DOCSLIB.ORG

Personalforteckning.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Personalforteckning.Pdf EFTERNAMN FÖRNAMN FÖDD FÖDELSEORT ADRESS CIVILSTÅND ANSTÄLLD AVG. SYSSELSÄTTNING Back Margit Johanna 1926-08-25 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-06-08 Nätväverska Helsing Elin Augusta Björköby, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-08 1948-08-13 Nätväverska Rosendahl Sylvia Adela 1926-03-28 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-19 1950-06-01 Nätväverska Sten Anita Else 1930-10-15 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Doktar Ingrid Alice 1929-12-09 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Öberg Alice Anna 1925-01-14 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-08-13 1948-08-13 Nätväverska Åberg Maria Göta 1908-09-01 Piteå Sofiehem Ogift 1948-08-17 1948-09-01 Nätlagerska Bäckström Märta Valborg Elisabet 1905-05-24 Nysätra Dragongatan 12 Gift 1948-09-14 1948-09-01 Nätlagerska Lindgren Berit Maria 1933-09-14 Vännäsby Box 4816, Teg Ogift 1948-09-15 1949-02-12 Nätväverska Karlsson Elfvi Adele 1918-09-29 Närpes, Finland Box 1110, Teg Gift 1948-09-15 1948-03-11 Nätlagerska Granberg Marianne Gertrud 1933-02-18 Bösta Skravelsjö Ogift 1948-10-07 Nätväverska Johansson Ann-Mari Rut 1932-07-26 Vännäs Box 130, Vännäs Gift 1948-11-01 1952-08-06 Nätväverska Granberg Elis Carl 1925-12-11 Bösta Röbäcksby Gift 1948-10-01 Förman Björkman Anton Evert 1925-09-14 Björköby, Finland Box 1221, Teg Gift 1948-11-08 Verkmästare Sten Alice Anni 1929-07-04 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15 1949-05-20 Nätväverska Brådd Hilda Helena 1920-10-01 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15 1949-05-20 Nätväverska Back Saga Aldina 1927-05-24 S:a Vallgrund, Finland Box 1029, Teg Ogift 1948-11-15 1949-05-20 Nätväverska Sand Ingrid Viktoria 1926-06-13 Björköby, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-11-15 1949-05-20 Nätväverska Back Anita Ingeborg 1927-11-05 S:a Vallgrund, Finland Röbäcksby Ogift 1948-10-15 1954-03-05 Nätlagerska Nordlund Ally Adelina 1931-07-08 Överklinten Dragongatan 12, Umeå Ogift 1948-10-01 1952-06-22 Nätdelerska Milton Birgitta Anna 1925-06-19 Röbäcksby Nygatan 56, Umeå Gift 1949-01-02 Nätväverska Nyberg Maria Ottilia 1918-03-26 Dorotea Röbäcksby Ogift 1949-01-02 Nätlagerska Törnros Gunvor Exina 1926-04-16 Närpes, Finland Box 1204, Teg Ogift 1949-12-15 1950-09-05 Nätlagerska Back Viola Ingrid 1925-06-01 Björköby, Finland Box 1291, Teg Ogift 1949-05-21 Nätväverska Ny Johanna Ogift 1949-05-21 1949-09-15 Nätväverska Sanberg Mari Elisabet 1924-10-02 Lycksele Box 234, Ytterhiske Ogift 1950-02-20 1950-03-17 Nätväverska Marklund Ingegärd Elsie Minette 1925-03-25 Burträsk Nygatan 9, Umeå Ogift 1950-02-20 1952-10-25 Nätväverska Strindberg Rut Margareta 1925-04-28 Umeå Box 2159, Grubbe Gift 1950-02-22 1951-08-13 Nätdelerska Edlund Siri Anny Maria 1929-01-25 Björna Magnusdal Ogift 1950-02-22 1950-04-06 Nätväverska Back Inger Helena 1931-09-30 S:a Vallgrund, Finland Röbäcksby Ogift 1950-02-22 Kontorist Juntti Elsa Ellen Maria 1932-05-04 Oulunsalo, Finland Röbäcksby Ogift 1950-02-27 1953-06-05 Nätväverska Sjöroos Nadine Regina Rose-Mari 1929-11-21 Molpe, Finland Ogift 1950-03-02 1950-07-04 Nätväverska Johansson Karin Birgitta 1933-02-27 Umeå Box 6011, Umeå Ogift 1950-03-02 1950-07-03 Nätväverska EFTERNAMN FÖRNAMN FÖDD FÖDELSEORT ADRESS CIVILSTÅND ANSTÄLLD AVG. SYSSELSÄTTNING Waller Åke Umeå 1950-03-15 Maj 1950 Granberg Eivor Märta Mari 1931-06-26 Bjurholm Röbäcksby Gift 1950-03-02 1950-10-01 Nätväverska Axelsson Arne Seth 1923-04-09 Innertavle Gift 1950-03-20 Lundström Linnéa Blenda 1916-05-27 Vännäs Storgatan 26, Umeå Gift 1950-03-24 1950-09-01 Nätväverska Lindberg Britta Jahne Liselotte Else Anny 1923-02-22 Hamburg, Tyskland Box 4334, Teg Ogift 1950-03-23 April 1951 Kontorist Eriksson Ragnie Susanna 1929-06-21 Vexala, Finland Röbäcksby Ogift 1950-05-02 1951-11-20 Nätdelerska Dahlström Vendla Johanna 1926-04-14 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1950-06-20 1952-06-19 Nätväverska Rosenkvist Nancy Amanda 1928-03-01 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1950-06-20 1950-10-13 Nätväverska Bäckman Anna Johanna 1911-12-23 Sävar Norrlandsgatan 17 b, Umeå Gift 1950-08-14 1950-11-07 Nätlagerska Malmstigen Olof Erik 1921-11-28 Örebro Gift 1950-08-15 Mattus Anna Vilhelmina 1925-02-22 Oravais, Finland Box 475, Umeå 2 Ogift 1950-10-11 1951-01-12 Nätväverska Olofsson Berit Louise 1935-09-21 Röbäcksby Röbäcksby Ogift 1950-10-12 1952-11-28 Nätväverska Ruusila Ulla Alida 1929-02-17 Maxmo, Finland Box 4362, Teg Gift 1950-10-16 1953-05-29 Nätlagerska Hansen-Strand Laila Irene Johanna 1930-10-10 Oldervik, Norge Kungsgatan 26, Umeå Ogift 1950-10-25 1951-08-08 Nätväverska Österlund Hellbritt Ingegärd 1933-07-03 Lappvik, Finland Röbäcksby Ogift 1951-01-25 1951-09-11 Nätväverska Kyrk Sune Rolf 1932-07-23 Obbola Box 964, Umeå Ogift 1950-05-23 Oktober 1951 Lagerbiträde Nyström Gunhild Andréa Elisabet 1930-02-02 Nysätra Dragongatan 12, Umeå Ogift 1948-11-01 1952-08-23 Nätväverska Sjöström Ingrid Margareta 1935-12-31 Röbäck Röbäcksby Ogift 1951-03-11 Nätväverska Granberg Martha Margaretha 1932-02-14 Bösta Bösta, Umeå Ogift 1951-03-12 1954-08-17 Nätväverska Burvall Ingegerd Charlotta 1932-04-20 Burträsk Teg, Box 1013 Ogift 1951-04-11 1951-08-08 Kontorsbiträde Mattsson Signhild 1931-08-23 Grundfors, Stensele Slöjdgatan 1, Umeå Ogift 1951-08-20 1952-09-30 Nätväverska Norman Sture André 1935-05-11 Sörböle Sörböle, Stöckeby Ogift 1951-10-10 1955-05-14 Lagerbiträde Östman Alfa Salome 1930-06-22 Box 2179, Grubbe Ogift 1951-12-12 1952-07-11 Nätväverska Boström Gunvor Margareta 1933-07-08 Bösta Bösta, Umeå Ogift 1952-02-07 Nätväverska Boström Greta Elsine 1936-01-06 Bösta Bösta, Umeå Ogift 1952-02-07 1954-02-03 Nätväverska Kvevlander Gunnel Else-Maj 1927-01-03 Kvevlax, Finland Kungsgatan 52, Umeå Ogift 1952-03-09 1952-05-20 Nätväverska Kvevlander Ruth Elisabet 1923-12-13 Kvevlax, Finland Kungsgatan 52, Umeå Ogift 1952-01-20 Kontorist Storkull Vilhelm Artur 1930-05-03 Lappfjärd, Finland Box 1621, Teg Gift 1952-03-25 Förman Granberg Karin Lilian 1936-01-10 Bösta Bösta, Umeå Ogift 1952-08-20 1954-02-03 Nätväverska Saari Helena Tyyne 1933-06-05 Räysinki, Finland Teg, Box 4252 Ogift 1952-08-20 Nätväverska Neuman Sally Sofia 1930-03-01 Vexala, Finland Röbäck Ogift 1952-08-22 1952-09-16 Nätväverska Mattila Raili Susanna 1928-11-01 Vasa, Finland Grubbe, Box 2223 Ogift 1952-08-25 1955-06-11 Nätväverska EFTERNAMN FÖRNAMN FÖDD FÖDELSEORT ADRESS CIVILSTÅND ANSTÄLLD AVG. SYSSELSÄTTNING Sandström Eva 1935-01-12 Bodbyn Ersmarksgatan 6, Umeå Ogift 1952-10-13 Nätväverska Välimäki Pirkko-Liisa 1907-04-11 Täfteå Täfteå Gift 1952-10-14 1952-11-14 Nätväverska Jonsson Ell-Britt 1938-07-28 Teg Box 1633, Teg Ogift 1952-10-13 1954-07-10 Nätväverska Broman Ragni 1932-04-07 Lycksele Box 1320, Teg Ogift 1952-10-27 1953-02-20 Nätväverska Ågren Inga 1933-04-27 Stöckeby Ogift 1952-11-17 Nätväverska Björk Aino 1918-09-26 Perho, Finland Teg, Box 1003 Gift 1952-11-24 Telnarbeterska Hautala Anne 1926-03-19 Teg, Box 4367 Gift 1952-11-30 1954-06-19 Telnarbeterska Forsgren Ann-Mari 1933-11-15 Rågliden, Sorsele Box 3466, Sofiehem, Umeå Ogift 1952-12-03 Telnarbeterska Storkull Tellervo 1931-12-11 Röbäcksby Gift 1952-11-25 Nätväverska Stigholt June-Marie 1928-06-29 Chicago, Amerika Box 1525, Teg Gift 1953-01-09 1954-04-02 Nätväverska Åberg Ceris Irene 1935-01-19 Furunäs Furunäs, Bullmark Ogift 1953-01-13 1954-04-29 Nätväverska Åberg Britt-Inger 1932-12-07 Furunäs Furunäs, Bullmark Ogift 1953-01-21 1954-03-13 Nätväverska Hellgren Else-Britt 1927-10-06 Dragongatan 14, Umeå Ogift 1953-02-06 Nätväverska Johansson Karin Margaretha 1935-05-13 Norum Ogift 1953-02-16 1955-04-30 Nätväverska Strandlund Svea Nanina 1931-11-08 Björköby, Finland Kungsgatan 52, Umeå Ogift 1953-02-16 Nätväverska Markström Sven Eugen 1936-02-08 Norrfors Ogift 1953-02-16 1956-05-09 Varubud Lundsten Gun Hildegard 1934-12-07 Norum Ogift 1953-02-23 1955-04-30 Nätväverska Lagus Irmelin Margareta 1928-04-19 Helsingfors, Finland Grubbe, Box 2223 Ogift 1953-03-12 Nätväverska Näsman Maja Alexandra 1935-03-11 Böleå Ogift 1953-03-16 1955-12-22 Nätväverska Hägglöv Tyra Alida 1927-09-10 Hattsjö, Flärke Box 1057, Teg Ogift 1953-03-23 1955-12-22 Kontorist Innanen Hellin 1923-05-08 Jaakkina, Isakyrö, Finland Gift 1953-06-16 Telnarbeterska Boström Barbro Eleonora 1933-12-28 Bösta Bösta, Umeå Ogift 1953-08-04 1954-02-03 Nätväverska Sjögren Gunborg Elisabeth 1936-04-04 Umeå Sofiehemsvägen 17 Ogift 1953-08-06 1955-01-29 Nätväverska Nilsson Anna-Greta Ingegerd 1936-11-26 Baggböle Ogift 1953-08-10 1954-06-23 Nätväverska Örberg Ulla Helena 1937-11-23 Baggböle Ogift 1953-08-10 1954-05-19 Nätväverska Johansson Ragnhild Viviann 1937-10-05 Djäkneböle Djäkneböle Ogift 1953-08-13 Nätväverska Granberg Sonja Elisabeth 1937-07-25 Yttersjö Yttersjö, Umeå Ogift 1953-08-31 Nätväverska Sandström Ida Anna Elisabeth 1938-06-07 Sörmjöle Ogift 1953-09-07 1954-08-28 Fabrikarbeterska Carlsson Harriet Elisabet 1935-08-03 Teg Kungsgatan 52, Umeå Ogift 1953-09-14 1954-09-10 Kontorist Grahn Ruth 1914-09-06 Hörnefors Ö. Kyrkogatan 97, Umeå Gift 1953-09-21 Fabrikarbeterska Johansson Maj Gunvor 1938-10-21 Djäkneböle Ogift 1953-09-25 1954-11-15 Fabrikarbeterska Rosvik Inga Gertrud 1929-12-28 Petalax, Finland Box 2246, Grubbe Ogift 1953-09-29 1955-10-26 Nätväverska Åström Doris Anna-Vera 1938-02-21 Box 3305, Umeå 2 Ogift 1953-10-05 1957-08-27 Fabrikarbeterska EFTERNAMN FÖRNAMN FÖDD FÖDELSEORT ADRESS CIVILSTÅND ANSTÄLLD AVG.
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Proceedings of the Third Finnish-Swedish Seminar on the Gulf of Bothnia
    VESIENTUTKIMUSLAITOKSEN JULKAISUJA PUBLICATIONS OF THE WATER RESEARCH INSTITUTE PENTTI KANGAS AND MIKAELA FORSSKAHL (eds.) PROCEEDINGS OF THE THIRD FINNISH-SWEDISH SEMINAR ON THE GULF OF BOTHNIA Pori, Finland, August 20—21, 1984 VESI- JA YMPÄRISTOHALLITUS — NATIONAL BOARD OF WATERS AND ENVIRONM ENT, FINLAND Helsinki 1986 Tekijät ovat vastuussa julkaisun sisällöstä, eikä siihen voida vedota vesi- ja ympäristöhallituksen virallisena kannanottona. The authors are responsible for the contents of the publication. It may not be referred to as the official view or policy of the National Board of Waters and Environment. ISBN 951-47-0881-4 ISSN 0355-0982 Helsinki 1987. Valtion painatuskeskus 3 CONTENTS Lauri Tarasti: Opening address 6 HYDROGRAPHY Stig Fonselius: The hydrography of the Gulf of Bothnia. Report from the hydrography group. 8 Cecilia Ambjörn: The water exchange between the Gulf of Bothnia and the Baltic proper as simulated by the meteorological conditions in a statistical model. 17 Hannu Grönvall & Simo Kalliosaari: The use of satellite pictures for mapping the ice conditions and surface temperatures in the Gulf of Bothnia. 19 Raimo Heikkilä: Recent sedimentation in the delta of the Kyrönjoki, Western Finland. 24 Folke Koroleff & Vappu Tervo: The concentration of iron in the waters of the Gulf of Bothnia during 1973—1984, with a note on other heavy metals in Baltic waters. 29 Matti Leppäranta & Pekka Alenius: Statistical features of the hydrography in the Gulf of Bothnia. 33 Kalervo Mäkelä: Variations in dry matter, phosphorus and organic carbon in two Bothnian Bay sediment cores in relation to hydraulic engineering works. 36 Heikki Pitkänen, Pentti Kangas, Petri Ekholm & Matti Perttilä: Surface distribution of total phosphorus and total nitrogen in the Finnish coastal waters in 1979—1983.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Allmänna Lokala Ordningsföreskrifter Umeå Kommun.Pdf
    Allmänna Lokala ordningsföreskrifter Umeå kommun Dokumenttyp: Föreskrifter Dokumentansvarig: Beslutsdatum: Tekniska nämnden/samhällsbyggnadskontoret 2008-02-25 § 38 Beslutad av: DNR: Kommunfullmäktige KS000798/2007 Meddelande av Umeå kommun med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommunen och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Lokala ordningsföreskrifter för Umeå kommun har tryckts i Författningssamling Västerbottens län 24 FS 1997:47. Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde § 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Umeå kommun skall upprätthållas. Syftet med kommunens ordningsföreskrifter är att tillgodose medborganas krav på ordning, trygghet och tillgänglighet och att möjliggöra ett samhälle där alla medborgare ges förutsättningar att vara delaktiga. Bestämmelserna i 20-21 §§ har till syfte att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. § 2 Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelserna i 20-23 §§ är även tillämpliga på andra än offentliga platser. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. § 3 Vid tillämpningen av 3 kap. ordningslagen och dessa
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Utvecklingsstrategi För Vatten Och Avlopp I Umeå Kommun
    EN HÅLLBAR VÄG FÖR TILLVÄXT Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun ANTAGANDEHANDLING NOVEMBER 2016 VA-plan VA-planen visar var, när och i vilken ordning utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras ske. Sid 9. VA-policy I VA-policyn behandlas vilken strategi och vilka riktlinjer som gäller. Sid 43. VA-översikt Översikten belyser nuläge, omvärldsfaktorer, utveckling och framtida behov gällande vatten och avlopp i Umeå kommun. Översikten har fungerat som underlag för framtagandet av VA-policyn och VA-planen. Sid 47. www.umea.se/kommun Arbetsgrupp och ledning Utvecklingsstrategi för vatten och avlopp i Umeå kommun Arbetsgrupp Foton där inget annat anges: har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbets- Sara Wård Edvall, Övergripande planering (projektledare) Umeå kommun och Vakin grupp med tjänstemän från Övergripande planering, Anders Aubry, Detaljplanering Vakin, Detaljplanering, Miljö- och hälsoskydd samt Ulla Aronsson, Miljö- och hälsoskydd Kartor och illustrationer där inte annat anges: Bygglov. Maria Blomqvist, Bygglov Pernilla Helmersson Pernilla Helmersson, Övergripande planering En styrgrupp har varit knutet till arbetet bestående av Per Hänström, Miljö- och hälsoskydd Grafisk profil och layout: chefer för berörda verksamheter. Hanna Jonsson, Övergripande planering Pernilla Helmersson och Ann Vidmark Christer Stenmark, Vakin Arbetet har löpande stämts av i kommunstyrelsens Ulrika Sundin Bonnedahl, koncernjurist UKF/Umeå kommun Snedbilder: näringslivs- och planeringsutskott, som fungerat som Sandra Thomée,
    [Show full text]
  • Miljörapport
    Miljörapport Öns avloppsreningsverk År 2014 Umeå 2015-03-31 Maria Nordlund Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 1 (18) Innehållsförteckning Grunddel för år 2014 ............................................................................................................................. 2 1 Uppgifter om anläggningen ....................................................................................................... 2 2 Uppgifter om huvudman ............................................................................................................ 2 Textdel för år 2014 ................................................................................................................................. 3 3 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................... 3 3.1 Organisation ................................................................................................................... 3 3.2 Verksamhetsområde ...................................................................................................... 3 3.3 Avloppsvattenrening ...................................................................................................... 4 3.4 Slambehandling .............................................................................................................. 5 3.5 Driftövervakning ............................................................................................................. 6 3.6 Underhållssystem, IDUS ...............................................................................................
    [Show full text]
  • Geographical Reports
    Geographical Reports THE EVOLUTION OF UPPER NORRLAND'S PORTS AND LOADING PLACES 1750—1976 Ian G. Lay ton UMEA1981 No 6 Department of Geography University of Umeå ine for read 39 paper study 19 factors features 7 thus played was thus 8 industiral. industrial 9 revolution revolution, 11 America. America, 10 ce be 1 utilized utilized. 8 specificially specifically 13 nineteenth century nineteenth-century 30 two-and-a-quarter two and a quarter 28 permittet permitted THE EVOLUTION OF UPPER NORRLAND'S PORTS AND LOADING PLACES 1750—1976 AKADEMISK AVHANDLING, SOM MED VEDERBÖRLIGT TILLSTÂND AV REKTORSÄMBETET VID UMEÅ UNIVERSITET FÖR VINNANDE AV FILOSOFIE DOKTORSEXAMEN FRAMLÄGGES TILL OFFENTLIG GRANSKNING VID GEOGRAFISKA INSTITUTIONEN, FÖRELÄSNINGSSAL F 1, SÖDRA PAVILJONGERNA, UMEÅ UNIVERSITET, FREDAGEN DEN 10 APRIL 1981, KL 10.00 av IAN G. LAYTON MA Umeå 1981 — Norrlands-tryck i Umeå AB The Evolution of Upper Norrland's Ports and Loading Places 1750-1976. lari G Layton, The Department of Geography, University of Umeå, Sweden. Abstract: Models of port development have hitherto concentrated on landward communications and the organization of maritime space in their explanation of changes in port location and activity. This study demonstrates that the level of economic development in hinterlands together with industrial and marine technology are also significant factors and indeed play leading roles in the process of port evolution. For a deeper understanding of the process of port evolution the case of Upper Norrland's ports has been investigated. An analysis of changes in port distri­ bution since 1750 reveals two main processes: dispersion followed by concen­ tration. The growth in the number of ports and loading places prior to 1885 was not regular but stepwise, with two rapid increases related to the relax­ ation of mercantile restrictions, laissez-faire policies and the diffusion of new industrial activities.
    [Show full text]
  • Strandskydd I Umeåregionen
    Tillägg till översiktsplan Bjurholms kommun Nordmalings kommun Robertsfors kommun Strandskydd i Umeåregionen Umeå kommun Vindelns kommun med miljökonsekvensbeskrivning MKB Vännäs kommun Antagen av respektive fullmäktige i Umeåregionens kommuner Tillägg till översiktsplan - Strandskydd i Umeåregionen. Planen är antagen av fullmäktige i respektive kommun. Planen antogs följande datum; Nordmaling 2013 04 15 Bjurholm 2013 06 10 Umeå 2013 06 11 Vindeln 2013 06 17 Vännäs 2013 06 17 Robertsfors 2013 06 19 Arbetsgrupp: Sune Höglander, Nordmalings kommun Jan Engman, Nordmalings kommun Monica Bjelkeby, Bjurholms kommun Mattias Olsson, Bjurholms kommun Veronica Tengman, Bjurholms kommun Tommy Johansson, Robertsfors kommun Sara Forsberg, Robertsfors kommun Doris Grellmann, Umeå kommun Pernilla Helmersson, Umeå kommun Linnea Grahn, Umeå kommun Jan Olofsson, Vindelns kommun Bo Hellsing, Vännäs kommun Malin Österlund, Vännäs kommun Styrgrupp: Kurt-Allan Egelby, kommunchef Bjurholms kommun Magnus Haglund, kommunchef Nordmalings kommun Karl-Johan Bergmark, kommunchef Robertsfors kommun Mikael Öhlund, stadsdirektör Umeå kommun Eric Torstensson, kommunchef Vindelns kommun Tore Forsberg, samhällsbyggnadschef Vännäs kommun Kartor och bilder: Flygbilder: Lars Lindh Foton: Bertil Hagberg, Sesamphoto Foton där inte annat anges: Umeåregionens kommuner Kartor: Veronica Grahn (samtliga områdeskartor samt de s.k. kartöversikter) Pernilla Helmersson och Doris Grellmann, Umeå kommun (kartor s. 11, 17 och 19). Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande
    [Show full text]
  • Sammanställning 2009
    Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen 24FS 2009:6 Utkom från trycket den 31 mars 2009 Foto: Mats Lindström SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 2009 24FS4 2007:6 Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 24FS 2009:6 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Västerbottens län upprättad Utkom från den 29 januari 2009. trycket den 31 mars 2009 I denna sammanställning redovisas: sida I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar...................... 3 II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter....................................... 9 III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för annan bärighetsklass eller belastning än bärighetsklass 2......................... 63 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter....................... 77 V. Bärighetsklasser under vinterperioden....................................... 79 Bilageförteckning A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK1).............................. 83 B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK2).............................. 85 C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK3).............................. 87 D. Planskilda trafikplatser..............................................................
    [Show full text]
  • Underlag För Effektivare Insamling Av Farligt Avfall I Umeå Kommun
    MH 2006:x Underlag för effektivare insamling av farligt avfall i Umeå kommun Arvid Nelehag Handledare: Mauno Lassila, Umeå universitet Jörgen Eriksson, UMEVA VT-terminen 2006 Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Examensarbete, 20 poäng Miljö- och hälsoskyddsprogrammet Umeå universitet Beställning av arbeten från D20-kursen Examensarbete, 20 p, vid miljö- och hälsoskyddsprogrammet kan göras från: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 901 87 UMEÅ Telefon 090-786 63 22 Fax 090-786 67 50 Copies of this student report can be ordered from: Department of Ecology and Environmental Science Umeå University S-901 87 UMEÅ Sweden Telephone +46 90 786 63 22 Fax +46 90 786 67 50 Detta är ett examensarbete, 20 poäng i huvudämnet miljö- och hälsoskydd. Arbetet är granskat och godkänt, men författaren/na svarar själv för rapportens resultat och slutsatser. This is a project work, 30 ECTS-credits in Environmental Health. The project is examined by the Department, but the student(s) is/are responsible for the results and conclusions presented. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, tel 090-786 50 00 Department of Studies in Ecology and Environmental Science, Umeå University, UMEÅ, Sweden, Tel +46 90 786 50 00 Förord Skriften som ni håller i er hand (eller läser på er skärm) är ett 20 poängs examensarbete vid institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap, Umeå Universitet. Rapporten är ett beställningsarbete av UMEVA och därmed utformad efter deras önskemål. Jag vill ta tillfället i akt att tacka de personer som kontaktats i samband med arbetet, som alla villigt bidragit med sina kunskaper och erfarenheter.
    [Show full text]
  • Heavy Metal Pollution in the Baltic Sea, from the North European Coast to the Baltic States, Finland and the Swedish Coastline to Norway
    Title: Heavy metal pollution in the Baltic Sea, from the North European coast to the Baltic states, Finland and the Swedish coastline to Norway. Authors: Sergio Manzetti1,2* 1. Computational Ecotoxicology Group, Computational Biology and Bioinformatics, Department of Cell and Molecular Biology, Uppsala Biomedicinska Centrum BMC, Husarg. 3, Box 596, 751 24 Uppsala, Sweden. 2. Fjordforsk A/S, Bygdavegen 155, 6894 Vangsnes, Norway. 1 Abstract1 Environmental pollution and contamination is a continuous challenge that industrialized and developing countries are facing, affecting entire ecosystems, threatening biodiversity, reducing health and life quality of humans and contributing to the extinction of endangered species. The oceans and seas are the most vulnerable ecosystems to anthropogenic impacts, where heavy metals and other pollutants affect the viability of marine species. In this review, the focus is put on the widespread contamination of heavy metals on the Baltic sea and its marine ecosystems. Three parts are considered: the industrial sources of heavy metals in along the entire Baltic coast and in the Baltic sea, the levels and concentrations of heavy metals found in various phases of the environment (sediments, rivers, lakes and seas) and the accumulation of heavy metals in fish as well as avian species. The results from this review show that the heavy metal-releasing industries impact the marine environment for several decades, and that more efforts are required to restitute the Baltic sea to its original state. 1 Please cite as: Sergio Manzetti. 2020. Heavy metal pollution in the Baltic Sea, from the North European coast to the Baltic states, Finland and the Swedish coastline to Norway.
    [Show full text]