DOCSLIB.ORG

ALE 2006 Nr 4

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
ALE 2006 Nr 4 NR 4 2006 Ale Historisk tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE TEMANUMMER BORNHOLMS LÖSEN F Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge utges av Dc skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktionskomm i tté Docent Peter Carelli, Lund Universitetslektor Gert Jeppsson. Lund, redaktör Museichef Göran Larsson, Lund Docent Sten Skansjö. Lund Professor Anna Christina Ullsparre. Lund Innehåll Sid. Gert Jeppsson: Bornholms lösen Vederlagsgodset i Skåne och Danmark på 1660-talet 1 TRYCKTJÄNST I ESLÖV HB, 2007 BORNHOLMS LOSEN•* Vederlagsgodset i Skåne och Danmark på 1660-talet Gert Jeppsson — ' JiJ c .,_x,/,A «j / Æ pjcirf -- sen S $ íf r i?A o/e/f- \Q W* & A JtAXJ’ j 'O>1 _ý’o ( a C t?A -riv ífJi *»» . føj »wsak fl A R. E 2J-A2 &!ÿÿÿ ß A L V% ■*: £.“ A3 > ? .hct'Æn* CnatrjAM TIC UM 'ÿOTPME * *W _ __ Karta över Bornholm från 1676 med omgivande delar av Skåne och Blekinge. Kolorerad tuschteckning. Storlek: 58 x 56 cm. Tillhör Del Kongelige Bibliotek. København. Kortog Billedafdelingen. Signum: KBK III, 26-0-1676/2. Den latinska titeln; »Hunc Typum insularum Bornholm et Christianoe cum maritimo traetu vicimarum Provinciarum Sac. Reg. Maiest». Innehåll Bornholms lösen Vederlagsgodset i Skåne och Danmark på 1660-talet 4 Inledning 4 Den politiska bakgrunden 5 Stockholmsförhandlingarna 9 Vägen till Malmötraktaten 11 Huvudgårdarna i Bornholms vederlag 14 Ägarebilden 15 Den geografiska fördelningen 16 Taxeringen av godsen 16 Enskildheter i taxeringen 17 Vederlagshuvudgårdarnas storlek 20 Vederlagsgodsets kondition 21 Förändringar för bönderna 22 Huvudgårdarnas användning och betydelse 24 De skånska vederlagsgodsen i Danmark 26 Sammanfattning 29 Tabeller 32 Summary 37 Noter 37 Referenser 39 Karta 40 Några använda förkortningar: b.,bd = band/bind LLA = Landsarkivet i Lund dl. = daler Llb. = Lunds stifts landebok cirka 1 570 DHT = Dansk historisk tidsskrift LUB ~ Lunds universitetsbibliotek DRA = Dansku Rigsarkivet; København rdl. = riksdaler ; Ed./ed. = editor/utgivare r. = rakke hd - härad Sk.gen,guv. = Skånska generalguvernementet i hgd = huvudgärd smt = silvermynt ' HTS = Historisk tidskrift för Skåneland SOÅ = Sydsvenska ortnamnssällskapets årsbok • jb. = jordebok, jordebog lltk. = tunnor haitkorn 1 Jr.prol. = Jordrevningsprotokoll 1670-1671 tun. - tunna/tunnor i Kr.Sk = Kronens Skøder I samband med den här redovisade Bomholmsforskningen har jag fått välkommet stöd från Gyllenstiemska Krapperupstiftelsen och Ebbe Kocks stiftelse. Ett varmt tack till de båda stiftelsestyrelserna. Bomholms lösen Vederlagsgodset i Skåne och Danmark på 1600-talet Inledning son och broder till Corfitz, som innehade När begreppet Skåneland lanserades i initten posten fram (ill 1650. Därtill torde det talade av 1800-talet, innefattades även Bornholm i språket på Bornholm ha legat mycket nära detta. Skåne, Halland, Blekinge och Born¬ det sydostskånska. holm inneslöts i det geografiska området. Ärkebiskopen hade hela ön som län efter Sett i historiskt perspektiv hade ön alltsedan segern 1259 över kungamakten. Det var är¬ 1 000-talet och fram till år 1 660 varit nära in¬ kebiskop Jakob Erlandsen (Galen) som fick tegrerad med Skåne. Detta faller sig natur¬ hjälp av sin bror Anders Erlandsen och furst ligt, då endast cirka 4 landmil skiljer närmas¬ Jarmer av Rügen att besegra kung Kristoffer te land, Skånes sydostkust, från Bornholm. l:s styrkor och ödelägga det kungliga fästet Från flera strategiskt belägna platser på Lilleborg i öns centrala del. Redan tidigare, Österlen syns ön vid horisonten i sydost, och sedan ärkebiskop Eskils tid 1 149, hade tre av omvänt kan man från höjden uppe vid Ham- öns fyra härader legat som län under Lund. mershus t.o.m. identifiera vissa landmärken i Ärkebiskopen hade på sig fått överlåtet de sydöstra Skåne. kungliga rättigheterna, viktigast uppbörds- Men efter Köpenhamnsfreden 1660, slutet rätten av skatt, ö-skatten. pä det andra svensk-danska kriget, tillhörde Efter reformationen övergick Bornholm ej alltså de båda landsdelarna skilda länder. Det i danskt kungastyre, ulan en Lübeckperiod må i ett kortfattat förord som exempel på tog vid 1525-1575. Som lack lör hjälpen i föreningsband vara tillräckligt att peka pä tronstriden fick hansestaden Lübeck Born¬ den judiciella sidan, där Skånelagen jämväl holm som län av Fredrik I efter segern över gällde på Bornholm fram till landslagens till¬ Christian II. komst - med landsting i Åkirkeby - för de Även under tiden efter avskiljandet av fyra häraderna. Vidare den kyrkliga gemen¬ Bornholm från Skåne 1660 har områdenas skapen, där Bornholms femton socknar ut¬ historia länkats samman vid liera tillfällen. gjorde en del av Lunds stift. Även här var t.ex. blev Bornholm en tillflykt för skåningar Åkirkeby huvudort. Under den långa medel¬ som för att rädda sina liv var tvungna att söka tida storfiskeperiodeu fanns bl.a. den ekono¬ skydd för de nya svenska makthavarna efter miska kopplingen till Rönne som medlem i Skånska krigets slut 1679 och många fattiga den s.k. Skånemarknaden. På fästningen emigranter från Skåne fann i slulet av 1 800- Harnrnershus, politiskt, militärt och admini¬ talet sitt livsuppehälle i Bornholms stenindu¬ strativt centrum, satt genom århundradena stri och jordbruk. De mest dramatiska hän¬ många skånska adelsmän som länsherrar: delserna med Bornholm i fokus under de lundaärkebiskopens fram till 1522 och svenska relationerna inträffade dock i sam¬ danske kungens efter 1575. F.n av de mer be¬ band med de båda krigen 1658-1660. 1 Born¬ kanta var Ebbe Ulfeldt. Christian TV:s svär¬ holms fall får man förlänga tiden drygt ett år, 4 fram till sommaren 1661, innan punkt kunde Tyngdpunkten i denna uppsats kommer i sättas för nyordningen. tiden att ligga mellan Köpenhamnsfreden i Den politiska historien kring dessa år är maj 1660 och överenskommelsen om Born¬ välkänd och utforskad, och den kommer i holms lag i juni 1661. Huvudfrågan som denna framställning endast att resumeras så skall besvaras lyder: Hur skulle Sverige kom¬ mycket som behövs för att ha den nödvän¬ pensera sig för förlusten av Bornholm? diga plattformen att stå på. Däremot finns yt¬ I händelsekedjan kring Bornholms avträ- terligt litet skrivet på svensk sida om det pris delse äger också ett spel rum på en annan som Danmark fick betala för att återfå Born¬ arena. Från och med 1661 och några år fram¬ holm och för att fortsättningsvis,efter Köpen¬ åt måste Fredrik III gottgöra de skånska hamnsfreden 1660, få räkna det som dansk adelsmän som avstått herrgårdar i Skåne. domän. Denna uppsats är tänkt att här fylla Detta har tidigare obetydligt uppmärksam¬ en lucka. Det är ett välkänt faktum att svensk¬ mats i svensk historieskrivning, men jag skall arna i sin historia läser om Älfsborgs lösen försöka visa att bytena blir i stort sett ett som ett svenskt villkor att uppfylla efter nollsummespel för de involverade adelsmän¬ fredssluten med Danmark både 1570 och nen. Förlusten fick den danska kronan själv 1613, men färre känner till att Danmark har stå för. Jämför man tiden före och efter en Bornholms lösen, ett begrepp jag härmed Köpenhamnsfreden finner man att det eko¬ gärna vill introducera, parallellt och syno¬ nomiskt går jämnt ut för den svenska kronan. nymt med den redan existerande termen - I någon mening skulle Tegnérs kända slutord Bornholms vederlag. I dansk historieskriv¬ i dikten Svea kunna travesteras - det gällde ning använder man sig av termen »Born¬ för svenskarna att inom Skånes gränser er¬ holms Ækvivalent» för att beteckna samma övra Bornholm åter. sak. Den politiska bakgrunden När Sverige under det 30-åriga kriget drogs r in i den europeiska kontinentala politiken, kom det strategiskt väl belägna Bornholm att hamna i skärningspunkten för svenska vägar och intressen. Bornholm, som förut legat skyddat av danskt land och i farvatten be¬ härskade av den danska flottan, blottades genom de svensk-danska frederna i Brömse- bro 1645 och i Roskilde 1658. Redan under kriget 1644-1645 hade Sverige visat intresse för Bornholm, och svenska styrkor under ge¬ neral Karl Gustav Wrangel hade ockuperat ön en kortare tid 1645. Några politiska följ¬ der uppkom dock inte och ön återlämnades i ■* Brömsebrofreden 1645. Roskildefreden med¬ förde emellertid att Bornholm följde med \i Skåne vid nationalitetsbytet. Den svenske Fredrik III, Danmarks kung 1648-1670. översten Johan Printzenskiöld utsågs till 5 kommendant och tog Hammershus i besitt¬ ning med stöd av cirka 100 soldater jämte 12 officerare och underbefäl.' Ett uppror mot svenskarna, som av allt att döma Fredrik III själv hade initierat och där troligen borgmästaren i Hasle Peder Olsen legat bakom och utnyttjats som redskap, lyckades i december 1658. Då var kriget sedan augusti åter igång mellan Danmark och Sverige. En bornholmsk delegation /) kunde avsegla till Köpenhamn och över¬ lämna ön till Fredrik III. En dansk historiker har på senare tid visat att den danske kungen själv satte upp bomholmamas gåvobrev och sköt deras eget medhavda åt sidan. Det man VM skall observera i detta kungliga brev är att Fredrik III lät bornholmarna ge honom och hans efterkommande ön som personlig gåva, inte lät den gå till den danska kronan.2 Dessa Johan Printzensköld (ca 1615-1658), prästson, adlad, svensk överste och kommendant på Bornholm med säte två fakta, en landsända fri från svenska trup¬ på Hammershus. Dödad under upproret mot svenskarna per och ett Bornholm mottaget som person¬ 1658. Efter kopia på Bornholms museum. lig egendom av kungen, återkommer vid flera tillfällen under den följande tidens utdragna förhandlingar
Load more

Recommended publications
  • Danmarks Kunstbibliotek the Danish National Art Library
    Digitaliseret af / Digitised by Danmarks Kunstbibliotek The Danish National Art Library København / Copenhagen For oplysninger om ophavsret og brugerrettigheder, se venligst www.kunstbib.dk For information on copyright and user rights, please consult www.kunstbib.dk . o. (ORPORATfON OF Londoi 7IRTG7ILLE1? IgpLO G U i OF THE LOAN COLLECTIO o f Picture 1907 PfeiCE Sixpence <Art Gallery of the (Corporation o f London. w C a t a l o g u e of the Exhibition of Works by Danish Painters. BY A. G. TEMPLE, F.S.A., Director of the 'Art Gallery of the Corporation of London. THOMAS HENRY ELLIS, E sq., D eputy , Chairman. 1907. 3ntrobuction By A. G. T e m p l e , F.S.A, H E earliest pictures in the present collection are T those of C arl' Gustav Pilo, and Jens Juel. Painted at a time in the 1 8 th century when the prevalent and popular manner was that better known to us by the works o f the notable Frenchmen, Largillibre, Nattier, De Troy and others, these two painters caught something o f the naivété and grace which marked the productions of these men. In so clear a degree is this observed, not so much in genre, as in portraiture, that the presumption is, although it is not on record, at any rate as regards Pilo, that they must both have studied at some time in the French capital. N o other painters of note, indigenous to the soil o f Denmark, had allowed their sense of grace such freedom to so express itself.
    [Show full text]
  • CATS Annual Report 2018
    ANNUAL REPORT 2018 CATS Centre for Art Technological Studies and Conservation The centre is a strategic research partnership between three Copenhagen based research institutions Statens Museum for Kunst (SMK) The National Museum of Denmark (NMD) The School of Conservation at the Royal Danish Academy of Fine Arts, Schools of Architecture, Design and Conservation (KADK) The cornerstone of CATS is technical art history, which is an interdisciplinary field of research between conservators, natural scientists and scholars from art historical and cultural studies. Technical art history investigates the making and meaning of art works, painting techniques and artists’ materials. A main objective of the research centre is to develop new and more exact methods to diagnose, treat and preserve our art historical heritage. The exploration of artistic practices is aimed at shedding light on the complex and fascinating cartography of ageing processes within works of art – to contribute to and advance the field of technical art history. The establishment of the Centre for Art Technological Studies and Conservation was made possible by a donation by the Villum Foundation and the Velux Foundation, and is a collaborate research venture between Statens Museum for Kunst, the National Museum of Denmark and the School of Conservation at the Royal Danish Academy of Fine Arts, Schools of Architecture, Design and Conservation. Contact CATS Website: www.cats-cons.dk E-mail: [email protected] 2 CATS Annual Report, January - December 2018 Contents INTRODUCTION
    [Show full text]
  • The Distribution of Silver Specimens from the Kongsberg Silver Mines, Norway, 17Th and 18Th Centuries
    The distribution of silver specimens from the Kongsberg Silver Mines, Norway, 17th and 18th centuries B.I. Berg & F.S. Nordrum Berg, B.L & Nordrum, F.S. The distribution of silver specimens from the Kongsberg Silver Mines, Nor• way, 17th and 18th centuries. In: Winkler Prins, CF. & Donovan, S.K. (eds.), VII International Sympo• sium 'Cultural Heritage in Geosciences, Mining and Metallurgy: Libraries - Archives - Museums': "Museums and their collections", Leiden (The Netherlands), 19-23 May 2003. Scripta Geológica Special Issue, 4: 14-19, 3 figs.; Leiden, August 2004. B.L Berg & F.S. Nordrum, Norwegian Mining Museum, P.O. Box 18, NO-3602 Kongsberg, Norway ([email protected]; [email protected]). Key words — Silver, specimens sales, collections, history, Norway. Specimens of native silver from the Kongsberg mines in Norway are world famous and have been distri• buted through sales and gifts during the whole period of mining from 1623 to 1958. Names of customers, the number of sold specimens and their silver content are documented in accounts which are preserved back to the 1620s. The Danish-Norwegian kings received the largest amounts of silver specimens. Contents Introduction 14 Sales-lists 14 Conclusions 19 Reference and other sources 19 Introduction From their opening in 1623, the Kongsberg Silver Mines have been famous for finds of beautiful silver specimens (Berg & Nordrum, 2003). The Kongsberg ore con• sists mainly of native silver occurring in calcite veins. In cavities in the veins the silver has partly been precipitated as wires and crystals. Such specimens have fascinated miners, visitors and collectors throughout the centuries, and have made Kongsberg a world-famous place among mineral collectors.
    [Show full text]
  • Oslo Katedralskoles Historie 1153–1800 Skolen Og Tiden
    Oslo katedralskoles historie 1153–1800 Einar Aas Oslo katedralskoles historie 1153–1800 Skolen og tiden Redaksjon: Anders Langangen, Vibeke Roggen, Hilde Sejersted, Tore Haakensen og Arild Eilif Aasbo Oslo 2016 (Skolens våpenskjold i mindre utførelse) ©Stiftelsen Oslo katedralskole, Oslo 2016 Redaksjon: Anders Langangen, Vibeke Roggen, Hilde Sejersted,Tore Haakensen og Arild Eilif Aasbo Boken er satt med Palatino Linotype 11 pkt/13 pkt Grafisk tilrettelegging: Bokproduksjon SA/Ove Olsen ISBN 978-82-992654-7-8 (e-bok) Redaksjonens forord På Oslo katedralskole lå det et 500 sider langt manuskript fra 1930-tallet. Det var et utkast til Oslo katedralskoles historie fra ca. 1150 til omkring 1800, skrevet av Einar Aas (1857–1941). Den som tok initiativet til å gjøre noe med dette var Anders Langangen, pensjonert lektor ved skolen, og gjennom mange år en drivkraft for beskjeftigelse med skolens historie. I 2012 fikk han med seg to tidligere kolleger, Hilde Sejersted og Tore Haakensen, samt Arild Eilif Aasbo, et barnebarn av Aas. Gjen- nom to år arbeidet denne gruppen med å omforme håndskrif- tet til en digital versjon, og, ettersom arbeidet skred frem: med å gjennomgå teksten. Det var på dette tidspunktet at Vibeke Roggen ble invitert med i redaksjonen; hun er førsteamanu- ensis i latin ved Universitetet i Oslo med forskningsarbeider relatert til Oslo katedralskole i eldre tid. Manuskriptet som redaksjonen har hatt som utgangspunkt for sitt arbeid, bærer preg av å være et utkast. Det er tydelig mindre gjennomarbeidet enn Aas’ publiserte skolehistorier: Stavanger katedralskoles historie 1243–1826 (1925) og Kristi- ansands katedralskoles historie 1642–1908 (1932), foruten Kristia- nia katedralskoles historie i det nittende århundre (1935).
    [Show full text]
  • Danske Herregaardes Ejere
    DANSKE HERREGAARDES EJERE III. HOVEDSÆDERNE I STAMHUSENE OG EIDEIKOMMISGODSERNE EN KORTFATTET OVERSIGT AF H. H. BERNER SCHILDEN HOLSTEN ODENSE TRYKT I DET MILO’SKE BOGTRYKKERI I KOMMISSION HOS VILHELM TRYDE 1916 OM vejledende Bemærkning anføres, at ved hver enkelt Herregaard er dens Ejeres Navne trykte med federe Typer, uden anden Angivelse af SEjerforholdet. løvrigt henvises til Fortalen i I. Hovedsæderne i Grevskaberne. Den i de to tidligere Hæfter fulgte Praxis at udhæve Panthaveres Navne er i dette 3die Hæfte som oftest fraveget. For den beredvillige Hjælpsomhed, jeg under Udarbejdelsen af denne Oversigt har mødt fra Arkivembedsmænd, Stamhusbesiddere og mange andre, bringer jeg min bedste Tak. Særlig har Hr. Arkivregistrator Grandjean været utrættelig i sine Efterforskninger, der har fremskaffet mangfoldige Navne og Data, som uden hans erfarne Hjælp vilde have manglet. Jeg retter en særlig Tak til ham, fordi han har ladet denne Bog nyde godt af hans store Kendskab til Personalhistorie og Arkivstudier. Langesø, December 1916. H. H. Berner Schilden Holsten. DANSKE HERREGAAKDES EJERE Ausumgaard Ringkøbing Amt, Hjerm Herred, Vejrum Sogn. Nævnes 1475. Tilhører 1502 Niels Clementsen til Avnsbjerg, t 1518, g. Anne Mikkelsdatter, lever 1545. Tilhører senere Mogens Munk (Lange), t 1558, g. Karen Ludvigsd. Rosenkrantz til Palsgaard, f 1535. M. M. skænker 1554 ined kgl. Stadfæstelse A. og 2 andre Gaarde i Sognet til sin Frille, Maren Jensdatter. og hans 2 Døtre med hende------------------------------------------------------------------------------------- for deres Livstid. Karen Mogensdatter. Ide Mogensdatter. 1607 tilhører a. Christen Olufsen, g. Maren Mogensdatter. De skøder 1624 A. til Iver Juul til Villestrup, Kvistrup, Volstrup, Gjessinggaard og Lundbæk, f. 1563, f 1627, A.
    [Show full text]
  • The Philosophic Game: Eighteenth-Century Masquerade in German and Danish Literature and Culture a DISSERTATION SUBMITTED TO
    The Philosophic Game: Eighteenth-Century Masquerade in German and Danish Literature and Culture A DISSERTATION SUBMITTED TO THE FACULTY OF THE GRADUATE SCHOOL OF THE UNIVERSITY OF MINNESOTA BY Anne Beryl Wallen IN PARTIAL FULFILLMENT OF THE REQUIREMENTS FOR THE DEGREE OF DOCTOR OF PHILOSOPHY Rembert Hüser, Poul Houe May 2012 © Anne Beryl Wallen, 2012 Acknowledgements My studies, research and dissertation writing have been supported by several institutions, for which I must express my most sincere appreciation: the University of Minnesota, particularly for the Doctoral Dissertation Fellowship and the Graduate School Fellowship; the Department of German, Scandinavian & Dutch, particularly for the Hella Lindemeyer Mears Fellowship, the Gerhard and Janet Weiss award, and to Hella Mears and Gerhard Weiss themselves for their support; the U.S.-Denmark Fulbright Comission; the American Scandinavian Foundation; and the P.E.O. Scholars Award. I am also grateful to the University of Copenhagen Institute of Nordic Studies and Linguistics for hosting me during my Fulbright year in Copenhagen. Thanks to Lisbet Hein of Hørsholm Museum and to Ida Poulsen of the Theatre Museum in the Court Theater for generously sharing materials and knowledge with me. At the individual level, my thanks go first to my co-advisors, Rembert Hüser and Poul Houe, for sharing their experience and providing guidance over the past several years. The size of my dissertation committee has raised eyebrows, but I could not imagine having gone forward with my project without the invaluable input each of my committee members has provided. Ruth-Ellen Joeres and Richard Leppert both also served on my Master’s committee, and so deserve special thanks for their support throughout my graduate studies.
    [Show full text]
  • En Statsmand Og Diplomat
    Dette værk er downloadet fra Slægtsforskernes Bibliotek SLÆGTSFORSKERNES BIBLIOTEK Slægtsforskernes Bibliotek drives af foreningen Danske Slægtsforskere. Det er et special-bibliotek med værker, der er en del af vores fælles kulturarv, blandt andet omfattende slægts-, lokal- og personalhistorie. Slægtsforskernes Bibliotek: http://bibliotek.dis-danmark.dk Foreningen Danske Slægtsforskere: www.slaegtogdata.dk Bemærk, at biblioteket indeholder værker både med og uden ophavsret. Når det drejer sig om ældre værker, hvor ophavsretten er udløbet, kan du frit downloade og anvende PDF-filen. Drejer det sig om værker, som er omfattet af ophavsret, skal du være opmærksom på, at PDF- filen kun er til rent personlig brug. TH. THAULOW TH. THAULOW EN STATSMAND OG DIPLOMAT FRA HOLBERG-TIDEN P. HAASE & SØNS FORLAG FORORD I Ravnholt Arkiv paa Fyn findes fem Dagbøger fra 1696—1702 og 1720—30, et Par private Brevjournaler og Kopibøger samt en Del Breve, Koncepter og Kopier, efterladt af den kendte Statsmand og Diplomat, Geheimeraad Christian Sehestedt til Nislevgaard og Ravnholt (1666— 1740). Disse Arkivsager giver mange interessante og for Størstedelen ret ukendte Bidrag ikke blot til en Karakteristik af Geheimeraaden, men ogsaa til Belysning af hans Tids personalhistoriske, kulturhistori­ ske og politiske Historie. Det har været Hensigten med denne Bog at udnytte dette Stof til et Stykke Tidshistorie med ham som den cen­ trale Skikkelse. Naturligvis er Koncepter ikke det samme som afsendte Skrivelser og Breve. Mange Sætninger kan ved Renskrivningen være forandrede og mange Ord tilføjede eller falden bort. I Hovedsagen gengiver de dog den skrivendes Tanker, og hvor Renskrifterne ikke længere findes, hvad de for de flestes Vedkommende ikke gør, har Koncepterne selv­ følgelig sin store Interesse.
    [Show full text]
  • Studying 18Th-Century Paintings and Works of Art on Paper
    Studying 18th-Century Paintings and Works of Art on Paper Studying 18th-Century Paintings and Works of Art on Paper This book contains papers presented at the international technical art history conference Studying 18th Century Paintings & Art on Paper which focused on artists’ techniques and materials, source research, conservation science, the history of science and technology, and the history of trade and pharmacy during the 18th century. Proceedings, II,CATS 2014 Tradition and changes in artistic practices were examined in the light of the establishment of a series of national art academies in Europe throughout the century. A scientific peer review committee selected the papers from a range of high quality presentations. The papers are lavishly illustrated and cover the making of paintings and artworks on paper throughout the and Kimberley Evans Edited Muir by Helen 18th century, thereby illustrating a vast range of artists’ and workshop practices. The conference was organised by the Centre for Art Technological Studies and Conservation – CATS – in collaboration with Nationalmuseet (Stockholm), Metropolia University of Applied Science (Helsinki), and the Department of Archaeology, Conservation and History, University of Oslo (Oslo). Archetype Archetype Publications Publications www.archetype.co.uk ISBN 978-1-909492-23-3 in association with CATS Proceedings, II, 2014 9 781909 492233 Edited by Helen Evans and Kimberley Muir S18CP-Cover-v3.indd All Pages 17/08/2015 09:54 STUDYING 18TH-CENTURY PAINTINGS AND WORKS OF ART ON PAPER CATS Proceedings,
    [Show full text]
  • Networks and Faces Between Copenhagen and Canton, 1730-1840
    A Service of Leibniz-Informationszentrum econstor Wirtschaft Leibniz Information Centre Make Your Publications Visible. zbw for Economics Asmussen, Benjamin Doctoral Thesis Networks and Faces between Copenhagen and Canton, 1730-1840 PhD Series, No. 23.2018 Provided in Cooperation with: Copenhagen Business School (CBS) Suggested Citation: Asmussen, Benjamin (2018) : Networks and Faces between Copenhagen and Canton, 1730-1840, PhD Series, No. 23.2018, ISBN 9788793579934, Copenhagen Business School (CBS), Frederiksberg, http://hdl.handle.net/10398/9639 This Version is available at: http://hdl.handle.net/10419/209070 Standard-Nutzungsbedingungen: Terms of use: Die Dokumente auf EconStor dürfen zu eigenen wissenschaftlichen Documents in EconStor may be saved and copied for your Zwecken und zum Privatgebrauch gespeichert und kopiert werden. personal and scholarly purposes. Sie dürfen die Dokumente nicht für öffentliche oder kommerzielle You are not to copy documents for public or commercial Zwecke vervielfältigen, öffentlich ausstellen, öffentlich zugänglich purposes, to exhibit the documents publicly, to make them machen, vertreiben oder anderweitig nutzen. publicly available on the internet, or to distribute or otherwise use the documents in public. Sofern die Verfasser die Dokumente unter Open-Content-Lizenzen (insbesondere CC-Lizenzen) zur Verfügung gestellt haben sollten, If the documents have been made available under an Open gelten abweichend von diesen Nutzungsbedingungen die in der dort Content Licence (especially Creative Commons
    [Show full text]
  • Læs Personalhistorisk Tidsskrift 1997:1
    Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie Dette værk er downloadet fra Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie www.genealogi.dk Bemærk, at hjemmesiden indeholder værker, som er omfattet af ophavsret. For ældre værker, hvor ophavsretten er udløbet, kan PDF-filen frit downloades og anvendes. For værker, som er omfattet af ophavsret, er det vigtigt at være opmærksom på, at PDF-filen kun må benyttes til rent personligt brug. Distribution og publicering af PDF-filen er ulovlig. Personalhistorisk Tidsskrift 1997:1 Samfundet for dansk genealogi og Personalhistorie Indhold Artikler: Ejnar C. Larsen: Biskop i Ribe Iver Iversen Hemmet (1564-1629) og nogle af hans descendenter .................................................................... 1 Birgit Kaiser: Hurmlitas og Luxuria. Normer og social kontrol i 1600-årenes Vonsild .................................................................................. 13 Carl E. Jørgensen: Skolereduktionen 1740 i Ribe Stift. Ringkøbing, Holstebro, Lemvig og Varde latinskolers sidste år............................... 29 Paul G. Ørberg: P. C. Christensen. Jegers historier ................................ 59 J. P. Skou: Braads saga .................................................................................. 75 Orientering: SSF’s Weekendkursus 1997 ......................................................................... 100 Slægtsforskertræf 1998 ................................................................................. 100 Hvem Forsker Hvad 1997 ............................................................................
    [Show full text]
  • Thesis.Pdf (2.162Mb)
    Fakultet for humaniora, samfunnsvitskap og lærarutdanning Institutt for historie og religionsvitskap Flåtemakt mot sjørøvari Utsending av orlogseskadrar mot sjørøvarar, kaperar og fribyttarar under Christian IV (1588–1648) Marie Nystuen Berger Masteroppgåve i historie HIS 3900 – juni 2016 Framsida viser maleriet «Christian IV på Trefoldigheden» (1864–1866), veggmaleri utført i olje på tørr puss i Roskilde Domkirke av Wilhelm Marstrand. Maleriet skal vise kongen på skipet Trefoldigheden under slaget ved Kolberger Heide i 1644. Fotografi henta frå Wikimedia Commons, lagt inn av Bruger:Villy Fink Isaksen. https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6741268 Takk! Det er mange eg ønskjer å takke for at denne avhandlinga har sett dagens lys. Utan uvurderleg hjelp frå fleire hald hadde utfordringane eg har hatt vore vanskelege å løyse. Ein særskilt stor takk til min fantastiske rettleiar Rune Blix Hagen, som har drive arbeidet mitt vidare når eg har stått fast, oppmuntra meg og gitt gode tilbakemeldingar på tallause utkast. Takk til Utdanningsfondet ved Fakultet for humaniora, samfunnsvitskap og lærarutdanning for utdanningsstipend og HIFOs reisestipend for økonomisk støtte til å utføre arkivreiser. Ved Riksarkivet i Oslo fekk eg uvurderleg hjelp av førstearkivar Tor Ragnar Weidling til å finne fram i arkivet og til dokument eg kunne ha nytte av. Hadde det ikkje vore for han, hadde eg ikkje fått tilgang til det fysiske arkivmaterialet, noko som eg er sikker på har hatt betydning for arbeidet med dokumenta i ettertid. Ved Rigsarkivet i København vart eg møtt av ein triveleg resepsjonist som hjelpte meg til å skjønne mikrofilmmaskina og til å ta kopi av dei dokumenta eg fann.
    [Show full text]
  • Introduction-To-Nordic-Cultures.Pdf
    Introduction to Nordic Cultures Introduction to Nordic Cultures Edited by Annika Lindskog and Jakob Stougaard-Nielsen First published in 2020 by UCL Press University College London Gower Street London WC1E 6BT Available to download free: www.uclpress.co.uk Text © Contributors, 2020 Images © Copyright holders named in captions, 2020 The authors have asserted their rights under the Copyright, Designs and Patents Act 1988 to be identified as the authors of this work. A CIP catalogue record for this book is available from The British Library. This book is published under a Creative Commons 4.0 International licence (CC BY 4.0). This licence allows you to share, copy, distribute and transmit the work; to adapt the work and to make commercial use of the work providing attribution is made to the authors (but not in any way that suggests that they endorse you or your use of the work). Attribution should include the following information: Lindskog, A. and Stougaard-Nielsen, J. (eds.). 2020. Introduction to Nordic Cultures. London: UCL Press. DOI: https://doi.org/10.14324/111.9781787353992 Further details about Creative Commons licences are available at http:// creativecommons.org/licenses/ Any third-party material in this book is published under the book’s Creative Commons licence unless indicated otherwise in the credit line to the material. If you would like to reuse any third-party material not covered by the book’s Creative Commons licence, you will need to obtain permission directly from the copyright holder. ISBN: 978-1-78735-401-2 (Hbk.) ISBN: 978-1-78735-400-5 (Pbk.) ISBN: 978-1-78735-399-2 (PDF) ISBN: 978-1-78735-402-9 (epub) ISBN: 978-1-78735-403-6 (mobi) DOI: https://doi.org/10.14324/111.9781787353992 Contents List of figures vii List of contributors x Acknowledgements xiii Editorial Introduction to Nordic Cultures 1 Annika Lindskog and Jakob Stougaard-Nielsen Part I: Identities 9 1.
    [Show full text]