Västerbotten I Arkiven I Detta Nummer …

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Västerbotten I Arkiven I Detta Nummer … Tidskriften produceras av Västerbottens museum för Västerbottens läns hembygdsförbund Pris: 75:– 4 • 07 Västerbotten i arkiven I detta nummer … Västerbotten i arkiven är ett försök att beskriva den fantastiska källa som våra arkiv Redigeras vid Västerbottens museum utgör. Skolelever, släkt- och hembygdsforskare, universitetsstuderande med fl era i samarbete med Skellefteå museum. har alla stor glädje av arkivforskning. Västerbotten i arkiven gör inte anspråk på att Redaktör vara en heltäckande sammanställning av alla arkiv som på ett eller annat sätt Anders Karlsson, 090-17 18 16 innehåller arkivalier med Västerbottensanknytning. Snarare handlar det i detta Chefredaktör & ansvarig utgivare INNEHÅLL nummer om att glänta på dörren till arkivvärlden – både i och utanför Västerbot- Ola Kellgren, 090-17 18 02 tens gränser. Grafi sk form Kikki Lundberg Ulf Lundström, verksam vid Lokalhistoriskt institut vid Skellefteå museum och aktiv i Skellefteå hembygdsförening, är en erfaren arkivforskare som publicerat en Prenumeration och distribution Västerbotten i arkiven 2 Receptionen, 090-17 18 01 och ULF LUNDSTRÖM rad böcker med tonvikt på Skellefteåområdet. I Västerbotten i arkiven gör han ett Lena Bertilsson, 090-17 18 05 svep bland de arkiv som vi hittar utanför länets – och till och med landets – Telefax 090-77 90 00 Arkiv i Västerbotten 34 gränser. Redaktionens adress INGRID SJÖDIN Ingrid Sjödin är arkivarie vid Västerbottens museum. I artikeln Arkiv i Västerbotten Tidskriften Västerbotten Västerbottens museum beskriver hon några av de viktigaste arkiven som vi har här i länet. Undersökningar på platsen Box 3183, 903 04 Umeå för det forna Umeå 42 Anders Huggert är kulturhistoriker vid Västerbottens museum. Hans redogörelse Telefon 090-17 18 00 över platsen för det äldsta Umeå är ett bra exempel på hur man med både arkivens Telefax 090-77 90 00 ANDERS HUGGERT E-post: [email protected] och arkeologins hjälp kan kartlägga historiska skeenden. www.vasterbottensmuseum.se Rättelse 51 Även fi l dr Siv Rehn, bosatt i Boden med västerbottniska rötter, har fördjupat sig Rekvisitioner och prenumeration i arkiven. Hon beskriver avrättningsplatser som användes i Västerbotten under Västerbottens läns hembygdsförbund Avrättningsplatser Ritning av Vilhelmina kyrka som ingår 1800-talets första hälft – och även avrättningarna. Postgiro 6 26 22-6. i Västerbotten 52 i skrivelser till Kungl. Majt den 6 maj 1835. I Nära notiser fortsätter Carl von Linné sin lappländska resa år 1732. Dessutom Ur Riksarkivet, Överintendentämbetet. Tryck SIV REHN anmäls ett par böcker som även dessa tillkommit tack vare hängiven Wallin & Dalholm boktryckeri AB, Lund 2007. Tryckeriet är miljöcertifi erat enligt ISO 14001. Nära notiser 63 arkivforskning: Ragnars Sandströms bok Vännfors by, en berättelse ur arkiven och Tidskriften är Svanen-märkt. Åke Bäckmans Breven hem. Vidare får vi veta mer om bygdeprofi len John Lindgren, OMSLAGETS FRAMSIDA Prenumeration Risträsk, samt att Umeå lasarett fyller 100 år i år. Och så naturligtvis en blänkare om Karta över centrala Skelleftebygden med kopparstrecket i Dömansberget. Kartan är Årets nummer 250:– att Sune Jonssons senaste bok Och tiden blir ett förunderligt ting blivit utsedd till från 1600-talet och troligen från början av 1640-talet. Kartan innehåller den första Årets nummer i en bok 265:– Årets nummer och bok 350:– Sveriges bästa fotobok år 2007! avbildningen av kyrkstaden i Skellefteå, (”Körko Hussen”). I kartan fi nns angivet förekomst av myrmalm vilket är mycket ovanligt. Några av bergen har andra namn Medlemmar i en västerbottnisk hembygdsförening, Västerbottens läns hembygdsförbund vill framföra ett varmt tack till Väster bot- än i dag: Middagz berget (Rösberget idag), Röö berget (Prästfäbodberget), ”quarn ansluten till Västerbottens läns hembygdsförbund, får tens läns landsting som genom att prenumerera till sina kliniker och mottagningar berget eller lil Klockar berget” (senare Morberget men idag namnlöst). Klockarberget 20% rabatt på prenumeration. ger ett välkommet stöd till tidskriften Västerbotten. Landstinget har dessutom gett och Vitberget har kvar sina namn än idag. Kartan kan vara gjord eller inspirerad av ISSN 0346-4938 ett resebidrag till arbetet med detta nummer. bergmästare Hans Philip Lybecker i Luleå som ägde och brukade hemmanet på Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. Risön 1640–1644. Från samma tid fi nns ytterligare en karta över samma område Lösnummerpris 75:– där Risön är kraftigt framhävd. Karta från Riksarkivet, Bergskollegiums arkiv. OMSLAGETS BAKSIDA Pass Charta öfver Botten Wiken, 1790. Ur Riksarkivet, Sjökarteverket. ERN I detta nummer … T EA T ENS TT O Västerbotten i arkiven är ett försök att beskriva den fantastiska källa som våra arkiv B Redigeras vid Västerbottens museum ER T utgör. Skolelever, släkt- och hembygdsforskare, universitetsstuderande med fl era S i samarbete med Skellefteå museum. , VÄ , har alla stor glädje av arkivforskning. Västerbotten i arkiven gör inte anspråk på att Redaktör lom vara en heltäckande sammanställning av alla arkiv som på ett eller annat sätt B Anders Karlsson, 090-17 18 16 ND LI innehåller arkivalier med Västerbottensanknytning. Snarare handlar det i detta A Chefredaktör & ansvarig utgivare FI O INNEHÅLL nummer om att glänta på dörren till arkivvärlden – både i och utanför Västerbot- S : Ola Kellgren, 090-17 18 02 age tens gränser. T Grafi sk form ON M Kikki Lundberg . Ulf Lundström, verksam vid Lokalhistoriskt institut vid Skellefteå museum och S ÉU Prenumeration och distribution aktiv i Skellefteå hembygdsförening, är en erfaren arkivforskare som publicerat en NS Västerbotten i arkiven 2 Receptionen, 090-17 18 01 och rad böcker med tonvikt på Skellefteåområdet. I Västerbotten i arkiven gör han ett GU ULF LUNDSTRÖM AN Lena Bertilsson, 090-17 18 05 H O Telefax 090-77 90 00 svep bland de arkiv som vi hittar utanför länets – och till och med landets – J : O T Arkiv i Västerbotten 34 O gränser. F Redaktionens adress INGRID SJÖDIN Ingrid Sjödin är arkivarie vid Västerbottens museum. I artikeln Arkiv i Västerbotten Tidskriften Västerbotten Västerbottens museum beskriver hon några av de viktigaste arkiven som vi har här i länet. Undersökningar på platsen Box 3183, 903 04 Umeå för det forna Umeå 42 Anders Huggert är kulturhistoriker vid Västerbottens museum. Hans redogörelse Telefon 090-17 18 00 över platsen för det äldsta Umeå är ett bra exempel på hur man med både arkivens Telefax 090-77 90 00 ANDERS HUGGERT E-post: [email protected] och arkeologins hjälp kan kartlägga historiska skeenden. www.vasterbottensmuseum.se Rättelse 51 Även fi l dr Siv Rehn, bosatt i Boden med västerbottniska rötter, har fördjupat sig Rekvisitioner och prenumeration i arkiven. Hon beskriver avrättningsplatser som användes i Västerbotten under Västerbottens läns hembygdsförbund Avrättningsplatser Ritning av Vilhelmina kyrkabildtexten som ingår 1800-talets första hälft – och även avrättningarna. Postgiro 6 26 22-6. i Västerbotten 52 i skrivelser till Kungl. Majt den 6 maj 1835. I Nära notiser fortsätter Carl von Linné sin lappländska resa år 1732. Dessutom Ur Riksarkivet, Överintendentämbetet. Tryck SIV REHN anmäls ett par böcker som även dessa tillkommit tack vare hängiven Wallin & Dalholm boktryckeri AB, Lund 2007. Tryckeriet är miljöcertifi erat enligt ISO 14001. Nära notiser 63 arkivforskning: Ragnars Sandströms bok Vännfors by, en berättelse ur arkiven och Tidskriften är Svanen-märkt. Åke Bäckmans Breven hem. Vidare får vi veta mer om bygdeprofi len John Lindgren, För drygt ett år sedan skrev jag under denna vinjett om Väs- och länsmuseets ägare Umeå kommun och Västerbottens terbotten – Berättarnas länOMSLAGETS (nr 3 år 2006). FRAMSIDA Utifrån ett gemen- läns landsting har VästerbottensPrenumeration museum kunnat anställa Risträsk, samt att Umeå lasarett fyller 100 år i år. Och så naturligtvis en blänkare om Karta över centrala Skelleftebygden med kopparstrecket i Dömansberget. Kartan är Årets nummer 250:– samt visionsdokument vill museer, arkiv, bibliotek, teater, Marianne Folkedotter som landets första berättarantikvarie. att Sune Jonssons senaste bok Och tiden blir ett förunderligt ting blivit utsedd till från 1600-talet och troligen från början av 1640-talet. Kartan innehåller den första Årets nummer i en bok 265:– universitet, folkhögskolor mf l arbeta för att lyfta fram det I åtminstone ett – förhoppningsvisÅrets nummer tre – år och kommer bok hon att350:– Sveriges bästa fotobok år 2007! avbildningen av kyrkstaden i Skellefteå, (”Körko Hussen”). I kartan fi nns angivet muntligaförekomst berättandet av myrmalm ivilket länet. är Ochmycket hur ovanligt. ska det Några gå till?av bergen Jo, ge har- andraarbeta namn med att stimulera berättandetMedlemmar i eni hela västerbottnisk länet. hembygdsförening, Västerbottens läns hembygdsförbund vill framföra ett varmt tack till Väster bot- ansluten till Västerbottens läns hembygdsförbund, får nomän atti dag: starta Middagz berättarutbildningar, berget (Rösberget idag), berättarfestivaler, Röö berget (Prästfäbodberget), skapa ”quarnBilden visar Hans-Ola Stenlund och Marianne Folkedotter tens läns landsting som genom att prenumerera till sina kliniker och mottagningar berget eller lil Klockar berget” (senare Morberget men idag namnlöst). Klockarberget 20% rabatt på prenumeration. fler scener för det muntliga berättandet och på alla upptänk- från berättarföreställningen Livskraften, ett samarbetsprojekt ger ett välkommet stöd till tidskriften Västerbotten. Landstinget har dessutom gett och Vitberget
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Umeå Landsbygd – En Välmående Del Av Kommunen
    Umeå landsbygd – en välmående del av kommunen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 4 Definition 5 Befolkning 6 Stad och land växer lika mycket 6 Fler barnfamiljer på landsbygden idag 10 Högre medelålder på landsbygden 12 Färre utrikes födda på landsbygden 14 Nästan bara småhus utanför tätorterna 15 Fler små hushåll i tätorterna 16 Födelseöverskottet störst på landsbygden 16 Fler välutbildade i tätorterna 18 Högre inkomster på landsbygden 19 Högre sysselsättningsgrad bland de som bor på landsbygden 19 Små skillnader i ohälsotalet 21 Sammanfattning för avsnittet 23 Näringsliv och pendling 24 Ensidigare jobbutbud på landsbygden 24 Jobben finns i tätorterna 26 Svagare återhämtning på landsbygden 28 Utbildningsnivå per bransch skiljer mellan stad och land 32 Många pendlar till tätorterna 33 Sammanfattning för avsnittet 34 Bilaga 1 35 Besök vår hemsida: www.umea.se/statistik Kontaktpersoner: Annika Myrén, Övergripande planering, tel. 090-16 12 45, [email protected] Annalena Löfgren, Övergripande planering, tel. 090-16 12 42, [email protected] Marika Jacobsson, Lantmäteri, tel. 090-16 13 62, [email protected] Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 6 2015 2 Inledning Föreliggande rapport har tagits fram som ett underlag i Umeå kommuns arbete med landsbygdsutveckling. Rapporten är uppdelad i två avsnitt – befolkning och näringsliv, samt flyttningar och pendling. Första av- snittet beskriver befolkningen boende i Umeå kommuns tätorter och landsbygd. Andra avsnittet beskriver näringslivet med fokus på dagbefolkningen, det vill säga de som har sin arbetsplats på landsbygden respek- tive i tätorterna samt de rörelser som finns i form av flyttningar och pendling.
    [Show full text]
  • Översiktsplan Umeå Kommun
    Översiktsplan Umeå kommun SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2017 7 7 7 www.umea.se/oversiktsplan Översiktsplan Umeå kommun Samrådshandling januari 2017 Projektgrupp: Pernilla Helmersson, projektledare och samhällsplanerare Hanna Jonsson, samhällsplanerare Daniel Lindström, samhällsplanerare Annika Myrén, utvecklingsstrateg Elin Pietroni, planeringschef Staffan Sjöström, mark- och exploteringsingenjör Kartor, illustationer, layout m.m. Kartor, illustrationer och layout: Pernilla Helmersson, Umeå kommun där inte annat anges. Foto: Umeå kommun där inget annat anges. Översiktsplanen på webben: www.umea.se/oversiktsplan © Umeå kommun Medgivande LAN 10-41 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Umeå mot 200 000 invånare 6 2.1 Översiktsplanens roll för hållbar tillväxt 6 2.2 Tillväxt i Umeå- varför? 7 2.3 Strategier för hållbar tillväxt 8 2.4 Tillväxtscenario 200 000 invånare 10 2.5 Människan i centrum 12 2.6 Långsiktigt arbete mot ett hållbart samhälle 14 2.7 Att bygga staden- hur är det tänkt? 16 2.8 Trafikplaneringen- hur är det tänkt? 18 2.9 Landsbygden och övriga tätorter- hur är det tänkt? 20 2.10 Hållbar planering för kusten- hur är det tänkt? 22 2.11 Älven som vår stora resurs- hur är det tänkt? 24 3. Översiktsplanen 26 3.1 Vad är en översiktsplan? 26 3.2 Arbetssätt för kontinuerlig översiktsplanering 26 3.3 Översiktsplan Umeå kommun består år 2017 av 27 3.4 Hur översiktsplanedelar förhåller sig till varandra 29 3.5 Översiktsplanens status 29 3.6 Efterföljande planering konkretiserar 30 4. Översiktsplanens teman 32 4.1 Bebyggelse 32 4.2 Allmän lämplighetsprövning av bebyggelse 32 4.3 Verksamheter 33 4.4 Samhällsservice 38 4.5 Landsbygdsutveckling 40 4.6 Trafikstrategi 40 4.7 Grönstruktur 41 4.8 Strandskydd 42 4.9 Kultur och fritid 43 4.10 Naturresurser 44 4.11 Berg, grus, morän och matjord 45 4.12 Rennäring 45 4.13 Kulturmiljöer 45 4.14 Miljö, hälsa och säkerhet 46 4.15 Teknisk försörjning 49 4.16 Riksintressen 50 4.17 Natura 2000 53 4.18 Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning 54 4.19 Mellankommunala frågor 56 5.
    [Show full text]
  • Program För Hållbar Landsbygds- Utveckling I Umeå Kommun Antagandeversion Augusti 2018
    Program för hållbar landsbygds- utveckling i Umeå kommun Antagandeversion augusti 2018 1 www.umea.se/landsbygd Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun Antagandeversion augusti 2018 Projektgrupp: Annika Myrén, projektledare och utvecklingsstrateg Pernilla Helmersson, samhällsplanerare Hanna Jonsson, samhällsplanerare Emil Sandström, samhällsplanerare Malin Lagervall, planeringschef (fr.o.m. hösten 2017, tidigare Elin Pietroni) Kartor, illustationer, layout m.m. Illustrationer och layout: Annika Myrén och Pernilla Helmersson, Umeå kommun där inget annat anges. Foto: Umeå kommun där inget annat anges. Omslagsbilder: Kalle Prorok (högst upp, i mitten), Tobias Sundqvist (mellanrad, till höger), Jennie Lindström (längst ned, i mitten), Övriga: Fredrik Larsson Programmet på webben: www.umea.se/landsbygd © Umeå kommun Medgivande LAN 10-41 Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................4 2. Program för hållbar landsbygdsutveckling .................................................5 2.1 Attraktiva livsmiljöer ......................................................................................8 2.2 Starkt lokalt näringsliv .................................................................................11 2.3 Väl fungerande offentlig service ..................................................................16 2.4 Goda kommunikationer ...............................................................................20 2.5 Aktiv lokal utveckling ...................................................................................24
    [Show full text]
  • Sammanställning 2011
    Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen 24FS 2011:6 Utkom från trycket den 31 mars 2011 Foto: Mats Lindström Foto: Mats Lindström SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 2011 24FS4 2010:62 Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 24FS 2011:6 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Västerbottens län upprättad Utkom från den 15 februari 2011. trycket den 31 mars 2011 I denna sammanställning redovisas: sida I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar...................... 3 II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter....................................... 9 III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för annan bärighetsklass eller belastning än bärighetsklass 2......................... 63 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter....................... 77 V. Bärighetsklasser under vinterperioden....................................... 79 Bilageförteckning 1. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK1).............................. 83 2. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK2).............................. 85 3. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK3).............................. 87 4. Planskilda trafikplatser..............................................................
    [Show full text]
  • Strandskydd I Umeåregionen
    Tillägg till översiktsplan Bjurholms kommun Nordmalings kommun Robertsfors kommun Strandskydd i Umeåregionen Umeå kommun Vindelns kommun med miljökonsekvensbeskrivning MKB Vännäs kommun Antagen av respektive fullmäktige i Umeåregionens kommuner Tillägg till översiktsplan - Strandskydd i Umeåregionen. Planen är antagen av fullmäktige i respektive kommun. Planen antogs följande datum; Nordmaling 2013 04 15 Bjurholm 2013 06 10 Umeå 2013 06 11 Vindeln 2013 06 17 Vännäs 2013 06 17 Robertsfors 2013 06 19 Arbetsgrupp: Sune Höglander, Nordmalings kommun Jan Engman, Nordmalings kommun Monica Bjelkeby, Bjurholms kommun Mattias Olsson, Bjurholms kommun Veronica Tengman, Bjurholms kommun Tommy Johansson, Robertsfors kommun Sara Forsberg, Robertsfors kommun Doris Grellmann, Umeå kommun Pernilla Helmersson, Umeå kommun Linnea Grahn, Umeå kommun Jan Olofsson, Vindelns kommun Bo Hellsing, Vännäs kommun Malin Österlund, Vännäs kommun Styrgrupp: Kurt-Allan Egelby, kommunchef Bjurholms kommun Magnus Haglund, kommunchef Nordmalings kommun Karl-Johan Bergmark, kommunchef Robertsfors kommun Mikael Öhlund, stadsdirektör Umeå kommun Eric Torstensson, kommunchef Vindelns kommun Tore Forsberg, samhällsbyggnadschef Vännäs kommun Kartor och bilder: Flygbilder: Lars Lindh Foton: Bertil Hagberg, Sesamphoto Foton där inte annat anges: Umeåregionens kommuner Kartor: Veronica Grahn (samtliga områdeskartor samt de s.k. kartöversikter) Pernilla Helmersson och Doris Grellmann, Umeå kommun (kartor s. 11, 17 och 19). Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande
    [Show full text]
  • Sammanställning 2009
    Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen 24FS 2009:6 Utkom från trycket den 31 mars 2009 Foto: Mats Lindström SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 2009 24FS4 2007:6 Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 24FS 2009:6 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Västerbottens län upprättad Utkom från den 29 januari 2009. trycket den 31 mars 2009 I denna sammanställning redovisas: sida I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar...................... 3 II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter....................................... 9 III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för annan bärighetsklass eller belastning än bärighetsklass 2......................... 63 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter....................... 77 V. Bärighetsklasser under vinterperioden....................................... 79 Bilageförteckning A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK1).............................. 83 B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK2).............................. 85 C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK3).............................. 87 D. Planskilda trafikplatser..............................................................
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Underlag För Effektivare Insamling Av Farligt Avfall I Umeå Kommun
    MH 2006:x Underlag för effektivare insamling av farligt avfall i Umeå kommun Arvid Nelehag Handledare: Mauno Lassila, Umeå universitet Jörgen Eriksson, UMEVA VT-terminen 2006 Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Examensarbete, 20 poäng Miljö- och hälsoskyddsprogrammet Umeå universitet Beställning av arbeten från D20-kursen Examensarbete, 20 p, vid miljö- och hälsoskyddsprogrammet kan göras från: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 901 87 UMEÅ Telefon 090-786 63 22 Fax 090-786 67 50 Copies of this student report can be ordered from: Department of Ecology and Environmental Science Umeå University S-901 87 UMEÅ Sweden Telephone +46 90 786 63 22 Fax +46 90 786 67 50 Detta är ett examensarbete, 20 poäng i huvudämnet miljö- och hälsoskydd. Arbetet är granskat och godkänt, men författaren/na svarar själv för rapportens resultat och slutsatser. This is a project work, 30 ECTS-credits in Environmental Health. The project is examined by the Department, but the student(s) is/are responsible for the results and conclusions presented. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, tel 090-786 50 00 Department of Studies in Ecology and Environmental Science, Umeå University, UMEÅ, Sweden, Tel +46 90 786 50 00 Förord Skriften som ni håller i er hand (eller läser på er skärm) är ett 20 poängs examensarbete vid institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap, Umeå Universitet. Rapporten är ett beställningsarbete av UMEVA och därmed utformad efter deras önskemål. Jag vill ta tillfället i akt att tacka de personer som kontaktats i samband med arbetet, som alla villigt bidragit med sina kunskaper och erfarenheter.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Umeå (Pdf, 2,6
    Tannbäck 1Grannäs Svarttjärn V Hökmark Ekträsk Mårtensboda 9 Älgnäs Bjursele Rotsjön 3 1 7 6 Överbo Ekorrsjö 1 7 Fäbodliden 81 Holmliden 7 6 Tannsele 0 7 Mattisbrännan 6 7 7 772 9 7 Abborrträsk Svanaliden 2 .1 7 6 Fäbodarna 6 0 Bygdeträskliden Per-NilsabynBäckboda Valen 2 700 99 71 Gorkuträsk Forsliden Kvarnbyn Småbacka Hökmark Ekorrträsk 9.1 Åliden Nybo 7 Moren 7 Mjötjärnliden Åmsele Storberget Kälen 68 Bodan 75 Gumhamn Slipstensjön Norrby 80 Västanträsk 3 Bissjön 7 station 7 0 Ingårdsbyn Svedjan Djupsund Storliden MångbynGärde Nolbyn Vallen Bygdeträsk Rönnbäcken VebomarkKläppen Broänge 0 9 Bäcken Övre Blåliden 6 EdetHälsingmarken Svenmarken Sörbyn 7 5 Nyåker Gravsjö Ekorrsele Krokträsk Skatan Ö Blisterliden Ön Ö Näset Lövvattnet Blacke DRIFTOMRÅDESKARTA Tuggensele 7 Broknäs Storsävarträsk Västomtill 7 1 Risvattnet Broträsk Rödingträsk 1 V Näset 9 Hjuksnoret 7 750Lövånger 5 712 Andersvattnet Kålaboda Hörnäs 2 9 Norrgård Nedre Bjurfors 729 Degerfors 7 75 Blackhamn 9 Högliden Ekorrsele 364 7 Bua 46Trehörningen 747 751 Böle Ekorrsele Ljustjärnbrännan Dalsby Söderby Klankliden Nyliden Hötjärn Knaften Fäbodarna Sjöbotten Innersjön Brattby 26 Trehörningsbäck Ytterbyn Gammelbyn Åliden Stenträsk Malsjöby Yttersjön Backviken 7 Gerusalen Mårtsmarken Umeå 724 Strand Västanbyn 7 5 Nybrännan 745 Brände 53 9 !$ Königslund Mårtsbrännan 721 Storsanden Malkälen 6 Floda Lidsjön Östbyn Insjö Välvsjöliden Orrtoliden 74 Kvarnfors Avan Kallviken Stryckfors 718 Rödningsheden Jonasmarken 1 Lövsele Lillsele Gladaberg Sjöbrånet Degernäs Lillsävarträsk 7 Välvsjön728
    [Show full text]
  • Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
    Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning ..........................................................................
    [Show full text]
  • Gamla Åkerier Och Transportföretag I Umeå - Området
    1 Gamla åkerier och transportföretag i Umeå - området Nils Sigurd Eriksson ” N. S. ” När N. S. Eriksson 1957 lämnade sin tjänst som Läns - ombudsman i Västerbottens Åkeriförening hade han i drygt 20 år varit en förgrundsfigur inom Västerbottens lastbilsåkare Han var en skicklig och entusiasmerande organisatör och duktig förhandlare. Det var han som fick igång transporterna över kvarkens is 1940, och han hade samma år medverkat till att ordna Petsamotrafiken. -------------------------------------------------------------------------------- Ordf. Otto Forsberg V. Ordf. Emil Sjöström Umeå Bilfrakt Kungsgatan 32 Tel. 883, 884 1948 2 Th. Emanuelsson Gustav Jonasson Birger Edström Kassör Sekr. V. Sekr. Arvid Fransén Emil Rönnberg Sigfrid Häggkvist Umeå Bilfrakt Kungsgatan 32 Tel. 883, 884 1948 3 Umeå Bilfrakts styrelse våren 1990 Sittande från vänster Vice Ordf. Sixten Dahlroth, VD Lennart Nilsson Ordförande Bert Ove Leong, Personalrepresentant Donald Brodin. Stående fr. vänster Åke Andersson, Gunnar Elback, Stig Emanuelsson, Åke Nyman, Lars Granberg och personalrepresentant Leif Ljungblad. Blåbärsvägen 30 Enok Forslöf Tel. 110806 1966 Brinkvägen 42 Kurt Bergman Tel. 3400 1948 Böleå Teg Sigfrid Häggkvist Tel. 2411 Dalstigen 5 Albin Hedlund Tel. 4977 Dalstigen 5 Algot Forsgren Tel. 73 Dragongatan 16 Ludvig Karlsson Tel. 4459 Dragongatan 16 Sven Ehnhagen Tel. 1516 Ersmarksgatan 3 B E. V. Berggren Tel. 3147 Ersmarksgatan 6 Engvald Wikström Tel. 1826 Fabriksgatan 24 K. A. Olofsson Tel. 934 Generalsgatan 8 S. A. Sundberg Tel. 1120 Gimonäs Erik Fällgren Tel. 2815 Grisbacka Grubbe Bertil Forsgren Tel. 2877 4 Grisbacka Grubbe Emil Sjöström Tel. 1480 Grubbe Einar Andersson Tel.113593 1966 Grubbe J. A. Lundström Tel. 2492 1948 Grubbe J. K. Fredriksson Tel. 9126 Götgatan 4 Alma E.
    [Show full text]