Ämbetsmannen i själva verket - rekrytering och avancemang i en moderniserad stat 1809-1880 Torbjörn Nilsson Score Rapportserie 2000:5 ISBN 91-7265-121-0 ISSN 1404-5052 SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) Stockholms Universitet 106 91 Stockholm Tel 08 16 14 39 Fax 08 16 49 08 E-post
[email protected] INNEHÅLL 1. Stat och ämbetsmän – en introduktion 1 2. Ämbetsmannabanan – en bakgrund 3 3. Vem blev ämbetsman? 8 4. Teknikerna – den nya tidens ämbetsmän? 15 5. Konsten att göra karriär 19 2 6. Tjänsteår eller kompetens I: kollegier 23 7. Tjänsteår eller kompetens II: tekniska verk 28 8. Ämbetsmannen i själva verket 30 Källor och litteratur 32 1. Stat och ämbetsmän – en introduktion1 När en stat beskrivs används ofta metaforer. Enligt en klassiskt konservativ uppfattning är staten en organism, en kropp med olika delar som måste ses i sin helhet. Utifrån denna biologiskt färgade syn har staten ett eget liv och egna behov. En modernare metafor är staten som maskineri. Även här krävs en helhetssyn, de olika komponenterna måste fungera tillsammans, men istället för biologins lagar styrs maskineriet av rationella, ingenjörsmässiga principer. Varken organismtanken eller metaforen om statsmaskineriet ger emellertid särskilt stort utrymme för ämbetsmännen, den grupp utan vars verksamhet organismer skulle dö och maskiner stanna. I den här uppsatsen riktas däremot sökljuset på alla de notarier, kanslister, kammarskrivare, advokatfiskaler, sekreterare och presidenter som befolkade de centrala svenska ämbetsverken under perioden 1809-1880. En studie av ämbetsmäns sociala bakgrund och deras karriärer leder samtidigt in diskussionen på mer övergripande frågeställningar. Från vilka sociala grupper som ämbetsmännen rekryteras och utifrån vilka principer de avancerar inom staten belyser både gruppers och klassers roll i samhället och statens egen utveckling.