea.se Welcome! Umeå is northern Sweden’s largest city. It is a dynamic metropolis offering a rich cultural life, trendy shopping, first-class restaurants, bars, pubs, clubs and everything from design hotels to genuinely different accommodation. Just around the corner from the busy city, those who seek outdoor adventure or peace have massive forests, high mountains and roaring rivers for fishing, kayaking, canoeing and white-water rafting. Willkommen! Our countryside also offers farm shops, Umeå ist die größte Stadt in Nord- sights and attractions for all tastes – all schweden – eine dynamische Metropole mit within one hour by car! einem reichhaltigen Kulturleben, trendge- We warmly welcome you to the Umeå rechten Einkaufsmöglichkeiten, erstklassigen region this summer. We are sure that you Restaurants, Bars, Kneipen, Clubs und vielen will have a good time – no matter what anderen Einrichtungen – vom Designhotel bis you are seeking! hin zu Unterkünften mit Lokalkolorit.
    [Show full text]