DOCSLIB.ORG

Miljörapport

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Miljörapport Miljörapport Öns avloppsreningsverk År 2014 Umeå 2015-03-31 Maria Nordlund Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 1 (18) Innehållsförteckning Grunddel för år 2014 ............................................................................................................................. 2 1 Uppgifter om anläggningen ....................................................................................................... 2 2 Uppgifter om huvudman ............................................................................................................ 2 Textdel för år 2014 ................................................................................................................................. 3 3 Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................... 3 3.1 Organisation ................................................................................................................... 3 3.2 Verksamhetsområde ...................................................................................................... 3 3.3 Avloppsvattenrening ...................................................................................................... 4 3.4 Slambehandling .............................................................................................................. 5 3.5 Driftövervakning ............................................................................................................. 6 3.6 Underhållssystem, IDUS ................................................................................................ 6 3.7 Kemikaliehantering ........................................................................................................ 6 3.8 Avfallshantering ............................................................................................................. 6 3.9 Transporter ..................................................................................................................... 7 3.10 Ledningsnät och pumpstationer................................................................................... 7 3.11 Verksamhetens påverkan på miljön ............................................................................. 7 4 Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................................... 8 4.1 Gällande föreskrifter ...................................................................................................... 8 4.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen ............................................................................... 8 4.3 Villkor för tillståndet ....................................................................................................... 9 4.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn ............................................................... 14 5 Beaktande av hänsynsreglerna ............................................................................................... 15 6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat ..................................... 16 6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen .................................... 16 6.2 Energibesparing och energioptimering ..................................................................... 19 6.3 Uppströmsarbete .......................................................................................................... 19 6.4 Ledningsnätet ............................................................................................................... 20 6.5 Recipient ....................................................................................................................... 21 6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat ..................................................... 21 Bilagor Bilaga 1. Anslutning och ledningsnätuppgifter Bilaga 2. Inkommande avloppsvatten och externslam Bilaga 3. Bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4. Bräddningsuppgifter från ledningsnät Bilaga 5. Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6. Utgående vatten Bilaga 7. Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Bilaga 8. Slamanalyser Bilaga 9. Kemikalier, metalltillförsel, miljöfarligt avfall Bilaga 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 11. Bränsleförbrukning Bilaga 12. Kontroll av utsläpp till luft Bilaga 13. Diagram över utgående BOD från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 14 Diagram över utgående P-tot och från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 15 Emissionsdeklaration Bilaga 16 Flödesschema Öns avloppsreningsverk (Ön2050) Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 2 (18) Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Grunddel för år 2014 1 Uppgifter om anläggningen Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: 2480-131-1 Fastighetsbeteckning: Ön 2:32; Ön 6:17 Besöksadress: Övägen 35 Kommun: Umeå Kommun Kontaktperson (namn, tele, e-post): Robert Hansson, Produktionschef VA Telefonnr: Telefaxnr: E-postadress: 090-16 13 88 090-12 54 08 [email protected] 1 Huvudbransch och tillhörande kod : Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe 90.10 1 Ev övriga branscher och koder : Anläggning för biologisk behandling av avfall Mängd: 500-100 000 ton/år 90.160 2 Grund för avgiftsnivå : Kod: 90.10 / mer än 100 000 personekvivalenter Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: 2012-06-28 Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej 2 Uppgifter om huvudman Huvudman: Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA) Organisationsnummer: 55 64 92-0287 Gatuadress: Postnummer: Ort: 901 84 Umeå Kontaktperson: Tomas Blomqvist, VD Telefonnr: Telefaxnr: E-postadress: 090-16 14 93 090-12 54 08 [email protected] 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 3 (18) Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Textdel för år 2014 Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: 2480-131-1 Umeå Kommun 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Organisation Verksamheten ligger inom bolaget Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA). Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. Bolaget är sedan 2010 kvalitetscertifierade i enlighet med ISO 9001, miljöcertifierade i enlighet med ISO 14001 och arbetsmiljöcertifierade i enlighet med OH SAS 18001. Bolaget är uppdelat i två verksamhetsområden med gemensam administration: Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Till bolaget hör även dotterbolaget Dåva DAC (Deponi och Avfallscenter). Vatten & Avlopp består av tre sektioner; Produktion, Underhåll och Utveckling. Till sektion Produktion hör både produktion av dricksvatten samt rening av avloppsvatten. Totalt finns 20 avloppsreningsanläggningar och ett hundratal pumpstationer. Underhåll av anläggningar samt drift och underhåll av kommunens över 72 mil långa spillvattennät (serviser och tryckavloppsledningar inkluderat) genomförs av sektion Underhåll. Produktions- och underhållspersonal har återkommande beredskap för att finnas tillgängliga dygnet runt. VD: Tomas Blomqvist 090-16 14 93 VA-chef samt juridiskt ansvarig: Per Grünhagen 090-16 14 79 Sektionschef Produktion: Robert Hansson 090-16 13 88 Produktionsledare Avlopp: Tomas Johansson 070-235 00 21 Sektionschef Utveckling: Torbjörn Wikström 090-16 37 36 Sektionschef Underhåll: Walter Jonasson 090-16 54 05 Processingenjör: Maria Nordlund 090-16 15 25 3.2 Verksamhetsområde Umeås avloppsreningsverk Ön, med tillhörande slambehandlingsanläggning, är belägen på en ö i Umeälven söder om centrala Umeå. Avloppsreningsverket betjänar Umeå centralort och kransorterna Brännland, Sörfors, Klabböle, Ersmark, Anumark, Innertavle, Yttertavle, Stöcksjö, Obbola och Holmsund samt Dåva DAC. Hela upptagningsområdet för Ön avloppsreningsverk hör till Forslunda Vattenverks distributionsområde. Forslunda levererar därutöver till Djäkneböle, Stöcke, Täfteå och Överboda, vars spillavlopp inte går till Ön. Fr o m 2016 kommer även Täfteå samhälle att ingå i upptagningsområdet för Öns avloppsreningsverk. Täfteå avloppsreningsverk, med ca 1300 anslutna, riskerar idag att bli överbelastat och beslut har därför tagits att leda avloppsvattnet från Täfteå till Öns avloppsreningsverk. Inkoppling av överföringsledningen kommer preliminärt att ske under våren 2016. Vid reningsverket behandlas även slam från ca 5 000 enskilda slamavskiljare och 18 stycken mindre avloppsreningsverk. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 4 (18) 3.3 Avloppsvattenrening Befintligt avloppsreningsverk, innan om- och utbyggnationen, är dimensionerat för 8 750 kg BOD7 per dygn vilket motsvarar 116 000 personekvivalenter (pe), om man räknar med 75 g BOD7 per person och dygn. Industribelastningen är dimensionerad till 29 000 pe och domineras av livsmedelsindustri, huvudsakligen mejeri. Dimensionerande flöde är 1 790 m3/h och den maximala tillrinningen är dimensionerad till 3600 m3/h. En om- och utbyggnad av avloppsreningsverket påbörjades under 2012 och skall vara färdigställd under 2015. Utbyggnaden syftar till en ökning av kapaciteteten för alla reningssteg i avloppsreningsverket samt uppgradering av befintlig slambehandlingsanläggning. Reningen kommer även att kompletteras med ett efterpoleringssteg
Load more

Recommended publications
  • Proceedings of the Third Finnish-Swedish Seminar on the Gulf of Bothnia
    VESIENTUTKIMUSLAITOKSEN JULKAISUJA PUBLICATIONS OF THE WATER RESEARCH INSTITUTE PENTTI KANGAS AND MIKAELA FORSSKAHL (eds.) PROCEEDINGS OF THE THIRD FINNISH-SWEDISH SEMINAR ON THE GULF OF BOTHNIA Pori, Finland, August 20—21, 1984 VESI- JA YMPÄRISTOHALLITUS — NATIONAL BOARD OF WATERS AND ENVIRONM ENT, FINLAND Helsinki 1986 Tekijät ovat vastuussa julkaisun sisällöstä, eikä siihen voida vedota vesi- ja ympäristöhallituksen virallisena kannanottona. The authors are responsible for the contents of the publication. It may not be referred to as the official view or policy of the National Board of Waters and Environment. ISBN 951-47-0881-4 ISSN 0355-0982 Helsinki 1987. Valtion painatuskeskus 3 CONTENTS Lauri Tarasti: Opening address 6 HYDROGRAPHY Stig Fonselius: The hydrography of the Gulf of Bothnia. Report from the hydrography group. 8 Cecilia Ambjörn: The water exchange between the Gulf of Bothnia and the Baltic proper as simulated by the meteorological conditions in a statistical model. 17 Hannu Grönvall & Simo Kalliosaari: The use of satellite pictures for mapping the ice conditions and surface temperatures in the Gulf of Bothnia. 19 Raimo Heikkilä: Recent sedimentation in the delta of the Kyrönjoki, Western Finland. 24 Folke Koroleff & Vappu Tervo: The concentration of iron in the waters of the Gulf of Bothnia during 1973—1984, with a note on other heavy metals in Baltic waters. 29 Matti Leppäranta & Pekka Alenius: Statistical features of the hydrography in the Gulf of Bothnia. 33 Kalervo Mäkelä: Variations in dry matter, phosphorus and organic carbon in two Bothnian Bay sediment cores in relation to hydraulic engineering works. 36 Heikki Pitkänen, Pentti Kangas, Petri Ekholm & Matti Perttilä: Surface distribution of total phosphorus and total nitrogen in the Finnish coastal waters in 1979—1983.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Personalforteckning.Pdf
    EFTERNAMN FÖRNAMN FÖDD FÖDELSEORT ADRESS CIVILSTÅND ANSTÄLLD AVG. SYSSELSÄTTNING Back Margit Johanna 1926-08-25 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-06-08 Nätväverska Helsing Elin Augusta Björköby, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-08 1948-08-13 Nätväverska Rosendahl Sylvia Adela 1926-03-28 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-06-19 1950-06-01 Nätväverska Sten Anita Else 1930-10-15 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Doktar Ingrid Alice 1929-12-09 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-08-13 1948-11-13 Nätväverska Öberg Alice Anna 1925-01-14 Molpe, Finland Box 1241, Teg Ogift 1948-08-13 1948-08-13 Nätväverska Åberg Maria Göta 1908-09-01 Piteå Sofiehem Ogift 1948-08-17 1948-09-01 Nätlagerska Bäckström Märta Valborg Elisabet 1905-05-24 Nysätra Dragongatan 12 Gift 1948-09-14 1948-09-01 Nätlagerska Lindgren Berit Maria 1933-09-14 Vännäsby Box 4816, Teg Ogift 1948-09-15 1949-02-12 Nätväverska Karlsson Elfvi Adele 1918-09-29 Närpes, Finland Box 1110, Teg Gift 1948-09-15 1948-03-11 Nätlagerska Granberg Marianne Gertrud 1933-02-18 Bösta Skravelsjö Ogift 1948-10-07 Nätväverska Johansson Ann-Mari Rut 1932-07-26 Vännäs Box 130, Vännäs Gift 1948-11-01 1952-08-06 Nätväverska Granberg Elis Carl 1925-12-11 Bösta Röbäcksby Gift 1948-10-01 Förman Björkman Anton Evert 1925-09-14 Björköby, Finland Box 1221, Teg Gift 1948-11-08 Verkmästare Sten Alice Anni 1929-07-04 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15 1949-05-20 Nätväverska Brådd Hilda Helena 1920-10-01 Björköby, Finland Box 1221, Teg Ogift 1948-11-15
    [Show full text]
  • Geographical Reports
    Geographical Reports THE EVOLUTION OF UPPER NORRLAND'S PORTS AND LOADING PLACES 1750—1976 Ian G. Lay ton UMEA1981 No 6 Department of Geography University of Umeå ine for read 39 paper study 19 factors features 7 thus played was thus 8 industiral. industrial 9 revolution revolution, 11 America. America, 10 ce be 1 utilized utilized. 8 specificially specifically 13 nineteenth century nineteenth-century 30 two-and-a-quarter two and a quarter 28 permittet permitted THE EVOLUTION OF UPPER NORRLAND'S PORTS AND LOADING PLACES 1750—1976 AKADEMISK AVHANDLING, SOM MED VEDERBÖRLIGT TILLSTÂND AV REKTORSÄMBETET VID UMEÅ UNIVERSITET FÖR VINNANDE AV FILOSOFIE DOKTORSEXAMEN FRAMLÄGGES TILL OFFENTLIG GRANSKNING VID GEOGRAFISKA INSTITUTIONEN, FÖRELÄSNINGSSAL F 1, SÖDRA PAVILJONGERNA, UMEÅ UNIVERSITET, FREDAGEN DEN 10 APRIL 1981, KL 10.00 av IAN G. LAYTON MA Umeå 1981 — Norrlands-tryck i Umeå AB The Evolution of Upper Norrland's Ports and Loading Places 1750-1976. lari G Layton, The Department of Geography, University of Umeå, Sweden. Abstract: Models of port development have hitherto concentrated on landward communications and the organization of maritime space in their explanation of changes in port location and activity. This study demonstrates that the level of economic development in hinterlands together with industrial and marine technology are also significant factors and indeed play leading roles in the process of port evolution. For a deeper understanding of the process of port evolution the case of Upper Norrland's ports has been investigated. An analysis of changes in port distri­ bution since 1750 reveals two main processes: dispersion followed by concen­ tration. The growth in the number of ports and loading places prior to 1885 was not regular but stepwise, with two rapid increases related to the relax­ ation of mercantile restrictions, laissez-faire policies and the diffusion of new industrial activities.
    [Show full text]
  • Strandskydd I Umeåregionen
    Tillägg till översiktsplan Bjurholms kommun Nordmalings kommun Robertsfors kommun Strandskydd i Umeåregionen Umeå kommun Vindelns kommun med miljökonsekvensbeskrivning MKB Vännäs kommun Antagen av respektive fullmäktige i Umeåregionens kommuner Tillägg till översiktsplan - Strandskydd i Umeåregionen. Planen är antagen av fullmäktige i respektive kommun. Planen antogs följande datum; Nordmaling 2013 04 15 Bjurholm 2013 06 10 Umeå 2013 06 11 Vindeln 2013 06 17 Vännäs 2013 06 17 Robertsfors 2013 06 19 Arbetsgrupp: Sune Höglander, Nordmalings kommun Jan Engman, Nordmalings kommun Monica Bjelkeby, Bjurholms kommun Mattias Olsson, Bjurholms kommun Veronica Tengman, Bjurholms kommun Tommy Johansson, Robertsfors kommun Sara Forsberg, Robertsfors kommun Doris Grellmann, Umeå kommun Pernilla Helmersson, Umeå kommun Linnea Grahn, Umeå kommun Jan Olofsson, Vindelns kommun Bo Hellsing, Vännäs kommun Malin Österlund, Vännäs kommun Styrgrupp: Kurt-Allan Egelby, kommunchef Bjurholms kommun Magnus Haglund, kommunchef Nordmalings kommun Karl-Johan Bergmark, kommunchef Robertsfors kommun Mikael Öhlund, stadsdirektör Umeå kommun Eric Torstensson, kommunchef Vindelns kommun Tore Forsberg, samhällsbyggnadschef Vännäs kommun Kartor och bilder: Flygbilder: Lars Lindh Foton: Bertil Hagberg, Sesamphoto Foton där inte annat anges: Umeåregionens kommuner Kartor: Veronica Grahn (samtliga områdeskartor samt de s.k. kartöversikter) Pernilla Helmersson och Doris Grellmann, Umeå kommun (kartor s. 11, 17 och 19). Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande
    [Show full text]
  • Heavy Metal Pollution in the Baltic Sea, from the North European Coast to the Baltic States, Finland and the Swedish Coastline to Norway
    Title: Heavy metal pollution in the Baltic Sea, from the North European coast to the Baltic states, Finland and the Swedish coastline to Norway. Authors: Sergio Manzetti1,2* 1. Computational Ecotoxicology Group, Computational Biology and Bioinformatics, Department of Cell and Molecular Biology, Uppsala Biomedicinska Centrum BMC, Husarg. 3, Box 596, 751 24 Uppsala, Sweden. 2. Fjordforsk A/S, Bygdavegen 155, 6894 Vangsnes, Norway. 1 Abstract1 Environmental pollution and contamination is a continuous challenge that industrialized and developing countries are facing, affecting entire ecosystems, threatening biodiversity, reducing health and life quality of humans and contributing to the extinction of endangered species. The oceans and seas are the most vulnerable ecosystems to anthropogenic impacts, where heavy metals and other pollutants affect the viability of marine species. In this review, the focus is put on the widespread contamination of heavy metals on the Baltic sea and its marine ecosystems. Three parts are considered: the industrial sources of heavy metals in along the entire Baltic coast and in the Baltic sea, the levels and concentrations of heavy metals found in various phases of the environment (sediments, rivers, lakes and seas) and the accumulation of heavy metals in fish as well as avian species. The results from this review show that the heavy metal-releasing industries impact the marine environment for several decades, and that more efforts are required to restitute the Baltic sea to its original state. 1 Please cite as: Sergio Manzetti. 2020. Heavy metal pollution in the Baltic Sea, from the North European coast to the Baltic states, Finland and the Swedish coastline to Norway.
    [Show full text]
  • Avfallsplan 2020 Bilagor Bilaga a Ordlista
    Juni 2010 Avfallsplan 2020 Bilagor Bilaga A Ordlista Aerob behandling (Aerobic treatment) Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis kompostering Anaerob behandling Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis rötning (Anaerobic treatment) Aska (Ashes) Se rökgasreningsrest respektive slagg Avfall (Waste) Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap 1 § Miljöbalken) Avfallshantering (Waste management) Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (se 15 kap 3 § Miljöbalken) Bala (Baling) Packa samman och eventuellt binda samman till balar, till exempel inför mellanlagring eller för att få ett lätthanterligt material BAT Best Available Technology (bästa tillgängliga teknik), rättesnöre för vilket system som ska väljas utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad som kan anses ekonomiskt rimligt Bioavfall, biologiskt avfall (Biowaste) Park- och trädgårdsavfall (green waste) samt matavfall (food waste). Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer (jämför organiskt avfall) Biogas (Biogas) Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid Biologisk behandling Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling (Biological treatment) Bortskaffande (Disposal) Sådana
    [Show full text]
  • The Umeå Region | Sweden | Summerguide 2013 Visitumea.Se 1 Your Next Adventure!
    The Umeå Region | Sweden | Summerguide 2013 visitumea.se 1 Your Next Adventure! Make an unforgettable trip with your family, your friends, colleagues or your class. From 750 SEK / person. Book your adventure today! www.granobeckasin.com [email protected] Blåkullev 4 922 95 Granö +46933-410 00 Bird Nest A Tree House and a Hotel Enjoy the view of The Ume River from the tree tops together with the one you love. From 1445 SEK / person. Book your experience today! www.granobeckasin.com [email protected] Blåkullev 4 THE UMEÅ REGION/DER REGION UMEÅ POPULATION/EINWOHNER: 147 000 922 95 Granö AREA/FLÄCHE: 9 415 km² 0933-41000 HIGHEST POINT/HÖCHSTER PUNKT: Sexberget (Bjurholm) 499 m above sea level/über dem Meeresspiegel COAST/KÜSTE: 800 km NUMBER OF MAJOR RIVERS/ANZAHL GROSSEN FLÜSSE: 6 2 visitumea.se Welcome! Umeå is northern Sweden’s largest city. It is a dynamic metropolis offering a rich cultural life, trendy shopping, first-class restaurants, bars, pubs, clubs and everything from design hotels to genuinely different accommodation. Just around the corner from the busy city, those who seek outdoor adventure or peace have massive forests, high mountains and roaring rivers for fishing, kayaking, canoeing and white-water rafting. Willkommen! Our countryside also offers farm shops, Umeå ist die größte Stadt in Nord- sights and attractions for all tastes – all schweden – eine dynamische Metropole mit within one hour by car! einem reichhaltigen Kulturleben, trendge- We warmly welcome you to the Umeå rechten Einkaufsmöglichkeiten, erstklassigen region this summer. We are sure that you Restaurants, Bars, Kneipen, Clubs und vielen will have a good time – no matter what anderen Einrichtungen – vom Designhotel bis you are seeking! hin zu Unterkünften mit Lokalkolorit.
    [Show full text]