Utvecklingsstrategi För Vatten Och Avlopp I Umeå Kommun

EN HÅLLBAR VÄG FÖR TILLVÄXT Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun

ANTAGANDEHANDLING NOVEMBER 2016

VA-plan VA-planen visar var, när och i vilken ordning utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras ske. Sid 9.

VA-policy I VA-policyn behandlas vilken strategi och vilka riktlinjer som gäller. Sid 43.

VA-översikt Översikten belyser nuläge, omvärldsfaktorer, utveckling och framtida behov gällande vatten och avlopp i Umeå kommun. Översikten har fungerat som underlag för framtagandet av VA-policyn och VA-planen. Sid 47.

www.umea.se/kommun Arbetsgrupp och ledning

Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun Arbetsgrupp Foton där inget annat anges: har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbets- Sara Wård Edvall, Övergripande planering (projektledare) Umeå kommun och Vakin grupp med tjänstemän från Övergripande planering, Anders Aubry, Detaljplanering Vakin, Detaljplanering, Miljö- och hälsoskydd samt Ulla Aronsson, Miljö- och hälsoskydd Kartor och illustrationer där inte annat anges: Bygglov. Maria Blomqvist, Bygglov Pernilla Helmersson Pernilla Helmersson, Övergripande planering En styrgrupp har varit knutet till arbetet bestående av Per Hänström, Miljö- och hälsoskydd Grafisk profil och layout: chefer för berörda verksamheter. Hanna Jonsson, Övergripande planering Pernilla Helmersson och Ann Vidmark Christer Stenmark, Vakin Arbetet har löpande stämts av i kommunstyrelsens Ulrika Sundin Bonnedahl, koncernjurist UKF/Umeå kommun Snedbilder: näringslivs- och planeringsutskott, som fungerat som Sandra Thomée, Detaljplanering Lars Lindh politisk styrgrupp, liksom i Vakins styrelse. Torbjörn Wikström, Vakin Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande LAN 11-158 Övriga medarbetare Ann Vidmark, Kommunikation Krister Törneke, Thyréns (underlag VA-översikt) Vill du veta mer? Styrgrupp Utvecklingsstrategin på webben: Elin Pietroni, planeringschef (ordförande) www.umea.se/vastrategi Margaretha Alfredsson, samhällsbyggnadsdirektör Här finns förutom planen information om genomförandet, Tomas Blomqvist, VD Vakin svar på vanliga frågor och kontaktuppgifter. Margareta Green-Palo, miljö- och hälsoskyddschef Per Grünhagen, VA-chef Vakin Tomas Strömberg, planchef

2 Innehållsförteckning

Utvecklingsstrategi för vatten Områdesbeskrivningar 20 VA-översikt 47 och avlopp i Umeå kommun Områden där allmänt VA avses byggas ut omfattande Inledning 48 - för hållbar tillväxt 4 befintlig och tillkommande bebyggelse inom Bakgrund och syfte 48 planeringsperioden Avgränsning 48 Prioritet A: Täfteå 20 Organisation och ansvarsfördelning 49 VA-plan 9 Prioritet A: Sörmjöleområdet 22 Inledning 10 Prioritet A: Norrmjöleområdet 24 Omvärldsfaktorer och befintliga planer 50 VA-planens betydelse och innebörd 10 Prioritet A: Ostnäsfjärden 26 Aktuella lagar 50 Avgränsning och planeringshorisont 11 Prioritet A: Sand-Tuvan 28 Miljökvalitetsmål 51 Prioritet B: Områden som föreslås för utbyggnad Miljökvalitetsnormer för vatten 51 Bedömningar utifrån flera perspektiv 12 gällande befintlig och tillkommande bebyggelse Klimatförändringar 52 på sikt 30 Miljö- och hälsoskyddsnämndens principer för Organisation, rutiner och ansvar i kommunen 13 Prioritet C: Områden som föreslås för utbyggnad skyddsnivå för små avloppsanläggningar 53 gällande befintlig och tillkommande bebyggelse Sammanfattning VA-plan 15 på mycket lång sikt 31 Den allmänna VA-anläggningen 54 Områden som föreslås bli föremål för utvidgning Verksamhetsområden (VO) 54 Sammanfattande karta 17 av verksamhetsområde för avlopp gällande Dricksvatten 56 tillkommande bebyggelse 32 Spillvatten 57 Utgångspunkter 18 Områden där allmän VA-anläggning för avlopp Dagvatten 58 Beslut om utvidgning av verksamhetsområde 18 inte bedöms bli aktuellt 36 Ledningsnät 59 Avtalslösningar för vattenförsörjning utanför verksamhetsområde 18 Behov av åtgärder inom befintligt Enskild vattenförsörjning 60 Enskild VA-försörjning och tillsyn 18 verksamhetsområde för VA 39 Gemensamhetsanläggningar 18 Ordlista 62 Genomförande 40 Utbyggnad av kommunalt VA 19 Beslutsgång 19 Policy för vatten och avlopp 43 I väntan på utbyggnaden 19 Introduktion 44 Vad händer med din enskilda anläggning? 19 Riktlinjer 45

3 Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun - för hållbar tillväxt

Umeå kommun och Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB (Vakin) har tillsammans tagit fram en utvecklingsstrategi för vatten och avlopp (VA) i Umeå kommun.

Syftet med utvecklingsstrategin är att • gynna fortsatt tillväxt på ett hållbart sätt • kommunens vatten, yt-, grund- och dricksvatten fortsatt ska hålla hög kvalitét • kommunen ska vara förutsägbar för kommun- invånarna • kostnader för investeringar ska belysas, vara tydliga och kunna planeras för.

Hållbar tillväxt Umeå är en växande kommun där tillväxten både utgörs av kompletteringar i den bebyggda miljön och en över- gång till permanentboende kring sjöar och kust i typiska fritidshusområden. Umeå kommun har ansvar för att de bor i, eller planerar att bosätta sig i, samt motiven för Genom en tydlig VA-planering får fastighetsägare tydligare planläggning sker så att mark- och vattenförekomster inte detta. Utvecklingsstrategin tydliggör hur avloppsfrågan ska information om möjligheter och krav. Planeringen kan belastas ytterligare av föroreningar. Vattenförsörjning och hanteras i olika geografiska delar av kommunen. därmed bidra till en större acceptans och förståelse liksom avloppshantering är därför viktiga frågor att hantera och ett bättre och smidigare genomförande. Strategin ska ta hänsyn till tidigt i planprocessen. Ett problem som kan uppstå är att fastighetsägare kostar fungera som ett verktyg för att uppskatta framtida inves- på nya enskilda anläggningar för att i ett senare skede teringskostnader, både för kommunen och för enskilda Hög vattenkvalitét ingå i ett område som ansluts till det kommunala verk- fastighetsägare. En rad faktorer påverkar vattnets kvalitét t.ex. utsläpp från samhetsområdet. Umeå kommun vill vara förutsägbar enskilda avlopp, föroreningar i dagvatten och verksamhe- för invånarna i dessa frågor och visa på hur en hållbar Samsyn och samarbete ter som påverkar grund- och ytvattnet. Vattenkvaliteten i planering ska kunna ske samt vilka motiv som ligger till För att effektivt kunna påverka och styra över verksam- sjöar, vattendrag och kustvatten ska enligt lagstiftning ha grund för besluten. heter som kommunen har rådighet över, krävs samsyn och bibehålla god eller hög status. och samarbete över förvaltningsgränserna. Samordning Kommunens tillsyn av små avloppsanläggningar samord- i tidiga skeden möjliggör en förutseende VA- och bebyg- Förutsägbarhet och ekonomisk tydlighet nas med VA-planen så att största miljönytta och samhälls- gelseplanering. Det är rimligt att kommuninvånare i Umeå vet hur vat- ekonomisk nytta förenas med förutsägbarhet för invå- ten- och avloppsfrågor på sikt ska hanteras i det område narna om vad som händer i framtiden.

4 Utvecklingsstrategi i tre delar 2. Policy för vatten och avlopp (VA-policy). Utvecklingsstrategin innehåller tre delar. Metodiken och Se sid 43. uppdelningen följer en struktur som arbetats fram och VA-policyn anger kommunens ambition och prioritering föreslagits av Länsstyrelsen Stockholm. Tyngdpunkten för VA-frågorna. VA-översikten har fungerat som underlag i utvecklingsstrategin ligger på avloppshanteringen då för framtagande av VA-policyn. Som underlag till policyn underlag för vattenförsörjningsplan och dagvattenstrategi ligger också ställningstaganden gjorda i översiktsplanen. har utarbetats i ett tidigare skede. Arbetet med färdig- Denna policy ersätter en tidigare antagen VA-policy från ställande av dagvattenstrategin pågår. 2012.

1. VA-plan Se sid 9. 3. VA-översikt. Se sid 47. I VA-planen redovisas en bild av hur VA-försörjningen ska VA-översikten utgör en nulägesbeskrivning som om- anpassas för målet 200 000 medborgare år 2050. Planen fattar hela kommunens VA-försörjning dvs. dricksvatten, beskriver i vilken omfattning och med vilken takt befintlig avloppsvatten samt drän- och dagvatten. I översikten -be bebyggelse och även tilltänkt bebyggelse utanför verksam- skrivs omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar, framtida hetsområdet ska anslutas till den allmänna avloppsanlägg- utveckling och behov både inom och utanför det nuva- ningen. Riktlinjer anges också för områden som inte be- rande verksamhetsområdet. Översikten redovisar ansvars- döms bli aktuella för anslutning till allmän VA-anläggning. områden, aktuella lagar och miljökvalitetsmål.

De tre delarna VA-planen, VA-policyn och VA-översikten bildar tillsammans Umeå kommuns utvecklingsstrategi för vatten och avlopp.

5 Stark koppling till översiktsplanen Översiktsplan Umeå kommun består av ett stort antal Utifrån strategierna har ett scenario för en framtida håll- Därtill föreslås tillväxt exempelvis i de tidigare kommun- delar såsom olika fördjupningar för olika geografiska om- bar bebyggelsestruktur formulerats för ett Umeå med delarna Hörnefors, Sävar, Holmsund och Obbola samt i råden. Översiktsplanen länkar i sin tur till flera strategier 200 000 invånare. byar i vissa stråk. Bebyggelse föreslås också i vattennära för genomförandet. Utvecklingsstrategin för vatten och lägen vid älv och kust. avlopp är en viktig sådan. En ambition är att bygga mera stad och en stor del av den framtida tillväxten föreslås framförallt inom den så kallade Alla översiktsplanens delar och strategier härleds till de Femkilometersstaden. strategier för hållbar tillväxt som beskrivs i Fördjupningen för Umeå som fungerar som paraply för annan planering.

Hållbara avloppslösningar är en förutsättning för kustplanens genomförande och för att Umeås kust ska kunna utvecklas

Översiktsplanen för Umeå kommun består av flera delar, både fördjup- Scenariot för den framtida bebyggelsestrukturen i Umeå kommun baseras på ett antal utvecklingsstragier för hållbar tillväxt. Strategierna sammanfattas ningar och så kallade tematiska tillägg. i Femkilometersstaden, Komplettering som vitaliserande kraft, Hög täthet i nya stadsdelar, Tillväxt i kollektivtrafikstråk och omvandling till stadsgator Läs mer på www.umea.se samt Alla ska med! Läs mer i Översiktsplan Umeå kommun-fördjupning för Umeå. Illustrationer: Maria Löfgren.

6 Hållbar planering av kusten Tio principer för planeringen av kusten VA-planen är en central del för genomförande av över- En princip handlar om att stötta befintliga tätorter längs siktsplanen för kusten. En stor del av VA-planens ut- kusten med ny bebyggelse. Av den anledningen finns 1. Skilj mellan det allmänna och det enskilda byggnadsområden för VA ligger inom kustplanen. För att utvecklingsområden i var och en av tätorterna i området För att möjliggöra samordning av många skilda intressen på uppnå en förbättrad vattenkvalitet och skapa möjligheter dvs Sörmjöle, Norrmjöle, Hörnefors, Obbola, Holmsund liten yta samlas och koncentreras tillkommande bebyggelse. Områden tydliggörs där de allmänna intressena har företräde. för utveckling av de värdefulla och känsliga kustmiljöerna samt Täfteå. är det nödvändigt att lösa frågorna om vatten och avlopp. 2. Befintliga kustnära orter stöds med ny bebyggelse En annan bärande princip är att koncentrera och samla Alla tätorter utmed kusten ges möjlighet att dra nytta av attrak- tionsvärden knutna till boende längs kusten genom utpekande Utgångspunkter för bebyggelseplanering vid kusten har bebyggelse. Nya bebyggelseområden ansluter till befint- av kompletteringsområden. varit ett konstaterande att Umeås kust är hårt exploate- liga bebyggelsegrupper och medverkar till en sammanhål- rad, att permanentningen av fritidshusbebyggelse är långt len struktur som motsats till utbredning. Områden för 3. Ny bebyggelse i långsiktigt hållbara lägen Kusten är utsatt för landhöjning och bebyggelseområden i gången och att det finns behov av hållbara VA-lösningar. allmänhetens tillgänglighet till värdefulla natur-, kultur- uppgrundningsområden undviks. Ny bebyggelse förläggs i och friluftsområden kan då lättare tryggas. långsiktigt hållbara lägen. De strategier för hållbar tillväxt som lagts fast iÖversikts - 4. Gemensamma båtplatser för ny bebyggelse plan Umeå kommun- Fördjupning för Umeå konkretise- Bebyggelse har inte planerats i uppgrundningsområden All ny bebyggelse planeras i möjligaste mån så det finns åtkomst rades i ett antal planeringsprinciper specifikt för kusten i och lämpliga lägen för gemensamma båtplatser har pekats till stranden. I planen pekas lägen för gemensamma båtplatser syfte att uppnå en attraktiv och hållbar bebyggelsestruk- ut för vart och ett kompletteringsområde. På så sätt bidrar ut för vart och ett kompletteringsområde i stället för enskilda bryggor och pirar. På så sätt kan en än mer uppflikad kust tur. (Se blå ruta intill) inte planeringen till att kustremsan uppflikas ytterligare undvikas. eller ökat behov av muddring. 5. Några vattennära bebyggelseområden föreslås med stöd av nya strandskyddslagstiftningen.

6. Utnyttja reserv i befintliga detaljplaner Inom befintliga detaljplanelagda bebyggelseområden finns en stor reserv i form av obebyggda tomter och det är angeläget att dessa kan nyttjas.

7. Betydelsen av Umeås tio havsbad lyfts upp I Umeå kommun finns ett pärlband av fina havsbad som är en unik resurs för upplevelserna utmed kusten. Tio riktigt fina stränder pekas ut i Mjölefjärden inom en sträcka på bara en mil.

8. ”Se havet”, allmänhetens tillgänglighet 20 stycken strategiska besökspunkter pekas ut.

9. Öppna strandängar för landskapsbild och naturvärden

Kustplanen länkar samman den statliga havsplaneringen samt EUs 10. Behåll långa orörda strandsträckor intakta. marina strategi och är en konkretisering av kommunens övergripande scenario för utvecklingen. En förutsättning för kustplanens genomför- Källa: Översiktsplan Umeå kommun-fördjupning för kusten. Principerna ande är VA-strategin. Tillsammans bildar delarna ett komplett paket för presenteras i korthet. Läs mer i kustplanen. en hållbar planering och utveckling av Umeå kommuns kust. Översiktsplan Umeå kommun-fördjupning för kusten

7 Umeå kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå 090-16 10 00 www.umea.se/kommun

8 VA-plan i Umeå kommun

VA-planen visar var, när och i vilken ordning utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras ske. Den ger också förslag på hur VA-frågan bör hanteras i områden som inte bedöms bli aktuella för utbyggnad.

9 www.umea.se/kommun Inledning

Plan för vatten och avlopp i Umeå kommun (VA-planen) Syftet med en förvaltningsövergripande VA-plan är att allt till att utgöra underlag för VA-verksamhetens utbygg- visar var, när och i vilken ordning den kommunala spill- ge samsyn kring VA-frågorna och utgöra underlag för nads- och underhållsplanering av såväl ledningsnätet som vattenanläggningen planeras att byggas ut i Umeå kom- kommunens och VAKINs beslut. Dessa beslut grundas på vatten- och avloppsreningsverken. VA-planeringen blir där mun liksom hur VA-frågan bör hanteras i områden som lagregler i bl.a., vattentjänstlagen, miljöbalken och plan- ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar för inte bedöms bli aktuella för utbyggnad. Planen behandlar och bygglagen vilka innehåller indirekta krav som innebär budgetarbetet. även åtgärder i det befintliga verksamhetsområdet. att kommunen behöver ha en fungerande VA-planering. Vidare ger planen inom dessa områden ett direkt under- VA-planen är framtagen för att fungera som underlag för Dessutom finns ett tydligt krav i Vattenmyndigheternas lag till ärenden som rör bygglov och detaljplanering vad den kommunala verksamheten, exempelvis samhällspla- åtgärdsprogram som säger att kommunerna ska utveckla gäller möjligheten att dessa ärenden klarar bebyggelsens nering, detaljplanering och bygglov. Dessutom ska den VA-planer. Det är dock inte lagstyrt hur en VA-plan ska VA-behov på ett miljömässigt bra sätt. fungera som underlag för Vakins verksamhetsplanering utformas utan det är upp till kommunerna. samt vara vägledande för Umeå kommuns invånare och I områden som idag inte utgör verksamhetsområde, men blivande sådana. nvånare i kommunen och blivande VA-planen har delats in i tre delar, vilka har olika syfte och där kommunen avser att bygga ut den allmänna VA- sådana. innehåll och får därmed varierande verkan; anläggningen, visar planen var, när och i vilken ordning • inom verksamhetsområdet kommunen avser att bygga ut. Planen blir då ett viktigt • utanför dagens verksamhetsområde men som avses underlag för budgetarbetet. Dagens verksamhetsområde

PLAN VA-planens betydelse och innebörd bli verksamhetsområde och de områden som planeras ingå i det framtida verk- Hur behovet av VA ska hanteras inom kommunen är en • i områden utan planer på framtida verksamhets- samhetsområdet har avgränsats geografiskt. central del av den kommunala planeringen. Några exem- område pel på frågor som kommunen har att beakta är; Inom verksamhetsområde för VA syftar VA-planen framför • Hur dricksvattentäkter ska skyddas • Att mark avsätts för kommunala VA-anläggningar • Vilka områden som bör bebyggas utifrån behovet och lösningen av vatten och avlopp • Hur klimatförändringar ska mötas Utbyggnad av nytt verksamhetsområde, VA-planen har fokus på utbyggnader av nytt verk- • Hur miljökvalitetsnormerna för vatten inom kommu- dvs enligt VA-planen samhetsområde för VA men ger inte en hel bild av nen ska förbättras, eller i vart fall inte försämras allt VA-arbete som utförs inom kommunen. • Hur de allmänna VA-anläggningarna ska underhållas Parallellt med utbyggnad av nytt verksamhetsom- Löpande förnyelsearbete av befintligt verksamhetsområde råde (enligt VA-planen) pågår löpande förnyelse- Underhåll av ledningsnät etc. arbeten och underhåll samt utbyggnader av VA Frågorna hanteras vid olika avdelningar inom kommu- kopplat till aktuella detaljplaner liksom mindre nen såsom miljö, planering, Vakin m.fl. Frågorna är dock utbyggnader i anslutning till befintligt verksam- hetsområde etc. så nära förknippade med varandra att det är viktigt att Utökning av verksamhetsområden utifrån aktuella detaljplaner, mindre utbyggnadsområden i anslutning till befintligt verksamhetsområde för VA samsyn finns kring lösningarna så att dessa inte riskerar bli samt exploatering av utvecklingsområden (enligt översiktsplan m.m.) långsiktigt resurskrävande och ohållbara.

10 Det är viktigt att i VA-planen ange hur man hanterar VA- VA-planen är ett levande dokument som aserasb på fakta, försörjningen i väntan på utbyggnad för de områden som kunskap och omständigheter som var kända när VA-pla- ligger sent i planeringsprocessen. Planen blir då ett viktigt nen togs fram. Planen kan komma förändras efter att den Ämnen som påverkar vattenkvaliteten underlag i såväl ärenden enligt plan- och bygglagen som antagits i händelse av nya uppgifter, såsom förändrad sta- Näringsämnet fosfor styr näringsstatus med risk för övergöd- ning med bl.a. algblomning och igenväxning. rör bygglov och detaljplanering, miljökontorets tillsyns- tus på recipienter, att det bedöms som en nödvändighet och tillståndsarbete samt för boende. för att möjliggöra detaljplaneläggning respektive bygglov Näringsämnet kväve rör sig fritt i grovkorniga jordarter som t.ex. Vindelälvsåsen och påverkar dricksvattenkvaliteten i eller behovet av allmänt VA i övrigt. Det gör att även andra grundvatten. För de områden som saknar planer på framtida verk- verksamhetsområden för vatten och avlopp kan komma Bakterier och andra smittspridande ämnen ger hälsorisker för samhetsområde ska VA-planen visa en långsiktigt hållbar att bli aktuella över tiden. dricksvatten och badvatten. VA-försörjning i områdena. På så sätt är planen ett viktigt Miljögifter och andra kemikalier påverkar människan och andra underlag i ärenden om lokalisering av framför allt bo- Planen hör tätt samman med översiktsplanen och bör ses arter direkt. stadsbebyggelse och ärenden om enskilda avlopp. över i samband med att översiktsplanen aktualitetsprövas. Orsaker till vattens miljökänslighet Detta bör ske varje mandatperiod dvs. vart fjärde år. Skydd av dricksvattentillgång, utifrån befintliga och påtänkta skyddsområden och dess zonindelningar. Exempel: Hissjö, Avgränsning och planeringshorisont Haddingen. Områden som förelås för utbyggnad, omfattande befintlig Planen fokuserar på avloppsvatten eftersom arbete påbör- och tillkommande bebyggelse i närmre perspektiv, illus- Badvattenkvalitet vid EU-bad och andra badplatser. Exempel: Nydalasjön, Sörmjöle, Bettnesand. jats med en vattenförsörjningsplan och en dagvattenstra- treras med geografiska avgränsningar, så kallat utred- PLAN tegi, som kompletterar VA-planen. Ekologisk känslighet för övergödning. Exempel: Grunda havsvi- ningsområden, vilka kommer att utredas mer i detalj inför kar som t.ex. inre Täftefjärden och Ostnäs. utbyggnad. Planeringsperspektivet sträcker sig i första hand cirka 10 Sjöar, t.ex. Bjännsjön och Kläppsjön. år fram i tiden och identifierar de områden som förutses Vattendrag, som t.ex. Tavelån. Sjöar, vattendrag och havsvikar Områden som föreslås byggas ut på längre sikt, kanske så som inte klarar god ekologisk status. bli aktuella för utbyggnad inom den tidsperioden. Planen långt bort i tiden som 30 år, beskrivs endast i tabell och Miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas senast 2021. listar utöver det också områden som förutses bli aktuella text medan de geografiska avgränsningarna analyseras i på lång och mycket lång sikt. senare skeden.

Ett verksamhetsområde är ett område där kommunen har ansvar för Vattenkvaliteten påverkas vatten och avloppsförsörjning av en rad faktorer

11 Bedömningar utifrån flera perspektiv

I arbetet med VA-planen har områden pekats ut som Kriterier för miljöbedömning Förväntad efterfrågan baserar sig på efterfrågan upp till framtida verksamhetsområden. Fö andra områden före- Bedömningar av det miljömässiga behovet baseras på en de tio senaste åren samt aktuell planering. Annan aktuell slås lokala lösningar. rad faktorer såsom; planering har också vägts in liksom hur områden stämmer • Känslighet för övergödning samt ekologisk status på med tillväxtscenariot. Bedömningar av vilka områden som ska prioriteras för sjöar, vattendrag och havsvikar. kommunalt avlopp och i vilken ordning har gjorts utifrån • Risken för att kvaliteten på vattnet i t.ex. sjö eller Kriterier för teknisk utbyggnad följande perspektiv; havsvik, påverkas av ämnen som fosfor, kväve, bakte- De tekniska förutsättningarna för VA-utbyggnad har rier och andra smittspridande ämnen samt miljögifter • Miljö; miljöbehov i respektive område. bedömts på ett översiktligt sätt. För att bedöma områden och andra kemikalier. • Tillväxt, områdets lämplighet och angelägenhet uti- mer i detalj ska följande vägas in; från planering och bebyggelsestruktur • Skydd av grundvatten för dricksvattenförsörjningen. • Närhet till befintliga ledningar och dess kapacitet och • Praktiska förutsättningar att ansluta området till kom- • Badvattenkvalitet, särskilt för större badplatser som kondition munalt vatten- och spillvattennät har bedömts men s.k. EU-bad. • Behov av nya spillvattenverk, kapacitet och utbygg- inte legat till grund för prioritering av områden. Se även faktaruta sid 11. Miljö- och hälsoskydds skyddsni- nadsmöjligheter i befintliga verk • Kommunalt avlopp har bara övervägts för områden våkarta för avlopp (se sid 53) och övervakning av vatten- • Geotekniska och hydrogeologiska förutsättningar som kan anses ha samlad bebyggelse enligt lagen om kvaliteten i sjöar och havsvikar har varit viktiga verktyg. såsom schaktbarhet och möjlighet till schaktfri led-

PLAN allmänna vattentjänster. Skyddsnivåkartan och rapporter om vattenkvaliteten ningsdragning, marklutning och grundvattennivå. kan nås via www.umea.se/vatten samt i databasen VISS. • Bebyggelsetäthet Perspektiven har vägts samman för att kunna formulera Underlagsmaterial uppdateras kontinuerligt. förslag och riktlinjer för de olika områdena. Avvägningarna Även på platser där det generellt bedöms finnas goda har gjorts gemensamt av en förvaltningsövergripande möjligheter till VA-utbyggnad kan variationer finnas inom arbetsgrupp med kompetens från miljö- och hälsoskydd, Kriterier för tillväxt och områdens lämplighet området. övergripande planering, detaljplanering, bygglov samt Bedömningar av hur VA-utbyggnaden stödjer kommunens Vakin. hållbara tillväxt baseras främst på, • Områden som är utpekade för bebyggelse i kommu- § 6 LAV: Kommunal skyldighet enligt Områden med miljöbehov som bör bli aktuella för ut- nens översiktsplanering med stöd av kommunens till- vattentjänstlagen byggnad har på så sätt identifierats och förslag till i vilken växtstrategier (Se Översiktsplan Umeå kommun- för- I vattentjänstlagen § 6 uttrycks att kommunen har skyldig- ordning som dessa bör byggas ut. lämnas också. Priorite- djupning för Umeå). inklusive befintlig och framtida het att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större ringen är exempelvis gjord utifrån förväntad efterfrågan infrastruktur såsom skolor, kollektivtrafik och annan sammanhang om det behövs med hänsyn till skydd för vid nyexploatering eller omvandling från fritidshus till offentlig och kommersiell service. människors hälsa eller miljön. Inom ramen för arbetet har permanentboende. Den förväntade efterfrågan är baserad • Områdens lämplighet utifrån övergripande bebyg- en geografisk klusteranalys gjorts för att identifiera bebyg- på hur efterfrågan sett ut de senaste 5-10 åren samt gelsestruktur. Bedömning har gjorts av attraktivitet gelseområden med en viss täthet och omfattning och som aktuell planering. Miljöbelastningen har dock haft en stor som bebyggelsetryck och exempelvis omvandling från samtidigt har miljömässiga behov, i denna plan benämnt betydelse för prioriteringsordningen. fritids- till helårsbostäder. samlad bebyggelse.

12 Organisation, rutiner och ansvar i kommunen

Kommunen är ansvarig för VA-frågorna inom kommun- aspekten vägas in. Är bedömningen att VA inte kan lösas hetsområdet måste utvidgas med anledning av bygglovet gränsen avseende såväl planering av både VA och bebyg- på acceptabelt sätt ska arbetet med detaljplan avbrytas. ska även den kommunalekonomiska aspekten vägas in. Är gelse som vissa åtgärder. Skälen för detta bör i så fall tydligt framgå. bedömningen att VA inte kan lösas på acceptabelt sätt ska bygglov nekas. Skälen för detta bör i så fall tydligt framgå. Om området inte ingår i verksamhetsområdet för vatten Kommunövergripande VA-grupp respektive avlopp ska en VA-utredning tas fram under Om en fastighet är belägen inom de områden som utpe- I kommunens finns en kommunövergripande s.k. VA- planarbetet. Denna bekostas av sökanden, såvida inte kas som A-område i denna va-strategi ska utgångspunk- grupp med representanter från Övergripande planering, särskilda skäl talar mot. Med särskilda skäl avses t.ex. ten vara att varken lokaliseringsprövningar eller bygglov Detaljplanering, Bygglov, Vakin samt Miljö- och hälso- att det är uppenbart att någon recipient inte påverkas beviljas. Undantag, dvs. lokaliseringsprövning eller bygglov skydd. VA-gruppen har jobbat med framtagandet av eller att planområdet är så stort att det är motiverat att beviljas, kan medges om det vid en samlad bedömning Utvecklingsstrategin för VA och bereder kommunövergri- kommunen, i egenskap av övergripande ansvarig för VA- i det enskilda fallet anses skäligt. I den samlade bedöm- pande frågor kopplat till strategin. frågorna, själv svarar för utredningen. Omfattningen på ningen ska följande beaktas: VA-utredningen ska anpassas till planområdets storlek, • Att det föreligger synnerliga skäl för den enskildes miljökvalitetsnormen för berörd recipient, uppgifter om i behov av bygglov (t.ex. handikappanpassning) Övergripande planering närområdets befintliga vatten- och avloppsanläggningars • Hur lång tid det bedöms ta innan fastigheten kan Utgångspunkten vid planering och lovgivning enligt plan- status m.m. anslutas till allmänt VA och bygglagen är att marken ska användas till det den är Detaljplaner antas av antingen kommunfullmäktige eller PLAN mest lämpad för utifrån bland annat natur- och kulturvär- Byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden är ansvarigt • Fastighetens belägenhet; avstånd till recipient, möj- den samt miljö- och klimataspekter. Att VA-frågan går att beredningsorgan oavsett beslutsinstans och ansvarig för ligheten till miljömässigt godtagbara avloppslösning, lösa på ett långsiktigt hållbart sätt på platser dit bebyg- att beslutsunderlaget är fullständigt ur de aspekter som • Möjlig enskild avloppslösning, vilken ska ha anmälts gelse lokaliseras är därför en viktig del av prövningen, inte plan- och bygglagen anger. och fått tidsbegränsat tillstånd minst för att inte miljökvalitetsnormerna för vatten ska överskridas. Kommunfullmäktige antar översiktsplanen Ett sådant förhandsbesked/bygglov förutsätter att avtal och är, genom dess beredningsorgan Näringslivs- och Bygglov dessförinnan träffats genom vilket fastighetsägaren planeringsutskottet, ansvarig för underlaget. Byggnadsnämnden lämnar bygglov och är ansvariga för avsäger sig rätten till ersättning vid kommande verksam- att underlaget är tillräckligt för att bedöma om bygglov hetsområde. kan medges. Möjligheterna att lösa VA-frågan på ett Sådant förhandsbesked/bygglov ska alltid beslutas av Detaljplanering långsiktigt hållbart sätt ska som beskrivits ovan bedömas vid bygglovsprövningen. Bygglov för bostäder kan endast Byggnadsnämnden och kan ej vidaredelegeras. Möjligheterna att lösa VA-frågan på ett långsiktigt hållbart medges om bedömningen är att VA-frågan kan lösas på ett sätt ska, som beskrivits ovan, bedömas vid detaljplane- Utifrån de kommunalekonomiska konsekvenserna och miljömässigt hållbart sätt. ring. En detaljplan kan endast antas om bedömningen hållbarhetsaspekten med tillfälliga avloppslösningar ska är att VA-frågan kan lösas på ett miljömässigt hållbart Bedömningen ska grundas på uppgifter om huruvida en utgångspunkten vara en restriktiv hållning till att förhands- sätt. Om verksamhetsområdet måste utvidgas i anled- enskild lösning är acceptabel och om genomförandet av besked och/eller bygglov lämnas och avsikten är att det ning av detaljplanen ska även den kommunalekonomiska en gemensam lösning går att säkerställa. Om verksam- inte ska vara en fråga om mer än enstaka beslut per år.

13 Antalet sådana beslut ska halvårsvis sammanställas och miljöstatusen i våra vattenförekomster ska förbättras samt redovisas för berörda nämnder. att medborgare ska känna sig väl insatta i de VA-frågor Ansvarsområden VA-rådgivare/VA-koordinator som de berörs av. VA-rådgivaren kommer att koordinera Om fastigheten inte ingår i verksamhetsområdet för vat- Kommunikation och genomförande av utvecklingsstrategin genomförandet av utvecklingsstrategin i kommunen. för VA: ten respektive avlopp ska en VA-utredning tas fram i det • Arbeta med genomförandet av strategin och kommuni- fall byggnaden behöver en VA-installation, vilken bekos- kationsplanen som är kopplad till arbetet. tas av sökanden. Omfattningen på VA-utredningen ska När kan en kommun besluta om att bygga • Vara sammankallande i VA-gruppen. anpassas till framför allt miljökvalitetsnormen för berörd ut allmän VA-anläggning? • Underlätta för medborgare att tolka VA-strategin, med recipient. Av 6 § vattentjänstlagen framgår att om det med hänsyn hjälp av kommunikation och dialog. till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver • Ansvara för informationsinsatser inom ”utrednings- ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större samman- områden för allmänt VA” Miljö- och hälsoskydd hang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall • Ansvara för att informationsmaterial tas fram. Miljö- och hälsoskydd lämnar tillstånd till små avloppsan- kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vil- • Ge råd om vad kommuninvånare ska göra i väntan på läggningar och ansvarar för tillsyn och krav beträffande ket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, kommunalt VA. utsläpp från avloppsreningsverk och mindre avloppsan- och se till att behovet snarast, och så länge behovet finns • Medverka till att gemensamhetslösningar kommer till läggningar. kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän stånd. VA-anläggning. • Stödja fastighetsägare vid upphandling av konsult och/ eller entreprenör. (genom t.ex. kravlista eller punkter om vad som är viktigt att tänka på). Umeå vatten och avfall AB och Vakin Det kommunala ansvaret påverkas inte av att, såsom i

PLAN • Ge råd om vilka tekniker som kan vara lämpliga. Umeå och vatten och avfall AB är VA-huvudman men den Umeå, ett kommunalt bolag (Umeå vatten och avfall AB) • Omvärldsbevaka. allmänna VA-försörjningen i Umeå sköts av Vakin, ett kom- är VA-huvudman. Kommunfullmäktige beslutar om verk- munalt bolag som ansvarar för vatten och avlopp samt samhetsområde för VA. Näringslivs- och planeringsutskot- avfall och återvinning inom Umeå kommun. tet är beredningsorgan och ansvarar för att erforderligt underlag finns. Utbyggnaden av den allmänna VA- anläggningen följer det beslutade verksamhetsområdet, VA-rådgivning men ibland sker utbyggnaden först och därefter utvidgas För att täcka behovet av stöd och hjälp till medborgare verksamhetsområdet. som på något sätt berörs av kommunens utvecklingsstrategi för vatten och avlopp (VA), eller har andra frågor kring För att en kommun ska besluta om ett verksamhetsom- VA, avser Umeå kommun att inrätta en rådgivningstjänst. råde behöver två kriterier vara uppfyllda. Dels behöver bebyggelsen vara av en sådan täthet att den kan anses Syftet med VA-rådgivningen är att den ska styra mot utgöra ett större sammanhang enligt vattentjänstlagen avloppslösningar som har en miljömässigt bra funktion § 6, dels ska det finnas ett konstaterat miljömässigt- och/ eller hälsomässigt behov. Därtill har Länsstyrelsen möj- och är långsiktigt hållbara, både när det gäller funktion Kriterier för att utbyggnadsskyldighet av allmän VA-anläggning kan aktualiseras. och ekonomi. Därtill är syftet att medborgare ska ges lighet att ålägga en kommun att bygga ut allmän VA- bättre service i VA-frågor. Målet med rådgivningen är att anläggning.

14 Sammanfattning VA-plan

Områden där allmänt VA avses byggas ut Parallellt med utbyggnad av nytt verksamhetsområde sker omfattande befintlig och tillkommande löpande förnyelsearbete och mindre utbyggnader i anslut- bebyggelse inom planeringsperioden. ning till det befintliga verksamhetsområdet.

I det följande beskrivs områden där den allmänna VA- anläggningen planeras byggas ut. Fokus ligger framförallt ligger på de så kallade prioritet A-områdena som planeras byggas ut i ett närmre tidsperspektiv inom cirka 10 år. Så kallade prioritet B och C-områden ligger utanför planeringsperioden och planeras byggas ut på längre sikt.

Platserna som avses byggas för VA inom planeringsperioden (s.k. A-områden) är Täfteå, Sörmjöle, Norrmjöle med Kläppsjön, Ostnäs samt Sand-Tuvan. Kartor för dessa områden visas med geografiska avgränsningar längre fram

i handlingen och kallas utredningsområden. Läs mer vad PLAN som gäller om man är berörd av ett utredningsområde på sid 19. Områden som listas i både karta och tabell är sådana som alla har identifierade miljöbehov eller är -om råden som föreslås för bebyggelse enligt översiktsplaner, områdesbestämmelser, detaljplaner etc.

Områden som föreslås byggas ut på längre sikt, kanske så långt bort i tiden som 30 år (B- och C-områden), beskrivs endast i tabell (se tabell nr 10-18). För dessa områden kommer det i ett senare skede att analyseras mer precist vilka geografiska områden som kan komma att omfattas.

Figuren till höger visar en princip över när områden tidsmässigt kan komma att byggas ut. I de följande -be Kriterier för att utbyggnadsskyldighet av allmän VA-anläggning kan aktualiseras. skrivningarna anges inte särskilda utbyggnadsår då det är beroende av när strategin antas av kommunfullmäktige. Utbyggnad föregås av en utredningsfas på några år. Områden som planeras byggas ut för allmän VA-anläggning och tidsuppskattning över när utbyggnaden kan ske.

15 Utbyggnad för Täfteå och Sörmjöle bedöms kunna Utökat verksamhetsområde Områden utanför verksamhetsområde- påbörjas i ett tidigt skede och ske parallellt. Utbyggnaden för tillkommande bebyggelse krav för små avloppsanläggningar I avsnittet Områdesbeskrivningar beskrivs platser (nr 20- i Sörmjöle bedöms kunna fortsätta i östlig riktning och För ett antal platser bedöms anslutning till allmän VA- 48) där utvidgning av befintligt verksamhetsområde för VA följas av Norrmjöle och Kläppsjön om inte utredningar anläggning inte bli aktuellt. Dessa beskrivs i tabellform i bedömts lämpligt när det gäller nytillkommande bebyg- visar att annat är lämpligt. Sand-Tuvan föreslås påbörjas avsnittet Områdesbeskrivningar (nr 50-77) och illustreras gelse. områdena beskrivs i text med riktlinjer för eventuell efter att Ostnäs färdigställts. med röd triangel i kartan på sida 17. Här bedöms VA-för- anslutning och är markerade med ljusgrön cirkel i karta sörjning även fortsättningsvis behöva lösas med enskild el- sida 17. ler gemensam VA-anläggning. De platser som pekas ut är sådan med ett bedömt miljöbehov utifrån aktuell kunskap. För flera av dessa områden har Miljö- och hälsoskydd redan ställt krav på förbättringar av bristfälliga avlopp. På resterande platser kommer inventering ske och krav stäl- las på åtgärder vid behov. VA-rådgivningen blir central för dessa områden.

Utbyggnadsområde för VA omfattande Områden där verksamhetsområde för VA Områden där verksamhetsområde för VA befintlig och tillkommande bebyggelse. föreslås utvidgas för tillkommande bebyggelse. inte bedöms bli aktuellt. PLAN A-OMRÅDEN: Utbyggnad C-OMRÅDEN: Utbyggnad Rödånäs Nydala sjöstad Rödåsel- Hundsjön Innertavle vid ån inom planeringsperioden på mycket lång sikt Tavelsjö norra Tavleliden 2B Kroksjö Holmsjön- Mjösjön Bjännsjö östra Täfteå Gravmark Yttertavle Trehörningen Kas Obbolas södra kust Sörmjöle Bullmark Villanäs, Bergsboda Långviksvallen Kroklandet Norrmjöle och Kläppsjön Lövholmen Mölle Bodbyn Röbäck Kassjö- Västanbäck Själafjärden Norrbyn Ström-Strömbäck Ostnäs Flurkmark Håkmark vid Bålkallen- Persskär Skravelsjö Sand- Tuvan Sävar, Kulla-Piparböle Sillviken Djäkneboda Degernäs vattenskyddsområde Tjälamark Haddingen Bjännsjö södra Skravelsjö-tjärn Tomterna Stöcksjö Brattby Sörböle-Kont B-OMRÅDEN: Utbyggnad Ersmark på sikt Stöcke Gubböle Häggnäs Överboda Hissjö Obbola tätort med utveck- Bjännberg lingsområden Norrfors Sörfors Ängersjö Blågrundsudden, Brännäset Sävarberg Brännland Exploteringsområde norr om Kalvarskatan, Öbrännan m.fl. Skeppsvik Rovågern Klockarbäcken Strömbäck Kylören, Norrbyn m.fl. Anumark Baggböle-Kåddis Hörnefors

16 Sammanfattande karta 22 Gravmark 20 Rödånäs Kartan sammanfattar VA-planen och numreringarna hänvisar till

50 Rödåsel Hundsjön tabeller längre fram i handlingen. Prioritet A-områden beskrivs 51 Kroksjö särskilt och illustreras i egna kartor. Övriga områden kommente- ras i text.

21 Tavelsjö norra 23 Bullmark Kartnr Områdestyper 52 Trehörningen 24 Bodbyn 1 Prioritet A-Täfteå Se beskrivningar sid 20-21 53 Långviksvallen 25 Flurkmark 18 Haddingen 2 Prioritet A Sörmjöle Se beskrivningar sid 22-23 3 Prioritet A Norrmjöle Se beskrivningar sid 24-25

Kassjö 10 Hissjö 4 Prioritet A Ostnäsfjäden Se beskrivningar sid 26-27 54 Västanbäck

Sävar inom vaƩ en- 55 Håkmark 26 skyddsområde 5 Prioritet A Sand- Tuvan Se beskrivningar sid 28-29

58 BraƩ by Kulla Piparböle 10-18 Prioritet B- och C-områden Se tabell sid 30-31 59 Gubböle 56 Ersmark Tomterna Norrfors 28 27 60 57 Tjälamark 20-48 Utvidgningsområden Se tabell sid 32-35 31Brännland Sörfors 30 50-77 Områden där allmän VA-anläggning Se tabell sid 36-38 61 Sävarberg 29 Överboda 32 Klockarbäcken 47 Anumark 33 Baggböle Kåddis 4 inte bedöms bli aktuell 1 PLAN 34 Nydala sjöstad Tavleliden 2B 39 38 Röbäck 35 12 Skeppsvik Öster om Skravelsjö 48 Innertavle OSTNÄS- 13 Ö Bjännsjö 69 Skravelsjötjärn FJÄRDEN 41 S Bjännsjö 36YƩ ertavle Befintligt verksamhetsområde 40 Djäkneböle Degernäs 42 Stöcksjö 17 Sillviken för vatten och spillvatten (VA) 68 37 Villanäs m.m. TÄFTEÅ 5 63 Mjösjön, Holmsjön 62 Rovågern Befintligt verksamhetsområde för vatten 43 Stöcke 64 Kas Lövholmen Prio A-områden 15 Mölle Utbyggnadsområde för VA inom planeringsperioden Ström, Bjännberg 72 Ström- 67 45 Obbola m SAND- bäck 44 Prio B- och C-område Expl.omr norr utv.omr Häggnäs Strömbäck TUVAN Utbyggnadsområde för VA på lång och mycket lång sikt 71 65 2 66 Själał ärden Kroklandet 70 Kont 14 Obbola södra kust Verksamhetsområde för VA 3 kan utvidgas för tillkommande bebyggelse

Utbyggnad av VA bedöms inte bli aktuellt Ängersjö Blågrundsudden, 73 11 NORRMJÖLE- 46 Brännäset Hörnefors OMRÅDET Förhöjd skyddsnivå för små avloppsanläggningar gäller. SÖRMJÖLE- Se förklaringar sidan 53 och uppdaterad skyddsnivå- 74 Kalvarskatan karta på kommunens webb Öbrännan m.  OMRÅDET 16 Norrbyn vid För omarkerade områden gäller enskilda eller gemen- Bålkallen- Persskär samma lösningar för vatten och avlopp. För avlopp 75 Kylören, Norrbyn m.  ställs reningskrav på nya och befintliga anläggningar så de uppfyller gällande regler

17 Utgångspunkter

Beslut om utvidgning av verksamhetsområde tigheter att ansluta endast dricksvatten via avtalslösningar. gemensam reningsanläggning anläggs krävs tillstånd från Kommunfullmäktige tar beslut om utvidgning av verksam- I normalfallet kommer alternativet istället vara att ansluta Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Fastighetsägare som vill hetsområde. I det fall det gäller upp till två fastigheter, fastigheten eller området till det kommunala verksam- skapa en gemensam anläggning bör bilda en arbetsgrupp som ligger i direkt anslutning till ett befintligt verksam- hetsområdet med både vatten och avlopp eller att anlägga och kontakta kommunens VA-rådgivning som kan bistå hetsområde, kan Vakin besluta om verksamhetsområde privat eller gemensam anläggning för vattenförsörjning. arbetet med information och råd. för avlopp. Utvidgning av verksamhetsområde för enbart vatten ska ske med stor försiktighet och beredas i VA- gruppen. Dessa beslut förs till fullmäktige cirka en gång i Enskild VA-försörjning och tillsyn halvåret för formellt beslut. Omfattas fler fastigheter än Enligt miljöbalken är det miljöfarlig verksamhet att han- två bereder Vakin frågan tillsammans med VA-gruppen för tera avloppsvatten. Det innebär att varje fastighetsägare Riktlinjer beslut som behandlas i kommunstyrelsen och därefter med enskild avloppsanläggning har ett miljöansvar. Miljö- Avtalslösningar för vatten och hälsoskydd gör tillsyn av avloppsanläggningarnas kommunfullmäktige. • Ytterligare avtalslösningar avseende enbart vatten ska funktion. Tillsynen ska minska miljöpåverkan genom att inte tillkomma. Utgångspunkten är att anslutning ska se till att anläggningarna uppfyller kraven i miljöbalken. gälla både vatten och avlopp vid anslutning till kommu- Avtalslösningar för vattenförsörjning Områden där det INTE är aktuellt att dra fram kommunalt nalt verksamhetsområde. avlopp prioriteras. Inventering av enskilda avloppslösningar

PLAN utanför verksamhetsområde • Samtliga enskilda avlopp i kommunen som inte ska an- För att säkerställa vattenförsörjning av god kvalitet har För områden där kommunalt avlopp planeras inom slutas till kommunalt VA enligt VA-planen ska inventeras det varit möjligt att ansluta områden som saknat kom- planeringsperioden sker inte tillsyn annat än exempelvis och krav på åtgärder ställs vid behov. munalt VA till vattenledningsnätet, via ett avtal mellan en vid klagomål. Orsaken är att det inte ger god miljönytta • Prioritering av tillsynen sker efter miljömässigt behov. vattenförening och Vakin. Dessa avtal om anslutningar och kostnadseffektivitet att ställa krav på förbättringar av Syftet är att minska miljöbelastningen genom att se till att avloppsanläggningarna uppfyller lagstadgade krav. gäller bara vattenförsörjning. Gällande avloppslösningar avloppsanläggningar som relativt snart avses att ersättas har det nästan uteslutande varit enskilda anläggningar i med en miljömässigt bättre lösning. Inventeringar för att • I områden där VA planeras byggas ut inom planeringsperioden, s.k A-områden, prioriteras inte tillsyn. dessa områden. Den ökade tillgången på vatten av hög få in underlag för kommunens VA-planering görs i annan • I områden, där VA planeras byggas ut på sikt eller kvalitet tillsammans med ökade byggrätter i fritidshus- form och faller under kommunens övergripande ansvar. mycket lång sikt s.k. B- och C-områden, sker inventering områden och i stor utsträckning undermåliga enskilda och krav ställs på åtgärder vid behov. avloppsanläggningar har inneburit en hård belastning på Gemenhetsanläggningar Gemensamhetsanläggningar miljön. Vattenföreningarna har ansvaret att anlägga och Ur hälso- och miljösynpunkt finns ofta fördelar med • Kommunen ska verka för gemensamhets- underhålla ledningarna för vattnet, vilket gör att kvaliteten att bygga ihop det lokala ledningsnätet och att bygga anläggningar i områden där kommunalt VA inte på ledningarna inte kan säkerställas. Anläggningarna kan en reningsanläggning för flera fastigheter, en så kallad planeras. därför i regel inte övertas av Vakin när utbyggnad av det gemensamhetsanläggning. Fastighetsägarna går då sam- kommunala VA-nätet sker. man i en samfällighetsförening där gemensamhetsanlägg- För att undvika att miljöstatus på vattendrag försämras i ningen omfattar avloppsledningarna från tomtgräns fram framtiden behöver möjligheterna begränsas för fler fas- till reningsverket samt själva reningsverket. Innan en ny

18 Utbyggnad av kommunalt VA

Beslutsgång I väntan på utbyggnaden Det är kommunfullmäktige som tar beslut var utvidgning Beroende på var i processen ett område befinner sig Riktlinjer för A-områden av ett verksamhetsområde ska ske. Både före och efter ett gäller olika regler/riktlinjer. Två beslut blir viktiga; när Beslut 1: När utvecklingsstrategin vunnit laga kraft sådant beslut sker ett utrednings- och beredningsarbete utvecklingsstrategin vunnit laga kraft och när kommun- • Detaljplanearbete inom utpekade bebyggelseområden vilket innebär att processen kan ta ett antal år. fullmäktiges beslut om utvidgning av verksamhetsområde i kustplanen kan påbörjas i dialog med Vakin för att vunnit laga kraft. Se riktlinjer i grön ruta till höger. möjliggöra antagande i samband med att beslut om I VA-planen utpekas ett antal så kallade utredningsom- verksamhetsområde för VA råden. Syftet med utredningsområdena är att de på sikt Vad händer med din enskilda anläggning? • Lokaliseringsprövningar samt bygglov för nytillkomman- ska bli verksamhetsområden. Hur fort de blir det och vilka När fastigheten blir ansluten till det allmänna VA-nätet de bostadsbebyggelse, eller om bostadsarean väsent- delar av utredningsområdet som först blir verksamhets- blir den enskilda anläggningen onyttig. Fastighetsägaren ligen utökas, beviljas inte såvida det inte förekommer områden för VA kräver mer detaljerade utredningar än de kan då under vissa förutsättningar få ersättning för denna. synnerliga skäl (Se s. 13, Bygglov) som gjorts i VA planen. Ersättning utgår i enlighet med vattentjänstlagens regler • Nya enskilda avloppsanläggningar bör ej tillkomma inom om vad som är skäligt med hänsyn till anordningens art, områden med prioritet A När utvecklingsstrategin för VA vunnit laga kraft påbörjas ålder och skick. Praxis idag är att avloppsanläggningen, • Befintliga undermåliga enskilda anläggningar får dessa utredningar. De blir sedan underlag för kommun- t.ex. tank eller trekammarbrunn, vid den tidpunkt då åtgärdas. fastigheten ansluts till det allmännaVA -nätet ska vara fullmäktiges beslut att utvidga verksamhetsområdet för PLAN VA. När kommunfullmäktige tagit beslut kan ytterligare yngre än tio år, att anläggningen godkänts av Miljö- och Beslut 2: utredning och projektering påbörjas inför en utbyggnad. hälsoskyddsnämnden. Det torde även vara så att fastig- När kommunfullmäktiges beslut om utvidgning av Det brukar ta ca 2-3 år från det att kommunfullmäktige hetsägaren inte har rätt till ersättning om denne har fått verksamhetsområde vunnit laga kraft tagit beslut om utvidgning av verksamhetsområdet tills kännedom om att dennes fastighet ska komma att ingå i • Detaljplaner inom verksamhetsområde kan antas utbyggnaden påbörjas. verksamhetsområdet innan avloppsanläggningen anlades. • Förhandsbesked och lokaliseringsprövning beviljas först För enskilda VA-ledningar som t.ex. varit anslutna till det när Vakin enligt tidplan kan tillhandahålla en förbin- allmänna VA-nätet med stöd av avtal torde enligt praxis delsepunkt inom ett år för fastigheten någon ersättning inte bli aktuell såvida inte VA-huvud- • Bygglov beviljas först när anslutning till kommunalt VA mannens utförare Vakinbedömer att nätet helt eller finns framdraget till fastigheten Vad är ett verksamhetsområde? delvis kan användas. I så fall löser VAKIN in den delen. • Nya enskilda avloppsanläggningar bör ej tillkomma. Det är ett område där kommunen har ansvar för vatten och • Befintliga undermåliga enskilda anläggningar får åt- avloppsförsörjning. Fastighetsägare inom detta område måste gärdas. betala anslutningsavgift och brukningsavgifter. Vad är ett utredningsområde? (Med ”nya enskilda avloppsanläggningar” menas antingen helt Det är ett område inom vilket ett eller flera verksamhetsom- nya anläggningar där det sedan tidigare inte funnits ett avlopp på råden för vatten och avlopp på sikt ska beslutas/bildas, men fastigheten eller också uppgraderingar från en lägre VA-standard, det exakta gränserna är ännu inte fastställda. t.ex. vid installation av WC).

19 Områdesbeskrivningar

Områden där allmänt VA avses byggas ut omfattande Miljöbehov identifierad och därtill utredd. Kommunal anslutning till befintlig och tillkommande bebyggelse inom planerings- Mycket stort miljöbehov i den inre delen av Täftefjär- VA är den lösning som bedömts som bäst. Området är perioden den. Fjärden påverkas av näringsämnen som förs dit via även utpekat som ett lämpligt bebyggelseområde iÖver - Täfteån. Dessutom finns påverkan från lokala utsläpp. siktsplan Umeå kommun-fördjupning för kusten. Prioritet A: Täfteå Fjärden är grund med dålig vattenomsättning utanför åns huvudfåra. Vassen breder ut sig i Lillfjärden. Inom områ- Täfteå är en by nära Umeå inom utpekat tillväxtstråk. Det det gäller hög skyddsnivå för enskilda avlopp. Miljö- och råder högt tryck att utveckla bebyggelse och det pågår Riktlinjer för utbyggnad av VA i Täfteå enligt ljus- hälsoskydd genomförde år 2011 inventering inom plane- en tydlig omvandling av fritidshusbebyggelse till perma- gröna områden i karta. rat bebyggelseområde. Krav på åtgärder har inte ställts på • Se generella riktlinjer för utbyggnad sidan 19. nentboenden. I centrala Täfteå finns handel, skola och grund av att resultat från utredningar inväntats. • Utbyggnaden påbörjas vid befintligt verksamhetsom- förskola, dock finns inte allmän väg från utredningsområ- råde i utredningsområdets nordliga del och är tänkt att det till serviceinrättningarna. fortsätta etappvis i sydlig riktning. Motivering Den allvarliga miljösituationen i Lillfjärden är sedan länge

Täfteå Prioritet A Miljömässigt behov Mycket stort Teknisk möjlighet God till liten teknisk möjlighet PLAN (block högt grundvatten, inslag av berg samt delvis trångt) Antal befintliga berörda ca 50 fastigheter Befintligt verksamhets- VO för både vatten och avlopp i område (VO) Täfteå tätort. Vattenförsörjning till stor utsträckning med stöd av avtal. Samlad bebyggelse §6 LAV Nej Bedömd utbyggnad Tidigt inom planeringsperioden

Vakin planerar att ansluta befintligt avloppsnät i Täfteå till Öns avloppsreningsverk, vilket medför att inga förore- ningar från det kommunala avloppsnätet längre kommer belasta Täftefjärden. Miljönyttan av att ansluta befintliga och tillkommande byggnader till kommunalt avlopp ökar därmed. Lillfjärden Täfteå.

20 PLAN

Utredningsområde för VA, Täfteå.

21 Prioritet A: Sörmjöleområdet Sörmjöle är en by med viss service och är ett möjligt Området är också lämpligt utifrån övergripande bebyg- framtida stationsläge för Botniabanan. Kompletterings- gelsestruktur då Sörmjöle pekas ut som en av de tätorter Riktlinjer för utbyggnad av VA i Sörmjöleområdet områden för framtida bebyggelse finns utpekade i Över- längs kusten som bör stärkas. enligt ljusgröna områden i karta. siktsplan Umeå kommun-Fördjupning för kusten). Utgångspunkterna för att föreslå utbyggnad handlar också • Se generella riktlinjer för utbyggnad sidan 19. om de viktiga allmänna intressen som finns gällande • Utbyggnaden kommer att påbörjas vid befintligt verk- havsbaden som berörs av EU-krav utifrån badvattendirek- samhetsområde i tätorten och fortsätta i etapper mot Sörmjöle Prioritet A tivet. Det finns ett tydligt bebyggelsetryck i områden men havet och mot Norrmjöle. Miljömässigt behov Mycket stort exempelvis har detaljplanering fått avvakta i väntan på Teknisk möjlighet Viss till mycket liten tekniska lösning av VA-frågan. möjlighet (block, berg, högt grundvatten samt trångt) Antal befintliga berörda ca 880 fastigheter Befintligt verksamhetsom- VO vatten och avlopp i Sörmjöle råde (VO) tätort. Vattenförsörjning till stor utsträckning med stöd av avtal Samlad bebyggelse §6 LAV Ja PLAN Bedömd utbyggnad Tidigt och i mitten av planeringsperioden

Miljöbehov Mjölefjärden är en grund vik som gradvis får sämre vat- tenomsättning. Här finns en strandsträcka som är mycket attraktiv för allmänheten. Vid fortsatt landhöjning kommer den att övergå till sandstrand vilket kommer att öka intresset för bad och rekreation. Verksamhetsområde för spillvatten finns i vissa delar. Inom stora delar av området gäller hög skyddsnivå för avlopp.

Motivering Utbyggnad av allmänt VA är den lösning som bedömts bäst utifrån det stora miljöbehovet och att det här finns både stora och många områden med samlad bebyggelse. Brännäset och Sörmjöleåns utlopp (överst i bild).

22 PLAN

Utredningsområde för VA, Sörmjöle-området.

23 Prioritet A: Norrmjöleområdet

Norrmjöle är en by inom utpekat tillväxtstråk med stort Motivering bebyggelsetryck. Två större områden för tillkommande Likt Sörmjöle är utbyggnad av VA i Norrmjöleområde Riktlinjer för utbyggnad av VA i Norrmjöleområdet. bebyggelse föreslås i Norrmjöle liksom ett område för mycket angeläget utifrån det stora miljöbehovet, att flera Se ljusgröna områden i karta. utveckling av besöksnäring vid Stenviken (enligt Över- områden med större grupper samlad bebyggelse finns • Se generella riktlinjer för utbyggnad sidan 19. siktsplan Umeå kommun-fördjupning för kusten). Service liksom viktiga allmänna intressen med särskilda krav • Utbyggnaden kommer fortsätta efter Sörmjöles utbygg- saknas. kopplat till havsbaden. Avståndet till reningsverk är stort. nad och etappvis byggas ut i östlig riktning. Utbyggnaden sker som en fortsättning av VA-utbyggnaden • Behov av ett nytt avloppsreningsverk behöver utredas. i Sörmjöle. Norrmjöleområdet Prioritet A Miljömässigt behov Norrmjöle: Mycket stort Kläppsjön: Stort Teknisk möjlighet Svåra förhållanden

Antal befintliga berörda ca 425 fastigheter Befintligt verksamhets- Nej. Vattenförsörjning till stor område (VO) utsträckning med stöd av avtal.

PLAN Samlad bebyggelse §6 LAV Ja

Bedömd utbyggnad I mitten och senare delen av planeringsperioden.

Miljöbehov Sandstränderna längs denna del av kusten har stor betydelse för allmänheten. Landhöjningen kan göra vikarna grundare med allt sämre vattenomsättning, särskilt när det är vindstilla på sommaren. Badvattendirektivets krav på vattenkvalitet gäller Norrmjöle havsbad och Bettnes- sand, som är EU-bad.

Kläppsjön är en känslig sjö med höga näringshalter och stor algtillväxt. Skyddsnivåer för avlopp gäller. I området finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar och enskilda vattentäkter har problem med höga järn- och manganhalter. Norrmjöleåns utlopp

24 PLAN

Utredningsområde för VA, Norrmjöle-området.

25 Prioritet A: Ostnäsfjärden

Ostnäsfjärden är i huvudsak ett fritidshusområde som Motivering inte ligger i ett utpekat tillväxtstråk. Här finns inget starkt Det är mycket svårt att bygga ut VA i Ostnäs på grund Riktlinjer för utbyggnad av VA i Ostnäs. Se ljusgröna bebyggelsetryck. Kompletteringsområden för bebyggelse av långa avstånd till reningsverk och på grund av ogynn- områden i karta. pekas ut i översiktsplan Umeå kommun - fördjupning för samma förhållanden. Området är prioriterat utifrån den kusten. mycket allvarliga miljösituationen med återkommande alg- • Se generella riktlinjer för utbyggnad sidan 19. blomningar vilket föranleder kommunal utbyggnad av VA. • En bedömning är att ett nytt avloppsreningsverk kan Ostnäsfjärden Prioritet A komma att krävas. Miljömässigt behov Mycket stort Teknisk möjlighet Mycket liten teknisk utbyggnads- möjlighet Antal befintliga berörda ca 275 fastigheter Befintligt verksamhets- Nej. Vattenförsörjning till stor område (VO) utsträckning med stöd av avtal. Samlad bebyggelse §6 LAV Ja

Bedömd utbyggnad Senare delen av planerings-

PLAN perioden

Miljöbehov Ostnäsfjärden har dålig vattenomsättning och algblomning förekom åren 2011 och 2014. Nya analyser visar att samma situation lätt kan uppstå igen vid vissa väderförhål- landen. Utsläpp från avlopp är en bidragande orsak till problemen varför utsläppen behöver minskas.

I området finns enskilda avlopp och kommunalt vatten med stöd av avtal. Hög skyddsnivå gäller. Enskilda avloppsanläggningar inventerades 2013-2014 inom större delen av området. Krav på åtgärder är ställda för bristfäl- liga avlopp med vattentoalett ansluten. Ett mindre antal anläggningar återstår att åtgärda.

Ostögrundet vid Ostnäsfjärden

26 PLAN

Utredningsområde för VA, Ostnäsfjärden.

27 Prioritet A: Sand-Tuvan

Sand-Tuvan är ett tydligt omvandlingsområde från fritids- Riktlinjer för utbyggnad av VA i Sand-Tuvan enligt till permanentboende. Området ligger inte inom utpekat ljusgröna områden i karta. tillväxtstråk men i Umeås närhet. Berörs av naturvårdsin- tressen samt flygplats i närheten. Service saknas. • Se generella riktlinjer för utbyggnad sidan 19.

Sand-Tuvan Prioritet A Miljömässigt behov Stort Teknisk möjlighet Viss till svåra tekniska möjlig- heter utifrån högt grundvatten och geoteknisk problematik. Antal befintliga berörda ca 65 fastigheter Befintligt verksamhets- Delvis VO vatten. Vattenförsörjning område (VO) till stor utsträckning med stöd av avtal. Samlad bebyggelse Ja

PLAN Bedömd utbyggnad Senare delen av planeringsperioden

Miljöbehov I området finns en problematik med hög grundvattennivå som gör det svårt att uppnå tillräcklig rening av avloppsvattnet. Endast delvis befintligt verksamhetsområde för vatten. Det miljömässiga behovet är stort.

Motivering Det är svårt att uppnå tillräcklig rening på grund av hög grundvattennivå i området Sand-Tuvan. Samtidigt finns områden med samlad bebyggelse. Området är tätortsnära och omvandlingen från fritidshus till permanentboende långt gången. Många bor i områ- det permanent. Det är angeläget att VA-frågan löses på ett hållbart sätt för befintlig och eventuell tillkommande bebyggelse. Sand-Tuvan

28 PLAN

Utredningsområde för VA, Sand-Tuvan.

29 Prioritet B: Områden som föreslås för utbyggnad gällande befintlig och tillkommande bebyggelse på sikt.

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 10 Hissjö Mycket stort- Enskilda avloppsanläggningar finns för delar av By som ligger inom utpekat tillväxtstråk. Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp gäl- medelstort bebyggelsen inom den föreslagna primärzonen Efterfrågan finns. Service i form av affär och lande befintlig bebyggelse inom primärzon för vattenskydd på sikt. för vattenskyddsområde. Anläggningarna klarar skola. Behov att ansluta bebyggelse inom Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde för inte gällande krav på hög skyddsnivå inom zonen. vattenskyddsområde. Ny bebyggelse bör inte dricksvatten. Mycket stort miljöbehov inom vattenskyddsom- tillkomma inom vattenskyddsområde utan råde. Medelstort miljöbehov utanför vatten- anslutning till verksamhetsområde för avlopp. Möjligheten att ansluta tillkommande exploatering i nära anslutning till skyddsområde. Enskilda avloppsanläggningar i verksamhetsområde för avlopp kan prövas. området som ligger inom primär skyddszon för vattentäkt, norr om sjön, är inventerade 2010. Bristfälliga avlopp har åtgärdats men ett antal anläggningar kvarstår att åtgärda. 11 Blågrunds- Medelstort Verksamhetsområde för vatten, enskilda avlopp. Fritidshusområde med pågående omvandling. Föreslås bli föremål för verksamhetsområde för avlopp omfattande udden, Ganska stort bebyggelsetryck. Närhet till Sör- befintlig och tillkommande bebyggelse på sikt. Brännäset mjöle som ligger inom utpekat tillväxtstråk. Ej service. Ett flertal områden med samlad bebyggelse. 12 Skeppsvik Stort Skyddszon för avlopp gäller. Grunda vikar, be- Fritidshusområde, pågående omvandling till Föreslås bli föremål för verksamhetsområde för avlopp omfattande gränsad vattenomsättning och höga naturvärden. åretsruntboende. Resurs för utveckling av befintlig och tillkommande bebyggelse på sikt. Mycket stort miljöbehov väster om Hällskär och besöksnäringen. Ej inom utpekat tillväxtstråk. PLAN Närheten till Ostnäs, som föreslås byggas ut inom planeringsperioden, inre delen av viken vid Bådagrundet. Vatten- Ej service. Flertal områden med samlad gör att möligheten att koordinera utbyggnaderna bör studeras. skyddsområden. Stort behov i övrigt. VO för bebyggelse. vatten och enskilda avlopp.

30 Prioritet C: Områden som föreslås för utbyggnad gällande befintlig och tillkommande bebyggelse på mycket lång sikt.

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 13 Bjännsjö östra Mycket stort Hög känslighet, ganska goda förutsättningar Mindre lämpligt område utifrån långt avstånd Östra sidan av Bjännsjön föreslås bli föremål för verksamhetsområde gällande teknisk utbyggnadsmöjlighet. Vatten- till kollektivtrafik, skola. Större område med för avlopp omfattande befintlig och tillkommande bebyggelse på skyddsområde. Avsaknad av verksamhetsområ- samlad bebyggelse. mycket lång sikt. de för avlopp. Enskilda anläggningar inventera- Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde des 2006. Vissa bristfälliga avlopp har åtgärdats för dricksvatten. men många återsstår att åtgärda. 14 Obbolas södra Medelstort Djupviken är en känslig recipient som inte bör Service som skolor och affär i Obbola tätort. Föreslås bli föremål för verksamhetsområde för avlopp omfattande kust belastas ytterligare. Verksamhetsområde för Flera områden med samlad bebyggelse. befintlig och tillkommande bebyggelse på mycket lång sikt. avlopp i tätort. Enskilda avlopp längs kust. 15 Lövholmen Medelstort Måttlig status i området. Jämförelsevis god Service som skolor och affär i Obbola tätort. Föreslås bli föremål för verksamhetsområde för avlopp omfattande Mölle vattengenomströmning. Skyddszon för avlopp Flera områden med samlad bebyggelse. befintlig och tillkommande bebyggelse på mycket lång sikt. gäller. Enskilda avlopp. 16 Norrbyn vid Medelstort Avrinning till grunda och relativt väl avgränsade Utpekat som kompletteringsområde samt Föreslås bli föremål för verksamhetsområde för avlopp omfattande Bålkallen- vikar. Hög skyddsnivå för avlopp. utredningsområde för bebyggelse (enligt befintlig och tillkommande bebyggelse på mycket lång sikt. Persskär Översiktsplan Umeå kommun, fördjupning för kusten). 17 Sillviken Medelstort Enskilda avlopp. Ej verksamhetsområde för vat- Fritidshusområde med viss omvandling. Ej Föreslås bli föremål för verksamhetsområde för avlopp omfattande ten eller avlopp. inom utpekat tillväxtstråk. Ej service. Flera befintlig och tillkommande bebyggelse på mycket lång sikt. områden med samlad bebyggelse. PLAN 18 Haddingen Mycket stort Inom sekundär skyddszon för vattenskyddsom- Inom utpekat tillväxtstråk. Ej service. Områden Föreslås bli föremål för verksamhetsområde för avlopp omfattande råde. Enskilda avlopp. Skyddsnivåer för avlopp med samlad bebyggelse. befintlig och tillkommande bebyggelse på mycket lång sikt. gäller. Ej verksamhetsområde för vatten eller Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde avlopp. Enskilda avloppsanläggningar inventera- för dricksvatten. des 2010 och bristfälliga avlopp har i huvudsak åtgärdats.

31 Områden som föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområden för avlopp gällande tillkommande bebyggelse

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 20 Rödånäs Måttligt Vindelälven är inte speciellt känslig . Verksamhets- Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp område för avlopp. stråk. S.k. LIS-område är utpekat (enligt Tillägg gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- till översiktsplan. Strandskydd i Umeåregio- hetsområde. nen). Ej service. Möjligheten att ansluta tillkommande exploatering för andra delar i nära anslutning till verksamhetsområde för avlopp kan prövas. 21 Tavelsjö norra Mycket stort Sjön belastning och status. Skyddsområde dricks- Tillväxt i byn önskas. Inom utpekat tillväxtstråk. Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde gällande vatten. Hög skyddsnivå avlopp. Verksamhetsom- Service finns. Området kring kyrkan föreslås för tillkommande bebyggelse för avlopp i anslutning till befintligt verksam- råde för vatten i yttre delarna, väster och öster centrumutveckling (enligt Tillägg till översikts- hetsområde för avlopp. om samhället. Verksamhetsområde för avlopp i plan. Strandskydd i Umeåregionen). Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde centrala delar. Enskilda avloppsanläggningar runt för dricksvatten. Tavelsjön inventerades 2010 och bristfälliga an- läggningar har i huvudsak åtgärdats. 2015 utfördes avloppsinventering runt Avan. Uppföljning med krav på åtgärder pågår (mars 2016). 22 Gravmark Stort Känsligt område med Sävarån som rinner genom Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp området. Stort miljöbehov. Verksamhetsområde stråk. S.k. LIS-område pekas ut (enligt Tillägg gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- för avlopp finns. till översiktsplan. Strandskydd i Umeåregio- hetsområde för avlopp. nen). Ej service. Möjligheten att ansluta tillkommande exploatering för andra delar i nära anslutning till verksamhetsområde för avlopp kan prövas. PLAN 23 Bullmark Stort Känsligt område. Stort miljöbehov. Verksamhets- Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde gällande område för avlopp finns. stråk. S.k. LIS-område pekas ut (enligt Tillägg tillkommande bebyggelse för avlopp i anslutning till befintligt verksam- till översiktsplan. Strandskydd i Umeåregio- hetsområde för avlopp. nen). Service i form av skola och förskola. 24 Bodbyn Stort Miljömässigt känsligt främst vid låga flöden som- Lågt bebyggelsetryck. Ej inom tillväxtstråk. Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp martid. Verksamhetsområde för avlopp finns. Service i form av skola och affär. gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- hetsområde. 25 Flurkmark Stort Fällforsån är en känslig recipient. Verksamhetsom- Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp råde för avlopp finns. stråk. S.k. LIS-område pekas ut (enligt Tillägg till gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- översiktsplan. Strandskydd i Umeåregionen). hetsområde. Service i form av skola och förskola. Möjligheten att ansluta tillkommande exploatering för andra delar i nära anslutning till VO för spill kan prövas. 26 Sävar, Mycket stort Mycket stort miljöbehov inom skyddsområde för Berörs av potentiell dragning av Norrbotnia- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp- vattenskydds- dricksvatten. Verksamhetsområde för avlopp banan och eventuellt stationsläge. Det sker en gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- område finns. tillväxt i kommundelen men relativt lågt tryck hetsområde. för ny bebyggelse. Service som affär, skola och Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde vårdcentral finns. Goda kommunikationer med för dricksvatten. buss. 27 Tomterna Stort Känsligt område med Sävarån som rinner genom Ej starkt bebyggelsetryck. Inom utpekat tillväxt- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp området. Verksamhetsområde för avlopp finns i stråk. Närhet till fullständig service i Sävar. gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- tätorten Sävar. hetsområde. 32 forts. Områden som föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområden för avlopp gällande tillkommande bebyggelse.

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 28 Ersmark Stort Fällforsån känslig recipient. Verksamhetsområde Lågt bebyggelsetryck. Områden för tillkom- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp för avlopp finns. mande bebyggelse finns utpekade (enligt Över- gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- siktsplan för Umeå, fördjupning för Umeå). I hetsområde. norr finns reservat för Norrbottniabanan. Nära Umeå. Service som skola och kollektivtrafik. 29 Överboda Mycket stort- Sjö med hög känslighet, särskilt gällande vatten- Lågt bebyggelsetryck. Ej inom tillväxtstråk. Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp litet skyddsområdet. Bodbäcken känsligast. Dalsjön är Service i form av affär och skola. gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- också belastad. Låg känslighet för miljön i övrigt. hetsområde. Verksamhetsområde för avlopp finns. Vattentäkt Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde används inte- vatten tas från Umeå. för dricksvatten. 30 Sörfors Medelstort- Litet miljöbehov mot älv, medelstort i Sörfors inre By inom utpekat tillväxtstråk. Föreslaget Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp litet delar. Verksamhetsområde för avlopp i vissa delar. exploateringsområde inom områdesbestäm- gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- Generellt liten/viss möjlighet att utöka verksam- melser. Berörs av intressen för jordbruk och hetsområde. hetsområde för avlopp beroende på omfattning kulturmiljö. Service i form av skola. Möjligheten att ansluta tillkommande exploatering för andra delar i och lokalisering. Mycket god/god möjlighet att nära anslutning till verksamhetsområde för avlopp kan prövas. koppla på små områden i direkt anslutning. 31 Brännland Mycket stort- Smörbäcken skyddsvärd ur miljösynpunkt. Litet Berörs av riksintresse för kulturmiljö och Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp litet miljöbehov i övrigt. Älven ej känslig recipient. jordbruk. Inom utpekat tillväxtstråk. Få bebyg- gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- Verksamhetsområde för avlopp. gelsemöjligheter. Ganska lågt bebyggelsetryck. hetsområde. PLAN Service som F-6 skola finns samt industri. 32 Klockarbäcken Litet Nära verksamhetsområde för avlopp. Planerat verksamhetsområde av stor volym Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp (enligt Översiktsplan för Umeå, fördjupning för gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- Umeå) av sådan volym att verksamhetsområde hetsområde. för avlopp är motiverat. Tätortsnära i förläng- ning av kollektivstråk. Service finns i närheten på Umedalen. 33 Baggböle- Måttligt Verksamhetsområde för avlopp finns. Stort bebyggelsetryck. Inom utpekat tillväxt- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp Kåddis stråk. Berörs av riksintresse för kulturmiljö gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- samt jordbruksintressen. Besöksmål med hetsområde. Arboretum samt restaurang. Ej service. 34 Nydala sjöstad Mycket stort Området gränsar till verksamhetsområde för Exploateringsområde (enligt Översiktsplan för Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp avlopp och dagvatten. Ligger just utanför Nydala- Umeå, fördjupning för Universitetsstaden) av gällande tillkommande bebyggelse. sjöns avrinningsområde, men utsläpp utan kom- sådan volym att verksamhetsområde för avlopp munal anslutning skulle påverka den lilla bäcken är motiverat. Kolbäcken som är en vattenförekomst enligt vattendirektivet. 35 Tavleliden 2B Stort Tavleån är känslig. Verksamhetsområde för vatten Inom utpekat tillväxtstråk. Större exploterings- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp och avlopp i Innertavle och Tavleliden. områden pekas ut (enligt Översiktsplan för gällande tillkommande bebyggelse. Umeå, fördjupning för Umeå). Exploatering förutsätter kommunal anslutning pga volymen och att reciepienten inte klarar mer belastning. 33 forts. Områden som föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområden för avlopp gällande tillkommande bebyggelse.

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 36 Yttertavle Stort Tavlefjärden är känslig. Miljösituationen bör inte Lågt bebyggelsetryck. Ej inom tillväxtstråk. Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp försämras. VO för spill. Enskilda avloppsanlägg- Nära större utvecklingsområden (enligt Över- gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- ningar inom en del av området (vid Tavelfjärden) siktsplan för Umeå, fördjupning för Umeå). Ej hetsområde. inventerades 2010 och bristfälliga avlopp har i service. huvudsak åtgärdats. 37 Villanäs, Stort Älven är grund i anslutning till området och utan- Stort bebyggelsetryck. Långt gången omvand- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp Bergsboda för huvudströmmarna. Därav större miljöbehov än ling. Framtida verksamheter av stor volym gällande tillkommande bebyggelse. på andra platser vid älven. Verksamhetsområde pekas ut. (enligt Översiktsplan för Umeå, för avlopp. fördjupning för Umeå). Berörs av flygbuller. Service saknas. 38 Röbäck Stort- litet Ej skyddsnivåer för avlopp. Verksamhetsområde Stort bebyggelsetryck. Tätortsnära by i Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde gällande för avlopp. Del av Svidjan enskilda avloppsanlägg- tillväxtstråk. Service som skolor och affär och tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksamhetsom- ningar och verksamhetsområde för vatten. god kollektivtrafik. Berörs av flygbuller samt råde för avlopp. jordbruksintressen. Pågående översiktsplan där kompletteringsområden pekas ut. 39 Skravelsjö Medelstort Avvattning av bebyggelse längs byvägen till By inom utpekat tillväxtstråk nära Umeå. Stör- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp Umeälven via Skravelsjöbäcken och Röbäcken/ re område för exploatering pekas ut i närheten gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- Degernäsbäcken. Området vid Skravelsjötjärnen av byn. Området planläggs i ett sammanhang hetsområde. avvattnas dit. Verksamhetsområde för vatten i byn för att undvika enstaka avstyckningar och ge

PLAN samt enskilda anläggningar för avlopp. förutsättningar för utbyggnad av verksamhets- område för avlopp. 40 Djäkneböle Medelstort Känslig bäck rinner genom området. Verksamhets- Inom utpekat tillväxtstråk. Ej service. Skola Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp område för avlopp. finns i Yttersjö. gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- hetsområde. 41 Bjännsjö södra Mycket stort- Hög känslighet, ganska goda förutsättningar. By inom utpekat tillväxtstråk. Skola finns. Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp litet Vattenskyddsområden. Verksamhetsområde för gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- avlopp. Enskilda avloppsanläggningar inventerades hetsområde. 2006. Vissa bristfälliga avlopp har åtgärdats men Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde många kvarstår att åtgärda. för dricksvatten. 42 Stöcksjö Mycket stort Igenväxande sjö inom vattenskyddsområde. Verk- Inom utpekat tillväxtstråk. Starkt bebyggelse- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp samhetsområde för avlopp. tryck. Skola på västra sidan. gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- hetsområde. Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde för dricksvatten. 43 Stöcke Litet Umeälven som recipient ej särskilt känslig. Verk- Stort bebyggelsetryck. Inom utpekat tillväxt- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp samhetsområde för avlopp. stråk. Områden för explotering utpekade i gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- områdesbestämmelser. Service som skola och hetsområde. barnomsorg finns.

34 forts. Områden som föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområden för avlopp gällande tillkommande bebyggelse.

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 44 Obbola tätort Medelstort. Nivån på exploatering i direkt anslutning till Tätort med serviceinfrastruktur och viss kom- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp med utveck- Obbola tätort gör att områdena bör anslutas till mersiell service. Områden för tätortsutveckling gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- Stort miljöbe- lingsområden kommunalt avlopp. pekas ut i söder (enligt Översiktsplan för Umeå, hetsområde. hov i viken där fördjupning för kusten) samt väster om tätor- badplatsen ten (enligt Översiktsplan för Umeå,fördjupning ligger. för Umeå). 45 Exploterings- Stort Umeälven recipient. Kan även påverka Vidögern. Nyexploateringsområde (enligt Översiktsplan Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp område norr Exploateringens storlek i kombination med reci- Umeå kommun, fördjupning för älvslandska- gällande tillkommande bebyggelse. om Strömbäck pienten gör att kommunalt avlopp bedöms som pet) av en volym där anslutning till verksam- nödvändigt. hetsområde för avlopp är motiverat. Området planläggs i sin helhet för att möjliggöra anslutning. 46 Hörnefors Stort Hela kusten är känslig och bedöms ha ett stort Lågt bebyggelsetryck. Områden för ny bebyg- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp miljöbehov. Verksamhetsområde för avlopp. gelse finns utpekade (enligt Översiktsplan, gällande tillkommande bebyggelse i anslutning till befintligt verksam- fördjupning för Hörnefors samt fördjupning för hetsområde. kusten). Strategiskt läge med station för Bot- niabana. Service finns som god kollektivtrafik, skola, affärer m.m. 47 Anumark Mycket stort Tavleån känslig. Verksamhetsområde för avlopp. Ganska lågt bebyggelsetryck. Nära Umeå. Ej Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp

inom utpekat tillväxtstråk. Ej service. Bebyggel- gällande tillkommande bebyggelse. PLAN seområde finns utpekat (enligt Översiktsplan Umeå kommun, fördjupning för Nydala). Explo- tering förutsätter kommunal anslutning pga att recipienten inte klarar mer belastning. 48 Innertavle Stort Tavleån är känslig. Verksamhetsområde för avlopp. Inom utpekat tillväxtstråk. Större exploterings- Föreslås bli föremål för utvidgning av verksamhetsområde för avlopp områden pekas ut. Exploatering förutsätter gällande tillkommande bebyggelse. kommunal anslutning pga av att reciepienten inte klarar mer belastning.

35 Områden där allmän VA-anläggning för avlopp inte bedöms bli aktuellt

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 50 Rödåsel- Mycket stort- Vindelälvsåsen och Hundsjön mycket känsliga. Vindeläl- Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. Hundsjön måttligt ven mindre känslig. Områden inom vattenskyddsområde stråk. S.k. LIS-område är utpekat (enligt Tillägg Särskilt skyddsbehov gäller. för Vindelälvsåsen. Ej verksamhetsområde för vatten eller till översiktsplan, Strandskydd i Umeåregionen). avlopp. Ej service. Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde för dricksvatten. 51 Kroksjö Stort Området ligger inom skyddszon för avlopp på grund av Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. att Kroksjön är känslig. Endast enskilda lösningar för vat- stråk. S.k. LIS-område pekas ut (enligt Tillägg till Särskilt skyddsbehov gäller. ten och avlopp. översiktsplan, Strandskydd i Umeåregionen). Ej service. 52 Trehörningen Mycket stort Sjö med lång omsättningstid. Hög känslighet. Ej verksam- Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. hetsområde för vatten eller avlopp. Hög skyddsnivå för stråk. Ej service. Särskilt skyddsbehov gäller. avlopp gäller. 53 Långviksvallen Stort Tavelsjön status medför stort miljöbehov. Inom skydds- Inom utpekat tillväxtstråk. S.k. LIS-område Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. område för grundvatten. Ej verksamhetsområde för vat- utpekas (enligt Tillägg till översiktsplan, Strand- Särskilt skyddsbehov gäller. ten eller avlopp. Enskilda avlopp inventerades 2010 och skydd i Umeåregionen). Närhet till ev. framtida bristfälliga avlopp har i huvudsak åtgärdats. skidanläggning. Ej service. Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde för dricksvatten. 54 Kassjö- Stort Området ligger inom skyddszon för avlopp. Endast en- Ej starkt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. Västanbäck skilda lösningar för vatten och avlopp. tillväxtstråk. Service saknas.

PLAN Särskilt skyddsbehov gäller. 55 Håkmark Medelstort Tavleån rinner genom området och är känslig. Visst be- Inom utpekat tillväxtstråk. Området är utsatt Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. byggelsetryck. Verksamhetsområde för vatten. för buller från skjutfält och service saknas. Ej Särskilt skyddsbehov gäller. service. 56 Kulla- Mycket stort Inom vattenskyddsområde för Vindelälvsåsen med hög Nära Umeå men ej inom utpekat tillväxtstråk. Ej Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. Piparböle skyddsnivå. Verksamhetsområde för vatten. Enskilda prioriterat för bebyggelseutveckling. Ej service. Särskilt skyddsbehov gäller. avlopp. Enskilda avloppsanläggningar inventerades 2007 och bristfälliga avlopp har i huvudsak åtgärdats. Ett min- Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom dre antal återstår att åtgärda. skyddsområde för dricksvatten. 57 Tjälamark Stort Tjälamarksbäcken och Kullabäcken, som mynnar i Tvärån Visst bebyggelsetryck. Inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. är mycket känsliga och rinner genom området. Ej verk- stråk. Exploateringsområde diskuteras på västra Särskilt skyddsbehov gäller. samhetsområde för vatten eller avlopp. sidan om vägen (enligt Översiktsplan Umeå kommun, fördjupning för Umeå). Begränsas av buller från militärt skjutfält. Nära Umeå. Ej service. 58 Brattby Måttligt Umeälven är inte speciellt känslig, dock skyddsvärt Lågt bebyggelsetryck. Ej inom, men i förläng- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. naturområde. ningen, av utpekat tillväxtstråk. Särskilt skyddsbehov gäller. 59 Gubböle Litet Del av byn är ansluten till verksamhetsområde för avlopp I förlängningen av ett tillväxtstråk. Litet bebyg- Föreslås inte bli föremål för VO. Särskilt skyddsbehov gäller. som leds till Brattby reningsverk, andra delar endast verk- gelsetryck. Ej service. Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom samhetsområde för vatten. Utlopp går genom betesmark skyddsområde för dricksvatten. och skyddsvärd bäck.

36 forts. Områden där allmän va-anläggning för avlopp inte bedöms bli aktuellt.

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 60 Norrfors Mycket stort- Idebäcken är skyddsvärd då betande djur dricker från Inom utpekat tillväxtstråk. Lågt bebyggel- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. litet bäcken. I övrigt litet miljöbehov. Ej verksamhetsområde. setryck. Jordbruk- och kulturmiljöintressen Särskilt skyddsbehov gäller. prioriterat. E12 som går genom samhället ger barriäreffekt. Ej service. 61 Sävarberg Stort Ej VO för vatten eller spill. Sävarån är en känslig recipient. Inom utpekat tillväxtstråk. Inget starkt bebyg- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. gelsetryck. Närhet till service i Sävar. Särskilt skyddsbehov gäller. 62 Rovågern Stort Stor till mycket stor miljökänslighet längs kustlinjen och Fritidshusområde i tydlig omvandling. Stort Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. öar ut till Rovögern. Många enskilda avlopp. Enskilda tryck att utveckla bebyggelse. Begränsningar Särskilt skyddsbehov gäller. avloppsanläggningar inom de känsligaste områdena finns gällande bl.a. vägen. Ett mindre område inventerades 2011 och bristfälliga avlopp har åtgärdats. samlad bebyggelse. Ett mindre antal återstår att åtgärda. 63 Holmsjön- Mycket stort Mycket stort miljöbehov. Grund sjö med lång omsätt- Stor efterfrågan men få bebyggelsemöjligheter Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. Mjösjön ningstid. Belastning från enskilda avlopp. Inventering av enligt områdesbestämmelser. Ej service. Särskilt skyddsbehov gäller. enskilda avlopp gjordes 2007. Uppföljning är inte gjord. 64 Kas Stort Inom skyddsområde då Tavlefjärden är extra känslig och Omvandling till permanentboende pågår. Kom- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. näringsrik. Höga naturvärden finns. Ej verksamhetsom- pletteringsområde pekas ut (enligt Översikts- Åtgärdsbehov föreligger avseende befintliga enskilda och råde för vatten eller avlopp. Enskilda avloppsanlägg- plan Umeå kommun, fördjupning för kusten). gemensamma avloppslösningar. VA-rådgivning tillämpas. ningar inom västra delen av området, mot Tavlefjärden, Ej service. Vid komplettering riskerar Kas att få

inventerades 2010 och bristfälliga avlopp har i huvudsak områden med samlad bebyggelse. PLAN åtgärdats. 65 Kroklandet Mycket stort- Mycket stort miljöbehov på platser som Österlångslädan Omvandlingsområde. Kompletteringsmöj- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. stort och Västerlångslädan. Ej verksamhetsområde för vatten ligheter föreslås. Utredningsområde för ev. Särskilt skyddsbehov gäller. eller avlopp. framtida bebyggelse på Djupsundsberget (enligt Översiktsplan Umeå kommun, fördjupning för kusten). Nära Holmsund. Ej service. 66 Själafjärden Mycket stort Själafjärden är mycket känslig och bör inte belastas yt- Måttlig omvandling och ganska lågt bebyggelse- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. terligare. Enskilda avlopp. Enskilda avloppsanläggningar tryck. Skola och service i Obbola. Särskilt skyddsbehov gäller. invneterades 2006 och bristfälliga avlopp har i huvudsak åtgärdats. 67 Ström- Stort Miljöbehovet baseras på Vidögern och Tjuvarpet som är Lågt bebyggelsetryck. Inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. känsliga. Ström verksamhetsområde för avlopp. Ström- stråk. Ett område för utveckling av bebyggelse Strömbäck Särskilt skyddsbehov gäller. bäck verksamhetsområde för avlopp. pekas ut i närheten (enligt Översiktsplan Umeå kommun, fördjupning för älvslandskapet). Ej Möjligheten att ansluta tillkommande exploatering i nära service. anslutning till verksamhetsområde för avlopp kan prövas 68 Degernäs Medelstort Verksamhetsområde för vatten. Ej inom utpekat tillväststråk. Nära Umeå. Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. Berörs av jordbruks- och naturvårdsintressen. Särskilt skyddsbehov gäller. Ej service. 69 Skravelsjö- Mycket stort Högt belastad tjärn med hög skyddsnivå. Enskilda avlopp. Lågt bebyggelsetryck. Inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. tjärn Verksamhetsområde för vatten. stråk. EJ service. Särskilt skyddsbehov gäller. 37 forts. Områden där allmän VA-anläggning för avlopp inte bedöms bli aktuellt.

Nr Plats Miljöbehov Miljöförutsättningar Planeringsförutsättningar Riktlinje 70 Kont Stort Stort miljöbehov då Djupviksskatan är grund och har Inom utpekat tillväxtstråk. Mindre komplet- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. dålig vattenomsättning. Ej verksamhetsområde för vatten teringsområden för bebyggelse är utpekade. Särskilt skyddsbehov gäller. eller avlopp. Service saknas. 71 Häggnäs Medelstort Verksamhetsområde för vatten. Enskilda avlopp. Lågt bebyggelsetryck. EJ inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. stråk. Ej service. Särskilt skyddsbehov gäller. 72 Bjännberg Medelstort Verksamhetsområde för vatten, verksamhetsområde för Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. avlopp i vissa delar. stråk. Ej service. Särskilt skyddsbehov gäller. 73 Ängersjö Mycket stort Känslig sjö. Ej verksamhetsområde för vatten eller Lågt bebyggelsetryck. Ej inom utpekat tillväxt- Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. avlopp. stråk. Ej service. Särskilt skyddsbehov gäller. Nyexplotering med enskild anläggning bör ej ske inom skyddsområde för dricksvatten. 74 Kalvarskatan, Stort Grund känslig vik mellan Kalvarskatan-Sandskär och Fritidshusområden. Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. Öbrännan m.fl. Bjännön. Stort behov. Östsidan Kalvarskatan-Sandskär Mindre ompletteringsområden utpekas. Ej inom Särskilt skyddsbehov gäller. medelstort. utpekat tillväxtstråk. Ej service. 75 Kylören, Norr- Stort Känsliga vikar längs kusten. VO för spill i Norrbyn. Väs- Fritidshusområden, låg grad av omvandling. Föreslås inte bli föremål för verksamhetsområde. byn m.m. tanmarken VO för vatten. Kylören, Ässkär, Byskatan och Ej inom utpekat tillväxtstråk. Mindre komplet- Särskilt skyddsbehov gäller dock. PLAN Persskär enskilt avlopp och vatten. För Kylören och Ässkär teringsområden finns utpekade. Resurs för och Byskatan bör avloppsutsläpp ledas mot öster. Där är besöksnäringsutveckling. Ej service. Möjligheten att ansluta tillkommande exploatering i nära miljöbehovet medelstort. I övrigt stort behov. anslutning till VO för spill kan prövas.

38 Behov av åtgärder inom befintligt verksamhetsområde för VA

Vattenverk, tryckstegringar, reservoarer och täkter En översyn och uppgradering av övervakning- och omgivande förhållanden är viktiga för ledningsnätets Förutom normalt underhåll av byggnader och utrustning styrsystemet sker gemensamt för avloppsanläggningar tekniska livslängd. Faktorer att ta hänsyn till vid priorite- som pumpar, filter och annan utrustning drivs ett antal och vattenanläggningar. I samband med detta kommer ring av vilka ledningssträckor som ska åtgärdas är förutom projekt för att öka driftsäkerheten och förbättra skyddet flödesmätare succesivt att installeras för bättre kontroll konditionen, konsekvenserna vid ett driftavbrott. av dricksvattnets kvalitet. Installation av UV-ljus pågår för av anläggningarnas funktion. Det ger större möjlighet att att skapa en extra barriär mot mikroorganismer i vattnet. styra insatserna mot anläggningsdelar där de ger störst Antalet drabbade abonnenter, samhällsviktiga funktioner Målet är att UV-ljus ska vara installerat i alla vattenverk nytta. eller kostnaden och påverkan på omgivningen vid ett under 2016. akut underhåll jämfört med ett planerat underhåll väger tungt i prioriteringen. Samverkan med förnyelse av annan Skydd mot intrång, skalskyddet, ses över och förbättras vid Ledningsnät infrastruktur har också stor betydelse för valet av objekt. behov för att uppfylla föreskrifterna LIVSFS 2008:13. En Ledningar för distribution av dricksvatten och avledning av Utbyggnad av ledningsnätet sker normalt i samband med översyn och uppgradering av övervaknings- och styrsyste- avlopps- och dagvatten är vitala för våra tätorters möjlig- exploateringar i anslutning till tätorterna och därmed met sker gemensamt för vattenanläggningar och avlopps- het att fungera med avseende på miljö och hälsa. Led- befintliga VA-verksamhetsområden som hanterats i kom- anläggningar. En uppdatering av vattenskyddsområdenas ningarna har ett stort värde, ekonomiskt och funktionellt, munens fysiska planering. Tillkommande utbyggnader i omfattning och skyddsföreskrifterna pågår. men bl. a. på grund av att de ligger under mark och inte omvandlingsområden kommer att medföra ett kraftigt är synliga, gäller det att hålla en hög nivå på dokumente- ökat behov av både finansiella och personella resurser. Spillvattenreningsverk och pumpstationer ring, undersökningar, mätningar osv för att kunna åtgärda PLAN brister innan konsekvenserna blir allvarliga. Avloppsreningsverket på Ön har byggts ut för att klara en belastning från motsvarande 160 000 personer. För En plan för förnyelse av de allmänna VA-ledningarna togs övriga reningsverk och pumpstationer gäller att, förutom fram under 2009. Behovet av förnyelse av VA-lednings- pågående normalt underhåll, kommer en förnyelseplan nätet beräknas uppgå till storleksordningen 6–7000 meter tas fram innehållande prioritering av större åtgärder på per år (summan av vatten-, avlopps-, och dagvattenled- anläggningarna. ningar) för att i framtiden öka till uppskattningsvis det Två reningsverk kommer tas ur drift genom att över- dubbla inom en 50-års period. föringsledningar anläggs med andra verk med större kapacitet. Detta gäller Täfteå som förbinds med Umeå och De senaste åren har förnyelsetakten inte varit i paritet reningsverket på Ön samt Gubböle vars spillvatten avleds med planen. Kommande år behövs resurser för att komma till Brattby reningsverk. i kapp. Ålder, ledningsmaterial, jordmaterial och andra

39 Genomförande

Utvecklingsstrategin ska både fungera som vägledning Information och rådgivning till berörda Konsekvenser lokalt och samhälleligt och underlag för kommunens verksamheter och för all- Strategin behöver förankras i kommunens berörda verk- Genomförandet av VA-planen är ett miljöprojekt men mänheten. Den ska fungera som ett verktyg vid myndig- samheter. Ansvarig blir den verksamhetsövergripande utbyggnaden kommer att innebära stor påverkan på olika hetsbeslut som detaljplaner och tillstånd enligt miljö- arbetsgrupp som arbetat med framtagandet. Fastighets- sätt inte minst lokalt. Exempelvis kommer vägar, en- balken, men även skapa en förutsägbarhet för invånarna ägare och andra intressenter informeras via allmänna skilda fastigheter, skogs- och naturmark och påverkas av och fungera som ett underlag för fastighetsägare och informationsmöten inför antagande av planen. Därefter grävningar, sprängningsarbeten m.m. Påverkan kan också framtida exploatörer. Utvecklingsstrategin för vatten och erbjuds rådgivning vilken fungerar som kunskapsspridning beröra strandmiljöer och vattendrag. Utbyggnaden kom- avlopp förmedlar riktlinjer för vad som gäller för olika om- av strategins riktlinjer. Information om utvecklingsstrate- mer behöva försörjas med material. Behov finns också av råden i kommunen. Exempelvis vart verksamhetsområdets gin kommer också finnas tillgänglig på kommunens webb. områden för massupplag, byggbaracker och ställer krav på utveckling kan få konsekvenser för befintlig bebyggelse När utvecklingsstrategin är antagen och utbyggnad ska ske andra etableringsytor. och vad som gäller för om- och nybyggnationer. i ett visst område informeras berörda fastighetsägare mer detaljerat om planering och genomförande. Med utbyggnad av kommunalt VA kan antalet boende i ut- byggnadsområden komma att öka och bebyggelsetrycket Övergångsfas i tillämpningen av strategin bli högre. Detta leder till krav på samhällelig infrastruktur Med utvecklingsstrategin följer en del förändringar i Tidplan och utbyggnad i etapper som vägar, skolor, barnomsorg samt kommersiell service. arbetssätt för kommunens verksamheter, både för tjäns- Mark för eventuell utökning av offentlig service och infra- I VA-planen uttrycks en prioriteringsordning när utbygg- PLAN temän och för politiker. Det innebär att en övergångspe- struktur kan komma att behöva reserveras. Alternativt kan nad kan ske. Ordningen kan komma att behöva att juste- riod är nödvändig för att övergå från det gamla till det infrastruktur och service säkerställas via exploaterings- ras. Nya projekt inleds med en utredningsfas för planering nya arbetssättet. Det finns även påbörjade ärenden som avtal. och informationsinsatser. Därefter sker utbyggnader kanske inte kan behandlas enligt VA-strategins intentioner etappvis. omedelbart. Det kommer därmed att ta en tid innan VA- planen kan tillämpas till fullo. Säkerställande av utbyggnad genom planläggning med mera Markförvärv/markpolitik Områden som byggs ut med kommunalt VA kan behöva Samverkan och ökad dialog VA-strategin pekar ut områden som är aktuella för verk- detaljplaneläggas, både gällande befintlig och tillkom- samhetsområde för vatten och spillvatten. Utbredningen För att lösa VA-frågan krävs ett tätt samarbete mellan mande bebyggelse. Detaljplanen fastställer byggrätter, av verksamhetsområdet innebär på vissa ställen att nya kommunens berörda verksamheter och dess nämnder och områden för underjordiska ledningar och pumpstationer avloppsreningsanläggningar kan behövas alternativt att styrelser; Vakins styrelse, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, m.m. Utbyggnad säkerställs genom avtal, servitut eller befintliga byggs ut för ökad kapacitet. Mark kan komma Byggnadsnämnden och Näringslivs- och planerings- liknande lösningar. att behöva reserveras för detta. utskottet. Dessutom krävs en ökad dialog med fastighets- ägare och exploatörer för att driva önskvärda förändringar när det gäller lösningar för vatten och avlopp.

40 Uppföljning och revidering av utvecklingsstrategin Särtaxa vid särskilda omständigheter Utvecklingsstrategin för vatten och avlopp ska aktualitets- Ifall utbyggnaden av VA-nätet i ett område avviker från prövas och vid behov revideras. Intentionen är att uppfölj- genomsnittet för normal anläggningsavgift, på grund av ning och revidering sker i samband med aktualitetspröv- särskilda omständigheter kostnadsmässigt, finns skäl att ning av översiktsplanen som bör ske varje mandatperiod. tillämpa särtaxa. Det betyder att fastighetsägare i det aktuella området får betala en annan anslutningsavgift än Kostnader och finansiering den normala. Särtaxa är tillämpbart när kostnaden över- eller understiger 30 procent av normal anläggningsavgift. Vatten- och avloppsförsörjningen är en avgiftsbaserad verksamhet som endast finansieras av de som tar del av tjänsten, det så kallat VA-kollektivet. Skattemedel används inte och verksamheten är inte vinstdrivande. Avgifterna för tjänsterna är uppdelade i anläggningsavgift och bruk- ningsavgift. Anläggningsavgiften är en engångskostnad för att koppla sin fastighet till det kommunala ledningsnätet medan brukningsavgiften är en löpande kostnad som ska täcka kostnader för de tjänster som nyttjas.

Höjda kostnader för att täcka utbyggnad

Anläggningsavgiften är anpassad för att täcka normalkost- PLAN nad för att bygga ut verksamhetsområde för VA, vilket är beroende på de kommande utbyggnadsområdenas karaktär, avstånd till reningsverk och vattentäkt och vilken typ av teknisk lösning som ska tillämpas.

I många av de utpekade utbyggnadsområden för VA är markförhållandena sådana att grävningsarbetet är kom- plicerat. Många områden ligger långt från både vattentäkt och avloppsreningsverk, vilket innebär att utbyggnaden av det kommunala VA-nätet blir mer kostsamt än vad normaltaxan är idag. Eftersom planeringsperioden är lång och utbyggnaden kommer att pågå länge kommer VA-taxans anläggningsavgift att behöva höjas för att täcka utbyggnadskostnaderna. Beslut om höjning av VA-taxa tas av kommunfullmäktige.

41 PLAN

Umeå kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå 090-16 10 00 www.umea.se/kommun

42 VA-policy i Umeå kommun

I VA-policyn behandlas vilken strategi och vilka riktlinjer som gäller. Denna policy ersätter den tidigare antagna policyn från 2012.

43 www.umea.se/kommun Policy för vatten och avlopp i Umeå kommun

Introduktion Begreppet VA-policy I manualen delas arbetet med kommunal VA-planering in VA-policy för Umeå kommun är utformad inom ramen Begreppen VA-policy, VA-plan och VA-strategi har använts i fyra steg. för projektet ”Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp”. genom åren i lite olika betydelser, och även idag kan de ha • Det första steget är att skapa en förvaltningsövergri- I projektet ingår VA-översikt, VA-policy och VA-plan. olika betydelse i olika kommuner. I vattenmyndigheternas pande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en Eftersom underlag för vattenförsörjningsplan och dagvat- åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten anges att VA-översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, tenstrategi har utarbetats i ett tidigare skede, ligger tyngd- ”kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvat- förutsättningar, framtida utveckling och behov både punkten i utvecklingsstrategin på avloppshanteringen. tenplaner i samverkan med länsstyrelserna”. Det finns inom och utanför det nuvarande verksamhetsområ- dock inte någon vedertagen definition av dessa begrepp, det. VA-översikten ingår lämpligen som ett underlag i Underlag till VA-policyn har hämtats dels i VA-översikten vare sig i lagstiftning eller i någon branschstandard. översiktsplanen. och dels i tidigare gjorda ställningstaganden i kommunens • I det andra steget fastställs strategiska vägval, riktlin- fördjupningar av översiktsplanen. I det följande redovisas I Rapport 2009:07 från Länsstyrelsen i Stockholms län, jer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrun- de ställningstaganden som ingår i VA-policy för Umeå Kommunal VA-planering - Manual med tips och checklistor, der i en VA-policy som antas av kommunfullmäktige. kommun. maj 2009, används begreppen VA-policy och VA-plan i en • VA-policyn är ett viktigt styrdokument och utgör i sin väl definierad betydelse. Manualen är inte bindande för tur grunden för det fortsatta arbetet med VA-planen. någon kommun, varken i Stockholms län eller i andra delar • Det är också viktigt att VA-planeringen sker i nära samspel med kommunens översiktsplan.

POLICY av landet. Den är tänkt som ett stöd och en vägledning för kommuner som ser behovet av en övergripande planering av vatten- och avloppsförsörjningen.

44 Riktlinjer

2.1 Övergripande 2.2 Vattenförsörjning 2.3 Den allmänna VA-anläggningen • Vi samverkar över alla gränser för att skapa långsiktig • Vattenförsörjningen ska även i framtiden så långt som • För en ekonomiskt hållbar utveckling ska kommunens social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, hög attrak- möjligt baseras på grundvatten. VA-anläggning förnyas så att dess värde bibehålls. tivitet och tillväxt med målet att nå 200 000 invånare Förnyelsetakten ska anpassas till anläggningens ålder • På grundvattenförande grusformationer ska vattenför- senast år 2050. och kondition. sörjning prioriteras framför grusuttag och andra verk- • All planläggning och prövning ska utvecklas så att miljö- samheter som kan skada grundvattenförekomsten. • Mängden tillskottsvatten till avloppsreningsverken ska kvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. minskas. • Ytterligare avtalslösningar avseende enbart vatten ska • Vid tillämpning av denna policy ska hänsyn tas till vad inte tillkomma. Utgångspunkten är att anslutning ska • Energiförbrukningen per m3 vatten i allmänna VA- som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, i synner- gälla både vatten och avlopp vid anslutning till kommu- anläggningar ska minskas. het där ordet ”bör” används. nalt verksamhetsområde. • Återföring av växtnäringsämnen i avloppsslam till pro- • Kommunen ska inrätta vattenskyddsområden med duktiv mark ska eftersträvas Som övergripande riktlinje vid val av anläggning bör skyddsföreskrifter för vattentäkter som behövs för den VA-försörjning tillgodoses; allmänna vattenförsörjningen enligt åtgärdsprogrammet inom Svensk Vattenförvaltning. • i första hand genom anslutning till den allmänna va- anläggningen • Kommunen ska ha aktuell kunskap om behovet av skyddsområden med skyddsföreskrifter för vattentäkter • i andra hand genom anslutning till gemensamma som försörjer fler än 50 personer eller där vattenutta- anläggningar get är mer än 10 m3 per dygn och bör se till att sådana POLICY • i tredje hand genom enskilda anläggningar för inrättas. respektive fastighet. • Kommunen ska ha aktuell kunskap om tillgången till reservvatten för den allmänna vattenförsörjningen och bör se till att skyddsområden med aktuella skyddsföre- skrifter för dessa upprättas. • Kända grundvattentillgångar ska värnas i framtida planering.

45 2.4 VA-försörjning utanför nuvande 2.5 Riktlinjer för VA-utredning 2.6 Dagvattenhantering verksamhetsområde • Utredningen ska redovisa förslag till avloppsfrågans lös- • En klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvatten- • Kommunen ska bedöma behovet av en allmän VA- ning för aktuellt planområde och måste ingå i planhand- hantering ska eftersträvas vid all planering för ny och anläggning i enlighet med LAV 6§ genom samverkan lingarna inför utställningsskedet. befintlig bebyggelse. mellan kommunstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddsnämn- • I avloppsutredningen bör geohydrologiska förhållan- • Dagvatten ska hanteras så att allvarliga översvämningar den och VA-huvudmannen. dena beskrivas tillräckligt noggrant för att visa hur det och skador på byggnader och anläggningar kan undvikas • Över- eller understiger utbyggnadskostnaden för är möjligt att lösa avloppsfrågan för alla tillkommande och föroreningspåverkan i såväl ytvatten som grund- allmänt vatten och avlopp anläggningsavgifter enligt fastigheter utifrån vad som är rimligt utifrån berörd vatten minimeras. recipient och påverkansområde. gällande VA-taxa med mer än 30% ska kommunfullmäk- • Dagvatten inom tätbebyggt området ska i första hand tige ta beslut om särtaxa, samtidigt med beslutet om • Om gemensamhetsanläggning för dricksvatten saknas hanteras lokalt (LOD) och i andra hand avledas i öppna utvidgning av verksamhetsområde för VA. bör utredningen även omfatta hur vattenfrågan ska ”tröga” system, så naturtrogna som möjligt. lösas. • För enskilda avlopp som bidrar till att en vattenföre- • Dagvatten från trafikerade ytor bör hanteras så att komst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god • Den bästa placeringen och tekniska lösningen för att föroreningar reduceras. ekologisk status ska krav på hög skyddsnivå ställas enligt lösa VA-frågan med minsta intrång och olägenhet för åtgärdsprogrammet inom Svensk Vattenförvaltning. hälsa och miljö ska väljas om det inte kan anses ekono- • Vid lokalisering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till miskt orimligt. Vid rimlighetsbedömning ska nyttan av risken för översvämning och till behovet av utrymme för • I områden där hög skyddsnivå krävs ska en VA-utredning fördröjning och rening av dagvatten. tas fram. Vid detaljplan eller områdsbestämmelser ska skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämföras detta ske senast i utställningsskedet, och i övriga fall med kostnaderna för åtgärderna. • Förorenat dagvatten ska renas före utsläpp till naturen i samband med förhandsbesked. VA-utredningen bör • I områden där en gemensam VA-lösning kan vara ett beroende på grad av förorening och recipientens även omfatta befintlig bebyggelse i anslutning till berörd långsiktigt hållbart alternativ ska kommunen erbjuda känslighet. POLICY recipient. vägledning till berörda fastighetsägare. • Dagvattnet ska utnyttjas för att skapa vackra vatten- miljöer där det finns möjlighet.

Umeå kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå 090-16 10 00 www.umea.se/kommun

46 VA-översikt

Översikten belyser nuläge, omvärldsfaktorer, utveckling och framtida behov gällande vatten och avlopp i Umeå kommun. Översikten har också fungerat som underlag för framtagandet av VA-policyn och VA-planen.

www.umea.se/kommun VA-översikt

Syftet med VA-översikten är att belysa nuläget och det Avlopp rådet behandlas i Hörnefors, Sävar eller något av de 15 framtida behovet gällande vatten och avlopp i Umeå I kommunen är ca 90 % anslutna till kommunalt avlopp mindre avloppsreningsverken. kommun. medan ca 11 000 personer är bosatta i fastigheter utan Även framtida strategiska frågor samt förslag på för- anslutning till kommunalt avlopp. Det finns endast ett få- Avgränsning djupade utredningar tas upp. Dokumentet har också tal fastigheter som har en avtalslösning med anslutning till VA-översikten omfattar hela kommunens VA-försörjning fungerat som underlag vid framtagandet av VA-policyn det kommunala avloppsnätet. Avloppsvatten från Umeås det vill säga dricksvatten, spillvatten, dag- och dränvatten, och VA-planen. tätort behandlas i Öns avloppsverk innan det släpps ut i både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. Umeälven. Avlopp från övriga delar av verksamhetsom- Umeå kommuns vision är att befolkningen ska öka till 200 000 invånare fram till år 2050. Det ställer stora krav på utvecklingen av VA-försörjningen.

I Umeå kommun får merparten (ca 92 %) av de 117 000 invånarna sitt vatten från kommunala vattentäkter. De ÖVERSIKT flesta av dessa bor på fastigheter som är belägna inom verksamhetsområdet (ca 100 000 personer). Några har även tillgång till vatten från en kommunal vattentäkt med stöd av avtal (ca 10 000 personer). Omkring 8500 personer saknar tillgång till kommunalt dricksvatten.

Huvudman för den allmänna VA-anläggningen, d.v.s. den som ansvarar för vatten- och avloppsförsörjningen, är det kommunala bolaget Umeå vatten och avfall AB men den sköts av Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB (Vakin).

Dricksvatten Dricksvatten till Umeå tätort med omgivningar hämtas från Vindelälvsåsen och levereras från Forslunda vattenverk. Ytterligare två större och åtta mindre kommunala vattenverk levererar vatten till kommuninvånarna.

48 Organisation och ansvarsfördelning

Kommunfullmäktige Kommunens högsta beslutande organ är fullmäktige. De avgör ärenden som är av överordnad eller principiell natur. Exempelvis antar de långsiktiga planeringshandlingar som översiktsplaner och VA-plan. Kommunfullmäktige beslutar ytterst om verksamhetsområdets omfattning.

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande ledning och samordning av kommunens verksamheter. Kommunstyrel- sen bereder ärenden för Kommunfullmäktige. Till sin hjälp har de fyra utskott, varav ett är Näringslivs- och plane- ringutskottet. De bereder planeringsärenden och ärenden om utbyggnad av det kommunala VA-nätet för beslut i kommunfullmäktige.

Vakin

Den allmänna VA-försörjningen i Umeå sköts av Vakin, ÖVERSIKT ett kommunalt bolag som ansvarar för vatten och avlopp samt avfall och återvinning inom Umeå kommun. Byggnadsnämnden skyddet för människors hälsa eller miljön ordna vatten- Byggnadsnämnden är den nämnd som ska hantera försörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en kommunens verksamheter enligt plan- och bygglagen. viss bebyggelse. Länsstyrelsen har även till skyldighet att Miljö- och hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden ska beakta allmänna intressen och överpröva detaljplaner om det bedöms att inte planen i Miljö- och hälsoskyddsnämnden har till övervägande del skapa långsiktigt god hushållning med mark- och vatten- tillräckligt stor utsträckning beaktat möjligheterna att lösa ansvaret för tillsynen rörande vatten- och avloppsfrå- områden. De ska också säkerställa att områden används VA-frågan. De har också möjlighet att förelägga kommu- gorna. De handlägger tillstånd och anmälningar enligt till de ändamål de är mest lämpade för med bland annat nen om utbyggnad av verksamhetsområde. miljöbalken och dess följdbestämmelser, vilket innebär att hänsyn till miljön. Byggnadsnämnden utövar också tillsyn de beslutar vilken typ av anläggning som ska användas. över plan- och bygglagen samt förordningen om tekniska Fastighetsägare De utövar även tillsyn av verksamheter och verksamhets- egenskapskrav på byggnadsverk och säkertställer att Fastighetsägare med enskilda avloppsanläggningar utövares egenkontroll. Myndigheten deltar som sakkun- Boverkets byggregler följs. ansvara för underhåll av sina anläggningar och att dessa nig i miljöfrågorna som gäller kommunens översikts- och uppfyller de krav som ställts i tillståndet. detaljplaner och svarar på remisser i bygglovärenden. Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedriver tillsyn enligt vattentjänstlagen bl.a. när det gäller kommunens skyldighet att med hänsyn till

49 Omvärldsfaktorer och befintliga planer

De lagar som berör vatten och avloppsfrågor är vatten- tjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken med följdförfattningar.

En kommunal VA-plan bidrar till att lyfta fram vattenfrågorna i planeringsarbetet.

Lagen om allmänna vattentjänster 2006:412 Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster. 6§ i

ÖVERSIKT lagen lyder: ”Om det med hänsyn till skyddet för männis- kors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig Plan- och bygglagen 2010:900 Miljöbalken 1998:808 eller blivande bebyggelse, skall kommunen; Grundläggande princip i plan- och bygglagen (PBL) är att Miljöbalken (MB) fokuserar på ekologisk hållbarhet och 1) bestämma det verksamhetsområde inom vilket vatten- mark- och vattenområden ska användas för det eller de har ett miljöskydds- och hälsoskyddsperspektiv. Syftet är tjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn bland annat att skydda människors hälsa och miljö samt 2) se till att behovet snarast, och så länge behovet finns till beskaffenhet, läge och behov. PBL reglerar därför på att trygga god hushållning med mark och vattenresurser. kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän vilket sätt kommunens fysiska planering utförs. Övergri- Enligt PBL och miljöbalken har kommunerna via översikts- VA-anläggning.” pande verktyg är kommunens översiktsplan som redovisar planer, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet hur kommunen planerar att använda mark och vattenom- att synliggöra vattenresurserna. Framtagandet av lokala Anläggningslagen 1973:1149 råden. I efterföljande detaljplaner säkerställs och regleras och regionala vattenförsörjningsplaner är en viktig del i Enligt Anläggningslagen kan en gemensamhetsanläggning markens användning för bebyggelse samt för allmänna detta arbete. inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som platser som gator, parker och friluftsområden. Detaljpla- tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. nerna har stark rättsverkan och ligger till grund för beslut Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrätt- om till exempel bygglov och anläggande av allmänna ning. platser.

50 Miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöpro- blemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta övergripan- de mål kallas generationsmålet. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. De mål som främst rör detta arbete är: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grund- vatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård och God bebyggd miljö.

Miljökvalitetsnormer för vatten EUs ramdirektiv för vatten År 2000 antog EU det så kallade ramdirektivet för vatten. Direktivet innebär en helhetssyn och ett systematiskt Provtagning av vattenkvalitet görs löpande bl.a. i känsliga havsvikar.

arbete för att bevara och förbättra kvaliteten på yt- och ÖVERSIKT grundvatten. Det övergripande målet är att uppnå och bibehålla god vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar behövs för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska komster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. God status uppnås i tid inom vattendistriktet. Kommunen är enligt ekologisk status prioriteras. för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk miljöbalken skyldig att vidta de åtgärder som är fastställda status. För grundvatten är begreppet god status indelat i i åtgärdsprogrammet. Helhetssyn och systematiskt god kvantitativ och god kvalitativ status. Åtgärderna innebär att utveckla styrmedel och konkreta arbete krävs för att bevara och förbättra förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsprogrammet anges Vattenmyndighetens åtgärdsprogram att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behö- kvaliteten på yt- och grundvatten Sveriges fem vattendistrikt har tagit fram förvaltningsplan, ver utveckla VA-planer, särskilt i områden med vattenföre- åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökon- komster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god När det gäller enskilda avlopp har reningskraven ökat sekvensbeskrivning som gäller för perioden 2010 – 2015. ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Vidare behöver och kommunen behöver ställa krav på hög skyddsnivå i För Umeå Kommun gäller ett åtgärdsprogram beslutat av kommunerna ha vattenskydd och föreskrifter för nuva- de fall de påverkar en vattenförekomst som inte uppnår, Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt. Målet rande och för framtida vattentäkter. eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god är att alla vatten ska nå minst god status senast under kemisk status. Det förväntas också bli ökade krav på rening perioden 2015-2027. I åtgärdsprogrammet, som riktar sig I den kommunala tillsynen ska verksamheter som kan ha av kommunalt avlopps- och dagvatten. till kommuner och myndigheter, beskrivs de åtgärder som en inverkan på vattenmiljön i områden med vattenföre-

51 Status på Umeå kommuns vatten Aktuell status på utvalda vattenförekomster i Umeå finns redovisat av VattenInformationsSystem Sverige (VISS) i deras databas. En avstämning kommer att göras samt en utvärdering inför kommande planeringscykel som startade 2015. Många kustvikar inom Umeå kommun har naturligt höga närsalthalter, är grunda och har låg vattenomsätt- ning. Algblomning förekommer vissa år. Mot bakgrund av detta är det viktigt att begränsa tillförseln av närings- ämnen, främst fosfor. Det är också värdefullt att bevara attraktiva badplatser och områden med höga naturvärden som finns efter kuststräckan.

Klimatförändringar Det finns ett stort antal konsekvenser till följd av ett- för ändrat klimat och en del medför stora risker för samhället. För Umeå kommuns del kommer det framför allt att bli varmare och blötare då årsmedeltemperaturen förväntas öka med ca 3,5-5,5 grader under århundradet och neder-

ÖVERSIKT bördsmängden, främst i form av kraftiga regn, förväntas öka med 10-40%.

Ökad nederbörd får allvarliga konsekvenser Översvämningar kan till exempel leda till att olika smitt- ämnen eller föroreningar läcker ut i vattentäkter eller ledningsnät. Ett annat scenario är avbrott i vattenproduk- tionen till följd av till exempel el-bortfall.

Ökad nederbörd och Vid kraftigare och större regnmängder kan avloppsled- Ökad risk för algblomning fler skyfall ställer stora krav på ningarnas kapacitet överskridas. Det kan ge upphov till Ett varmare klimat med högre yttemperaturer under spridning av föroreningar. Dessutom finns en risk att sommarmånaderna kan gynna tillväxten av blågröna alger. drickvattenförsörjningen och dagvattenledningarnas kapacitet överstigs, vilket leder Detta innebär att det finns en ökad risk för algblomningar avloppssystemens kapacitet till översvämning. Både smittspridning och översvämning i våra havsvikar och sjöar, vilket är både en miljö- och leder till stora ekonomiska och praktiska konsekvenser och hälsorisk. kan medföra stort mänskligt lidande.

52 Miljö- och hälsoskyddsnämn- dens principer för skyddsnivå för små avloppsanläggningar FÖRKLARING

Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd Zon turkos – Vattenskyddsområden samt om små avloppsanordningar för hus- områden kring känsliga sjöar och kust- hållsspillvatten (NFS 2006:7) ska anlägg- sträckor. ningar bedömas utifrån funktion snarare Alla avloppsanordningar måste klara kraven för högskyddsnivå med avseende än konstruktion. Tillstånds- och tillsyns- på fosfor och kväve. myndigheterna för respektive kommun bör bedöma när det räcker med normal Zon röd – Vattenskyddsområden skyddsnivå och när man bör ställa högre Inom dessa områden får inga ytterligare anordningar för infiltration av avlopps- krav på reningseffekten i avloppsanord- vatten från hushåll anläggas. Andra ningarna dvs hög skyddsnivå. anordningar för rening av bad-, disk- och tvättvatten och/eller WC-avlopp får endast Principer för skyddsnivå inom Umeå anläggas efter tillstånd från Miljö- och häl- soskyddsnämnden. Samtliga anordningar kommun redovisas i kartan. Kartan med måste klara kraven för hög skyddsnivå. skyddsnivåer är under fortsatt utveckling utifrån pågående provtagning av vatten- Zon lila – Vattenskyddsområden samt kvalitet i bland annat känsliga havsvikar. områden kring känsliga sjöar och kust- sträckor. Avvikelser från kraven i de olika zonerna Alla avloppsanordningar måste klara ÖVERSIKT kan göras ifall det finns särskilda skäl och kraven för högskyddsnivå med avseende avvikelsen inte är negativ ur hälso- och på fosfor. miljösynpunkt. Zon grön – Natura 2000-områden, refe- renssjöar samt utvidgade områden kring känsliga sjöar och kuststräckor. Inom dessa områden görs bedömning i Kommunen varje enskilt fall. ställer krav på reningseffekten i avloppsanläggningar utifrån olika Skyddsnivåkarta. Miljö- och hälsoskydd har tagit fram skyddsnivåer. en karta som visar olika skyddsnivåer. Kartbilden är från februari 2016 och utvecklas löpande. Aktuella uppgifter finns på kommunens hemsida.

53 Den allmänna VA-anläggningen

Verksamhetsområden (VO) Avtalskunder Umeå kommuns yta uppgår till 2 415 km2 och verk- Utanför verksamhetsområdet finns samhetsområdena för VA täcker cirka fyra procent av flera vattensamfälligheter, så kallade kommunens yta. Det är de tätbefolkade områdena som är avtalskunder, som är anslutna till det verksamhetsområden. kommunala vattenledningsnätet, i huvudsak längs kusten och kring större Verksamhetsområdet för vatten är mer omfattande än sjöar. Där har tillgången till vatten med för spillvatten, ca 77 km2 respektive 59 km2. Där Vakin har god kvalitet varit begränsad samtidigt ansvar för avloppshanteringen har de oftast också ansvar som trycket är högt på ny fritidshus- för dricksvattenförsörjningen. Det betyder att det finns bebyggelse och numera även på över- områden där fastighetsägarna själva ansvarar för avlopps- gång till åretruntboende. Beträffande hanteringen medan dricksvattnet levereras till fastigheter- avloppshanteringen i dessa områden, na i allmänna anläggningar. En anledning till detta är att se sidan 16. mindre vattenverk ersätts med överföringsledningar från större vattenverk, längs vilka verksamhetsområde för vatten har bildats. En annan anledning till att fler fastigheter Fler umebor har är anslutna till kommunalt vatten jämfört med kommuna- tillgång till vatten från ÖVERSIKT la spillvattenanläggningar kan vara att tillgången till vatten kommunala täkter än med god kvalitet har prioriteras framför avloppshantering. Dessutom är det anläggningstekniskt enklare att bygga ut möjlighet att nyttja vattenledningsnätet än avloppsledningsnätet. kommunal spill- vattenhantering Verksamhetsområdet för dagvatten sammanfaller i stora delar med verksamhetsområdet för vatten och avlopp inom de större tätorterna i kommunen, Umeå, Sävar och Hörnefors.

För de mindre samhällena är eventuella verksamhetsom- råden för dagvatten oftast mindre än vatten- och spillvat- tenområden. Behovet av allmän dagvattenhantering är av förklarliga skäl mindre i glesbygd.

Verksamhetsområde för vatten i Umeå kommun 2013.

54 ÖVERSIKT

Verksamhetsområde för avlopp i Umeå kommun 2013. Verksamhetsområde dagvatten i Umeå kommun 2013.

55 Dricksvatten Inom Umeå kommun finns elva kommunala vattenverk i drift. Forslunda vattenverk försörjer Umeå tätort med omgivningar. Det motsvarar ca 85 % av kommunens befolk- ning. Vattnet består av grundvatten från Vindelälvsåsen vilket förstärks via konstgjord infiltration med ytvatten från Umeälven. Arbete pågår med lokalisering av reservvatten- täkt för Umeå tätort med omgivningar.

Bjennbergs vattenverk, som bl a försörjer Hörnefors, samt Sävars vattenverk försörjer ca 3 000 personer vardera. Bjennbergs vattenverk tar grundvatten från Umeälvsåsen och Sävars vattenverk från Sävaråsen.

Forslunda vattenverk betjänar 85 % av kommunens invånare med dricksvatten

ÖVERSIKT UV-ljus har installerats i Forslunda, Bjennberg och Sävar vattenverk som extra skyddsbarriär mot mikroorganismer.

Utöver ovan nämnda vattenverk sköter och ansvarar Vakin Forslunda är kommunens största vattenverk och får huvudparten av sitt råvatten från Vindelälvsåsen. för närvarande för ytterligare åtta vattenverk som samtliga försörjs med grundvatten; Hissjö, Tavelsjö, Bullmark, Bots- mark, Hemmesmark, Gubböle, Holmön och Ytteråträsk. Vakin planerar att avyttra ett av de minsta vattenverken Tabell 4. Umeå kommuns tre största vattenverk (Ytteråträsk) till dem som betjänas av verket. Vattenverk Producerad volym Antal personer Förbrukning Ledningslängd Luftning Sandfilter Alkaliska renvatten (m3/år) som får sitt (l/pd)* inkl serviser och filter De kommunala vattenverken försörjer både kunder som vatten från tryckledningar. ingår i verksamhetsområdet och de som är anslutna till täkten 2010 (km) vattenledningsnätet via avtal, så kallade avtalskunder. Forslunda 8 633 000 (2012) 98 000 (2012) 241 776 x x x Bjennberg 316 000 (2011) 3 200 (2011) 270 101 x Sävar 280 000 (2011) 3 200 (2011) 240 84 x x

*Liter per person och dygn, inklusive utläckage, brandvatten mm

56 Spillvatten Tabell 5. Umeå kommuns tre största avloppsreningsverk Inom Umeå kommun finns 18 avloppsreningsverk som Avloppsreningsverk Dim pe Belastning Anslutna Ledningslängd Mekanisk Kemisk Biologisk Recipient Vakin har ansvar för. Det största är beläget på Ön i Umeå (ARV) pe (2012) personer (km) rening rening rening och är dimensionerat för 116 000 personekvivalenter (pe), (2012) vilket är i underkant enligt nuvarande belastning. Dess- Ön Umeå 116 000* 113 000 93 000 540 X X X Umeälven utom växer Umeå med visionen att nå 200 000 invånare Hörnefors 9 100 1 100 2 600 40 X X Österfjärden år 2050, vilket innebär en förväntad ökad belastning. Sävar 5 000 1 600 2 900 36 X X X Sävarån Om- och tillbyggnad av reningsverket pågår. Ett första steg handlar om att utöka kapaciteten till att klara en belast- *Om- och tillbyggnad pågår för utökad kapacitet till 160 000 pe. ning från motsvarande 160 000 personer. Ett tillstånd enligt miljöbalken med provisoriska villkor har erhållits vars slutliga villkor ska prövas då verket varit i drift i två år efter om- och utbyggnad. Tabell 6. Övriga orter med lokal avloppsrening Visionen att nå 200 000 invånare Lokal avloppsrening Recipient innebär en förväntad ökad belastning på <2 000 pe

avloppsreningsverken. Bjenberg Hörneån Bodbyn Täfteån Annan verksamhet, utöver hushåll, som är ansluten till av- Botsmark Sävarån ÖVERSIKT loppsledningsnätet kan nämnas Norrmejeriers anläggning- Brattby Umeälven ar i nordvästra delen av staden. Till avloppsreningsverket Bullmark Sävarån på Ön avleds även spillvatten från andra orter och samhäl- Djäkneböle Norrmjöleån len som tidigare hade egna reningsverk, t. ex. Holmsund Flurkmark Tavelån och Obbola. Planering för att även ansluta Täfteå till Öns Umeå kommuns största avloppsreningsverk ligger på Ön och är överbe- reningsverk är långt gången. Gravmark Sävarån lastat samtidigt som Umeå växer. Till Ön avleds även avloppsvatten från t.ex. Holmsund och Obbola. Gubböle Kvarnbäcken De tre största avloppsreningsverken i Umeå kommun Hissjö Tavleån redovisas i Tabell 5. Hörnefors avloppsreningsverk har Norrbyn Örefjärden, Norra Kvarken efter om- och tillbyggnad i mitten 1970-talet en kapacitet Rödånäs Vindelälven att behandla avloppsvatten för 9 100 personekvivalen- Strömbäck Västerfjärden, Norra Kvarken ter. Avloppsreningsverket i Sävar om- och tillbyggdes Sörmjöle Sörmjöleån under 1990-talet och är nu dimensionerat för 5000 pe. Tavelsjö Tavelsjön Anläggningarna bedöms vara i god kondition och några mer omfattande åtgärder bedöms inte vara aktuella de Täfteå Stämsjöbäcken närmaste åren. Överboda Bodbäcken

57 Dagvatten Det allmänna dagvattenledningsnätet, exklusive anslutningar till fastigheter (serviser), består av ca 39 mil ledningar. (Se karta över verksamhetsområdets omfattning på föregående uppslag). För behandling av dagvatten finns cirka 15 öppna anläggningar med kommunen, Trafikverket eller fastighetsägare som huvudmän. Exempel på öppna anläggningar är dammar, diken och översilningsytor. Några av dessa har utlopp i Nydalasjön och några avleder dagvatten till Tvärån. Båda dessa recipienter betraktas som mycket skyddsvärda.

I huvudsak har utbyggnaden av dagvattenledningsnä- tet syftat till att så fort som möjligt avleda vattnet från bebyggda områden. Detta synsätt har successivt ändrats till att åstadkomma en fördröjning av avrinningen, så lokalt som möjligt till exempel via fördröjningsdammar. Fördröjning minskar risk för översvämning till följd av en ökad belastning på befintliga anläggningar, på grund av en växande bebyggelse och förväntad ökad extremneder- ÖVERSIKT börd. Föroreningsbelastningen på recipienterna förväntas minska med en mer långsam avrinning.

En målsättning i det pågående arbetet med en dagvat- Fördröjningsdamm vid Tomtebo. tenstrategi är att: ”Målsättningen för dagens dagvattenhantering är att undvika allvarliga översvämningar och minska föroreningspåverkan i såväl ytvatten som grundvatten. Genom att tydliggöra ansvarsfördelning, befintliga En målsättning är att dagvatten och gällande krav samt gemensam ambitionsnivå förenklas ska utnyttjas till att skapa vackra de beslut som krävs för att åstadkomma en hållbar dag- vattenmiljöer där det är möjligt vattenhantering i såväl befintliga som planerade mark- och vattenområden.”

Öppning av dagvattenbrunn.

58 Ledningsnät Tabell 7. Vattenbalans och nyckeltal 2012, Drygt 100 000 av kommunens medborgare är anslutna till Vakin det allmänna vatten- och spillvattenledningsnätet. Det är Antal invånare i Umeå kommun 117 176 en större mängd vatten som produceras än vad kunderna Anslutningsgrad, allmän vattenförsörjning 92 % debiteras för. Detta beror dels på att allt vatten inte mäts, exempelvis vatten som används till brandbekämpning, Anslutningsgrad, allmän avloppsanläggning 90 % men utöver detta går en stor del förlorad genom vatten- Producerat dricksvatten 9 330 000 m3 läckor. Inköpt dricksvatten 6 200 m3 Debiterat dricksvatten 7 590 000 m3 Spillvattenledningsnätet är behäftat med motsatt Debiterat avloppsvatten 7 006 000 m3 problem. Via felaktiga anslutningar och inläckage från Behandlad mängd avloppsvatten 16 116 000 m3 marken tillförs tillskottsvatten till spillvattenanläggningar, Bräddning 680 000 m3 ledningar, pumpstationer och reningsverk. Det medför Rörbrott/vattenläckor, ledningsnät 40 ökad risk för översvämningar, ökad energiförbrukning och minskad reningseffekt i reningsverken. Ungefär hälften av Rörbrott/vattenläckor, serviser 1 vattnet som kommer till avloppsreningsverken utgörs av Stopp på spillvattenledningar 143 tillskottsvatten. Stopp i spillvattenserviser 86 Utbytestakt ledningsnät 0,2 %

Drygt 100 000 av kommunens ÖVERSIKT medborgare är anslutna till det allmänna vatten- och spillvattenledningsnätet Ledningsnäten måste ha en sådan kondition att god funktion kan behållas. Tillgänglig information om ledningsnä- ten och driftstörningar har sammanställts och bearbetats Arbete pågår för att minska dricksvattenförlusterna och för att utgöra ett underlag för bedömning av ledningarnas den oönskade belastningen på reningsverk, pumpstatio- funktionella livslängd. Vissa antaganden måste göras, Vattenläcka Nygatan, Umeå. ner och ledningsnät. Detta sker främst genom inventering bland annat den tekniska livslängden för olika kategorier och kontroll av hur tak- och markytor är anslutna samt av ledningar, för att långsiktigt prognostisera förnyelsebe- genom förnyelse av ledningsnätet. Utbytestakten (utbytt hovet av ledningsnätet eftersom det inte finns detaljkun- ledningslängd delat med total ledningslängd) varierar skap om anläggningarnas kondition. påvisa och åtgärda exempelvis felkopplingar och otäta kraftigt mellan åren och ligger för närvarande i interval- ledningar. Detta arbete pågår parallellt med planerat och let 0,2 – 0,5 % för vatten-, dag- och spillvattenledningar Utbytes- och förnyelsetakten behöver successivt öka akut underhåll av det allmänna ledningsnätet. En viktig gemensamt. Det betyder att med bibehållen förnyelsetakt kommande 20 årsperiod. Det gäller dock att hitta en, med faktor i detta sammanhang är även den ökade belastning tar det 200-500 år innan alla allmänna ledningar har bytts avseende på miljö och ekonomi, lämplig avvägning mellan på befintligt ledningsnät som nyanslutningar och VA-verk- ut eller infordrats. planerat och akut underhåll. Det krävs stor insats för att samhetsområdets utvidgning innebär.

59 Enskild vattenförsörjning

Inom Umeå kommun fanns det 2008 17 samfälligheter bebyggelse förordas så länge en god dricksvattenkvalitet Arbetet med att förtydliga strategin är påbörjat genom som var och en försörjer fler än 50 personer. Uppskatt- kan bibehållas. vattenförsörjningsplanen och VA-planen redovisar nya ningsvis försörjs 8 000 personer från enskilda brunnar. Strategin för vattenförsörjning av fritidshus och nybebyg- riktlinjer för områden utanför befintligt verksamhetsom- gelse på landsbygden behöver förtydligas. råde för vatten och avlopp. För närvarande finns känd problematik förknippad med Norrmjöle där man har problem med höga järn och manganhalter. Denna vattentäkt ligger även nära en golfbana. Tabell 8. Samfälligheter vattentäkter i Umeå kommun Vid Ängersjö sker för närvarande uttag till färre än 50 per- Fastighetsbeteckning för Utformning Skyddsområde Antal anslutna Uttag 3m /d) soner. Vid denna täkt har man problem förknippade med vattentäkten höga fluoridhalter. Någon sammanställning över mindre Brattby 13:3 i.u. Privat ca 40 personer samt livsmedelsanläggning i.u. samfälligheter dvs. samfälligheter som försörjer färre än Floda i.u. i.u. i.u. i.u. 50 personer finns inte utförd av Umeå kommun. Hedlunda 1:12 grävd brunn i.u. 70 personer samt 50 fritidshus i.u. Innerbjännsjön 1:14 i.u. i.u. ca 90 personer samt 10 fritidshus 60 Under år 1985 utfördes en undersökning av kvaliteten Kassjö 3:3 bergborrad brunn i.u. 39 hushåll samt förskola 60 på vatten från privata dricksvattenbrunnar. Drygt hälften Kassjö 5:2 i.u. 57 personer inkl. vårdhem 9 av de undersökta jordbrunnarna visade ett försurnings- ÖVERSIKT känsligt vatten samt ett vatten med låga pH-värden. Mickelsträsk 1:34 grävd brunn i.u. 52 personer 65 Av de bergborrande brunnarna visade en femtedel ett Norrmjöle 1:198 i.u. i.u. 33 personer + 71 fritidshus samt livsmedels- 65 anläggning försurningskänsligt vatten. Generellt hade de bergborrade brunnarna ett högre pH-värde. Drygt hälften av de inven- Rödå 1:31 i.u. Privat 330 personer 60 terade brunnarna gav ett vatten med höga järnhalter. Strömbäck 4:17 i.u. i.u. ca 30 personer samt folkhögskola 33 Sävar 7:3 i.u. Privat ca 150 personer 40 I övrigt finns inte någon sammanställning utförd av Sörböle 6:1 i.u. Privat 25 personer samt 113 fritidshus 25 problematiska områden för dricksvattenförsörjning eller Sörmjöle 4:2 i.u. Privat 7 analys i form av områden som borde anslutas till kommu- Sörmjöle 5:5 i.u. i.u. 25 hushåll samt 75 fritidshus 30 nal dricksvattenförsörjning. Stöcke by 2:5 i.u. Privat i.u. i.u. Umeå-Brattby 12:4 i.u. i.u. 59 personer samt livsmedelsanläggning 48 I kommunens Vattenplan (1995) anges riktlinjer för den Ytterboda 1:13 i.u. i.u. ca 60 personer i.u. enskilda försörjningen som kan uppfattas som motstå- Ängersjö 1:26 i.u. i.u. ca 42 personer 7 ende. Det anges exempelvis att så långt som möjligt bör fritidsområden anslutas till det kommunala VA-nätet inom Följande uppgifter återfinns i underlag till Vattenförsörjningsplan för Umeå kommun (bilaga 2) och avser förhållanden 2008. Umeå kommun samtidigt som lokala lösningar i enskild i.u= uppgift saknas.

60 Enskild avloppsförsörjning Inom Umeå kommun finns enligt 2009 års taxering sam- manlagt ca 7 800 fastigheter utan anslutning till kommunalt avlopp, varav ca 5 700 fastigheter har WC-avlopp. Uppskattingsvis är 10 200 personer folkbokförda vid en fastighet med enskilt WC-avlopp, fördelat på ca 3 800 fastigheter.

Ca 2 080 fastigheter har varken kommunalt eller enskilt WC-avlopp. Uppskattningsvis är 510 personer, fördelat på ca 210 fastigheter, folkbokförda vid en sådan fastighet. Drygt 70 procent av de enskilda avloppsanläggningar som inventerats har brister i någon form. Områden med kommunalt vatten och enskild avloppsförsörjning Inom följande områden, där fastigheterna har vatten från en kommunal vattentäkt med stöd av avtal, har inventeringar av enskilda avloppsanläggningar utförts: Bjännsjön, Själafjärden, Djupviken, Österlångslädan, området runt Tavelsjön, Hissjön, Piparböle, Täftefjärden, Tavlefjärden och Ostnäsfjärden. ÖVERSIKT Cirka 70 % av de inventerade anläggningarna har brister av någon form som innebär risk för att de inte ens klarar de reningskrav som gäller för normal skyddsnivå. Bland de resterande 30 % är det endast någon enstaka anlägg- ning som klarar rening av näringsämnen motsvarande hög skyddsnivå.

Tillgången till vatten från en kommunal vattentäkt med stöd av avtal betyder i de flesta fall att tillgången på vatten blir större. Detta leder ofta till en högre vattenkonsumtion och därigenom en högre belastning på den avloppsanord- ning som ska rena avloppsvattnet. Med tanke på resultatet från avloppsinventeringarna blir också belastningen på recipienten, t.ex sjön eller havsviken, större.

Det finns cirka 5 700 fastigheter med vattentoalett ansluten till enskilda avlopp i Umeå kommun

61 Ordlista

Avloppsvatten Vatten som avleds i rörledning: spillvatten, processvatten, kylvatten, dränvatten, dagvatten och inläckage. ARV Avloppsreningsverk. Bräddvatten Avloppsvatten som vid enstaka tillfällen, som t ex vid överbelastning, avleds (bräddas) för att avlasta magasin, reningsverk eller ledning. Dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Förnyelsetakt Andel av total ledningslängd som förnyas under ett år. LTA Lätt tryckavlopp. Tryckavloppssystem med små ledningsdimensioner och med en avloppspump för varje fastighet eller mindre grupp av fastigheter. Pe Personekvivalent, tal för att beskriva belastningen från allmän verksamhet och industri såväl som från hushåll på exempelvis en reningsanläggning eller ledningsnät. Serviser Anslutningar mellan det kommunala vatten- eller avloppsledningsnätet och enskilda fastigheter. Recipient Vatten som tar emot avlopps- eller dagvatten med eller utan föregående rening. Tillskottsvatten Samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan vara dagvatten, dränvatten, inläckande sjö- och havsvatten eller dricksvatten. Observera att tillskottsvatten även inkluderar medvetet inkopplat vatten, som till exempel i kombinerade system eller tillåtna dräneringsanslutningar. Utläckage Utläckande vatten från dricksvattenledningsnätet (benämns ibland svinn). ÖVERSIKT Verksamhetsområde Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Spillvatten Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt. Dräneringsvatten Grundvatten och nedträngande vatten från regn och snösmältning som avleds i dräneringsledning, dräneringsskikt eller dike. LIS-område Förkortning för Landsbygdsutveckling i strandnära läge. Område där lättnader i strandskydd föreslås. Skyddsnivå Beroende på hur känslig en bäck, sjö, kustvik eller grundvattenförekomst är ställer kommunen olika krav på hur avloppsvatten ska renas i enskilda anläggningar innan det släpps ut. Normal skyddsnivå och hög skyddsnivå är standardbeteckningar för hur höga reningskrav som ställs.

62 ÖVERSIKT

Umeå kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå 090-16 10 00 www.umea.se/kommun