Lir.Journal.1(11) Eva Nyström
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala . -
23-24/2010 I Mitrornas Skuggspel CH Martling
1 I mitrornas skuggspel C H Martling försöker dra sig till minnes… Del I SPT:s redaktion har bett förre överhovpredikanten, doc. Carl Henrik Martling, Stockholm – tillika en av SPT:s fasta medarbetare – att teckna ned sina hågkomster kring turerna vid de tillsättningar där Martlings namn varit aktuellt. Artikeln publiceras i två delar. Biskopsvalet i Luleå 1965 Den 8 juli 1965, några dagar efter min fyrtioårsdag överraskades jag av att möta mitt eget dystra anlete på Svenska Dagbladets första sida. Bredvid mig log domprosten Stig Hellsten med hela sitt glada ansikte. Det handlade om biskopsvalet i Luleå efter Ivar Hylander. Tidningen utlovade med sedvanlig journalistisk dramatik, att det skulle bli en »hård match» mellan den »folkkyrklige» Hellsten och mig, som lanserades som »de högkyrkligas» kandidat. Dessa hade givit upp hoppet att få Gustaf Adolf Danell utnämnd sedan han åtta gånger hade refuserats av de politiska makthavarna. Tidningen meddelade, att jag skulle ha omkring 2/3 av stiftets präster bakom mig. En annan tidning hade rubriken »Rundkragar och lågkyrkliga slåss om Luleås biskopsstol». Situationen komplicerades av att det var första gången som den nya biskopsvalslagen tillämpades, vilket innebar att de prästerliga rösterna balanserades av lika många lekmannaröster, vilket gav tillfälle till stora överraskningar. Men för min del hade en tjugoårig biskopsvalscirkus tagit sin stillsamma början. Det visade sig snart, att SvD hade felbedömt opinionsläget under de nya förutsättningarna. Något »slagsmål» blev det aldrig. Provvalen och den allt livligare debatten förpassade mig ganska omgående till den s.k. »avbytarbänken», vilket jag var förberedd på och inte hade något emot. På förslaget uppfördes Stig Hellsten, Olaus Brännström och Per-Olof Sjögren, närmast följda av Karl-Gunnar Grape, mig själv och Ebbe Arvidsson. -
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter Rörande Uppsala Universitet B
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet B. INBJUDNINGAR, 192 Redaktör: Per Ström Bild- och uppsatsredaktion: Carl Frängsmyr Layout: Grafisk service Vinjetter: Tryggve Nevéus Omslagsbild: Carolina Rediviva i vinterdräkt sett från söder. Gouache av Eric Österlund från 1800-talets andra hälft. Uppsala universitetsbibliotek. ISSN 0566-3091 ISBN 978-91-513-0829-6 Sättning: Grafisk service, Uppsala universitet Tr yck: DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2020 Kontakt med redaktionen Förfrågningar kring distribution och abonnemang, till exempel rörande levererad upplagas storlek eller önskemål om erhållande av seriens skrifter, riktas till redaktionen under följande e-postadress: [email protected] Promotionsfesten i Uppsala den 31 januari 2020 med Uppsala universitets inbjudningsskrifter 1844–2019. 175-årsregister över däri publicerade uppsatser, dokument, förordningar och biographica Sammanställt och försett med inledning av Carl Frängsmyr Innehåll Uppsala universitets inbjudningsskrifter 1844–2019. 175-årsregister över däri publicerade uppsatser, dokument, förordningar och biographica. Sammanställt och försett med inledning av Carl Frängsmyr 9 Program 75 Processionsordning 76 Promotionsarrangemang 77 Rektors hälsningsord 79 Universitetets och fakulteternas inbjudan 81 Promotorernas presentationer Teologiska fakulteten, av Mia Lövheim 83 Juridiska fakulteten, av Charlotta Zetterberg 85 Medicinska fakulteten, av Ulf Gyllensten 87 Farmaceutiska fakulteten, av Anna Orlova 89 Historisk-filosofiska fakulteten, avSven -
Kyrkohistorisk Årsskrift
kyrkohistorisk årsskrift skrifter utgivna av svenska kyrkohistoriska föreningen 1:113 Publications of the Swedish Society of Church History 1:113 Kyrkohistorisk årsskrift 2013 Redigerad av anders jarlert Professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet 5 With summaries in English und eine Zusammenfassung auf Deutsch Svenska Kyrkohistoriska Föreningen member of c.i.h.e.c. (commission internationale d’histoire et d’etudes du christianisme) arbetsutskott Ordförande: Professor Oloph Bexell Vice ordförande: Professor Anders Jarlert Sekreterare: Docent Cecilia Wejryd Skattmästare: Teol. och fil.kand. Fredrik Santell Övriga ledamöter: Professor Torkel Jansson, Professor Bertil Nilsson och Teol.dr Stina Fallberg Sundmark E-post: [email protected], [email protected] Webbplats: http://www.kyrkohistoriska.se/foreningen kyrkohistorisk årsskrift Redaktör: Professor Anders Jarlert, Lund, [email protected], tel 046-222 90 37 Redaktionssekreterare: Teol.dr Lars Aldén, Växjö (recensioner), [email protected] Adress (böcker): Teologiska institutionen, Box 511, 751 20 Uppsala (recensioner): Teol.dr Lars Aldén, Österleden 66 A, 352 42 Växjö, [email protected] (artiklar): Prof. Anders Jarlert, CTR, Allhelgona Kyrkogata 8, 223 62 Lund, [email protected] Advisory Board: Professor Ingvar Dahlbacka, Åbo, Professor Dr. Heinrich Holze, Rostock, Professor Tarald Rasmussen, Oslo. Webbplats: http://www.kyrkohistoriska.se/arsskrift PlusGiro 37 05 43-1 Medlemsavgift: 275 kronor för fullt betalande, 225 kronor för registrerade studenter -
Litteratur Om Uppsala Län 197 5 Med Supplement
Litteratur om Uppsala län 197 5 med supplement BÖRJE TEIJLER Härmed presenteras ett första försök till årsrevy över litteraturen om Upp sala län. Sedan mitt arbete " Bibliographia Upsaliensis" avslutats med en andra del förande fram litteraturen om Uppsala stad resp. Uppsala kom mun t. o. m. l 974 kom det fram ett förslag att låta årliga presentationer av nytillkommen Uppsalalitteratur ingå i årsboken Uppland. Enär Uppsala kommun upptar drygt 60 % av Uppsala län synes det vara rättvist att låta även de övriga 40 % komma till tals i en årsrevy och sålunda berö• res hela länet. Landskapet Uppland tillhör som bekant tre län och detta har fått till följd att alltför snäva gränser ej alltid kunna dras. I begreppet U ppsala län innefattas även skrifter om Uppland i allmänhet. Den landskapsdel som hör till Västmanlands län finnes numera förtecknad i Västmanlands forn minnesförenings årsskrift (197 5 fl). De 134 skrifter som sedan Bibliographia Upsaliensis' utgivande påträffats har få tt en fortsatt numrering från nämnda ( 13.326+2.259= 15.585) verk och omfattar bl. a. artiklar ur ett antal landsortstidningar utgörande väl ta liga prov på u ppsalas renomme utanför den egna pro vinsen och skall naturligt nog blott tas som typexempel på vad svenska landsortspressen hade att rapportera om den eviga ungdomens stad. LITTERATUR OM UPPSALA LÄN 1975. A BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN Aa Bibliog rafi Berg. Lars Otto, Besök i folkrörelsearki vet i Ö sterby, Cppland. RA-nytt 1975: 1 s. 23-24. ( I Bjerstedt. Åke, Pedagogisk forskning i Sverige: En sexårsbibliografi. [ 1969-1974]. Lund 1975. - Uppsala s. 96-104. -
Vägar Till Teologi?
Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 58 (1982) Vägar till teologi? AV PER ERIK PERSSON Teologins - och här i första hand den syste särskilt det instruktiva ”flödesschemat” s. matiska teologins - metodfrågor är sådana 102-103). Hela framställningen avslutas att de på grund av sin komplexitet är föga med några skissartade antydningar till ”kon ägnade att behandlas i tidskriftsartiklar. Det turer” till en sådan teologi, så att det blir som möter i det följande kan därför endast möjligt för läsaren att se ”vart den linje som ta formen av några randanmärkningar och rekommenderats vid de olika vägskälen le frågor. I första hand kommer de att ta sin der” (s. 91). utgångspunkt i Anders Jeffners ”Vägar till Inledningsvis möter en rad viktiga posi teologi”. Anledningen till detta är - utöver tionsbestämningar och jag vill till att börja den av det tillgängliga utrymmet nödvän med markera en, där jag tror mig vara helt diggjorda begränsningen - att Jeffner otve ense med Jeffner. Så tar han avstånd från en tydigt intagit en ledande position i den aktu uppfattning av teologi som universitetsämne ella debatten. Vidare möter man i detta som ”innebär ett studium av kristendomen arbete en steg för steg genomförd reflexion utifrån en bestämd trosståndpunkt”, dvs där kring vad som skulle kunna vara en veten ”studiet syftar till att med intellektuella me skaplig universitetsteologis ”vägval”. Slutli del klargöra en tro som forskaren och lära gen är det här fråga om en position med ren har del i”. Detta exemplifieras med egen profil, som i flera avseenden skiljer sig konfessionsbundenhet av typen ”luthersk” från vad som varit gängse och som därför eller ”katolsk” teologi och med att man stimulerar till eftertanke, motsägelse - och ”ställer religiösa krav på den som sysslar frågor. -
Urząd Biskupa W Kościele Luterańskim Ze Szczególnym Uwzględnieniem Polski
Ks. Jan Gross Urząd Biskupa w Kościele luterańskim ze szczególnym uwzględnieniem Polski Część II 5. Biskup prof. dr Jan Szeruda (1945-1951), urodzony 26 grudnia 1889 r. w Wędryni na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle ordynowany został dnia 15 sierpnia 1917 r. w Nawsiu. Od 22 kwietnia 1922 r. był zastępcą profesora, a od 5 grudnia 1929 r. profesorem, zwyczajnym Wydziału Teologicznego Uniwersytetu Warszawskiego, a po zlikwidowaniu Wydziału Teologicznego w roku 1955 został profesorem zwyczajnym nowoutworzonej uczelni ekumenicznej – Chrześcijańskiej Akademii Teologicznej w Warszawie z siedzibą początkowo w Chylicach. Dnia 21 czerwca 1945 r. synod księży w Łodzi powołał go na zastępcę biskupa do czasu zwołania zwyczajnego synodu Kościoła. Niestety, urząd biskupa mógł sprawować tylko do jesieni 1951 r., gdyż socjalistyczne władze totalitarne cofnęły zgodę na dalsze piastowanie przez niego urzędu biskupiego, względnie na wybór przez Synod Kościoła na urząd biskupa. Ks. biskup Jan Szeruda zmarł dnia 21 marca 1962 r. w Warszawie i został pochowany na cmentarzu ewangelickim w Warszawie. 6. Biskup dr Karol Kotula (1951-1959), urodzony 26 lutego 1884 r. w Cierlicku na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle został ordynowany na księdza dnia 22 maja 1910 r. Wybrany przez synod Kościoła w Warszawie w dniu 18 listopada 1951 r. biskupem Kościoła, został dnia 26 kwietnia 1953 r. w kościele ewangelicko-reformowanym (kościół św. Trójcy spalony w czasie wojny zabrany został wówczas przez Państwo) w Warszawie konsekrowany i wprowadzony w urząd zgodnie z ówczesnym ZPW przez prezesa synodu w asyście wszystkich seniorów (zwierzchników diecezji). Prezesem synodu był wówczas ks. Zygmunt Michelis, proboszcz Parafii Świętej Trójcy i biskup – adiunkt (a więc biskup pomocniczy od dnia 9 marca 1952 r.) ks. -
Med Lust Och Bävan
Med lust och bävan Med lust och bävan Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet Ulrika Lagerlöf Nilsson Avhandling från Institutionen för historiska studier Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia, Göteborgs universitet 28 maj 2010 Ett stort tack riktas till följande fonder och stiftelser som har finansierat doktorandtjänst, arkiv- och konferensresor samt tryckning av avhandlingen: Adlerbertska stipendiestiftelsen Filosofiska fakulteternas gemensamma donationsnämnd vid Göteborgs universitet Helge Ax:son Johnsons Stiftelse Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen Per Lindecrantz’ fond Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Clara Lachmanns fond Stiftelsen Wallenbergsstiftelsens fond vid Kungl. Vitterhetsakademien Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond Distribution: Ulrika Lagerlöf Nilsson, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg [email protected] © Ulrika Lagerlöf Nilsson 2010 Omslagsbild: UUB, Arvid Runestams brevsamling, Brev från Yngve Brilioth till Arvid Runestam 17.12.1937. Foto utanför Uppsala domkyrka i samband med biskopsvigningen av Yngve Brilioth, Bengt Jonzon och Arvid Runestam 26.5.1938, Svensk kyrkotidning 34:22. Uppsala 1938. Fotograf okänd. Omslag: Johan Söderström Sättning: Gerhard Svedberg Tryck: Geson Hylte Tryck ISBN: 978-91-628-8098-9 Göteborg 2010 AbstrAct Lagerlöf Nilsson, U. Med lust och bävan. Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet. [Thy Will Be Done. The Path to the Office of Bishop in the Church of Sweden during the 20th Century] 328 pages. Avhandling från Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Written in Swedish with an English summary. ISBN 978-91-628-8098-9 This study focuses on the appointment of bishops within the Church of Sweden and analyses the patterns of this group during a period of social change which affected the station and function of the Church of Sweden in society. -
Bi-Ev Till Elis Malmeström Omfattande Tiden Från Omkring I910 - Omkring Slutet Av 1950“"Talet
Bi-ev till Elis Malmeström omfattande tiden från omkring I910 - omkring slutet av 1950“"talet. Även några brev från Elis Malmeström, Breven är lagda i bokstavsordning efter avsändarens namn. Brev bl. a. från följande personer: Aulén, Gustaf Hultgren, Gxinnar Billipg, Einar Lidman, Sven Björkquist, Manfred Liedgren, Emil Boiilin, Torsten Mott, John Bokelund, Albert Pleijel, Hilding Briliotli, Yngve Heuterskiöld, Edgar /9/t Bring, Aagnar iiudb erg, Gunnar Cederlund, Torsten Stadener, Sam Cullberg, John Söderblom, Nathan Eidem, Erling Westman, Knut Freeman, Theodor Wijkmark, Henning Grape, Anders Virdestam, Gotthard Hirsch, Emanuel Ysander, Torsten Åkesson, Elof /M iH %j E, Malmeströma brevsamling Hamnförteckning A.B.P., Halmstad '/, ' Gustaf Alfred Ankar, kontraktsprost, ^ / /f Stockholm Bertil Abrahamsson, kontraktsprost, Sköllersta Anonyma Gustaf Sigfrid Ahlberg, kyrkoherde, Falkenberg '' ' Märta Elisabeth Anrep-Nordin, f. Lind stedt, Gbg ! aI' Johan Molf Ahlberg, lektor, Stockholm ' ,/ Erik Wilhelm Arbin, kyrkoherde, Sthlm. , , i I ii Torsten Herbert Ahlstrand, komminister, / / Anda Ulrika Augusta Ayrasia AJmfelt, !A^i'' Borås o. Brämhult grevinna,Rauhallina, St.Karins Albert Alarik Ahtola, domprost och kyrko herde , Åbo i fHarry Armini, lektor, Göteborg ■ Erik Herman Arosenius, målare, ing. Id' Gustaf Herman Albringer, ^rkoherde, fi_f' Alingsås Ö, Vingåker Ilmari Asanti, pastor, Åbo ! August Kick. Aldrin, fd, folskollär. förf. Gräsmark A Karl Folke Ragnar Askmark, biskop, ' -^-X Linköping Ernst Alker, professor, Fribourg, ! .v/ Schweitz Edvin Josef Aspling, folksloll.Srängnäs £ ■lI' Sven Emil Almqvist, trädgårdsdir,,lär. <i{ Herman Hat. Asplöf, organist, Göteborg^^ vis Skara folkskol.sem.Odsmål > Algot Harry Anderberg, biskop i Visby /a/ Berndt David Assarsson, monsignere,kyrko- herde kat .församl.H: borg Alfhild Andersson, anst. vid Uddeholms kontor d l( Gustaf Em. -
Ärkebiskopens Kanslis Arkiv 1967-1980 2015-12-10 Historik
C020/ ark0101.02 Ärkebiskopens kanslis arkiv 1967-1980 2015-12-10 Historik Ärkebiskopens kanslis arkiv 1967-1980 Historik för Ärkebiskopens kanslis arkiv 1967-1980. Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främste företrädare i det svenska samhället och i internationella sammanhang. Han har ett särskilt ansvar på Svenska kyrkans nationella nivå, men tjänstgör också i Uppsala stift. I biskopskollegiet är ärkebiskopen "primus inter pares" - den främste bland jämlikar - vilket innebär att han är den som sammankallar och leder det gemensamma arbetet, utan makt att bestämma över de andra stiften och biskoparna. Till ärkebiskopens speciella arbetsuppgifter hör bland annat att förrätta biskopsvigningar, vara ordförande i Biskopsmötet samt flera andra nämnder och styrelser inom kyrkan samt att vara remissinstans i olika utredningar. Ärkebiskopsämbetet var, fram till kyrkans skiljande från staten vid millenieskiftet, en statlig myndighet som inrymde ärkebiskopens rikskyrkliga verksamhet och arbete för Svenska kyrkan som helhet. I denna myndighet fanns ärkebiskopens kansli. Före 1967 sågs varje ärkebiskops arkiv som en egen enhet och ordnades därför som ett eget arkiv. Från och med 1967 sågs istället ärkebiskopens kansli som arkivbildare och därför spänner detta arkiv över två ärkebiskopars ämbetstid, nämligen Ruben Josefsons (1967-1972) och Olof Sundbys (1972-1983). Ärkebiskopens kansli bestod 1967 av fyra personer, fördelade på en inrikes- och en utrikesavdelning. Det utökades sedan successivt för att 1979 omfatta tio personer fördelade på kontor, inrikes, utrikes, rekrytering och finska invandrarfrågor. Arkivet är uppdelat i två delar: handlingar rörande ärkebiskopens uppgifter inom Uppsala stift och handlingar rörande ärkebiskopens rikskyrkliga uppgifter. Det är till största delen ordnat efter verksamhetsområden och därför återfinns t.ex. korrespondens inom de flesta serier. -
Sim Swedish Institute of Mission Research Publisher of the Series Studia Missionalia Svecana & Missio Publisher of the Periodical Swedish Missiological Themes (Smt)
SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop BEYOND THE FORESTLINE THE LIFE AND LETTERS OF BENGT SUNDKLER BEYOND THE FORESTLINE THE LIFE AND LETTERS OF BENGT SUNDKLER Marja Liisa Swantz GRACEWING Studia Missionalia SVECANA LXXXIV First published in 2002 by Gracewing 2 Southem Avenue Leominster Herefordshire HR6 OQF AH rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted in any form, or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording, or other wise, without the written permission of the publisher. © Marja Liisa Swantz 2002 The right of Marja Liisa Swantz to be identified as the author of this work has been asserted in accordance with the Copyright, Designs and Patents Act 1988. ISBN 0 85244 560 1 ISSN 1404 9503 Typeset by Action Publishing Technology Ltd, Gloucester, GL1 5SR Printed in England by Antony Rowe Ltd, Eastboume BN23 6QT CONTENTS page Acknowledgements vii Introduction ix Brief biography of Bengt Sundkler xxiv Part One Beyond the Forestline: Autobiographical notes of a northerner turning south 1 1 In the Forest 3 2 School Years 7 3 University Years 10 4 -
Justification in the Life of the Church
JUSTIFICATION IN THE LIFE OF THE CHURCH A Report from the Roman Catholic – Lutheran Dialogue Group for Sweden and Finland JUSTIFICATION IN THE LIFE OF THE CHURCH JUSTIFICATION IN THE LIFE OF THE CHURCH a report from the roman catholic - lutheran dialogue group for sweden and finland Church of Sweden Roman-Catholic Diocese of Stockholm Evangelical-Lutheran Church of Finland Roman-Catholic Diocese of Helsinki. Translation: Sr Gerd Swensson, Te Deum Production and printing: Ekotryckredners ISBN 978-91-977903-5-2 Artikelnr: SK10147 Uppsala, Stockholm and Helsinki 2010 Content Preamble 8 Chapter 1 Introduction 10 1.1. Background 10 1.2. The Character of the Dialogue 15 1.3. The Thread that Runs through this Report 16 Chapter 2 The Joint Declaration – Consensus and Open Issues 19 2.1. Consensus about the Grace of God 19 2.1.1. God’s Grace and Human Response 19 2.1.2. Both Justified and a Sinner at the Same Time 21 2.1.3. The Doctrine of Justification as a Criterion 22 2.2. Open Issues 24 Chapter 3 Catholic and Lutheran in Sweden and in Finland – An Overview of Church History 26 3.1. The Middle Ages – A Common History 26 3.2. The Reformation 28 3.3. A New View of the Reformation 30 3.4. A Swedish-Finnish Lutheranism that Preserves Continuity 31 3.5. Centuries without Contact 33 3.6. The Call to Ecumenism 36 3.7. A New and Open Dialogue after the Second Vatican Council 37 3.8. Signs on the Road towards Church Unity 38 Chapter 4 Justification in the Life of the Church 43 4.1.