Tidskriften produceras av Västerbottens museum för Västerbottens läns hembygdsförbund

Pris: 75:– 4 • 07 Västerbotten i arkiven I detta nummer …

Västerbotten i arkiven är ett försök att beskriva den fantastiska källa som våra arkiv Redigeras vid Västerbottens museum utgör. Skolelever, släkt- och hembygdsforskare, universitetsstuderande med fl era i samarbete med Skellefteå museum. har alla stor glädje av arkivforskning. Västerbotten i arkiven gör inte anspråk på att Redaktör vara en heltäckande sammanställning av alla arkiv som på ett eller annat sätt Anders Karlsson, 090-17 18 16 innehåller arkivalier med Västerbottensanknytning. Snarare handlar det i detta Chefredaktör & ansvarig utgivare INNEHÅLL nummer om att glänta på dörren till arkivvärlden – både i och utanför Västerbot- Ola Kellgren, 090-17 18 02 tens gränser. Grafi sk form Kikki Lundberg Ulf Lundström, verksam vid Lokalhistoriskt institut vid Skellefteå museum och aktiv i Skellefteå hembygdsförening, är en erfaren arkivforskare som publicerat en Prenumeration och distribution Västerbotten i arkiven 2 Receptionen, 090-17 18 01 och ULF LUNDSTRÖM rad böcker med tonvikt på Skellefteåområdet. I Västerbotten i arkiven gör han ett Lena Bertilsson, 090-17 18 05 svep bland de arkiv som vi hittar utanför länets – och till och med landets – Telefax 090-77 90 00 Arkiv i Västerbotten 34 gränser. Redaktionens adress INGRID SJÖDIN Ingrid Sjödin är arkivarie vid Västerbottens museum. I artikeln Arkiv i Västerbotten Tidskriften Västerbotten Västerbottens museum beskriver hon några av de viktigaste arkiven som vi har här i länet. Undersökningar på platsen Box 3183, 903 04 Umeå för det forna Umeå 42 Anders Huggert är kulturhistoriker vid Västerbottens museum. Hans redogörelse Telefon 090-17 18 00 över platsen för det äldsta Umeå är ett bra exempel på hur man med både arkivens Telefax 090-77 90 00 ANDERS HUGGERT E-post: [email protected] och arkeologins hjälp kan kartlägga historiska skeenden. www.vasterbottensmuseum.se Rättelse 51 Även fi l dr Siv Rehn, bosatt i Boden med västerbottniska rötter, har fördjupat sig Rekvisitioner och prenumeration i arkiven. Hon beskriver avrättningsplatser som användes i Västerbotten under Västerbottens läns hembygdsförbund Avrättningsplatser Ritning av Vilhelmina kyrka som ingår 1800-talets första hälft – och även avrättningarna. Postgiro 6 26 22-6. i Västerbotten 52 i skrivelser till Kungl. Majt den 6 maj 1835. I Nära notiser fortsätter Carl von Linné sin lappländska resa år 1732. Dessutom Ur Riksarkivet, Överintendentämbetet. Tryck SIV REHN anmäls ett par böcker som även dessa tillkommit tack vare hängiven Wallin & Dalholm boktryckeri AB, Lund 2007. Tryckeriet är miljöcertifi erat enligt ISO 14001. Nära notiser 63 arkivforskning: Ragnars Sandströms bok Vännfors by, en berättelse ur arkiven och Tidskriften är Svanen-märkt. Åke Bäckmans Breven hem. Vidare får vi veta mer om bygdeprofi len John Lindgren, OMSLAGETS FRAMSIDA Prenumeration Risträsk, samt att Umeå lasarett fyller 100 år i år. Och så naturligtvis en blänkare om Karta över centrala Skelleftebygden med kopparstrecket i Dömansberget. Kartan är Årets nummer 250:– att Sune Jonssons senaste bok Och tiden blir ett förunderligt ting blivit utsedd till från 1600-talet och troligen från början av 1640-talet. Kartan innehåller den första Årets nummer i en bok 265:– Årets nummer och bok 350:– Sveriges bästa fotobok år 2007! avbildningen av kyrkstaden i Skellefteå, (”Körko Hussen”). I kartan fi nns angivet förekomst av myrmalm vilket är mycket ovanligt. Några av bergen har andra namn Medlemmar i en västerbottnisk hembygdsförening, Västerbottens läns hembygdsförbund vill framföra ett varmt tack till Väster bot- än i dag: Middagz berget (Rösberget idag), Röö berget (Prästfäbodberget), ”quarn ansluten till Västerbottens läns hembygdsförbund, får tens läns landsting som genom att prenumerera till sina kliniker och mottagningar berget eller lil Klockar berget” (senare Morberget men idag namnlöst). Klockarberget 20% rabatt på prenumeration. ger ett välkommet stöd till tidskriften Västerbotten. Landstinget har dessutom gett och Vitberget har kvar sina namn än idag. Kartan kan vara gjord eller inspirerad av ISSN 0346-4938 ett resebidrag till arbetet med detta nummer. bergmästare Hans Philip Lybecker i Luleå som ägde och brukade hemmanet på Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. Risön 1640–1644. Från samma tid fi nns ytterligare en karta över samma område Lösnummerpris 75:– där Risön är kraftigt framhävd. Karta från Riksarkivet, Bergskollegiums arkiv.

OMSLAGETS BAKSIDA Pass Charta öfver Botten Wiken, 1790. Ur Riksarkivet, Sjökarteverket. I detta nummer … t ern

Västerbotten i arkiven är ett försök att beskriva den fantastiska källa som våra arkiv tt ens t ea Redigeras vid Västerbottens museum utgör. Skolelever, släkt- och hembygdsforskare, universitetsstuderande med fl era i samarbete med Skellefteå museum. s t er b o Vä , har alla stor glädje av arkivforskning. Västerbotten i arkiven gör inte anspråk på att Redaktör vara en heltäckande sammanställning av alla arkiv som på ett eller annat sätt Anders Karlsson, 090-17 18 16 innehåller arkivalier med Västerbottensanknytning. Snarare handlar det i detta Li nd b lom Chefredaktör & ansvarig utgivare

INNEHÅLL nummer om att glänta på dörren till arkivvärlden – både i och utanför Västerbot- S o fi a : Ola Kellgren, 090-17 18 02 tens gränser. age Grafi sk form Kikki Lundberg Ulf Lundström, verksam vid Lokalhistoriskt institut vid Skellefteå museum och M on t . aktiv i Skellefteå hembygdsförening, är en erfaren arkivforskare som publicerat en Prenumeration och distribution Västerbotten i arkiven 2 Receptionen, 090-17 18 01 och Gu ns éu s ULF LUNDSTRÖM rad böcker med tonvikt på Skellefteåområdet. I Västerbotten i arkiven gör han ett Lena Bertilsson, 090-17 18 05 Telefax 090-77 90 00

svep bland de arkiv som vi hittar utanför länets – och till och med landets – J o h an : o Arkiv i Västerbotten 34 t gränser. f o Redaktionens adress INGRID SJÖDIN Ingrid Sjödin är arkivarie vid Västerbottens museum. I artikeln Arkiv i Västerbotten Tidskriften Västerbotten Västerbottens museum beskriver hon några av de viktigaste arkiven som vi har här i länet. Undersökningar på platsen Box 3183, 903 04 Umeå för det forna Umeå 42 Anders Huggert är kulturhistoriker vid Västerbottens museum. Hans redogörelse Telefon 090-17 18 00 över platsen för det äldsta Umeå är ett bra exempel på hur man med både arkivens Telefax 090-77 90 00 ANDERS HUGGERT E-post: [email protected] och arkeologins hjälp kan kartlägga historiska skeenden. www.vasterbottensmuseum.se Rättelse 51 Även fi l dr Siv Rehn, bosatt i Boden med västerbottniska rötter, har fördjupat sig Rekvisitioner och prenumeration i arkiven. Hon beskriver avrättningsplatser som användes i Västerbotten under Västerbottens läns hembygdsförbund Avrättningsplatser Ritning av Vilhelmina kyrkabildtexten som ingår 1800-talets första hälft – och även avrättningarna. Postgiro 6 26 22-6. i Västerbotten 52 i skrivelser till Kungl. Majt den 6 maj 1835. I Nära notiser fortsätter Carl von Linné sin lappländska resa år 1732. Dessutom Ur Riksarkivet, Överintendentämbetet. Tryck SIV REHN anmäls ett par böcker som även dessa tillkommit tack vare hängiven Wallin & Dalholm boktryckeri AB, Lund 2007. Tryckeriet är miljöcertifi erat enligt ISO 14001. Nära notiser 63 arkivforskning: Ragnars Sandströms bok Vännfors by, en berättelse ur arkiven och Tidskriften är Svanen-märkt. Åke Bäckmans Breven hem. Vidare får vi veta mer om bygdeprofi len John Lindgren, För drygt ett år sedan skrev jag under denna vinjett om Väs- och länsmuseets ägare Umeå kommun och Västerbottens terbotten – Berättarnas länOMSLAGETS (nr 3 år 2006). FRAMSIDA Utifrån ett gemen- läns landsting har VästerbottensPrenumeration museum kunnat anställa Risträsk, samt att Umeå lasarett fyller 100 år i år. Och så naturligtvis en blänkare om Karta över centrala Skelleftebygden med kopparstrecket i Dömansberget. Kartan är Årets nummer 250:– samt visionsdokument vill museer, arkiv, bibliotek, teater, Marianne Folkedotter som landets första berättarantikvarie. att Sune Jonssons senaste bok Och tiden blir ett förunderligt ting blivit utsedd till från 1600-talet och troligen från början av 1640-talet. Kartan innehåller den första Årets nummer i en bok 265:– universitet, folkhögskolor mf l arbeta för att lyfta fram det I åtminstone ett – förhoppningsvisÅrets nummer tre – år och kommer bok hon att 350:– Sveriges bästa fotobok år 2007! avbildningen av kyrkstaden i Skellefteå, (”Körko Hussen”). I kartan fi nns angivet muntligaförekomst berättandet av myrmalm ivilket länet. är Ochmycket hur ovanligt. ska det Några gå till?av bergen Jo, ge har- andraarbeta namn med att stimulera berättandetMedlemmar i eni hela västerbottnisk länet. hembygdsförening, Västerbottens läns hembygdsförbund vill framföra ett varmt tack till Väster bot- ansluten till Västerbottens läns hembygdsförbund, får nomän atti dag: starta Middagz berättarutbildningar, berget (Rösberget idag), berättarfestivaler, Röö berget (Prästfäbodberget), skapa ”quarnBilden visar Hans-Ola Stenlund och Marianne Folkedotter tens läns landsting som genom att prenumerera till sina kliniker och mottagningar berget eller lil Klockar berget” (senare Morberget men idag namnlöst). Klockarberget 20% rabatt på prenumeration. fler scener för det muntliga berättandet och på alla upptänk- från berättarföreställningen Livskraften, ett samarbetsprojekt ger ett välkommet stöd till tidskriften Västerbotten. Landstinget har dessutom gett och Vitberget har kvar sina namn än idag. Kartan kan vara gjord eller inspirerad av ISSN 0346-4938 liga sätt stötta och uppmuntra till mer berättande. Så här av- mellan Västerbottensteatern, Generationer i samverkan och ett resebidrag till arbetet med detta nummer. bergmästare Hans Philip Lybecker i Luleå som ägde och brukade hemmanet på Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. slutadesRisön 1640–1644.texten: Vi Frånfår hoppas samma tid att fi nnsvåra ytterligare folkvalda en också karta över tycker samma områdeABF. Livskraften är ett utmärktLösnummerpris exempel på berättandets kraft,75:– att dettadär Risönlåter ärspännande. kraftigt framhävd. Då kommer Karta från det Riksarkivet, att gå ännu Bergskollegiums fortare arkiv.där man gjort en professionell föreställning utifrån äldre att förverkliga visionen om Västerbotten som berättarnas län. människors minnen och berättelser. Vad har då hänt sedanOMSLAGETS dess? Vi har faktiskt BAKSIDA fått gehör för våra gemensammaPass Charta öfver idéer. Botten Tack Wiken vare, 1790. medel Ur Riksarkivet, från Kulturrådet Sjökarteverket. ANDERS KARLSSON

1

Ritning på rådhuset i Umeå 1814 som Kungl. Maj:t gick med på fick byggas i trä. ”Facade af Södra Lång Sidan, åt Rådstu Torgget.” Totalt finns 6 delar. Överintendentämbetets förslag till byggnad skulle kosta mera än det ritningsförslag som kommit från Umeå. Borgarna i Umeå ville bygga i trä på grund av ”stadens utblottade tillstånd” efter kriget mot Ryssland, missväxt, minskad handel och svårigheten att bygga i sten. Ur Riksarkivet, Överintendentämbetet.

2 Västerbotten i arkiven Ulf Lundström

Intresset för att forska om vår hembygd sitta på sitt kommunbibliotek och forska i eller släkt har ökat kraftigt under senare kyrkarkiven samt i skattelängder och dom- år. Orsaken kan vara att vi inte på samma böcker. Sedan dess har tillgängliggörandet­ sätt lever nära inpå våra anhöriga och har av arkiven gått snabbt – numera är det kontakt med tidigare generationer eller scanning som gäller. I dag kan man via ett den miljö där dessa verkade. Vi tycks ha abonnemang släktforska på nätet i alla ett behov att få veta vem vi är och var vi Sveriges församlingar, och nytt material kommer ifrån. Att känna sina rötter är att läggs ut hela tiden. En nationell arkivdata- vara stark i en snabbt föränderlig miljö. bas (NAD) har tagits fram där ett stort antal Ännu för 25 år sedan innebar släktforsk- arkiv i hela landet presenteras med mer eller ning att man var tvungen att bege sig mindre fylliga arkivförteckningar. Men arki- långa sträckor till arkiven för att kunna vens samlingar är så oerhört rika att trots forska. En västerbottnisk forskare hade dessa hjälpmedel är det bara bråkdelar som särdeles långa resor. Forskning var då nu är lätt åtkomliga för forskare i hela något exklusivt för ett fåtal. Men på 1970- landet. Arkivbesöken har ingalunda blivit talet blev många källor tillgängliga genom överflödiga vilket följande arkivgenomgång mikrofilmning, något som påbörjades av kanske kommer att visa. Allt finns inte på mormonerna. Nu kunde vem som helst nätet!

3 Gävle – Lantmäteriverket Härnösand – Landsarkivet Lantmäterigatan 2, 801 82 Gävle Box 161, 871 24 Härnösand Tel 0771-63 63 63, fax 026-17 16 42 Besöksadress huvuddepån: Jonas Bures plats (Rosenbäcksallén) Öppettider: vardagar 9–16 Besöksadress depå Kusthöjden, Arkivcentrum Nord: http://historiskakartor.lantmäteriet.se/arken/s/search.html Byggnad 46 (KA:s område) E-post: [email protected] Tel 0611-34 76 00, fax 0611-34 76 50 Öppettider: mån-tor 9–16, fre 9–12, tis kvällsöppet till 20. I Gävle finns Lantmäteriverkets forskningsar- Lördagsöppet en gång/månad. kiv med lantmäterikartor från 1600-talet fram http://www.statensarkiv.se E-post: [email protected] till nutid. På hemsidan finns tjänsten Historis- ka kartor där lantmäterikartorna från mitten av Arkivet är landsarkiv för de norrländska länen 1600-talet fram till 1928 finns scannade och utom Jämtlands län. Här förvaras församlings- går att betrakta. Det rör sig om över en miljon arkiv och statliga arkiv från Västerbotten. Bland kartor och 50–60 miljoner dokument. På hem- de statliga arkiven märks länsstyrelsens, läns- sidan finns även moderna kartor över hela lan- mans-, kronofogde- och häradsskrivararkiven. det, generalstabskartan från början av 1900-ta- På grund av Umeå stads brand 1888 har ­mycket let samt den ekonomiska kartan från 1950-talet. av det äldre materialet från länsstyrelsearkivet På sidan kan man även beställa kopior av kar- gått förlorat. På landsarkivet förvaras även en torna i olika format. Under de senaste åren har stor mängd föreningsarkiv och personliga ­arkiv. även lantmäterikontoren i residensstäderna di- En hel del material görs nu tillängligt ­genom gitaliserats där kartor fram till 1928 finns på scanning. En nyhet på området är att Väster- lantmäteriets hemsida. Vill man ha modernare bottens läns landskontors utslags- och resolu- kartor måste man besöka ett lantmäterikontor. tionskoncept åren 1808–1906 finns u­tlagda­ på Efter nyåret 2008 kommer en tjänst där man SVAR:s hemsida. Här kan man exempelvis föl- mot en mindre penning kan ladda ner kartor ja hur nybyggen och torp anläggs. på sin dator. Under senare år har inskrivningsmyndig­ Sökning i materialet kan göras på två olika heternas­ arkiv vid tingsrätterna överförts till sätt. Antingen med hjälp av Sökning via kartan, landsarkiven.­­­ Detta material som ingår i avdel­ genom att markera ett område i en översikt- ningen IM-arkivet omfattar fastighetshand­ -­ ­­ karta och få se de historiska kartor som har an- lingar­­ i form av fastighetsböcker, lagfartsakter, knytning till området, eller genom Avancerad ­inteckningsakter & servitut 1933–1971 (in- sökning där sökningen sker direkt i de olika ar- skriv­­­­­nings­domarens arkiv) samt 1972–2001 kiven. Lantmäteriverkets kartor kommer att (inskrivnings­ myndighetens­ arkiv). Dessutom föras över till Riksarkivet, och de regionala finnsäldre ­ lagfarts- och inteckningsböcker lantmäterikontorens kartor förs till landsarki- (1875–) för ett flertal områden. På landsarki- ven. För närvarande finns de sistnämna kar- vets hemsida­ kan man beställa kopior ur ­dessa torna på Landsarkivet i Härnösand. arkiv.

4 Ramsele – Stockholm – SVAR, Svensk arkivinformation ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Box 160, 880 40 Ramsele Box 5405, 114 84 Stockholm Besöksadress: Kägelbacken 6, Ramsele Besöksadress: Östra stallet, Storgatan 41 Tel 0623-725 00 (växel), fax 0623-726 05 Tel 08-5191 8050, fax 08-663 35 28 Öppettider: alla vardagar 8–16, ons 8–20 Öppettider: mån, ons, fre 12–16, tis, tor 12–17.30 www.svar.ra.se http://www.raa.se/cms/extern/informationstorg/arkiv.html E-post: [email protected] E-post: [email protected]

Svensk Arkivinformation (SVAR) är en byrå/ Arkivet som började byggas upp på 1880-­talet enhet i Riksarkivet som har till uppgift att är Riksantikvarieämbetets ämbetsarkiv. Arkivet underlätta utnyttjandet av arkivmaterial från är topografiskt ordnat efter landskap, härad och Riksarkivet och landsarkiven. Under lång tid socken. För varje socken finns följande rubri- har SVAR arbetat med mikrofilmning av ar- ker: Allmänt, kyrkan, byggnadsminnen, forn- kivhandlingar samt utlån av detta material. lämningar, kvarter/gårdar och tidningsurklipp. Numera scannas allt material och läggs ut på Arkivet samlar även fotografier,­ ritningar och SVAR:s hemsida där det finns tillgängligt för kartor vilka förvaras för sig. I arkivet finns även dem som tecknar abonnemang. SVAR:s hem- 250–300 enskilda ­arkiv och samlingar. De kom- sida finns även tillgänglig på flera arkiv, mu- mer från före­ningar och andra institutioner seer och bibliotek i Västerbotten. Ett viktigt som har koppling till kulturminnesvården eller sökverktyg är den Nationella Arkivdatabasen museiväsendet, men den största delen består av (NAD). SVAR:s mikrofilmade material finns personarkiv.­ förtecknat i sju digra pärmar, och scannat ma- Tittar man exempelvis under ­”Västerbotten, terial finns på hemsidan. landskapet allmänt” hittar vi bland annat O.P. I Ramsele finns ett konferens- och forskar- Petterssons uppsats Bidrag till kännedom om centrum där man kan forska i det arkivmate- fornminnen­­ inom Västerbottens lappmark (1912): rial som SVAR distribuerar. SVAR hjälper Vid norra änden af Tärnasjön nära östra även institutioner, myndigheter och företag standen midt för det lilla fjället (lucka) ligger att överföra originalhandlingar till lämpligt en liten holme, där lapparna från urminnes modernt media och har stor kunskap inom tid har haft sina visthusbodar, hvilka där områdena mikrofilmning, digitalisering, digi- fallit ner och förmultnat. De husgerådssaker tala söksystem och distribution av arkivin- och verktyg, hvilka icke längre ansetts bruk- ­ formation över Internet. bara, hafva utan tvifvel fått kvarblifva i bodarna till dess de fallit samman, hvar-­ före det ej är omöjligt, att man vid en under- sökning på en sådan plats som denna, skulle kunna finna föremål­ af metall, ben och sten.

5 O.P. Pettersson skriver sedan vidare om bo­ älv. Storuman, Stensele, Långsele, Barsele, vallar, benrum, offerhögar, offerstenar, gravar, Grundfors m.m. Del II Plan- och profilrit- sten­hus och bostadsgrottor. ningar, 1954. Andra exempel är: I den första rapporten läser vi om en kåta- Brev från A.F. Ekewall till riksantikvarien härd vid sjön Storuman: Nr 677. Lokalen, Hans Hildebrand: Beskriver främst rösen i Skel­ som upptäcktes 1954, är belägen ca 600 m leftebygden, exempelvis röset på Skånberget SÖ om bukten 5000 m NV om Ankarsund vid Tåme som innehöll en spännbuckla.­ I bre- på Storumans N strand mellan Åkernäsber- ven finns även några skisser. get och Harrikberget. På strandbrinken invid Nils Johan Ekdahl 1827: Brev som troligen en gångstig påträffades en kåtahärd, ca 1,0 x är ställt till baron J.A. Adlerbeth. Bland annat 0,7 m, närmast oval. om klapperstensfält i Gagsmark, Byske socken. Ferdinand Laestadius manuskript, anteck- Nils Johan Ekdahls arkiv ningar, ”undersökningar” m.m.: Här finns skisser Nils Johan Ekdahl (1799–1870) präst, histo- på fornlämningar i Västerbottens län, 1911. Rö- riker och norrlandsforskare som kallades Kalv- sen på Jonmyrberget vid Kräkångersnoret,­ Lö- skinnsprästen. Åren 1827–1830 reste han i vångers socken. Rösbrånet vid Fisksjön, Norr- Norrland och samlade in arkivalier och an- mjöle, Umeå socken. Uppsatsen ”Västerbottens tecknade fornlämningar. Ekdahl gjorde även läns äldsta bebyggande”. Undersökning av fas- uppteckningar av sägner och traditioner. Hans ta fornlämningar inom Västerbottens län 1912 pergamentsbrev finns idag på Riksarkivet. En och 1914. Fornborgen å Skravelsjöberget. Fo- viktig uppgiftslämnare till Ekdahl i Västerbot- ton finns. Sälberget, Nysätra. Jomyrsberget, ten var lantmätaren Per Klingberg (1762– Röshällan, Torrberget och Råningsberget i 1834) som varit ute på ett stort antal lant- Kräkångersnoret, Löv­ångers socken. Grävning- mäteriförrättningar och därför kunde berätta ar på gravfält i Obbola och Norrmjöle 1914. om lösfynd, rösen och pergamentsbrev. Volym 14, Västerbotten, Ångermanland, Sjöregleringsrapporter Medelpad (A14). A.b, B.b, C.b, D. E. Berör Materialet är sorterat efter älvarna. Exempel Skellefteå socken. På Drekamaln intill Bureå på denna typ av rapporter är: fanns 10 stenrösen. 5 rösen vid Junkbodas fä- Rapport över kulturhistoriska undersökning­ bodar. Lantmätaren Klingberg lämnar upp- ar inom Ume älvs källområden, Lappland gifter om fornlämningar till Ekdahl. Avskrift 1954–1955. Storuman – Juktån. Del 1 text och av dombreven från 1570 och 1570 där Finn- fotografier. forsrövarna omtalas. Avskriftens äkthet inty- Rapport över kulturhistoriska undersök- gas av bonden Jon Olofsson och sågägaren ningar inom Ume älvs källområden, Lappland och inspektorn N. Lundström i Åbyn. Det 1954–1955. Storuman till Juktåns infall i Ume brev som Ekdahl skrev av var en intygad ko-

6 pia från 1700-talet som hade vidimerats av prästen Petrus Sundberg och Anders Anders- f ner Hvar . son i Klutmark. H Tavlan i Byske gästgivargård om Adolf Fredrik som spisade där – fanns kvar 1827. Drekaberget i Tjärn. Ritning av en lappkär- ring på Skellefteå marknad. No 35. Några noteringar av Ekdahl i volymen: Avtryck av en signetring av tackjärn funnen vid en graderingsförrättning i Tufwan, Skellef- teå socken av Herr Ingengieur Klingberg 1818. Stället der den fanns kallas Munkåkern som enligt folkets utsago skall för 600 år sen warit innehafd af klerker. Ringen innehåller troli- gen Skellefteå sockens sigill. Schaidträskber- get NNO ifr Norsjö ½ mil, Förmäles ha varit ett eldsprutande berg i vars krater nu är en vattenpöl eller liten tjärn. Uppgivet av Olof Persson i Norsjö. Blank häll omger denna tjärn. Fil. stud. Henry Simonsson och hem. ägare Georg Stenvall på lokal nr 690 Volym A 14 A.b. Innehåller Lövånger och belägen strax nedanför G. Stenvalls gård. Västerbottens södra kustland. Fångstgropar- na vid Åsen i Burträsk socken omtalas av Ek- dahl. Han kallar dem ”varggropar”. Ett stort antal fornlämningar omtalas, ofta rösen. Foton – uppdelat på profana byggnader Lapska traditioner och sagor återges. I Quar- och kyrkor. Arkivet innehåller en rik uppsätt- ken vid Umeå Holmön vid storskiftesförrätt- ning foton (däribland flygfoton och vykort) ning 1789 fann Hr Ing Klingberg Ruinen af över intressanta byggnader, främst byggnads- Orrskärs Kapell midt på ön. Grunden var full- minnen. Några av fotograferna är Iwar An- ständig. dersson 1947 och Berthel Berthelsson i slutet av 1930-talet och början på 1940-talet. Även Kulturhistoriska byråns ämbetsarkiv teckningar finns avfotograferade, till exempel Topografiskt arkiv över socknar. Mycket i arki­ Plagemanns och Nils Johan Ekdahls teckning- vet rör renoveringar av kyrkor, handlingar om ar från 1800-talet. Materialet om kyrkorna byggnadsminnen och andra intressanta bygg- och kyrkstäderna är rikt. Dessutom finns nader. ­foton och ritningar av fornlämningar.

7 När ett monument över slaget vid Sävar skulle uppföras inför 100-årsjubileet togs 1906 några fotografier i Sävar, bland annat denna bild av nuvarande Sävargården som låg vid Sävars sågverk på norra sidan av älven.

Stockholm – Krigsarkivet Här finns bland annat en omfattande samling Krigsarkivet, 115 88 Stockholm av kartor och ritningar. Arkiv som handlar Besöksadress: Banérgatan 64 om Västerbotten är exempelvis Västerbot- Tel, forskarfrågor (vardagar 9–11, 13–15): 08-782 69 84 Tel, växel: 08-782 41 00, fax 08-782 69 76 tens regementes arkiv, kartor, sjökort och re- Öppethållande: sep–apr: mån–fre 09.00–16.30, lör 09–16 kognoseringar. Maj–aug: mån–fre 09–16 (även lör 09–16, stängt i juli) http://www.statensarkiv.se Västerbottens regementes arkiv E-post: [email protected] I arkivet ingår bland annat rullor och general­ Krigsarkivet räknar sina anor tillbaka till 1805 mönstringar, och mycket av detta finns över- och var från början framför allt ett militärt fört till mikrofiche. Men arkivet innehåller kartarkiv. Krigsarkivet som numera är en av- många ofilmade längder, till exempel från delning under Riksarkivet är arkivmyndighet åren kring 1809. Det rör sig om besiktnings- för försvaret. På Krigsarkivet finns samlat mi- och kassationsrullor, sjukrullor, vargerings- litära arkiv på central, regional och lokal nivå. rullor, torpbesiktningsrullor, krigsrättshand- Material finns från 1500-talet fram till nutid. lingar, durschtågsräkenskaper. Här finns med

8 andra ord ett rikt material som ger en bra in- blick i soldaternas liv i torpen och på övnings­ heden.

Samling av kartor och ritningar Samlingen av kartor och ritningar är mycket omfattande, och för en del städer finns här de äldsta planer som existerar. Arkivet har även en stor samling utländska kartor. På hemsidan finns utlagda ett stort antal låg- upplösta kartor vilka går att beställa. För att hitta kartor över Västerbotten går vi till det topografiska registret och hittar där ”Väster- botten, Norrbotten och svenska lappmar- ken”. Kartorna är uppdelade i generalkartor (kartor över större områden som landskap) och detaljkartor. Från Västerbotten finns ge- neralkartor från 1626 då Anders Bure var klar med sin karta över norra Norge, Sverige År 1898 flyttades övningsheden från Gumboda till Vännäs. Det finns en mängd och Finland och fram till 1900-talet. handlingar som handlar om uppförandet av lägret i Vännäs, bland annat Ett antal detaljkartor finns likaså på hem- ritningar på byggnaderna och kontrakt med markägare. sidan. Många av dessa är gjorda i samband med kriget 1808–1809. Några exempel är karta över Umeå och Bygdeå socknar, som- mar- och vintervägarna genom Västerbotten socknar med ”Skogstorpens” nr och namn, en 1737, botanisk-geografisk karta över Lapp- karta från 1937 över Nysätra vägdistrikt samt marken, översiktskartor Nordmaling–Byg- en karta över trädslagsfördelningen omkring deå, Ratans hamn 1735, kuststräckan Umeå– år 1940 inom Västerbottens Läns lappmar- Skellefteå 1808–1809, karta över Öre älv ker, Lycksele och Åsele Lappmarker. från Hummelholm till mynningen i havet, I Krigsarkivet finns även ryska kartor över passet vid Djäkneboda, karta över Gumboda bataljer och truppförflyttningar vid kriget i hed, karta över den trakt i Västerbotten som Västerbotten 1809. skulle fältmätas 1810, passet vid Skellefteå På hemsidan finns ett register över stads- bro, passet mellan Klintsjön och Bottniska och befästningsplaner över svenska städer. viken. En del kartor är från senare tid såsom Registret finns under ”Sverige, stads- och be- en karta över Åsele, Lycksele och Fredrika fästningsplaner”. Den äldsta planen över

9 Umeå är från 1648, nästa är från 1738–1760 stall, kokhus, vagnbod och avträdesbyggnad. och ytterligare en från år 1857 som upprät- Från 1901–1902 finns en plan över vatten- tades av C. Liunggren. Det finns en mängd och avloppsledningar. Vid samma tid finns ritningar över militära byggnader i Umeå un- ritningar för officersbyggnad, badhus samt de- der slutet av 1800-talet och början av 1900-­ taljer till rustkammarinredning, karbin och sa- talet. Åren 1894–1899 gjordes ritningar för belställningar i kasernkorridorerna. Norrlands dragonregemente och materialet omfattar en situationsplan samt ritningar, Sjökarteverket profiler och fasader för kasernbyggnad, ba- Materialet omfattar ca 2000 äldre hydrogra- rackbyggnad och exercishus, ridhusbyggnad, fiska kartor (dvs. sjökort) från 1680-talet till vinterstall och sommarstall, skosmedja, sjuk- 1815. På Krigsarkivets hemsida finns utlagda

En detalj ur kartbladet XIII:41 som visar Vindelälven vid Degerfors kyrka.

10 lågupplösta sjökort. För Bottenviksområdet tog reda på hur många fiskebåtar och skötbå- finns de från 1785 till 1880. De ligger under tar det fanns i varje by samt skrev ned note- ”Kartor och ritningar, register till Sverige, to- ringar om byn. Som ett exempel på hur en pografiska kartor”. Där väljer man ”Hydro- notering kan se ut tar vi Kräkånger (nuvaran- grafiska kartor och vattenleder” och sedan de Lövsele) by i Lövångers socken. Byn hade ”Bottenhavet och Bottenviken”. Den äldsta 11 bönder, 6 fiskebåtar samt 2 skötbåtar. Mili- kartan över området är Siö-Carta öfver Bot- tären hade följande notering om byn: ”Ligger niska Viken från 1785. vid landsvägen. Invånarne fattiga, idka fiske.” I Sjökarteverkets arkiv finns också hydro- Vidare skrivs i rapporterna hur kusten såg ut grafiska handskrifter med seglingsbeskriv- med topografi och seglingsförhållanden. Dess- ningar, förhållanden vid hamnar, djup m.m. utom beskrevs vägar, floder och berg. Några serier som behandlar Bottenviken är Underrättelser till karteringen öfver Norr- Stockholm – Kungliga biblioteket botten (Bottniska Viken) hörande till Sveriges Box 5039, 102 41 Stockholm sjöatlas 1799, serie 34, volym 120. Beskrifning Tel 08-463 40 00, fax 08-463 40 04 öfver Hamnar uti Norrbotten 1788–1808, Öppettider: mån–tor 09–20, fre 09–19, lör 10–17, sön stängt http://kb.se/aktuellt ­serie 17, volym 118. I detta material finns E-post: [email protected] även tryckta beskrivningar såsom L. Nyströms En liten minnes bok öfwer de förnämsta ham- Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbib- nar och landkänningar, samt coursar och dis- liotek och har som uppgift att samla, bevara tancer, som förekomma på norrbottniska wiken och tillhandahålla allt tryck som är framställt från 1788. inom och utom landet och som är avsett att spridas till allmänheten i Sverige. Det tryck- Topografiska kåren ta materialet består av böcker, broschyrer, Efter kriget 1808–1809 karterades Norr- och tidskrifter, affischer, kartor, musikalier samt Västerbotten av den s k fältmätningskåren svensk litteratur i översättning och böcker om som 1831 bytte namn till Topografiska kåren. svenska förhållanden på främmande språk. En avsikt med karteringen var att lära känna Det som vi nu främst intresserar oss för är landsdelens naturförhållanden och förhopp- handskriftssamlingen, bildsamlingen och por- ningsvis vara väl förberedd om det skulle bli trättsamlingen. ofred på nytt. Tanken var att detta kartarbete skulle omfatta hela landet. Kartan blev en fö- Handskriftsamlingen regångare till generalstabskartan. Ett viktigt hjälpmedel är en realkatalog i pär- Åren 1810–1811 genomfördes rekognose- mar där man kan söka topografiskt. Under ringar i Västerbottens kustland. De deltagan- avdelning M, sökord Norrland hittar vi bland de officerarna beskrev antalet bönder i byarna, annat:

11 • Anmärkning om Löfånger sokn i Wester- • Prästrelationerna från 1600-talet Tuderus, botten. Afskrift i Tilas. M23:4. Olaus Graan, Nicolaus Lundius, Olaus Ptre • Beskrifning af Piteå Lappmark. Undert. I. Niurenius, Samuel Rehn, Johannes Torneus, Norrman. Umeå d. 30 maj 1738. S. 29–55. • Thurenius, Petrus: En kort berättelse om dhe • Beskrifning öfwer Lappmarkerna. 180 s. widskiepelser, som uthi Åhrsilla lappmarck Innehåll bl.a.: 1. Beskrifning af Uhmeå ännu äro i bruuk. Afskrift i Rålamb. Saml. Lappmark. Undert. M. Sandström, Umeå Fol. No 134. d. 4 febr. 1738. S. 1–27. • Wetterstedt, Eric: Relation om Lycksele • Dahlinus, Matthias (1690–1772): Beskrif- lappmarck och någre fiell mot gräntzen af ning angående Löfånger och dess kyrkor, Piteå och Luleå lappmarcker, upstäld under samt några förekommande omständigheter. gräntze commissionen 1762. Afskrift av D. 1771. Orig i Tilas. M 22. Tilas. • Fjellström, Nathanael: Beskrivning öfver • Wetterstedt, Eric: Relation till herr general Lycksele och Sorsele kyrkor samt Lycksele majoren och gränse commissarien Klinckow- lappschola. 1771. Original i Tilas, D. ström om Åsele Lappmarck, hållen vid Topogr. Saml. Öf. Sverige. Folio 6 s. M22. Norrska gränse commission år 1761. • Gyllengrijp, Gabriel, Berättelse om Väster- Afskrift av D. Tilas. I Tilas Svenska…M23:4. botten. Daniel Erik Naezén: Ytterligare Flera av dessa skrifter har getts ut i olika utgå- tilläggningar och rättelser vid jämförelser vor men inte alla. Ett annat hjälpmedel är No- af… Umeå 1794. 1 tunt häfte. M138. minalkatalogen, dvs. en katalog över personer. • Häggström, Abraham (1702–1780), Om Där hittar vi bland annat Johannes Bureus, där Burträsk sochne-kyrka. Orig 1771. I Tilas. följande verk förtecknas: Folio 2 sidor. • Sumlen – Collectanea. 8:o. Sumla kallad. En • Lindahl, Samlingar om Umeå sokn och kladd af mer än 700 paginis. F.A. 12. stad. 1771. Orig. i Tilas. • Nativitets-bok. Uträkningar om hans egen • Nezén, Daniel Erik: Ytterligare tilläggning- familia. F.a.2. ar och rättelser wid jämnförande af framl. Assess. Er. Tunelds Sveriges rikes geograp- Topografiska bilder hies 4de, 6te och 7de uplagor uppå herr Samlingen består av fotografier, gravyrer, akva- secreteraren Jacob Björkegrens anmodan, reller och teckningar. Här finns utsikter från til införande uti en framdeles förnyad 1500-talet ända fram till idag. Samlingen om- uplaga anmärkte och anteknade. Umeå fattar ca 15 000 blad. De flesta illustrationerna d. 25 Nov. 1794. Orig. Anm. Afhandlar är tagna ur böcker och tidningar. Till samlingen uteslutande ”Vesterbotten och Lappmar- finns ett register. Under uppslagsordetsvenska kerna”. M139. utsikter hittar vi landskapen Lappland och Väs-

12 Foto från Dorotea. terbotten samt städerna i området. Illustratio- • Sorsele kyrka, sedd från Vindelelfvens nerna till Suecia Antiqua et Hodierna finns i norra strand. Efter fotografi, teknad af J. en egen databas på Libris websök på nätet, Ericson. Illusterad tidning 1876. där även bilderna finns reproducerade. Västerbotten: Lappland: • Seehundsjagd am Ufer des Bottnischen • Utsigt från Åsele Lappmark i närheten af Meerbusens. Ur: Hogguér. norska fjellen. Illustrerad tidning 1862. • Svenska utsigter: Baggböle sågverk nära • Foto från Dorotea. Umeå. Efter en tafla av O. Högstadius. • Ett färdminne från Lappland: Fatmomakke • Fällforsen i Ume elf. Tecknad af O. lappkapell. Tecknadt af N.O. Björkman. Högstadius. Ny illustrerad tidning 1874. • Ansicht von Lycksele. Ur Hoggér. • Norrländska bilder: Ratans hamn. Tecknad • Bilder från Lycksele, Hällforsen, Utsigt efter naturen af F. v. Dardel. Ny illustrerad öfver elfven och bron, ett strandparti vid tidning 1869. elfven, Lycksele köping. Teckningar av • Sandvik. 1866. Evald Hansen.

13 • Skellefteå. R. hos Spang d. Cardon. • Skellefteå. Rud. Johanssons Pappershan- (Kyrkan med bron). del. Troligen vykort. • Skellefteå. Kyrkan med bron. • Skellefteå Church in the North of Swe- • Umeå. Suecia. den. I: Brooke, A winter in Lapland, • Umeå (Backens kyrka). London 1827, s. 566. • Umeå. Kyrkan ur Hogguér. • Skellefteå. Ur: G.H. Mellin, Sverige • Utsigt af Umeå med Döbelns park. Efter framstäldt i teckningar, 1838–40. tafla af O. Högstadius. • Skellefteå. Lappische Jahrmarkt zu Skellef- • Umeå (vy av staden med hamnen och teå. Ur: Hogguér, Reise nach Lappland kyrkan. I förgrunden en skuta). 1841. • Vyer från det nedbrunna Umeå. Tecknade • Skellefteå. Kyrkhelg – marknad i ”bonn- af Ingeborg Westfelt. Banker, tingshuset, stan” Skellefteå. Lars Lidman 1986, Döbelnsmonumentet, kronomagasinet, reproducerad. kyrkan (nedbrunnen redan senaste julafton) • Stiftsgården. Av Lars Lidman 1987, och elementarläroverket, staden sedd från reproducerad. älven. • Skellefteå. Ur: Sverige framstäldt i taflor, • Järnvägsbrorn öfver Umeå älf, strax söder 1850–56. om Wännäs station. Konstruerad av ­Motala • Staden Skellefteå. Illustrerad tidning 1861. verkstad, invigd 1891. Thora Pettersson foto. Umeå: • Jernvägsbron öfver Öre elf, norra stamba- • nan. 12 blad från Umeå av Iwan Stiernström. Vy. Alb. 199. Lycksele: • Hänvisning till Erik Dahlbergs Suecia • Ansicht von Lycksele. Ur Hoggués resa. antiqua et hodierna. Berlin 1841. • Ume. [endast kyrkan]. Ur: Sverige fram- • Lycksele kyrka. I J. W. Zetterstedts bok stäldt i teckningar. 1838–40. Resa genom Umeå lappmarker 1833. • Ansicht der Kirche von Umeå. Ur. • Bilder från Lycksele. I Ny illustrerad Hogguers bok. Berlin 1841. tidning 1886. • Utsigt af Umeå med Döbelns Park. Ny Skellefteå: illustrerad tidning 1877. • Bonnstan och Landskyrkan. Illustration av • Umeå. Träsnitt. Svenska Weckobladet 1886. Mats Svensson. Sv/v, 2004. • Vyer från det nedbrunna Umeå. Ny • Skellefteå flygplats. 1961–1986 Skellefteå illustrerad tidning 1888. flygplats 25 år. Foto: A.T. Berg. • Umeå stads nya kyrka. Ur: Teknisk tid- • Skellefteå landsförsamlings kyrka. Foto skrift 1893. 1800-talet. • Umeå. Teckningar av Dahlberg för Suecian.

14

Vyer från det nedbrunna Umeå. Ur Ny illustrerad tidning 1888.

Porträttsamlingen • Mittag-Leffler, Gösta 1846–1927. Profes- Samlingen omfattar svenska porträtt och be- sor Stockholm i ren matematik. Sv.portr. står av grafiska tryck, fotografier, teckningar saml. Han köpte bl.a. in fallrättigheterna i och silhuetter. Den innehåller ca 500 000 Umeälven. porträtt från 1500-talet till idag och innehål- • Åslund, Frida Maria 1879–1937. Folkskol- ler porträtt av både kända och okända perso- lärare, författarinna. Inr.portr. litet format ner. Till samlingen finns en katalog. Ett par nr 68. 13190. personer med koppling till Västerbotten är:

15 Affischer ri av svenska husdjur), förteckningar över be- Kungliga biblioteket har katalogiserat ett an- viljade statsbidrag och lån till torrläggningsfö- tal valaffischer som finns i Libris websök på retag med anteckning om beslut 1881–1933, internet. Man kan söka på medietyp affischer fiskeriintendentens diarier 1870–1889. och exempelvis städer som Umeå och Skel- lefteå. Affischerna finns med på bild. Stockholm – Nordiska museets arkiv Besöksadress: Linnégatan 89C, Stockholm Stockholm – Kungliga Skogs- Tel 08-519 545 55, fax 08-519 547 01 Öppettider: Ons 10–19, tor och fre 10–16 och Lantbruksakademien http://www.nordiskamuseet.se/arkiv Box 6806, 113 86 Stockholm E-post: [email protected] Besöksadress: Drottninggatan 95 B Tel 08-54 54 77 00, fax 08-54 54 77 10 I arkivet finns unika samlingar av uppteckning- Öppettider: tis–ons 13–17, tor 13–19 ar, svar på frågelistor, skrivarupprop, arbetar- http://www.kslab.ksla.se E-post: [email protected] minnen och andra självbiografier, dagböcker, kassaböcker och brev. I arkivet finns även Sve- Arkivets verksamhet inleddes år 1813. Aka- riges största kulturhistoriska fotosamling med demiens uppgift var att som central myndig- allt från 1840-talets dagerrotypier till samtida het för lanthushållningen sprida upplysning, reportagebilder. förbättra undervisningen och uppmuntra och stödja jordbruksnäringen. Akademien bidrog Topografiska bildarkivet bland annat till bildandet av nya hushållnings- I arkivet som uppgår till över 250 hyllmeter sällskap i de län som ännu saknade sådana. ingår foton och annat material som tagits fram Sällskapen sände årliga berättelser till Akade- av Nordiska museets personal eller meddelare.­ mien. 1889 inrättades Kungl. Lantbrukssty­ ­ Det är främst material från byundersökningar- relsen, som från 1890 övertog den administra­ na. Här finns även Svenska turistföreningens tiva funktionen kring hushållningssällskapen­ bildarkiv. I topografiska bildarkivet finns bland och lantbruksundervisningen. annat serierna herrgårdar och landskap. I arkivet finns handlingar från Västerbot- tens läns hushållningssällskap 1814–1889. I Herrgårdar, boställen m.m., volym 1, övrigt innehåller Lantbruksakademiens arkiv Västerbotten: värdefullt material för forskning om jordbru- Samlingen innehåller förutom foton även skis- kets historia. I det digra materialet finns mate- ser av byggnadsdetaljer och planlösningar, upp- rial som överfördes till landbruksstyrelsen mätningar, ritningar, anteckningar, i något fall 1890. Som exempel kan nämnas förteck- brandförsäkringar. Några av upptecknarna är ningar över elever vid statens mejeristationer G. Ullenius 1929 samt Wallin och Hellner 1879–1881, fotografier (bl a ett porträttgalle- 1936–37.

16 Ljusliden vid Ransarn i Vilhelmina socken. Enok Vallin ”Ransarkungen” med familj. Foto: P. Burckardt. Fotot var publicerad i Svenska turistföreningens årsskrift 1919.

De herrgårdar som ingår i volymen är: (järnvägsstationen, Vännäs ­läger), Västerteg, Axla, Backen (Grafströmska gården), Baggbö- Åby gård i Åbyn, Byske samt Österteg. En del le, Bolidens gruvkontor – även gruvbyggnader, av materialet finns återgivet i Lars Wickströms Brännland, Böle (ordentliga ritningar av Stel- artikel ”Herrgårdar och kyrkstäder i Väster- lan Rosén), Dalkarlså (1929 av G. Ullenius botten” i Svenska gods och gårdar från 1943. som dokumenterat ett stort antal byggnader, 1937 Hellner), Erlandtorp (Angården), Rose- Landskap: Västerbotten (uppställd efter niusgården i Frostkåge, Gran (Umeå socken), socknarnas namn i bokstavsordning): gammal bebyggelse i Holmsund, Klabböle Volym 1: Innehåller främst Sixten Belfrags kraftstation, Kåddis, Lejonströms herrgård undersökning från 1909 som består av foton, och kvarn, Norrfors (gårdar), Strömbäcks anteckningar och byggnadsundersökningar – glasbruk, Ström, Sävar (herrgårdar), Vännäs här finns bl. a. en skiss av Norsjö kyrkstad

17 Burträsk kyrka och kyrkstad. Foto taget från bryggan vid Burträsket. Ur Nordiska museets topografiska bildarkiv.

och ett foto från tornet av Skellefteå lands- John Granlund fotograferade 1933 ett häbbre församlings kyrka. i Skråmträsk som i dag står på Nordanå. Från Volym 2: Burträsk socken. Här finns t.ex. Slind finns ett skjul för ved m.m. där sadelta- foton från Bodbyns fäbodar tagna 1933 av G. ket går rakt ner mot marken så byggnaden en- Grenander. Dessutom finns foton från Bur- dast har väggar i gavlarna. Sigurd Erixon kal�- träsk kyrkstad som brann ner 1930. Byske lar denna ålderdomliga byggnadstyp för skåle. socken: Från Byske kyrkstad finns någrabilder, ­ Ett foto finns från Storkåge fäbod, det kan bl.a. på stallar. Från Östanbäck finns flera fo- möjligen röra sig om Mårschbodarna. Av Kå- ton av ålderdomliga hus och gårdsmiljöer. gegården som idag står på Nordanå finns fo- Volym 4: Skellefteå socken. Från Boviken ton från 1918 i Kåge, exteriör och interiör. finns ett foto över hela byn taget 1918 av Gården är även fotad 1933 då den är flyttad Manne Hofrén. Vidare finns ett foto av ett till sitt nya läge. John Granlund fotografera- ålderdomligt hus i byn som var byggt 1725. de 1933 en laxbod på Sörböle som var date- Från Ersmark och Kusmark finns foton av fle- rad 1792. Kroppåsen var märkt ”I.I.S: I.I.S. ra ålderdomliga hus och gårdsmiljöer. Här Nämndeman A.E.S.: I M S: P I S: A I S: I BI finns även ritningar och skisser av detaljer. SÖRBÖLE BÖNDER”.

18 Volym 8: I volymen ingår Sävar socken och Stockholm – Riksarkivet här finns bl.a. foton från Holmön av Ivar Ar- Box 12541, 102 29 Stockholm vidsson 1909 och Ragnar Jirlow 1920. Dess- Besöksadress: Fyrverkarbacken 13, Marieberg Tel 08-737 63 50, fax: 08-737 64 74 utom finns uppmätningar av fiskestugor och Öppettider: mån–ons 8.15–18.45, tors–fre 8.15–16.15, bodar. Från Ostnäs finns foton och ritningar av lör 9–13.30 ett fiskeläge. Många av ritningarna och fotona http://www.statensarkiv.se E-post: [email protected] har Ragnar Jirlow åstadkommit 1920.

Folkminnessamlingen Arninge Besöksadress: Mätslingan 17, 187 66 Täby Samlingen består av uppgifter om folkdikt, Tel 08-630 15 00, fax 08-630 92 33 folktro och folksed i avskrifter ur original­ Öppettider: mån 9–19.30, tis–fre 9–16, lör 9–13.30 uppteckningarna. Materialet är ordnat under huvudrubriker och tusentals underrubriker. I riksarkivet finns främst arkiven efter centra­ Excerperingsarbetet bedrevs från mitten av la, statliga och civila myndigheter. Men här 1940-talet och trettio år framåt. Här kan man har även samlats arkiv från ideella organisa- bland annat söka på skrock, väderleksmärken tioner och privatarkiv. Riksarkivet är dessut- och olika väsen ur folktron men även om mat om högsta myndighet för det statliga arkiv- och bakverk till olika högtider. väsendet och har ansvar för att andra myndigheter sköter sina uppgifter. Etnologiska undersökningen Riksarkivet har huvudsakligen sitt materi- Till samlingen finns ett kortregister där det al på två ställen. Dels i det ursprungliga arki- går att söka topografiskt. Här kan man söka vet i Marieberg där företrädesvis det äldsta efter landskap och socken. Samlingen innehål- materialet finns, dels i Arninge. Någon kon- ler uppteckningar gjorda av Nordiska museets sekvent uppdelning är inte gjord mellan en- meddelare samt av svar på frågelistor. Materi- heterna så för att vara på den säkra sidan alets omfång varierar från socken till socken måste man före ett besök kontrollera i NAD beroende på antalet meddelare som varit verk- (nationella arkivdatabasen) var det material samma och antalet svar på frågelistor. finns som man önskar titta på.

Lapska arkivet Bergskollegiums arkiv Här finns museets egna tjänstemäns uppteck­ Arkivet omfattar åren 1637–1857 och är ningar, manuskript, frågelistor och fotografi- mycket välbevarat. Här finns handlingar rö- er. En stor samling har skapats av Ernst Man- rande gruvor, malmundersökningar och bruk. ker. I arkivet finns även Lotten von Dübens De handlingar som presenteras nedan kom- fotosamling från 1868 och 1871 samt teck- mer från Norr- och Västerbottens bergmäs- ningar av Nils Nilsson Skum och Johan Turi. tardöme.

19

Karta över gruvan i Bygdsiljum från 1600-talet, troligen från slutet av 1630-talet. Kartan visar Rickleåns lopp från havet och upp till Göksjön. Vid Bygdsiljum står: ”Bygde Silium By 8 Bönder. Uthi detta bärgh ähr Järnstrecket belägett.” Vidare om Bygdeträsket: ”Bygdeå Träsck ähr 2 Mijl långt, ½ Mijl bredtt liggiandes 5 Mijl i WNW ifrå Ricklå i Bygdeå.” Om Kvarnbyn står: ”gåcksiö By. Denna ström ähr Möieligh, tell att byggia Drefhus och Hytta Uthj kan och wäl giöras Navigabel. Gåck Siön ähr 1½ Mijl långh, ½ Mijl bredh.” Observera väderstrecken (red. anm.).

I Västerbotten har under 1900-talet an- plogsfjällen. Många försök att hitta malm har lagts en lång rad gruvor, främst i Skelleftefäl- gjorts under årens lopp, och ofta tycks det ha tet i norra delen av länet. Under tidigare år- varit soldater som prövat lyckan att finna en hundraden gjordes kortvariga försök med kompletterande inkomst. Våra dagars mine- gruvor i Kågeträsk, Bygdsiljum, Morön och raljakt är ingalunda en ny företeelse i länet. Näsberget, för att nämna några platser. Vid Men före 1920-talet var ansträngningarna 1600-talets mitt var ett stort antal soldater förgäves – man lyckades inte hitta de stora från Skellefteå och Burträsk socknar engage- fyndigheterna trots att man letade i närheten rande i Nasafjälls silvergruva som låg i Arje- av några moderna gruvor. Till skillnad mot

20 Västerbotten grundades i Norrbotten flera Burträsk Sokn. livskraftiga gruvor under 1600-talet. Bursilje Bergets malm är af Pehr Persson Ett viktigt hjälpmedel som finns i riksarki- hittad worden samt likaledes för mig vet är en förteckning över kartor och ritning- upwist. ar som består av registerkort som förvaras i tunga metallpärmar. Registret som hänvisar Löfånger Sokn. till olika arkiv och även till inneliggande Törres wiks Bergetz Kopparmalm, som handlingar i arkiv håller på att digitaliseras finnes några Musquete skott norr om och kommer att läggas ut i Nationella arkiv- Löfångers Kyrcko stad är äfwen för mig databasen (NAD). Här kan man söka på uptedt af Soldaten Grabbe wid detta Lähns socknar och städer i Sverige och Finland som Regemente, och Löfångers Compagnie. finns alfabetiskt ordnade. Man kan även söka Hålmeskiärets Bergmalm som gifver på ämne – gruvor (en karta finns från Väster- förhoppning till Koppar, och skall wara botten – från Näsbergets järnmalmsgruva i undefär 4 ¼ mihl Öster om benemde Jörns socken från 1833), maskiner, verktyg, Sockne Kyrckostad på Hålm skäret wid gränskartor mot Danmark och Norge, kom- gärdefierden kallat, hafver samma Soldat munikationer, post, sjöar och vattendrag. hos mig lekaledes angifwit och prof deraf Handlingarna om Västerbotten rör främst mig lämnat. undersökningar av malmförekomster. Ett ex- empel är denna handling från 1734. Vi ser Schellefteå Sokn. här att även en kvinna var engagerad i malm- Uti grufwan eller Söder Berget kallat, som letning, sergeanten Wikmans hustru Sara ligger nära intill Kågeå träsk, skall finnas Ersdotter. Silfwermalm hwaraf mig utaf Sergeanten Förtekning på dem som angifwit de nyare Wikman och Sara Ers dotter som dess Malmstrek hwilka ännu ei blifwit uppfinnare äro, blifwit prof gifwit. approberade. Norr Långträsk, Bergets Malm, som 1 ¼ mihl ifrån den större finnes, synes wara Bygdeå Sokn. äfwen af Silfwer påhittat af bemte Sergeant Eldfastmarcks Bergets Malm är af och hustru och hos mig prof deraf lämnat. Bönderne Christier Ersson i Åkulla och Hans Joensson i Öndebyn, framtedt wid Afwahällornas malm tyckes utwisa koppar min giorde Embetes resa genom Höfdinge- och af merbemte Sergeant och hustru dömerne innewarande åhr 1734. upfunnen är, samt jämwähl profstenar af den samma till mig afgifwit. Umeå 2 Maii Åkulla Bergets Glitter malm är blifwit 1734 Nils Kröyer. framgifwen äfwen hos mig detta åhr.

21 Från senare delen av 1700-talet finns upp- handlingar runt bygget av riksdagshuset i gifter om järnbruken Robertsfors, Hörnefors början av 1900-talet. I Riksarkivets bestånds- och Fredriksfors. översikt del 2, Riksdagen och dess verk och Allmänna kyrkmötet hittar man i riksdagens Överintendentämbetet handlingar och även i utskottens handlingar. Arkivet innehåller ritningar till kyrkor från I översikten ser vi att i riksdagens arkiv finns 1750-talet och fram till 1918. Vidare ritning- länshuvudböcker med verifikationer för Väs- ar till profana byggnader som rådhus, fängel- terbottens län 1719–1765 (lucka för 1720– ser, arkivbyggnader (länsarkiv, landsarkiv), 1722), allmogens besvär samt skrivelser och auktionskammare, arsenaler, bagerier, länsre- besvär från Umeå. sidens (bland annat Umeå 1834 och två skiss- En beståndsöversikt finns på hemsidan förslag 1888) tingshus, skolor, fyrar, broar över arkivet från 1971 och framåt. Riksdags- m.m. Överintendentämbetets arkitekter debatterna spelas in på band från 1966 och kunde omarbeta lokalt upprättade ritningar. filmas från 1993. Här kan man alltså följa de Ett annat viktigt register finns över Sta- västerbottniska riksdagsledamöterna. tens järnvägars ritningssamling. Materialet som finns i Arninge innehåller ritningar över Samlingen av politiska teckningar järnvägsstationer, järnvägshotell och övriga Riksdagen har köpt in samlingar av politiska byggnader. Till kammarkollegiets handlingar teckningar som varit tillgängliga. Projektet finns ett topografiskt register där man kan som påbörjades på 1990-talet är nu avslutat. söka på landskap och socken. Materialet Riksdagen äger inte upphovsrätten och kan innehåller bland annat tvister, överklagning- därför visa original men inte kopiera eller ar, anläggning av nybyggen och förlängning lägga ut teckningar på hemsidan. De största av nybyggens frihetsår. Vid forskarexpeditio- samlingarna är av EWK, Paul Ströyer och Ri- nen finns även dombrev i kopior från Uppsa- ber Hansson. Västerbottniska riksdagsmän la universitetsbibliotek fram till år 1500. som är representerade i samlingen är Maud Olofsson, Margot Wallström och Ola Ullsten. Stockholm – Riksdagens arkiv Riksgatan 2, 100 12 Stockholm Biograficasamlingen Tel 08-786 60 18 Innehåller uppgifter om riksdagsledamöter Besök efter överenskommelse http://www.riksdagen.se från 1867 till idag. Materialet som finns i ku- E-post: [email protected] vert varierar en hel del från ledamot till leda- mot. För de flesta finns vissa grunddata och Riksdagens arkiv före 1971 har överförts till för en del finns även foto. Riksdagen har gett riksarkivet. Av äldre material återstår endast ut biografinTvåkammarriksdagen 1867–1970 samlingen av biografica, ritningar, skisser och – ledamöter och valkretsar. Bd 5 handlar om

22 norrlandslänens riksdagsmän. Vidare har riks- på många olika medier – fonografcylinder dagen gett ut Enkammarriksdagen 1971– (diktafon), 78-varsvskiva, cd, osv. 1993/94, där bd 2 handlar om Västerbotten. Material kan även fjärrlånas från ett antal Dessutom har getts ut Fakta om folkvalda – institutioner i Sverige, bland annat Forsknings- riksdagen 1994/1998, 1998/2002 samt 2002/ arkivet vid Umeå universitet samt Skellefteå 2006. En annan skrift om riksdagsledamöter stadsbibliotek. På nätet kan man söka i Svensk som riksdagen gett ut är Förteckning över bon- mediedatabas. Under den ligger databaserna deståndets ledamöter vid riksdagarna 1809– Svensk folkmusik och Fonografcylindrar. 1866. Om Västerbotten finns det mycket i arki- vet. På plats kan man söka i den datorbasera- Riksdagsmännens resor de katalogen Sesam. Det finns redogörelser från resorna, foton och i vissa fall filmer. Riksdagen har nyligen haft Ljudband en utställning om riksdagsmännens resor. Lars Larsson skrinmålaren – poesi och histo- ria för hela familjen. Sinkadusteatern och Te- Riksdagstrycket ater 23 i Malmö 1975. Magnetband. Ett projekt arbetar med att trycka och ge ut de riksdagsprotokoll som ännu inte är utgiv- Musik na. Det rör sig om prästeståndet 1748–1810 Om man söker på Västerbotten hittar man samt borgarståndet 1748–1785. Volymerna musik från de flesta västerbottniska artister har generösa register på ort, person och sak. eller grupper som gjort skivinspelningar. Någ- Böckerna är av intresse inte minst för släkt- ra exempel på grupper är Burträskara och och hembygdsforskare. Renhornen. Bland artisterna hittar man: • Hedmark, Ann-Kristin: Ann-Kristin, 1975. Stockholm – Enqvist, Gunnar och Hedmark, Ann-Kris- Statens ljud- och bildarkiv tin: Var dag i visa och versch, 1980. Box 24124, 104 51 Stockholm • Per Edberg. Besöksadress: Karlavägen 98, Stockholm Tel 08-783 37 00 (växel), fax: 08-663 18 11 (registrator), • Bo Löfbom. 08-662 27 43 (forskarservice) • Staffan Ling. Öppettider: mån, ons–fre 09–16, tis 09–19 Man hittar även låtar där Västerbotten el- http://www.slba.se E-post:[email protected] ler orter i länet ingår i titeln, såsom: • Kavalleriets defileringsmarsch eller Statens ljud- och bildarkiv är det nationella Hertigen av Västerbotten av Per Berg. arkivet för ljud och rörliga medier. Arkivet • Gånglåt från Västerbotten som spelades innehåller mer än 5 miljoner timmar radio, av Kgl. Göta Livgardes musikkår. Låten tv, musik, video och multimedia. Musik finns inspelades 1914 och gavs ut 1920 på

23 78-varvsskiva. Det är en av de äldsta • Bondebygd – inspelad i Burträsk. skivorna där Västerbotten figurerar. • Systrarna i Gallejaur av Åke Edström. • Per Edberg och Hans Erik Nääs 1937. • Vi måste vara före – ur LO-filmen Vänd- Kringel-polka från Västerbotten. punkten från 1984. Innehåller ett inslag • Blodsdådet i Umeå, Har ni hört den om införande av ny teknik vid ett mejeri i förskräckliga händelsen…; Nyhetsvisor från Västerbotten och hur detta påverkar flera århundraden; Traditionsinspelningar arbetsmiljö, -innehåll och -organisation. från Svenskt visarkiv, 1984. • Stop! Om demokrati, Utbildningsradion • Ture-Låten (efter Ture Andersson, Över­ 1999. Ett inslag om Klimpfjäll och vad klinten), Norsjöpolska. människorna själva kan göra för att hålla Även outgiven musik finns i arkivet. Exem- orten levande. pelvis: Journalfilmer, tidiga filmfragment och • P.G. Eriksson – polskor och valser från kort- samt reklamfilmer finns förtecknade i Västerbotten. Gunnar Westin och Jon Erik databasen Journal Digital. Databasen inne- Öst 1948. Fonografcylinder (diktafon). Lån håller 5 500 filmer. Om man söker på Väs- från Västerbottens museum 1980. terbotten hittar man bl.a. dessa filmer: • Spelmansmusik från Västerbotten. Bo • Boliden från block till gruva, från malm till Widman, Verner Lundberg, Viktor Burman metall i Västerbottens bergslag. 1946. d.y., Burmänren och Manfred Arnkvist, 8 min 10 sek. Daniel Amkoff, 1948. • Sommarminnen från Västerbotten, 1913. På arkivet kan man även söka i Grammo- Gustav Rosén. 11 min, 13 sek. fonarkivets vid Sveriges Radio skivdatabas. • Säljägare, kortfilm av Sven Persson och Richard Tegström, 1944. Inspelad vid Radioprogram Holmön. 9 min, 42 sek. Exempelvis helgmålsringning från Umeå kyr- • Umeå samt Östersund med Frösön. ka 5 juli 1942 och Skellefteå kyrka 1950. Som- 4 min, 52 sek. marandakt – bl.a. från Tavelsjö kapell. Olika inslag i SF:s Veckorevy: • Översvämningskatastrofen i Västerbotten TV 1938-05-30. TV 4 Västerbotten finns från 1994. • Drivning av väldiga renhjordar från Här kan man även söka i Sveriges televi- Norr- till Västerbotten där rajden går på sions sökkatalog. Om man söker på Västerbot- en skogsväg och i bild visas en draghärk. ten får man 16 292 träffar. 1931. • Solförmörkelsen i Brattås 1945-07-09. Film • Röjningsarbete vid Åkulla, Boliden. Några exempel på filmer som finns i arkivet är: Mätarpatrull i snötäckt skog med elektrisk

24 apparatur. 1947. Tunnelgenomslag vid Det materiel som innehåller uppgifter om bygget av Stornorrforsen, 1956. Västerbotten är främst barnmorskeutbild- • Brasafton på fjället. En SF-film från ningen, utackorderade barnhemsbarn samt Västerbottens län av Gunnar Fischer och brandförsäkringar för städerna. Gösta Roosling. Bl.a Stig Grybe medver- kar. – inslag från hela länet: Borkafjäll Barnmorskeläroanstalten i Stockholm stupar ned i Borkajaures vatten, Holmön Den äldsta elevmatrikeln omfattar åren 1760– på avstånd, Rådhustorget i Umeå, Kyrk- 1849 som även innehåller barnmorskor som staden i Lövånger, kyrkstugor i Skellefteå, utexaminerats tidigare. Den första västerbott­ malmlastat tåg i Bolidens gruva, kor och niska barnmorska som finns registrerad här getter på landsväg, exteriör massafabriken presenteras så här i matrikeln: Cathrina Sö- och pappersbruket i Hörnfors. 14 min, 20 dermarck f. Ex för Umeå Stad Död i Maij sek. 1951. 1784. Katarina Södermark kom från Skellef- • SF 3275B. Inspelad 1930–1940. Bl.a. teå och var soldathustru i Ragvaldsträsk. Hon bondbröllop i Västerbotten. skickades genom kyrkoherde Pehr Hög- • SF 3337. Bl.a. bilder från Umeå, Norr- ströms försorg till Stockholm 1755 för att lands dragoner rider på ett fält, utsikt över utbilda sig till barnmorska. Hon tjänstgjorde Umeå, lasarettet med Umeälven i förgrun- som barnmorska i socknen från 1757 till sin den. Inspelad 1958. död 1784. • SF2143. Inspelad 1912. Försöksmobilise- Andra barnmorskor från Västerbotten på ring i Umeå, tåg kommer in på stationen, 1700-talet var: gata i Umeå med marscherande män med • 161. Christina Pehrsdotter Sundström knyten som rycker in. Arbets Karlen Joh. Johanssons Hustru • Kino116. Säljakt på Bottenhavet från Wästberg. Död 1797. Ex. d. 31 Novemb. 1933. 1778 för Löfångers Socken. På Provincial På Statens ljud- och bildarkiv kan man Medici Doctor Näzens wid Umeå Stad även söka i Arbetarrörelsens filmarkiv som recommendation med 16 Rdr 32 S årl. omfattar filmer från 1910- till 1980-talet. Lön. Succederas af No 531. • 163. Christ. Tillberg född Jernstör Stockholm – Stockholms stadsarkiv Färjekarls Hustru. Ex. Do Do 1778 för Box 22063, 104 22 Stockholm Umeå Landsförsling, 40 år gl. Besöksadress: Kungsklippan 6 Tel 08-508 28 300, fax 08-508 28 301 Allmänna barnhusets arkiv Öppettider: mån–fre 9–11, 13–15 http://www.ssa.stockholm.se Rullan över i landsorten utackorderade barn, E-post: [email protected] D2 KB volym 40 som omfattar åren 1886–

25 1932, är uppställd efter de svenska stiften. Vi Uppsala – Institutet för språk och letar under Luleå stift och väljer Burträsk för- folkminnen samling. Då får vi upp en lista med namn. Vi Box 135, 751 04 Uppsala bestämmer oss för att följa det allra första Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 19, Arkivcentrum namnet, Knut Ivan Schönfeldt, född i Jakobs Tel (växel) 018-65 21 60, fax 018-65 21 65 Öppettider: Helgfri tis–fre 9–15 församling, Stockholm (i registret till allmän http://www.sofi.se rulla 1879–1916, D2 JC, s. 239. Nr 5063). E-post: [email protected] Ivan Schönfeldt kom i slutet av sommaren 1905 till skomakare Olof Peter Schönfeldt I Uppsala finns följande avdelningar: Dialekt­ och Anna Margareta Boström i Björnliden avdelningen i Uppsala (DA), Folkminnesavdel­ och fick enligt barnhusets arkiv det bra i sin ningen i Uppsala (FA), Fonogramavdelningen nya familj. i Uppsala samt Namnavdelningen i Uppsala (NA). Städernas allmänna brandstodsbolag Stadsarkivet har brandförsäkringar från svens- Folkminnesavdelningen ka städer. Som en ingång till försäkringarna Arkivet innehåller ett stort antal uppteck- finns ett register över de svenska städerna ningar av folkminnen från slutet av 1800-ta- som redovisar nummer till brandförsäkring- let och fram till idag. Registret finns på kort- arna. Brandförsäkringarna finns i volymer lappar och det går att söka topografiskt. I sorterade på nummer. materialet ingår även svar på frågelistor. Många upptecknare i Västerbotten har läm- Timrå – SCA Merlo nat bidrag till detta rika register. Från Vilhel- Merlovägen 5, 861 34 Timrå mina socken kan nämnas Nils Eriksson, Lisa Tel 060 - 59 41 60, fax 060-58 12 50 Johansson och O.P. Pettersson. www.sca.se Ett exempel på en tidig uppteckning är en I herrgården Merlo finns SCA:s arkiv som berättelse av C.E. Lindström i Norsjö (31/12 omfattar en mängd sågverks- och skogsbolag 1876): som efterhand gått upp i Svenska Cellulosa När de första svenska nybyggarne började Aktiebolaget. Från Västerbotten finns föl- bosätta sig inom den n.v. Norsjö försam- jande sågverksföretag: Baggböle, Brännfors, ling af Westerbottens län, bodde der, Båtvik, Furuögrund, Holmsund AB, Obbola såsom på de flesta ställen i Westerbotten, ångsåg, Sandvik samt Ytterstfors. Andra före- äfven lappar, hvilka ofta oroade svenskar- tag är Byske trämassefabrik, grosshandelsfir- ne, ty de kunde ej fördraga att dessa man James Dickson, Obbola Cellulosa AB, skulle inkräkta deras land och odla deras Obbola linerboard samt Strömbäcks glas- betesmarker. bruk.

26 Många uppteckningar är på dialekt såsom ning. 1964. 22939. Även Bygdeå, Skellef- följande berättelser från kriget 1809: teå, Umeå. • Soldaten Anders Perssons berättelse om • Ågren, Uno: Fotografier tagna vid dialekt- slaget vid Sävar, resan derifrån och till inspelningar i Burträsk 1963. 25267. Stockholm samt om hans besök hos Karl • Bygdeå: Bebyggelsesägen om Elglund. XIV Johan. 1787:8. • Anders Burströms i Vilhelmina berättar • Nielson, Niels Åge: Noter fra min Norr- om ryssarnas påhälsning i Lappvattnet landsrejse sammen med Wallström og 1809. J.V. Lindgren. Gösta Holm 1939. 33881. Uppteckningarna kan handla om materiell • Byske: Nilsson, Naëmi, Språkprov från kultur: Norrlångträsk. 1734. • Jirlow, Ragnar, Arbetsliv i Västerbotten, • Lindh, J.E.: Historier på Byskemål. 9121. textilt arbete. 95 blad, foton, teckningar, • Lövånger: Ingers, I., Sånglekar från Löv- fotoklipp. ånger och Umeå. 1427:5. • Jirlow, Ragnar, Samling av teckningar och • Skellefteå: Ingers, I., Anekdot på mål. foton rörande olika områden av materiell 1427:6. kultur. 40 teckningar, 150 fotografier. • Odstedt, Ella, Skomakarvisa med melodi 27616. Samfärdsel 27904. upptecknad av Alfhild Forslin. 17003. • Tillverkning av snöskor och skidor i • Ohlson, Ella, Rövarna vid Finnforsfallet. Burträsk på 1880-talet. Algot Lundberg 3245:16. 1928. Uppgifter från J.A. Granlund i • Ohlsson, Astrid, Kyrktagning. 4232. Koskullskulle, född 1864 i Villvattnet. (4848 om Umeå). Ingemar Ingers upptecknade 1926 från ele­ • Lindqvist, S., Skämtsaga från Skellefteå ver vid Vindelns folkhögskola ord, gåtor, ram- landsförsamling. 1427:7. sor, lekar och visor. Under samma tid uppteck­ • Renhorn, Gustaf, Om hästkött och häst- nade han ett stort antal ortnamn från slakt. 15 blad. 8545. Västerbotten­ och dessa uppteckningar är vär- • Stenberg, Gunnar, Jakt och fångst. 21332. defulla när det gäller att fastlägga namnens • Wallström, S., Fotografier av hus, redskap, etymologi. båtar m.m. 14655. Om man tittar topografiskt kan man få • Sävar: Norberg, Astrid, Sagor, trollkunnig följande träffar: lapp. 11441. • Bureå: Hällgren, Hilda: Trollhistoria från • Sandström, Axel, Vad gjorde du på skol- Sjöbotten.1787:5. rasterna. 32223. • Burträsk: Hedblom, Folke: Fotografier • Norrland: Furtenbach, G.F., Om draken tagna i samband med grammofonupptag- eller lindormen. 88:83.

27 • Lindgren, J.V, Zigenar (=Tattar-) folkets Exempel på en mindre bildsamling: historia i korthet refererad 10/4 84. 88:85. Ö­ström, Jerker, Bildbilaga till Studier över meddonsteminologien i övre Norrland. I Visor band 25491. I arkivet finns bl.a. följande visor från Väster- botten: Norsjövisan som handlar om Johan Dialektavdelningen Ekmans drunkning på Norsjön 1903, Tavelsjö- Arkivet har en rik samisk ordsamling där någ- visan, Umevisan, Skråmträskvisan och Ring- ra av upptecknarna är Björn Collinder, Harald dals klippa. Av dem är det bara Tavelsjövisan Grundström, Gustaf Hasselbrink (finns utgi- som är på dialekt. Låterskensdansen finns upp- vet i hans sydlapska ordbok), Bo Lundmark, tecknad 1915, nr 88:89. Olof Petter Pettersson, Israel Ruong och K.B. Wiklund. Foton Arkivet är en stor samling av svenska dia- I arkivet finns en stor mängd foton av bygg- lektord från Västerbotten. Några tidiga sam- nader, redskap, båtar m.m., men även av sa- lingar är följande: gespersoner som har lämnat upplysningar till • F. Widmark, Anteckningar från en resa i upptecknare. Detta material är av stort in- Västerbotten 1860. 149:20. Nysätra, Bur- tresse för kulturhistorisk forskning och bör träsk, Skellefteå. kunna användas i lokalhistoriska böcker ef- • Dialekttexter upptecknade av J.V. Lind- tersom något motsvarande bildmaterial och gren. från denna tidiga tid knappast finns i Väster- • Diverse listor med anteckningar av J.A. botten. Linder. Dialektforskaren D.O. Zetterholms foto- Projektet Ordbok över Sveriges dialekter graferade i Burträsk socken 1935. I Risåkläp- påbörjades 1954 och byggde upp en stor pen har han fotograferat en ålderdomlig samling av dialektord. Tre häften har kommit gårdsanläggning med mangårdsbyggnad, fä- ut men projektet är nu vilande. Nu arbetar hus, rundloge med kornbod på taket samt en man med ett populärt dialektlexikon. trolig bagarstuga med dörr på gaveln. Från Namnavdelningen grannbyn Häggnäs finns en märklig tvåvå- ningsbod. Zetterholm har fotograferat inlands- Uppteckningar av ortnamn finns på kortlap- båtar, bl.a. i Storbrännan och Storträsk i Bur- par i lådor. Detta material är kopierat och träsk socken, Stavaträsk i Jörns socken och finns även på DAUM i Umeå. Fällfors i Byske socken. Det är rätt ovanligt På hemsidan finns ett länsvist register över med tidiga foton av denna båttyp. I Stavaträsk Sveriges ortnamn. Västerbottens län färdig- har han fotograferat en gammal gårdsgrupp. ställs hösten 2007 då alla län finns utlagda: Kapsel 4, 14657, 15248. www.sofi.se/servlet/GetDoc?meta_id=1759

28

År 1936 fotograferade Zetterholm i Åsele, en kolmila och ett märkligt skyddstak vid kolmila. Han har även bilder på båtar från Vojmsjön i Vilhelmina och från kyrkstaden i Fatmomakke.

Uppsala – kroppar i Västerbotten, både vid nuvarande Statens geologiska undersökning gruvor men även prospekteringar som inte SGU, biblioteket utvecklats till någon gruva. Beskrivningarna Box 670, 751 28 Uppsala har bland annat gjorts av O.H. Ödman och Besöksadress: Villavägen 18, Uppsala Tel 018-17 93 96, fax 018-17 93 06 Axel Gavelin. Om man söker på Boliden Öppettider: mån–fre 9–15 kommer 1 458 träffar. Vi kan se att fynden www.sgu.se av svavelkis i Stekenjokk gjordes redan 1919 E-post: [email protected] av Axel Gavelin. Materialet innehåller även På hemsidan finns söksystemet GeoRegister kartor, förslag till undersökningar, dagböcker där materialet finns förtecknat. Hos SGU och foton. Här finns handlingar från början finns geologiska beskrivningar över malm- av 1900-talet och framåt.

29 Uppsala – finns även Genealogia Burana, handskrift X46 Uppsala universitetbibliotek som är Bureus egen släktutredning från bör- Handskrifts- och musikenheten jan av 1600-talet. Där nämns ett stort antal Box 510, 751 20 Uppsala släktingar i nästan alla kustsocknar i Norr- Tel 018-471 39 53, 471 39 43 (specialläsesalen), och Västerbotten. Handskriften finns även fax 018-471 39 41 Öppettider: Mån–fre 9–15 mikrofilmad. http://www.ub.uu.se/arv/hamus E-post: [email protected] Nordinska samlingen Nordinska samlingen är sammanställd av bi- På handskriftsavdelningen finns flera goda skop Carl Gustaf Nordin (1749–1812) i hjälpmedel. Ett exempel är ett brevskrivar- Härnösand. Den innehåller originalhandling- register. Från Västerbotten hittar vi exem- ar och avskrifter rörande Sveriges historia pelvis Gabriel Marklin och brorsonen Pehr och topografi. En maskinskriven katalog över Marklin som var garvare i Skellefteå och samlingen finns på biblioteket. Lycksele socknar. Handskriftsavdelningen har Ett exempel på innehållet är handlingar en brevdatabas som omfattar 1900-talet. om invånarna i Nysätra kapellag som ville I ett handskriftsindex hittar vi flera hand- skiljas från Bygdeå. Materialet består av 8 blad lingar om Västerbotten, bl.a. följande: och tycks komma från år 1722. • Högström, Pehr (1714–1784). Hans egen Under Topographia suecana universalis hit- levnadsbeskrivning. X240. tar vi: ”F. Berättelse om Lapparne och deras • Memorial 25/10 1765 om stapelstäderna. lefwerne, till h. Johan Messenius öfwerskick- F. 271. ad. Nordin 997. Johannes Messenius levde • Samlingar till Lapplands historia. Brev till 1579/80–1636.” Högström. N1008. Nordin skrev 1771 av Elias Palmskölds • Pettersson, Olof Petter, folkskollärare i Tär- (1667–1719) samling om Västerbotten (Nor­ naby. Två brev från professor K.B. Wiklund. din 1009). I serien Topographica Suecana Det går att söka topografiskt i handskrift- finns samlat materiel om Västerbotten. Det samlingen. Om man söker på Umeå får man rör sig både om anteckningar och om avskrif- följande träffar: ter av Carl Gustaf Nordin (Nordin 1010). • Handlingar rörande staden Umeå. N290 • Umeå och Bygdeå skärgårdar, karta 1809. Palmskiöldska samlingen F. 647f. Palmskiöldska samlingen sammanställdes av Bland personarkiven hittar vi även Johan sekreteraren Elias Palmskiöld (1667–1719) Bure eller Johannes Thomae Bureus (1568– och innehåller hans egna anteckningar och 1652). I materialet som omfattar 3 volymer avskrifter av handlingar samt tryck rörande

30 Sveriges historia och topografi, framför allt av med samiska ortnamn. Beskrivning av sträck- intresse för forskning om 1600-tal och tidigt an mellan Malgomaj och Ransarn med ort- 1700-tal. En maskinskriven katalog över sam- namn och avstånd. Handritad karta över lingen finns på biblioteket. (Under no XIV To- Ransarn med omgivning. Ransarn har här pographica finns tom LVI Westerbotten, pag även namnet Ryssvattnet. Balansräkning över 506, rätt nummer 309. Dessutom tom LVII, Per Erik Hofrings sterbhus 1872–1873. För- Lappland, pag. 514, rätt nummer 310.) teckning över personer som var skyldiga Nensén pengar åren 1850–1864. Handlingar Johan Ihres handskriftssamling från Bergvattnets by. Brev. Tvist om däm- Johan Ihre (1707–1780) var en språkforskare ningar i Lajksjöån och Fjällån. Predikningar. som samlade på många olika typer av skrifter, Uppteckning av doktor Joh. Ångström 1859 bland annat språk och topografi. Ett exempel och 1860 – om sjukdomar och växter. Brev på skrifter som ingår i samlingen är: ”189. från K.B. Wiklund till Erik Modin. Journal öfwer en Resa Genom Rikets Norra Samlingen skänktes 1928 till Uppsala uni- Provincier. Förrättad År 1784. af Carl Fredric versitetsbibliotek av Nenséns dotterdotter Möller Chemiae & Botanices Studiosus. Egen- Anna Wassdahl i Gäddede. händig renskift. 76 s”. Resan sträckte sig ge- nom de norrländska kusttrakterna till Luleå Västerbottningar i Uppsala lappmark med återfärd genom Finland. Medlemsmatriklar från föregångarna till Norr­ lands nation finns tryckta av Erik Modin för Nensénska samlingen perioden 1595–1889. Efter 1889 måste vi gå Dokumenten har skrivits av kyrkoherde Jo- till Norrlands nations arkiv. nas Andersson Nensén (1791–1881) som var • D1 Inskrivningsmatriklar 1827-. kyrkoherde i Dorotea. Han har upptecknat • D2 Medlemsregister 1828–1943. nordsvensk kultur, ett arbete som påbörjades • K1 Fotografialbum Ca 1860–1994. 1813 och sträckte sig över sju årtionden. Ma- • K2 Porträttkartotek ca 1930– ca 1970. terialet innehåller uppgifter om samiskt, • K5 Övriga foton ca 1900–1994. svenskt och finskt folkliv, samt även lite om • L7A Tidningsurklipp 1920–1989. baltiskt folkliv. Hans arbete har beteckning- Arkivet innehåller mycket mer material arna R649-650. som speglar livet vid nationen. På Uppsala universitetsbibliotek finns även en okatalogiserad samling Nc1545 som har ett blandat innehåll: Samling med ryska och norska ord med översättning. Rysk gramma- tik. En beskrivning av trakten runt Ransarn

31 Örebro – Arkivcentrum Örebro län Finland – Nikolaigatan 3, 702 10 Örebro Finska riksarkivet i Helsingfors Tel 019-611 29 00, fax 019-611 81 20 PB 258, 00171 Helsingfors Öppettider: mån–fre 08.30–17.00 (lunchstängt 12–13), tis Besöksadress: Fredsgatan 17 sep–maj 17 – 20 Tel (09) 228 521, fax (09) 176 302 Sommaröppet jun–aug 09–16 (lunchstängt 12–13) Öppettider: mån–fre 9–20, lör 9–15 http://www.arkivcentrum.t.se/arkivcentrum/arkivcentrum.htm http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet E-post: [email protected] E-post: [email protected] Arkivet bildades den 1 januari 2007 genom Ett arkiv med anknytning till Västerbotten är en sammanslagning av Folkrörelsernas arkiv i Carpelan – Oodensaari brevsamling. Här finns Örebro län och Örebro läns företagsarkiv. brev från majoren på Nyborg i Skellefteå Jo- Arkivet har inte något lokalt material från han Fredrik Carpelan till brodern Carl Efraim Västerbotten men har en del riksorganisatio- Carpelan. Breven rör bland annat Bergsskärs ners arkiv som har och har haft verksamhet i skeppsvarv i Lövångers socken och livet på Västerbotten. Nyborg. Tiden är slutet av 1700-talet. Några exempel är Blåbandsrörelsen där ar- kivet har material från organisationens fastig- Norge – Rana museum i Mo hetsförening 1938–1997, fjällstugeförening Kulturhistorisk avdelning 1938–1993, folkhögskoleförening 1946–1952, Postboks 98, Fr. Nansengate 22, 8601 Mo i Rana studieförbund 1908–1983, svenska blåbands- Tel (+47) 751 10 133, fax (+47) 751 10 131 scouter 1934–1972 samt huvudorganisatio- Öppettider: mån–fre 10–15.30, sommaren mån–fre 10–16 http://www.helgelandmuseum.no nen Sveriges blåbandsförbund 1883–2000. E-post: [email protected] Andra riksorganisationer som förvarar sina arkiv i Arkivcentrum Örebro län är Örebro- Firman L.A. Meyers arkiv är av stort intresse missionen 1864–1999, Kamratföreningen för för västerbottningar. Samerna i Tärnaområ- Örebromissionen 1913–1946, Caravan club det hade under lång tid bedrivit handel med of Sweden 1958–1997, Gideoniterna, sam­ norska köpmän, så när nybyggarna kom var kristen­ rörelse för spridande av biblar 1919– det naturligt att de fortsatte med denna kö- 1980, Hoppets här (Sveriges ­blåbandsförbund) penskap. Lars Aager Meyer grundade 1860 1902– 1998, ILCO – Svenskt förbund för sto- ett större handelshus i Mo. Handelshuset LA miopererade 1964–1992, Kamraternas mo- Meyer blev den främsta handelspartnern för torklubb – kristna motorkamraterna 1924– svenskarna, och Meyer var omtalad för sin 1962, Missionssällskapet Helgelseförbundet generositet. Det betraktades som ett nöje att 1889–1997, Helgelseförbundets ungdom åka till Meyer i Mo. Varor som de svenska 1954–1996 samt Svenska skogs- och flott- fjällbönderna hade med sig var framför allt ningsarbetarförbundet 1954–1966. smör, näver och ripor. Men det kunde även

32 Posten i Sävar, foto Ragnar Jirlow, 1920. Ur Nordiska museets topografiska bildarkiv.

vara andra varor. Varor som köptes i Norge Använd arkiven var mjöl, utsäde, salt och kaffe. Arkivens samlingar är som synes mycket rika, Material i Meyerarkivet som rör svensk- och det är väl värt att undersöka vad som finns handeln är en huvudbok med svenska gälde- i arkiven innan man publicerar lokalhistoriska närer 1880–1891. Här finns uppgifter om böcker eller forskning inom arkivens verk- namn och ort för personerna. Vidare finns en samhetsområden. Det finns mera samlat än kopiebok med brev 1905–1926 till svenska vad man kan tro! Och du kan förädla arkivens kontakter. Dessutom finns en kladdbok för information genom att kanske identifiera per- åren 1893–1895. Det finns inga fotografier i soner på fotografier eller ta fram mera infor- arkivet. mation i anslutning till uppteckningar.

33 t n i vers it e u u me å t , f orksn i ngsark ve , larsson g ö ran

34 Arkiv i Västerbotten – en guide till några av länets arkiv Ingrid Sjödin

I förra avsnittet kunde vi läsa om många av de arkiv, i och utanför landet, som har material om Västerbotten. Naturligtvis har vi också en mängd arkiv här i länet som förtjänar att lyftas fram. Följande avsnitt kan tjäna som en guide till några av våra viktigaste arkiv i framför allt Umeå och Skellefteå när det gäller kulturhistoriskt material. Redovisningen gör inte alls anspråk på att vara heltäckande. Vid sidan av de som presenteras här, finns ytterligare en mängd offentliga och privata arkiv­ samlingar, exempelvis alla kommun- och företagsarkiv, som är väl värda ett besök.

Dialekt-, ortnamns- och folkminnes- DAUM yttrar sig också i ärenden om fast- arkivet i Umeå (DAUM) ställande av ortnamn och granskar förslag till Länsmansvägen 5, 904 20 Umeå namn på allmänna kartor. Tel 090-13 58 15 Öppettider: mån–fre 10–15 Folkrörelsearkivet i Västerbotten www.sofi.se/daum E-post: [email protected] (Umeå) Gammlia, 903 42 Umeå DAUM samlar arkivmaterial om dialekter, Tel 090-71 30 30 Öppetider: mån–fre 9–16 folkminnen, lokalhistoria, folkmusik, ort- www.folkrörelsearkivet.se namn och personnamn i Norrbottens och E-post: [email protected] Västerbottens län. I arkivet finns inspelning- ar och uppteckningar om svenskar, samer Folkrörelsearkivet arkiverar i första hand före­ och tornedalingar, på svenska, samiska, me- ningsmaterial men även personarkiv och byar- änkieli och finska. Referensbibliotek med kiv. Materialet berör i huvudsak Västerbottens böcker, tidskrifter och särtryck om språk och län. Arkivet har forskarexpeditioner i både kulturhistoria. Umeå och Skellefteå. I Skellefteå förvaras­

35 m u se tt ens s t er b o /Vä E ngman tt er P e

På Folkrörelsearkivet i Västerbotten förvaras bland annat Umeå flottningsförenings arkiv. Monica Sténs, Umeå, visar en karta ur arkivets stora kartmaterial.

handlingar från norra länsdelen (Skellefteå, Forskningsarkivet, Norsjö och Malå) och i Umeå finns material Umeå universitetsbibliotek från övriga länet, bland annat finns länets alla Umeå universitet, 901 74 Umeå flottningsföreningar samlade här. Ett centralt Tel 090-786 65 71 register finns i Umeå. Öppettider: se nedan. http://www.foark.umu.se Ett större arkivbildarregister kommer under E-post: [email protected] senare delen av 2007 att läggas ut på Internet.

36 Forskningsarkivet är normalt öppet för använ- stugearkiv, barnhemsarkiv, arkiv efter dare alla veckans dagar med åtkomst till ar- ­ned­lagda landstingsskolor som lanthushålls-, kivdatabaser, mikrokort, arkivförteckningar, lant­bruks- och verkstadsskolor samt skolor/ referenslitteratur m.m. För åtkomst till speci- utbildningar med vårdinriktning. alsamlingar, handledning m.m. gäller kont­ orstiderna 9–17, måndag–fredag. Forsknings- Lantmäterimyndigheten arkivets öppna samlingar med ­mikrokort, Västerbottens län databaser m.m. är tillgängliga även kvällar och Box 3044, 903 02 Umeå helger, se Universitetsbibliotekets öppettider Besöksadress: Kungsgatan 80 (ingång från gården) (http://www.ub.umu.se). Tel 0771-63 63 63 växel Öppettider: mån–fre 9–12 I Forskningsarkivet handskriftssamling finns http://historiskakartor.lantmäteriet.se/arken/s/search.html främst enskilda arkiv av norrländskt intresse, i samlingarna finns bland annat författarna Sara I lantmäterimyndighetens arkiv finns bl.a. Lidmans och Helmer Grundströms arkiv. Pro- handlingar och kartor till lantmäteriförrätt- jektarkiv innehåller handlingar från avslutade ningar. Handlingar och kartor som avser för- forskningsprojekt vid universitetet avsedda att rättningar före 1888 (Umeå stadsbrand) bevaras för framtiden och hållas tillgängliga finns i kopior. Original finns i Lantmäteriets för forskning. Bland arkiv som kan nämnas är: arkiv i Gävle. Kartor och handlingar är till- Center för arktisk kulturforskning vid Umeå gängliga i särskilt forskarutrymme. För histo- universitet. riska kartor via Internet, se Lantmäteriets hemsida. Landstingsarkivet i Västerbottens län Landstingshuset, 901 89 Umeå Länsstyrelsen Västerbottens län Besöksadress: Köksvägen 11 901 86 Umeå Tel 090-785 72 99 Besöksadress: Storgatan 71 B Öppettider: mån–fre kontorstid (dock säkrast efter överens- Tel 090-10 70 00 (växel), 090-10 71 14 (diarium och arkiv) kommelse) Öppettider: mån–fre 9–16 E-post: [email protected] www.ac.lst.se E-post:[email protected] Arkivmaterialet omfattar handlingar från landstingsmöten,­­­­ centrala nämnder och styrel- Handlingar och dokument från myndighe- ser. Umeå lasaretts adm.arkiv från 1785, Skel- ten från 1971 och framåt. Bland länsstyrel- lefteå lasaretts adm.arkiv från 1865, Lycksele sens verksamheter finns bland annat miljö- lasaretts adm.arkiv från 1960 samt handlingar och naturfrågor, körkort, jakt och fiske, stöd från Umedalens sjukhus (landstingskommu- för tillväxten för Västerbotten och sociala nala tiden), Hällnäs sjukhus 1926–1967, sjuk- frågor. Sökingång är ett centralt diarium.

37 Stadsarkivet – Umeå kommun ningar och arkivbeskrivningar över förvalt- Umeå kommun, 901 84 Umeå ningarnas och de flesta institutioners arkiv, Besöksadress: Umestan, hus 2, vån 2 diarier och studeranderegister. Tel 090-16 59 10, 16 59 11 Öppettider: mån–fre under kontorstid, efter överenskommelse Västerbottens museum http://www.umea.se E-post: [email protected] Box 3183, 903 04 Umeå Besöksadress: Gammlia Stadsarkivet är arkivdepå för både nuvaran- Tel 090-17 18 26, 17 18 27 (fotoarkiv) 090-17 18 08 (övriga arkiv) de och upphörda kommunala myndigheter, Öppettider: Fotoarkivet tis–tors 10–11.30, 12.30–16, bolag och stiftelser. Här finns protokoll, soci- övriga arkiv efter överenskommelse altjänstakter, skolbetyg, husritningar m.m. www.vbm.se E-post: [email protected] Stadsarkivet förvarar även deponerade arkiv, exempelvis Vännäs landskommun och Vän- Fotoarkivets samlingar omfattar ca 4 miljo- näs municipalsamhälle, vissa friskolor och av ner fotografier, en samling originalfilmer och Stiftelsen Regementmuseet deponerade ar- museets nutidsdokumentationer. De övriga kivbildare med anknytning till det nedlagda arkiven består av ämbetsarkiv med bland an- Västerbottens regemente. Från och med 2007 nat intervjuer, uppteckningar, byggnadsdoku- publiceras förteckningar över i första hand mentationer, kartor och tidningsklipp samt upphörda arkivbildare som förvaras vid Stads- Svenska skidmuseets arkiv och en mindre arkivet (www.visualarkiv.se). mängd person- och företagsarkiv. Museets faktarum, bemannat tis–fre 10–16, Universitetsförvaltningens arkiv, lör 12–16 och sön 12–17, är inriktat på Umeå Umeå universitet stads historia. I faktarummet finns referens- 901 87 Umeå litteratur, filmer, musik och CD-skivor med Besöksadress: Förvaltningshuset lokalhistoriskt material som besökaren kan Tel 090-786 79 25 Öppettider: mån–ons, fre 9.30–11, 12–14.30, tor 8.30–11 ta del av. (dock säkrast efter överenskommelse) www.umu.se/univledkansli E-post: [email protected] Folkrörelsearkivet i Västerbotten (Skellefteå) I arkivet förvaras Medicinska Högskolans ar- Nordanå, 931 33 Skellefteå kiv 1958–1963 och universitetsförvaltningens Tel 0910-880 05 arkiv från och med 1963. Universitetets för- Öppetider: mån–fre 9–16 www.folkrorelsearkivet.se valtningsarkiv förvarar även nedlagda institu- E-post: [email protected] tionsarkiv. Dessutom finns ca 100 institutions­ arkiv som förvaras på respektive institution. Folkrörelsearkivet arkiverar i första hand för- De sökingångar som finns är arkivförteck- eningsmaterial men även personarkiv och

38 B M /V , Bj u r h olm , E r i ksson ti na A l b er

By- och grupporträtt framför gård i Buberget, ca 1906 – ett exempel på ett av de ca 4 miljoner fotografier som finns i Västerbottens museums fotoarkiv.

byarkiv. Materialet berör i huvudsak Väster- material från övriga länet, bland annat finns bottens län. Arkivet har forskarexpeditioner länets alla flottningsföreningar samlade här. i både Umeå och Skellefteå. I Skellefteå för- Ett centralt register finns i Umeå. varas handlingar från norra länsdelen (Skel- Ett större arkivbildarregister kommer under lefteå, Norsjö och Malå) och i Umeå finns senare delen av 2007 att läggas ut på Internet.

39 Sara Lidman var själv en flitig arkivbesökare. Numera finns hennes egna handlingar i Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.

Företagsarkivet i Westerbotten Ångbryggeri. Även arkivdepå i Hörnefors med Nordanå, 931 33 Skellefteå material främst från södra delen av länet. Tel 0910-77 80 32 Öppettider: mån–fre 8–16, efter överenskommelse Kunskapskällan, Skellefteå museum http://foretagsarkivet.skelleftea.org E-post: [email protected] Box 146, 931 22 Skellefteå Tel 0910-73 55 40 (Kunskapskällan), 0910-73 55 10 (receptionen) Företagsarkivet har arkivmaterial från äldre Öppettider: tis 12–21 (vinterhalvåret), ons–fre, sö 12–16 banker, försäkringsbolag, innovationsföretag, Sommartid tis–fre 12-16 (ej öppet sön) gamla handelsföretag, sågverk, bryggerier, ca- www.skellefteamuseum.se E-post: [email protected] féer m.m. Exempel på arkiv är Scharins&Söner AB, Inriktningen är främst på Skellefteå, Malå och Bussar i Västerbotten (fotoarkiv), Skellefteå Norsjö kommuner (men även andra ­delar

40 finns medtaget). Kunskapskällan innehåller Bure Arkiv för närvarande referensbibliotek, dokumen- Industrivägen 51, 930 15 Bureå tationer (rapporter, inventeringar och sam- Tel 0910-78 03 50 Öppettider: efter överenskommelse manställningar), klipparkiv (på mikrokort), www.bure-arkiv.nu tidningsfilm, lantmäteriets kartor på rullfilm E-post: [email protected] och mikrokort, fornlämningskartor med forn- lämningsregister, fotografier, kulturhistoriska I Bureå, två mil söder om Skellefteå, finns videofilmer, personhistoriskt arkiv (mikro- Bure bolags arkiv. Arkivet innehåller bolagets kort, rullfilmer, CD, olika datorprogram – handlingar från dess verksamhet, som om- t.ex. Genline, Indiko och SVAR, kopior, regis- spänner 200 år av träindustri: sågverk och ter och avskrifter från olika arkiv). massafabrik. Så gott som alla dokument är Annan information kan hämtas fram på sparade, liksom material från bolagets många begäran, exmpelvis en del enskilda arkiv. Om åtaganden i samhället. Bure bolag verkade i så önskas kan arkivmaterial från andra insti- stora delar av Västerbotten och Norrbotten. tutioner lånas in. Förutom arkiv finns även utställningar om bland annat Bure bolag och Bureås utveck- Skellefteå kommunarkiv ling under de sista århundradena. Kommunarkivet, Skellefteå kommun 930 87 Skellefteå Samiska pressklipparkivet – Besöksadress: Trädgårdsgatan 7 Tel 0910-73 46 15 Vilhelmina folkbibliotek Öppettider: mån–fre 8–16 Torget 6, 912 81 Vilhelmina www.skelleftea.se Besöksadress: Tingsgatan 8 (Folkets hus) E-post: [email protected] Tel 0940-141 60 Öppettider: mån, ons, tor 11–19, tis, fre 11–17, I Skellefteå kommunarkiv förvaras arkiven efter överenskommelse http://www.kommun-biblioteket.vilhelmina.com från de upphörda kommunerna, nämnderna, E-post: [email protected] styrelserna, municipalsamhällena och från kommunens nuvarande nämnder och styrel- På den samiska avdelningen på Vilhelmina ser med undantag för de sista åren som för- folkbibliotek finns ett samiskt pressklippar- varas på resp. förvaltning. kiv, med ca 50 000 sidor klipp i 500 A4-pär- Exempel på handlingar är kommunstyrel- mar. Klippen är samlade från svenska tid- sens protokoll från 1871 och framåt, Arbets- ningar under perioden 1966–2003. Materialet och nödhjälpskommitténs protokoll 1886– är datumordnat. 1871, Kristidsnämndernas handlingar, ham- nens uppbördsböcker och rapporter 1877– 1957, utackorderingslängder för fattighjon, betygskataloger och klasslistor.

41 Undersökningar på platsen för det forna Umeå Anders Huggert

Umeå stad har grundats vid två tillfällen; nämligen både 1588 vid den medeltida sockenkyrkan och 1622 på den plats där tätortens centrum nu är beläget. Kunskapen om den första stadsbildningen är begränsad och bygger främst på uppgifter i ett fåtal skrivna källor, men det har i samband med markexploatering också gjorts arkeologiska efterforskningar. Vidare finns det en samling metallföremål från en undersökning, som en privat- person, helt illegalt, utfört med metalldetektor. Syftet med artikeln är att ge en överblick av kunskapsläget och då kanske främst att presentera några intressanta föremålsfynd, som – så när som på ett mynt – hittills inte alls bedömts och tolkats i sammanhanget.

Utifrån skrivna källor och topografi med lugnvatten. Detta naturliga hamnläge Det första verkliga försöket att grunda en var förmodligen sedan länge i bruk som land- stad i Övre Norrland gjordes 1588 i Umeå ningsplats. Genom skrivna källor från tiden socken. Inte oväntat gällde det den befintliga strax före 1588 är det känt att konungen centrala platsen vid den medeltida socken- hade en bod i det som då kallades Umeå kyrkan; belägen strax nedströms älvens sista hamn – den så kallade konungz Bodenn. Till forssträcka före utflödet i havet. Stadsområ- saken hör att prästgårdens ägor gränsade till det stakades ut i prästgårdens åker- och ängs- fogdegården – Backens kungsgård. mark, i direkt anslutning till älven; just på den Det var konungen själv – Johan III – som plats där det i skydd av en bastant kullerstens- drev på om stadsgrundningar i rikets nordli- formation – Prest öhren (1686), Hambn Ören ga del. På landsbygden och i olaga hamnar (1714) eller Stenörn (1735) – fanns en vik bedrevs nämligen en omfattande kommersi-

42 ell verksamhet, som nu skulle koncentreras t

till en eller ett par köpstäder. Landsköpmän H u gger (begreppet innefattar även hantverkare och ämbetsmän) i Umeå tog fasta på detta och A nders uppvaktade 1585 konungen för att få till stånd en etablering i den egna socknen. Stads- grundningsbeslutet 1588 tillförsäkrade inflyt- tarna sex års skattefrihet, vilket lockade många sockenbor att låta registrera sig som borgare. Landsköpmännen i de övriga sock- narna i södra Västerbotten föredrog emeller- tid att bli kvar på sina gårdar och, som tidi- gare, betala köpmanspengar till konungens fogde. Den nya staden kom emellertid att föra en tynande tillvaro. Redan 1594, då pe- rioden av skattefrihet löpte ut, fanns där inte längre några mantalsskrivna borgare. 1622 grundades staden på nytt och denna gång 4 km längre nedströms älven. Vid valet av eta- bleringsplats 1588 var socknens sedvanliga Häradsvägen är i dag ett mycket populärt promenadstråk. Vy mot väst genom nätverk för övergripande samhällsfunktio- området Hamnen i oktober 2004. ner, handel och andra möten uppenbarligen helt bestämmande, medan de naturgeogra- fiska förutsättningarna i högre grad fick råda Arkeologiska undersökningar 1622. Det forna stadsområdet kallas av tradition Själva privilegiebrevet från 1588 – utfär- Hamnen och utgörs numera närmast älven dat på Uppsala slott den 20 december – är av en remsa parkmark, som i hela sin längd tyvärr inte bevarat i original, men tursamt genomkorsas av Häradsvägen, den första nog i en ungefär samtidig kopia, som förva- landsvägen mellan sockenkyrkan och den ras bland ”Kungliga och furstliga personers 1622 grundade staden. brev” i Kammararkivet (Privilegier, nr 397). Parken gränsar uppåt landbacken till igen- Redan av rent praktiska skäl bör det ha fun- lagd åker och en i sen tid inrättad begrav- nits en dispositionsplan över stadsområdet. ningsplats, som är en utvidgning av det äldre Någon sådan är emellertid inte i behåll, var- kyrkogårdsområdet. Inför den etappvisa ut- för det ej heller är känt hur området var be- vidgningen, under 1970- och 80-talen, gjor- byggt – eller snarare var tänkt att bebyggas. de länsmuseet arkeologiska förundersök-

43

”Hambnen med Kyrckio Huus”. Utsnitt ur lantmätaren Peter Häggströms karta över Umeå sockens prästboställe 1714–15. Lantmäteriverket: Z31–76:2.

ningar för att ta reda på om det i marken ment och bitar av kritpipor, glas, porslin, fanns någon form av fasta bebyggelseläm- stengods och rödgodskeramik. Inget av detta ningar eller intressanta föremål. föreföll vara äldre än från 1700-talet. Iaktta- Då åkern ännu var i bruk syntes det tyd- gelserna minner om, att det vid den tiden, ligt, att jorden var mörkare till färgen i ett och ännu in på 1900-talet, fanns kyrkstugor 15–20 m brett stråk i anslutning till park- i området. marken. Där låg också stycken av tegelsten, Av detta syns i parkmarken fortfarande järnskrot och diverse hushållsavfall: frag- lämningar efter ett och annat byggnadsfun-

44 dament samt en förvånansvärt väl bevarad

källargrop, ingrävd överst i älvbrinken. m u se

De arkeologiska grävningsundersökningar- tt ens na i åkermarken var inte särskilt givande. Det

ursprungliga fyndförande marklagret hade vid s t er b o /Vä man

jordbruksarbetet rörts om i ploggången. En- Ny

dast på en av de undersökta platserna konsta- P ekka terades kulturlager som bevarats intakt, näm- ligen ett begränsat parti som var så pass djupt beläget att det inte påverkats. Det var fråga om en 0,75 m djup och åtminstone 0,7 m vid nedgrävning, som hade flat botten och Skärva ur rödbrunt kärl av fullständigt sintrat stengods. vertikala sidor (Vbm dnr 366/87). Gropen I naturlig storlek är den 2.5 cm tvärs över (Vbm inv.nr 15.231: 3). har kanske varit en enkel form av källare, där man förvarat värmekänsliga livsmedel? Vid ett tillfälle 1975 granskade artikelför- fattaren några jordhögar som låg kvar i kan- mål märks en väl bibehållen slaggkaka, av ten av ett då redan utschaktat område. Det den typ som bildas i bottnen på smedjans konstaterades att där fanns diverse gammalt smides- eller återupphettningsgrop och som avskräde, av såväl organiskt som oorganiskt därför kallas ”bottenslagg”. Vidare märks en slag (dnr 100/83). Bland tillvaratagna före- skärva ur en kruka, eller ett litet krus, av full- ständigt sintrat (vid bränning i hög tempera- tur smält) stengods. Själva godset är ljusgrått till färgen, medan kärlets utsida är mörkt rödbrun och glänsande. Sådan keramik pro-

m u se ducerades under 1300–1500-talen i Rhen-

tt ens området i Tyskland och exporterades till den nordiska marknaden. Jag återkommer till s t er b o /Vä detta längre fram i artikeln. man

Ny Vid ett annat tillfälle påträffades ett stycke

P ekka mörkröd Gävle-Dalasandsten, som låg utan närmare sammanhang i stadsområdets slänt ner mot hamnen (dnr 359/04). Sådan sand- sten finns geologiskt i småförekomster i Ång-

Slaggkaka som bildats i smedjans ässja. ermanlands kustland, men utefter Norr- I naturlig storlek är den drygt 11 cm tvärs över. landskusten egentligen först vid Gävle och

45 där längs Gavleåns bäcken. Sandstenen har samheten bedrevs illegalt. Den som tänker nyttjats som råämne till brynen och kvarn- använda sådan utrustning i terrängen måste stenar. De fullt färdigställda produkterna an- nämligen först skaffa tillstånd från länsstyrel- träffas emellanåt på den västerbottniska lands- sen. I det nu aktuella fallet ledde skattsökan- bygden. Transporten hit upp bör ha skett till det till polisanmälan, utredning, åtal och se- sjöss. På sandstenstycket från stadsområdet dan fällande dom i Umeå tingsrätt. Det syns spår av kalkbruk, så stenen har ingått i tillvaratagna materialet tillföll staten och finns ett murverk – kanske en eldstad? på länsmuseet (dnr 494/91; inv.nr 15.301). Fyndförteckningen upptar 131 föremål Undersökning med metalldetektor med tonvikten på kategorierna fingerborgar, Vid olika tillfällen under sommaren 1989 an- knappar, remspännen, mynt och smältor av vände en privatperson metalldetektor inom koppar, brons och tenn/bly (dnr 876/89). området Hamnen, och avsikten var tydligen Inte ett enda järnföremål ingår i samlingen, att finna värdefulla metallföremål, förmodli- varför sådana uppenbarligen kasserats redan gen i första hand gammalt svenskt mynt. Verk- vid fyndtillfället. I övrigt får den godtyckligt tillkomna samlingen anses ge ett rätt gott be- grepp om vad marken i det gamla stadsområ- det döljer, då det gäller metallföremål: Mynten är 24 till antalet och alla av låg va- lör. De omspänner tiden 1573–1803. Det m u se äldsta är en 2-öring präglad för Johan III, som tt ens regerade 1568–1592. Drottning Kristinas (1632–1654) 1/4 öre föreligger i 7 exemplar s t er b o /Vä

man och det gör även Karl XI:s (1660–1697) 1/6 Ny öre. Kristinas och Karls kopparslantar i lägsta P ekka valör utgör, med andra ord, mer än hälften av det totala antalet påträffade mynt och kan snarast knytas till livet i kyrkstaden. Samlingens övriga föremål ger inte alls samma säkra besked då det gäller åldern. Yngst är emellertid ett blänke för fiske med pimpelspö – en pirk från senare delen av 1900-talet. Förutom myntet från 1573 är det ytterligare några föremål som kan ha hamnat Tio metallföremål som kan tänkas ha samband med det forna Umeå: tappkran, fingerborg, söljeramar, remhyska, sländtrissa, mynt – 2 öre Johan III 1573, på platsen vid tiden för den första staden och knappar och en plomb, som antagligen förseglat en packe importerat tyg. det är enligt min bedömning följande:

46 En kran som använts för att tappa öl ur Ny-Lödöse var Göteborgs föregångare och tunnor. Tappkranar med det nu aktuella ut- (Gamla) Lödöses direkta arvtagare. Knappar seendet hör hemma i 1500–1600-talen. av samma typ, men med några andra av de i Kvinnlig handaslöjd kommer till synes ge- Amsterdam förekommande motiven, har på- nom fingerborg och sländtrissa. Fingerbor- träffats i dåtida sameland både uppefter gen är av mässing och har svagt konkav sida, Ume och Byske älv; i det förra fallet i en kå- varför den antagligen är från 1500-talet. talämning på 1600–1700-talens handelsplats Sländtrissan är av bly och kan mycket väl vid Lyckselet (Gammplatsen) och i det sena- vara från medeltiden. I fyndmaterialet ingår re på en boplats med husgrund vid Lappvi- ytterligare fyra fingerborgar, men de är av ty- ken, Garaselet. Boplatsen vid Lappviken var per som förmodligen uppträder först under i bruk under sen medeltid och uppenbarli- kyrkstadstiden. Fingerborgarna låter ana att gen även fram i 1600-talet. Platsen är belä- kvinnan, under helgdagsförhållandena i kyrk- gen fågelvägen ungefär åtta mil uppströms staden, gärna utförde sömnad och annan han- Byskeälven. daslöjd. Här var hon fri från ladugårdsbestyr. Slutligen handlar det om en plomb av bly. Till klädedräkten räknas gärna både sölje- Den har antagligen varit fäst på en packe im- ramar, remhyskor och knappar. En datering porterat tyg och garanterade varans ursprung till 1500-talet kan gälla för både söljeramar- och kvalitet. Plomber av den nu aktuella ty- na och hyskan. Åtminstone den ena söljera- pen förekommer bland fynden i Amsterdam men ger intryck av att till och med kunna från 1500-talets senare hälft och under vara något äldre än så. Knapparna har mått- 1600-talet. Exemplaret från vårt nordliga ligt välvd framsida och är i det ena fallet till- stadsområde är på ena sidan på två ställen verkad av kopparlegering och i det andra av stämplat med ett ”W”. Det har tyvärr ännu bly. Då sådana knappar påträffats vid arkeo- inte lyckats att bestämma ursprungsorten. logiska utgrävningar i Amsterdam, har de ge- Vid bedömningen av blyplomben och nom fyndomständigheterna kunnat dateras knapparna gav det i Amsterdam framgrävda till 1600-talets första fjärdedel. Vår knapp av materialet mycket god vägledning när det kopparlegering visar på framsidan ett orna- gäller datering. Det ligger i sammanhanget ment i relief. Motivet är, på grund av korrosi- nära till hands, att hänvisa till just det hol- on, svårt att tyda, men föreställer uppenbar- ländska materialet. Holländska köpmän visa- ligen en fågel – i starkt stiliserad form. Samma de nämligen under senare delen av medelti- motiv förekommer på åtminstone en av de i den ett ökat intresse för den nordiska Amsterdam tillvaratagna knapparna. Ett geo- marknaden; främst Danmark och Norge, men grafiskt sett något mer närbeläget exempel även Sverige, som dock endast i området vid kommer från den västsvenska staden Ny- Göta älvs mynning hade direkt kontakt med Lödöse, som existerade från 1473 till 1621/24. västerhavet. Holländarna sökte sig också inåt

47 alla rikets hamnar och köpstäder. Utveck- lingen gick därhän, att Östersjön på 1540-ta- let helt öppnades för den holländska han- deln. Under 1500-talets senare hälft och vidare under 1600-talet ökade de holländska köpmännens och hantverkarnas inflytande i det svenska samhället. Redan i början av 1580-talet bodde det ett hundratal holländare i Stockholm. De flesta av dem tillhörde köpmannafamiljer, som på så sätt etablerat filial på den svenska marknaden. Förankringen i Stockholm kom speciellt väl till pass, då det gällde hollända- res möjligheter att agera i bottniska handels- sammanhang, i det läget att staten 1614 in- fört särskilda restriktioner avsedda att gynna huvudstaden. Det så kallade ”Bottniska han- delstvånget” innebar att norrlänningar inte fick segla med varor söder om Stockholm och inte heller ta emot utländska fartyg i de egna hamnarna. Bergskollegium i Stockholm vände sig till holländare då man i mitten av 1600-talet ville få igång järnutvinning i Ju- Tremastare med dateringen 1564 och i bakgrunden en enmastad kustfarare. nosuando, med smältugn i Torneåfors (Mas- Holländarna var rutinerade sjöfarare och handelsmän och ägde en av dåtidens ugnsbyn) och stångjärnshammare i Kengis största flottor. Kopparstick av den flamländske konstnären Pieter Bruegel d.ä. (född omkring 1522 och död 1569). Efter Hornborg. vid Torne älv. Samerna skaffade sig gärna holländska silverdalrar. Missionären Johan Ferdinand Körningh (född sannolikt 1626 och död 1687) berättar från en resa i Torne lappmark 1659–60, att holländare lärt sam- Östersjön, i uppenbar konkurrens med den erna uppskatta sådant mynt, medan de tyska mäktiga tyska handelsorganisationen Hans- silverdalrarna inte alls var gångbara (Kör- ans intressen. 1475 gav den svenske riksföre- ningh, s. 47) – ett påstående som uppenbar- ståndaren Sten Sture d.ä. Amsterdam och ligen ger uttryck för holländsk konkurrens köpmännen i Holland rätt att fritt besöka med tyska intressen.

48 Avslutning ken – exempelvis den konstaterade förva- I Birger Steckzéns monografi över ”Umeå ringsgropen. Det är inte uteslutet att man stads historia” (1922) förekommer uppgif- vid ytterligare grävning i sådant område skul- ten, att Umeå stads privilegiebrev från 1588 le kunna stöta på någon större källargrop och inte kunnat påträffas. Något sådant åberopas kanske även en igenlagd brunn – såvida ume- inte heller då Sven Ingemar Olofsson i ver- borna inte hade tillgång till dricksvatten i ett ket ”Övre Norrlands historia” (1962) skildrar naturligt källflöde i stadens omedelbara när- tillkomsten av Västerbottens första stad. Det het. Dricksvattnet hämtades förmodligen inte finns därför anledning att än en gång fram- direkt ur älven och inte heller ur ett genom hålla, att privilegiebrevet i alla fall existerar i åker- och ängsmark slingrande bäckflöde. form av en med originalhandlingen ungefär Även i plöjt område kan det finnas kvar kul- samtidig kopia. Denna och andra skrivna käl- turlager, och då framför allt där det från bör- lor ger ett rätt gott begrepp om varför och jan var naturliga svackor i terrängen; svackor hur staden kom till. Genom dem går det ock- som med tiden mer eller mindre planmässigt så att ana något av situationen i den unga kom att fyllas med diverse avskräde. I ej plöjt stadsbildningen fram till 1594, då det där stadsområde är förutsättningarna för en un- inte längre fanns några mantalsskrivna bor- dersökning naturligtvis mer gynnsamma. gare. Landsköpmännen i de övriga socknarna De i marken funna föremålen berättar om i södra Västerbotten slöt inte upp kring stads- verksamheter i lokalsamhället och om kon- grundningsförsöket, som gjordes vid en tid takter med yttervärlden. Införsel av hela då det rådde allvarlig missväxt i Västerbot- plomberade tygpackar antyder att varan var ten, liksom i stora delar av riket i övrigt. av betydelse i borgarens/köpmannens handel Dessutom låg Sverige 1570–95 i krig med med omlandets bondebefolkning och kanske Ryssland, vilket totalt tömde rikets resurser i än högre grad i handeln med samerna, som och orsakade en mycket kraftig inflation. Just ju inte själva vävde tyger. Vadmal, lärft och av den anledningen är det mycket låg silver- kläde märks i bevarade varulistor över lapp- halt i ett mynt som 2-öringen från 1573. markshandeln. Den äldsta listan är från slu- De arkeologiska grävningsundersökning- tet av 1500-talet. arna har inte lett till upptäckten av några Det i artikeln redovisade äldre fyndmate- mer ytligt belägna lämningar efter själva be- rialet från stadsområdet tycks visa, att det byggelsen i det forna Umeå. Detta var inte bedrevs affärsverksamhet på platsen även ef- heller att vänta beträffande den del av stads- ter 1594 – året då där inte längre fanns någ- området som längre fram i tiden åter plöjts ra mantalsskrivna borgare. De lokala förut- upp till åker. Emellertid kan det även i plöjt sättningarna för hantverk och köpenskap område finnas lämningar efter anläggningar kom att förändras först i och med tillkom- som helt eller delvis varit nedgrävda i mar- sten av 1622 års stad.

49 Källor

Andersson, Siw & Sundqvist, Lennart. U.å. Rapport över undersökning av senmedeltida boplats med hus- grund vid Lappviken, Garaselet. Raä 67, Jörn sn, Västerbotten, 1977-1980. 1-2. Skellefteå museum. Baart, Jan m.fl. 1977. Opgravingen in Amsterdam. Amsterdam. Ericson, Lars. 2004. Johan III. En biografi. Historiska Media. Lund. Hornborg, Eirik. 1948. Segelsjöfartens historia. Helsingfors. Johansson, Helena. 1999. Rapport över delundersökning av kåtatomt Raä nr 343, Gammplatsen i Lycksele socken, Västerbottens län, Lappland, 1998. Skogsmuseet Rapport 1. Lycksele. Knutsson, Helena. 1982. Ölhanar. Helgeandsholmen – 1000 år i Stockholms ström. Stockholmsmonografier 48. Stockholm. 253-254. Körningh, Johan Ferdinand. 1956. Berättelse om en missionsresa till Lappland 1659-60. Acta lapponica 9:1. Nordiska museet. Stockholm. Lundegårdh, Per H. 1967. Stenar i färg. Färgserien. Almqvist & Wiksell. Stockholm. Nordlander, Johan. 1990. Norrländska samlingar. Första serien 1-6. Skrifter utg. av Johan Nordlander-sällska- pet 14. Umeå. (Originalutgåvan Stockholm 1892-1905.) Olofsson, Sven Ingemar 1962. Övre Norrlands historia under Gustaf Vasa och hans söner. Övre Norrlands his- toria 1: 253-516. Umeå. Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer 3 (1560-1592). Utg. av Folke Lindberg. Stadshisto- riska institutet. Stockholm 1939. Rydström, Gunhild. 1999. Rapport över slutundersökning av kåtatomt, Raä nr 343, Gammplatsen i Lycksele sn, Västerbottens län, Lappland, 1999. Skogsmuseet Rapport 3. Lycksele. Steckzén, Birger. 1922. Umeå stads historia 1588-1888. Umeå. Strömbom, Sixten, 1924. Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse (1915-1918). Skrifter utg. till Göte- borgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté 5. Göteborg. Vbm = Västerbottens museum. Föremålssamlingen samt handlingar i arkivet: dnr ad 443/73, ad 766/79, 100/83, 366/87, 876/89, 494/91, 359/04 och 2/05.

50 m u se u m ens tt o b er t s /Vä engman er tt pe

Rätt ska vara rätt!

I förra numret av tidskriften, Björn, järv, kungsörn, lo och varg, föll en bild bort i Anders Huggerts artikel Hundar bar broddhalsband. Så här kommer i stället bilden av Sveriges nordligaste broddhalsband, från Vilhelmina museum (VIHM 1402).

51 v i oark o t f ms u se u m ens o tt b er t s Vä

Kyrkoherde Anders Grafström (1790-1870) var en av de präster som besökte den dödsdömde Anders Gustav Jonsson från Flurkmark i länshäktet, sept 1845. Grafström, som på bilden bär Nordstjärneorden, var sedan år 1839 ”en av de aderton”.

52 Avrättningsplatser i Västerbotten Siv Rehn

Denna artikel presenterar avrättningsplatser som användes under 1800-talets första hälft. Den är en delredovisning av forskningsprojektet om fångvården i norra Sverige. Tidigare har bland annat artikeln ”Att verkställa dödsstraff: Avrättningar i Norrbottens län under 1800-talets första hälft” publicerats.

Länets sydöstra del – Röbäck, Levar, Vännäs sjö, att under sina sista veckor i livet kräva och Sävar långt större omsorger. Från slutet av juli och När branden år 1888 förstörde den gamla fram till avrättningarna, som ägde rum de stadskärnan i Umeå befann sig det då rela- sista dagarna i augusti månad år 1853, be- tivt nybyggda cellfängelset utanför brand- sökte fängelseprästen Jonas Åberg fängelset området. Det innebar att byggnaden klara- periodvis dagligen. Den sista veckan fanns de sig från ödeläggelse. Även fängelsets arkiv han hos fångarna ”stundom flere än en gång var oskadat. I detta arkiv har fängelsepräs- om dagen”. Den 23 augusti tog de båda döds- tens tjänstedagbok återfunnits. Dagboken dömda emot nattvarden och dagen därpå innehåller anteckningar även från verksam- fördes den ene av dem till stupstocken. Nat- heten vid det tidigare länshäktet, ett gam- hanaelsson halshöggs på avrättningsplatsen i malt gemensamhetsfängelse, som låg intill Röbäck strax söder om älven. Umeå stads första lasarett. Avrättningsplatsen i Röbäck var enligt Av fängelseprästens noteringar framgår prästen och hembygdsforskaren Pehr Sten- att han under åren 1852–1853 hade den svå- berg (1758–1824) belägen på en ra uppgiften att bereda två fångar för dö- limpformig kulle, som torde wara 3 a 4 den. Gång på gång träffade han fångarna, famnar högre än åkern men på wästra samtalade med och undervisade dem. Tidi- sidan har den wist hälften mindre höjd. gare hade prästen besökt fängelset ungefär Den har wåglika afsättningar nästan på en gång per vecka men nu kom de båda alla sidor och består hel och hållen af dödsdömda fångarna Johan Wiklund, en klappersten något större än knytnäfwar 29-årig torpare från Nordmaling, och Johan och med föga inblandat grus (Wennstedt Nathanaelsson, en 31-årig bonde från Hös- 1987).

53 Avrättade i Röbäck under 1800-talets första hälft År 1813 Häradshövdingehustrun Kristina Isaksdotter, 66 år. Dömd för att ha förgiftat en gammal inhysesänka – halshuggen och bränd på bål År 1846 Bondsonen Anders Gustav Jonsson, 22 år. Dömd för mordet på en gårdfarihandlare i Jonssons hemby Flurkmark – halshuggen År 1853 Bonden Johan Nathanaelsson, 31 år. Dömd för mord på sin svärfar – halshuggen

Avrättade på Norrsjöheden i Levar under 1800-talets första hälft År 1812 Bondsonen Simon Tobiasson från Gräsmyr. Dömd för flera svåra brott – halshuggen År 1845 Drängen Per Olsson, 35 år. Dömd för stöld och försök till mordbrand – halshuggen År 1853 Torparen Johan Wiklund, 29 år. Dömd för mord på sin hustru – halshuggen

Avrättad på ”Sandkammen” i Vännäs kyrkby (Nyby) under 1800-talets första hälft År 1845 Bonden Jon Jonas Pehrsson, 24 år. Dömd för mord på sin hustru – halshuggen

Enligt Stenberg fanns ”en afrättsplatts på ja denne fånge, som han undervisat och be- södra sidan baksluttningen af denna kulle”. rett för döden, fram till avrättningsplatsen. Tidigare hade en stenig skogsbacke, kallad Avrättningen ägde rum på Norrsjöheden i Kalfbrånet, nära landsvägen i Tafle by öster Levar den 31 augusti 1853. På platsen – en om Umeå använts som avrättningsplats, flack, något sluttande numera tallbevuxen men redan i början av 1740-talet kom – en- sandmo intill gamla riksvägen – finns idag ligt Stenbergs beskrivning – även avrätt- en minnessten. Bygget av Botniabanan har ningsplatsen i Röbäck att användas. emellertid inneburit att stenen nu måste Av fängelseprästens dagboksanteckning- flyttas. Rälsen kommer nämligen att dras ar framgår att Johan Wiklund, den andre av rakt över den gamla avrättningsplatsen. En- de båda dödsdömda fångarna i länshäktet, ligt Hilmar Dalsfelt, tidigare kulturnämn- fördes till Nordmalings socken två dagar dens ordförande i Nordmalings kommun, före den dag då avrättningen skulle äga rum. kommer stenen att flyttas cirka 100 meter, Fängelseprästen Åberg kunde alltså inte föl- något söderut mot den gamla riksvägen.

54 Den 26 november år 1845 fördes bonden av händelsen att länsmannen och kronofog- Jon Jonas Pehrsson från Nyby (Vännäs) till den hade utsett en liten kal hed drygt två avrättningsplatsen dömd för mord på sin kilometer norr om Johannisfors bruk som gravida hustru. Jon Pehrsson hade förälskat avrättningsplats. Den 20 mars fördes den sig i pigan Maria Margaretha och i samråd unga kvinnan till platsen där hon halshöggs med henne kommit till det ödesdigra beslu- och brändes. tet att dränka sin hustru. Avrättningsplatsen Ett par mil norr om Sävar påträffar man där domen verkställdes låg intill den allmän- ytterligare en avrättningsplats. Platsen som na sockenvägen vid rågången mellan Wännäs är utmärkt kallas för Lappbackarna och lig- (idag Vännäsby) och Nybys byar. Avrätt- ger ett 50-tal meter väster om gamla riksvä- ningsplatsen vid den så kallade ”Sandkam- gen, ungefär två kilometer söder om Djäk- men” på älvstranden, vid nuvarande Umevä- neboda by. Här slog de båda lappojkarna, gen inom Vännäs samhälle, ligger inom ett bröderna Johan och Michael Nystedt, ihjäl område som idag bland annat används av den forkusk som hade tagit på sig uppdraget sportfiskare. att forsla bröderna upp till Burträsk där de skulle ställas inför rätta för tidigare begång- Mellanbygdens kustland – na stölder. Bröderna Johan och Michael Sävar och Djäkneboda dömdes till döden och dubbelavrättningen Även avrättningsplatsen i Sävar, där den unga samt steglingen av kropparna genomfördes änkan Lena Stina Andersdotter fick sin döds- den 9 september år 1818, helt nära den plats dom verkställd i mars månad år 1839, var (åbron) där mordet ägt rum. belägen inom ett gränsområde. Enligt Riks- I Ånäset, cirka fyra mil norr om Djäkne- antikvarieämbetets fornlämningsregister lig- boda, finns ett hembygdsområde som all- ger platsen intill en upprest sten som mar- mänt kallas för Galgbacken. Bland arkiverade­ kerar gränsen mellan två socknar. Allan handlingar rörande Skjuts- och Vägväsendet Sandström (1993) uppger i sin beskrivning har återfunnits en handling som visar att

Avrättad i Sävar under 1800-talets första hälft År 1839 Änkan Lena Stina Andersdotter, 26 år. Dömd för mord på sitt sju månader gamla barn – halshuggen och bränd på bål

Avrättade vid Lappbackarna söder om Djäkneboda under 1800-talets första hälft År 1818 Bröderna Johan och Michael Nystedt, lappojkar 26 och 25 år. Dömda för mord på sin fångförare, en forkusk – halshuggna och steglade

55 man i denna trakt redan under 1830-talet ta- mellan den dåtida byn Kåge och Skellefteå lade om den ”så kallade Galgbacken”. I ett kyrkstad. Platsen kallades även Stormyren. vägbesiktningsprotokoll daterat den 20 juli Den 42 år gamla pigan Maja-Stina Anders- 1837 beskrivs nämligen ” … den allmänna dotter, som kommit i konflikt med prosten landsvägen söderom och invid så kallade Ström, var troligen den sista som avrättades Galgbacken, belägen ett stycke sunnan före på denna plats. Pigan dömdes för mord- södra bron i Ånäset”. Denna plats har emel- brand och halshöggs den 19 augusti 1818, lertid inte kunnat förknippas med någon av- på en avrättningsplats som alltså var belägen rättning. Vid genomgång av Tabellverkets på målsägandens mark. mortalitetstabeller under perioden 1749 till En stor sten fanns intill avrättningsplat- 1859 för Nysätra församling har uppgift om sen vid Dalkarsliden, i Riksantikvarieämbe- någon avrättning inte påträffats. Möjligen tets fornlämningsregister beskriven som en användes platsen före år 1749. En annan för- häll, tio gånger fyra meter och fyra decime- klaring till benämningen ”Galgbacken” kan ter hög. Enligt registerutdraget finns inte vara att platsen röjdes och förbereddes men något på platsen som skiljer den från omgi- aldrig kom att användas. vande område. Stenen är numera täckt med mossa och bevuxen med tallplantor. Länets nordöstra del – Burträsk och Skellef- Knappt tio år senare, under januari eller teå tingslags avrättningsplatser februari månad år 1827, verkställdes återi- Avrättningsplatsen på Lappvattsheden i Bur- gen en dödsdom i Skelleftebygden. Avrätt- träsk socken låg vid gamla sockenvägen mel- ningsplatsen hade då flyttats och låg nu på lan Burträsk och Lövånger. Under 1800-ta- kronomark ungefär sex kilometer söder om lets båda första decennier avrättades här två Bureå. Burehedens avrättningsplats hade personer, en 27 år gammal piga och en 26 röjts på sockengränsen nära korsvägen, strax årig soldat. Pigan hade dödat sin tvåårige son söder om den plats där gamla vägen från Is- och soldaten hade misshandlat och dödat ro- termyrliden mötte kustlandsvägen. Den tebonden Olof Rönnberg. Avrättningsplat- bortröjda skogen hade skapat en glänta på sen, som är utmärkt, ligger idag vid vägen cirka tjugo gånger tjugo meter. Man hade mellan Norra Bursiljum och Ljusrotet. Nu- även öppnat upp en bred gata genom skogen varande väg förbi platsen överensstämmer mot landsvägen. Här avrättades tre – troligen inte med den gamla sockenvägens sträck- fyra – personer under åren 1827 till 1836. ning. I slutet av februari år 1828, alltså ett år Skellefteå tingslag använde under 1800-ta- efter det att lappmannen Nils Persson möt- lets första hälft två olika avrättningsplatser. te döden på Bureheden, avrättades och ste- Den äldre av dessa båda var förlagd till kyr- glades den 53-årige nybyggaren Anders koherdeboställets mark vid Dalkarsliden, Nilsson dömd för blodskam. Lagmannen

56 Avrättade på Lappvattsheden i Burträsk socken under 1800-talets första hälft År 1814 Pigan Maria Andersdotter Granlund, 27 år. Dömd för mord på sin två år gamle son – halshuggen År 1822 Soldaten Pehr Hinrik Åberg, 26 år. Dömd för mord på rotebonden – halshuggen

Avrättad vid Dalkarsliden (även kallat Stormyren) norr om Skellefteå, 1800-talets första hälft År 1818 Pigan Maja-Stina Andersdotter, 42 år. Dömd för anlagd mordbrand i prosten Ströms loge – halshuggen

Avrättade på Bureheden söder om Bureå (använd av Skellefteå tingslag) under 1800-talets första hälft År 1827 Lappmannen Nils Persson, 22 år. Dömd för rånmord på sin medresenär – halshuggen och steglad År 1828 Nybyggaren Anders Nilsson, 53 år. Dömd för blodskam – halshuggen och steglad (sannolikt på Bureheden) År 1830 Änkan Sara Greta Pehrsdotter, 22 år. Dömd för mord på sitt 8 månader gamla barn – halshuggen och bränd på bål År 1836 Hemmansägaren Nils Petter Persson Sandström, 27 år. Dömd för mord på sin hustru – halshuggen

Kjellerstedt vid Skellefteå Häradsrätt hade Hovrättens dom och fördes, enligt fånglis- dömt både Anders Nilsson och hans då tan vid Umeå länshäkte, till ”gjerningsorten 30-åriga dotter Cajsa Stina att mista livet för att undergå straffet”. Cajsa Stina utnytt- genom halshuggning. Under förhandlingar- jade emellertid möjligheten att även söka na hördes sammanlagt nio vittnen, bland nåd och Kungl Majt fastställde att hon på dem märkligt nog skarprättaren Olof Häll. grund av ”synnerligen bevekande omstän- Han hade under en resa fem eller sex år tidi- digheter” skulle få sona sitt brott med ”sex- gare fått nattkvarter hos Nilsson, och kunde ton dagars fängelse vid vatten och bröd, en- berätta att Anders Nilsson tillbringat hela skild Skrift och Aflösning, samt två års den natten i samma säng som Cajsa Stina. arbete i Stockholms Tukthus”. När målet kom upp i Hovrätten skärptes Det finns olika uppgifter omvar Anders straffet för de båda. Nilsson skulle efter dö- Nilssons dödsdom verkställdes. Enligt den dens inträde steglas och dottern brännas på muntliga traditionen avrättades han på den bål. Anders Nilsson förklarade sig nöjd med äldre avrättningsplatsen norr om Skellefteå,

57 På Burehedens avrättningsplats finns en R e h n Å minnessten med tre (?) kors och ett ”stegel- hjul”. Stenen restes av Bureå Hembygdsföre­ ning år 1967.

Södra Lappmarken – Vilhelmina och Åsele Avrättningsplatsen i Vilhelmina låg på en bergås nordöst om länsmansgården intill kyrkvägen från Latikberg. Här avrättades bondsonen Jon Larsson den 9 oktober år 1829. Larsson hade haft planer på att ensam ärva faderns egendom och därför dränkt sin yngre bror och försökt döda sin svåger. Döds- domen verkställdes genom halshuggning. På platsen, som i folkmun kom att kallas Galg- backen, steglades även kroppen. Platsen lig- ger vid korsningen av nuvarande Dalagatan och Rönnvägen, ett kvarter som sedan slutet av 1950-talet är bebyggt med villor. Artikelförfattaren vid Burehedens minnessten i november 2004. Bureheden Avrättningsplatsen i Åsele, där dödsstraf- var Skellefteå tingslags avrättningsplats under perioden 1827 till 1836. På fet på drängen Olof Salomonsson verkställ- minnesstenen finns tre kors, ett ”stegelhjul” samt årtalen 1827, 1830 och 1836. Sannolikt användes platsen emellertid vid ytterligare ett tillfälle, nämligen i des den 16 november 1842, finns inte med i slutet av februari år 1828. Riksantikvarieämbetets fornlämningsregis- ter. Karl Henry Grahn vid Åsele Hembygds- förening berättar att platsen inte är utmärkt. men troligen kom Nilsson att halshuggas Den muntliga traditionen säger emellertid och steglas på den plats som tingslaget bör- att drängen Olof Salomonsson halshöggs in- jat använda året dessförinnan. till vägen mot Vilhelmina på den östra sidan För samtliga dödsdömda skedde verkstäl- älven, mitt emot infarten till nuvarande landet av straffet medelst halshuggning. Tre camping. av dem, lappmannen Nils Persson, nybygga- Drängen Salomonsson hade planerat att ren Anders Nilsson och den unga änkan gifta sig och köpa ett hemman i Borgsjön, Sara Greta Pehrsdotter, hade dessutom men han behövde pengar. Rånmordet på dömts till kvalificerat eller svårare döds- bondsonen och vännen Jon Svensson, som straff, vilket innebar att männen steglades Olof Salomonsson trodde skulle lösa hans och kvinnan brändes på bål. ekonomiska problem, ägde rum i ett båthus

58 Avrättad i Vilhelmina under 1800-talets första hälft År 1829 Bondsonen Jon (Jonas) Larsson, 25 år. Dömd för mord på sin yngre bror och mordförsök på sin svåger – halshuggen och steglad

Avrättad i Åsele under 1800-talets första hälft År 1842 Drängen Olof Salomonsson, 25 år. Dömd för rånmord – halshuggen

på norra sidan älven, mitt emot kyrko- och ansvar för. Att avrättningsplatsen, tillika marknadsplatsen. Salomonsson greps emel- den plats där kroppen ofta även grävdes ner, lertid och erkände kort därefter. Olof Salo- låg på en gräns innebar enligt folktron ett monsson dömdes till döden och avrättades skydd mot eventuella besök av den avrätta- troligen cirka en kilometer uppströms den des osaliga ande. Det ansågs nämligen att plats där brottet ägt rum. gengångare inte kunde korsa en gräns. Platsen skulle ligga nära allmän väg, gär- Avrättningsplatser i Norr- och Västerbotten na nära en korsväg. Var skogen tät rensades En genomgång av Tabellverkets mortalitets- en gata fram till vägen för att alla som pas- tabeller, Kungl Statistiska Centralbyråns serade skulle kunna se vad som ägt rum. En material från 1875 samt Olivecronas (1891) verkställd dödsdom skulle vara den enskilde redovisning av verkställda dödsdomar visar ”till straff och androm till varnagel”. En att sammanlagt nitton personer avrättades i sammanställning av motsvarande platser Västerbotten under åren 1812 till och med inom Norrbottens län (Rehn 2005b), visar 1853. Med utgångspunkt i Riksantikvarie- att en ny avrättningsplats på 1830-talet bor- ämbetets fornlämningsregister samt tidiga- de röjas ”hälst å kronojord 5-600 alnar ifrån re forskning – framförallt hembygdsforska- allmänna landsvägen, å högländt och till od- res arbeten med lantmäteriets kartmaterial ling otjenlig mark”. Citatet är hämtat ur – har jag försökt samla kunskap om de plat- Landshövding Carl Sparres brev till krono- ser där dessa personer fick sina domar verk- fogden Öhrling inför avrättningen av den ställda. ryske desertören Radivuonoff våren 1833. Som de ovan beskrivna platserna visar var Brevet ingår i Norrbottens läns landskanslis avrättningsplatsen ofta belägen på en gräns arkiv. mellan två socknar, om möjligt på själva rå- Större delen av motsvarade arkivmaterial gången. Här bildades ett ”ingenmansland”, för Västerbottens län gick förlorat i stads- ett område som ingen riktigt behövde känna branden på 1880-talet, men arkivmaterialet

59 En notering om skarprättare Gylls ämbetstecken: en mindre örring i guld med en vidhängande yxa (ur Bouppteckning daterad den 8 dec 1863, Landsarkivet i Härnösand).

för Norrbottens län ger även viss informa- dingehustrun avrättades i Röbäck under ok- tion om avrättningarna i Västerbotten. Den tober månad år 1813. När landshövdingen i brevväxling som ägde rum mellan landshöv- Norrbotten i augusti år 1816, via sin kollega i dingarna i de båda länen visar exempelvis Umeå, beställde skarprättare Malmbergs att man under denna period anlitade sam- tjänster inför en dubbelavrättning i Koppar- me skarprättare. näs utanför Piteå, dök han emellertid aldrig upp. Tjänstgörande skarprättare i Västerbotten I början av 1820-talet förordnades den ti- och Norrbotten digare lantvärnsmannen Olof Olofsson Häll Båda länen hade under 1800-talets två första för sysslan. Sedan denne tillträtt fungerade decennier stora svårigheter att hitta någon verkställandet av dödsdomar, enligt bevara- lämplig person som kunde sköta uppdraget. de arkivhandlingar, utan större problem. En- Skarprättare Friström, som tillhörde en re- dast vid ett tillfälle tvingades landshövding- sandefamilj, uppehöll sig både i Umeå och en i Norrbotten ändra tidpunkten för en Piteåområdet under denna period. När lands- avrättning på grund av att skarprättare Häll hövdingen i Västerbottens län skulle förbe- inte kunde tjänstgöra. Under en resa upp till reda avrättningen på Norrsjöheden i maj år Gammelstad i november år 1828 bröt skarp- 1812 tvingades han emellertid sända en för- rättare Häll benet och den senarelagda av- frågan till landshövdingen i Härnösand om rättningen kunde genomföras först sedan denne kunde bistå med skarprättare. skarprättare Lenmark från Härnösand an- Något år senare vistades skarprättare Erik länt. Gustav Malmberg i Umeåtrakten. Möjligen Häll, som under denna period var bosatt var det han som skötte sysslan när häradshöv- i Skellefteå socken, beställdes första gången

60 upp till Norrbotten för tjänstgöring i okto- 1836 övertar den då 45 år gamle Jacob Gyll ber 1821. De därefter följande avrättningar- uppdraget för båda länen. Gyll genomför – na i Västerbottens län: år 1822 i Lappvatts- förutom de båda sista avrättningarna i Norr- heden, 1827 på Bureheden, 1828 sannolikt bottens län år 1837 och 1841 – troligen samt- Bureheden, 1829 i Vilhelmina och år 1830 liga avrättningar i Västerbotten under Bureheden bör ha genomförts med Häll som perioden 1836 till och med år 1853, sam- skarprättare. När så Häll avlider i april år manlagt åtta avrättningar.

Otryckta källor Norrbottens läns landskanslis arkiv (brevkoncept) AIIa volymer för åren 1816–1841, Landsarkivet i Härnösand Bouppteckning rörande Anders Nilsson, Jörns sn, Stryck- selet, 1828, F II:12, Landsarkivet i Härnösand. Personutredning (Dnr HLA 421-2004/37221) gällande skarp- rättare Friström, Malmberg och Gyll utförd av arkivarie Bouppteckning rörande Jacob Gyll daterad den 8 decem- Anette Olsson vid Landsarkivet i Härnösand. ber 1863, Umeå tlg F II:12 Landsarkivet i Härnösand. Riksantikvarieämbetets Fornlämningsregister. Utdrag ur Demografiska Databasen Umeå Universitet: Kungliga registret förmedlade av S Sundström och Å Lundberg, Tabellkommissionens mortalitetstabeller (online) Västerbottens museum, Umeå. perioden 1749–1859. Umeå lfs dödbok 1846, mikrokort Svar, Ramsele, Riksarki- Domstolshandlingar rörande Anders Gustav Jonsson, vet. Umeå tingslag 1845–49 AIb:6, Landsarkivet i Härnösand.

Domstolshandlingar rörande Anders Nilsson och Cajsa Muntliga uppgifter, Stina Andersdotter, handlingar förmedlade och översatta skriftliga sammanställningar (svårläst handstil) av Kjell Johansson, Skellefteå. Bygdeå–Nysätra Släktforskarförening (Allan Edström), Fångvårdsanstalten Umeå, allmänna liggare (1847–1880) Demografiska Databasens produktionsenhet i Jörn, D 1:1, Landsarkivet i Härnösand. Kunskapskällan Skellefteå Museum (Stig-Henrik Viklund), Förteckning över fångar, Västerbottens länshäkte i Umeå Släktforskare Kjell Johansson Skellefteå, Nordmalings nov–dec 1827, jan–febr 1828 samt nov–dec 1846, listor kommun tidigare kulturnämnds ordf Hilmar Dalsfelt, tidigare översända till Justitiedepartementet, Landsarki- Nysätra Hembygdsförening (Lars Wallgren), Södra vet i Härnösand. Västerbottens Släktforskare (Agneta Andersson, Karl-Erik Husförhörslängd rörande Anders Nilsson, Jörns sn, Stryck- Ferner och Sigurd Nygren) samt Åsele Hembygdsförening selet 1828. Kontroll genomförd av B Abrahamsson, (Karl Henry Grahn). Demografiska Databasen vid Umeå Universitet.

Kronofogdens i Umeå fögderi arkiv. Protokoll rörande Tryckta källor skjuts- och vägväsendet mm, volym A V:1, Landsarkivet i André, Per (1991) Mordet vid Kusån och vad som sedan Härnösand. följde i Norra Västerbotten den 4 juli 1991.

61 Bergman, Martin (1996) Dödsstraffet, kyrkan och staten i Lundström, Carl-Oskar (2001) Odygd och obygd: en studie Sverige från 1700-talet till 1900-tal. Lund, Rättshistoriskt av den tingsbehandlade våldsbrottsligheten i Arjeplog Bibliotek. 1800–1899 i dess sociala kontext. D-uppsats VT 2001, Insti- tutionen för historiska studier, Umeå Universitet. Bergstedt, Helge (1994) Burvik En plats på jorden. Umeå. Nyström, C H (1936) När bödelsbilan gick på Bureheden, Bygdén, Leonard (1923,1925) Hernösands stifts herdamin- Västerbotten 1936. ne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts urbrytning (del Olivecrona, K (1891) Om dödsstraffet. Uppsala. 1–2, 3–4). Uppsala, Almqvist & Wiksell. Pettersson, O P (1946) Gamla byar i Vilhelmina III. Etnolo- Degerman, Thomas (2004) Bödel Olof Olofsson Häll giska Källskrifter. Stockholm, Geijer o Dahlstedt. (1776–1836) i Roten nr 84, 2004. Rehn, Siv (2005) Vita Duvan: Det gamla cellfängelset i Egerbladh, Ossian (1977) Människoöden i domarböckerna. Luleå. Stockholm, Probus förlag. Umeå, Västerbottens museum. Rehn, Siv (2006) Att verkställa dödsstraff: Avrättningar i Eriksson, Stig Axel och Öhlund, Gösta (1997) Ånäset Norrbottens län under 1800-talets första hälft, Norrbot- genom tiderna. Bonässund, Saxe förlag. ten 2005.

Grundström, Birger (1991) Lappmarkens sista avrättning Röbäck förr och nalta nu, Rapport från Hembygdsforsk- 1842 ur Västerbotten Kurirens Åselebilaga juli 1991, utgi- ning i Röbäck 1981–1986. ven av Åsele Hembygdsförening. Röbäck vår by, Röbäcks Hembygdsförening (nätutgåva). Gustafson, Göte och Gunvor (2003) Kring Hjortronberget: Sandström, Allan (1993) Historien om tre byar Bodbyn, släkt- och bygdeforskning från Latikberg. Latikberg. Bullmark, Gravmark. Karlshamn. Hansson, Sven (1962) Jon Larsson-dramat i Latikberg i Sandström, Sören o Sundström, Veronica (2003) Hustru- Västerbotten 1962 (s 31–40). mordet i Nyby 1844 i Släkten 2003, nr 3 (s 4–10). Innertavle genom tiderna (1992), Studieförbundet Vuxen- Statistisk Tidskrift (1875) häfte 41–43, Kungl Statistiska skolan. Central-Byrån. Laestadius, Ferdinand (1927) rörande änkan Lina Stina Sundström, Veronika (1997) Flurkmark genom tiderna. Andersdotter från Bullmark avrättning i Sävar år 1839 Umeå. i Västerbotten, Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1927. Wennstedt, Margit (1987) Pehr Stenbergs Umebeskrivning. Umeå, Johan Nordlander-sällskapet. Lindgren, Gunnar (2002) Mina framlefvda dagar hafva varit olyckliga och mina återstående kunna icke blifva Westerlund, Ernst (1989) Brott och straff i Roten 1989, nr glada i Strycksele 200 år. Strycksele. 26.

Lundberg, Hjalmar (odaterad) Avrättningsplatser på Åbyn, en by vid Bureälven (1995) Studieförbundet Vuxen­ Norrsjöheden, PM Biblioteket Nordmaling. skolan, Burträsk.

Lundgren, Åke (1993) Sara Greta – en barnamörderska Öqvist, Lars Gunnar o Holmgren, Christer (1969) Vännäs eller en av dessa små? Skelleftebygden 1993. fram till köpingbildandet. 1928, Specialarbete i Historia, Biblioteket i Vännäs. Lundkvist, Tyko och Nilsson, Tore (1984) Vännäs kom- muns historia. Härnösand, bokförlaget Angermannia.

62 Under denna rubrik är korta notiser från länets hembygdsföreningar och museer välkomna. Program, projekt och initiativ är spännande nära och viktigt för andra att ta del av. Skicka notiser eller idéer för nästa nummer till redaktören notiser senast den 20 januari 2008.

Ett sista grattis mr Flower Power!

För att fira att det år 2007 är 300 år sedan Carl von Linné föddes har vi under rubriken Nära notiser presenterat sam- manfattande utdrag ur Linnés resa genom Västerbotten i årets alla fyra nummer. Utdragen är hämtade från hans bokverk Iter Lapponicum (Lappländska resan 1732), som ut- kom i nyutgåva av Kungliga Skytteanska samfundet år 2003. I detta sista avsnitt följer Linné kustlandsvägen från Umeå, förbi Skellefteå, och lämnar Västerbotten – omgiven av en knottsvärm.

12 [Jun]. Om morgonen reste jag helt bittida från Umeå stad, vädret Roslingen (redaktörens förenkling) stod nu i sin bästa fäg- var då så tiokt att jag på ett halfft Bössehåld för dimba ing- ring, och gaf kärren ett träffeligt prydnat. Jag såg huru hon enting se kunne. Ja dett var eij annat än moln jag vandrade förn hon utslår är helt blodröd, men då hon blomar blifva uti, och gräset blef af dett vått, såsom af regn. Solen tycktes bladen helt liffärgade (hudfärgade). Jag tviflar någon måla- helt blek vad i moln; kl. 9 förgik detta och solen begynte re hinner sättia de behageligheter på en jungfrus bild, och skina. Granen stod helt morkgrön, och begynte nu pråla med sådan skiönhet bepryda des kinner. Inget smink har med liusgröna knoppar, hvilket gaf mina ögon ett hiärtans ännu hint dit. Då jag hennes såg, föll mig före Andromeda nöje. […] (enligt grekisk mytologi fjättrad vid en klippa i havet, red.

63 anm.) af Poeterna afbildad; ju mehr jag på henne tänkte, ju 14 [jun]. […] mehr kom hon öfverens med denna ört. Så att om Poeten När jag kom till Sunnanåen gästgifvaregård fick jag se (en öf- just satt sig före mystice att beskrifva henne, hade hon ald- verstor åå, hvilken jag färgades öfver) invid kyrkian Siälleffte, rig bätre träffats. Andromeda beskrifves varit ett extra or- en oräknelige hoop af huus, liksom en liten artig stad, med dinairt jungfru och fruentimber, hvilkens kinner hafva ännu hvita skortenar, bygd uti 2ne gator, med tvärgator, beståen- hint denna skiönheten, denna fägring behålles allenast så- de af 350 à 400 huus. De svarade mig att hvar bonde i sochen länge hon är jungfru (såsom äfven skier med fruentimber) hade sitt huus, uti hvilket han var om högtides dagarna. id est tils hon conciperat, hvilket intet långt blifver, nu var Litet bättre fram, fick jag se på ett sidlent bärg, invid hon bru. Denna är bunden mitt uti vatnet, hon står alltid på landsvägen ligga betäckt helt vähl med granrijs, då jag dett en tuf i våta kärren, såsom på en klippa i hafvet, bunden, hon tog af, hvar bärget bränt och brutet, tör hända någon for- står i vatnet till knäs, öfver roten puta. Stadigt är hon omgif- ment sig här få malm, som jag ingen liknelse kunne se tekn ven med forgiffta drakar och diur, id est stygga paddor och till, jag tog ett par stenar här af och giömde. grodor hvilka om våren här blåsa, då de paras, vatnet på hen- ne. Hon står och lutar med sitt hufvud af sorg. […] 15 [Jun]. I dag viste sig eij något särdeles. Hafvet syntes alt här och 13 [Jun]. där vid vägen, hvilket bröt af mot de steniga bärgen sina Dies optimus clarus et serenus (en härlig dag, klar och moln- alfvarsama böllior, dels och på andra ställen fräte continu- fri). erligen holmar, att med tijden få dem från landet, dels och Myrgiölingen (trol. storpoven) den storre flog I kärren. med en dy gödde de sanduge strander. Vädret var behage- Landet var tämeligen slätt, doch var här och där stora hallar ligt. […] (hällar), eij så särdeles höga, och Branta med slutade obli- Om afftonen litet före sohl gik neder kom emot mig en qve uhtfore. Stenarne i dem voro liksom af masur, många så träffelig stor myckenhet af mygg, at dett var att förundra, rostiga och sielfränte (vittrade), lemnades ett sandugt glit- de voro såsom de upfylt hela lufften, besynnerligen uti vå- ter. Jag fant på ett bärg, på sielfva landsvägen en Brun jord, tachtiga ängar, de foro både i mun, näsa och ögon, ty de terra purpurea, hvilken tyktes doga (duga) till färg. Berget flydde ej uhr vägen. De voro fuller eij araga att bita någon, het Högmarksbärget. […] men de voro så många att man eij fik andas för dem. Jag tog i vädret, och fik myriader i min hand, alla gingo helt sönder, men de voro så små att jag eij kan beskrifva dem. Folket kallade dem Knort.

Länets äldsta hembygdsförening jubilerar

Redaktionen för tidskriften Västerbotten vill passa på att gratulera hembygdsrörelsens moderförening, Västerbottens norra fornminnesförening (bildad 1882) som alltså fyller 125 år i år. Grattis!

64 Ny bok om Vännfors historia

I ett nummer av tidskriften Västerbotten som handlar om arkiv är det extra roligt att få möjlighet att anmäla denna bok som gavs ut i somras på Ord & Visor förlag. Ragnar Sandströms Vännfors by, en berättelse ur arkiven (ISBN 91-85515-17-2 ) är ett enastående exempel på vad våra arkiv har att berätta. På drygt 600 välskrivna sidor tecknar denne vännforsbo sin bys historia. Boken är kronologiskt upplagd och tar sin början i 1500-talets skattelängder. Tack vare ingående arkivstudier har Sandström lyckats göra Vännfors historia levande. Boken avslutas med närmare 200 sidor bilagor – direkta avskrifter från arkivalierna – som ytterligare fördjupar kunskapen och ökar bokens trovärdighet. När boken recenserades i VK i juni användes ord som ”bragd” och ”bedrift” – det är bara att hålla med. Pris: ca 350 kr

Breven hem

Lokalhistoriskt institut, Skellefteå museum, har utgivit Åke Bäckmans Breven hem (ISBN 978-91-976487-1-4). Den 84-sidiga skriften återger de brev som Frost Lars Persson, född i Älvdalen, skrev hem till Dalarna mellan åren 1861 och 1910. Han var då gift och bosatt i Clemensnäs i Skellefteå. I de drygt 70 återfunna breven skriver han om sitt liv i norra Västerbotten, om besöken i Skellefteå, om Ursviken – och om händelser som byggandet av bibanan från Bastuträsk och kraftverksbygget i Finnforsen. Breven, som i stort sett återges oredigerade, ger läsaren en god inblick i en spännande tid i Skelleftebygdens historia. Med fotografier, illustrationer och faktarutor som komplement till själva breven har Åke Bäckman, brevskrivarens sonsonson, skapat en mycket läsvärd skrift. Pris: ca 150 kr

Årets julklapp! Köp Sune Jonssons bok ”Och tiden blir ett förunderligt ting” – vinnare av Svenska Fotobokspriset år 2007. Pris 375 kr. Finns även på engelska.

65 John Lindgren – bygdeprofilen och traditionsbäraren från Stöttingfjället Laila Eliasson och Cecilia Yttergren

Vintern 1986 skänkte John Lindgren Huruvida det nu är sant eller inte lär vi sig som ”oäktingen som lades ut i en sina två fastigheter i byn Risträsk till aldrig få veta, men i taket i Johns mu- snödriva för att dö”. Det är ungefär så Vilhelmina kommun. I gåvan ingick – seum hänger i alla fall ett gammalt de flesta minns Johns egna inledning­ förutom det egna bostadshuset – rostigt cykelhjul som säkerligen har ar om sin vandring här på jorden. Det drygt 50 000 gamla dokument och gett liv åt många av Johns visningar. var i februari månad 1917 och hans egenhändigt skrivna skildringar om Som ni säkert vet kryddar goda berät- mor, som var en ogift piga från Stensele Risträsk och andra närliggande byar. I tare sina historier, och John kryddade socken, blev utkörd från hemmet ef­ pärmar och kartonger samlade han mer än gärna. tersom hon nyligen fött ett oäkta gamla bouppteckningar, släktträd, Museibyggnaden, med hela sitt barn. I sin förtvivlan såg hon ingen lösa anteckningar, tidningsurklipp, brokiga innehåll, har kommunen låtit annan utväg än att ta livet av både berättelser och mycket annat. Här vara kvar precis i det skick John efter- pojken och sig själv. Först tänkte hon fanns även inspelningar han gjort lämnade det efter sin bortgång 2003. hals­hugga honom ute i vedboden med olika sagesmän samt en uppsjö Däremot har alla bandinspelningar och därefter hänga sig, men planen av fotografier på människor, händels- och arkivalier tagits in till Vilhelmina misslyckades. Hon vågade nämligen er och miljöer. Välkänt i bygderna museum för att registreras, digital- inte ha ögonen öppna när hon skulle kring Stöttingfjället är det ca 40 kilo iseras och göras tillgängliga för en göra yxhugget och slaget träffade vid tunga fotoalbumet han gärna före- bredare publik, bland annat på en sidan om pojken. I den stunden bör- visade sina besökare. webbplats. Det arbetet pågår för fullt jade hon, enligt Johns egna noterin- I gåvan till kommunen ingick även tack vare de sysselsättningsåtgärder gar, att tänka ”Den som dräp en män- den så kallade museikojan, en timmer- som regeringen fattat beslut om inom niska kom int in i himlen. Lägg ungen byggnad han uppfört bakom sin kulturområdet (det så kallade Access- att Frys ihjäl – då har du ju inte dräpt bostad, i vilken han inrättat ett muse- projektet) och som gjort det möjligt honom”. Därför lade hon istället ut um med en högst personlig prägel. På för flera av landets museer och kul- barnet i en snödriva och gömde sig väggar och i tak hade han låtit varva turinstitutioner att omhänderta och själv i en hölada för att gå samma öde gamla fångstanordningar och allmoge­ tillgängliggöra sina samlingar. Med till mötes. redskap med nytillverkade föremål tanke på att John ofta använde lim, Nu blev emellertid både hon och och souvenirer i en salig blandning. tejp, tusch och andra förstörande ma- pojken upphittade och omhänder­ Här fanns även mera spektakulära ting terial på dokumenten är det viktigt tagna. Som omständigheterna nu var som exempelvis en nytillverkad hem- att de digitaliseras om de skall kunna hade modern ingen möjlighet att ta bränningsapparat, ett björnhuvud från bli kvar till eftervärlden. hand om gossen och John kom så Alaska, knogjärn och pistolreplikor. småningom att hamna som foster- Nämnas kan även resterna av en gam- Vem var han? barn i byn Risträsk. Där förblev han mal cykel, vilken ska ha tillhört en na- Om John hade kunnat berätta om sig resten av sitt liv. Men i och med detta sare som lär ha blivit dräpt någon- själv och sitt liv skulle han med stor slutar inte ”oäktingens” vedermödor. I stans mellan Hacksjö och Rismyrliden. säkerhet ha börjat med att presentera flera av hans pärmar kan man hitta

66 förteckningar han gjort över sina mån- egna minnesanteckningar och ned­ det jakttorn John byggde 1986. Här ga ”nära döden upplevelser”, några tro- klottrade reflektioner på gamla arkiv­ varvas önskningar om jakttornets ligtvis sanna och av mycket allvarlig handlingar och kan kanske för den framtida underhåll med antydningar karaktär och några av det mera skämt- mest seriösa forskaren uppfattas som om platsens historiska betydelse allt­ samma slaget, som till exempel när han något frustrerande: Vad är dikt och sedan ”Noaks Ark segla över här”. I höll på att dö av paltförgiftning. vad är sanning? samma dokument ges också upplys­ John hade en stor portion humor Ett exempel på hans svårtolkade ningar om olika samevisten, gömda och var en mycket levnadsglad per- minnesanteckningar är historien om skatter, vittervägar med mera. son, vilket ofta kommer till uttryck i hans samlingar. Han tyckte om social samvaro, fagra kvinnor och anord- nade gärna fester och dans. Hemma på gården ställde han i ordning en egen dansbana, ”jumpalund”, där folk från bygden fick virvla runt till tonerna från en kassettbandspelare eller levan­ de spelmansmusik. Hans företagsam- het och förmåga att se möjligheter i det omöjliga var nog en av anlednin- garna till att han med tiden blev byns ålderman och ”allt i allo”. Han skötte bland annat bybornas boupptecknin- gar, arvskiften och deklarationer i många år.

En brokig samling Att komma som ”oäkting” till den stora jordbruksby som Risträsk var i början på 1900-talet och slå sig fram med två tomma händer bland välbärgade bön­ der var nog inte alldeles enkelt. Åt- minstone inte om man hade svårt att foga sig i fastlagda normer och bete­ endemönster. Att John trots allt lycka­ des och dessutom blev byn trogen genom livet berodde nog mycket på hans initiativförmåga, sociala kom- petens och humoristiska lynne. Att han hade humor framgår tydligt i hans Minnesanteckning av John Lindgren, 1986.

67 en och understrykningar som John gärna gjorde på både originaldoku- ment och kopior. För den som tar sig tid att titta i John Lindgrens dokumentsamling öppna­ r sig en brokig värld där en stor del av materialet fascinerar och intres­serar läsaren, medan en annan del av det kan uppfattas som rena rama löjan eller till och med upplevas som mot­ bjudande. I en liten pärm har John samlat sina mest minnesvärda upplev- elser genom livet. Här blandas histo­rier om hot och trakasserier med fastighets­ affärer, barndomsminnen och kärleks­ affärer. Johns anteckningar avslöjar stund- tals en man med dålig självkänsla och ett stort behov att få upprättelse för de tillfällen han ansett sig blivit illa be- handlad. Ett illustrativt exempel på detta är en tidningsnotis där en be­

Födorådskontrakt kant till John Lindgren blir uppmärk- från Bäsksjön sammad för att ha tagit hand om en daterat den utmärglad älgkalv. På baksidan av no- 1 mars 1861. tisen har John dementerat uppgifter- na och förklarat att det faktiskt var han som hittade älgen. Många av dokumenten kan be- berättelsens inverkan på historien När Vilhelmina kommun skulle ta traktas ur flera synvinklar: Vem var do- över tid? Och vad betyder egentligen sig an samlingen fördes många långa kumentets upphovsman? Vad berät- alla de små symboler, understrykning­ diskussioner om hur man skulle han- tar innehållet? Vad betyder Johns små ar och tecken som John ritade i doku- tera den. Skulle man välja ut det som noteringar och ger de en annan bild? menten? man ansåg ha ett ”kulturhistoriskt Och om så är fallet, var detta bygdens Ett exempel på detta är det fö- värde” och kasta det som kunde väcka allmänna uppfattning, eller enbart en dorådskontrakt från 1861, upprättat anstöt och upplevas som obegripligt? bygdeupptecknares egen syn på sak- mellan Pehr Andersson och hans dot- Efter många om och men fattade man en? Säger ett gammalt dokument ter Anna Christina och hennes man beslutet att behålla materialet precis med Johns sentida reflektioner och Johan Aron Johansson. Här kan man som John Lindgren efterlämnade det, kommentarer något om den muntliga se några av de tidigare nämnda teck- framför allt för att inte förvanska och

68 Tidningsurklipp, fram- och baksida med Johns tillägg ”Det var JL. Som hämta + Tala om och Visa H.O. H:O. fick Älgen efter Polis Död. J.L. Drog hem den från Falsterbo krok.”.

”finpolera” bilden av arkivbildaren m själv. John var en originell man som u se u John Lindgren på nätet skapade en originell samling, och så m skall den nu få förbli, utan censur. Och i na Är Du intresserad av att läsa elm vem är egentligen kapabel att bedö- h mer om John Lindgren eller Vi l ma vad som har kulturhistoriskt värde titta på exempel ur hans eller inte? Om vi städar bort det vi an­ föremålssamling och arkiv kan du gå in på Vilhelmina ser ovårdat och ofint ur våra arkiv, vad museums webbplats, skall eftervärlden då få för bild av vår www.vilhelmina.se/~abm, tid? Har vi som hanterar arkivalier eller besöka oss på egentligen­ rätt att censurera och för- Tingsgatan 1 i Vilhelmina. En vanska historien? Vem eller vilka är det film om John Lindgren finns som skriver vår historia? Det här är vik- även att låna på museet eller tiga frågor att fundera kring för oss på folkbiblioteket. som arbetar med att samla, vårda och Vilhelmina museums kontor och arkiv i tingshuset. bevara kulturarvet.

Hembygdsfonden Det är dags att söka stipendium ur och fältarbete, inventeringsarbete, ansökan. Styrelsen för hembygdsför- Västerbottens hembygdsfond för ut- studieresor med mera. bundet utser en eller flera stipendie- delning år 2008. Ansökan ska, för att kunna behand- mottagare, och utdelning sker nor- Stipendier delas ut efter ansökan las av Västerbottens läns hembygds- malt vid förbundets årsstämma som till hembygdsfrämjande verksamhet förbund, dessförinnan vara behand- äger rum i maj. såsom bok- och broschyrutgivning, lad av en hembygdsförening som är Ansökan insändes senast 1 april utställningsverksamhet och därmed ansluten till länsförbundet. Ett yttran- 2008 till Västerbottens läns hembygds- jämförbar verksamhet, arkivforskning de från föreningen måste närslutas förbund, Box 3183, 903 04 UMEÅ.

69 i v oark t f o m u se ms tt ens ä s t er b o v

Länslasarettet i Umeå fyller hundra år

Den 30 augusti 1907 överfördes patienterna från det gamla på staden (ett av de få bevarade 1700-talslasarett i Sverige) lasarettet vid Storgatan väst på staden, till det nybyggda har sjukhusets namn ändrats många gånger: Kongl. Lazare- ­lasarettet på en högt belägen tomt ett stycke utanför sta- tet och Hospitalet i Umeå, Westerbottens läns Södra Laza- den. rett och Kurhus (från 1806), Västerbottens läns södra lasarett, Den 16 september invigdes lasarettet i närvaro av det då Länslasarettet i Umeå, Centrallasarettet och Epidemisjukhu- samlade landstinget. Dessförinnan hade anläggningen in- set i Umeå, Umeå lasarett (1960–1976), Regionsjukhuset i spekterats av medicinalrådet R.A. Wawrinsky, som i sin tur Umeå (1977–1992), Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. till Medicinalstyrelsen ingivna berättelse anfört följande all- Efter flyttningen 1907 hade hela lasarettet 134 sängar, männa omdöme: Den utomordentligt vackra och väl inredda varav 102 på lasarettsafdelningen, 20 på afdelningen för nya sjukvårdsanstalten vittnar på ett fördelaktigt sätt om det sinnessjuka, 12 på afdelningen för veneriskt sjuka. Sjukhuset nit och den omtanke, landsting och direktion i denna angelä- var ett s k odelat lasarett. Alla sorters patienter mottogs. genhet ådagalagt och kommer helt visst denna anstalt att in- Det betydde att läkarna främst var kirurger. Internmedicin- taga ett högst framstående rum bland landets sjukvårdsin- ska patienter vårdades mest i hemmet av läkare på hembe- rättningar. sök. Få patienter sköttes enbart via läkarbesök på läkarmot- Sjukhusets officiella namn var Länslasarettet i Umeå år tagningen. På läkarmottagningen arbetade läkare och 1907. Alltsedan sjukhusets tillkomst 1785 på Storgatan väst vårdbiträden, men inga sjuksköterskor och inga sekreterare.

70 Personalen på Umeå lasarett 1907 bestod av en lasaretts- Patienten måste betala för vården. Legosängsafgiften ut- läkare, Helge Rödén och en underläkare, Sven Högberg. Det gick med 1 krona, fattiga fick understöd av fattigvården. Un- fanns tre översköterskor – en för vård, en för operation och der hela år 1907 på både gamla och nya lasarettet tillhopa en för de sinnessjuka – och fyra avdelningssköterskor, varav var inkomsterna 71,918 kronor, varav 25,701 var afgifter af två hade något lägre lön. Vidare sex sköterskebiträden, en patienter och 46,000 anslag af Västerbottens läns landsting. manlig och tre kvinnliga sinnessjukvårdare samt en bader- Utgifterna var 95,783 (underskottet hade ännu ej anslagits). ska. Ekonomipersonalen bestod av en vaktmästare, en De största utgifterna 30,199 var nyanskaffning av inventa- port­vakt, en maskinist, en eldare och en extra eldare, hus- rier för nya lasarettet. Patienternas utspisning kostade modern, kokerskan, tre köksbiträden, en maskintvätterska 15,012 – det vill säga 57 öre per dag. Penningvärdet har un- och två tvätterskor samt en korridor- plus rumsstäderska. der dessa 100 år sjunkit minst 100 gånger! Avlöningar och Administrationen sköttes av en syssloman. Därtill fanns en pensioner kostade 17,968, uppvärmning och belysning predikant anställd. Alla hade förutom lön fri bostad, kost 10,655 kronor. Läkemedelskostnaden var beskedliga 2,191 och tvätt. kronor (8 öre per dag). Mineralvatten, vin och is hade kostat Det som förvånar mest för oss idag är frånvaron av skriv- 1,7 öre per dag. Dagafgiften å enskilt rum var 4,50 kronor per personal. Läkaren skrev in patienterna själva i liggare efter dag. Halfenskildt 2,50 kronor. Av 26,314 underhållsdagar un- löpande nummer. Patientens alla namn, yrke, ålder, bo- der året gjordes 998 på sådana rum. stadsort, intagningsdag angavs. Vid utskrivningen angavs Under år 1907 intogs 708 patienter på lasarettet. 14 pa- datum, diagnos och vårdens resultat: frisk, förbättrad, oför- tienter dog. I årsberättelsen för 1907 återges sjukhistorien bättrad, död. Läkaren skrev själv ner med hjälp av bläck och på alla dessa 34 patienter. Dessutom upptas de flesta sidor- bläckhorn sjukhistorien och undersökningsfynden i en na i årsberättelsen av patienternas diagnoser och redogörel- sjukjournal. Varken lasarettsläkaren eller sysslomannen se för olika kirurgiska ingrepp. Det var en stor spridning av oli- hade skrivhjälp. Lasarettet hade inga barnmorskor – bar- ka sorters sjukdomar och ingrepp. För en nutida läsare är det nen föddes i hemmen. främst mängden av tuberkulosfall som är anmärkningsvärt För de sjuka fanns särskilda ordningsregler å Umeå lasa- och det inte bara i lungorna utan även i ben, hud, urinvägar, rett: Alla patienter badas och iklädes inrättningens kläder. De lymfkörtlar, buk, hjärna. Bråck opererades flitigt. Den vanli- sjuka skola bemöta sjukhusets tjänsteman, betjäning och var- gaste bukåkomman var Typhlitis (80 fall), vad det nu rörde sig andra med höflighet. Vid läkarens besök bör varje sjuk hålla om, troligtvis tuberkulos, dysenteri, bukinfektioner, 12 kvin- sig vid sin säng samt undvika allt onödigt tal och buller. Lind- nor fick diagnosen Neurastenia. 13 patienter hade Nephritis rigt sjuke äro skyldiga att efter förmåga tillhandagå svårare och 36 Cancer, varav 10 Cancer ventriculi och 9 Cancer mam- sjuka samt om deras hälsotillstånd det medgifver, biträda mae. Bland ingreppen var även Appendicit, Exstirpation av med bäddning, städning, diskning m. m. Den sjuke får ej utan lymfkörtlar, ortopediska ingrepp och gynekologiska opera- läkarens uttryckliga medgifvande förskaffa sig annan föda än tioner vanliga. Även ögon och öron opererades. den som af inrättningen bestås. Annan mat eller dryck bör Fem patienter intogs för behandling av venerisk sjuk- aflämnas till afdelningssköterskan, som utdelar densamma i dom. En hade smittats i Västernorrland, en i Västerbotten mån af behof till den sjuke. Hvad som af den sjuke under mål- och en i Danmark och två i andra länder. tiden icke förtäres, borttages efter måltidens slut af betjäning- CHRISTINA ANDERSSON en. Utan särskildt af läkaren erhållit tillstånd får ingen sjuk gå GUNILLA KRAMER utom sjukhusets område. Veneriskt sjuke få icke utan läkarens BENGT LINDQVIST TAGE LUNDSTRÖM uttryckligen medgifvande gå utom den sjukafdelning där de GUNILLA STENMARK vårdas. ANN-BRITT TAFLIN

71 jonsson s u ne

I nästa nummer…

ägnar vi oss åt andliga frågor. Västerbotten är ovanligt i jämförelse med övriga landet när det gäller låg- och frikyrkliga rörelser. Hur har detta fromhetsliv präglat oss? Och hur har det påverkat våra författare och berättare? Tidskriften gör inte anspråk på att ge någon heltäckande redogörelse av det västerbottnis- ka fromhetslivet, men med exempel från både kust och inland vill vi ändå närma oss detta spännande ämne. Fromhetsliv utkommer i mars 2008.

72

Tidskriften produceras av Västerbottens museum för Västerbottens läns hembygdsförbund

Pris: 75:– 4 • 07 Västerbotten i arkiven