Frihetstidens Monarki
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Frihetstidens monarki Frihetens monarki.indd 1 09-09-02 12.21.35 Jonas Nordin Frihetens monarki.indd 2 09-09-02 12.21.35 FRIHETSTIDENS MONARKI Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige atlantis Frihetens monarki.indd 3 09-09-02 12.21.35 Denna bok är tryckt med generöst ekonomiskt bistånd från Kungl. Patriotiska Sällskapet Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Vetenskapsrådet Åke Wibergs stiftelse Atlantis, Stockholm © Jonas Nordin 2009 © Bokförlaget Atlantis AB 2009 Omslag och grafisk form: Christer Jonson Layout: Mats Saldenius Tryck och bokbinderi: Livonia Print, Lettland 2009 isbn: 978-7353-292-1 www.atlantisbok.se Frihetens monarki.indd 4 09-09-02 12.21.35 innehåll 9 Förord 11 inledning 12 Republikanism kontra monarkism 14 Några huvudlinjer i forskningen – maktperspektivet och ritualperspektivet 16 Svensk forskning 19 Disposition och analytisk struktur 21 Begrepp 25 konungamakten 27 Rättskällorna 29 Konungamaktens praktiska omfattning 34 Konungens statsrättsliga funktion 36 Religionen 39 Lagen 41 Suveräniteten 46 Namnstämpeln 50 Kungastrejken 1768 53 Konungamakten och statens kontinuitet Frihetens monarki.indd 5 09-09-02 12.21.35 59 manifestation 60 Enväldets hyllnings- och smörjelseakter 63 Kröningarnas ursprung 65 Ulrika Eleonoras kröning 72 Fredriks kröning 78 Kröningsceremonins betydelse 83 Konungar av Guds nåde 87 Fredriks död och Adolf Fredriks trontillträde 89 Trontalet på riksdagarna 94 En nationell kröningsceremoni 97 Konungahusets kostnad 100 Gustav III:s och Sofia Magdalenas kröningar som riksomfattande manifestation 102 Kröningsfirandet i Norrköping 109 kommunikation 110 Konungamaktens framträdande i de offentliga kungörelserna 111 Kungahuset i tidningspressen 115 Posttidningars ointresse för de kungliga (1720–1721) 115 Långsamt ökat intresse för kungligheter – 1730- och 1740-talen 118 Det nya kungaparet – 1750-talet 120 Konungahuset som enande faktor 123 Kungens familj i brännpunkten 126 Kungarapporteringen i Dagligt Allehanda Frihetens monarki.indd 6 09-09-02 12.21.35 131 visualitet 132 Hoffbros regentserier 140 Kistebrevens kungamotiv 162 Skulptur 172 Myntningen i Sverige 173 Porträttmynten 176 Målade porträtt 178 Reception 180 Elitens bilder 191 opinioner – politik 194 Rättshandlingar som källa till folkliga attityder 198 Kungen och folket 205 Konungens auktoritet 212 Åsikter om regeringssättet 213 Stöd för konstitutionen 219 Kritik mot riksdagsväldet 222 Kritik mot rådsmakten 224 Propagerande för stärkt konungamakt 227 Propagerande för envälde 231 Konungamaktens ursprung 234 Folkets politiska medvetenhet Frihetens monarki.indd 7 09-09-02 12.21.35 237 opinioner – monarken 238 Kungens förstånd och kapacitet 241 Kungen-krigaren 245 Skändliga utlåtelser 251 De utländska kungarna 261 Nådig överhet 264 Beivrandet av majestätsbrott – sammanhang och funktion 269 avslutning 270 Etos 272 Manifestation och kommunikation 274 Imago regis 276 Slutord 279 appendix 1 287 appendix 2 291 summary 298 förkortningar 299 noter 335 referenser 359 register Frihetens monarki.indd 8 09-09-02 12.21.35 Förord Ingen mänska är mer än en Utom kungen, för kungen är två mikael wiehe en här boken har tillkommit som en del av forskningsprojektet 9 »Manifestation och kommunikation. Statens och konungamaktens D legitimering och propagandaspridning under tidigmodern tid«. Projektet har finansierats av Vetenskapsrådet och utöver mig själv innefat- tat fil. dr Anna Maria Forssberg och fil. dr Malin Grundberg. Ett varmt tack går till dem båda. Utan deras beredvillighet att formulera en gemen- sam projektplan hade jag aldrig fått möjlighet att skriva denna bok. Vid sidan av dem vill jag särskilt tacka docent Nils Edling. Genom lyck- liga sammanträffanden har vi följts åt som grannar först i forskarkorridoren under doktorandtiden, sedan som gästforskare i Köpenhamn, därefter vägg i vägg på Historiska institutionen vid Stockholms universitet och nu i var- andras närhet i hemmen på Södermalm. Nära i rummet fastän forsknings- mässigt långt ifrån mig har Nils varit en god kamrat som alltid varit villig till diskussion och kunnat ge övervägda och pålitliga svar på alla typer av vetenskapliga spörsmål. Manuset har i sin helhet lästs av fil. dr Mikael Alm, Uppsala, och fil. dr Göran Stenberg, Stockholm. Bägge har generöst delat med sig av kunskap och kritik som väsentligt förbättrat analys och framställning. Göran besit- ter de märkligaste kunskaper om högt och lågt och jag har ofta haft anled- ning att vända mig till honom med mina frågor som han alltid besvarar lika entusiastiskt som kunnigt. Som granskare åt Vetenskapsrådet har även professor Marie-Christine Skuncke, Uppsala, läst hela manuset och därvid lämnat viktiga påpekanden. Kapitel fem om bildkonsten har granskats av fil. dr Martin Olin, Natio- nalmuseum, som beredvilligt delat med sig av sitt djupa vetande om äldre porträtt. Professor John Christian Laursen, University of California, River- side, gav mig generöst förhandstillgång till det antologimanus han redige- rat tillsammans med Hans Blom och Luisa Simonutti och vidarebefordrade därmed betydelsefulla litteraturreferenser som varit till stor nytta för mitt arbete. Avgörande upplysningar om enskildheter har lämnats av intendent Frihetens monarki.indd 9 09-09-02 12.21.35 Kerstin Hagsgård, Kungl. Husgerådskammaren, och förre överhovpredi- kanten Carl Henrik Martling. I slutskedet av arbetet lämnade jag min mångåriga hemvist på Historiska institutionen, Stockholms universitet, för en anställning på Kungl. bibliote- ket. Detta stimulerande miljöombyte har varit befrämjande för slutproduk- ten. Den omedelbara tillgången till källmaterialet har väsentligt underlättat den sista finputsningen och inte minst bildanskaffningen. Av alla kunniga medarbetare som bistått med mångskiftande sakkunskap på olika områden vill jag särskilt nämna dem som varit mina närmaste kolleger: förste biblio- tekarie fil. dr Janis Kreslins och docent Otfried Czaika. Utgivningen av boken och särskilt tryckningen av de många bilderna har möjliggjorts genom mycket generösa ekonomiska bidrag från Kungl. Patriotiska Sällskapet, Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Vetenskapsrådet samt Åke Wibergs Stiftelse. Manuset till boken var färdigt på våren 2007, men utgivningen har för- dröjts av flera orsaker. Litteratur som utkommit efter den tidpunkten har jag endast kunnat nyttiggöra i mycket begränsad utsträckning. Sist och innerligast vill jag tacka min tålmodiga familj – Hektor och August, våra två oavlåtligt busiga pojkar, och min hustru Helena Bergman som denna vår fött vår dotter Judit, en gåva dyrare än någon bok. stockholm den 25 maj 2009 Jonas Nordin Frihetens monarki.indd 10 09-09-02 12.21.35 INLEDNING et här är en bok om monarki, men den handlar inte om kungar. 11 Den som förväntar sig personliga uppgifter om frihetstidens skä- D ligen okända svenska kungar kommer att bli besviken. Det är en bok om en institution, inte om individer. Monarkin är inte ett ämne som intresserat den svenska historieforskning- en. Detta kan låta egendomligt då Erik Gustaf Geijer redan 1836 konstatera- de att Sveriges historia var dess konungars, och alla som någon gång studerat äldre historieverk har noterat hur centrerade de vanligen är kring kungarnas bedrifter. Närmare granskning visar dock att det som engagerat forskningen är just kungarna, inte monarkin. Historiker har konstaterat att konunga- makten under vissa epoker varit stark och under andra svag, men som insti- tution har monarkin setts som mer eller mindre konstant, åtminstone från den nya tidens början och fram till parlamentarismens genombrott. Studier av konungamakten har följaktligen riktat intresset mot de perioder då den varit som starkast, då kungarna varit enväldiga, då de har kämpat om balan- sen mot den parlamentariska makten eller då de fört sina trupper i fält. Det var för övrigt i en sådan diskussion som Geijers omdöme fälldes.1 Det är alltså de perioder då monarkens politiska funktioner varit som mest betydelsefulla som framför allt har intresserat historieskrivningen. Ut- gångspunkten för den här boken har varit den motsatta. Genom att studera monarkin då den historiskt varit som svagast menar jag att man kan finna intressanta perspektiv på dess väsen och inneboende funktion. Den grund- läggande och medvetet tillspetsade frågan har varit: Vad hade monarkin för funktion när kungen inte hade någon? I denna bok försöker jag nå ett svar genom att studera tre områden: Hur konungamakten definierades konstitutionellt, vilken bild av monarken som förmedlades till rikets befolkning samt vilka uppfattningar om och förvänt- ningar på konungen som fanns hos undersåtarna. I centrum för analysen står opinioner om och opinionsbildning kring frihetstidens konungamakt. Min förhoppning är att övertygande kunna visa att konungamakten, trots att den Frihetens monarki.indd 11 09-09-02 12.21.35 12 kan framstå som kraftlös på papperet, ingalunda var överflödig. De frihets- tida regenterna hade konstitutionella nyckelroller, och sociologiskt var deras betydelse kanske viktigare än några tidigare kungars eller drottningars. Republikanism kontra monarkism Under frihetstiden (1719–1772) – en redan i samtiden använd epokbeteck- ning2 – var det en utbredd uppfattning att Sverige hade ett republikanskt statsskick. Detta konstaterande fordrar en förklaring. Begreppet republik var inte på samma sätt som i dag förknippat med statschefens ställning. Snarare fanns det två konkurrerande innebörder, där den ena kort och gott betydde ’stat’ och den andra syftade på en ’stat med fri författning’.