Miljörapport

Öns avloppsreningsverk

År 2014

Umeå 2015-03-31 Maria Nordlund

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 1 (18)

Innehållsförteckning Grunddel för år 2014 ...... 2 1 Uppgifter om anläggningen ...... 2 2 Uppgifter om huvudman ...... 2 Textdel för år 2014 ...... 3 3 Verksamhetsbeskrivning ...... 3 3.1 Organisation ...... 3 3.2 Verksamhetsområde ...... 3 3.3 Avloppsvattenrening ...... 4 3.4 Slambehandling ...... 5 3.5 Driftövervakning ...... 6 3.6 Underhållssystem, IDUS ...... 6 3.7 Kemikaliehantering ...... 6 3.8 Avfallshantering ...... 6 3.9 Transporter ...... 7 3.10 Ledningsnät och pumpstationer...... 7 3.11 Verksamhetens påverkan på miljön ...... 7 4 Gällande föreskrifter och beslut ...... 8 4.1 Gällande föreskrifter ...... 8 4.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen ...... 8 4.3 Villkor för tillståndet ...... 9 4.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn ...... 14 5 Beaktande av hänsynsreglerna ...... 15 6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat ...... 16 6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen ...... 16 6.2 Energibesparing och energioptimering ...... 19 6.3 Uppströmsarbete ...... 19 6.4 Ledningsnätet ...... 20 6.5 Recipient ...... 21 6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat ...... 21

Bilagor

Bilaga 1. Anslutning och ledningsnätuppgifter Bilaga 2. Inkommande avloppsvatten och externslam Bilaga 3. Bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4. Bräddningsuppgifter från ledningsnät Bilaga 5. Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6. Utgående vatten Bilaga 7. Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Bilaga 8. Slamanalyser Bilaga 9. Kemikalier, metalltillförsel, miljöfarligt avfall Bilaga 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 11. Bränsleförbrukning Bilaga 12. Kontroll av utsläpp till luft Bilaga 13. Diagram över utgående BOD från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 14 Diagram över utgående P-tot och från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 15 Emissionsdeklaration Bilaga 16 Flödesschema Öns avloppsreningsverk (Ön2050) Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 2 (18)

Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Grunddel för år 2014

1 Uppgifter om anläggningen Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: 2480-131-1 Fastighetsbeteckning: Ön 2:32; Ön 6:17 Besöksadress: Övägen 35 Kommun: Umeå Kommun Kontaktperson (namn, tele, e-post): Robert Hansson, Produktionschef VA Telefonnr: Telefaxnr: E-postadress: 090-16 13 88 090-12 54 08 [email protected] 1 Huvudbransch och tillhörande kod : Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe 90.10 1 Ev övriga branscher och koder : Anläggning för biologisk behandling av avfall Mängd: 500-100 000 ton/år 90.160

2 Grund för avgiftsnivå : Kod: 90.10 / mer än 100 000 personekvivalenter

Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: 2012-06-28

Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej

Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej

2 Uppgifter om huvudman Huvudman: Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA) Organisationsnummer: 55 64 92-0287 Gatuadress:

Postnummer: Ort: 901 84 Umeå Kontaktperson: Tomas Blomqvist, VD Telefonnr: Telefaxnr: E-postadress: 090-16 14 93 090-12 54 08 [email protected]

1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 3 (18)

Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Textdel för år 2014 Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: 2480-131-1 Umeå Kommun

3 Verksamhetsbeskrivning

3.1 Organisation Verksamheten ligger inom bolaget Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA). Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. Bolaget är sedan 2010 kvalitetscertifierade i enlighet med ISO 9001, miljöcertifierade i enlighet med ISO 14001 och arbetsmiljöcertifierade i enlighet med OH SAS 18001.

Bolaget är uppdelat i två verksamhetsområden med gemensam administration: Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Till bolaget hör även dotterbolaget Dåva DAC (Deponi och Avfallscenter). Vatten & Avlopp består av tre sektioner; Produktion, Underhåll och Utveckling. Till sektion Produktion hör både produktion av dricksvatten samt rening av avloppsvatten. Totalt finns 20 avloppsreningsanläggningar och ett hundratal pumpstationer. Underhåll av anläggningar samt drift och underhåll av kommunens över 72 mil långa spillvattennät (serviser och tryckavloppsledningar inkluderat) genomförs av sektion Underhåll. Produktions- och underhållspersonal har återkommande beredskap för att finnas tillgängliga dygnet runt.

VD: Tomas Blomqvist 090-16 14 93 VA-chef samt juridiskt ansvarig: Per Grünhagen 090-16 14 79 Sektionschef Produktion: Robert Hansson 090-16 13 88 Produktionsledare Avlopp: Tomas Johansson 070-235 00 21 Sektionschef Utveckling: Torbjörn Wikström 090-16 37 36 Sektionschef Underhåll: Walter Jonasson 090-16 54 05 Processingenjör: Maria Nordlund 090-16 15 25

3.2 Verksamhetsområde Umeås avloppsreningsverk Ön, med tillhörande slambehandlingsanläggning, är belägen på en ö i Umeälven söder om centrala Umeå. Avloppsreningsverket betjänar Umeå centralort och kransorterna Brännland, Sörfors, Klabböle, Ersmark, Anumark, Innertavle, Yttertavle, Stöcksjö, Obbola och Holmsund samt Dåva DAC. Hela upptagningsområdet för Ön avloppsreningsverk hör till Forslunda Vattenverks distributionsområde. Forslunda levererar därutöver till Djäkneböle, Stöcke, Täfteå och Överboda, vars spillavlopp inte går till Ön. Fr o m 2016 kommer även Täfteå samhälle att ingå i upptagningsområdet för Öns avloppsreningsverk. Täfteå avloppsreningsverk, med ca 1300 anslutna, riskerar idag att bli överbelastat och beslut har därför tagits att leda avloppsvattnet från Täfteå till Öns avloppsreningsverk. Inkoppling av överföringsledningen kommer preliminärt att ske under våren 2016.

Vid reningsverket behandlas även slam från ca 5 000 enskilda slamavskiljare och 18 stycken mindre avloppsreningsverk.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 4 (18)

3.3 Avloppsvattenrening

Befintligt avloppsreningsverk, innan om- och utbyggnationen, är dimensionerat för 8 750 kg BOD7 per dygn vilket motsvarar 116 000 personekvivalenter (pe), om man räknar med 75 g BOD7 per person och dygn. Industribelastningen är dimensionerad till 29 000 pe och domineras av livsmedelsindustri, huvudsakligen mejeri. Dimensionerande flöde är 1 790 m3/h och den maximala tillrinningen är dimensionerad till 3600 m3/h. En om- och utbyggnad av avloppsreningsverket påbörjades under 2012 och skall vara färdigställd under 2015. Utbyggnaden syftar till en ökning av kapaciteteten för alla reningssteg i avloppsreningsverket samt uppgradering av befintlig slambehandlingsanläggning. Reningen kommer även att kompletteras med ett efterpoleringssteg (slutsedimentering) för att ytterligare förbättra avskiljningen, framförallt vid höga flöden. Det utbyggda avloppsreningsverket kommer att vara dimensionerat för en belastning motsvarande 166 000 pe, med en dimensionerande tillrinning (Qdim) på 2100 m3/h. Stora delar av det utbyggda reningsverket, den mekaniska och kemiska reningen (anläggningsdel B1) samt delar av den biologiska reningen (anläggningsdel B2B), togs i drift i slutet på september. I bilaga 16 redoviasas flödesschemat för de anläggningsdelar som drifttagits under 2014. I processbeskrivningen nedan redovisas dock endast den tidigare processutformningen av dessa reningssteg. Uppdatering kommer att ske inför 2015 års rapportering, då samtliga delar av det om- och utbyggda reningsverket kommer att vara drifttagna oktober 2015. Allt inkommande avloppsvatten pumpas till reningsverket från yttre pumpstationer och genomgår i reningsverket mekanisk, kemisk och biologisk behandling i nämnd ordning. Processchema för Öns avloppsreningsverk ses i kompaktformat nedan.

3.3.1 Mekanisk rening (innan ombyggnationen) Det mekaniska reningssteget består av två processteg. Inkommande avloppsvatten leds först parallellt över tre maskinrensade galler för avskiljning av fast material. Gallrens spaltvidd är 2 resp. 3 mm och kapaciteten uppgår till 4480 m3/h. Renset från gallret tvättas, avvattnas och komprimeras i en skruvtvättpress och går sedan i container till förbränning. Före gallren finns möjlighet till nödbräddning via en mätränna. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 5 (18)

Avloppsvattnet går vidare till ett luftat fett- och sandfång med en total volym av 1050 m3 där fettavskiljningen sker på ytan. Avskilt fett leds in framför gallren och följer med renset till förbränning. Sanden avskiljs genom sedimentering i inloppsdelen och går via en sandtvätt till container. Sanden kan återanvändas vid konstruktionsarbeten.

3.3.2 Kemisk rening (innan ombyggnationen) Efter mekanisk rening leds avloppsvattnet vidare i en kanal och fördelas sedan jämnt till tre parallella linjer. Varje linje består av en förluftningsbassäng med efterföljande försedimentering. Sedan 2009 doseras polymer i början av förluftningsbassängerna, vilket sker proportionellt mot halten suspenderad substans efter försedimenteringen. Dosering av järnsulfat sker proportionellt mot inkommande mängd suspenderad substans, strax före fett- och sandfånget. I försedimenteringen avskiljs ett blandslam som leds vidare till slambehandlingen. Efter den kemiska reningen samlas allt vatten från de tre linjerna åter upp i en gemensam kanal och leds vidare till en snäckpumpstation. Möjlighet finns att brädda vatten ur kanalen. Utrustning för flödesmätning och provtagning av bräddat vatten finns.

3.3.3 Biologisk rening (innan ombyggnationen) I snäckpumpstationen fördelas vattnet på två block. Till det ena blocket (nya delen) förs ca 60 % av vattnet och till det andra blocket (gamla delen) förs ca 40 % av vattnet. Varje block består av tre parallella linjer med en aktivslambassäng och en efterföljande slutsedimenteringsbassäng. Totalt består den biologiska reningen av sex stycken parallella linjer. I slutsedimenteringsbassängerna avskiljs det biologiska slammet och fördelas i retur- och överskottslam. Returslammet återförs till aktivslambassängerna, medan överskottslam från den biologiska reningen leds tillbaka till inloppet av den kemiska reningen. Vid snäckpumpstationen finns möjlighet till dosering av järnsulfat, s.k. simultanfällning, vilket har skett sedan 2010.

3.3.4 Utsläppspunkt för renat avloppsvatten (innan ombyggnationen) Efter den biologiska behandlingen samlas det renade avloppsvattnet från de två blocken upp i en gemensam kanal för flödesmätning och provtagning. Slutligen leds vattnet via en klorkontaktbassäng direkt, alternativt efter värmeåtervinning av Umeå Energi AB, ut till Umeälven. Utloppsledningen mynnar i älvens djupfåra.

Vid mycket höga flöden eller när inkommande avloppsvatten av någon anledning inte kan genomgå hela reningsprocessen i verket bräddas det efter försedimenteringsbassängerna till utloppet i Umeälven. Det bräddade avloppsvattnet har då genomgått mekanisk och kemisk rening.

3.4 Slambehandling Det avskilda slammet från vattenreningen och slam från externa avloppsreningsverk sambehandlas vid reningsverket genom rötning, se flödesschema ovan. Slam från enskilda slamavskiljare tillförs via externslammottagning i intagshuset vid reningsverket och sammanblandas där med inkommande avloppsvatten. Slam från enskilda slamavskiljare genomgår därmed samtliga reningssteg vid avloppsreningsverket.

3.4.1 Förtjockning Avskilt slam från reningsverket pumpas till fyra parallella slamförtjockare. Förtjockning sker till en ungefärlig TS-halt på 3,5 % med hjälp av polymer. Externslam från mindre avloppsreningsverk tillförs en separat mottagningsbassäng innan förtjockning. Förtjockat slam blandas i ett råslamlager innan inpumpning till rötkammaren sker. Rejektvatten från förtjockarna återförs till fett- och sandfånget.

3.4.2 Rötning Det förtjockade slammet pumpas från råslamlagret via en slam/slamvärmeväxlare till rötkammaren. Rötkammarens volym är 5 000 m3. Den mesofila rötningen sker vid ca 37 °C. Uppvärmning av rötkammaren sker genom en slam/vattenvärmeväxlare. Rötat slam pumpas till ett rötslamlager, via en slam/slamvärmeväxlare och en avgasningskanal. Rötkammaranläggningen producerar dagligen ca 4 000 m3 rötgas med ett metaninnehåll av ca 65 % och energiinnehåll av ca 7 kWh/m3. Gasen eldas i gaspannor för uppvärmning av rötkammaren och reningsverket samt den intilliggande kontorsbyggnaden. Den överskottsgas som produceras facklas. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 6 (18)

3.4.3 Avvattning Avvattning av det rötade slammet sker genom centrifugering. Polymer tillsätts före centrifugering. Slammets TS-halt efter avvattning är ca 32 %. Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo innan borttransportering till Dåva DAC, där det används för sluttäckning av avslutad deponi.

3.5 Driftövervakning Driftövervakningen sker med hjälp av iFix-baserad kontrollstyrning via datorer.

3.6 Underhållssystem, IDUS UMEVA använder sedan flera år underhållsystemet IDUS. I och med omorganisationen, se avsnitt 3.1, har rutinerna för hur IDUS skall användas för registrering och prioritering av åtgärder ändrats. Drifttekniker och övrig personal som identifierar ett tekniskt problem eller ett fel i anläggningen registrerar en felanmälan som skickas till produktionsledaren på Avlopp. Denne prioriterar felet och skapar en arbetsorder som skickas till arbetsledaren för Underhåll. Arbetsledaren avdelar erforderliga resurser för att åtgärda det aktuella felet och säkerställer att insatsen genomförs. Vid akuta fel skall medarbetarna naturligtvis använda konventionell kommunikation för att snarast säkerställa att åtgärder vidtas för att undvika miljöpåverkan. Även vid dessa tillfällen skall genomförda åtgärder registreras i IDUS. Underhållssystemet blir på detta sätt ett viktigt verktyg för att identifiera återkommande problem inom anläggningen gällande specifik utrustning, anläggningsdelar eller processavsnitt. Åtgärder kan då planeras för att avhjälpa dessa problem och assistera i arbetet med ständiga förbättringar på anläggningarna.

3.7 Kemikaliehantering

3.7.1 Fällningskemikalier Järnsulfat levereras på flakbil till reningsverket en till två gånger per 14-dagarsperiod. Järnsulfaten upplöses med vatten och förvaras i två cementbassänger med volymen 2 x 135 m3 varifrån doseringen sker. Sedan slutet på september används flytande järnklorid för fällning.

3.7.2 Polymer Polymer till den kemiska reningen samt polymer till slambehandling upplöses i kärl på 2 m3 varefter dosering sker. Sedan slutet på september används ingen polymer vid den kemiska reningen.

3.7.3 Övriga kemikalier Mindre mängder kemikalier för interna analyser förvaras i laboratorium. Mindre mängder rengörings- och smörjmedel samt målarfärg förvaras i förråd.

3.8 Avfallshantering

3.8.1 Gallerrens och sand Tvättat och komprimerat gallerrens från den mekaniska reningen förvaras inomhus i container innan transport sker till Umeå Energis förbränningsanläggning på Dåva. Den tvättade sanden används som konstruktionsmaterial.

3.8.2 Laboratorieavfall Laboratorieavfall hanteras enligt instruktioner från leverantören.

3.8.3 Spillolja och övrigt farligt avfall Spillolja och övrigt farligt avfall samlas upp och omhändertas separat. För att förhindra tillbud vid spill förvaras flytande avfall i lokal där utflöde endast kan ske aktivt. Intern personal har utsetts som ansvariga för avsändare av farligt gods i enlighet med gällande lagstiftning. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 7 (18)

3.9 Transporter Transporter till och från anläggningen sker huvudsakligen med lastbil i omfattningen 2-3 per dygn i genomsnitt.

3.10 Ledningsnät och pumpstationer Ledningssystemet består av ca 400 km spillvattenledningar, serviser och tryckledningar inräknade samt 65 avloppspumpstationer, inklusive en så kallad boosterstation och en motorventil. Dagvattnet avleds huvudsakligen i separata dagvattenledningar eller i diken. På spillvattennätet finns totalt 103 bräddpunkter, varav 77 är i anslutning till en pumpstation och övriga 26 är nödavlopp på ledningsnätet (i handlingsplanen är det felaktigt angivet 27 nödavlopp). Vid den fortsatta inventeringen av bräddavlopp under 2014 identifierades ytterligaer sex bräddavlopp i anslutning till pumpstationer. Samtliga pumpstationer är utrustade med larm för hög nivå och bräddavloppen är försedda med en enklare utrustning för att registrera bräddfrekvensen. Utrustning för mätning av bräddat avloppsvatten finns på de gamla reningsverken i Holmsund och Obbola samt vid U9 på Ankargränd. Vid ett 20-tal pumpstationer registreras tid och/eller frekvens bräddat avloppsvatten. Pumpstationerna samt nödavloppen på ledningsnätet besöks olika frekvent. Under 2014 har en åtgärdsplan tagits fram med syfte att bl a få bättre övervakning av bräddning med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. Under de kommande tre åren har sammalagt tre miljoner kronor budgeterats för installation av bräddmätning samt utbyggnad av övervakningen. I det fortsatta arbetet ingår även att ta fram de åtgärder i ledningsnätet som behövs för att minska omfattningen av bräddningen där det är befogat.

3.10.1 Arbete med tillskottsvatten UMEVA arbetar systematiskt med avskiljning av tillskottsvatten för minskade bräddfrekvenser och förbättrade reningsprocesser i avloppsreningsverket och tar årligen fram planer för prioriterade reinvesteringar. Under 2009 upprättades en strategi för förnyelse av vatten- och spillvattenledningar för perioden 2010 – 2020. Inom kommunens verksamhetsområde bedöms behovet av förnyelse av spillvattenledningar vara cirka 2000 meter per år. Kapacitetsstudier, inventering av fastigheternas dagvattenanslutningar, flödesanalyser, aktivt ledningsarbete och marknadsbearbetning är några av de verktyg som används för att sträva mot uppställda mål. Nederbördsdata hämtas huvudsakligen från SMHI:s mätstation på Rödbäcksdalen. UMEVA har börjat ett arbete med att via trådlös eller annan datakommunikation ansluta nederbördsmätare som i jämförelse med SMHI:s mätstation har bättre upplösning och därmed registrerar mer verklighetsnära regnintensiteter. Drift- och underhållssystemet VA-banken utnyttjas som erfarenhetsbank.

3.11 Verksamhetens påverkan på miljön Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs huvudsakligen av utsläpp till vatten. Umeälven är recipient för det behandlade avloppsvattnet från Öns avloppsreningsverk såväl som för ett flertal större industrier. Umeälven är även den huvudsakliga recipienten vid utsläpp av obehandlat avloppsvatten från pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet. Redovisning för aktuellt år sker under avsnitt 6. Samordnad recipientkontroll sker enligt ett särskilt program för Umeälvens och Vindelälvens avrinningsområden, daterat 2006-01-20 samt senast reviderat 2009-06-30. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön inkluderar även utsläpp till luft.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 8 (18)

4 Gällande föreskrifter och beslut

4.1 Gällande föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för X behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, X SNFS 1994:2 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, X SNFS 1994:7

Det kvalitets- och miljöcertifierade verksamhetssystemet, vilket årligen genomgår intern samt oberoende extern revision, säkerställer att aktuella föreskrifter efterlevs.

4.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid Öns Avloppsreningsverk på fastigheterna Ön 2:32 och Ön 6:17 lämnades 2012-06-28 av Länsstyrelsen och vann laga kraft 2012- 08-02.

Tillståndet gäller för en högsta anslutning motsvarande 200 000 personekvivalenter (pe) som maximal genomsnittlig veckobelastning (Max GVB) beräknat på specifik föroreningsmängd 70 g BOD7 per person och dygn. Tillståndet inkluderar även tillhörande ledningsnät och pumpstationer.

Det dimensionerande flödet (Qdim) för reningsverket är 2100 m3/h.

Tillståndet omfattar även - fortsatt och utvidgad drift av anläggningen för energiutvinning ur slam (rötning och elproduktion), - mottagning och behandling av externt slam från andra avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar (t ex trekammarbrunnar) och slutna tankar och - mottagning och behandling av pumpbart organiskt avfall (t ex kvarnat köksavfall och glykolblandat vatten) och fettavskiljarslam.

Inför drifttagning av delar av det om – och utbyggda reningsverket i slutet av september 2014, lämnades 2014-08-25 yrkande om avsteg under sex veckor från de proviskoriska förskrifterna P1, P2, P3 och P4 med hänvisning till villkor 4 och 18 i gällande tillstånd. I beslut från tillsynsmyndigheten 2014-09-01 medgavs att utsläppsvillkoren tillfälligt fick överskridas under sex veckor efter idrifttagningens start. Medgivandet gällde dock inte om normala driftsförhållanden uppnåddes och därför ingick inte sista meningen av villkor P1 i medgivandet. Provtagning under perioden skulle ske enligt gällande kontrollprogram och samtliga resultat skulle redovisas i miljörapporteringen. Yrkande om fortsatta avsteg under ytterligare sex veckor lämnades till tillsynsmyndigheten 2014-10- 29. I beslut från tillsynsmyndigheten 2014-10-30 medgavs en likalydande förlängning av föregående medgivande under sex veckor fr o m 3 november. 2014-12-17 lämnades ytterligare ett yrkande om avsteg från de proviskoriska förskrifterna för perioden 2014-12-15 till 2015-06-30 till tillsynsmyndigheten. I beslut från tillsynsmyndigheten medgavs en likalydande förlängning av föregående medgivande fr o m 2014-12-15 t o m 2015-01-26. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 9 (18)

4.3 Villkor för tillståndet

4.3.1 Provisoriska föreskrifter Kommentar P1. Halten av totalfosfor i utgående behandlat Under kvartal 4 var medelvärdet 0,65 mg/l, då avloppsvatten från avloppsreningsverket får tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att högst uppgå till 0,50 mg/l som utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas. veckomedelvärde och 0,40 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal.

Utsläppet ska kontrolleras genom Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionell mätning och registrering flödesproportionellt uttagna veckosamlingsprov av veckosamlingsprov. Provtagningen av under 50 veckor. totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten ska göras med minst 47 veckosamlingsprov per år.

Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per Sju prover har överskridit 0,50 mg/l under 2014, år håller en totalfosforhalt över 0,50 mg/l. varav sex av dessa under kvartal 4, då tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas

Inget prov taget under normala Ett prov har överskridit 1,0 mg/l, dock ej under driftsförhållanden får hålla en totalfosforhalt normala driftsförhållanden utan i anslutning till över 1,0 mg/l. drifttagningen.

P2. BOD7 i utgående behandlat avloppsvatten från Under kvartal 4 var medelvärdet 12,3 mg/l, då avloppsreningsverket får högst uppgå till 15 tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att mg/l i dygnsamlingsprov och 12 mg/l som utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas. medelvärde under kalenderkvartal.

Utsläppet ska kontrolleras genom Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionell mätning och registrering flödesproportionellt uttagna dygnsprov under 50 av minst ett dygnsamlingsprov per vecka. veckor. Provtagningen ska göras under minst 47 veckor per år.

Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per Två prover har överskridit 15 mg/l mg/l under år håller BOD7 över 15 mg/l. 2014. Se avsnitt 6.1.3.

P3. Mängden totalfosfor i utgående avloppsvatten Mängden totalfosfor i utgående vatten inklusive från avloppsreningsverket till Umeälven, vatten som bräddats efter grovavskiljningen inklusive vatten som bräddas efter uppgick till nästan 4800 kg under 2014. grovavskiljning, får uppgå till 6400 kg per år.

P4. Mängden organisk substans som BOD7 i Mängden organisk substans, som BOD7, i utgående avloppsvatten från utgående vatten inklusive vatten som bräddats avloppsreningsverket till Umeälven, inklusive efter grovavskiljningen uppgick till drygt 121 000 vatten som bräddas efter grovavskiljning, får kg under 2014. uppgå till högst 193 000 kg per år.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 10 (18)

4.3.2 Utredningar som skall genomföras under Kommentar prövotiden U1. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra Ej aktuellt under 2014. Påbörjas efter reningen av inkommande avloppsvatten med avseende driftstagningen av samtliga på fosfor och därigenom ytterligare minska halten av anläggningsdelar. totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten totalfosfor i behandlat utgående avloppsvatten stadigvarande ska hållas under 0,30 mg/l som veckomedelvärde och under 0,20 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utvärderingen ska så långt det är möjligt baseras på normala driftförhållanden och optimala reningstekniska förhållanden för behandling av totalfosfor och BOD7.

U2. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra Ej aktuellt under 2014. Påbörjas efter reningen av inkommande avloppsvatten med avseende driftstagningen av samtliga på organisk substans och därigenom ytterligare minska anläggningsdelar. halten av organisk substans som BOD7 i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten av organisk substans som BOD7 är högst 12 mg/l som dygnsamlingsprov och 10 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal i behandlat utgående avloppsvatten till Umeälven.

U3. Mängden totalfosfor och mängden organisk substans Ej aktuellt under 2014. Påbörjas efter (som BOD7) i kg/per kvartal och kg/per år ska mätas driftstagningen av samtliga och registreras dels i utgående avloppsvatten från anläggningsdelar. avloppsreningsverket och dels i delströmmarna av behandlat vatten efter grovavskiljning, försedimentering, biosteg och slutsedimentering.

4.3.3 Allmänna villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska Verksamheten har under 2014 bedrivits verksamheten bedrivas i huvudsaklig i överensstämmelse med överensstämmelse med vad sökanden angivit i tillståndsansökan, daterad 2011-09-06 ansökningshandlingarna, med tillhörande samt tillhörande kompletteringar. kompletteringar och ändringar, eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Den belastning uttryckt i personekvivalenter som Flödesproportionell mätning av BOD7 tillförs reningsverket under ett år ska kontrolleras för beräkning av maximal genomsnittlig årligen genom flödesproportionell mätning av BOD7 veckobelastning har genomförts under och beräknas på grundval av maximal genomsnittlig en vecka/månad under 2014. veckobelastning. 3. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta Verksamheten har bedrivits i enlighet möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och med villkoret. ekonomiskt skäliga insatser.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 11 (18)

4.3.4 Utsläppsvillkor Kommentar 4. Vid ombyggnads- och underhållsarbeten som medför Underrättelse har skett till att avloppsreningsverket helt eller delvis måste tas ur tillsynsmyndigheten. Se avsnitt 6.1.1 drift, får utsläppsvillkor tillfälligtvis överskridas. Underrättelse om sådana arbeten ska ske i god tid i förväg till tillsynsmyndigheten, som får föreskriva om nödvändiga skyddsåtgärder för att begränsa utsläpp av föroreningar från verksamheten.

4.3.5 Villkor för ledningsnät, pumpstationer och Kommentar nödavledningspunkter 5. Ledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas Arbetet pågår fortlöpande. Utförda och i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet planerade åtgärder på ledningsnät och till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och pumpstationer redovisas i bilaga 10. dels förhindra utsläpp genom bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten från ledningsnätet och reningsverket. Vidtagna och planerade åtgärder på ledningsnätet ska årligen redovisas i miljörapporten.

6. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt kontrollera Bräddning av avloppsvatten vid vilken bräddning av avloppsvatten som förekommer pumpstationer och nödavlopp i vid pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet samt ledningsnätet samt miljöpåverkan bedöma vilken miljöpåverkan som bräddningen ger redovisas under avsnitt 6.4 och 6.5. upphov till. Bolaget ska vidare upprätta en tidssatt åtgärdsplan som Plan har lämnats till tillsynsmyndigheten omfattar dels sådana åtgärder i ledningsnätet som 2014-07-31. behövs för att minska omfattningen av bräddningen där det är befogat, dels de åtgärder som behövs för bättre övervakning och styrning i form av utrustning för bräddningslarm med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. Planen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två år efter det att detta beslut har vunnit laga kraft. Tillsynsmyndigheten ska pröva om planen kan godkännas. Åtgärdsplanen ska därefter hållas aktuell Ej aktuellt 2014. genom årlig revidering och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten.

7. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen Några medgivanden till utsläpp av i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att industriellt avloppsvatten av sådan reningsanläggningens funktion sätts ned eller så att beskaffenhet eller mängd att särskilda olägenheter uppkommer i recipienten. anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten har ej lämnats under året. 8. Bolaget ska upprätta en plan för det fortlöpande och Planen ingavs till tillsynsmyndigheten systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska 2013-03-14. förekomsten av läkemedelsrester och andra liknade substanser i spillvattnet. Planen ska inges till tillsynsmyndigheten senast ett år efter att detta tillstånd vunnit laga kraft och revideras vid behov. Bolaget ska Uppströmsarbetet redovisas i avsnitt 6.3. årligen i miljörapporten lämna en redovisning till tillsynsmyndigheten om hur arbetet har bedrivits och vilka förbättringar som har åstadkommits. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 12 (18)

4.3.6 Kemikalievillkor Kommentar 9. Flocknings- och fällningskemikalier får bytas ut endast Järnklorid används, istället för järnsulfat efter godkännande av tillsynsmyndigheten. och flockningspolymer, sedan drifttagningen i slutet på september i enlighet med tillståndsansökan.

4.3.7 Övriga villkor Kommentar 10. Verksamheten får utomhus vid bostadsbebyggelse inte Inga klagomål beträffande buller har ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande inkommit under 2014. värden: 50 dBA – helgfri måndag-fredag kl. 07.00-18.00 Inför drifttagningen v39 informerades 40 dBA – natt kl. 22.00-07.00 boende på Ön om eventuell risk för ökat 45 dBA – övrig tid buller. Nattetid (kl 22-07) får den momentana ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse inte överstiga 55 dBA. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan.

Ljudnivåerna ska kontrolleras genom närfältsmätning Ej aktuellt under 2014. och beräkning och utföras i samband med förstagångsbesiktningen, på begäran av tillsynsmyndigheten eller efter installation av ny teknisk utrustning som kan leda till ökade bullernivåer. Tillsynsmyndigheten får under den kommande perioden med bygg- och anläggningsverksamhet medge avsteg från dessa begränsningsvärden under dag- och kvällstid. Sådana avsteg får även medges framledes vid extraordinära händelser som fordrar reparationsarbete utomhus.

11. Slam och grovrens ska transporteras i täta och täckta Slam transporteras i täta och täckta behållare. behållare och fr o m oktober 2014 transporteras även grovrens i täta och täckta behållare.

12. Avloppsreningsverket med tillhörande anläggningsdelar Undertryck råder i de lokaler där på Ön ska vara utformat så att det alltid råder undertryck avloppsvatten eller slam hanteras/lagras. i de anläggningsdelar och lokaler där avloppsvatten eller slam och annat avfall från avloppsvattenbehandling hanteras eller lagras, om det kan orsaka att störande lukt uppkommer i omgivningen. Ventilations- och processluft från dessa utrymmen ska Anläggning för luktreduktion finns. behandlas i anläggning för luktreduktion.

13. Verksamheten med tillhörande anläggningar och lokaler Inga klagomål på lukt vid Öns på Ön ska utformas och drivas så att luktstörning inte avloppsreningsverk har inkommit under uppstår i omgivningen. Om lukt från anläggningen 2014. medför olägenhet för närboende människors hälsa ska åtgärder vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten så att Inför drifttagningen v39 informerades olägenheterna upphör. Tillsynsmyndigheten får i boende på Ön om att luktolägenheter samband med detta meddela de ytterligare föreskrifter tillfälligtvis kan uppstå i samband med som behövs. detta.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 13 (18)

14. Avloppsreningsverket ska vara förberett för desinfektion Utloppet är utformat så att desinfektion av utgående avloppsvatten. Tillsynsmyndigheten får av utgående vatten skall kunna företas. meddela ytterligare föreskrifter om desinfektionens Desinfektion av utgående avloppsvatten omfattning mm. har inte varit aktuellt under året.

15. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt arbeta med Arbetet pågår fortlöpande och redovisas energibesparing och energioptimering av verksamheten. under avsnitt 6.2. Varje år ska bolaget redovisa i miljörapporten hur bolaget arbetar med att minska energiförbrukningen och vilka förbättringar som har åstadkommits.

16. För verksamheten ska finnas ett aktuellt och uppdaterat Kontrollprogram har ingetts till kontrollprogram som visar hur villkoren följs och hur tillsynsmyndigheten 2013-02-01. verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska revideras vid behov Ej aktuellt 2014. samt på nytt lämnas in senast tre månader efter driftsättning av det om- och utbyggda verket.

17. Vid haverier eller driftstörningar i avloppsanläggningen Underrättelse har skett till av betydelse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt ska tillsynsmyndigheten vid haverier eller bolaget vidta lämpliga åtgärder för att motverka driftstörningar av betydelse från miljö- vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. och hälsoskyddssynpunkt. Se avsnitt 6.1. Tillsynsmyndigheten ska vid sådana tillfällen omgående underrättas.

18. Innan byggnadsarbetena påbörjas och före driftsättning Idrifttagningsplanen har redovisats vid av nya delar av avloppsreningsverket ska bolaget till möte med tillsynsmyndigheten 2013-04- tillsynsmyndigheten lämna in en särskild beskrivning av 23 samt översänts 2013-05-20. 2014-09- hur avloppsreningsverket ska drivas under byggtiden, 08 skickades även en komplettering av hur driftsättning av de nya delarna ska ske, vilka kritiska de kritiska kontrollpunkter som kontrollpunkter som identifierats samt hur dessa ska identifierats i samband med hanteras. drifttagningen av anläggningsdelarna B1 samt B2B. Tillsynsmyndigheten får efter bolagets yrkande medge Yrkande om avsteg från de att utsläppsvillkor tillfälligt får överskridas. proviskoriska förskrifterna har inlämnats Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att 2014-08-25, 2014-10-29 samt 2014-12- nödvändiga åtgärder ska vidtas för att begränsa 17. Beslut har lämnats av föroreningsutsläppen. tillsynsmyndigheten 2014-09-01, 2014- 10-30 och 2014-12-19. Se avsnitt 4.2.

19. Tillsynsmyndigheten ska underrättas i god tid innan det Se ovan. Möten inför idrifttagningen har om- och utbyggda reningsverket tas i drift. även hållits 2014-06-26 samt 2014-09- 11. Tillsynsmyndigheten ska också beredas tillfälle att delta Ej aktuellt under 2014. vid förstagångsbesiktningen. Besiktningen av det ombyggda reningsverket ska genomföras på verksamhetsutövarens bekostnad av en oberoende besiktningsman senast sex månader efter idrifttagning av det ombyggda reningsverket.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 14 (18)

20. I god tid och minst sex månader innan hela eller delar av Ej aktuellt under 2014. verksamheten upphör ska en anmälan göras till tillsynsmyndigheten och en avslutnings- och återställningsplan inlämnas. Planen ska bland annat beskriva hur mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar ska undersökas med avseende på förekomst av föroreningsskador från verksamheten samt hur riskbedömningen ska utföras. Undersökningarna och de eventuella åtgärder som kan följa ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten, som också ska pröva om planen kan godkännas.

4.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn UMEVA har 2003-12-19 lämnat in ”Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 § för mottagning av glykol på Öns avloppsreningsanläggning” till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har 2004-01-13 beslutat att lämna anmälan utan åtgärd.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 15 (18)

5 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: Flertalet personal på reningsverket har genomgått diplomkurs i avloppsteknik samt kurs för provtagning av avloppsvatten. Viss personal har gasföreståndarutbildning samt utbildning för heta arbeten. Utbildning dokumenteras i personakt. Då verksamheten har varit etablerad i dagens form under en längre tid anser UMEVA att man har den kunskap som krävs för att bedöma verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö.

Försiktighetsprincipen: Bolaget anser att de skyddsåtgärder har vidtagits som bedöms vara nödvändiga för att förhindra olägenhet för människors hälsa och miljön.

Lokaliseringsprincipen: Vid anläggning av ett avloppsreningsverk är det nödvändigt att placeringen dels är avskild för att minimera påverkan på människor och miljö, men även nära det samhälle som ska servas för att få ett fungerande ledningssystem. Bolaget anser att bästa möjliga plats har valts för Umeå tätorts avloppsreningsverk. Vid val av geografisk samordning mellan slambehandlingsanläggningen och befintlig verksamhet på Ön anser bolaget att principen har tillämpats.

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Verksamheten innebär hushållning och återanvändning av naturresurser. Energin i det förtjockade slammet utvinns genom rötning och det rötade slammet används till sluttäckning av deponin tillhörande Dåva DAC i Umeå kommun. UMEVAs vision är att ta tillvara den fosfor som finns i avloppsslammet med strävan om en framtida återföring av fosfor till produktiv mark, vilket innebär att kretsloppsprincipen genom återföring av fosfor tillämpas. Rötgasen som bildas används för uppvärmning av lokaler samt rötkammaren. För att ytterligare öka andelen nyttjad rötgas kommer gasmotorer, för produktion av el, att installeras i den nya anläggningen som skall tas i drift 2015. Energiåtervinning med hjälp av slam/slam-värmeväxlare samt värmepump på utgående avloppsvatten främjar även principerna.

Produktvalsprincipen: Vid val av kemikalier inom verksamheten tas hänsyn till denna princip.

Skadeansvaret: Denna hänsynsregel är för närvarande inte aktuell. Bolaget är medvetet om dess innebörd.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 16 (18)

6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat

6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen

6.1.1 Driftstörningar samt underhållsarbeten Under året har inga omfattande renoveringar gjorts, då stora delar av verket byggs om inom projektet Ön 2050. Nedan är en kortfattad redogörelse av de driftstörningar, underhållsarbeten samt övriga förändringar som skett under 2014. Inför ombyggnationen av de befintliga försedimenterings- samt slutsedimenteringslinjerna i den äldsta delen av reningsverket, planerades en besiktning av betongen att genomföras under februari. Pga av de höga flödena under perioden ställdes dock provningen in. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och hälsoskydd 2014-01-20. Under april orsakade ett trasigt rör till överpumpningen av järnsulfat att ca 15 m3 järnsulfat pumpats till inkommande på verket, vilket medförde en kraftig överdosering av fällningskemikalien. Ingen negativ påverkan kunde dock ses på avskiljningen av fosfor samt den biologisa reningen. Anmälan om driftstörningen skickades till Miljö- och hälsoskydd 2014-04-22. Mellan den 21 och 26 maj var en av de sex slutsedimenteringsbassängerna avstängd pga att ett haveri av kedjorna till slamskrapan. Även en av de sex aktivslambassängerna stängdes under denna period, eftersom inget slam kunde pumpas till eller från denna bassäng under avstängningen av slutsedimenteringen. Då flödet var relativt lågt under perioden sågs ingen ökad belastning på de övriga linjerna. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och hälsoskydd 2014-05-21. Den 22 september driftogs den mekaniska reningen, flockningen samt försedimenteringen i det nya reningsverket (anläggningsdel B1). Detta efter att omkoppling av inkommande ledningar från Holmsund, Obbola samt Öst teg skett till det nya verket. Kvällen den 24 september var omläggningen klar av övriga inkommande ledningar till reningsverket och idriftagning skedde då även av den biologiska reningen (anläggningsdel B2A). Inför drifttagningen hade aktivt slam från tre av de befintliga aktivslambassängerna pumpats över till de fyra aktivslambassängerna i B2B för att initialt öka andelen biomassa. Information om planerat underhåll skickade still Miljö- och Hälsoskydd 2014- 08-22. Vidare har en sammanställning av vidtagna samt planerade åtgärder utifrån de kritiska kontrollpunkter som identifierats i samband med drifttagningen överssänts till Miljö- och Hälsoskydd 2014-09-08. Se även avsnitt 6.4. Veckan efter drifttagningen, mellan 3 och 5 oktober, fick biosedimentationsbassängerna delvis tömmas ned för att sänka en dekanteringsränna, vilket medförde en ökad hydraulisk belastning på de biosedimenteringsbassänger som var i drift. De tidvis väldigt höga flödena under perioden efter drifttagningen medförde även en hydraulisk överbelastning av biosteget, vilket därmed orsakat slamflykt och försämrade sedimenteringsegenskaper. Till följd av detta har halten totalfosfor och organiskt material, mätt som BOD7, i utgående avloppsvatten har varit förhöjda. En bidragande orsak till slamflykten vid ökade flöden är en ojämn flödesfördelning mellan de fyra parallella linjerna i biosteget. Kontrollmätningar av avdragsrännorna samt beräkningar av flödesförluster har genomförts, men orsaken till snedfördelningen har inte kunnat klargöras. Under ca 1,5 dygn mellan 18 till 19 november doserades ingen fällningskemikalie, järnklorid, pga en försenad leverans. Olyckligtvis gjordes den aktuella beställningen med endast en dags marginal utöver normal leveranstid, vilket medförde att det inte fanns tillräcklig tidsmarginal för oförutsedda händelser. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken att detta händer igen. Halten totalfosfor i utgående dygnsprov var endast förhöjt det aktuella dygnet och totalfosforhalten i utgående veckoprov var inom begränsningsvärdet. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2014- 11-20. I mitten på december blev det problem med styrningen till bräddflödesregleringen efter försedimenteringen, vilket hade till följd att det totala flödet, över 4000 m3/h, leddes in till biosteget. Detta reningssteg är endast dimensionerat för maximalt 2940 m3/h och den kraftigt ökade hydrauliska belastningen orsakade därmed slamflykt och förhöjda halter av totalfosfor samt organiskt material i utgående avloppsvatten. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2014-12-15. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 17 (18)

Mellan 17 och 19 december orsakade en driftstörning i Norrmejeriets fosforreningsanläggning att en ökad mängd fosfor, upp till 30 kg/d, släpptes till avloppsledningsnätet, vilket medförde en kraftig ökning av halten totalfosfor i utgående avloppsvatten från reningsverket. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2014-12-19. I samband drifttagningen och intrimningen under hösten har det även varit ytterligare utmaningar: • På grund av ett misstag hos leverantör har avsedd styrning av järnkloriddosering ej startat under hösten. Istället har doseringen skett mot fasta värden, vilket inte möjliggjort en optimering av reningen. • Sedan idrifttagningen har det varit problem med vågbildning i såväl försedimenterings- som biosedimenteringsbassängerna. Rännorna i försedimenteringen har visat sig förstärka vågbildning i bassängerna och stagning av dessa påbörjades i november och kommer att färdigställas i början av 2015. • Syrenivån i aktivslambassängerna går ned till nära 0 mg/l nattetid, vilket medfört att styrningen av syret har justerats mycket under perioden. Kontakt har bl a tagits med projektören för att utreda om dimensioneringen av luftningssystemet är korrekt. Orsaken till detta är inte klargjort ännu. • Efterarbeten och garantiåtgärder har även medfört tillfälliga driftstörningar. Bland annat har sandfången fått tömmas ned och tätas samt att en uppdatering av mjukvaran till instrumenten för syre-, suspenderad substans- samt pH-givarna gav till följd att inga data skickades till styrsystemet under fyra dygn. Information har skickats till Miljö- och Hälsoskydd 2014-12-03 samt anmälan om driftstörning 2014-12-16. • I början på oktober påbörjades tömning och sanering av gamla anläggningsdelar, såväl vatten- som slamfaser, vilket medfört en ojämn inkommande belastning till reningsverket, då detta tömts innan den mekaniska reningen. Även förtjockat slam från Sävar, Hörnefors samt C-anläggningarna har tömts i inkommande. Detta slam går normalt till rötning, men pga ombyggnationer så har åtkomst inte funnits för att kunna tömma slam i externslammottagningen.

Information om de åtgärder som redovisats ovan samt följden av dessa har även meddelats Miljö- och Hälsoskydd vid möten och telefonsamtal under hösten samt i de yrkanden som lämnats in (se avsnitt 4.2). Ombyggnationen av reningsverket kommer att färdigställas under 2015 och då kommer ytterligare ett biosteg med tre parallella linjer samt att en slutsedimentering med möjlighet till efterfällning att tas i drift.

6.1.2 Reningsresultat

Halten organiskt material, mätt som BOD7, i utgående renat avloppsvatten har varierat mellan 4 och 27 mg/l för dygnssamlingsprovet och som kvartalsmedelvärde mellan 6,9 och 12,3 mg/l, se diagram i bilaga 13. Halten totalfosfor har varierat mellan 0,16 och 1,1 mg/l för veckosamlingsprovet och som kvartalsmedelvärde mellan 0,22 och 0,65 mg/l, se diagram i bilaga 14.

6.1.3 Överskridande av begränsningsvärde

Begränsningsvärdet för BOD7 i dygnssamlingsprovet har överskridits vid två tillfällen 2014, båda i oktober (se avsnitt 6.1.1). Begränsningsvärdet för totalfosfor som veckomedelvärde har överskridits vid sju tillfällen under 2014, varav sex av dessa under kvartal 4 (se avsnitt 6.1.1). För vecka 40 erhölls en totalfosforhalt över 1,0 mg/l som veckomedelvärde, dock ej taget under normala driftsförhållanden utan i anslutning till drifttagningen.

För kvartal 4 har begränsningsvärdet för både BOD7 och totalfosfor i utgående renat avloppsvatten överskridits. För denna period har dock tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas (se avsnitt 4.2). Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 18 (18)

6.1.4 Belastning

Inkommande mängd BOD7 har under året legat på 7068 kg/dygn som årsmedel, vilket motsvarar ca 101 000 personekvivalenter (pe), se bilaga 1. Högsta inkommande veckobelastningen under året var 123 100 pe, beräknat utifrån provtagningar genomförda under sju efterföljande dygn en gång per månad. För förtydligande, så är detta inte det värde som redovisas i emissionsdeklaration som maximal genomsnittlig veckobelastning, MaxGVB. Redovisad MaxGVB skall, enligt vägledningen från EU-kommissonen, vara en uppskattad maximal belastning och tillräckliga säkerhetsmarginaler skall tas med, så att värdet inte ändras år till år. Uppskattningen skall göras utifrån antal anslutna invånare samt tillkommande belastning från exempelvis industrier, pendling, ej folkbokförda invånare, externslammottagning. Eventuell förväntad ökning av belastningen inom en 10 årsperiod även skall inkluderas. Utifrån detta har MaxGVB för Öns avloppsreningsverk uppskattats till 140 000 pe. Sker en större förändring under perioden alternativt att verklig belastning börjar närma sig uppskattat MaxGVB, så måste redovisat MaxGVB uppdateras.

Kvoten mellan COD och BOD7 i inkommande avloppsvatten har som årsmedelvärde legat på 2,7 under 2014.

6.1.5 Flöde Inkommande flöde har under året legat mellan 950 och 2 750 m3/h beräknat utifrån dygnsflödet. Bräddningen från avloppsreningsverket har under året uppgått till 0,1 % av det totala inkommande flödet. Bräddad volym är 1 % lägre jämfört med 2013, vilket i första hand beror på den milda vintern och att vårförfallet därmed nästintill uteblev.

6.1.6 Slam Det avvattnade rötslammet har under 2014 använts på Dåva DAC för sluttäckning av deponin. Inget externt mottagande av reningsverksslam har skett under året.

6.1.7 Mätinstrument och provtagare Fr o m drifttagningen 24 september t o m 16 oktober finns inga driftsdata lagrade. Inkommande flöde under denna period är därför uppskattat utifrån inkommande flöde från pumpstationerna. Utgående flöde under perioden kan dock inte uppskatts, då inga uppgifter finns om eventuell bräddat volym. Inkommande flöde har även uppskattats från 16 oktober t o m 5 november, pga att flödesmätaren inte var monterad korrekt och ett felaktigt flöde har därmed registrerats. Utgående flöde har dock kunnat bestämmas, utifrån uppskattat inkommande flöde samt bräddat flöde. Provtagare för inkommande och utgående provtagning har fungerat bra under året förutom i anslutning till drifttagningen, då tidstyrda prover togs under första veckan. Tre veckor efter drifttagningen visade det sig också att omblandingen inte var tillräcklig i provtagningspunkten för inkommande vatten och provtagningspunkten flyttades därför från sidan av kanalen efter gallren till mitten av kanalen. I det nya reningsverket finns endast en provisorisk bräddprovtagare för bräddat vatten efter försedimenteringen, vilken måste slås på manuellet om bräddning sker samt att provtagningen är tidsstyrd. Orsaken till detta är att bräddning från denna punkt till utgående ledning inte kommer att ske efter det att slutsedimenteringen tagits i drift, då bräddat vatten efter försedimenteringen istället kommer att ledas dit.

6.1.8 Periodisk besiktning Utfördes 2012 och genomförs vart 5:e år. Nästa besiktning, förstagångsbesiktningen av det om- och utbyggda avloppsreningsverket, blir dock 2015/2016.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 19 (18)

6.2 Energibesparing och energioptimering En större del av rötgasen, 54 % har kunnat nyttjas under året. UMEVA är medvetna om den stora andel gas som facklas och gasmotorer för elproduktion kommer därför att installeras i den nya anläggningen, som skall tas i drift 2015. Den rådande överkapaciteten av gas beror på att anläggningen dimensionerades för torkning av pellets, vilket inte längre sker pga tekniska svårigheter och utifrån arbetsmiljöaspekter. Under 2014 har totala elförbrukningen för Öns avloppsreningsverk varit relativt oförändrad jämfört med föregående, men sedan drifttagningen av nya reningsverket har förbrukningen minskat med ca 15 %. Vid projekteringen för ombyggnationen av reningsverket har en huvudfaktor varit energiseffektivisering och bl a har om möjligt pumpar samt övrig utrustning valts med hänsyn till detta. Ventilationen är även styrd på ett energieffektivt sätt för att minimera energiåtgången, bl a ventileras endast de delar av lokalen där personalen kommer att vistas. Noteras bör att stora delar av det om- och utbyggda reningsverket inklusive slamhanteringen inte tagits i drift ännu, så totala energiförbrukningen kommande år kommer troligvis att öka. En viss minskning i elförbrukningen har kunnat ses för de pumpstationer där åtgärder, i första hand byte av pumpar, genomfördes under 2014. Störst minskning, ca 20 %, kunde ses för pumpstationen Mejeriet, där byte gjordes till energieffektivare pumpar med motsvarande kapacitet. Utgående tryckledning från pumpstationen har även rensats mekaniskt, vilket påverkar pumptiden genom att ett lägre mottryck och ett högre flöde erhölls och därigenom energiförbrukningen.

6.3 Uppströmsarbete Uppströmsarbetet under året har bedrivits i enlighet med den strategiplan som togs fram under 2013 för det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska förekomsten av oönskade ämnen i spillvattnet. Nedan är en kortfattad redogörelse av de åtgärder samt utredningar som gjorts under året. Förhöjda halter av vissa metaller har tidigare påvisats från Östtegs industriområde. Med bakgrund av detta har ett antal delprojekt inom det aktuella området genomförts under året; substansflödesanalys av tungmetallerna Cd, Hg, Cu, Zn och Cr och passiv provtagning i ledningsnätet på Östteg. Syftet med substansflödesanalysen var att identifiera och kvantifiera källor till metaller i inkommande vatten till Öns avloppsreningsverk. Resultatet visar att bidraget av metaller är relativt stort från verksamhetsutövare, t.ex. bilvårdsanläggningar och bilverkstäder. Resultatet från den passiva provtagningen kan vara en vägledning i det fortsatta uppströmsarbetet och kan indikera på vilka parametrar som bör fokuseras på inom området, med reservation för den mätosäkerhet som finns. Karakterisering av slamavskiljarslam (behandlas vid Öns avloppsreningsverk) har genomförts under året. I denna studie undersöktes slam från enskilda avlopp från ett avgränsat område med avseende på några prioriterade parametrar (salmonella, pH, glödförlust, tot-P, tot-N, BOD7, COD, oljeindex och metaller). Resultatet visar på att slamavskiljarslam har högt innehåll av metaller i förhållande till dess innehåll av näringsämnen. Projektet att försöka minska flödet av kadmium in till avloppsreningsverket har genomförts på samma sätt som föregående år. Fokus har varit att medvetandegöra brukare av hobby- och konstnärsfärger att vissa av dessa färger är miljöfarliga och inte bör användas samt informera att alternativa miljövänliga färger finns på marknaden. Information om hur kadmiuminnehållande färger kan undvikas och ska hanteras på ett miljöanpassat sätt bör bidra till en minskning av användandet av hobby- och konstnärsfärger med kadmium och därmed minska mängden kadmium in till reningsverket. Råd och riktlinjer för verkstäder och grafiker har tagits fram och finns tillgängliga på UMEVAs hemsida. Utöver detta så har en rad andra informationsinsatser även genomförts under året. I nära samarbete med Miljö- och hälsoskydd, Umeå kommun, har även ett antal ärenden vad gäller efterlevnad av ABVA hanterats under året.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 20 (18)

6.4 Ledningsnätet Totalt bräddades ca 45 000 m3, motsvarande 0,35 % av inkommande volym avloppsvatten till Öns avloppsreningsverk, vid pumpstationer och nödavlopp på ledningsnätet under 2014, se bilaga 3. Totala bräddningen avser både bräddning vid driftsavbrott samt bräddning vid hydraulisk överbelastning. Vid driftavbrott har anmälan om driftstörning alternativt information om planerat underhåll skickats till Miljö- och Hälsoskydd, se bilaga 4. Huvuddelen av bräddningen på ledningsnätet vid driftavbrott skedde i samband med omkopplingen av inkommande ledningar till Öns avloppsreningsverk inför drifttagningen i september. För att minska miljöpåverkan gjordes valet av bräddpunkter, så att bräddning endast skulle ske i större recipienter med låg känslighet, se även avsnitt 6.5. Entreprenören arbetade även 24 tim/dygn vid inkopplingen för att minska tidsåtgången och därmed bräddad volym. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2014-08-22. Vidare har en sammanställning av vidtagna samt planerade åtgärder utifrån de kritiska kontrollpunkter som identifierats i samband med omkopplingen översänts till Miljö- och Hälsoskydd 2014-09-08. Inför omkopplingen informerades även boende i Umeå om att ökade utsläpp skulle kunna ske till Umeälven. Den 22 september gjordes omkopplingen av inkommande ledningar från Holmsund/Obbola och Östteg till det nya reningsverket. Totalt bräddades ca 800 m3 vid pumpstationerna Holmsund och Obbola gamla reningsverk. Ingen bräddning skedde vid pumpstationerna T5 samt Ö1 (ledningen från Östteg). Okulärbesiktning gjordes av utsläppspunkterna och ingen påverkan kunde ses. Mellan den 23 till 24 september gjordes omkopplingen av övriga inkommande ledningar, från Sofiehem, Centrala Umeå och Teg. Arbetet var beräknat att ta ca 48 timmar, men kunde slutföras 12 timmar tidigare. Totalt bräddades ca 35 200 m3 vid pumpstationerna U9, U13, T3 samt Ö2. Okulärbesiktning gjordes nedströms utsläppspunkterna 23 samt 24 september och en viss påverkan, främst en grå plym av finfördelat papper, kunde ses vid U9 samt T3. Trots att det var extremt lågt vattenstånd i Umeälven sågs inga tops, bindor, kondomer, pappersrester eller liknade nedströms utsläppspunkterna. Älvskanten besiktades även längre nedströms, ned till Strömpilen samt nedströms Kolbäckbron på Tegssidan, men inte heller där kunde någon påverkan ses. Besiktning utfördes även 25 september med samma resultat. Det inkom inte heller några klagomål till UMEVA på eventuell förorening i samband med omkopplingen. Kontroll av utsläppspunkten har om möjligt även gjorts vid de övriga driftstörningarna samt planerade underhållsinsatserna under året. Vid bräddningen på pumpstationen Mejeriet under juli sågs fett på ytan, men endast en mindre mängd. Bräddningen sker till ett dagvattendike med konstant flöde, men det fanns en del döda grenar i diket och dessa har rensats bort för att undvika ansamling av eventuellt utsläpp. Under stoppet vid pumpstationen Tomtebo 1 i slutet på augusti kunde viss påverkan ses i diket där bräddningen skett och en sanering av diket gjordes därför. Vid övriga kontroller som genomförts under året har ingen påverkan kunnat ses. Se även bilaga 4 där samtliga bräddningsuppgifter från ledningsnätet redovisas. Inför idrifttagningen, 16 september, så kopplades den nya bräddledningen från anläggningsdel B1 (efter försedimenteringen) in på befintlig utloppsledning. Denna bräddledning fungerar även som utloppsledning tills dess att samtliga anläggningsdelar tagits i drift. Inkopplingen av ledningen innebar att bräddledningen innan galler från det gamla reningsverket kopplades bort. Eventuell bräddning vid höga flöden, från dess att bortkopplingen var genomförd tills dess att driftstagningen genomförts efterföljande vecka, skulle under perioden istället ske vid pumpstationen U9. Ingen bräddning skedde dock under veckan.

6.4.1 Arbete med tillskottsvatten Under 2014 har en fastighetsyta på totalt 15 hektar inventerats, inom upptagningsområdet för Öns avloppsreningsverk, för att undersöka om fastighetens dagvatten är anslutet till avloppsvattennätet. Totalt var en yta på 5 027 m2 felkopplat och en anmodan om bortkoppling av felkopplade ytor har skickats till fastighetsägaren. Stuprörsinventeringar utförda 2005-2014 har under året även lett till att en fastighetsyta på totalt 15 937 m2 kopplats bort under året. Arbetet fortsätter under kommande år. Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 21 (18)

I bilaga 10 redovias utförda samt planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer. Såväl vidtagna som planerade åtgärder på ledningsnätet gäller huvudsakligen borttagande av tillskottsvatten, bl. a. i samband med gatuombyggnad och ledningsförnyelse.

6.4.2 Lukt Under 2014 har sammanlagt fem klagomål angående dålig lukt vid brunnar och pumpstationer inkommit till UMEVA. Ett av dessa klagomål gällde ledningssträcken nedströms utsläppspunkten från Norrmejerier. Under hösten 2014 har ledningen rensats mekanisk för att ta bort de beläggningar som föranleder luktproblemen och beslut har tagits att årligen genomföra denna rensning. Under 2013 genomfördes även ett antal åtgärder på ledningssträckan för att minska spridningen av lukt.

6.5 Recipient Utsläpp av behandlat och bräddat avloppsvatten från avloppsreningsverket sker efter mätning till Umeälven. Under 2014 beräknas totala tillförseln till recipienten från avloppsreningsverket, inklusive det som härrör från bräddningen efter försedimenteringen, vara 121 ton BOD7 och 4,8 ton fosfor. Inkommande avloppsvatten renas till ca 94 % i reningsverket med avseende på BOD7 och fosfor. Den belastning som härrör från bräddningen vid verket, utgjorde ungefär 0,5 % de totala utsläppsmängderna under 2014. Se även bilaga 6.

Från ledningsnätet uppskattas den totala tillförseln till drygt 7 ton BOD7 och 0,2 ton fosfor, vilket motsvarar ca 5-6 % av totala utgående mängderna av fosfor och BOD7 från Öns avloppsreningsverk. Huvuddelen av utsläppet skedde i samband med omkopplingen i slutet av september 2014, se avsnitt 6.4. Utifrån provtagning vid pumpstationer, uppskattas 5,6 ton BOD7 och 0,17 ton fosfor släppts ut under omkopplingen. Miljöpåverkan vid driftavbrott bedöms som relativt låg, då bräddning huvudsakligen skett till Umeälven, vilken klassats som recipient med låg känslighet. Någon betydande påverkan har inte heller kunnat ses vid de okulärbesiktningar som gjorts nedströms bräddpunkterna, se avsnitt 6.4. Ingen bräddning har skett vid driftavbrott till en recipient som klassats med hög känslighet. Se även bilaga 4 där samtliga bräddningsuppgifter från ledningsnätet redovisas inklusive recipient och recipientkänslighet.

6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat Uppgifter om anslutning och belastning samt kontrollresultat från året redovisas i bilaga 1-15. Miljörapport för år: 2014 Bilaga 1 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER VATTENVERK, antal anslutna personer **: 99 576 st Utsökning utifrån kartmaterial 2014-02-11 AVLOPPSANL, antal anslutna personer: 94 978 st Utsökning utifrån kartmaterial 2014-02-11

Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån flödesviktat årsmedelvärde 100 973 Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån varje enskild provtagning 104 412 anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 4 383

Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar renvatten***, m3 vatten****, m3 m3 Antal Maxdygn I II II-I mm mm/d Jan 747 960 1 258 724 510 764 Febr 694 615 1 017 910 323 295 Mars 779 409 1 396 681 617 272 April 725 710 1 080 828 355 118 Maj 775 868 1 029 491 253 623 Juni 736 148 867 460 131 312 Juli 756 263 776 924 20 661 Aug 743 173 934 599 191 426

Sept 744 703 850 805 106 102 Inkommande flödet till Okt 757 020 1 098 471 341 451 reningsverket uppskattat fr o m 24-sep till 5-nov. Nov 729 175 1 213 566 484 391 Dec 740 820 1 190 741 449 921 Summa 8 930 864 12 716 200 3 785 336

UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängd renvatten, m3 ** dagvattennät,m3 renvattenmängd, m3 vatten, m3 6 802 468 ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift

UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal neder- % av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga bördsmätare - 65 77 26 5*****

Anmärkningar

* Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person antingen utifrån årsmedelvärdet för BOD och totala årsflödet eller utifrån varje enskild provtagning. ** "Vattenverk, antal anslutna personer" avser Forslunda vattenverk. Förutom Öns upptagnings- område levererar Forslunda VV även till Djäkneböle, Degernäs och Täfteå, vars spillavlopp inte går till Ön. Debiterad mängd renvatten avser dock bara det som gått till Öns upptagningsområde. *** Den producerade mängden renvatten som redovisas är hela Forslunda vattenverks vattenproduktion. **** Inkommande mängd till avloppsreningsverket, uträknat utifrån utgående volym samt volym bräddad efter provtagn.punkt prov-IN ***** Finns på pumpstationerna A1 Böleäng, Holmsund g:a ARV, Ersboda 4, Sörfors samt på Motståndet UMEVA.

Anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 beräknas utifrån 112 ton BOD7 totalt från Norrmejerier 2014. Miljörapport för år: 2014 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN 3 INKOMMANDE AVLOPPSVATTEN OCH EXTERNSLAM Ink.flöde: 34 839 m /d Anlitat Laboratorium Avser följande analyser Alcontrol Laboratories Samtliga parametrar

Parameter Inkommande halter i mg/l Inkommande mängder i ton/år Ev. intern Total Provtagn.punkt, prov-IN Provt.punkt Bräddning Externslam belastning** inkommande Antal prov Medel- Max- prov-IN vid verket efter prov-IN före prov-IN belastning*** och provtypa värde värde före prov-IN* ton/år ton/år I II III IV I+II+III-IV

BOD7 1 dp/v 203 520 2580 - - - 2580

CODCr 1 vp/v 530 1700 6736 - - - 6736

P-tot 1 vp/v 5,8 15 73 - - - 73 N-tot 1 dp/v 39 64 501 - - - 501 * Uppgift hämtas från bilaga 5 (sammanlagd mängd vid hydraulisk överbelastning och vid driftavbrott före prov-IN) ** Intern belastning bör återföras till en punkt efter provtagningpunkten för inkommande vatten. Om så inte är fallet, dvs. om återföring skett före provtagningspunkten, skall återförda föroreningsmängder redovisas här. *** Total inkommande belastning avser inkommande mängder vid provtagningspunkten prov-IN, bräddade mängder vid verket före prov-IN och externslam som tillförs anläggningen efter prov-IN. Den totala belastn. får inte omfatta någon intern belastn. Anmärkningar Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde. a Dygnsprov vecka 22 ej uttaget samt att dygnsprov och veckoprov vecka 42 uteslutits pga ej representativt prov.

Inkommande vattenmängd under året inkl. bräddad mängd vid verket, m3 12 716 200 EXTERNSLAM Slammängd Behandling i verket m3/år ton TS/år Enskilda slamavskiljare * 13 347 160 Behandlas som inkommande avloppsvatten. Se not. Försed. slam reningsverk 1 298 26 Behandlas som inkommande avloppsvatten. Se not. Försed. slam övriga 1 203 24 Behandlas som inkommande avloppsvatten. Se not. Reningsverk 13 434 533 Avvattning och rötning Summa 29 282 743 SPECIFIKATION ÖVER EXTERNSLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK Anläggning Fällnings- Slammängd Anmärkning kemikalie m3/år ton TS/år TS-halt i %** Sävar Ekoflock 91 och järnsulfat 3944 187 4,8 Hörnefors AVR 2528 161 6,4 Täfteå Ekoflock 91 1477 61 4,1 Tavelsjö Ekoflock 91 989 14 1,5 Flurkmark Ekoflock 91 542 6,5 1,2 *** Strömbäck Ekoflock 91 768 28 3,6 Sörmjöle AVR 324 6,0 1,9 Djäkneböle AVR 1061 37 3,5 Överboda AVR/ALG 130 4,4 3,4 Bullmark AVR 401 7,7 1,9 Botsmark AVR 208 8,3 4,0 Norrbyn AVR 256 5,9 2,3 Brattby AVR 28 0,3 1,1 *** Bodbyn ALG/Ekoflock 91 147 3,0 2,1 Gravmark - 64 0,5 0,7 Bjännberg Ekoflock 91 10 0,2 2,2 *** Rödånäs Ekoflock 91 557 1,7 0,3 ***

Övriga noteringar (eventuell mottagning av latrin): * Slam från enskilda slamavskiljare samt försedimenterat slam töms i externslammottagning före galler och ingår i prov på inkommande avloppsvatten. Efter provtagning under 2005 & 2006 så antas TS=1,2 %. ** Uppmätt TS-halt. *** Teoretiskt beräknad TS-halt: (Antal faktiskt anslutna personer * 365 * 0,070) / (Slamvolym i m3 * 1000) Miljörapport för år: 2014 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN BRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER KONTROLLMETODER Kontrollmetoder för bräddning på ledningsnätet: Beskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.)

Samtliga pumpstationer är försedda med larm för hög nivå. Utrustning för mätning av bräddat avloppsvatten finns på de gamla reningsverken i Holmsund och Obbola samt vid U9 på Ankargränd. Vid ett 20-tal pumpstationer registreras tid och/eller frekvens bräddat avloppsvatten.

Samtliga bräddavlopp på ledningsnätet är försedda med enklare utrustning för att registrera bräddningsfrekvensen.

Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket ( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av volym samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-19 §§ SNFS 1990:14 ( ) Annan likvärdig metod:

TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMET Vid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av belastning, m3 m3 m3 ink. avloppsvatten, % Ledningsnät* 4 343 40 723 45 066 0,35

Avloppsverket 12 140 12 140 0,10

Summa 16 483 40 723 57 206 0,45

Anmärkning * Ingår även uppskattad volym vid nödavledning Öns avloppsreningsverk (ca 1500 m3). Miljörapport för år: 2014 Bilaga 4 Avloppsanläggning/Kommun Sid 1 av 3 ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt.

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient* Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Bräddad Anmärkning Anmälan Miljö- Klassad tillfällen mängd mängd och Hälsoskydd känslighet BRÄDDAVLOPP m3/år m3/år Datum BRÄ 2: Backen Västerhiske " Manuell,frekvens 0/6 tillf Umeälven Låg BRÄ 4: Teg Laxgränd " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven Medel BRÄ 5: Umeå Strandpromenaden " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven Medel BRÄ 6: Umeå Broparken " Manuell,frekvens 2/5 tillf Umeälven Medel BRÄ 8: Umeå Ö:a Rådhusgatan " Manuell,frekvens 2/5 tillf Umeälven Medel BRÄ 9: Umeå Vasagatan " Manuell,frekvens 1/3 tillf Umeälven Medel BRÄ GG-1: Umeå Götgatan " Manuell,frekvens 2/5 tillf Umeälven Medel BRÄ 11: Teg Jägarvägen " Manuell,frekvens 1/6 tillf Umeälven Medel BRÄ12, BRÄ13: Residensgatan-Pilgatan " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven Medel BRÄ 14: Holmsund Storg.-Svedbergsg. " Manuell,frekvens 3/5 tillf Umeälven Medel BRÄ 19: Holmsund Patholmsviken " Manuell,frekvens 0/5 tillf Patholmsviken Hög BRÄ 21: Umeå Ankargr.-Scharinsv. " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven Låg BRÄ 22: Umeå V.Strandg.-Renmarksesp. " Manuell,frekvens - Umeälven Medel BRÄ 24: Holmsund Sågv.g-Indust.g 1 " Manuell,frekvens 2/5 tillf Österfjärden Låg BRÄ 24-1 : Holmsund Sågv.g-Indust.g 2 " Manuell,frekvens 0/5 tillf Österfjärden Låg Dike (ev. BRÄ 26: Holmsund Andersersv Manuell,frekvens 0/5 tillf Hög " Ljumviken) BRÄ HO-1: Blå vägen " Manuell,frekvens - Patholmsviken Hög BRÄ OB-2: Strandv-Hammarströmsv " Manuell,frekvens - Österfjärden Hög BRÄ OB-3, OB-4: Bodviksvägen " Manuell,frekvens - Byviken Låg BRÄ OBTRY: Tryckled. Holmsund-Obbola " Manuell,frekvens - Österfjärden Medel BRÄ NE-1: Norra Ersmarksgatan " Manuell,frekvens - Dike Medel BRÄ LI-1: Liljansvägen " Manuell,frekvens - Sandbäcken Låg BRÄ IT-2, IT-3: Innertavle " Manuell,frekvens - Tavleån Låg Summa

Anmärkning: Tillsynsfrekvensen av bräddavloppen varierar med tidigare erfarenheter om när bräddning sker. I kolumnen där bräddfrekvensen anges redovisas antal bräddade tillfällen per antal besökstillfällen. Bilaga 4 Sid 2 av 3 ID-nr. Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient* Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Bräddad Anmärkning Anmälan Miljö- Klassad frekvens mängd mängd (t.ex. orsak) och Hälsoskydd känslighet AVLOPPSPUMPSTATIONER** tid m3/år m3/år Datum i DUF Ventilbyte P6 2014-04-09. 2014-04-09 Omkoppling ledning Ön 2050 2014-09-22. 2014-08-22 URVP51: Holmsund G:a ARV 2 ggr/vecka Hög nivå flödesmätning 2 043 1 831 Umeälven Låg Byte flödesmätare P6 2014-10-21. 2014-05-16 Mekanisk rensning av ledning v45. 2014-11-04 Dike (ev. URVP50: Holmsund Ljumviken/Eriksdalsv. " - Hög Ljumviken) Dike (ev.Väster- URVP49: Holmsund Bräntevägen Var 7:e vecka " - Hög Långslädan) URVP54: Holmsund Djupvik Var 7:e vecka " - 3/5 tillf Österfjärden Medel URVP55: Holmsund Stenindustrin Var 7:e vecka " - Österfjärden Hög URVP56: Holmsund Sporthallen Var 7:e vecka " - 0/6 tillf Lövöviken Hög Har ej gått att uppskatta URVP57: Holmsund Kv Anden Tobaksv 2 ggr/mån " tidmätning/frekvens 2,1 tim Lövöviken Hög volym. URVP58: Holmsund Davida Brog 6 Var 7:e vecka " - Lövösundet Hög Vintertid: 1 gång/mån URVP52: Holmsund Västerb.1 Kursgården " - Österfjärden Låg Sommartid: 2 ggr/mån Vintertid: 1 gång/mån URVP53: Holmsund Västerb.2 Arbetsb. " - Österfjärden Låg Sommartid: 2 ggr/mån Ventilbyte P6 2014-04-09. 2014-04-09 Omkoppling ledning Ön 2050 2014-09-22. 2014-08-22 URVP43: Obbola Gamla ARV 2 ggr/vecka " flödesmätning 724 2 307 Österfjärden Låg Byte flödesmätare P6 2014-10-21. 2014-05-16 Mekanisk rensning av ledning v45. 2014-11-04 Har ej gått att uppskatta URVP41: Obbola Nyvik Var 7:e vecka " tidmätning/frekvens ca 1 tim Österfjärden Medel volym. URVP42: Obbola Ersbergsvägen Var 7:e vecka " - Dike Låg URVP40: Obbolavägen, P7 Var 7:e vecka " Dike Låg URVP46: Obbola Östibyvägen Var 7:e vecka " - 0/6 tillf Dike Låg URVP39: Obbolavägen P6 2 ggr/mån " tidmätning/frekvens Dike Hög URVP32: A1 Röbäcksdalen 2 ggr/mån " tidmätning/frekvens Degernäsbäcken Hög URVP24: Sörfors, Sörfors 1 Änkan 2 ggr/mån " - Dike Låg URVP23: Sörfors 2 Älvdungen 2 ggr/mån " - Bäckravin Låg URVP25: Sörfors 3 Stornorrfors 2 ggr/mån " - Bäckravin Låg Uppskattad bräddning vid Häggesvägen samt pst URVP84: Brännland Väst Soldattorp/Ravinen 2 ggr/mån " tidmätning/frekvens 85 Brännland V. Soldattorp 2014-08-01 pga höga flöden från 2014-08-05 Dike Låg Ålö (tömning sedimentationsdamm). URVP85: Brännland Motorventil " - Bräddar vid Häggesvägen. Se ovan. 2014-08-05 Umeälven Låg URVP86: Brännland 2, Smörbäcksv. 2 ggr/mån " - Dike Låg URVP59: Yttertavle Var 7:e vecka " - Holmsjöbäcken Låg URVP64: Innertavle " " frekvens Tavleån Medel URVP27: Klabböle 1 Älvsbrinken Sommartid " - Umeälven Medel URVP26: Klabböle 2 Mot Sörfors Sommartid " - Dike Låg Omkoppling ledning Ön 2050 2014-09-22. 2014-08-22 URVP19: Ön Ö1 Skiljevägen Var 7:e vecka " - Lillån Låg Ingen bräddning. Stopp i inkommande ledning till pst i juli. 2014-07-22 URVP17: Ön Ö2 Övägen 29 Var 7:e vecka " - 110 Omkoppling ledning Ön 2050 2014-09-23 till 24. 2014-08-22 Umeälven Låg Volymen är uppskattad. URVP18: Ön kontoret (LPS station) Umeälven Låg Bilaga 4 Sid 3 av 3 Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott Recipient* Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Bräddad Anmärkning Anmälan Miljö- Klassad frekvens mängd mängd (t.ex. orsak) och Hälsoskydd känslighet AVLOPPSPUMPSTATIONER** tid m3/år m3/år Datum URVP01: Teg T13 Jakobsgränd " " - Umeälven Låg Omkoppling ledning Ön 2050 2014-09-23 till 24. Volymen 2014-08-22 URVP03: Teg T3 Fiskegränd 3 ggr/vecka " - 4 700 Lillån Låg är uppskattad. URVP05: Teg T4 Björkågatan Var 3:e vecka " - Lillån Låg Omkoppling ledning Ön2050 2014-09-22. 2014-08-22 URVP06: Teg T5 Obbolavägen Var 7:e vecka " - Lillån Medel Ingen bräddning. URVP07: Teg T6 Alvik Var 7:e vecka " - Umeälven Låg URVP04: Teg T9 Ringvägen 47 Var 7:e vecka " - Vägdike Låg URVP33: Stöcksjö 1 Stora 2 ggr/mån " - Degernäsbäcken Låg URVP35: Stöcksjö 2 Degernäsv. 2 ggr/mån " - Vägdike Låg URVP34: Stöcksjö 3 E4 2 ggr/mån " - Lillsjöbäcken Hög URVP38: Stöcksjö 5 " - Bubäcken Hög URVP80: Umeå B5 Rödäng Var 7:e vecka " - Tvärån Hög URVP10: Umeå U1 Lundåkern 2 ggr/mån " - Umeälven Låg URVP11: Umeå U2 Skrindvägen 2 ggr/mån " tidmätning/frekvens Tvärån Hög Umeå Energi omläggning elservis 2014-05-06. 2014-04-23 URVP12: Umeå U7 V. Strandgatan 1 gång/vecka " - 1/5 tillf 160 Umeälven Medel Volymen är uppskattad. Problem med styrsystemet 2014-07-24. 2014-07-27 flödesmätning/ URVP09: Umeå U9 Ankargränd 5 ggr/vecka " 70 24 170 Omkoppling ledning Ön 2050 2014-09-23 till 24. 2014-08-22 Umeälven Låg tidsmätning Volymen är uppskattad. Omkoppling ledning Ön 2050 2014-09-23 till 24. Volymen 2014-08-22 URVP13: Umeå U13 Johannelundsv. Var 7:e vecka " tidmätning/frekvens 6 900 Umeälven Medel är uppskattad. URVP14: Umeå U14 Skutgränd Var 7:e vecka " - Umeälven Låg URVP77: Ersmark Ersforsen Var 7:e vecka " - Tavleån Medel Haveri av pump på Norrmejeriet 2014-07-04 till 09. Ventil 2014-07-08 URVP73: Ersboda Mejeriet 1 gång/vecka " tidmätning 230 på utgående ledning från pst öppnade inte pga elfel 2014- 2014-08-08 Dike Låg 08-08. Volymen är uppskattad. URVP72: Anumark Norrskensgården 1 gång/vecka " frekvens Tavleån Medel Vintertid: var 7:e vecka Dike (ev. URVP71: Nydala Badplats " - Hög Sommartid: 5 ggr/vecka Nydalasjön) URVP75: Ersboda 1 Ostv. 1 gång/vecka " - Dike Medel URVP76: Ersboda 2 Löpevägen Var 7:e vecka " - Dike Låg URVP74: Ersboda 4 Mjölkv. 1 gång/vecka " tidmätning/frekvens Dike Låg URVP78: Ersmark, Söndagsv. Var 7:e vecka " tidmätning/frekvens Skogsdike Medel Stopp i inkommande ledning till pst 2014-08-27. Volymen URVP68: Tomtebo 1 Var 7:e vecka " tidmätning/frekvens 150 2014-09-01 Dike Låg är uppskattad. URVP69: Tomtebo 2 Var 7:e vecka " tidmätning/frekvens Dike Låg Stopp i inkommande ledning till pst 2014-08-28. Volymen URVP67: Tomtebo 3 Var 7:e vecka " - 80 2014-08-29 Tomtebobäcken Låg är uppskattad. URVP81: Umedalen 1 Var 7:e vecka " tidmätning/frekvens Dike Medel URVP70: Mariestand 1 Var 7:e vecka " tidmätning/frekvens Nydalasjön Hög URVP02: Varvsgatan 1A, C-J S " " - Umeälven Medel URVP08: Öbacka Strand " " - Umeälven Medel Summa 2 837 40 723

Övriga upplysningar: Samtliga pumpstationer har larm för högnivå. Samtliga pumpstationer har minst dubbla pumpar. I kolumnen där bräddfrekvensen anges redovisas antal bräddade tillfällen per antal besökstillfällen alt. totalt antal dagar bräddat. * Recipient samt klassning av recipient har uppdaterats utifrån planen "Bräddning av avloppsvatten", daterad 2014-07-31 (se villkor 6 i tillståndet). ** Bräddpunkter i anslutning till (betjänar) avloppspumpstationer. Det kan finnas fler än en bräddpunkt/avloppspumpstation. Miljörapport för år: 2014 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

BRÄDDNING VID AVLOPPSRENINGSVERKET

ANTAL BRÄDDNINGSDYGN OCH VATTENMÄNGDER a Kvartal Bräddning före provtagn.punkt prov-IN Bräddning efter provtagn.punkt prov-IN* Total mängd Hydraulisk överbel.** Driftavbrott Hydraulisk överbel.** Driftavbrott bräddat Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd vatten dygn m3 dygn m3 dygn m3 dygn m3 m3 1 - - 5 5 885 - 5 885 2 - - 1 8 - 8 3 - - 3 863 - 863 4 - - 38 5 384 - 5 384 Summa 47 12 140 12 140

*Eventuell typ av behandling: Vattnet har passerat mekanisk och kemisk rening **Hydraulisk överbelastning av ovidkommande vatten (nederbördspåverkan, läck- och dräneringsvatten) a Fr o m drifttagningen 24-sep t o m 16-okt finns inga driftdata sparade, så eventuell bräddning har inte registrerats.

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER I BRÄDDAT VATTEN Parameter Föroreningshalter i mg/l, årsmedel* Föroreningsmängder Före prov-IN Efter prov-IN Före Efter Totalt Enhet H.överbel. D.avbrott H.överbel.** D.avbrott prov-IN prov-IN (maximalt) BOD-7 34 0,42 0,42 ton/år COD-Cr 160 1,9 1,9 ton/år P-tot 2,3 0,028 0,028 ton/år N-tot 39 0,47 0,47 ton/år NH4-N 26 0,32 0,32 ton/år Kvicksilver 0,00014 0,0017 0,0017 kg/år Kadmium 0,00008 0,0010 0,0010 kg/år Bly 0,0010 0,012 0,012 kg/år Koppar 0,012 0,15 0,146 kg/år Zink 0,054 0,66 0,66 kg/år Krom 0,0021 0,025 0,025 kg/år Nickel 0,012 0,15 0,15 kg/år Anmärkningar såsom ev. tillämpning av schablonvärden och metod för beräkning av föroreningsmängder (utifrån årsmedelvärden eller summering av utsläppsmängden vid varje tillfälle) * Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde, motsvarar "BräddAnl" i ED. Från 2010 och tidigare har ej flödesviktat årsmedel angetts. ** Inga veckoprov på bräddat vatten har lämnats in under 2014 (endast dygnsprov). Istället har maximala föroreningshalterna 2013 använts för beräkning av föroreningsmängd. Orsaken till detta är att antalet bräddtillfällen med en bräddvolym över 100 m3 varit ovanligt få under året samt att det i nuläget endast finns en provisorisk bräddprovtagare i det nya verket. För beräkningar av de föroreningshalter som anges i tabellen räknas eventuella "mindre-än-värden" som hela sitt värde. På detta sätt får man ett "maxmedelvärde" och därmed även en maximal föroreningsmängd. Miljörapport för år: 2014 Bilaga 6 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

UTGÅENDE VATTEN

Laboratorium Avser följande analyser Alcontrol Laboratories Samtliga parametrar

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, prov-UT I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-UT Bräddat vatten Totalt a och provtyp vid verket Vattenmängd 12 704 060 12 140 12 716 200 m3/år BOD-7 1 dp/v 9,5 27 121 0,42 121 ton/år COD-Cr 1 vp/v 54 150 681 1,9 683 ton/år P-tot 1 vp/v 0,37 1,1 4,7 0,028 4,8 ton/år N-tot 1 dp/v 39 60 499 0,47 499 ton/år NH4-N 1 dp/v 31 48 397 0,32 397 ton/år Kvicksilver 1 vp/mån 0,00010 0,00010 1,3 0,0017 1,3 kg/år Kadmium 1 vp/mån 0,00002 0,00004 0,28 0,0010 0,28 kg/år Bly 1 vp/mån 0,00021 0,00030 2,7 0,012 2,7 kg/år Koppar 1 vp/mån 0,0022 0,0036 29 0,15 29 kg/år Zink 1 vp/mån 0,018 0,028 230 0,66 231 kg/år Krom 1 vp/mån 0,00069 0,0013 8,8 0,025 8,8 kg/år Nickel 1 vp/mån 0,011 0,013 138 0,15 138 kg/år

*Bör redovisas som flödesvägt medelvärde. Om så inte är fallet skall detta anges under anmärkningar.

( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av flöde samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-9 §§ SNFS 1990:14 ( ) Annan likvärdig metod:

Anmärkningar *Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde, motsvarar "Från ARV" i ED. Från 2010 och tidigare har ej flödesviktat årsmedel angetts. Medelvärdet beräknas genom att "mindre-än-värden" räknas som sitt hela värde. Detta ger ett "max-medelvärde". a Dygnsprov vecka 22 ej uttaget . Miljörapport för år: 2014 Bilaga 7 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

GROVRENS, SAND, SLAMSTABILISERING OCH SLAMMÄNGDER

GROVRENS OCH SAND: Rens: 157 ton Sand: 39 ton

STABILISERING Rötning Slamluftning Kalkstabilisering Övrigt Antal UppehållstTemperatur Uppehållstid kg CaO/ m3 slam kammare dygn C dygn

1 15-20 37 - -

Övriga noteringar

SLAMMÄNGDER Slam Mängd TS-halt Anmärkning ton ton TS %

Producerat rötslam 6351 2138 34 (1m3 rötat slam väger 0,8 ton) Producerat pellets -

Producerat slam - totalt 2138

Lagrat slam vid Vid årets början - - verket Vid årets slut

Borttransporterat Skogsmark slam Anläggningsjord

Återställning deponi 6351 2138 34 Rötat slam

Markförbättring

Övriga noteringar Den angivna TS-halten är medeltal utifrån externa laboratorieanalyser, se bilaga 8. Under året har endast rötat slam producerats. Miljörapport för år: 2014 Bilaga 8 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

SLAMANALYSER Laboratorium Avser följande analyser Alcontrol Laboratories Samtliga parametrar

Parameter Enhet Rötat slam Pelleterat slam Totala Medel- Max- Antal prov Medel- Max- Antal prov mängderna värde värde och provtyp värde värde och provtyp kg/år pH 7,3 7,6 12 Torrsubstans vikts-% 34 42 12 2 138 170 Glödgn.förlust % av TS 58 59 12 N-tot mg/kg TS 38 167 41 000 12 81 607 P-tot mg/kg TS 29 250 31 000 12 62 541 NH4-N mg/kg TS 11 033 13 000 12 23 591

Magnesium mg/kgTS 2 192 2 400 12 4 686 Kalium mg/kgTS 1 492 1 700 12 3 189 Bly mg/kgTS 14 21 12 29 Kadmium mg/kgTS 1,1 1,4 12 2,4 Koppar mg/kgTS 143 170 12 306 Krom mg/kgTS 23 29 12 50 Kvicksilver mg/kgTS 1,0 2,4 12 2,2 Nickel mg/kgTS 28 36 12 59 Zink mg/kgTS 608 720 12 1 299 Kobolt mg/kgTS 8,5 10 12 18 Bor mg/kgTS 15 24 4 32 Aluminium mg/kgTS 14 500 16 000 4 31 003 Järn mg/kgTS 108 000 120 000 4 230 922

Nonylfenol mg/kgTS 8,3 9,1 4 18 PAH mg/kgTS 1,0 1,4 4 2,2 PCB mg/kgTS 0,032 0,042 4 0,067 Toluen mg/kgTS 1,0 1,0 4 2,1

Anmärkningar:

Övriga upplysningar: Ett dygnsprov bestående av ett antal stickprov tas ut varje dag på aktuell slamtyp och fryses. När en kalendermånad gått sammanblandas alla dygnsprover till ett månadsprov som skickas in för analys.

Då analyserna av organiska ämnen understiger detektionsgränsen, används detektionsgränsen som analysresultat, vilket innebär "worst case". Miljörapport för år: 2014 Bilaga 9 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

KEMIKALIER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, FARLIGT AVFALL

KEMIKALIETILLSATSER Användning/ Typ och sammansättning Mängd Varuinfo. Anm. Ändamål ton/år bifogas ja nej

Fällning/flockning Järnsulfat, FeSO4 från Kemira 758 X Järnklorid, från Kemira 368 X Polymer, från Kemira 3,0 X Slambehandling Polymer, från BTC 8,4 X Ingår även förtjockning Desinfektion - Ledningsnätet Järnklorid, från Kemira 80 X Luktreducering ledningsnät Övrigt Smörjoljor (liter) 102 X Kuggfett (kg) 202 X Avfettningsmedel (liter) 600 X

Metalloxin (kg) 48 X

TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER Fällningsmedel Max-värde (kg/år) Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilver Nickel Zink Järnsulfat ------Polymer ------Totalt ------

MILJÖFARLIGT AVFALL EWC- Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd, Transportör Slutbehandling kod*** kg 130208* Motor-, transmissions- och smörjoljor 261 Ragnsells Ragnsells 200127* Färg mm som innehåller farliga ämnen Färgburkar/spray 43 200113* Lösningsmedel 14 200121* Lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall 37 200133* Batterier osorterat 14 160213* Elektronik avfall 19 160507* Kasserade oorganiska kemikalier Aluminiumsulfat 81 150110* Förpackningar (tömda ej rengjorda) 28 160506* Laboratoriekemikalier 8 160506* Laboratoriekemikalier Reagenssatser 22 Tillbaka till leverantören ** EWC-kod enligt Avfallsförordning (2011:927)

ÖVRIGT AVFALL Typ av avfall Mängd

Miljörapport för år: 2014 Bilaga 10 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER

Sträcka/Pumpstation Åtgärd Kod* Längd Orsak** Anmärkning meter LEDNINGSNÄT UTFÖRDA 2014 Holmsund/Obbola G:a ARV -Öns ARV Mekanisk rensning med polly-pig S 16121 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem Ersboda, Cementvägen Mekanisk rensning med polly-pig S 945 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem Holmsund, Tobaksvägen Mekanisk rensning med polly-pig S 487 ÅP För att öka kapaciteten. Tjärhovsgatan Byte nedstigningsbrunnar spill S - ÅP Förnyelse av VA Arsenalsgatan Om- och nybyggnation SVD 55 ÅP Förnyelse av VA Holmsund, centrala Umeå Strumpinfodring SD 1540 ÅP Förnyelse av VA Thulegatan Relining V 60 ÅP Förnyelse av VA Nygatan delen Ö–K-Järnvägsgatan etapp 2 Strumpinfodring SV 800 ÅP Förnyelse av VA Ersmark Relining V 780 ÅP Förnyelse av VA Kylgränd - Glassgränd Reparation nedstigningsbrunnar samt ventil SD - ÅP Förnyelse av VA Berghemsvägen Uppdimensionering vattenledning V 149 ÅP Förnyelse av VA Södra Röbäck Utbyggnad SV 390 ÅP Exploatering

LEDNINGSNÄT PLANERADE 2015 Holmsund G:a ARV -P7 Mekanisk rensning med polly-pig S 4000 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem Ersboda, Cementvägen Mekanisk rensning med polly-pig S 945 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem Marknadsgatan-Maskingatan Utbyggnad S 700 ÅP Exploatering (påbörjad 2014) Tomtebo 1B, Kv Bäckahästen Utbyggnad SVD 200 ÅP Exploatering Marknadsgatan-Maskingatan Utbyggnad S 700 ÅP Exploatering Stöcksjö etapp 4 Utbyggnad SV 1250 ÅP Exploatering (påbörjad 2014) Nygatan, ÖK-Vasagatan Ombyggnation SV 220 OG Ersforsen Ombyggnation V 400 ÅP Stadsliden 6:3 Utbyggnad SVD 200 ÅP Exploatering Södra Ön Utbyggnad SV 400 ÅP Exploatering Fläktvägen- Spårvägen Ombyggnation V 700 OG Illervägen- Bruksvägen Ombyggnation SVD 1390 OG Tavleliden Östra Utbyggnad SVD - ÅP Exploatering (utförs som totalentreprenad) Liljansberget Utbyggnad SV 200 ÅP Rödbergsvägen Utbyggnad SV 600 ÅP Nytt resursboende Strumpinfodring 2015 Reparation

PUMPSTATIONER UTFÖRDA 2014 URVP73: Ersboda Mejeriet Ombyggnad S ÅP Byte av en pump URVP77: Ersmark Ersforsen Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar samt ventiler URVP58: Holmsund Davida Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP81: Umedalen 1 Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP09: Umeå U9 Ankargr. Ombyggnad S ÅP Byte av en pump samt ventiler URVP13: Umeå U13, Sofiehem Ombyggnad S ÅP Byte av en pump (för att öka kapaciteten) URVP12: Umeå U7 V. Strandgatan Ombyggnad S ÅP Byte av en pump

PUMPSTATIONER PLANERADE 2015 URVP03: T3 Fiskegränd Reparation S ÅP Byte av tre pumpar URVP04: T4 Björkågatan Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP13: U13 Sofiehem Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar (för att öka kapaciteten) URVP17: Ö2 Övägen Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP23: Sörfors 2 Älvdungen Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP41: Obbola Nyvik Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar URVP52: Holmsund Västerbacken 1 Reparation S ÅP Byte av en pump URVP56: Holmsund Sporthallen Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP54: Holmsund Djupvik Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP55: Holmsund Stenindustrin Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP49: Holmsund Bräntevägen Reparation S ÅP Byte av två pumpar URVP71: Nydala badplats Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar URVP82: Baggböle herrgård Ombyggnad S ÅP Installation en till pump (bara en idag) URVP84: Brännland Väst Soldattorp/Ravinen Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar

*Koder S = Spillvatten **Orsak ÅP = Enl. åtgärdsprogram D = Dagvatten A = Akutåtgärd V = Renvatten LB = Ledningsbrott K = Kombinerad OG = Ombyggnad gata N = Nyanläggningar Ö = Övrigt Miljörapport för år: 2014 Bilaga 11 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

BRÄNSLEFÖRBRUKNING (Förbränningsanläggningar med tillförd energi > 10 GWh/år)

Panncentral Redovisningen gäller i första hand anläggningar med tillförd effekt >10 MW.

Redovisning per panna Totalt

Panna (nr) Nr 1: Gaspanna (hetoljekrets), 1100 kW Nr 2: Gaspanna, 700 kW Nr 3: Gaspanna, 400 kW Nr 4: Oljepanna, 440 kW Nr 5: Oljepanna, (avställd) Typ av bränsle EO1 Bränsleförbrukning 2,5 m3 Tillförd (bränsle-)energi Svavelhalt i fossila bränslen < 1% Övrig information Elförbrukning: 3 972 065 kWh Fjärrvärmeförbrukning: 24 100 kWh

Olja Gasol Annat Total bränsleförbrukning fördelat på olika bränslen 2,5 m3 0 ton - Vid oljeeldning anges typ av eldningsolja med siffran 1-5 Tillförd energi anges i sorten GWh/år eller MWh/år Fasta bränslen anges i ton/år eller m3/år Med fossila bränslen avses olja, kol och torv

Förbränningsanläggning för rötgas Redovisning per förbränningsanordning Totalt (panna, gasmotor e.dyl.) m3/år

Anläggning (nr) 2480-131-01

Gasproduktion Totalvolym rötgas 1 307 130

Nyttiggjord mängd Rötgas till torkanläggning

Rötgas till fjärrvärmenätet

Rötgas till gaspannor (2 st) för uppvärmning 709 293

Hantering av återstoden Fackling av rötgas 597 837

Värmeåtervinning Årsrapport över köldmedieanvändning har lämnats tidigare: ja ( X ) nej ( ), inskickad 150210 Övriga noteringar, såsom driftstörningar, förändringar i driften, energisparåtgärder (t.ex. varvtalsreglering av pumpar m.m.) under året.

Se avsnitt 6.2 i textdelen. Miljörapport för år: 2014 Bilaga12 Avloppsanläggning/Kommun ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

KONTROLL AV UTSLÄPP TILL LUFT

Utsläpp av föroreningar Redovisningen gäller i första hand avloppsanläggningar med förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW Även uppgifter om utsläpp till luft från andra delar av verksamheten, t.ex. NO2-utsläpp från kvävereduktion, kan redovisas här

Anläggning Kväveoxider* Svaveloxider** Stoft Ammoni- Anm. g NO2/MJ kg NO2/år g S/MJ kg S/år g/MJ kg/år ak*** årsmedelv. årsmedelv. årsmedelv. kg NH3/år

Totalt * Kväveoxider (NOx) = Summan kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) ** Svaveloxider (SOx) = Summan svaveldioxid (SO2) och svaveltrioxid (SO3) *** NH3-utsläpp ska anges vid ev. tillsats av NH3 eller annan N-förening vid rökgasrening

Funktionskontroll av stoftavskiljare (förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW)

Avskiljare Drift-/Kontrollresultat

Utsläpp av luktande ämnen: Kontroll av utsläpp via biofilter (kompostfilter), kolfilter eller liknande som används för luktreducering:

Utsläppskälla Luktreducerings- Drift-/Kontrollresultat åtgärd/-metod (reduktionsgrad, funktionskontroll, utsläppskontroll etc.)

Utsläpp från värmepumpar > 10 MW tillförd effekt Anläggning CFC HCFC HFC Påfylld mängd Anmärkning kg/år kg/år kg/år % av total mängd i systemet

Totalt Bilaga 13

Veckomedel Utgående BOD7-halter från ÖN ARV 2014 veckomedel och kvartalsmedel Kvartalsmedel Begränsningsvärde/vecka mg/l Begränsningsvärde/kvartal 30

25

20

15 12,3

9,4 8,8 10 6,9

5

0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Bilaga 14

Veckomedel Utgående P-tot från ÖN ARV 2014 Kvartalsmedel veckomedel och kvartalsmedel Begränsningsvärde/vecka Begränsningsvärde/kvartal mg/l 1,2

1,0

0,8 0,65

0,6

0,4 0,32 0,25 0,22

0,2

0,0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Anläggningsnumme2480-131-01 Bilaga 15 1(2) Mätpunkt Period Mottagare Flöde Parameter Värde Ev.anEnhet Typ Ev. Ursprung Metod BerakningMatMetod Utslapps UtslappsP Parameternamn Bil 1,2 eller Kommentar

ED År ER In Maxgvb 140 000 - pe Totalt - C OTH, Beräknad Maximal genomsnittSNFS Anslutning, tillåten/dimensione rad i pe. För ED ÅR ER In Ansl.-till 200 000 - pe Totalt - C OTH,Tillståndsgiven dimensionerande belastning Som MaxGVB ankläggning med tillstånd tillåten total ED ÅR ER In Ansl.pers 94 978 - st Totalt - M OTH, Befolkningsunderlag Anslutning, antal ED ÅR ER In Ansl.pe-tot 100973 - pe Totalt - C OTH, Beräkning utifrån 70 g/p, d Anslutning totalt, personekvivalenter m.a.p. BOD7. ED ÅR ER In Ansl.pe-ind 4383 - pe Totalt - C OTH, Beräkning utifrån 70 g/p, d industri, ED ÅR ER In P-tot 73 300 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 Fosfor och fosforföreningar, som P ED ÅR ER In N-tot 501 500 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 Kväve och kväveföreningar, som N ED ÅR ER In BOD7 2 579 900 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn ED ÅR ER In COD-Cr 6 735 700 - kg/år Totalt - M Lange LCK 114, ampullmetod Kemisk syreförbrukning ED ÅR Vatten Ut QV 12716,200 - 1000m3/år Totalt - M OTH, Flödesmätning 7086059 760513 Vattenflöde (VattenfSNFS ED ÅR Vatten Ut QV 12,140 - 1000m3/år Del BräddAnl M OTH, Flödesmätning 7086059 760513 Vattenflöde (VattenfSNFS ED ÅR Vatten Ut QVBräddnät 45,066 - 1000m3/år Totalt - C OTH, Beräkning utifrån normalflöde aktuell p 7086059 760513 Vattenflöde (VattenfSNFS ED ÅR Vatten Ut P-tot 4800 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513 Fosfor och fosforföreSNFS ED ÅR Vatten Ut P-tot 28 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513 Fosfor och fosforföreSNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot 499000 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513 Kväve och kväveförSNFS ED ÅR Vatten Ut N-tot 470 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513 Kväve och kväveförSNFS ED ÅR Vatten Ut NH4-N 397000 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513 Ammonium som kväSNFS ED ÅR Vatten Ut NH4-N 320 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513 Ammonium som kväSNFS ED ÅR Vatten Ut BOD7 121200 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513 Biokemisk syreförbrSNFS ED ÅR Vatten Ut BOD7 420 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513 Biokemisk syreförbrSNFS ED ÅR Vatten Ut TOC 227600 - kg/år Totalt - C OTH, Uträknat från COD (COD/3) 7086059 760513 Totalt organiskt kol ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 682900 - kg/år Totalt - M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513 Kemisk syreförbruknSNFS ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 1900 - kg/år Del BräddAnl M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513 Kemisk syreförbruknSNFS ED ÅR Vatten Ut Cd 0,28 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Kadmium och kadmSNFS ED ÅR Vatten Ut Cd 0,001 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Kadmium och kadmSNFS ED ÅR Vatten Ut Cr 8,8 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Krom och kromförenSNFS ED ÅR Vatten Ut Cr 0,025 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Krom och kromförenSNFS ED ÅR Vatten Ut Cu 29 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Koppar och kopparfSNFS ED ÅR Vatten Ut Cu 0,15 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Koppar och kopparfSNFS ED ÅR Vatten Ut Hg 1,3 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513 Kvicksilver och kvickSNFS ED ÅR Vatten Ut Hg 0,0017 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513 Kvicksilver och kvickSNFS ED ÅR Vatten Ut Ni 138 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Nickel och nickelföreSNFS ED ÅR Vatten Ut Ni 0,15 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Nickel och nickelföreSNFS ED ÅR Vatten Ut Pb 2,7 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Bly och blyföreningaSNFS ED ÅR Vatten Ut Pb 0,012 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Bly och blyföreningaSNFS ED ÅR Vatten Ut Zn 231 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Zink och zinkföreninSNFS ED ÅR Vatten Ut Zn 0,66 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Zink och zinkföreninSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,37 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513 Fosfor och fosforföreSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,37 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513 Fosfor och fosforföreSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 2,3 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513 Fosfor och fosforföreSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 39 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513 Kväve och kväveförSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 39 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513 Kväve och kväveförSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 39 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513 Kväve och kväveförSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 31 - mg/l Totalt - BilagaM 15 CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513 Ammonium som kväSNFS 2(2) ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 31 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513 Ammonium som kväSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 26 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513 Ammonium som kväSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 9,5 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513 Biokemisk syreförbrSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 9,5 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513 Biokemisk syreförbrSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 34 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513 Biokemisk syreförbrSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 54 - mg/l Totalt - M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513 Kemisk syreförbruknSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 54 - mg/l Del Från ARV M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513 Kemisk syreförbruknSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 160 - mg/l Del BräddAnl M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513 Kemisk syreförbruknSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cd 0,00002 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Kadmium och kadmSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cd 0,00002 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Kadmium och kadmSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cd 0,00008 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Kadmium och kadmSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cr 0,00070 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Krom och kromförenSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cr 0,00069 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Krom och kromförenSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cr 0,0021 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Krom och kromförenSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cu 0,0023 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Koppar och kopparfSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cu 0,0022 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Koppar och kopparfSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Cu 0,012 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Koppar och kopparfSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Hg 0,00010 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513 Kvicksilver och kvickSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Hg 0,00010 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513 Kvicksilver och kvickSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Hg 0,00014 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513 Kvicksilver och kvickSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Ni 0,011 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Nickel och nickelföreSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Ni 0,011 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Nickel och nickelföreSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Ni 0,012 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Nickel och nickelföreSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Pb 0,00021 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Bly och blyföreningaSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Pb 0,00021 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Bly och blyföreningaSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Pb 0,0010 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Bly och blyföreningaSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Zn 0,018 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Zink och zinkföreninSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Zn 0,018 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Zink och zinkföreninSNFS ED ÅR Vatten-Halt Ut Zn 0,054 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513 Zink och zinkföreninSNFS ED ÅR Slam INOM SlamT-arv 2138 - t TS/år Totalt - M OTH, Vägning (torrsubstans) från ED ÅR Slamp INOM TS-tot 34 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 12 880-1 Torrsubstans total i slam från avloppsreningsverk ED ÅR tätskikt Ut SlamT-arv 2138 - t TS/år Totalt - M OTH, Vägning (torrsubstans) från ED ÅR Åkermark Ut SlamT-arv 0 - t TS/år Totalt - E (torrsubstans) från ED ÅR Slam-Halt Ut P-tot 29250 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1 Fosfor och fosforföreSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut N-tot 38167 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS 02 81 01-1 Kväve och kväveförSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut NH4-N 11033 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, Standard Methods 417 A+D Ammonium som kväSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut pH 7,3 - pH Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 12176 pH SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut GF-tot 58 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 12879-1 Glödgningsförlust SNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cd 1,1 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1 Kadmium och kadmSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cr 23 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1 Krom och kromförenSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Cu 143 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1 Koppar och kopparfSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Hg 1,0 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 Kvicksilver och kvickSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Ni 28 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1 Nickel och NickelförSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Pb 14 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1 Bly och blyföreningaSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut Zn 608 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1 Zink och zinkföreninSNFS ED ÅR Slam-Halt Ut As 0 - mg/kgTS Totalt - E Analyseras ej ED ÅR Slam-Halt Ut Ag 0 - mg/kgTS Totalt - E Analyseras ej ED ÅR Slam-Halt Ut Nonylfenol 8,3 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, NPAGMM enligt SNV-rapport 3828 Nonylfenol ED ÅR Slam-Halt Ut PAH 1,0 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, GC/MS enligt SNV-rapport 3829 PAH-Polycykliska aromatiska kolväten, summa 6 förenin ED ÅR Slam-Halt Ut PCB 0,032 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, GC/ECD enligt SNV-rapport 3829 Polyklorerade bifenyler, summa 7 föreningar /h 3 /h 3

8100m 8100m

OBBOLALEDNING

FÖRBIGÅNG 5700m

3 /h

DNING

OBBOLALEDNING

/h 3

Skruvpumpar 8100 m3/h 5700m

Rensgaller Bräddning 3 8100 m3/h 2400m /h alt 8100m3/h

3 /h) Flödesmätare Förbigång Sandfång 3 /h (max 5700m 5700 m3/h 1500m

4200m3/h

UMEÅ VATTEN OCH AVFALL AB TEL 090-16 19 00 (vx) www.umeva.se

Ramböll Sverige AB Region Mitt, VA-Process Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 Uppsala

Tfn 010-615 60 00 Fax 018-69 55 49 www.ramboll.se Knowledge taking people further--- Försedimentering 5700 m3/h