DOCSLIB.ORG

SKELLEFTEÅ Med NORSJÖ Kapell Och YTTERSTFORS Bruksförsamling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
SKELLEFTEÅ Med NORSJÖ Kapell Och YTTERSTFORS Bruksförsamling SKELLEFTEÅ med NORSJÖ kapell och YTTERSTFORS bruksförsamling. (Västerbotten.) Sockennamnet framträder första gången i en handling från 1327 (DS 4, n. 2606), hvilken berör den kort förut igångsatta kolonisationen af det norrbottniska kust- landet mellan Skeldepth och Ulu. Att Skellefteå satts som ena gränspunkten för det område, som af regeringen fritt uppläts åt nybyggare, tyder på, att orten vid denna tid utgjorde den nordligaste platsen för en fast och mer samlad bebyggelse på svenska sidan af Bottenviken. Då samfundsbildningen här uppe i regel torde gått hand i hand med införandet af kyrklig organisation, är det icke osannolikt, att Skellefteå kanske redan på 1320-talet fått öfvertaga rollen att vara ärkestiftets nord- ligaste pastorat, hvilken år 1314 innehades af Bygdeå, att döma af det då upprättade uppbördsregistret öfver den s. k. Sexårsgärden (DS 4, n. 1946). Det tillägg, som gjorts till denna längd Skellopt cum capella Løfangr 1 mark 1 sol., förskrifver sig sanno- likt från medlet af 1300-talet och röjer ett tidigt inträdande behof af annexbild- ning. Löfånger afgick redan i början af 1400-talet såsom egen församling (se inledning till Löfånger), ehuru visserligen dess rökantal 20 var obetydligt i förhållande till Skeletta, som vid samma tid räknade 60.¹ Båda socknarna ingingo i den norr- ländska förläning, hvilken ärkebiskop Jacob Ulfsson den 20 aug. 1482 mottog af riksstyrelsen. Nästa utbrytning inträffade 1606, då Burträsk afskiljdes från Skellefteå område jämte något tillskott af byar från Löfånger och Bygdeå socknar. (Se inledn. till Burträsk.) Sedan dröjde det till långt fram på 1800-talet, innan nya afsöndringar kommo till stånd. Väl hade ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus år 1642 med- delat tillåtelse att anlägga ett kapell vid Åby i nuvarande Byske socken, men detta kapell ledde ej till någon fortsatt församlingsbildning. Det år 1811 inrättade kapell- laget i Norsjö tillerkändes 8 okt. 1823 pastoratsrätt och skiljsmässan försiggick 1834 (se inledn. till Norsjö och Jörn). Byske afskiljdes genom löneregleringsresolutionen 20 dec. 1867, och utbrytningen gick i verkställighet år 1875 (se inledn. till Byske). Hemställan om ytterligare uppdelning af den alltjämt oproportionerligt omfattande och folkrika moderförsamlingen gjordes 13 juni 1900, men afslogs af K. M:jt 13 mars 1903 med anmaning att inkomma med nya förslag, hvilka omsider resulterade i af- skiljande af Skellefteå stad² från och med 1913 och Bureå församling från 1918 till själf- ständiga pastorat i kraft af kgl. bref 22 nov. 1912. Slutligen kan nämnas, att arbetet med en ny församlings utbrytning med kyrkobyggnad i Kåge för närvarande pågår och skall vara fullbordadt senast 1 maj 1927. Vid Ytterstfors bruk byggdes en sär- skild brukskyrka, som invigdes 1838; mellan åren 1838-66 var egen brukspredikant där anställd. Om de äldsta kyrkliga förhållandena i Skellefteå äger man en jämförelsevis god kännedom förnämligast tack vare de värdefulla anteckningar rörande kyrkornas historia och inventarier, biskopsvisitationer m. m., hvilka infördes i en kyrkbok af en för historiska häfder intresserad och vaken khde på 1500-talet, och efter en afskrift _________ ¹ Styffe, Skandinavien under unionstiden. Uppl. 3, s. 398. ² Staden anlades enl. kgl. bref 20 dec. 1844 på Norrböle bys ägor. SKELLEFTEÅ 297 finnas tryckta i Handlingar rör. Skandinav. Hist. B. 17 s. 46 (1832).¹ Förteckningen öfver visitationerna börjar med ärkeb. Birger Gregerssons 2 sept. 1374. Hans efter- trädare ärkebiskop Henrik Karlsson var här 18 juni 1386 och invigde en träkyrka, tydligen icke den första sockenkyrkan, som väl varit ett mera oansenligt kapell. Den 15 maj 1445 visiterades församlingen af ärkebiskop Nils Ragvaldsson. Då ärke- biskop Jacob Ulfsson 9 juli 1472 här höll sin första visitation, invigde han åtskilliga helgonbilder, näml. S:t Eriks, S:t Olofs, S:t Michaels och S:t Johannis beläten samt Johannis hufvud på ett fat. Åtskilliga af dem finnas ännu i behåll (se nedan). Änt- ligen kom den tid, då församlingen fick råd att uppföra en solidare tempelbyggnad, och 1485 lades grunden till den stenkyrka², som 19 febr. 1507 invigdes af ärkebiskop Jacob Ulfsson och helgades åt Johannes döparen. Hon var 70½ aln. lång, 25½ aln. bred med rektangulär grundplan. Sakristian låg vid norra långväggen nära koret, år 1603 tillkom ett vapenhus på södra långsidan. År 1544 funnos kvar från katolska tiden utom högaltaret icke mindre än 8 sidoaltaren, näml.: Vårfru-, Helgakors-, S:t Johannes-, S:t Andreas'-, S:t-Olofs-, S:t Eriks-, S:t Örjans och S:t Katarinas altaren, samtliga prydda med täcken af gullskinn och svarta eller röda väfnader. Kyrkan var äfven rik på altarkärl, ty kon. Gustaf anammade år 1548 af Skellefteå socken i silfverskatt: ett förgylt monstrantz, wog 7 löd.mark 1 lod 3 kvintin, ett litet mon- strantz, förgylt 1 löd.mk 12 lod, en kalk, något förgylt, wog 1 löd.mark ½ lod, en kalk något förgylt, wog 12 lod och 1 kvintin, 2 patener litet förgylte, woge 9 lod. Kyrkan visade sig snart vara i behof af en grundligare reparation, och som understöd härtill beviljade kon. Gustaf 2 jan. 1548 tredjedelen af korntionden från föregående år. (KGR.) Restaureringen gick bl. a. ut på förstärkning af gaflarne, hvarför två sträfpelare uppmurades å östra sidan år 1550 och följande år äfvenledes två på västra sidan. De förra måste 1644 nedrifvas och ersättas med nya, enär östra gafveln bör- jade ge sig utåt. Det i anledning häraf remnade hvalfvet, som hotade att instörta, måste slås om. År 1747 förstärktes väggar och hvalf med järnband. Gammalt tillbaka fanns en murad predikstol med uppgång genom en pelare. En predikstol af trä anskaffades 1556 och målades 1559, men öfverläts till Åby kapell, sedan kyrkan år 1648 fått en ny, bekostad af landshöfding Frans Krusebjörn. Delvis med använd- ning af de medeltida bilderna fick kyrkan 1752 en ny altaruppsats, anordnad af model- lören J. Hultman. Med församlingens starka tillväxt gjorde sig behofvet af en rymligare kyrka alltmera kännbart. Ritningarna till den nuvarande landskyrkan, en af de ståtligaste i Norrland, fastställes 1793 och invigningen ägde rum 1800. Hon är byggd i korsform, 80 aln. i norr-söder, 70 aln. i öster-väster. Partier af den gamla kyrkan ingå i den nya dels i östra korsarmen, dels i sakristian. Tornet, som hvilar på en takplattform, flankeras, liksom hufvudingångarna, af pelare och pilastrar. Byggnaden undergick 1914-16 en kostsam restaurering (75,000 kr.), hvarvid altaret, som förut hade sin plats vid hörnet mellan södra och östra korsarmen, flyttades in i den senare, hvars ingångsport fördenskull igenmurades. Här uppställdes ett väl bibehållet gammalt altarskåp, utgånget från Herman Rodes verkstad i Lübeck vid 1400-talets slut. Den förra altartaflan, föreställande Kristi himmelsfärd och målad af C. Th. Staaff 1851, _________ ¹ Prosten d:r P. Högström hade tidigare vid utgifvandet af sitt Tal wid invigningen af en ny altartafla uti Skellefteå 1753 publicerat dessa anteckningar, tillökta med värdefulla notiser af hans egen hand. ² »För slätta muren gafs murmästaren 250 mark, item för rosten 24 mark.» 298 SKELLEFTEÅ sitter kvar på sin gamla plats. Några af kyrkans medeltida skulpturer äro bibe- hållna, såsom en madonna från 1200-talet, ett krucifix samt Johannes Döparens hufvud m. fl.; en del äro deponerade i Hsands museum. Anmärkningsvärd är vidare den serie oljefärgsporträtt af församlingens kyrkoherdar ända sedan 1600-talets slut, som pryder sakristian. Under medeltiden fanns i socknen ett gille, hvars gillestuga låg i Bure by på Klosterholmen i Bure älf och med orätt blifvit betecknad som kloster. Vid gillets upplösning mottog Skellefteå kyrka 1554 en hop ljusstakar af metall, som kom till användning vid gjutningen af en klocka. Den större klockan göts 1585 hos mäster Matts Benningh i Lübeck och omgöts 1783 och 1787, den mindre klockan, gjuten 1607, omgöts 1787 och 1822. Åby kapell, där gudstjänst skulle hållas 1 gång i månaden, byggdes på 1640- talet, mistade 1741 taket under en storm och fick sedan förfalla. Rester däraf funnos å platsen ännu på 1870-talet. På Rönnskär och Skötgrundet ha sedan länge funnits fiskarekapell och 1912 in- vigdes ett kapell i Ursviken. Kyrkan i Skellefteå stadsförsamling är för närvarande (1926) under byggnad; kyrkan i Bureå är uppförd efter ritning af arkitekt Fr. Falkenberg. [Litt.: P. Högström, Tal wid en ny förfärdigad altare-taflas invigning uti Skellefta kyrka ... den 11 Sept. år 1752. Sthm 1753. - Handl. rör Skandinav. hist. D. 17, ib. 1832. - Emil Lindgren, Spår av katolsk kultur i Skellefteåbygden (i Från bygd och vildmark 1925, s. 92 m. afbildn.). - Exteriör af Skellefteå kyrka (i samma arb. 1920, s. 9). - Rörande kyrkliga tillståndet: I. Grape, Upplysningar rör. det s. k. Läsare-sällskapet... förnämligast i Skellefteå. Hsand 1821. - J. Widén, Bidrag till kännedomen om Läsare-sällskapet i Skellefteå. S:vall 1855. - C. Edquist, Läseriet i Skelleftebygden under 1800-talet. Sthm 1917.] KYRKOHERDAR. 1. Dominus Johannes de Skællopt [1374], rector ecclesiæ, var när- varande, då ärkebiskop Birger i byn Pyrte i Piteå. s:n 1 aug. 1374 genom sin notarie upptog vittnesmål om Upsala stifts nordliga gräns. På nedresan visiterade ärkebiskopen 2 sept. äfven Skellefteå församling.¹ 2. Dominus Gunnarus in Skälläfta [1433] blef samma år intagen i Helga Lekamens gillet i Sthm. Herr Paual aff Skæliptom, som år 1451 upptages såsom frater in extremis i Helga Lekamens gillet, kan möjligen varit khde i Skellefteå. 3. Dominus Andreas [1499-1506], khde och prost. I sistnämnda egenskap insände han år 1499 till Upsala domkapitel 5 mark, utgörande afgifter af de personer i hans prosteri, hvilka efter föregående penitens ånyo fått tillträde till mässa och nattvard. Han köpte år 1500 ett hemman _________ ¹ Peringskiöld, Monumenta Uplandica s. 4; Handl. rör Skandin. hist. 17, s. 54. SKELLEFTEÅ 299 i Storkåge af hustru Gunborg, änka efter Lars Botnekarl, för 70 Stock- holmska mark, hvarå han erhöll ett på Stockholms rådstuga utfärdadt kvitto, dat. månd. eft. hel. Erasmi dag (9 juni) 1505. Prosten hade med Gölug en frillodotter Malin, g. m. Anders Jakobsson af Bure, hvilken med henne bekom samma hemman, och denna aflåtelse blef vidare bekräftad, då ärkebiskop Jacob Ulfsson vid sin visitation i Skellefteå 28 febr.
Load more

Recommended publications
  • Louise Mackie '61 to Receive This Year's Wca Award
    WellsNotes Spring 2021 Wells College Alumnae and Alumni Newsletter Wells College Association of Alumnae and Alumni LOUISE MACKIE ’61 TO RECEIVE THIS YEAR’S WCA AWARD The Wells College Association of Alumnae and Alumni will present the 2021 WCA Award to Louise W. Mackie ’61, for her exceptional contributions to the field of historic textiles from Islamic lands. Louise Mackie received her bachelor of arts in art history from Wells College and with Carol Gaines Ruckle ’61 after graduation enjoyed visiting her Wells professor, Hannelore Glasser, in Florence, Italy, during two enlightening years of traveling, studying and working in Europe and the Middle East. That led to secretarial work in the Islamic Art Department at the Metropolitan Museum of Art in New York which inspired studying Islamic art history with Professor Richard Ettinghausen for a master of arts at NYU’s Institute of Fine Arts, integrated with stimulating graduate studies at the American University in Cairo, Egypt. She recently retired as curator of textiles and Islamic art at the Cleveland Museum of Art in Cleveland, Ohio. During her impressive curatorial career of 45 years, Mackie held positions at the Royal Ontario Museum in Toronto, The Textile Museum in Washington, D.C., and taught at the University of Toronto. She was a founding director (in 1987) and past president of the Textile Society of America, which is thriving with over 800 WCA AWA R D members; sat on the Advisory Committee of The Textile Museum; and served on the Conseil de Direction of the Centre International d’Etude des Textiles Anciens (CIETA) CEREMONY INVITATION in Lyon, France.
    [Show full text]
  • Working Papersin Transport and Communication History 1997:3
    WORKING PAPERSIN TRANSPORT AND COMMUNICATION HISTORY 1997:3 TELEGRAFVERKETS INKÖP AV ENSKILDA TELEFONNÄT Omstruktureringen av det svenska telefonsystemet 1883-1918 Rikard Skårfors The Research Group Transports and Communications in Perspective Departments of Economic History Umeå University and Uppsala University INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING............................................................................................................................... 1 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................... 2 1.2 AVGRÄNSNINGAR.. .............................................................................................................. 3 1.3 METOD OCH MATERIAL ..................................................................................................... 3 2 TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATUR ................................................................... 7 2.1 TELEFONEN SOM STORT TEKNISKT SYSTEMINFRASYSTEM.. ................................. 7 2.2 TELEFONSYSTEMETS UPPKOMST 1 USA, FRANKRIKE OCH TYSKLAND.. ............ 11 2.2.1 Telefonsystemet i USA ...................................................................................................... II 2.2.2 Telefonsystemet i Frankrike ............................................................................................. 13 2.2.3 Telefonsystemet i Tyskland.. ............................................................................................. 14 2.3 FORSKNING OCH LITTERATUR OM DET
    [Show full text]
  • I Fyrkens Tid
    I fyrkens tid 1 Abstract Nydahl, Erik; I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 [Voting by income: The political culture of two Swedish municipalities, 1860–1930] Department of Humanities, Mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden ISBN: 978-91-86694-05-0, ISSN 1652-893X, Doctoral thesis nr: 100 (2010). Swedish text with a summary in English This dissertation analyses the development of political culture in two Swedish municipalities between the 1860s and the 1930s – a period during which Swedish society underwent major changes. The pur- pose is to examine the direct and indirect consequences of an evolving industrial society's economic, social and political structures on political culture at local levels. The following factors are the base of the study. At the start of the 1860s, a long-standing Swedish tradition of local self-government was reinforced through a major reform, the Local Government Ordi- nance of 1862 (1862 års kommunalförfattningar). From this point, each parish formed its own munici- pality. The new municipalities were given the right to levy taxes and made responsible for welfare and schools, thereby becoming a prominent arena for the exercise of power at local levels. The municipal reform of 1862 was carried out at a time when Swedish society was transitioning as the industrialisation process accelerated during the latter part of the 1800s. Gradually, the old structure of an agricultural society was cast aside in favour of a new, modern industrial society. Naturally, also the municipalities changed – directly and indirectly. For some municipalities, adjustments were significant; for others, less so.
    [Show full text]
  • S'jce,Ll/E!Pltfljy(J'ue 200412
    betalt FÖRl:NINGEN FÖR sKELLEFTEFORSK.NlNC SKEFO S'JCE,Ll/E!PlTflJY(j'UE 200412 Jörns järnvägsstation Skellefteå i september 2004 lt f ~ --.. Skelleftebygden 2004/2 SKELLEFTEBYGDEN 2004/2 utgiven av Föreningen för Skellefteforskning- SKEFO Redaktör Harry Åkesson [ Bilder 51 Omslaget: I stationshuset i Jörn, Sveriges vackraste enligt SJs fastighetstidning "På gl än t" (foto: Han·y Åkesson) Övriga bilder i skriften: I l Där inte annat anges är upphovsman okänd. Form Harry Åkesson Tryck: Skellefteå Kommuntryckeriet september 2004 . - ~ .- . -- . -.- - -- --. - -- -- -.--.. c Innehåll ::> Artiklar Skelleftebygden 2004/2 Förfa ttare Sida Innehåll 2 Förord/redaktionellt Han·y Åkesson 3 Gästspanaren Kulturchefen Tho r Fessland 4 Ftiluftsanläggningen Storklinta- en seger för jörnsandan Lars Öster 5 Vådeld i Åselet Per Andre 8 Burearkiv invigt 9 Birkarlar i Lappviken ? Göran Marklund lO Den förste ambulerande fotografen i Skellefteå - ett 150-årsminne Stig Henrik Vikittnd 13 Stiftsgården 40 år Lars Jonsson 16 Flygbild över Jörn Erik Nonfors 22 Ska vi tacka ryssen för Luleå stift Lester Wikström 23 Tankarkting cafeer i Jörn Han·y Åkesson 29 Månen Per Andre 32 Utgrävningama av Kungsgropen 33 KultUITesan 28 augusti 2004 Han·y Åkesson 34 Lästips 35 Ernst Westerlund-dagen 20 november 36 Östetjärns kyrka (foto) 36 Program för det lokalhistoriskt möte i J öm 8- tO oktober 37 Skellefteå lokalhistotiska po1tal och SKEFOs hemsida 38 S:t Mikaelskyrkan (foto) 40 2 Föreningen för Skellefteforskning- SKEFO ..... Skelleftebygden 2004/2 Förord Harry Åkesson Detta nummer av SKELLEFTEBYGDEN är det tjugoforsta om man räknar med de fyra rapporter som gavs ut de forsta åren och specialnumret om Prosten Nordlander. I år har foreningen sitt höstmöte i Jörn och det har påverkat innehållet till en viss grad.
    [Show full text]
  • Adolf Wilhelm Roos' Brev
    AD OLF WILHELM ROOS' BREV TILL SONERN A (f ortsättning) 87. Sthm 27/ 1 80. pa aft. M in kära Gosse, I f örlitande derpå att Mamma och sy sk onen sk ulle något så när regel- bundet underhälla Dig med bref , har jag li nge nog uppsk jutit at t sk rifv a Dig till. M en D u har, ef ter hvad jag erfarit, nog ick e, sedan återk omsten till Ultuna, sy nnerligen of ta haf t underrättelse hemif rän. N u några rader, särsk ild t f ör att ly ck önska Dig på Carlsdagen, som ju är en slags half namnsdag f ör Dig. R oligt v ore det nog att se Dig hemma öf v er N orrlandsgillet, men med resa och billet till Gillet ginge det v äl allt till 17 a18 k ronor, och det är en utgif t som det nog är bra att k unna undv ika. j ag v ill derf ör icke f örslå D ig den sak en, isy nnerhet som v i v äl k unna hoppas på att se Dig hemma i slutet af nästa månad, till M ammas f ödelse- dag. Litet hjelp till bestridande af utgif terne f ör Carlsdagen pa Ultuna skall jag v äl sk ick a Dig med Gustaf. H an k ommer nästa måndag. O ch då får D u äf v en dina k läder, säger Mamma. I dag ha sy sk onen med undantag f ör W aldemar, som v arit litet k rass- lig de sista dagarne haf t ett k älkparti på Djurgården.
    [Show full text]
  • Telias Historia Vol.2
    Title 1(141) Telia’s history English version Compiled for TeliaSonera AB by John Geary Johan Martin-Löf Claes-Göran Sundelius Bertil Thorngren Stockholm March 2010 200225 Telia's history-corr Contents 2(141) Contents Preface ................................................................................................................................ 4 1 Source material ............................................................................................................. 4 2 The assignment ............................................................................................................ 4 3 The result ...................................................................................................................... 5 3.1 Sweden and Finland ........................................................................................... 5 3.2 Main outlines, (Short history) ........................................................................... 5 3.3 The History, (Main history) .............................................................................. 5 3.4 Chronology .......................................................................................................... 6 3.5 Appendices .......................................................................................................... 6 3.6 Background material .......................................................................................... 6 Telecom history in Sweden and Finland .............................................. 7 1 Sweden .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Seeing Like a State in a Society of States
    Seeing Like a State in a Society of States The social role of science and technology in the northward expansion of the international society Justiina Miina Ilona Dahl Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of Political and Social Sciences of the European University Institute Florence, June 2016 European University Institute Department of Political and Social Sciences Seeing Like a State in a Society of States The social role of science and technology in the northward expansion of the international society Justiina Miina Ilona Dahl Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of Political and Social Sciences of the European University Institute Examining Board Professor Christian Reus-Smit (Univ. Queensland) (Supervisor) Professor Trevor Pinch, Cornell University (External Supervisor) Professor Iver B. Neumann, London School of Economics Professor Jennifer Welsh, EUI © Justiina Dahl, 2016 No part of this thesis may be copied, reproduced or transmitted without prior permission of the author Researcher declaration to accompany the submission of written work Department of Political and Social Sciences - Doctoral Programme I Justiina Miina Ilona Dahl certify that I am the author of the work Seeing Like a State in a Society of States I have presented for examination for the Ph.D. at the European University Institute. I also certify that this is solely my own original work, other than where I have clearly indicated, in this declaration and in the thesis, that it is the work of others. I warrant that I have obtained all the permissions required for using any material from other copyrighted publications.
    [Show full text]
  • CV Daniel Nordlander
    LinkedIn: www.linkedin.com/in/danielnordlander Nationality: Swedish ​ ​ ​ ​ nd Portfolio: www.danielnordlander.com Date of birth: Nov 22 ​ 1990 ​ ​ ​ ​ ​ E-mail: [email protected] ​ CV Daniel Nordlander SUMMARY I am a game designer specialized in establishing and managing moment to moment gameplay, from initial vision and prototypes to finished product. All systems related to player movement, abilities, camera, controls, weapons, AI and any other player interactions which define the core gameplay experience are within my area of expertise. ▪ Extensive experience creating vision documents, designs and user stories the team works towards realizing, including writing and maintaining documentation and implementation guidelines. ▪ Extensive experience leading development within a multidisciplinary feature team; handling daily reviews, task distribution and sprint planning while also playing an active role in long term planning for a given feature and how it fits into the overall project schedule. ▪ Extensive experience tuning parameters for complex gameplay systems to achieve well balanced and satisfying gameplay. ▪ Extensive experience scripting gameplay systems and mechanics. (Frostbite/UE4Blueprints/UnrealScript/JavaScript/C#). ▪ Experience in design leadership by handling career development and mentorship for reports. ▪ Experience promoting projects in media by doing interviews, presentations and hands-on events. ▪ Experience creating and presenting pitches for new projects. PROFESSIONAL EXPERIENCE Bioware Oct ’19 – Present Player Design Lead Upcoming AAA Project Responsible for overseeing all of the core player mechanics and content including character classes, movement, abilities, weapons, controls and cameras. Bioware Feb ’19 – Oct ’19 Lead Combat Designer Anthem Live Service (PS4/Xbox One/PC) Responsible for overseeing all of the core player mechanics and content for Anthem’s live service, including movement, abilities, weapons, upgrades, controls, cameras and game balance.
    [Show full text]
  • Ämbetsmannen I Själva Verket - Rekrytering Och Avancemang I En Moderniserad Stat 1809-1880
    Ämbetsmannen i själva verket - rekrytering och avancemang i en moderniserad stat 1809-1880 Torbjörn Nilsson Score Rapportserie 2000:5 ISBN 91-7265-121-0 ISSN 1404-5052 SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) Stockholms Universitet 106 91 Stockholm Tel 08 16 14 39 Fax 08 16 49 08 E-post [email protected] INNEHÅLL 1. Stat och ämbetsmän – en introduktion 1 2. Ämbetsmannabanan – en bakgrund 3 3. Vem blev ämbetsman? 8 4. Teknikerna – den nya tidens ämbetsmän? 15 5. Konsten att göra karriär 19 2 6. Tjänsteår eller kompetens I: kollegier 23 7. Tjänsteår eller kompetens II: tekniska verk 28 8. Ämbetsmannen i själva verket 30 Källor och litteratur 32 1. Stat och ämbetsmän – en introduktion1 När en stat beskrivs används ofta metaforer. Enligt en klassiskt konservativ uppfattning är staten en organism, en kropp med olika delar som måste ses i sin helhet. Utifrån denna biologiskt färgade syn har staten ett eget liv och egna behov. En modernare metafor är staten som maskineri. Även här krävs en helhetssyn, de olika komponenterna måste fungera tillsammans, men istället för biologins lagar styrs maskineriet av rationella, ingenjörsmässiga principer. Varken organismtanken eller metaforen om statsmaskineriet ger emellertid särskilt stort utrymme för ämbetsmännen, den grupp utan vars verksamhet organismer skulle dö och maskiner stanna. I den här uppsatsen riktas däremot sökljuset på alla de notarier, kanslister, kammarskrivare, advokatfiskaler, sekreterare och presidenter som befolkade de centrala svenska ämbetsverken under perioden 1809-1880. En studie av ämbetsmäns sociala bakgrund och deras karriärer leder samtidigt in diskussionen på mer övergripande frågeställningar. Från vilka sociala grupper som ämbetsmännen rekryteras och utifrån vilka principer de avancerar inom staten belyser både gruppers och klassers roll i samhället och statens egen utveckling.
    [Show full text]
  • Academic Excellence Celebration April 25, 2019
    Academic Excellence Celebration April 25, 2019 Table of Contents Morning Schedule ..................................................................................................................... Afternoon Schedule .................................................................................................................. Session Information ................................................................................................................. Student Presenters .................................................................................................................... Faculty/Staff Sponsors ............................................................................................................ LUNCH and DINNER OPTIONS Ames Dining Hall Cafeteria style Hours: Lunch 11:00 a.m. – 1:30 p.m. Dinner 4:30 – 7:00 p.m. 1828 À la carte deli Hours: 7:30 a.m. – 3:00 p.m. Programs are available in Holman Library, Ames Dining Hall, and Piper Academic Center. Presenters and poster exhibiters should check in at the Presenters’ Check-in Station in Piper Academic Center lounge. For information, please see a volunteer located in Piper Academic Center. Share your news and pictures: #McKAEC19 View the photo gallery at www.mckendree.edu/photos 1 Morning Schedule CHECK-IN for posters in PAC Lounge 8:00 – 8:25 a.m. 8:00 CHECK-IN for presentations in PAC Lounge 9:00 a.m. – 12:00 p.m. Attendees may pick up programs in Holman Library, Ames, or PAC. POSTER SESSIONS in Holman Library and Ames Dining Hall 8:30 – 9:45 Pick up a ballot
    [Show full text]
  • PRPL Master List 6-7-21
    Author Title Publication Info. Call No. Abbey, Edward, 1927- The serpents of paradise : a reader / Edward Abbey ; edited by New York : H. Holt, 813 Ab12se (South Case 1 Shelf 1989. John Macrae. 1995. 2) Abbott, David, 1938- The upright piano player : a novel / David Abbott. London : MacLehose, Abbott (East Case 1 Shelf 2) 2014. 2010. Abe, Kōbō, 1924-1993. Warau tsuki / Abe Kōbō [cho]. Tōkyō : Shinchōsha, 895.63 Ab32wa(STGE Case 6 1975. Shelf 5) Abe, Kōbō, 1924-1993. Hakootoko. English;"The box man. Translated from the Japanese New York, Knopf; Abe (East Case 1 Shelf 2) by E. Dale Saunders." [distributed by Random House] 1974. Abe, Kōbō, 1924-1993. Beyond the curve (and other stories) / by Kobo Abe ; translated Tokyo ; New York : Abe (East Case 1 Shelf 2) from the Japanese by Juliet Winters Carpenter. Kodansha International, c1990. Abe, Kōbō, 1924-1993. Tanin no kao. English;"The face of another / by Kōbō Abe ; Tokyo ; New York : Abe (East Case 1 Shelf 2) [translated from the Japanese by E. Dale Saunders]." Kodansha International, 1992. Abe, Kōbō, 1924-1993. Bō ni natta otoko. English;"The man who turned into a stick : [Tokyo] : University of 895.62 Ab33 (East Case 1 Shelf three related plays / Kōbō Abe ; translated by Donald Keene." Tokyo Press, ©1975. 2) Abe, Kōbō, 1924-1993. Mikkai. English;"Secret rendezvous / by Kōbō Abe ; translated by New York : Perigee Abe (East Case 1 Shelf 2) Juliet W. Carpenter." Books, [1980], ©1979. Abel, Lionel. The intellectual follies : a memoir of the literary venture in New New York : Norton, 801.95 Ab34 Aa1in (South Case York and Paris / Lionel Abel.
    [Show full text]
  • The Cybernetic Revolution and the Forthcoming Epoch of Self-Regulating Systems Leonid Grinin, Anton Grinin
    The Cybernetic Revolution and the Forthcoming Epoch of Self-Regulating Systems Leonid Grinin, Anton Grinin To cite this version: Leonid Grinin, Anton Grinin. The Cybernetic Revolution and the Forthcoming Epoch of Self- Regulating Systems. 2016, 978-5-7057-4877-8. hprints-01794179 HAL Id: hprints-01794179 https://hal-hprints.archives-ouvertes.fr/hprints-01794179 Submitted on 7 Jun 2018 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. The International Center for Education and Social and Humanitarian Studies Volgograd Center for Social Research Leonid Grinin and Anton Grinin The Cybernetic Revolution and the Forthcoming Epoch of Self-Regulating Systems Moscow 2016 ББК 30г 60.5 63 Leonid Grinin and Anton Grinin The Cybernetic Revolution and the Forthcoming Epoch of Self-Regulating Systems. Moscow: Moscow branch of Uchitel Publishing House, 2016. – 216 pp. ISBN 978-5-7057-4877-8 The monograph presents the ideas about the main changes that occurred in the devel- opment of technologies from the emergence of Homo sapiens till present time and outlines the prospects of their development in the next 30–60 years and in some respect until the end of the twenty-first century.
    [Show full text]