HABARI INFORMATION OM TANZANIA ÌRG39 årg

.RNr 4 2007 Tema: Flyktingar

5RINNEHÌLLET,AKE6ICTORIAPROJEKT NYPRESIDENTOCHREGERING KYRKOPROJEKTOCHSKOLUTBYTEUr innehållet: Stor mottagning av flyktingar från Burundi och Rwanda - Guldgrävarhistorier TIDNINGEN HABARI SVETAN ORDFÖRANDENS utges av www.svetan.org SPALT SVENSK-TANZANISKA BOX 22003 FÖRENINGEN 104 22 STOCKHOLM SVETAN e-post: [email protected] REDAKTION e-post: [email protected] *** Lars Asker, redaktör tel 08-38 48 55 (hem), 08-685 57 30 (arb) Tanzania är ett land som känne- mobil 0705 85 23 10 STYRELSE tecknas av fred. Där fanns förvisso Friherregatan 133, 165 58 Hässelby e-post: [email protected] den kortvariga konflikten med Oloph Hansson tel 08-88 36 64 (hem) Uganda och revolutionen på Zan­ Tantogatan 67, 118 42 Stockholm Fredrik Gladh, ordförande tel 08-768 36 77 (hem) zibar. Men invånarna lyfter alltid Eva Löfgren tel 08-36 48 88 (hem), mobil 0702 11 98 68 fram freden i landet som det största Sten Löfgren tel 08-36 48 88 (hem), mobil 0708 90 59 59 mobil 0705 81 34 53 Ann Lorentz - Baarman, kassör värdet. Men omgivningen är inte fax 08-760 50 59 alltid så lugn, vilket gör att säker- Enköpingsvägen 14, 175 79 Järfälla Lars Asker, ledamot het är en stor fråga. Konflikten i Jennifer Vidmo mobil 0703 52 46 09 Björn Wetterhall, ledamot Harriet Rehn, ledamot östra Kongo skapar nu stora om- Folke Strömberg tel 08-91 73 27 (hem), 08-5082 9489 (arb) Marie Bergström, ledamot flyttningar av flyktingar, läget i Årstavägen 113, 120 58 Årsta Burundi är instabilt och Rwanda Sten Löfgren, ledamot har fortfarande minnena av folk- Torbjörn Öckerman, ledamot mordet inte försvunnit. Jon-Erik Rehn, suppleant Nu ska tanzaniska regeringen Karin Gustafsson, suppleant PRISUPPGIFTER 2007 skicka hem personer med burun­ Marianne Kjellén, suppleant disk och rwandisk härkomst. Men SVETAN-medlemskap inkl HABARI 250 kr Olle Wallin, suppleant vart? Burundi och Rwanda står Familjemedlem exkl HABAR 50 kr idag för stora problem i mottag­ Ungdomsmedlemskap 125 kr * andet och landfördelning till dessa Lokalrepresentanter Prenumeration HABARI 225 kr nyanlända personer. Problematik­ Enstaka HABARI 50 kr Gunilla och Ronny Lundberg en ställer också frågan hur långt (äldre nummer pris efter överenskommelse) Storgatan 86, 903 33 UMEÅ det är möjligt att driva den östa- Betala in korrekt belopp på SVETANs postgiro 35 95 50-1 – ange tel 090-12 97 92 frikanska gemenskapen där Bu­ på talongen vad som önskas. Olle Wallin rundi och Rwanda ingår idag. Gussarvsgatan 16A, 776 30 Hedemora Drömmar och tal om en federa- ÄMNESOMRÅDEN i tidigare HABARI tel 0225-12 807, mob 070-2255057 tion och fri rörlighet rimmar illa 3/95 Blandat 4/01 Swahili Torbjörn Klaesson med tvångsdeporteringen av män­ 4/95 Valet 1/02 Uhuru 40år, JOHA, skulptörproj. Lillmossev 49, 663 42 HAMMARÖ niskor med burundisk och rwan- tel 054-52 23 64 1/96 Valet m m 2/02 AIDS, IT, JOHA Trust disk härkomst. 2/96 Musik. Bistånd. Bibl. 3/02 Bagamoyo, Missionssjukvård Rehema Prick Ett år går mot sitt slut. Vi har 3/96 Ngorongoro. Karagwe 4/02 Slavrutten, ekonomisk reform Åtorps Björkv. 7, 443 31 LERUM haft en omtumlande avslutning. tel 0302-154 13 4/96 Bistånd. Litteratur 1/03 Lake Victoria med kringområde Forum Syd har valt att inte fort- 1/97 Skulptörskolan 2/03 Kilimanjaro TANDALA c/o Bo Sahlée sätta att ge stöd till Skulptörskolan 2/97 Musik 3/03 Stödorganisationer, Tingatinga Mariedalsv 56 E, 217 45 MALMÖ i Bagamoyo. Anledningen var att 3/97 Afrikaimport, Konst, Usangi 4/03 Urbanisering de inte trodde möjligheterna att bli 4/97 Kvinnor, Fack, Landsbygd 1/04 Lokala språk och kulturer * en folkhögskola fanns. Nu jobbar Skulptörskolan tillsammans med 1/98 Kultur, Flyktingfrågor 2/04 Musik STÖDPROJEKT SVETAN på att se hur vi kan lösa 2/98 Natur o resor 3/04 Gruvnäringen Skulptörskolan den situation som uppstått. 3-4/98 Jubileumsnummer 4/04 HIV / AIDS Postgiro 465 9945-2 Vi tänker på de elever som går 1/99 Symposium/Nykterhet 1/05 Resor, turism Projektkoordinatör Sten Löfgren där och kanske inte kan avsluta 2/99 Ekonomi, Årsmöte, Resor 2/05 Forskning E-post: [email protected] sina studier och de som har gått 3/99 Presidentbesök 3/05 Konst och kultur Tumaini Children’s Center och nu kan försörja sig som konst­ 4/99 Media, Skulptörskolan 4/05 Demokrati och utveckling Bankgiro 5405-3723 närer och på hantverk. Skulptör­ 1/00 Nyerere, Barbro, Utbildning 1/06 Lake Victoria, ny regering mm Kontaktperson Katarina Beck-Friis skolan är väl känd i Tanzania och 2/00 Tanzaniabilden, Förlag 2/06 Alkohol E-post: [email protected] det blir en stor förlust för konst- 3/00 AIDS, Utbildning, Resor 3/06 Kvinnors villkor världen om den tvingas stänga. 4/00 Mama Barbros skola, Litteratur 4/06 Utbildning * Styrelsen har fattat beslut om att 1/01 Dar es Salaam 1/07 Swahilikulturen Bagamoyo Sculpture School ansöka om ett akutbidrag för vår- 2/01 Zanzibar 2/07 Jordbruk P O Box 89 terminen, för att kunna avsluta 3/01 Utbildning, AIDS, Zanzibar 3/07 Investeringspolitik mm Bagamoyo, Tanzania verksamheten på ett bra sätt. Kopior på enstaka HABARI-artiklar kan beställas från redaktionen – kontakta E-post: [email protected] Jag vill passa på att tacka er alla Lars Asker. Eftertryck eller utdrag ur artiklar får endast ske med författarens som engagerat er i SVETAN un- tillstånd. Citera oss gärna, men ange källan! * der året. Utan er hade inget vara Tanzanias ambassad möjligt. Jag hoppas ni får en rik- Omslag: Matutdelninig i Nyaragusu-lägret för flyktingar från tel 08-732 24 30 /31 tigt skön julhelg! Kongo. Foto Mikaela Wallinder och Mikaela Berg Näsby Allé 6, 183 55 TÄBY God Jul och Gott Nytt År! Persson Offsettryck, Stockholm 2007, ISSN 0345-437 E-post: [email protected] Tryckt på miljövänligt papper www.tanemb.se Fredrik Gladh sid  - Habari 4/2007 Tanzania - en stor mottagare av flyktingar

Tanzania har definitivt haft sin beskärda del av flyktingar. I flera omgångar har man tagit emot flyktingar, främst från grannländerna Rwanda och Bu­ rundi, men också från Kongo och från bland annat Sydafrika och Moçambique. Ett mycket litet antal har dessutom flytt från Tanzania (Zanzibar och Pemba i samband med politiska val). Det stora antalet flyk- tingar till Tanzania har gjort Tanzania till ett av de länder som tagit emot flest flyktingar. Ett faktum som sällan lyfts fram, men lik fullt är en realitet som utgjort en tung börda för Tanzania!

Det kanske mest kända flyktingmottag­ niskor rest ända från Kigoma och Dodoma, andet skedde under folkmordet i Rwanda. för att få en bättre vård. Då kom drygt en kvarts million flyktingar över gränsen vid Rusumu Falls, under Rwandeserna återvände först bara ett dygn! Antalet ökade snabbt och Men ett flyktingmottagande är per defini- snart hade Tanzania mer än en million tion en tillfällig lösning. De rwandesiska flyktingar, främst från Rwanda och Bu­ru­n­ flyktingarna fick respass redan efter ett par Staffan Wiking di. Flyktingläger som Benaco och Lugufu år, då situationen i Rwanda stabiliserats är kända från den tiden. någorlunda. Det innebar att omkring en million rwandesier fick reda på att de nu­ hjälpa till vid slutdestinationen, i hembyn. En lång historia var tryggt att återvända hem till Rwanda! Där vill man använda lokala hantverkare, Men som många vet var inte detta den för- som skall kunna hjälpa de hemvändande sta flyktingströmmen. Redan tidigare hade Men inte alla att bygga sina nya hus och få möjlighet att Tanzania fått ta emot flyktingar, som lyck- Återvändandet var inte alltid lätt. En del, åter skapa en utkomst (”Livelihood”). ats integrerats rätt väl i områdena kring främst tutsierna (förlåt min hänvisning till UNHCR hjälper bara de återvändande Kigoma. Där fanns också en hel del ”strö- etniskt ursprung) kände att de i den vid- flyktingarna till u­ppsamlingsläger inne i flyktingar”, som invandrade mer eller sträckta Kageraregionen – och främst i Burundi. mindre legalt. Kreatursuppfödande tutsis, Karagwe – hade mycket bättre förutsätt­ som letade efter bättre betesmarker i det ningar att föda upp sina kreatur. ….och Kongo ett ännu större glesbefolkade Karagwe. Eller hantverk­ Egentligen skulle Karagwe må väl av att Betydligt svårare är det med de kongoles­ are, som fann bättre marknad i Ngara. kunna fortsätta hysa dessa företagsamma iska flyktingarna. Situ­ationen i Kongo är Flyktingar, eller invandrare, som ofta kreatursuppfödare. Men även för gruppen fortfarande så svår att det är svårt att blandades ihop och ställdes inför att be- av hutus fanns en viss oro att återvända till skicka hem flyktingar dit. Och det hänger höva försvara sin status vid ständigt åter- Rwanda. Säkert hade många av dem på samman med en annan problematik, som kommande raider från invandrarmyndig­ olika sätt varit inblandade i folkmordet kan vara svår att överskåda. heterna. och dessa flyktingar fru­ktade återvänd­ Tyvärr har en del av flyktingarna,u­ nder andet. Några av dem valde därför att fort- sitt exodus, haft svårt att avhålla sig från Röda korset spelar stor roll sätta flykten och hamnade så småningom fortsatt politiskt engagemang. Många har Röda Korset var väldigt aktivt under den i läger i Uganda. engagerats i Interahamwe och den etniska stora flyktingströmmen 1994. UNHCR bad kampen som pågår i såväl Rwanda, som i Röda Korset att ta ansvar för flera av lägren, Burundi ännu ett problem Burundi och Kongo. Detta innebär en po- såväl kring Ngara, som senare, när nya Betydligt svårare har det varit att hand- litisk utmaning mot främst Rwanda, men läger öppnades i Kasulu och i området skas med flyktingarna från Bu­ru­ndi, för det gör det också svårt för Tanzania att be- kring Kigoma. att inte tala om flyktingarna från Kongo sluta om ett generellt återvändande. Ofta var lägeransvaret knutet till gan- (DRC). Burundi har på olika sätt försökt Där finns tyvärr också en sku­ggsida av ska traditionella uppgifter, som att se till säkra sitt land och nå överenskommelser Tanzanias beslut om återvändande. Många att matdistributionerna fungerade någor- med de olika oppositionsgrupperna i landet. av de flyktingar som levt i generationer i lunda väl, eller att där fanns en fungerande Det har varit en lång och plågsam process, Tanzania ser sig nu tvingade att återvända sju­k- och hälsovård. Eller att flyktingarna där oppositionen med jämna mellanrum till bland annat Rwanda. Det utgör en stor fick de vattenransoner som rekommenderas deklarerat sitt missnöje med att anfalla belastning för Rwanda, men också ett per- enligt de så kallade SPHERE Standards något civilt mål inom Burundi. sonligt lidande för de återvändande. De (minst 20 liter per dag och person). För flyktingarna i Lu­gu­fu­, eller Kasu­lu­, har känt sig som tanzanier, men tvingas har dessa oroligheter inte varit någon plötsligt återvända till ett Rwanda som de För bra sjukvård? hemlighet. De sänder ofta hem kunskap­ aldrig känts vid. Det är ett återvändande Men hanteringen av flyktingarna var inte are som har till uppgift att titta på situationen som ibland leder till splittrade familjer. alltid så enkel. Genom det internationella i hemlandet och försöka råda sina fränder Detta är en utmaning som Tanzania stödet kunde Tanzanias Röda Kors (TRCS) i lägren om hur vist det är att återvända måste ta på allvar. De rwandesier (och bu- ofta erbjuda en hälsoservice som var be- hem. rundier och kongoleser) som har fötts tydligt bättre än den generella servicen Burundis Röda Kors (BRCS) har initierat och/eller växt upp i Tanzania borde få rätt som erbjöds tanzanier. Detta ledde bland ett program för de återvändande. Det är ett att stanna som tanzanier. De är en tillgång annat till att man inbjöd lokalbefolkningen ganska ambitiöst program, som bygger på för landet och en tillgång till de ganska glest till Röda Korsets kliniker i flyktinglägren. att fylla upp efter UNHCR’s basala stöd befolkade västra delarna av Tanzania! Och där finns flera exempel på hu­r män- för återvändande. BRCS har erbjudit att Staffan Wiking Habari 4/2007 - sid  Fear in Everyday Life A Qualitative Study on the Everyday Routines of Burundian and Congolese Women Residing in Tanzanian Refugee Camps

This Minor Field Study was conducted by Mikaela Berg and Mikaela Wallinder from the University of Malmö in the spring 2005 by living in two refugee camps and conducting interviews. The main issue being the safety situation for women in and outside the camps. Below is the Abstract and the part describing the camps and giving background information.

Abstract rural context, they would stand to gain a Mikaela Wallinder, tolken Yvonne och This master thesis is based on a field stu­- broadened knowledge of how different Mikaela Berg i Mtabilalägret. dy, conducted in Lugufu 1 and Mtabila 1 women experience and are affected by refugee camps in Kigoma, western Tan­ fear and safety. received sporadic influ­xes of Bu­ru­ndian zania, where we held twenty-eight inter- refugees for more than four decades. The views with Congolese and Burundian re- Refugee Context in Tanzania first major influ­x of Bu­ru­ndian Hu­tu­ refu­- fugee women. The Congolese and Burun­ In the Great Lakes Region, Tanzania has gees arrived in Tanzania in 1993, due to dian refu­gees have fled to Tanzania du­e to hosted most refugees over the past three the political instability in Burundi, promp- long-lasting conflicts in Congo and Bu­r­un­ decades. ted by the murder of the President, di respectively; most arrived in mid- The majority of refugees live in camps Melchior N’dandaye, in October 1993. 1990s. Thereby, the camps are no longer located in the North West part of Tanzania, N’dandaye, who belonged to the Hutu in phases of emergency and refugees namely in the Kagera and Kigoma sub-re- grou­p, was the first president in Bu­ru­ndi have, since long, established everyday gions, which are bordering Rwanda, Bur­ to be elected on democratic bases and his routines and habits that shape their every­ undi and the Democratic Republic of Congo death triggered a conflict in which thou­s­ day lives; our main interests lie in these. (DRC). In January 2005, approximately ands of Burundians were executed. The Accordingly, our aim with this study has 400,000 refugees resided in the camps in civil war in Burundi continued and the po- been to attain a deepened understanding Tanzania. litical instability worsened in July 1996 of how these refugee women experience when the ex-President of Burundi, Major their everyday lives with regards to safety. Tanzania’s Refugee History Pierre Buyoya, through a coup removed Since the women themselves were the Tanzania has a long history of being a host the civilian government and seized power. narrators, security-related problems con- country for refugees; Rwandan refugees, This coup spurred more violence between nected to firewood collection were, inevi- for example, arrived in Tanzania as early the Burundian army and the Tutsi rebels tably, frequently brought up and are there- as the 1930s. and the crimes committed by these two fore given much space throughout the However, the first major influ­x of refu­- groups against civilian Burundian Hutus study. Of great importance for the study is gees into Tanzania occurred in 1993–1996 violated human rights in extreme ways. the Sphere Project, in particular the three du­e to conflicts between the Hu­tu­ and Tu­t­ Many civilians were affected by the con- Cross-Cutting issues – Gender, Environ­ si groups in Rwanda as well as in Burundi. flict; according to Hu­man Rights Watch ment, and Security – which are all, we The genocide in Rwanda generated an exo­ (HRW), rape and torture were not uncom- believe, intimately related to Feminist dus of approximately two million mon and many homes were burnt down. Geography. Moreover, our purpose has Rwandans who fled to neighbou­ring The conflict also resu­lted in a massive been to interpret the answers given by countries in 1994. amount of casualties among the civilian these refugee women through arguments Consequently, Tanzania received over Hutu population. Moreover, armed Burun­ and concepts included in Feminist Geo­ 500,000 Rwandans at a time when the lo- dian forces established regroupment graphy and thereby enable new ways of cal population in the Kigoma region was camps in which civilian Burundians were understanding how, for example, the phy- little over 100,000. incarcerated. The terrible conditions inside sical environment affects the everyday Later on, in the late 1990s and in early the resettlement camps caused death and routines of refugee women. Furthermore, 2000, Tanzania, particularly Kigoma and disease among the civilian Hutu popula- as several feminist geographers (who, to Kagera camps, continued to receive refu- tion. Due to the persecution and resettle- this date, mainly have focused on western, gees from Burundi and DRC, many of ment policy of civilians, many Burundians urban areas) approach women’s fear by whom have remained in Tanzania to this fled their native cou­ntry and sou­ght refu­ge looking at the prevailing social and power day. The majority of the Rwandan refu- in Tanzania. Inflows of Bu­ru­ndian Hu­tu­ structures, such structures have also been gees, however, were forcibly repatriated refugees into the Kigoma- and Kagera given much space in our study. Conse­ in late 1996. sub-regions in western Tanzania conti- quently, our study sheds light on security- nued sporadically throughout the years of related issues, which refugee women face Burundian Refugees in Tanzania 1999 and 2000 due to the continuing poli- in their everyday lives. From the results Since 1962, when Burundi gained indepen­ tical instability in Burundi. found in our study, we believe, that if fe- dence, civil conflicts have forced many Today, the situation in Burundi has sta- minist geographers were to include refu- Burundians to seek refuge in neighbou- bilized somewhat and voluntary repatria- gee women residing in a non-western, ring countries. Consequently, Tanzania has tion of Burundian refugees is actively be- sid  - Habari 4/2007 ing executed. Since the initiation of the permission to leave these restricted areas. jority of people living in this area are the repatriation in March 2002, approximately (According to the Refugee Act of 1998, Congolese refugees in the camps Lugufu 149,000 Burundians have returned to their all refugees are allowed to walk within 4 1 and Lugufu 2.(According to UNHCR’s home country. kilometres outside the borders of the monthly statistics from January 2005, However, Burundi suffers from extreme camps.). there are approximately 93.000 Congolese food shortages and according to UNHCR, Also, all camps have, on site, an ap- refugees residing in Lugufu 1 and 2. The thousands of people are threatened with pointed UNHCR protection officer, whose two camps are interconnected, but we starvation in Burundi. This is probably the main responsibility is to oversee all issues conducted our study in Lugufu 1 only.) reason as to why there was a decrease in concerning protection and security. Apart from the compounds in which the numbers of refugees taking the decision to The UN agency – World Food Program­ NGO and UN workers reside, the camp return to Burundi at the end of 2004 com- me (WFP) – is responsible for the food neighbours forests and other uninhabited pared to the beginning of the year. All in distribution in the camps. The food distri- areas. all, in 2004, more than 80,000 Burundians bution takes place at a particular distribu- In order to facilitate the management returned voluntarily to their home country tion centre in each camp once every other and the administration of the camp, from Tanzania. week. Ration cards, which are a form of UNHCR and MHA camp commanders identity cards, are distributed to refugees have divided the camp into villages, Congolese Refugees in Tanzania who are required to bring them on the blocks and plots. Each family is, upon ar- Like Burundi and Rwanda, DRC has a long distribution day in order to receive their rival, given a plot to build on. Furthermore, history of violent conflicts, there amongst entitled food ration. National and interna- a number of plots together form a block, between the Hutu and Tutsi groups, and tional NGOs present in the camps, such as which in turn creates a village. Each year consequently a large group of Congolese the Tanzanian Red Cross Society (TRCS), a refugee is appointed, by members of the people have long been forced to leave the Spanish Red Cross (SRC), CARE village, to act as a Village Leader, whose their native country. For example, in 1996, International, Africare, World Vision and responsibility is to, for example, handle Rwandan Hutu extremists, who were sup- the International Rescue Committee (IRC), the communication between the refugees ported by Congolese Hutus, attacked the are responsible for assisting refugees with and UNHCR. Tutsi minority – Banyamulenge – living various humanitarian services (e.g. social, There are also UNHCR-appointed in the Kivu Province in the eastern part of community and health services) in diffe- groups, so-called ‘Sungu-sungus’, which DRC. rent camps. The main donor is, since 1993, consist of refugees, mostly men but also This armed conflict cau­sed a civil war, the European Community Humanitarian of a few women, patrolling the camp for which forced thousands of Congolese Office (ECHO). ECHO is sponsored by security reasons. people to leave their homes to seek pro- the European Union and works through The Tanzanian and Spanish Red Cross, tection outside DRC. the national and international NGOs as are the NGOs, present in the camp, that Consequently, between November 1996 well as through the UN agencies mentio- are responsible for providing the refugees and March 1997, Tanzania received a huge ned above to carry ou­t specific services with water and sanitation services, as well influ­x of Congolese refu­gees. Later on, in for refugees in the camps. as the maintenance of the dispensary. 2001, instability and hostility in DRC They are also responsible for other health again forced Congolese people to leave Lugufu 1 & Mtabila 1 Camps services, such as spreading information their native country and many sought re- There are approximately 60,000 Congolese on HIV and HIV-preventive measures. fuge in Tanzania. refugees living in Lugufu 1 refugee camp, They have, for example, established so- According to UNHCR, approximately which was established in 1996 and is si- called Youth Centres where they educate 154,000 Congolese refugees are currently tuated in a highly remote area south east and support adolescents on HIV- related living in various refugee camps in the of Kigoma town. Lugufu is a rural area issues. They also run a programme – Pre­ Kigoma sub-regions in Tanzania. The pre- with a small local population and the ma- vention of Mother to Child Transmission vailing situation in DRC is considered, by UNHCR, as being very unsafe, particular- ly in the eastern part of DRC – the Kivu Provinces – from which a majority of the Congolese refugees in Tanzania originate. Therefore, repatriation of Congolese refu- gees is not on UNHCR’s current agenda. The Refugee Camps The refugee camps in Tanzania are as- sisted by a large group of actors: the Tanzanian Government, UNHCR, other UN agencies and various national and in- ternational NGOs. The Tanzanian Ministry of Home Affair’s (MHA) Refugee Depart­ ment in Dar es Salaam is responsible for all refugee matters, such as camp adminis- tration and security related issues. Furthermore, on site in the camps are also MHA representatives (e.g. police, magistrates and camp commanders), who- se responsibilities are to supervise the camps and to ensure that Tanzanian law is applied and pursued. Furthermore, the Tanzanian Government has set the borders of the camps; refugees need to apply for Huvudgatan i Mtabilalägret

Habari 4/2007 - sid  zania when Lugufu 1 refugee camp was established in a highly remote area. The location of the camp was a deliberate po- litical decision based on its proximity to forests and its far distance from local vil- lages. By placing Lugufu 1 in such an area, the Tanzanian Government hoped to avoid any potential disputes between the local population and the refugees, which has been the case in Kasulu where Mtabila 1 is situated. The presence of refugees in the Kasulu area has affected the local po- pulation as they today, for example, need to walk fu­rther in order to find firewood. This can be considered an unavoidable di- lemma since the refugees are in as much need of fuel as the local population. The Government has attempted to solve this dilemma by restricting refugees, living in UNHCR-karavan med flyktingar som valt att återvända till Burundi. the camps in Kasu­lu­, to collect firewood only within a specific area of the forest. (PMTCT) – where they educate mothers Instead, the forest where the refugees are In another attempt to balance the rela- with HIV on how to prevent transmission allowed to collect firewood is situ­ated in a tionship between refugees and the local to their children. Another NGO present in far distance from Mtabila 1. population, the Tanzanian Government Lugufu 1 is World Vision, which is deal- granted Tanzanians living close to the re- ing with education, sports activities and The Political Context fugee camp the right to use some of the community services. These services in- As stated, Tanzania has, for a long period facilities inside the camps, such as medi- clude information dispersal on security- of time, hosted a large number of refuge- cal services provided in the dispensaries. related issues; for example, women are es; thereby ‘the refugee question’ has been encouraged to walk in groups when col- included in the political debate as large Restrictions Affecting lecting firewood du­e to the risk of as- influ­xes of refu­gees inevitably affect the Refugees Living in Tanzania sault. development of the country. The political Recently the rights of refugees residing in Mtabila 1 refugee camp, in the Kasulu debate has been changing over time; from Tanzania have been restricted. This has af- area, hosts approximately 16,500 Burun­ offering refugees integration into the fected, for example, the refugees’ standard dian refugees and is situated North East of Tanzanian society, Tanzania has followed of living, their mobility and their security. Kigoma Town. Mtabila 1 is interconnected the international trend, thus nowadays The effects of these restrictions will be with Mtabila 2 and Muyovosi refugee granting fewer refugees protection and discussed below. camps and together the three camps host restricting those refugees who are granted The 4-Kilometre Rule – the refugees re­ approximately 96,000 Burundian refuge- protection to controlled camp areas. siding in Tanzania are, according to the es. Furthermore, the Tanzanian Government Tanzanian Refugee Act of 1998, not allo- Mtabila 1 is, like Lugufu 1, situated in promotes voluntary repatriation if the si- wed to live outside of designated camps; a rural area. However, due to its close dis- tuation in the sending country is conside- they are only allowed to move within a tance to Kasulu Town, the area hosts a red to be safe and stabilized. The refugee 4-kilometre radius of the camps. much larger local population than does inflows and the existence of refu­gee However, since most camps are situa- Lugufu. Kasulu Town has a hospital, a camps consequently affect, either positi- ted far from any major town, the refugees football ground, banks, hotels, markets vely or negatively, the receiving country’s have little or no possibility to access mar- and more, none of which exists in Lugufu. economy, environment and native popula- kets or employment opportunities. Conse­ There is also a much larger number of tion. quently, most refugees have become ex- NGO and UN workers in the Kasulu For example, due to the rapid popula- clusively dependent on aid, which do not area. tion growth, the same quantity of natural typically include non-food items such as Mtabila 1 was established in 1995 and resources has to be shared by a much lar- clothing, fuel or soap. the area is divided into zones, streets and ger population. This has had several con- Moreover, this 4-Kilometre Rule has not plots. Equivalent to the Village Leaders in sequences on the refugee policies in been implemented in all Tanzanian camps. Lugufu 1, are the Zone Leaders in Mtabila Tanzania. In 1995, according to Black, Hence the refugees’ freedom of movement 1. Their assignments are also often evol- Tanzania rejected up to 70,000 Rwandans has been restricted further since they are ving around security aspects within the who fled a conflict in Bu­ru­ndi, with the not allowed, without a legitimate permit, camp. reason given that the refugees, already re- even to move within a 4-kilometre radius Also in Mtabila 1, the Tanzanian and siding in Tanzania at the time, were too of the camps. Spanish Red Cross are the NGOs that much of a burden on natural resources. Furthermore, the great need for non- supply refugees with water, sanitation and Furthermore, the fact that ecology is often food items, especially firewood, thu­s often health services in the same manner as in cited in the refugee-political context, is forces refugees to commit a criminal of- Lugufu 1. Present in Mtabila 1 is CARE shown in the following quote by Black: fence by leaving the camps without a per- International, an NGO which provides, “In a very real sense, in refugee situations, mit in order to, for example, find wage for example, education on how to collect ecology has become politics, and the lo- earning opportunities, and subsequently firewood withou­t harming the vegetation. sers are some of the most vulnerable of to risk punishment. These punishments can They are also promoting burden sharing the world’s population”. include detention, or even imprisonment. between men and women when collecting As stated, refugees, the native popula- Food – the World Health Organization firewood. Fu­rthermore, u­nlike Lu­gu­fu­ 1, tion and the environment are often being (WHO) declares, in line with their stan- Mtabila 1 is not surrounded by forest. interconnected. This was evident in Tan­ dard rations, that each person should ob- sid  - Habari 4/2007 tain 2100 kilocalories (kcal) every day. security. However, WFP states in a report and international NGOs, UN agencies and According to UNHCR statistics, each re- “that restrictions on movement and the governmental actors has, for instance, fugee in Tanzania was during 2004 given closure of markets […] have lead to a de- created employment opportunities for Tan­ food that constituted a value of approx- teriorating food security situation.” zanians with various professional back- imately 1800 kcal per day. However, in Consequently, refugees are, according grounds: medical staff, drivers, engineers, October 2004, the kcal ration was reduced to USCRI, sometimes forced to take mea- logisticians, administrative staff and more. even further to 1400 kcal per day and per sures such as prostitution, stealing, redu- Since many of the Tanzanians employed person. These reductions were, according cing the daily intake of food, and/or repa- in the field originate from places other to UNHCR, due to, among other things, triating in order to survive. than the Kigoma region, these employ- problems with supplies and funding. ment opportu­nities have been beneficial to Apart from this restricted ration of kcal, Political and Public Issues people from all over the country. the refugees are, according to Amnesty In­ Retrieved on Site Furthermore, the international involve- ternational, receiving a non-varied diet, There are currently various opinions in ment has increased the number of interna- and this diet is not always culturally suita- Tanzania on whether or not the country tional workers in the country. Their pre- ble. Moreover, provisions such as Corn- itself is dependent on hosting refugees. sence can also be seen as being beneficial Soya Blend (CSB), maize and pulses, all The debate can be seen as having two dif- to the country’s economy since the de- included in a general WFP food distribu- fering arguments; regarding the develop- mands for, and supplies of, various servi- tion, require daily cooking and take a long ment in Tanzania, should the refugees ex­ ces and goods have increased. For ex- time to prepare; consequently, these food clusively be considered as being a burden ample, in the growing towns of Kigoma su­pplies requ­ire a large amou­nt of fire- to the country (as discussed in several of and Kasulu, where a lot of national and wood. the sections above) or should Tanzania’s international organisations have their field Firewood – the majority of refugees in role as a host country for refugees be seen offices, the popu­lation growth has encou­- Tanzania commonly collect firewood in as being beneficial to the cou­ntry’s eco- raged many locals to start various income- forests situated at a far distance from the nomy, infrastructure and more? generating activities. These activities in- camps. The firewood inside the camp has, For example, when the refugees were clude shops of all kinds, Internet cafés, due to the high population and their long- previously allowed to settle in local villa- tailors, markets and restaurants. term stay, long since been consumed. As a ges, the opportunities for employment Moreover, the refugee relief operation consequence of the scarcity of resources, were better and they, like Tanzanians, paid in Kigoma region has led to an increased refugees often need to walk as far as 15–30 taxes to the state. Therefore, refugees can movement of people. kilometres in order to reach the forests. In be seen as contributing to the develop- Consequently, the infrastructure has order to minimize the deforestation around ment of the country, rather than burdening been improved in order for rural areas, Tanzanian camps, refugees are only allo- the state. Also, as shown throughout this previously unreachable, to become acces- wed to collect firewood, which has natu­- essay, many actors are involved in the sible. rally fallen from a tree. Furthermore, since management of Tanzania’s refugee camps. Text o bild: women are usually the ones responsible This involvement from various national Mikaela Wallinder och Mikaela Berg for firewood collection, and as the risk of assault is high in the forest area, women become the group most vulnerable to phy- sical violence. Work – the 4-Kilometre Rule and the requirement of permission to leave the camps have made it more difficu­lt for re- fugees to apply for jobs outside the camps. According to Amnesty International, the refugees living in camps around Western Tanzania are expected, by UN agencies, to take initiatives to increase their diets by, for example, working outside the refugee camps and thereby be able to buy supple- mentary food. (This is cited, by UN agen- cies, to be the reason as to why refugees are given less than the WHO-recommen- ded 2100 kcal per day.) However, as the movement restrictions have negatively affected many refugees’ economy, the possibility for refugees to increase their diets is limited. One further work-related issue that has restricted many refugees’ ability to carry out various business activities is, accor- ding to U.S. Committee for Refugees and Immigrants (USCRI), the closure of seve- ral markets. These markets were situated in areas close to the refugee camps and were run by refugees and the local popu- lation who both economically benefited from this cooperation. USCRI further sta- tes that Tanzanian authorities based their decision to close markets on insu­fficient Matutdelninig i Nyaragusulägret för flyktingar från Kongo

Habari 4/2007 - sid  Musa – ett flyktingöde

Tanzania är ett land som på många sätt har lyckats ta ett större ansvar för sina egna medborgare än vad många andra länder lyckats med. Dessutom har Tanzania vid flera tillfällen öppnat sina gränser för flyktingar från grannländerna. Under det stora folkmordet i Rwanda, tog Tanzania emot betydligt mer än en million flyktingar. Men ibland kan Tanzania också vara avvisande, ibland ganska ordentligt avvisande.

Under åren som gått har Tanzania då och rwandeser valt att flytta, ofta till Tanzania. giltiga uppehållstillstånd. I kontrast till då genomfört strikta kontroller av män- Gränsområdet på Tanzanias sida är, i mot- många av de tidigare avvisningarna, har niskors uppehållstillstånd. Detta är en ex- sats till Rwanda, mycket glest befolkat. Tanzania denna gång varit mycket stränga. ercis som ofta har drabbat människor från För boskapsuppfödarna har de stora gräs- Deporteringarna har fått stark kritik och Rwanda, en kontroll som påbörjades långt markerna i Karagwe varit idealiska och de vittnesbörd talar om onödigt brutalt tvång innan de stora flyktingströmmarna i sam- har lockat många nomader med stora bo- och inhumant åtskiljande av familjemed- band med folkmordet som drabbade skapshjordar. lemmar. Rwanda 1994. Internationella Röda Korset (Federa­ Rwanda är ett mycket tättbefolkat land. Deportering av rwandeser tionen) presenterade under 2006 en appell Det är också ett land som ofta haft svåra Under 2006 och 2007 har Tanzania inlett för att hjälpa alla de som deporterades till inre politiska stridigheter. Därför har många en deportering av rwandeser som saknar ett drägligt mottagande i Rwanda. Till­

sid  - Habari 4/2007 sammans med de rwandesiska myndighet­ han gärna om sin bakgrund. Musa var en säkert att – ”nej, dit vill han inte igen”. erna försöker man hjälpa de återvändande av de första som kom till lägret och han Som rwandier blev han ofta trakasserad så att de någorlunda drägligt skall kunna har blivit vald till byns talesman. Det och kallad utböling. Nu vill han bygga sitt etablera sig i sitt nygamla hemland. märks att han är stolt över detta förtroende, nya liv i Rwanda. men han känner ändå en vis oro inför När Musa märkte att stämningen i Tan­ Fungerande genomgångsläger framtiden. Visst har han fått en hektar att zania blev svårare och anade att han kunde För en tid sedan var jag på besök i Rwanda odla, men han är inte bonde och ser inte komma att bli deporterad, pratade han med och fick då tillfälle att besöka det mottag- detta som sin framtid. sin syster och de kom överens om att sys- ningsläger som Rwandas Röda Kors har I Tanzania hade han en cykelverkstad. tern skulle ta hand om de två äldsta barnen, upprättat. Det är ett läger där de återvän- Den försörjde honom och familjen och tvillingarna. dande får stanna ett par veckor för att detta är vad han kan och vad han vill syssla Det yngsta barnet fick följa med till komma till ro, men också för att ha lite tid med, även nu när han kommit till Rwanda. Rwanda. Nu hoppas Musa att han snart att vänta och se om kanske några fler fa­ I Tanzania bodde han i Ngara, tillsam- skall kunna återvända till Tanzania för att miljemedlemmar också kommer att komma mans med sin fru och tre barn. Där har hämta sina två äldsta barn. Han har ju trots till lägret. Det var imponerande att se hur han bott sedan hans föräldrar flyttat dit allt börjat bygga upp en ny tillvaro och han väl detta läger sköttes. Där fanns mat, tält, 1980, då Musa bara var fyra år gammal. känner sig trygg att kunna ta ansvar för utrustning, vatten och hälsovård. I ett en- Hans syster är gift med en tanzanisk man hela sin familj. kelt tält hade man också avgränsat ett litet och blev därför inte deporterad. Men Musa På ett sätt har Musa haft tur. Han har en rum som fungerade som förlossningsav- tvingades tillbaka till Rwanda, trots att yrkeskunnighet. Han kan försörja sig på sitt delning. det enda land han egentligen kände var arbete och det finns en klar efterfrågan på Ganska nära mottagningslägret finns ett Tanzania. hans kunskaper. Cykeln har blivit ett av de av de bosättningsläger som de rwandes­ Till skillnad från sina kreatursuppföd­ absolut viktigaste transportmedlen i Rwan­ iska myndigheterna erbjuder. I detta läger ande landsmän har Musa redan från början da. För om man har en cykel, kan man ta erbjuds de återvändande ett stycke mark lärt sig de lokala språken och det nation­ sina jordbruksprodukter till marknaden. (ungefär en hektar) och Röda Korset hjäl- ella kiswahili och han har gått i skola och Och cyklar behöver ständigt underhåll! per dem med allt de behöver tills de kom- vuxit upp i det tanzaniska samhället. mit tillrätta. Mat, skola, sjukvård och ett Men även om Musa upplevde att Trångt för ganska skapligt hus. I detta läger mötte deportationen var svår, har han accepterat boskapsskötare jag Musa. att flytta tillbaka till Rwanda. Han har re- Men för många av Musas vänner i byn, är dan sitt hus färdigt och han har dessutom det betydligt svårare. De är inte jordbruk­ Cykelmekanikern Musa byggt ett litet hus i vad som håller på att are. De är nomader som är vana vid att Musa ser ganska tuff ut i sina små mörka utvecklas till ett bycentrum. Där vill han driva sina boskapshjordar över vidsträckta solglasögon. Han är lite avvaktande i börj­ starta sin cykelverkstad på nytt. Och när betesmarker. Och i det tätbefolkade Rwan­ an, men när vi kommer på tumanhand och jag frågar om han kommer att försöka att da finns inga fria betesmarker! han upptäcker att jag talar swahili, berättar återvända till Tanzania, säger han ganska Text och foto: Staffan Wiking Kina i Afrika Vid årets bokmässa i Göteborg i september fördes ett samtal på interna- tionella torget mellan direktören för Nordiska Afrikainstitutet Carin Norberg och chefen för Dag Hammarskjöldstiftelsen Henning Melber om Kinas roll i Afrika. Institutet har också publicerat en skrift i serien Current African Issues nr 35 med titeln China in Africa 2007, sammanställd av Henning Melber.

Det är tydligt att Kina är intresserat av att av den åsikten att Tanzania inte skulle ex- skaffa sig tillgång till Afrikas råvarutill- ploatera sina råvarutillgångar förrän man gångar. Man önskar eller säger sig åtmins- kunde göra det själv, dvs med eget know- tone i sin retorik önska en win-win situa- how och kapital. För de vanliga medbor- tion eftersom Kina fortfarande i många garna är säkert de billiga konsumtions­ områden är ett utvecklingsland. Denna varorna som Kina exporterar välkomna, åsikt framkom också under den stora afro- men tyvärr lär man snart komma att upp- kinesiska konferensen i Beijing förra hös- täcka att billigt ofta också betyder dålig ten. Tanzanias president Kikwete lär ock- kvalitet. så ha sagt att Afrika kan lära sig något av Liberias president madame Sirleaf har Kina som gjort så stora och snabba ekono­ uttryckt sitt fortsatta förtroende för USA miska landvinningar. Man är kanske inte snarare än att lockas av Kinas sirener. medveten om till vilket pris i mänskligt Tidigare har vi skrivit om att en tävlan lidande detta har skett lika litet som Kina mellan Sydafrikas och Kinas intressen i i sin tur bryr sig om mänskliga rättigheter övriga Afrika kanske kunde leda till en i t ex Zimbabwe, som man samarbetar mera balanserad politik och styrning av med. vinstintressena. Enligt Melber är det sannolikt att många Katarina Beck-Friis av de kleptokratiska regimerna i Afrika nappar på Kinas affärsidéer för egen vin- Nordiska Afrikainstitutets adress är: nings skull. President Nyerere lär ha varit www.nai.uu.se Hu-Jintao talar vid Kina-Afrika forum

Habari 4/2007 - sid  Ny bok replik mot ”Darwins mardröm”

Vartannat bagage på bagagebandet när jag nyligen kom med flyg från Mwanza till Dar es Salaam var hinkar med färsk fisk, som folk köpt med sig till familj och vänner. Och medan jag su­ttit och pillat med fisk- benen och lämnat kvar hälften av fiskskrov­ et på tallriken, när jag ätit fisk tillsammans med mina tanzaniska vänner, har de läm- nat några enstaka ben och av huvudet har så gott som inget funnits kvar. Men i Europa har kritiker och publik rosat filmen Darwins mardröm, där fisk­ exporten från Mwanza till Europa sägs bidra till svält i Tanzania. Och medan de fina filéerna exporteras tvingas tanzanier- na äta fiskhu­vu­den! ”Mottagandet av Darwins mardröm bör inte negligeras av dem som i fram­ tiden forskar om det intellektuella livet i Frankrike under 2000-talet”, skriver Fran­ çois Garçon, i den motbok - Enquete sur le cauchemar de Darwin (Undersökning av Darwins mardröm) - till filmen som kommit ut. ”En skicklig illusionist, med ett fram­ Utgiven av Flamarrion, 2006, trädande som en luthersk präst, ödmjuk ISBN: 978-2-0821-0579-8 och återhållsam, har till hundratusentals Garçon, historiker och författare till skeptiker sålt en välhängd men alltför flera verk om filmhistoria, dissekerar och kryddad produkt. Många har omvänts till bemöter med fakta alla de förvanskningar ju Afrika och där vet ju alla hur det är! troende, en förvandling som förvånar i av verkligheten som filmaren Hu­bert Sau­­ Och det kan inte bara bero på okunnighet detta gamla sekulariserade land som pro- per gör sig skyldig till i namn av solidari- och ointresse för dessa länder, utan måste klamerar en militant agnosticism och som tet med världens fattiga - några frågor: även hänföras till en nedlåtande inställ­ hånskrattar åt denna världs bigotterier.” • Bidrar fiskexporten till Eu­ropa till svält ning. Hur kommer det sig annars att syn- Även i Sverige svalde journalister och runt Viktoriasjön? punkterna som Lake Victoria Fisheries kritiker den välhängda steken utan be- • Är det plast från fiskförpackningar ga- Organization tillställde Sauper och som tänkligheter. De få som försökte ifråga- tubarnen sniffar? distribuerades till större delen av fransk sätta manipu­lationerna i filmen dränktes i • Är det dåliga arbetsvillkor på fiskfabri- massmedia inte rönte något intresse alls? hyllningskörerna. ken? Tyvärr finns boken bara på franska. I Frankrike ledde dock filmen till att • Används avfallet till människoföda? Däremot kan man på www.mwanza.inter- flera jou­rnalister reste till Mwanza för att • Finns det några som helst bevis för att views.com höra intervjuer som gjorts i på plats göra intervjuer med de inblandade flygplanen med fisk kommer till Tan­ Mwanza med flera av de medverkande i och se om det helvete på jorden som skild- zania med vapen? filmen. (Intervju­erna är på engelska och ras i filmen existerar i verkligheten. man får betala en slant för att lyssna). En av journalisterna skriver: ”Man lan- Garçon frågar sig också hur det kommer Karin Zetterqvist dar i Mwanza helt impregnerad av filmens sig att filmen tagits emot så seriöst. bilder av u­ndergången. Och vad finner Reaktionerna visar, menar han, hur litet I Habari nr 3/05 anmälde Fredrik Gladh man? En stad med 300 000 invånare, ron- folk i Europa vet om länderna i Afrika. filmen. Den har bland annat gjort att man deller prydda med blommor, gedigna hus Angola, Sierra Leone, Rwanda, Tanza­ är mycket misstänksam och kritiskt mot och till och med vackra villor.” nia – alla länder dras över en kam – det är filmare i Mwanza.

Semester på Zanzibar? www.watatu.com Boka in Kangor, Vitenge Nya Paje Ndame www.tupo.se Bärsjalar tel +255 747 863421 Konsulter för sms +255 748 453 232 Böcker om afrikansk textil internationella uppdrag e-post [email protected] och utvärderingar www.ndame.info Karibu! sid 10 - Habari 4/2007 Tidningskrönikan: Afrika har inte glömt det koloniala förtrycket Synen på Mugabe skiljer sig från den i Europa. När Mugabe för något år sedan kom till ett möte i Dar reste sig publiken och hyllade honom. I den aktuella debatten om han skall tillåtas närvara vid EU/Afrika-mötet i Por­ tugal är hans närvaro självklar från afrikansk utgångspunkt. Kommentaren (3/10) visar att det koloniala förtrycket inte är glömt. I våras protesterade advokater mot förslaget att inrätta muslimska domstolar för familjerätt, vilket skulle innebära ett steg tillbaka för mus- limska kvinnor. Företrädare för kristna kyrkor protesterade också. Sedan har det varit relativt tyst tills ordföranden för Democratic Party pastor Mkitila gick till våldsamt angrepp mot tanken på en islamsk domstol, så våldsamt att han drog på sig en fatwa bland muslimerna och arresterades för uppviglande uttalanden. En viktig fråga riskerar att schabblas bort av Premiärminister Lowassa under ett besök en alltför hetlevrad och högröstad politiker. i New Zeeland Statsråd och ledande politiker i regeringspartiet CCM som reser ut för 14/9 CCM-ledare fast för mutor. Chefen att förklara regeringens politik möts av burop och häcklare. Jag erinrar för den regionala antikorruptionsbyrån i mig en historia om gamle Tage Erlander som tog det mesta med en nypa Shinyanga, Hamza Mwenda meddelar att salt – även goda opinionssiffror. Vid det här tillfället var siffrorna ovanligt man arresterat fyra CCM-ledare i Bukom­ gynnsamma för regeringen. Erlander visade ingen entusiasm utan muttrade: bedistriktet när de delade ut mutor på par- Det kan lätt ändras. Vi behöver bara skicka ut statsråden på en talarturné. tiexpeditionen. De togs på bar gärning när - Oloph de distribuerade ut 10 000 Tsh var till väl- jare. (Majira m fl). September 9/9 Fullmäktigeledamöter i muthärva. 22/9 410 bussar i strejk. 410 bussar togs 6/9 Lowassa: Straffa de försumliga. Pre­ Antikorruptionsbyrån har i Mwanza gripit u­r trafik i protest mot att myndigheterna miärminister Edward Lowassa beordrade fem ledande politiker i regeringspartiet fastställt biljettpriser utan att samråda med myndigheterna i Tundurudistriktet att ar- CCM. Fyra är fullmäktigeledamöter och bussägarnas organisationer.(Mwananchi, restera och dra inför rätta de medborgare en är sekreterare i distriktet. Tanzania Daima) som försummat att bidra till att bygga De anklagas för att ha betalat partimed- Berusad riskerar ett års fängelse. Polis­ mellanstadieskolor. Han förklarade vid ett lemmar för att rösta för en speciell kandi- en har arresterat Said Ali Abdallah anklag­ möte att föräldrar som kan skulle ge peng- dat. (Tanzania Daima, Majira, Mwananchi, ad för att ha varit berusad under Ramadhan, ar och de som inte kan skulle ställa upp Nipashe) vilket är ett brott. Om han befinns skyldig med arbete vid byggena: ”Tiden är inne riskerar han ett år i fängelse då en person för er att betona utbildningen av era barn. Oppositionen kritiserar kontrakt. Unga som hittats berusad under denna månad Jag kommer från efterblivna områden i medlemmar i alliansen av fyra opposi- kan sitta fängslad till nästa Ramadhan, Mondu­li men där finns en mellanstadie- tionspartier kritiserar i ett gemensamt ut- förklarar en polisman. (Majira) skola i varje valdistrikt, varför inte också talande ministern för samhällsfrågor, Ku­ i Tunduru? ” (HabariLeo, Majira) ingunge Ngombale, för att vilseleda all- 23/9 Obligatoriska gåvor till skolbyggen. mänheten. Kritiken gäller bland annat Dar es Salaams Regional Commissioner Parlamentariker fast för korruption. president Kikwetes löften om en översyn Abbas Kandoro förklarar att pengar skall Två parlamentariker och ytterligare tio av stora kontrakt med utländska företag samlas in för gymnasier för över 25 000 partifunktionärer ställdes i går inför rätta vilken inte skett. (Mtanzania m fl) elever. Lärare och annan personal får sina åtalade för korruption. De åklagade för- löner sänkta med fem procent medan hus- klarade sig icke skyldiga och släpptes mot Stenar mot distriktschef. Distrikts-kom- ägare, affärsmän bidrar på liknande sätt. borgen. Samtidigt sammanträdde reger- missionären Colonel Massawe i stadsdelen Två indrivare har utsetts och Kandoro ingspartiet CCMs centralkommitté i hu- Kinondoni i Dar es Salaam angreps av gjorde klart att gåvorna var obligatoriska, vudstaden Dodoma för att bestämma vilka stenkastare när han vid ett möte sökte för- inte frivilliga. (Nipashe, HabariLeo, åtgärder partiet ämnar vidta mot intern klara regeringens hållning i en marktvist, Majira, Mwananchi) korruption. (HabariLeo m fl) Kravallpolis ingrep och satte honom i säkerhet. I Kasuludistriktet protesterade 25/9 Givarländer kräver besked. An­ 8/9 Lowassa hotar med avsked. Premiär­ bybor mot att lokala tjänstemän tvingat klagelserna från oppositionen om mutor minister Edward Lowassa fick vid ett dem att bidra till reparation av en gymna- på hög nivå har lett till att alltfler givarlän- möte veta att ordföranden i Serengetis sieskola. De som inte betalade hade arrest­ der kräver full redovisning. Till dessa hör ­distriktsfullmäktige, John Ng´oina, hade erats. (Majira m fl) EU, Tyskland och Holland. (Mwananchi) snott åt sig land som sedan 1974 tillhört en kvinna i byn. Lowassa uppmanade ord- Minister i lurendrejeri. Kommissionen Korrupta affärsmän blir politiker. En föranden att förklara sig. Denne hävdade för mänskliga rättigheter har öppnat ett del affärsmän blir politiker för att berika att området, som skall användas för en pri­ kontor i Zanzibar och det första ärende sig förklarar direktören i Mediekvinnors vat skola, hade tilldelats av den kommitté man fått rör ministern för vatten, arbete, organisation Tamwa, Ananilea Nkya. Po­ som skötte sådana frågor. Lowassa beord­ energi och land, Mansour Himid. Han an- litiskt ledarskap har blivit ett investerings- rade nu Ng’oina att inom sju dagar ge klagas för att ha lagt beslag på en strand- objekt. Nkya kritiserade också de politiska kvinnan ett annat område. (Majira, Ha­ tomt som tillhör den 80-årige Abdullah partierna för att inte ge kvinnor politiska bariLeo, Mtanzania, Tanzania Daima) Ahmed Sharif. (Tanzania Daima) poster. (Nipashe)

Habari 4/2007 - sid 11 26/9 Regeringen möter givarna. Reger­ tionen. Vuai tog sig till stationen för att få New York att Tanzania kommer att förena ingen förklarar att man redan möter EU tillbaka sina pengar men fann väskan upp- sig med Zambia och andra afrikanska län- och andra biståndsgivare för att redovisa bruten och pengarna borta. Han kontaktade der och bojkotta det EU-afrikanska mötet sin syn på oppositionens anklagelser om Police Commissioner Khalid Nuizani men om president Mugabe inte inbjuds. I en mutor på hög nivå. ”Vi möts regelbundet ingenting hände. (Tanzania Daima, Maji­ bitsk ledarkommentar erinrar Mtanzania och diskuterar öppet och ärligt alla slags ra) om Englands och USA:s dåvarande mot- frågor” förklarar finansminister Zakia stånd mot sanktioner riktade mot de vita 30/9 Kikwete undvek frågor i USA. Meghji. (Mwananchi) rasistregimerna i Afrika. I dag står samma President Kikwetes praxis att möta tanza- regeringar i spetsen för en kampanj där Kandoro backar. En del lärare hotar att nier och svara på frågor när han reser ut- man smutskastar Mugabe och påstår att stämma Abass Kandoro om han minskar omlands bröts när han nyligen besökte han är en usel diktator som bryter mot deras löner för att skaffa medel att bygga USA. Hans möte med landsmän inställdes mänskliga rättigheter när han kräver till- skolor. Kandoro förklarar att han aldrig därför att de frågor som ställdes i förhand baka land från vita bosättare. Vi i Tanzania har beordrat obligatoriska bidrag men att var ”besvärande och odiplomatiska”. En­ måste stå bakom SADC och förklara för det råder enighet om detta bland folk. Han ligt bloggen Jambo internet gällde frågor- ”Bushar” och ”Brownar” att den tid är förklarar att arbetsgivarna kan göra löne- na avstängningen av oppositionens parla- förbi då man kunde söndra och härska i avdrag endast efter diskussion med de an- mentsledamot Zitto Kabwe och kontraktet Afrika, Vi kommer inte att acceptera ställda. med gruvföretaget Buzwagi. (Tanzania ­ytterligare en Berlinkonferens (då Afrika Daima) Fastade inte - fick två månader. Saleh delades mellan stormakterna 1884–85). Suleiman (36) från Mwera i Zanzibar döm­ Oktober (Ledarkommentar i Mtanzania) des till två månaders fängelse för att ha 1/10 Präst kritiserar växande klyftor. 4/10 Skammens lista till USA. Skammens varit berusad under Ramadhan. Åklagaren De flesta människorna i landet lider av lista som namnger elva pampar inblandade krävde ett avskräckande straff som var- svår fattigdom medan några få i höga po- i stora finansiella lu­rendrejerier har tagit ning för andra. Domstolen utdömde sitioner fortsätter att samla på rikedomar, en ny vändning i och med att listans upp- 60 000 Tsh i böter eller två månaders förklarade den katolske prästen Baptiste hovsman, parlamentsledamot dr Wilbroad fängelse. Han kunde inte betala och fängs- Mapunda. Han sade att fattigdom är ett Slaa överlämnat namnen till kongressen i lades. Inför Ramadhan uppmanade presi- resultat av brist på insyn, brist på gott le- Washington. Slaa är generalsekreterare i dent Karume alla människor, muslimer darskap och regeringens oförmåga att oppositionspartiet Chadema. Hans besök i och icke-muslimer att ”respektera den he- hantera naturresurserna. Det är hög tid att USA ordnas av en religiös organisation. liga månaden”. (HabariLeo) människor blir medvetna och stoppar de (Mwananchi) få som använder medborgarna som språng­ 27/9 Ökad insyn i utvecklingsprojekt. bräda i klättringen mot toppen. Han citer­ 5/10 Ministrar på turné häcklas. En rad Finansminister Zakia Meghji fördömer ade Bibeln och profeten Amos som upp- ministrar på turné i landet har mötts av förskingring av allmänna medel, vilket manade människorna att resa sig mot rika arga mötesdeltagare och häcklare. Jord­ hindrar utvecklingsplaner. Givarna anser och ledare som förtrycker människor i bruksminister Stephen Wassira häck-lades att brist på information leder till beskyll- ställer för att tjäna dem. (KuliKoni) i Mbeya, vice säkerhetsministern Moham­ ningar om mygel. Regeringen har tagit till med Aboud drog på sig häcklare i Mpanda sig synpunkterna. (Majira, Mwananchi) 3/10 Världsbanken väntar på rapport när han hävdade att livet inte blivit svårare om BoT. Vicepresidenten i Världsbanken 28/9 Poliser anklagas för stöld. Polis­ för vanliga människor och ministern för (Afrika) Obiagel Ezekwesili förklarar att chefer anklagas för att skydda sex poliser infrastruktur uppmanades att rentvå sig när utredningen om de påstådda mutorna i som påstås ha stulit l3.3 miljoner Tsh från från oppositionens mutanklagelser. Wass­ Bank of Tanzania är klar bör den publice- en jordbrukare, Ramadhan Mohammed iras situation blev inte bättre när han bad ras. Anklagelserna kunde ha undvikits om Vuai. Denne förklarar för pressen att han journalisterna att ”skriva snällt” och gav banken varit transparent i sin verksamhet hade pengarna i en väska på sin scooter dem 10 000 Tsh var. (Tanzania Daima, och redovisning. (Nipashe m fl) som stod parkerad utanför bostaden. Mwananchi) Polisen frågade honom varför han färdats Afrika sluter upp bakom Mugabe. Ut­ 6/10 Malariamedicin till överpris. Di­ utan hjälm och tog scootern till polissta- rikesminister Bernard Membe förklarade i striktskommissionären i Maswadistriktet James Yamungu har förbjudit att anti­ malariamedicinen ALU säljs till uppblåsta priser. En del apotek har ökat priset från 300 Tsh till 15 000 vilket gör det svårt för fattiga människor att köpa den. Alla apo- tek kommer att granskas och skojarna skall straffas. ALU är subventionerat av regeringen med hjälp av Bill Clinton Foundation. (Mwananchi, Nipashe) 7/10 Diplomater bör följa protokollet. Ett par tidningar tar i ledarkommentarer upp det faktum att utländska diplomater inte följer protokollet, d v s ger synpunkter direkt till medierna. Vi stöder utrikesmi- nister Bernard Membe som kallat till sig ambassadörer för att stoppa dem från att kasta ur sig sina åsikter offentligt. (HabariLeo, Nipashe) 9/10 Gratis läsk för hivtest. Hundratals ungdomar i Mbeya ställde frivilligt upp för en hivtest sedan de lovats gratis läske- sid 12 - Habari 4/2007 dryck. Över 30 000 personer beräknas regeringen att betala 14,7 miljarder Tsh heten av Arusha och började misshandla komma till 24 centraler. (Nipashe m fl) till Mansoor Oil Industries Limited i gästerna. Under tumultet dödades en Mwanza för olaglig rivning av dess ben- kvinnlig bartender. Soldaterna stängde 10/10 Valutafonden: Hejda utgifterna. sinstation vid Makongoro road. Bolaget dörrarna och tog för sig av ölet. Efter att Vice verkställande direktören för Inter­ stämde arbetsminister John Magufuli och ha druckit en ansenlig mängd började man nationella valutafonden, Roger Nord, för- ytterligare två statsråd som delaktiga i riv- slå gästerna med bälten, kofötter och klub- klarade vid en presskonferens att reger- ningsbeslutet. Bolaget hade lagenlig rätt bor och råna dem på pengar och mobiler. ingen måste intensifiera kampen mot kor- att driva verksamhet på området. Detta De hävdade att en av deras kamrater hade ruptionen. Den måste också hejda de kunde upphävas endast av presidenten, rånats på sina tillhörigheter. Vittnen för- oproportionerliga utgifterna även om man inte någon minister. (Mwananchi) klarar att soldaterna som ännu inte identi- kan notera ekonomisk tillväxt och en väx- fierats kom från en barack i närheten. ande valu­tareserv. Inflationen har ökat 17/10 Ännu en skammens lista. Alliansen (Majira) från 5 procent i juni till 9 procent nu. av fyra oppositionspartier förklarade vid Regeringen har beskyllts för slöseri, bl a en presskonferens att man kommer att pu- 22/10 Hivtestare bortkörda. Tjänstemän talrika utlandsresor. (Mwananchi, Nipashe, blicera ytterligare en lista över tungviktare som sköter frivilliga hiv/aidstester och råd­ Majira) som är involverade i korruption. Alliansen givning i Tangadistriktet blev nära nog säger också att den inte har något förtro- stenade av bybor. Man anlände till byn, 11/10 Dr Slaa beskylld för ärekränk- ende för antikorruptionsbyrån som man satte upp ett tält och var redo att testa när ning. Ministern för energi och mineraler, anser manipulerad av regeringen. (Nipa­ byborna plötsligt blev fientligt inställda. Nazir Karamagi, krävde att parlamentsle- she, Mtanzania) Byns ordförande hävdade att han inte fått damoten, dr Wilbroad Slaa i oppositions- någon skriftlig information och bad teamet partiet Chadema och partiadvokaten Tindu Fond för undersökande journalistik. att avlägsna sig. Vid hans sida fanns bybor Lissu inom två dagar skulle be om ursäkt Schweiz och ytterligare ett antal givare med stenar i händerna. Teamet måste ge och betala 10 miljarder Tsh för ärekränk- donerar medel för att nästa år starta sig av för att undvika en attack. Distrikts­ ning. Ingen ursäkt kom och inga pengar. Tanzania Media Fund (TMF) Fondens kommissionären, dr Ibrahim Msengi säger Dr Slaa väntar nu på att möta Karamagi i rådgivare, Sarah Furrer, förklarar att man att regeringen skall vidta åtgärder mot rätten. (Mwananchi) kommer att uppmuntra journalister och medier genom att finansierau­ ndersökande ordföranden som saboterat en nationell Svårt att stoppa mygel. Ministern för natur­ journalistik. Det skulle göra journalisterna kampanj.(Tanzania Daima) resurser och turism, professor Jumanne Mag­ mindre beroende av politiker. Samtidigt 24/10 Inga utlänningar i turistnäringen. hembe medger svårigheter att stoppa korrup­ har Tanzania Media Council fått 6,1 mil- Utlänningar får i framtiden inte driva före- tion och vanskötsel i departementet, sär- jarder Tsh från Sverige, Danmark, Norge tag i turistnäringen, Enligt förslaget till ny skilt avdelningen för skog. Timmerhandlare och Schweiz. (Tanzania Daima, Majira) turistlag som snart tas i parlamentet inklu- och skogshuggare orsakar genom smugg- derar förbudet bergsklättring, lokala safa- ling skattebortfall på miljarder. ”Jag vet inte 20/10 Utpressningshärva på sjukhus. ris, guidning mm. Lagen kommer också riktigt vad man kan göra då smugglarna är Människor i Singida klagar över en ut- att hindra bergsklättring till toppen av Kili­ mycket rävaktiga och opålitliga. (Rai) pressningshärva på de regionala sjukhusen. Vid ett offentligt möte med Antikorrup­ manjaro från Kenya, Den kommer också 13/10 Studenter får spöstraff. Lärare vid tionsbyrån uppträdde en rad vittnen. Has­ att förbjuda fotografering som ”förnedrat ett gymnasium i Misenyi i Kageraregionen san Hussein hävdade att mutor krävs på lokala kulturer och traditioner”. Skyldiga slog fyra elever med sex slag innan de gick alla nivåer från receptionen till förloss- kan straffas med böter på minst 10 miljo- in i klassrummet för slutlig examen. Rek­ ningsavdelningar till laboratorier. Även ner eller 10 års fängelse eller både och. tor Gambalela Paul bekräftar prygeln men en del läkare kräver mutor. På förloss- (HabariLeo) förklarar att den utdelades för skolk. För­ ningen måste en blivande mamma betala DP vill stoppa CCM. Ordföranden i De­ äldrar hävdar också att elever i de lägre för sängen eller hänvisas att sova på golvet. mocratic Party (DP) pastor Christopher klasserna tvingas delta i privat undervis- Hon får också betala sprutor och handskar, Mtikila förklarade vid ett möte att han vill ning. För denna betalar de 100 Tsh per dag detta trots att regeringen förklarat att möd- att regeringspartiet CCM avregistreras eller får tre slag. Den regionala utbildnings­ rar inte behöver betala. Men patienter från som politiskt parti därför att det har över- chefen Florian Kimolo säger att om upp- avlägsna områden känner inte till detta. trätt konstitutionen. Han hävdar att CCM gifterna är sanna strider de mot bestämmel­ (KuliKoni) har brutit mot paragraferna 13 och 20 ge- serna om kroppsaga. (Tanzania Daima) 21/10 Soldater rånar bar. En grupp på nom att i sitt manifest ge möjlighet att in- 15/10 Gruvbolagen granskas. Regeringen mer än tjugo uniformerade soldater i Tan­ föra en islamisk (Kadhi) domstol. Mtikila har äntligen beslutat att granska inkomster zanias armé anföll en bar i Sakina i när­ gjorde uttalandet en dag efter att en del och utgifter hos landets alla gruvbolag. Källor i departementet för energi- och mi- neral förklarar att syftet är att exakt fastslå vinster och förluster hos bolagen och und- vika felaktiga deklarationer och skatte- flykt.(Mwananchi) Partikongress korruptionsgranskas. Antikorruptionsbyrån förklarar sig beredd att håll uppsikt över regeringspartiet CCM:s kommande kongress då partiets ledare skall väljas. Byråns regionalchef i huvudstaden Dodoma förklarar att han re- dan utsett medarbetare som skall bevaka mötet och se till att inte ojusta metoder och korruption förekommer. (Mwananchi) 16/10 Regeringen dömd till skadestånd Högsta domstolen i Mwanza har beordrat President Kikwete under ett besök i Sudan 2006 - tas emot av president Omar el Bashir

Habari 4/2007 - sid 13 muslimer begärt att han ber om ursäkt för Philip Parham. Han bad finansminister lande uttalanden. Han anklagas för att ha att han kallat Islam en terroristreligion. Zakia Meghji om ursäkt för sin franka och framställt president Kikwete som terrorist Pastorn som också leder Full Salvation öppna kritik med tillägget att större åtag­ och premiärminister som en förrädare som Church kräver att domstol stoppar reger- anden från givarländerna måste mötas med hjälper Kikwete att ge bort landet genom ingen från att upprätta en Kadidomstol. större engagemang från regeringen. I något att ropa på en Kadhi (Sharia) domstol. (Mtanzania, Tanzania Daima) som tycktes vara en replik på Parhams in- Mtikila förnekade anklagelserna och släpptes mot borgen på en miljon shill­ 27/10 Regeringsbilar kör för fort. lägg svarade sekreteraren i ministeriet för ings, (Majira m fl) Chaufförer som kör ministrar och andra jordbruk m Peniel Lyimo att givarnas vill- ledare klagar över att de ofta får skulden korande kan bli ett hinder då det ser ut som 7/11 Muslimer stämmer Mtikila Musli­ vid bilolyckor. De klagar över snäva sche- om givarna styr landet. Lyimo förklarade mer deklarerar att de har för avsikt att man och krav från cheferna att köra fort­ senare att systemet att sätta upp villkor för stämma pastor Christopher Mtikila för att are. En brukar säga: ”Kan du inte se has- biståndet är föråldrat och borde ha avvisats ha kränkt dem och deras religion. Han an- tighetsmätaren? De vita var inga dårar när direkt av finansminister Meghji.(Tanzania klagas också för att använda sitt politiska de tillät upp till 180 km.” Ibland lämnar ett Daima, KuliKoni, Nipashe, Majira) parti för att attackera islam. Samtidigt statsråd huvudstaden Dodoma kl 9 för att 31/10 Kristna präster tar strid mot is- krävde muslimska ledare ett stopp i för- vara i Dar es Salaam kl 12 vilket normalt lamsk domstol. Präster i pingstkyrkan bindelserna med Vatikanen med motive- är en tur på sex timmar. Artikeln slutar har bildat en kommitté som skall samar- ringen att Vatikanens ambassad finns i med en uppräkning av de fem ministrar beta med andra kyrkor i kampen mot en landet endast för de kristna. (Mwananchi, och en parlamentsledamot som på senare islamsk domstol. De kommer också att Tanzania Daima) tid omkommit eller skadats svårt i trafik­ försvara pastor Christopher Mtikila som 16/11 452 bybor hotas med arrest. Di­ olyckor, (Mtanzania, Mwananchi) blivit hotad till livet av en del muslimer. striktskommissionären i Chato, Said Mkum­ Affärsman hotar journalister. Polisen i Vid ett invigningsmöte i pingstkyrkan i bo, har beordrat att 452 bybor skall arrest­ Arusha söker en prominent affärsman, Kinondoni i Dar se Salaam anmälde sig eras för uteblivna bidrag till skolbyggen. Samson Laizer, som hotat döda två jour- ett antal präster. Mtikila förklarade att eta- Arbetet har stoppats sedan byborna vägrat nalister som arbetar för Kanal tio. De be- blerande av islamsk domstol är liktydigt skänka de 10 000 Tsh som man enats om. vakade ett rättsfall där Laizer åtalas för med att landet blir en islamisk stat. Kom­ Byborna anser att summan är för hög, de inbrott. Han har även varnat reportrar för mittén skall resa landet runt och propagera har mycket låga inkomster. (Mtanzania, This Day och KuliKoni att bevaka rätte- mot domstolen. (KuliKoni) Nipashe) gången. (Mwananchi) Inga särskilda villkor ställdes. Englands Hundra pampar i förhör. Över 100 äldre 29/10 CCM kritiseras i bok Tre promi- High Commissioner Philip Parham för­ ledare däribland ministrar och viceminist- nenta medlemmar av regeringspartiet har nekar att biståndsländerna har ställt sär- rar granskas av antikorruptionsbyrån. De publicerat en bok som är kritiskt mot det skilda villkor. Granskningen har utfallit så tillfrågas om sina tillgångar och hur de an- sätt på vilket partiet styrs. Den är på 118 bra att det är möjligt att biståndet kommer skaffats. Byrån säger att man har nära sidor och har titeln CCM and the future of att öka. (HabariLeo) samarbete med människor som vill bidra the cou­ntry. Bland författarna finns jour­na­ November med information. Chefen för en forsk- listen Makwaiya Kuhenga, sonen till Julius 1/11 Kikwete kritisk till partivalen. ningsgrupp, dr Brian Cooksey, är skeptisk Nyerere, Madaraka Nyerere och chefen Kikwete skulle vilja ändra systemet att till vad slutresultatet kan bli: ”Varje år un- för Nyerere Foundation, Joseph Butiku. välja ledningen till partiet. Han har retat dersöks 9 000 personer. 100 dras inför (Mwananchi) sig på att kandidaterna reser ut i byarna rätta och hälften av dessa förklaras icke Fatwa mot Mtikila. Pastor Christopher och söker stöd hos kongressdelegater. Det skyldiga.”(Mwananchi) Mtikila förklarar att den muslimska Kali­ sker under stor gästfrihet och ersättningar 21/11 Tillväxten gynnar inga fattiga. domstolen redan tycks fungera då Sheikh pungas ut av kandidaterna. Antikorrup­ Många människor är bekymrade över att Ponda Issa Ponda i moskén i Mtambani tionsbyrån har ingen möjlighet att ingripa det nationella programmet för ekonomisk deklarerat att Mtikila är en otrogen som mot alla skurkar. (Rai) tillväxt och fattigdomsbekämpning inte förtjänar att halshuggas. Mtikila, som 2/11 Parlamentsledamot åtalad för be- gag­ar de fattiga utan i stället berikar de också är ordförande i oppositionspartiet stickning. Parlamentsledamoten för re- redan rika. Dessa åsikter uttrycktes vid ett Democratic Party förklarade vid en press- geringspartiet CCM Gosbert Blandes och möte med paneringsministeriet. Regering­ konferens i sitt hem att tre av hans med- hans sekreterare Twaha Kifurebe ställdes en tycks sakna politisk vilja att bekämpa lemmar besökte moskén den 26 oktober inför rätta för att ha givit mutor på 52 000 fattigdomen, hette det. Professor Joseph och informerade honom om dödsdomen. Tsh till delegater vid partiets distriktskon- Semboja från ett forskningsinstituts sade ”Domstolen finns ännu­ inte men redan ferens. De förklarade sig oskyldiga och att det är sant att ekonomin växer, Men det sänder moskéer och radiostationer ut släpptes mot borgen. Fallet kommer upp i är eliten som har hoppat på bonuståget dödsdomen. Vad kommer att hända när domstolen i december.(Tanzania Daima, medan de fattiga lämnats efter ute i kylan. domstolen formellt är inrättad?” På frågan Majira) (KuliKoni) om vem som låg bakom hans kampanj förklarade han att han inte användes av 5/11 Polisen arresterar Mtikila. Som ett någon gruppering. Men han medgav att resultat av de brev pastor Christopher han som gåva hade fått en Mercedes Benz. Mtikila skrev till premiärminister Edward (Mwananchi, Tanzania Daima) Lowassa arresterades han och förhördes. I brevet hävdas att Lowassa och Kikwete i 30/10 Givarländerna börjar tveka. För strid med konventionen försöker förvandla första gången på senare år har givarländ­ Tanzania till en islamisk stat genom att ac- erna deklarerat att deras tilltro till presi- ceptera shariadomstolar.(Mtanzania m fl) dent Kikwetes regering tynar. Signalen kommer från 14 givare som begär att re- 6/11 Mtikila anklagad för uppvigling. geringen omgående svarar hur bidragen Ordföranden i Democratic Party, pastor används. Det något ovanliga uttalandet Christopher Mtikila ställdes i går inför Pastor Mtikila – inte så godmodig som kom från British High Commissioner, rätta i Dar es Salaam anklagad för uppvig- han ser ut sid 14 - Habari 4/2007 Guldgrävare – om guldgrävarsamhällen i Amazonas, Afrika och Asien

Arne Jernelöv är professor i miljöbiokemi. Han har arbetet för flera FN- organisationer och varit chef för International Institute for Applied Systems Analysis i Wien. Under fyra årtionden har hans varit på platser där stora kvicksilverkatastrofer inträffat: Japan, Irak, Kina. Guldgrävarläger har han besökt världen över i många omgångar på ­internationell miljö- och vetenskapsorganisationers uppdrag sedan 80- ­talet. Han är en av dem som internationella organisationer tillkallade när guldgrävare i u-länder bytte vaskpanna mot kvicksilverbädd.

Tekniken att utvinna guld med hjälp av Då fanns enbart kvinnor i lägret, det var kvicksilver är i och för sig inte ny, redan lugnast så tyckte kvinnorna. Dock var man romare och conquistadorer utnyttjade den. missnöjd med de manliga kurirer och upp- Men under åttitalet spreds tekniken snabbt köpare som kom och hämtade guldet för till befolkningen i u-länder med resultat ”kokning” i Mwanza, dvs det tillsammans av stora utsläpp i tropiska miljöer och med kvicksilver ansamlade guldet, ”grått många kvicksilverförgiftade människor. grus”. De få guldklimpar man hittade be- Traditionell småskalig guldvaskning läm- höll man ofta en lämplig del av själva. par sig bäst för att få fram guldklimpar Vid besök i samma läger några år se- men nuvarande fyndigheter består mest nare hade lägret vuxit ut kraftigt och även av mycket små partiklar ”gulddamm” och män etablerat sig där och kunskapen om då blir utbytet dåligt. Industriellt använder ”kokning” var mera spridd. Författaren. Foto Muki Jernelöv man sig av cyanider som är mycket giftiga Det sista besöket var efter att ett kom- akut och kan därför inte användas små- mersiellt gruvföretag tagit över fyndig­ skaligt under primitiva förhållanden. heten och evakuerat de mer eller mindre Amalgamering med hjälp av kvicksilver illegala småskaliga guldgrävarna. I sam- är enkelt och ger bra utbyte. Kvicksilver­ band med det blev det kaos i lägret och förgiftning som ofta blir följden för de som många människor omkom. Det blev en hel arbetar med detta kommer smygande med del uppmärksamhet i media och ryktespri- diffu­sa symtom efter flera års exponering. ding om det hela. Det är även i övrigt van- Problemen uppmärksammades först i ligt med dödsfall i den här verksamheten Amazonas med extremt höga kvicksilver­ som bedrivs u­tanför de flesta regelverk. halter i rovfiskar som piraya. Urbefolk­ Exempelvis att dåligt säkrade schakt rasar ningen som äter mycket fisk drabbads hårt igen och människor blir begravda. Fylla, medan de ”utsocknes” säsongarbetande våld, stölder och rån är inte ovanligt och gu­ldgrävarna hu­vud­sakligen fick i sig lägren drar till sig prostituerade varför de kvicksilverångor vid utvinningen, främst även utgör smitthärdar för aids. vid den så kallade kokningen när kvick- Vi får ta del av många människoöden, silvret ångas bort från det ”grå gruset”. både märkliga och tragiska. Det är ett hårt I slutet på 80-talet hade den nygamla och farligt slit och de som lyckas få ihop tekniken spritt sig till Afrika. Där rådde ett kapital och etablera sig är få. Skulle det andra förhållanden, gu­ldfyndigheterna finns ha återberättats av en mera dramatiskt lagd ofta i torra miljöer varför föroreningar av journalist skulle det ha blivit fantastiska vattendrag inte blev så kraftig. I inlandet historier. Jernelöv berättar lugnt och me- äter folk lite fisk och den fisk man äter är todiskt som det kan förväntas av en forsk­ huvudsakligen växtätare, framför allt tila- are. Boken rekommenderas varmt till den pia. Här var det framförallt i början, nästan som vill lära sig om en främmande hård bara kvinnor som arbetade med guldgräv- värld som många inte vet mycket om. I Guldgrävare – om guldgrävarsamhällen ning, att gräva och bearbeta jorden är ju Tanzania som jag har erfarenhet av, är det i Amazonas, Afrika och Asien traditionellt ett kvinnogöra i Afrika. I bör- inte helt lätt att hitta till de mer eller mindre jan ”kokades” inte heller i guldgrävarläg­ illegala guldgrävarlägren och människorna ren utan det gjordes ”centralt” av specia- som finns där är i allmänhet inte särskilt Författare: Arne Jernelöv lister som slog vakt om sin kunskap. angelägna om uppmärksamhet. MBM Förlag. Stockholm 2006 Om detta har Jernelöv skrivit en bok. Journalister i Tanzania är väldigt inrikt­ ISBN 10: 91-973725-95 Där finns ett förord med bakgru­nd och ett ade på vad som händer i städer och tar sig ISBN 13: 978-91-973725-96 avslutande kapitel om kvicksilverförgift­ sällan ut långt från städerna. ning och miljöpåverkan. Huvuddelen av Lars Asker boken upptas av besök i guldgrävarläger, främst intervjuer med guldgrävare. På annan plats i Habari ges ett längre Första besöket i Tanzania är till ett läger smakprov ur boken om Rwandakvinnan några timmars resa sydväst om Mwanza. Bupe.

Habari 4/2007 - sid 15 Bupe överlevde folkmordets Rwanda

Ur boken “Guldgrävare: om guldgrävarsamhällen i Amazonas, Afrika och Asien” av Arne Jernelöv kommer här ett utdrag om en flyktingkvinnas öde. Det är tre avsnitt med flera års mellanrum, det första från ett guld- grävarläger några timmars resa sydväst om Mwanza . Läs mer om boken på annat ställe i Habari. Bupe ser lite annorlunda ut än de andra president Habyarimana, evigt förbannad en del män och det var ganska bråkigt. kvinnorna. Hon är ljusare i hyn och slan- vare han, bestämt att hennes far inte fick Vissa av männen var hutu och kom från kare utan att vara smal. Hon kommer ock- ha kvar sin position i staden. Sedan hade Burundi, där också både tutsi och hutu så långt bortifrån, från Rwanda. Hon är lokala hutu sagt att de skulle ha hans hus levde. Fast i Burundi var det bättre för där tutsi och pratar ett annat språk än majori- och hans affär och tryckeri och att han och härskade tutsi. teten i lägret, men hon kan kommunicera familjen skulle lämna staden. Det hade Hon hade varit rädd för hutumännen med många av de andra kvinnorna på fadern vägrat. Då hade de kommit en dag och orolig för att något skulle hända henne. swahili. Hon är också romersk katolik. och dödat honom och alla andra tutsi i hu- Det hade det inte gjort, men hon hade varit Bu­pe är i lägret för att hon flytt. Hon set, både familjen och tjänare Hon och en orolig hela tiden och velat bort. Först hade bodde i en liten stad som heter Kibungo. bror hade klarat sig för de hade varit i skol­ hon tänkt att hon skulle bege sig till Burun­ Där hade hennes far haft en viktig posi- an. di, men hon kände ingen där och kunde tion. Han hade varit en stor man, sa hon, Följande dag, när de försökte lämna inte vara säker på att inte hutu en dag skulle som det anstod en tutsi. Kibungo, hade brodern blivit dödad. De ta makten där också. Så hade hon fått höra I Rwanda fanns två folkgrupper, hutu hade hackat sönder honom med machete talas om det här lägret, där inga män skulle och tutsi, berättade Bupe. Sedan många år bit för bit. Först hade de huggit av en av finnas, och det hade låtit allra säkrast, så härskade en president som hette Habyari­ broderns fötter och sagt åt honom och henne hit hade hon begett sig. Det var för snart mana, han var hutu och hatade tutsi. Före att krypa på knäna. Han först och hon efter. två år sedan. honom fanns det riktiga kungar, som var Sen hade de huggit av honom en hand och Bupe har lång skolgång bakom sig. tutsi, och landet hade styrts av dem och sagt åt honom att fortsätta och krypa. Nästan tio år gick hon i skola. Familjen deras adelsmän på att klokt och riktigt sätt Medan han kröp och blödde och blev svag­ tyckte det var viktigt att också flickorna så att landet hade varit rikt och välordnat. are och svagare hade de gått efter och ficku­ tbildning. Hon pratar fyra språk. Två Sedan hade kolonialmakter kommit, tyskar skrattat och skrivit ”död åt tutsi” med hans lokala hemifrån som ingen här förstår, och belgare. Då hade det blivit sämre, men blod på vägen. Då och då hade de huggit swahili och franska. inte riktigt dåligt, för de hade haft förstånd honom med macheterna igen. Till slut var Åt fransmännen spottar hon, för det är att låta kunniga och förståndiga tutsi sköta han så utmattad av blodförlusten att han de som gör att hutu har makten i Rwanda mycket. Så hade landet blivit fritt och inte kunde krypa alls. Då dödade de ho- och kan förfölja tutsi, men franska språket fransmän hade kommit. De styrde minst nom. är bra att kunna och också vackert, tycker lika mycket i det ”fria” Rwanda som tyskar Henne hade de slitit av kläderna bit för hon. och belgare gjort i det koloniserade, men bit medan hon kröp. När hon var helt na- Hon talar gärna om tutsi och deras his- de favoriserade hutu, och hutu hatade tutsi ken hade en av dem våldfört sig på henne. toria och kungar. Tutsi kom norrifrån, be- eftersom dessa var bättre och klokare. Sedan hade de tvingat henne att krypa rättar hon, från det som idag är Etiopien. Landet hade förfallit och det hade blivit igen. Så hade en annan varit på henne och De hade boskap och var ett stolt herde- riktigt dåligt som man kan vänta när per- så hade hon tvingats krypa vidare. Flera och krigarfolk. I det land som tutsi skulle soner, som inte kan, sätts att sköta saker. kilometer hade hon tvingats krypa tills det göra till Rwanda och Burundi, bodde då Då och då dödade hutu med fransmännens blev mörkt. Tio gånger eller tjugo, vad ett grottlevande pygméfolk som kallas twa hjälp en massa tutsi och drev andra ur lan- spelade det längre för roll, hade hon blivit och jordbrukande hutu som kommit söder­ det. Hur skulle de annars kunna behålla våldtagen. Hennes knän var inte bara blod­ ifrån. Under femhundra år av tutsiregenter makten och den lilla rikedom som fanns iga, de var helt nedslitna, och hennes hän- i Rwanda, där den störste mwamin – kung- kvar, när tutsi var så mycket duktigare? der och tår var också alldeles söndertras­ en – hette Kigeri Rwabugiri, byggdes lan- Det hade hänt också i Kibungo. Först hade ade. det till att bli Afrikas pärla, ett av jordens Hon visar sina knän som har kraftiga bästa länder. Det var nu förstört, men ärrbildningar. skulle kunna byggas upp igen, om bara När det blev mörkt hade de lämnat henne fransmännen kunde fås att sluta stödja och skrattande och glammande gått till- hutu, så att tutsi kunde återta sin naturliga baka till Kibungo. Hon hade legat länge maktställning, så som det var i Burundi. och väntat på att dö, men det hade hon Om sig själv talar Bupe mindre gärna. inte gjort, så när morgonen kom hade hon Hon svarar på frågor, men bjuder inte rest sig och stapplat vidare och så små- spontant på information, så som hon gör ningom kommit till Tanzania. när det gäller politik. Jag frågar hur hon Hon hade haft tur för hon hade inte får information om vad som händer i hamnat i något flyktingläger u­tan hade Rwanda, Burundi och världen. Då berättar träffat på en grupp kvinnor som var på hon om mannen som tar hennes ”gråa grus” väg till ett guldgrävarläger, inte det här till marknaden. Han är också tutsi, till utan ett annat, efter att ha varit hemma hälften i alla fall. Han är ung. Han föddes och skött jorden. De tog henne med och i Tanzania i ett flyktingläger. Hans mamma President Habyarimana tog hand om henne. I det lägret fanns även var tutsi, hans pappa en av de tanzaniska sid 16 - Habari 4/2007 inte bara om politik i Rwanda, utan också om sin begynnande affärsverksamhet i lägret. När hon hade förstått att hon kunde styra sin ”man” och få honom att sälja det ”gråa gruset” för hennes räkning, medan de andra kvinnorna på nåd och onåd läm- nade över sitt till sina ”män”, hade hon tänkt att hon kunde hjälpa både dem och sig själv. Hon kunde byta till sig en del av deras ”gråa grus” mot varor eller t.o.m. köpa det för pengar. Det hade hon börjat göra. Lite försiktigt så här långt, både för att hon inte hade mycket vare sig varor el- ler pengar över som hon inte behövde själv, och för att de kvinnor hon litade på måste ha åtminstone nästan den vanliga mängden när deras män kom, annars skulle de bli misstänksamma och det kunde bli farligt. Den lilla hantering som hon påbör- jat var emellertid mycket lönsam och hon fick redan mer ”grått gru­s” från sin handel än från sitt grävande. Hon hade fortsätt- ningen u­ttänkt. Allteftersom hon fick mer Traditionell tutsi kvinna och mer varor och pengar skulle hon köpa Traditionell tutsi man större och större andel av de andra kvinn­ vakterna. Pappan tog hand om honom när ornas ”gråa grus”. Samtidigt skulle de alla, hu­r hon fick de större mängderna ”grått han var halvstor, kanske tio år, så han fick när männen kom, klaga över att de hittade grus”, men det vore illa även om det kom bo i en stad och gå några år i en skola. Fast mindre och mindre guld. Om alla gjorde ut som att hon hittade mer och mer när alla han hade inte tyckt om skolan för han bör- det skulle männen inte ha skäl att bli miss- andra sa att de fick mindre och mindre. jade så sent att alla andra på samma nivå tänksamma för det var väl känt att guld- Bortom politik och affärer kan jag dock var mycket yngre, och hans jämnåriga fyndigheter efter en tid blev uttömda. De inte locka henne att säga mycket. kamrater retade honom för att han gick skulle bara låtsas att det hände lite tidigare med småbarnen. Så han hade slutat, och än det gjorde i verkligheten och under Radikala egna framsteg arbetat med det som fanns att arbeta med, mellantiden skulle kvinnorna få en större och egna politiska åsikter så som man gör när man inte riktigt hör del av resultatet av sitt arbete och deras Jag har tänkt mig att jag ska försöka finna hemma på en plats. En dag hade han män mindre, och samtidigt skulle hon några av de kvinnor jag träffade förra skickats till lägret av någon för att lever­ tjäna på det. Så hade hon tänkt ut att det gången jag var här. Den första jag träffar era kvicksilver, som är mycket tungt att skulle gå till. Risken var att nå’n av kvinn­ på, och hon är lätt att hitta, är Bupe, tutsi- bära, och mat. Inte för att hämta ”grått orna skulle berätta för sin man och då fanns kvinnan från Rwanda. Hon har gift sig grus”, så betrodd hade han inte varit. I läg- en stor risk att det skulle ta slut för dem med en man från Wasukamastammen, den ret hade det fått syn på varandra. Det var alla. Det fanns också en risk att hennes största och dominerande i regionen. Det lätt att känna igen en tutsi, även en halv- ”man” skulle börja kräva mycket mer, har gått bra för henne och hon är glad att tutsi, på den ljusare hyn, den smala näsan kanske rent av bli som de andra männen. se mig och att berätta om vad som hänt och de tunna läpparna. De fann att de båda För honom skulle hon förstås inte kunna sedan vi sågs sist. talade både swahili och bufumbwa, en dia­ dölja att hon gav honom mer och mer att Hennes lilla affärsrörelse där hon bytte lekt i Rwanda som han lärt av sin mamma sälja för varje gång han kom, om nu allt till sig det man då kallade ”det gråa gruset” och andra i lägret. Så hade de kommit gick som hon planerat. Hon berättade inte mot varor hade växt i omfattning, och ef- överens om att han skulle vara hennes kurir och att han förutom varor skulle ha med sig nyheter. Nu bytte de, hennes ”gråa grus” mot hans varor från staden, hans ny- heter mot hennes kunskaper, som han inte hunnit få i skolan. Som alla kvinnorna i lägret sparade hon de guldklimpar som hon hittade. Hon spar­ ade lite av det ”gråa gruset” också. Det hon inte behövde låta honom sälja för att få mat och varor. Hon hade lättare än de andra kvinnorna att spara för det var hon som styrde den unge mannen som var hennes kurir, inte han som styrde henne. Han gjorde som hon sa och tog inte mer av grus, pengar eller varor än hon sa att han fick. De flesta andra kvinnorna fick vara glada för vad det fick iu­ tbyte för sitt ”gråa grus”. I deras fall var det männen som bestämde. Så har hon plötsligt börjat berätta, den ljushyade och smalnästa Bupe, Flyktingar i Tanzania 1994 efter flykten från Rwanda

Habari 4/2007 - sid 17 ter ett tag hade hon slutat gräva själv för kapital och inflytande i lägret med dem, trodde hon själv inte att det var ännu. att helt ägna sig åt affärerna. Den unge kände hon sig mer och mer utsatt och ho- Hennes bild var snarare att produktionen mannen från hennes egen stam, till häften tad. Det var inget påtagligt, säger hon, höll sig på samma nivå men att fler och tutsi som han var, hade fortsatt att gå hen- men det var en stark känsla. Det var då fler sku­lle dela på den så att det blev min- nes ärenden. Hon hade alltid framhållit för Bupe, så tutsi hon var, bestämde sig för att dre åt var och en. Det var dock bara en honom att tutsi var vackrare, klokare och gifta sig med en man från en stor familj av tidsfråga innan nedgången kom och det skickligare än andra men just därför mer den största stammen. Med de pengar hon gällde att innan dess ha kommit igång utsatta för avund och förföljelser, och att hade var det ingen svårighet att finna vil- med annan verksamhet någon annanstans. de därför måste hålla ihop och bara lita på liga kandidater, så hon hade valt den lämp­ Det var bara det att handel med guld och varandra. Historien har visat, om och om ligaste. Hennes unge stamfrände och kurir försäljning till guldgrävare var sällsynt igen, hade hon förklarat för honom, att när hade inte velat eller kunnat förstå, men så lönsamt. Hon hade svårt att tro att det det kommer till kritan är det bara sina tut- var han ju egentligen bara tutsi på möder- skulle gå att göra lika goda affärer med sibröder och -systrar man kan lita på. Alla net, och när guldruschen kom och alla något annat, så det gällde att hålla på här andra sviker och förråder en förr eller se- handlare, agenter och försäljare med den, till nära slutet men inte när slutet kom. nare. behövdes inte kurirerna längre. Hon var När affärskvinnan Bupe pratar är det Det hade hjälpt länge nog, men vållat tvungen att säga det till honom, att hon svårt att riktigt föreställa sig att det är henne svårigheter att förklara varför hon inte längre behövde hans hjälp, och trots samma kvinna som kom hit våldtagen och gjorde det hon gjorde när hon gifte sig att hon hade givit honom en summa pengar, som bevittnat hur hennes bror styckades med en wasukuma. som inte var avtalad, hade han inte skiljts till döds och vars hela familj mördats. Jag Mindre än ett år efter mitt besök, trodde som vän. Hon var ledsen för det, men tvekar länge innan jag gör det, men till hon, hade ån i ravinen stigit ovanligt högt sån’t var livet och helt och hållet tutsi var slut tar jag upp ämnet Rwanda. Där har och då brutit igenom på ett ställe inte långt han inte. under tiden ett omfattande folkmord ägt nedströms det gamla lägret och skapat sig Med den nye mannen och hans familj rum. Uppåt en miljon tutsier har hackats en ny fåra. Sedan, ännu längre ned, hade och stam som stöd hade hon kunnat fort- ihjäl av hutugrannar och arbetskamrater den återgått till ravinen, men skurit av en sätta att expandera sina affärer och nu medan det internationella samfundet in- stor krök. När guldgrävarna letade i den ägde hon på olika sätt delar av de flesta klusive FN varit passiva åskådare. nu nästan torra gamla fåran hittade de mer typer av verksamhet som fanns i lägret, Den politikintresserade Bupe pratar helst guld än förut. Detta medförde först att de men mest av allt skötte hennes folk, inte först om Burundi. I Burundi, säger hon, som var på plats fick en mycket god period, stam utan anställda, kokandet av ”ama- var det bra under tutsiledning, så som det men det innebar också att många nya lan”. alltid varit och som det var naturligt att det guldgrävare, också män, tillkom. Senare Jag försökte komma på vad Paul hade var. Att de kunniga och kompetenta styr. fann man också att i all den sand och det sagt om att allt fanns i lägret. Var det ”han- Sen gjordes ett stort misstag. Utlänningar, grus som fördes åter till ravinen när vattnet delsmän och gulduppköpare, barer och mat­ som inte förstår hur Afrika fungerar, med från den nya fåran återvände, fanns gott ställen, spelhålor och bordeller”? Jag sa de förbannade fransmännen och det väl- om guld och också en del riktigt stora att en bekant till mig sagt att allt detta nu menande men alltid missledda FN i första klimpar. När ryktet om detta spred sig fanns i lägret och frågade om hon verkli- ledet, såg till att allmänna val ordnades i kom den verkliga guldruschen. På kort tid gen hade del i allt detta. Javisst, sa hon, Burundi. Resultatet blev förstås att en försvann det gamla och det som idag är och smedjor och snickerier och några last- oduglig men dödligt farlig hutu valdes till kom i stället. bilar och bussar. president, eftersom de är många fler. Det För hennes egna affärer var allt detta Samtidigt var Bupe helt inställd på att tog ingen tid alls innan förfallet började. mycket lyckosamt. Hon hade ett kapital guldrushen var övergående. Den stora Helt okunniga hutu, utan skola eller vett, som redan växte fort. I den första nya pe- mängden guld som hittades var ett resultat sattes att leda byar och städer, företag och rioden, då alla som var på plats fick det av att ån bytt fåra, menade hon, och snart myndigheter. På bara några månader rådde bättre, fick hon själv det mycket bättre. skulle effekten av detta vara uttömd. Det ekonomiskt kaos. Samtidigt såg presiden- Det är dock inte ofarligt att få det mycket var redan prat i lägret om att guldgrävarna ten till att popmusik från Rwanda med bättre om man tillhör en liten grupp som fann mindre och mindre guld och att snart Simon Bikindi spelades i högtalare över inte har släktingar och vänner till skydd. skulle de som lämnade lägret vara lika alla städer, musik där texten uppmanade Samtidigt som affärerna växte och hennes många som de som kom. Riktigt så illa hutu att döda alla tutsi. Som tur var kon- trollerades armén fortfarande av tutsi, men även det skulle bara ha varit en tids- fråga, så när dödandet av tutsi startade grep militären in och avlägsnade presi- denten och återställde den tidigare goda ordningen. Givetvis finns andra bilder och bedöm- ningar av vad som hände, men detta är Kibungos bild. I Rwanda skulle Rwandas Befrielsefront, RFP, aldrig ha slutit fred med hutupresi- denten, ansåg hon. Efter följde omedel- bart propaganda för dödande av tutsi i ra- dio och popmusik och tidningar, och min- dre än ett år senare bröt det ut i riktigt stor skala. FN-trupperna, som skulle garantera freden, klev åt sidan och såg på hur hund- ratusen tutsifamiljer upplevde det hon och hennes familj gått igenom. Frankrike stödde folkmordet säger hon. FN-soldat­ En flodbädd har grävts upp av guldgrävare. Fote Lars Asker erna stod bokstavligen bredvid och såg på sid 18 - Habari 4/2007 när tusentals familjer hackades till döds Vad skulle det tjäna till att stänga in eller tillgång till i Kigali. Hon hade fått mycket med macheter och sköt sen de hundar, slakta alla? hjälp av en man som var god vän till den som åt av liken. Hennes förakt och avsky Vet hutu att tutsi tänker så, frågar jag? nye makthavaren, som bara var vicepresi- för dessa utlänningar är lika stark som Det påstår hon att de gör. dent men chef för armén och den som hennes övertygelse om hutus underläg- Hur många är de få ledare av ”hutu- egentligen bestämde i det nya Rwanda. senhet. makt” som hon säger kommer att vara de Hennes man och hans släkt hade nu för- När dödandet i stor skala startade hade enda som straffas för folkmord, frågar jag stått att något var fel, från deras synpunkt RFP insett sitt misstag med freden och vidare. Hundra, kanske tusen, gissar hon. sett, så de hade flyttat u­t till lägret för att återupptagit striderna. Alla tutsi utanför Det är en mycket liten del av flera miljo- hålla henne under uppsikt. landet hade givit allt stöd de kunde och ner som deltog i slakten. Bupe hade snart funnit det olidligt att själv hade Bupe återknutit kontakten med Själv vill hon helst återvända till Rwan­ försöka arbeta med dem hängande över den unge man som varit hennes kurir och da och hemstaden Kibungo, när guldet bör­ axlarna och en dag hade hon helt enkelt med många andra tutsi i och utanför lägren jar ta slut, men det är inte så lätt nu när hon rymt. Hon hade tagit mycket lite med sig, i Tanzania och stött dem ekonomiskt och är gift med mannen från Wasukama-stam- bara vad som rymdes i en väska, och helt hjälpt dem organisera en RFP-enhet. Själv­ men. Han vill förstås inte flytta och om enkelt bara promenerat iväg. Sen hade klart hade tutsi och RFP snart återtagit hon reser själv vet hon inte hur mycket av hon åkt olika bussar tills hon kom till makten i Rwanda. Hutu var inte i stånd att allt det hon äger som hon kan ta med sig. Kibungo. Där hade hon stannat ett tag och bjuda något motstånd, det var bara frans- Minst hälften vill hon ha, men hon tillstår ordnat upp sina affärer på platsen, sedan männen som försenat processen någon att det kan bli mycket svårt. Han har en hade hon fortsatt till Kigali. Här hade hon månad vilket gjorde att ytterligare några stor släkt och hon har ingen. nu ett vackert hus vars tidigare tutsiägare hundratusen tutsi slaktades i de delar av mördats av hutu precis som hennes egen landet där hutu fortfarande hade makten. Brevkontakt familj. Efteråt flydde hu­tu­mördarna, och de Bupe har jag inte träffat igen, men jag har När hon fortfarande var i Kibungo hade var många, för att hacka ihjäl en miljon brevväxlat med henne. I det första svaret mannens familj försökt kontakta henne tutsi med macheter kräver många hutu. jag fick från henne berättade hon kort vad och begärt att hon skulle återställa alla Nu­ befolkade de flyktinglägren i Tanzania som hänt sedan vi andra gången träffades pengar de påstod att hon stulit. Sedan lägret och andra länder. De tutsi som tidigare va- i lägret. Hon skrev på franska med vacker övertogs av gruvbolaget, om det har Bupe rit där hade nu återvänt till Rwanda. handstil. läst i tidningar både från Tanzania och Nu­ när hu­tu­mördarna levde i flykting- Bupe hade vetat att det skulle komma Rwanda och hört i radio, har hon inget lägren kom FN med massor av mat och en tid när det var dags att lämna lägret. hört från mannen och hans familj. Hon hjälp. Det hade inte skett när överlevande Hon hade trott att det skulle bero på att tror att de kan ha varit i lägret när kaoset tutsi som fått sina familjer dödade och sin guldet tog slut. I det hade hon haft fel, vid evakueringen bröt ut. Kanske dödades egendom stulen, sådana som hon själv, men det hade inte varit det viktigaste. Det de då. var där. Det visade igen hur FN och euro- viktigaste var att hon förstått att lägrets tid Det är skönt att de inte kräver att få hen- péer och amerikaner agerade. Hjälpa mör- var begränsad. Alltså hade hon flyttat så nes pengar, men mannen var egentligen darna men strunta i offren. mycket av sina tillgångar hon kunde utan ingen dålig man, så han förtjänade inte att Med emfas och verklig ilska tillbaka­ att väcka misstänksamhet hos sin man och dö. visar Bupe varje antydan om att oskyldiga hans släkt tillbaka till Rwanda. Först hade Hennes affärer handlar mest om bilar hu­tu­ sku­lle fly för att de fru­ktade repres- hon bara tänkt på Kibungo, men sen hade och transporter, lager och grossistförsälj- salier från tutsi och RPF bara för att de var huvudstaden Kigali framstått som mer och ning. Nyligen har hon köpt ett fryshus, hutu. Det har aldrig hänt, säger hon. Det mer attraktiv. Hon hade ju ändå ingen och byggt ett annat, så hon har nu två, de kommer aldrig att hända och bara några få släkt kvar i Kibungo. största i landet. ledare av mördarrörelsen ”hutu-makt” När kartor och inmutningar utfärdade Hon mår bra och avslutar med: ”Gud kommer att straffas, försäkrar hon. Om en av en man som bara tagit sig rätten började signe och bevare oss alla”. man blir stångad av ungtjurar, säger hon, dyka upp i lägret, hade hon förstått att slutet stänger han in eller slaktar ledartjuren. var nära. Då hade hon satsat allt hon hade * * * * * *

Ett flyktingläger på väg hem...

Den här historien berättade en man från des hårda tag från militärer att få täten att Röda Korset. Jag har glömt hans namn. ändra riktning. Han var en av dem som på 90-talet såg till Det gick heller inte att komma fram att de hundratusentals ruandier som åter­ med vatten och mat. Vägen var tillkorkad. vände från flyktingläger försågs med mat Skulle en svältkatastrof inträffa som en och framförallt vatten under vandringen kulmen på allt elände? hem. Lösningen kom redan första kvällen. Uppbrottet föreföll vara ett slags intui- Som på ett kommando lämnade flykting­ tivt kollektivt beslut. Plötsligt tömdes lägret skaran vägen och lade sig vid sidan för att och vägen mot Ruhanda fylldes av män, sova. Nu blev vägen fri för transporter av kvinnor och barn. De bildade en jättelik vatten och mat. ¨ orm som långsamt rörde sig västerut. Tät­ Bilarna gick i skytteltrafik hela natten. en kunde inte stoppa, den hade blivit Nästa morgon fylldes vägen igen. Nästa ihjältrampad och den måste välja rätt väg, kväll blev vägen fri och bilarna kom till- människomassan kunde inte backa. Vid baka. Rödakorset hjälper rwandiska flyktingar ett tillfälle tog täten fel väg och det fordra- Oloph på väg hem 1996 vid Rusumu bron

Habari 4/2007 - sid 19 Guldgrävarläger

Under en resa i Tanzania fick Habaris Lars Asker tillfälle till ett kort besök i ett guldgrävarläger i närheten av Geita där den stora guldgruvan var det som lockat men där något besök inte gått att ordna. Istället fick han inblick i en annars okänd och ganska svåråtkomlig verklighet i dagens Tanzania

Våren 2007 fick jag tillfälle att besöka ett bygden till ett imponerande stort antal framtiden för AAA är mycket osäker, för av de många guldgrävarläger som vuxit människor till mycket små kostnader. närvarande saknas finansiering för fortsatt upp runt om i Mwanzaregionen. Jag be- Men projektet har ända sedan början li- verksamhet efter årsskiftet. sökte en av de organisationer som ingår i digt av svag administration som nu slagit det nätverk av organisationer som Safina tillbaks i form av hård kritik från Riks­ Aidsdistriktet Geita har etablerat i Action Against Aids runt revisionens rapport offentliggjord i sep- Geitadistriktet väster om Mwanza är ett om Victoriasjön, AAA-projektet. tember. När det gäller Safina är det inte av de mest aidsdrabbade distrikten i Tan­ Organisationer får fem kvinnor och fem aktuellt med någon förundersökning för zania. män utbildade av AAA till utbildare ”Peers” korruption utan kritiken hänför sig till Här finns fiskar- och gu­ldgrävarläger som som i sin tur på hemmaplan informerar ofullkomligheter i bokföring och rappor- är ökända aidshärdar. Här finns storskaliga om Aids och hur man skyddar sig. Numera tering. En del hävdar Safina att man redan guldgruvor och landets enda sprängme- ingår också utbildning i genderfrågor och rättat till och en del är saker som revisor­ delsfabrik. De drar till sig folk från hela mänskliga rättigheter. AAA har etablerat erna missuppfattat. landet både direkt och till servicenäring- ett namn och når verkligen ut på lands- Resultatet är i vilket fall som helst att arna som blomstrar runt omkring. Det innebär också att lastbilstrafiken är myck- et omfattande och dessutom går långtrad- artrafik till och från Kageraregionen och Burundi genom Geita. EMLRG En av de NGO:s som ingår i AAA-nätverket är Environment and Mined Lands Rehabi­ litation Group, EMLRG. Småskaligt på individnivå grävs det efter guld på många ställen, ofta illegalt av unga män och tonårspojkar. Det blir stora sår i naturen som tar lång tid att läka. Ingen tar ansvar för att återställa efter utvinningen. Med guide från EMLRG försökte vi be- söka några sådan ställen men när folk såg En gammal domstolsbyggnad, baraza, har ställts till EMLRGs förfogande som vår bil försvann de fort. ­kontor för föreningen som förutom att arbeta med miljöfrågor också arbetar med Bättre lycka hade vi i ett stort guldgrävar­ föräldralösa barn och ingår i AAA-nätverket. läger i skogen några mil nordväst om Geita. Väster om Geita utbreder ett stort mycket glesbefolkat skogsområde med dåligt rykte för att var tillhåll för rånare och annat ljusskyggt folk. I det här lägret som numera är väletablerat och har en be- folkning på flera tu­sen personer har EMLRG arbetat en längre tid och är väl- kända. Dålig samhällsservice I guldgrävarlägren som plötsligt etableras och ibland lika fort överges saknas myndig­ ­hetsnärvaro och samhällsservice. Här har dock en statlig grundskola startats. Men åtminstone de äldre pojkarna är svåra att motivera för skolarbetet, de arbetar hellre med gu­ldu­tvinning. Någon sju­kvård finns inte heller men en av dem som hyr ut be- arbetningslicenser på smålotter i andra hand har anställt en sju­ksköterska som fick rycka in under vårt besök, då en man som De flesta rör runt vällingen i vaskpanneliknande ”karai” med lite kvicksilver på fått en massa sten över sig bars fram till ­botten. Ofta anställer man ungdomar och barn för det arbetet. Under brädorna i för­ mottagningen. grunden finns en betongbassäng där materialet man bearbetar förvaras. Längst till Privata entreprenörer i form av torg- höger sitter licenshållaren och vakter så att inget guld kommer bort. stånd för matvaror, små affärer och natur- sid 20 - Habari 4/2007 ligtvis barer finns det gott om liksom prostituerade som vill vara med och dela på guldpengarna. En mödosam och farlig process Huvudfyndigheten här utgörs av avlag­ ringar ru­nt en liten flod som rinner u­pp i några kullar i närheten. Men även i kul- larna runt omkring bryter man den lösa bergrunden här och där på jakt efter guld. I flodavlagringarna återfinns gu­ldet som mycket små korn ”damm” och för att samla ihop det rörs en välling av uppgrävt mate- rial över en kvicksilverbädd eller får rinna över en lutande skiva med kvicksilver­ bäddar. För att få ut så mycket guld som möjligt bearbetas materialet i flera om- gångar. Man släpper inte medvetet ut kvicksilver i naturen eftersom det är ganska dyrt men ofrånkomligt spills en del och i värmen Halvhårt material eller sten som rostats körs också i hemmagjorda stenkrossar eller avges hela tiden kvicksilverånga. snarare tumlare för att få fram guldbärande sand. Det är ofta unga pojkar som sitter dag­ arna i ända och rör runt vällingen i ett ”ka- först på plats och bärs sedan till lägret där erat utrymme får man i sig mycket kvick- rai” med kvicksilver på botten. Karai är det man med hjälp av hembyggda stentumlare silverånga. Framförallt tidigare då detta vaskpanneliknande plåtfat som finns över- ytterligare finfördelar materialet efter att sista steg inte var känt bland guldgrävare allt och används till det mesta. Traditionell först ha rostat det i en brasa. Här långt ute i allmänhet och gjordes i det fördolda av guldvaskning med vaskpanna och vatten i skogen finns det gott om ved. experter blev många av dessa förgiftade. förutsätter att det är åtminstone guldsand, Eller också så sitter man med hammare Kvicksilverförgiftning är inte så lätt att helst smågrus och guldklimpar i fyndighe- och slår sönder stenarna till sand som se- diagnosistera eftersom den kommer kom- ten. Men dessa fyndigheter uttömdes i all- dan rörs ut i vatten och så vidtar behand- mer smygande med diffusa symtom efter mänhet redan i förra guldrushen i Tanzania lingen på kvicksilverbädd. flera års exponering. på 20–30-talet. Tyvärr tillät tiden bara ett kort besök i De som köpt små andrahandslicenser för Kvicksilverförgiftning guldgrävarbyn snarare än läger eftersom nu bearbetning anställer i sin tur ofta några EMLRG försöker också stäva de värsta bodde här så många människor och många personer för att gräva upp material och formerna av barnarbete men det är svårt. familjer och det faktiskt också fanns en själva anrikningen medan de själva över- Det finns inte så många alternativ föru­ nga skola som ett första steg på statlig när­ vakar arbetet. på landsbygden och farorna med kvicksil- varo. För att minska kvicksilverutsläppen i ver visar sig i allmänhet först efter många Läs mer om miljöfarorna med kvicksilver floden, där man också tvättar sig och tar år. i guldutvinning på annan plats i Habari. dricksvatten har EMLRG lyckas få de Den farligaste delen av processen utgör Text och foto: Lars Asker flesta att inte u­tföra själva bearbetningen den så kallade kokningen av det ”grå gru- med kvicksilver på själva flodstranden set” man får ut efter amalgamering på utan att bygga betongkar en bit därifrån dit kvicksilverbädd. man bär materialet från floden för späd- Med hög temperatur, exempelvis en ning med vatten och anrikning. svetslåga ångar man bort kvicksilverrester Hårdare material från kullarna runt om- och får kvar rent guld. kring eller från grävda schakt grovkrossas Om den processen sker i ett dåligt ventil­

På ytan av kvicksilverbädden anrikas guldstoffet som man samlar upp i en trasa och klämmer ur vattnet så man får en liten kula med guld men där det finns en hel del kvicksilver kvar. För att få fram rent guld ångas kvicksilvret bort under hög värme, ”kokas” en farlig En del använder ett sluttande plan där sedimentvällingen får rinna över ­process som ofta sker på annan plats av ­kvicksilverbäddar som fångar upp det fina guldstoffet. specialister.

Habari 4/2007 - sid 21 Colakriget blir Rättvist! Sida Development Area Tre fjärdedelar av världens fattiga män- Ubuntu – Världens första Fairtrade/Rätt­ Forum sätter fokus på heta frågor om niskor bor på landsbygden och lever visemärkta cola lanseras. handel och tillväxt i Afrika främst av jordbruk. Men avkastningen är Ubuntu Cola är gjord på Rättvisemärkt Den internationella handeln får allt större låg och inkomsterna därmed små. socker från Malawi och Zambia. Rättvise­ betydelse i Sveriges utvecklingssamarbete Världsbankens rapport, konstaterar att märkt innebär att odlarna får bättre betalt och Sida fördubblar satsningarna på han- landsbygden och jordbrukssektorn i ut- – i Malawi sex gånger mer än riksgenom- delsbistånd. I december ska EPA-förhand­ vecklingsländerna har försummats de se- snittet, vilket gör det möjligt att bo i rik- lingarna om förbättrade handelsvillkor av­ naste 20 åren. Investeringarna har inte tiga tegelhus med elektricitet, ha rinnande slutas mellan EU och ett stort antal låg- varit tillräckliga. Nu menar rapportförfat- vatten och att kunna sända barnen till sko- och medelinkomstländer. tarna att jordbrukssektorn måste bli en lan. 33% av Ubuntus vinst går dessutom Den 5 december diskuteras bland annat prioriterad utvecklingsfråga och investe- till projekt i Afrika. dessa frågor vid forumet Sida Development ringarna på landsbygden öka. Ubuntu Cola testsäljs just nu i England, Area – Trade and Growth in Africa. men rikslanseras där först i februari 2008, EPA-förhandlingarna (Economic Part­ Resa med Pheobe Lägervik så Sverigelanseringen idag är världspre- ner-ship Agreements) om handelsavtal Pheobe som många i Svetan känner ord- miär. mellan EU och 75 forna kolonier i Afrika, nar åter en Tanzania-resa i sommar, denna Ubuntu Cola säljs i samtliga Barista Fair Västindien och Söderhavet (de så kallade gång i samarbete med Kilimanjaro Safari Trade Coffees butiker för samma pris som AVS-länderna) är inne i en intensiv slutfas Agency i Malmö. ”vanlig” cola. Barista Fair Trade Coffee är i december. EU-kommissionen utlovar ut­ Start i Arusha, Lake Manyara, Ngoron­ Skandinaviens första etiska coffeeshop- ökat handelsbistånd som en del i uppgö- goro, Serengeti, Mwanza, Nzega med bland kedja och finns över hela landet från Malmö relsen. annat besök på barnhem. till Umeå. Kedjan har ett brett sortiment Samtidigt upplever många afrikanska Avslutning med en vecka på Zanzibar. av Rättvisemärkt och ekologiskt, men till länder nya möjligheter när investeringarna samma priser som de etablerade kaffe­ ökar kraftigt, i takt med Kinas och andra kedjorna. länders ökande efterfrågan av råvaror. – Vi tycker inte Bland de 120 deltagarna på forumet konsumenten den 5 december finns generalsekreterare ska betala mer och experter från enskilda organisationer, för ett etiskt nyckelpersoner från internationella före- val, men hop- tag, ambassadörer, forskare samt tjänste- pas de väljer män från departement och myndigheter. oss lite oftare, så att vi klarar Jordbruket i fokus att leva med Satsningar på jordbruket spelar större roll lägre margina- för att minska fattigdomen i världen än ler. säger Björn andra investeringar. Det är en av slutsats­ Almér, VD och erna i årets World Development Report grundare 2008 – Agriculture for Development. Barista Fair Onsdagen den 14 november presenter­ Trade Coffee. ade Världsbanken sin rapport på Sida. Giraff promenerar vid Lake Manyara Resa längre bort? Söker Du en pålitlig resebyrå? Då är vi rätt val! Vi erbjuder: ✓Kunskap ✓Erfarenhet ✓Specialpriser (Raptim) Ditt livs resa! Kultur, bad, klättring, Världen börjar i Tranås! safari, allt kan upplevas i Tanzania. Välkommen! Europa 0140 - 122 80 tel: 021-51075, 023-711666 Afrika 0140 - 141 80 Övr. världen 0140 - 199 80 mobil: 070-3233537, 070-2497853 E-post: [email protected] internet: www.afrikaresor.se www.tranas-resebyra.se mail: [email protected] SPECIALITET: Flygresor till biståndsländer sid 22 - Habari 4/2007 Filmfestival

I samarbete med Mångkulturellt Centrum i Botkyrka, anordnade SVETAN lördagen den 27 oktober en filmfestival. Efter en presentation av Centret och inledning av SVETAN:S ordförande Fredrick Gladh, visades fem dokumentärfilmer varvade med Tanzaniatilltugg.

Zanzibar Soccer Queens av Florence då med en yngre mot en hemgift. Hon får nade i fängelse i tre månader, och när hon Ayisi. Filmen förmedlar ett budskap som då någon som kan ta hand om henne, och kom ut hamnade hon på gatan. jag under lång tid helt eller till stor del den yngre kvinnan ses allmänt som en Utan någonstans att ta vägen började saknat i svensk media. Det vill säga positiv dotter i hushållet. hon prostituera sig själv och ta droger. rapportering från Tanzania i allmänhet och En av frågorna som genast uppstår är När hon sedan kommer i kontakt med generellt rån Afrika i synnerhet. Filmen varför dessa kvinnor väljer att gifta med Kiwohede, en NGO som hjälper till att re- handlar om spelarna i Women Fighters, andra kvinnor? Det enkla, snabba svaret habilitera barnprostituerade, får hon reda och deras problem med att få spela fotboll är våld och alkohol. Ingen mans käpp har på att hon är Hiv-smittad. Hon väljer då att i ett muslimskt samhälle. rört min kropp sedan jag gifte mig säger på ett öppet sätt berätta om sina erfarenhe- Dessa kan bestå i ”utmanande klädsel” en kvinna i filmen. ter för andra barn som är i den situation d.v.s. shorts och fotbollströja, eller deras De yngre kvinnorna tillåts också ha hon var i, och informera om vad Kiwohede män som förbjuder dem att utöva sin flera sexparters då de är gifta med en annan kan göra. idrott. Men det handlar inte bara om pro- kvinna. De har också möjlighet att skaffa Hon säger att hon vill vara en förebild, blem, och det är det här jag skulle vilja barn med en man, och uppfostra barnen och visa att man kan leva ett nytt menings- höra mer om i Sverige. Man får följa med med sin äldre partner som då får möjlighet fullt liv trotts smittan. För att hålla formen laget på träningar och matcher och ta del att föra sin släkt vidare. spelar Elisa fotboll och hon hoppas på att av spänningen när de möter andra damlag Det är en skrämmande och närgången bli en riktig stjärna. i turneringar och hemma på Zanzibar herr­ bild, som ges av ett problem som har sina Hyena Square skildrar ett av de många lag för att få något motstånd. En stor in- rötter i en föråldrad hemgiftskultur, som fruktansvärda människoöden, som det spirationskälla för laget var ett damlag får denna följd. Då flickorna/kvinnorna finns allt för många av i Tanzania, att Elisa från Tyresö som besökte Zanzibar 1985. tvingas välja (i den mån det går) mellan en ändå trots allt hon gått igenom reser sig Två år senare startade immigrations­ äldre kvinna eller en våldsam man. upp och hjälper människor i samma svåra officeren Nessra laget som hon varit led­ House Girls handlar om u­nga flickor som situation, gör att hon i mina ögon redan är are för sedan dess. ofta utnyttjas som underbetald hushålls­ en riktig stjärna. En film med både tårar Trots problemen u­tstrålar filmen en vär- hjälp. Ofta finns även här alkohol, våld, och skratt och ett porträtt av häpnadsväck- me som är svår att inte känna av, även om fattigdom och splittrade familjer i bak­ ande person avslutade festivalen. den kanske är väl lång, så var det en härlig grunden. Flickorna känner sig tvingade att I pauserna serverades gott tilltugg och känsla som infann sig efteråt. försörja sin mor och sina syskon. Långa det blev på det hela en härlig tillställning, Eftermiddagens behållning på 2000 kr tunga arbetsdagar, förnedrande behand­ med stor variation och hög klass. gick till stöd av Women Figthers. ling och uselt betalt, kanske dessutom Thomas Baarman Mer om filmen och laget på: http:// sexuellt utnyttjade av herrn eller sonen i www.zanzibarsoccerqueens.com/ huset.

Nyumba Ntobhu handlar om äktenskap On the way to self reliance är en film om mellan kvinnor. Hos kuria-folket i Mu­ folkhögskolorna i norra Tanzania och ar- somaregionen säger traditionen, att en betet med att utbilda och ta vara på kun- kvinna måste bo tillsammans med någon. skaper som redan finns. Filmen informe- En äldre ensamstående kvinna gifter sig rar på ett bra sätt om hur utbildningen går till på olika FDC´s och vad varje skola har för inriktning. Med stöd av intervjuer med elever, lärare och rektorer får man en bra beskrivning livet på folkhögskolorna.

Hyena Square heter den sista filmen. Den utspelar sig på ett litet torg i Dar es Salaam, där bodde och jobbade Elisa Joseph, idag 23 år, Hiv-positiv och fotbollsälskare. Elisa blev utkastad av sin far när hon var 13 år. Efter löften om jobb kom hon till Dar es Salaam där hon såldes till ett hushåll som piga för 10 000 Shilling. Men Bakari Ally som gjort filmen om folkhög­ hon betalades ingen lön och efter två år på skolor ”On the way to self reliance” var Zanzibar Soccer Queens - fotbollslag det arbetet blev hon våldtagen av mannen med på visningen på Mångkulturellt och nu även filmstjärnor... i huset och anklagad för stöld. Hon ham- Centrum

Habari 4/2007 - sid 23 sid 24 - Habari 4/2007