DOCSLIB.ORG

Bussrörelsen I Stockholm Med Omnejd

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bussrörelsen I Stockholm Med Omnejd Om bussrörelsen i Stockholm med omnejd AV STEN HOLMBERG AKTIEBOLAGET STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR 1958 i INNEHALLSFORTECKNING Hästomnibussarna 7 Motorbussar före 1919 14 Motorbusstrafiken tiden närmast efter första världskriget 22 Stockholm Ur intern motorbusstrafik 28 Utvecklingen efter pionjärtiden 36 • Tl'yckCl'i-AB Duhlhcrg & eo, Sthlm 10,,8 .. Hästomnibussarna l I Lundins och Strindbergs "Gamla på- eller avstigning hade han att f.<l Stockholm" berättas, att den första upprepa samma musikaliska presta­ ~ ::.:: hästomnibussen i vår stad sattes i tion. Det är icke utan att tanken ;;> l:l gång den 21 dec. 1835. Den hade riktas på någon scen i Dickens Pick­ bO 0;:s:: namnet Försöket - ett namnval, wickklubb och en stockholmsk mr 41 som visade sig väl lämpat efter för­ Weller tutande i hornet. ~" l ... hållandena. ) ~ På ett håll beskrivs vagnen som syn­ "­ Vagnen ägdes av två hantverkare, nerligen obekväm, på ett annat ­ " sadelmakare Duvander och snörma­ .~ Lars Hiertas Aftonblad - betygas, 'l:l kare Bretzner, och avgivk varje h halv timme från planen framför att i bekvämlighet och elegans kun­ Vetenskapsakademiens dåvarande de såväl vagnen som de förträffliga 00"....'" bO byggnad i Kungsbacken och passe­ hästarna, seldonen och betjäningens s:: { rade Drottninggatan, Nya bron (då­ klädsel mäta sig med vad som bjöds h varande namn på Norrbro), Mynt­ av samma slag i Paris. Lars Johan ""l:l ::! torget, Riddarhustorget, Stora Ny­ Hierta var icke blott en skicklig t gatan och stannade slutligen på tidningsman och framstående af­ ~ Järntorget. Därifrån vände den var­ färsman utan även en hjälpsam :<:'" je hel timme samma väg tillbaka. man, särskilt då det gällde något <i Trafiken började kl. 9,30 från nytt och "matnyttigt" för individ E c Kungsbacken, och sista turen utgick och samhälle. Skulle han möjligen 't ~ från Järntorget kl. 22,00. "1 anse­ med en borgen eller en försträck­ ende till Stockholms svåra gator ning stått bakom de ovannämnda ....."... -t> och rännstenar" kunde åkdonet trafikpionjärerna? "c icke befordra mera än 8 personer, "Försöket" lyckades icke, och I bOs:: och taxan var 8 sk. banco. trafiken upphörde efter någon tid 's Bakpå vagnen var en plattform i brist på uppmuntran från allmän­ c... Q anordnad med plats för "betjän­ hetens sida. ;;> l:l ten", som, då vagnen skulle sättas Under den återstående delen av o; i gång, blåste i ett horn. Vid varje 1830-talet och nästföljande årtion­ E 'c ::t: de är det tyst på detta område, om 1) I ett exemplar av nämnda arbete, som man undantar de mera nöjesbeto­ tillhört Hjalmar Söderberg (nuvarande nade bussar, som tidvis gick från ägare direktör Hans von Heland) har Sö­ derberg antecknat, att det var Strindberg, Gustav Adolfs Torg eller annan som författat kapitlet om hästbussarna. plats ut till Djurgården. 7 Stockholm fick emellertid år 1852 stod i förbindelse med ångslup till busåkdonen" var det givetvis. Tra­ haft sin tid, som ej skulle återkom­ en första kungörelse angående buss­ Ulriksdals alle. Kken med dem fortsatte någon tid ma. Så blev emellertid icke fallet. trafiken utfärdad av öA. Poliskam­ Regeringsgatan ("hörnet av Bagar eftb( spårvagnarnas tillkomst men Byggnadsverksamheten i Vasasta­ maren skulle utfärda tillstånd gäl­ Davidsgatan") - Slussen. Avgift avtog efterhand och upphörde slut­ den var omfattande och befolk­ lande för ett år för viss person att 14 öre. ligen alldeles. ningsökningen ansenlig, medan Av trafiktiderna - särskilt mor­ kommunikationerna var otillfreds­ idka busstrafik. Taxan fick företa­ gontiderna - framgår med all tyd­ ställande. Därtill kom att Drott­ garen själv bestämma. S.å. återupp­ Man hoppas på en renässans lighet, att detta trafiksystem var ninggatan, där myndigheterna ej togs trafiken från Kungsbacken avsett för borgerskap och tjänste­ Det ansågs förmodligen som själv­ ville tillåta spårväg, alltmera hade men nu med Slussplan som sydlig män. Varken tiderna eller den med skrivet, att hästomnibussarna hade utvecklats från att vara en hemvist vändpunkt. Under 50-talet tillkom­ tanke på myntets stora köpkraft mer några busslinjer ytterligare. höga taxan lämpade sig för arbe­ tarklassen. De s.k. högre stånden "Allt hopp förlorat" - att få komma med. Litografi av d'Uncker. .... Hästbussarna har sin glansperiod åkte antingen efter egna ekipage , \ eller skickade betjänten eller "pi­ \ \ Enligt kommunikationstabeller och gan" till ett hyrkuskverk för att \ ':, vägvisare från denna tid, som vi på­ beställa en hyrvagn. Mr Alexander träffat i ett bibliotek här i staden, G Bell, USA, var ännu icke färdig ombesörjde på 1860-talet "omni­ med sin telefonuppfinning. För bus-åkdon" följande linjetrafik: hyrkuskklientelet hade det säker­ Kungsbacken (Adolf Fredriks kyr­ ligen känts som en deklassering att kopIan) - Slussplan varje kvart taga plats i en vanlig åkardroska, mellan kl. 9,00 och 22,00. Avgift vilket för övrigt sannolikt var föga 12 öre. Söder om Norrbro delade nöjsamt: dåligt underhållna åkdon, sig linjen dels åt Stora Nygatan, ovårdade, ofta onyktra kuskar och dels åt Skeppsbron. så de arma hästarna. Storgatan (hörnet av Grevgatan) ­ Denna tid, 1860-talet och större de­ Slussplan 2 gånger i timmen mellan len av 1870-talet, utgör hästbussens 8,45 och 22,45. Avgift 15 öre. glansperiod i Stockholm. När emel­ Hornstull - Södermalmstorg var­ lertid ett trafikslag slagit igenom je halvtimme mellan 8,30 och 19,30. och "erövrat marknaden" så kom­ Avgift 25 öre. mer ett nytt och pockar på att få Kungsträdgården ("Karl XIII:s intaga föregångarens plats i solen, torg") - Djurgården eftermidda­ en plats, som dock mången gång gar sommartid. Avgift till Blå Por­ kan ha varit rätt molnhöljd. Den ten 37 öre. "Vill man längre accor­ 1 juli 1877 fick Stockholm ett all­ deras med körsvennen". deles nytt slag av hästbussar, men Adolf Fredriks kyrkoplan - Stall­ de gick på spår och hade den myc­ mästargården vissa timmar under ket förnämare benämningen spår­ sommaren. Avgift 25 öre. Linjen vagnar. Ett svårt slag för "omni­ 8 9 ~~ för diplomati, aristokrati och för­ genomsnittligt 957.000 personer år­ grep och inspekterade och rappor­ helt visst en hel del i den uppma­ mögenhet till ett betydande affärs­ ligen, för 1896 var siffran 985.000. terade. Stallpersonalen var så upp­ rnngen. 1 centrum. ) Motsvarande siffror för Norra rörd, att den för pressen förklara­ Ar 1898 avslutade Stockholms All­ Enligt vad F W Dahlgren omtalar Spårvägsbolaget var 7.786.000 och de, att den icke längre kunde ut­ männa Omnibus AB sin verksam­ i "Stockholm" (1897) och Claes 9.944.000, för Södra Spårvägsbola­ härda att se, hur hästarna vanvår­ het. Sedan följde trassel rörande de­ Lundin i "Nya Stockholm" erhöll get 1.433.000 och 1.586.000. Endast dades och överansträngdes utan såg charge. En föregående verkst. di­ den 7 juni 1887 grosshandlaren två av Norra bolagets linjer kunde sig nödsakad att lämna sina platser. rektör, sjökapten G E Westermark, Leopold Meyer tlA:s tillstånd till redovisa högre passagerarantal än Detta var emellertid vad man icke instämde till rådhusrätten bagaren omnibustrafik på sträckan Vasasta­ Central-Omnibuslinien. alls ville göra; man hade endast pra­ Melchior Lindholm för kränkande den (Västmannagatan) - Drott­ Att Regeringsgatan ej kom med i tat och sökt göra sig intressant. uttalanden vid en bolagsstämma. ninggatan - Fredsgatan - Gustav 1800-talets busstrafik berodde för­ Allt vad bussbolaget företog sig Då vagnarna snart nog såldes på Adolfs Torg - Norrbro - Mynt­ modligen på, att gatans nordligaste klandrades. Man sökte exempelvis auktion, betingade en öppen som­ gatan med sydlig ändstation på Rid­ del ännu inte var trafikabel. Berget införa biljetter. Dessa åstadkom marbuss kr 21,25, medan de täckta darhustorget. Meyer var innehavare stod sannolikt i vägen. "yttringar av harm och missnöje. bussarna inropades för priser mel­ av Holländska Magasinet, en stor I sitt ovannämnda arbete uttalar För kontrollen skulle nu varje pas­ lan 43 och 51 kronor. linnebutik just vid Drottninggatan. sedermera riksbibliotekarie D~hl­ sagerare mottaga en biljett varå lä­ Den ovannämnde kapten Wester­ Hos Kockums i Malmö beställdes gren, att bussbolaget utvecklat sig ses: Biljetten skall förvaras till av­ mark tillhör även på annat sätt tio omnibussar, varav sex sattes i på ett sätt, som ingav goda för­ stigningen och vid anfordran upp­ Stockholms trafikhistoria. I egen­ gång den 4 dec. 1887 på ovannämn­ hoppningar om dess framtida be­ visas. När var och en betalt sin 10­ skap av stadsfullmäktige motione­ da sträcka. Vagnarna var såväl be­ stånd. Vid tidpunkten ifråga torde öring, torde väl ingen vara skyldig rade han år 1900 om att spårvägs­ kväma som väl utrustade men så emellertid bolaget redan ha befun­ att till konduktörens bekvämlighet, rörelsen skulle kommunaliseras. tunga, att trafiken snart måste för nit sig i den ekonomiska utförsbac­ för den händelse han skulle glömt Detta yrkande väckte givetvis på en tid inställas och ändringar vid­ ken, oaktat de stora inkomster som taga upp avgift, hela vägen sitta den tiden stor uppmärksamhet. tagas för att göra dem lättare. Vin­ den lysande och oförglömmeliga och hålla i en biljett, varav passa­ Det är en liten historia från buss­ tertiden utbyttes, om så behövdes, utställningen år 1897 tillförde tra­ geraren ej har den minsta nytta". bolaget, som vi gärna vill berätta. hjulen mot medar. Busstrafiken Va­ fikföretagen i Stockholm. Det ynkliga gnället känns väl igen De första månaderna av år 1893 var sastaden - Riddarhustorget gick Behandlingssättet i pressen av och återkom, då Norra bolaget år ur väderlekssynpunkt synnerligen under benämningen Stockholms Stockholms Allmänna Omnibus AB 1906 införde biljett- och kontroll­ bistra. I början av februari kunde Central-Omnibuslinie. I sept. 1890 var icke ömsint. De ekonomiska system. man därför av pressen erfara, att överläts rörelsen på Stockholms svårigheterna syns i första hand ha Aven bovarna var stygga. Vid ett Norra Spårvägsbolaget "vidtagit en Allmänna Omnibus AB. Materielen gått ut över hästarna. Aven stall­ tillfälle bortstals under färd uppåt genom omtänksamhet för persona­ bestod år 1896 av 25 vagnar och besättning på 63 hästar var vid ett Drottninggatan en betalningsbössa len beaktansvärd åtgärd" genom att 70 hästar.
Load more

Recommended publications
  • Projektsammanställning Redan Avslutade Projekt Ur Nattljusvision
    GATU- OCH 2004-12-19 SIDA1(6) FASTIGHETSKONTORET Projektsammanställning Redan avslutade projekt ur Nattljusvision. Barnhusviken till tornen Pärlband nr. 3 Helgeandsholmen Pärlband nr. 4 Klara Mälarstrand Pärlband nr. 7 Klara Sjö Pärlband nr. 8 Munkbron Pärlband nr. 9 Norr Mälarstrand 2 Pärlband nr. 12 Nybrokajen, Nybroplan Pärlband nr. 13 och Ljussättning av platser och torg nr. 25 Serafimerstranden Pärlband nr. 15 Sjöbergsplan Pärlband nr. 16 Skeppsbron Pärlband nr. 17, Fasader ljussatta ned stolpbelysn. eller konsoler nr. 11 Strömgatan Pärlband nr. 22 Söder Mälarstrand Pärlband nr. 23 Djurgårdsbron Pärlband / Broar nr. 4, Effekt/Broar nr. 17 Järnvägsbron, gångbron Pärlband / Broar nr. 5 Norrbro Pärlband / Broar nr. 6 Skeppsholmsbron Pärlband / Broar nr. 9 Stadshusbron Pärlband / Broar nr. 10 Vasabron Pärlband / Broar nr. 11 Västerbron Pärlband / Broar nr. 12 Malmskillnadsgatan Effekt / Broar nr. 15 Regeringsgatan Effekt / Broar nr. 16 Norrbro Effekt / Broar nr. 18 Skeppsholmsbron Effekt / Broar nr. 20 Västerbron, östra sidan Effekt / Broar nr. 24 GATU- OCH 2004-12-19 SIDA2(6) FASTIGHETSKONTORET Birger Jarls Torn Kyrkor, Torn nr. 3 Hedvig Eleonoras Kyrka Kyrkor, Torn nr. 4 Högalidskyrkan Kyrkor, Torn nr. 5 Jakobs Kyrka Kyrkor, Torn nr. 6 Katarina Kyrka Kyrkor, Torn nr.8 Klara Kyrka Kyrkor, Torn nr. 9 Kungsholms Kyrka Kyrkor, Torn nr. 10 Kungstornen Kyrkor, Torn nr. 11 Maria Kyrka Kyrkor, Torn nr. 12 Oscars Kyrka Kyrkor, Torn nr. 15 Pinnen/Sergels Torg Kyrkor, Torn nr. 16 Rådhuset Kyrkor, Torn nr. 18 och Fasader på byggnader nr. 26 S:t Eriksbron, 1 st Kyrkor, Torn nr. 19 Sofia Kyrka Kyrkor, Torn nr. 21 Storkyrkan Kyrkor, Torn nr. 23 Södertorn Kyrkor, Torn nr.
    [Show full text]
  • Of the Royal Family Resided Mainly on the First Floor
    4 of Kings •srmatio on Berna and evolu MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Opuscula Historica Upsaliensia utges av Historiska institutionen vid Uppsala universitet och syftar till att sprida information om den forskning som bedrivs vid och i anslutning till institutionen. Huvudredaktör: Mikael Alm Redaktion: Josefin Englund, Jonas Lindström, Cristina Prytz och Patrik Winton. Löpande prenumeration tecknas genom skriftlig anmälan till Opuscula, Historiska institutionen, Box 628, 751 26 Uppsala, [email protected], http://www.hist.uu.se/opuscula/ Enstaka nummer kan beställas från Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala, www.ssp.nu, [email protected], telefon 018/36 55 66, telefax 018/36 52 77 Scripts of Kingship Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolution MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Distribution Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala [email protected], www.ssp.nu Cover illustration: Pehr Krafft (the Younger), The Coronation of Charles XIVJohn in Stockholm 1818 (detail). Nationalmuseum. Photo: Nationalmuseum, Stockholm. © The authors Graphic design: Elina Antell Print: Reklam & katalogtryck AB, Uppsala 2008 ISSN 0284-8783 ISBN 978-91-977312-2-5 Editors' Preface The following nine essays emanate from the interdisciplinary project The Making of a Dynasty (Sw: En dynasti blir till. Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan), financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation and directed by Nils Ekedahl. The introduction by Solfrid Söderlind is written specifically for this book, and Torkel Janssons contribution is an elaborated version of a previously published artide. The remaining seven essays were all presented as conference papers at the European Social Science and History Conference (ESSHC) in Amsterdam in March 2006.
    [Show full text]
  • The Supreme Court of Sweden
    Sweden Criminal Code Chapter 29 Section 2 In assessing criminal value, the following aggravating circumstances shall be given special consideration in addition to what is applicable to each and every type of crime : (…) 7. “whether a motive for the crime was to aggrieve a person, ethnic group or some other similar group of people by reason of race, colour, national or ethnic origin, religious belief or other similar circumstance.” Criminal Code Chapter 16 Section 8 A person who, in a disseminated statement or communication, threatens or expresses contempt for a national, ethnic or other such group of persons with allusion to race, colour, national or ethnic origin, or religious belief shall, be sentenced for agitation against a national or ethnic group to imprisonment for two years or, if the crime is petty, to a fine (L 1988 :835) 2011 Expert workshop on the prohibition of incitement to national, racial or religious hatred - Annex – European Legislations – L-L. Christians – 260 Case Law 2011 Expert workshop on the prohibition of incitement to national, racial or religious hatred - Annex – European Legislations – L-L. Christians – 261 Page 1 (17) THE SUPREME COURT OF SWEDEN JUDGMENT Case No. issued in Stockholm on 29 November 2005 B 1050-05 PLAINTIFF Prosecutor General Box 5553 114 85 Stockholm DEFENDANT Åke Ingemar Teodor Green Attorney and Public Defender : Percy Bratt, Member of the Swedish Bar, Advokatbyrån Bratt & Feinsilber Aktiebolag, Box 24164, 104 51 Stockholm NATURE OF CASE Agitation against a national or ethnic group et al DECISION APPEALED FROM Judgment issued by the Göta Court of Appeal on 11 February 2005 in case No.
    [Show full text]
  • 19,Akt 1938-09-01 Trafiken På SS Spårvägslinje 3 Nedlagd Nattetid
    93:1 SS LINJE 93 2021-04-20 utg 14 ?19,akt 1938-09-01 Trafiken på SS spårvägslinje 3 nedlagd nattetid och ersatt med busstrafik. Ny linje: Uppsalavägen från vändplan vid (dåv) HAGA SÖDRA grindar – Uppsalavägen (till 150m norr om nuv Norra Länken) – (dåv) Norrtullsvägen – Norrtull – Norrtullsgatan – Odenplan – Odengatan – Upplandsgatan – Norra Bantorget – Vasagatan – Tegelbacken – Vasabron – Riddarhusgränd – Riddarhustorget – Stora Nygatan Munkbron Munkbroleden – Kornhamnstorg – Västra Uppfarten (nuv Katarinavägen) – Södra Slingan Östra Uppfarten (nuv Skeppsbron) Västra Slussgatan – Södermalmstorg – Hornsgatan – Varvsgatan – slinga Högalidsgatan – Pålsundsgatan – HELENEBORGSGATAN – Varvsgatan. Trafik nattetid. 1939-09-08 Nedlagd pga restriktioner för bränsle till följd av krigsutbrottet, ersatt av SS spårvägslinje 3. _ _ _ _ 2015-06-19 Nytt linjenät för innerstadsbussarna i Stockholm. Återupptagen i ny sträckning, delvis ersättande SL linje 53 nattetid och 96: slinga Katarinavägen – Slussplan – Skeppsbron – Södermalmstorg – Pelikanslingan (SLUSSEN) – Katarinavägen – Renstiernas Gata – Folkungagatan – Tegelviksgatan – Nackagatan Barnängsgatan Tengdahlsgatan Barnängsgatan Nackagatan – Tegelviksgatan – Folkungagatan – Danviksbro – Värmdövägen Kanalvägen (nuv Henriksdalsvägen) – Hästholmsvägen – Hästholmsviadukten – Hästholmsvägen – Västra Finnbodavägen – Östra Finnbodavägen – Danvikshemsvägen – Henriksdalsbacken – Henriksdalsringen till vändplan vid posten (HENRIKSDALSBERGET). Trafik natt mot måndag-fredag kl 00.30-05, natt mot lördag-söndag
    [Show full text]
  • Historisk Stadsvandring Genom Gamla Stan Författare Och Illustratör: Carola Segerlund
    Historisk stadsvandring genom Gamla stan Författare och illustratör: Carola Segerlund Om vandringen Datera hus i Gamla stan på egen hand! Vandringen börjar på Ankarslutar är de järnbeslag man ser på hjälpa oss att ungefärligt avgöra hur gam- Södermalmstorg vid Slussen, gamla byggnader. De är slutet av balken malt ett hus är, då man har haft olika stil går vidare över Gamla stan som håller upp byggnaden, och eftersom genom århundraden, precis som med allt och avslutas längst ut på de är synliga har man genom årens lopp annat. Men man ska inte lita helt och hållet Riddarholmen. gjort dem vackra att se på genom olika på dem, eftersom gamla ankarslutar ibland Vandringen tar design. Ankarslutar kan genom designen återanvänts. Helgeandsholmen cirka en timme. Slottet Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid - 1600-tal 1550-1590-tal Barock 1600-tal 1620-1630-tal 1650-tal Riddarholmen T 1660-tal 1660-1690-tal 1700-tal 1750-tal 1750-tal Stadsholmen/Gamla stan Slussen Södermalm Sent 1700-tal 1850-tal T Stadsmuseet [s.1] Utkik från Södermalmstorg Gå upp för trapporna från Ryssgården (torget framför tunnelbanan och Stadsmuseet) mot Södermalmstorg och bussarna. Härifrån kan man se flera intressanta byggnader. 1. Stadsmuseet i Stockholm byggdes på 1600-talet och hette från början Södra Stadshuset. 1680 utbröt en brand och huset renoverades och fick ett nytt utseende. 4. Titta norrut mot Gamla Stan. Där i hörnan Under det sena mellan Slussplan och Skeppsbron står det gula 1600-talet flyttade Räntmästarhuset. Huset byggdes på kämnärrätten in, vilket 1660-talet, troligen av Nicodemus Tessin den är motsvarande dagens tingsrätt.
    [Show full text]
  • Vård Och Underhåll Av Fastigheter I Gamla Stan
    Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan Stadsmuseet rapporterar | 87 Omslagsbild: Mattias Ek år 2015, SSM_10007263 Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Kersti Lilja Foto: Mattias Ek (där annat inte anges) Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Vitt grafiska, 2016 Publicering: 2016 ISBN 978-91-87287-57-2 © Stadsmuseet Förord Stadsmuseet i Stockholm har under 2014 och 2015 tagit fram föreliggande skrift, för att svara på de mest grundläggande av de många frågor om ombyggnader, renovering, vård och underhåll av Gamla stans bebyggelse som kommer till museets antikvarier. Rapporten har tagits fram av Kersti Lilja vid Kulturmiljöenheten med stöd av expertis från olika områden, inom och utom museet. För bildmaterialet ansvarar Stads- museets fotografer där annat inte anges. Arbetet har delvis finansierats med Kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen i Stockholm. Stockholm november 2015 Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie Innehåll Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan .................................5 1 Inledning ........................................................................................5 2 Gamla stans historia .........................................................................6 3 Kulturhistoriska värden ...................................................................9 4 Regelverk ..................................................................................... 10 4.1 Ändring av byggnad ................................................................ 11 4.2 Vem vänder man sig till
    [Show full text]
  • Textilfabrikerna Vid Barnängen
    TEXTILFABRIKERNA VID BARNÄNGEN BILDER UR STOCKHOLMS INDUSTRIHISTORIA UPPTECKNADE PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS BOMULLSSPINNERI- OCH VÄFVERIAKTIEBOLAG AV Holger Rosman 2 i Bokutgåva: Centraltryckeriet, Stockholm, 1929. Elektronisk version skapad av Världsbiblioteket i Stockholm och publicerad 2015-09-11. ISBN 978-91-982845-0-8 Detta verk (Textilfabrikerna vid Barnängen, av Holger Rosman), identifierat av Världsbiblioteket, är fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner. Boken är ett verk där upphovsrätten har löpt ut. Du får • Dela — kopiera och vidaredistribuera materialet oavsett medium eller format • Bearbeta — remixa, transformera, och bygg vidare på materialet Världsbiblioteket har skannat in, OCR-bearbetat och tillhandahåller verket i olika format: PDF, epub, mobi och HTML. Vid användning, hänvisa gärna till Världsbiblioteket. Det är dock inget krav. Vi är också nyfikna på hur du använt verket, så berätta gärna genom att skicka epost till [email protected]. Världsbiblioteket i Solidaritetshuset är ett specialbibliotek för globala rättvi- sefrågor och världslitteratur och ansvarar också för sajterna globalarkivet.se och varldslitteratur.se. Byggnaden, där biblioteket ligger, uppfördes 1782 som magasin och varulager till textilfabrikerna i Barnängen. ii INNEHÅLL Förord och källor ......................... iv Skiftande öden under 200 år 1 Barnängen ............................. 1 Barnängsmanufakturens föregångare ............... 5 Jacob Gavelius-Lagerstedt och hans anläggning .......... 14 De Lagerstedtska arvingarna ...................
    [Show full text]
  • Historisk Stadsvandring Genom Gamla Stan Författare Och Illustratör: Carola Segerlund
    Historisk stadsvandring genom Gamla stan Författare och illustratör: Carola Segerlund Om vandringen Datera hus i Gamla stan på egen hand! Vandringen börjar på Ankarslutar är de järnbeslag man ser på hjälpa oss att ungefärligt avgöra hur gam- Södermalmstorg vid Slussen, gamla byggnader. De är slutet av balken malt ett hus är, då man har haft olika stil går vidare över Gamla stan som håller upp byggnaden, och eftersom genom århundraden, precis som med allt och avslutas längst ut på de är synliga har man genom årens lopp annat. Men man ska inte lita helt och hållet Riddarholmen. gjort dem vackra att se på genom olika på dem, eftersom gamla ankarslutar ibland Vandringen tar design. Ankarslutar kan genom designen återanvänts. Helgeandsholmen cirka en timme. Slottet Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid - 1600-tal 1550-1590-tal Barock 1600-tal 1620-1630-tal 1650-tal Riddarholmen T 1660-tal 1660-1690-tal 1700-tal 1750-tal 1750-tal Stadsholmen/Gamla stan Slussen Södermalm Sent 1700-tal 1850-tal T Stadsmuseet [s.1] Utkik från Södermalmstorg Gå upp för trapporna från Ryssgården (torget framför tunnelbanan och Stadsmuseet) upp mot Södermalmstorg. Ställ dig bredvid restaurang Strömmen, vid den mittersta portalformade vildvinsbeklädda pergolan. Härifrån kan man se flera intressanta byggnader. 1. Stadsmuseet i Stockholm byggdes på 1600-talet och hette från början Södra Stadshuset. 1680 utbröt en brand och huset renoverades och fick ett nytt utseende. 4. Titta norrut mot Gamla Stan. Där i hörnan Under det sena mellan Slussplan och Skeppsbron står det gula 1600-talet flyttade Räntmästarhuset. Huset byggdes på kämnärrätten in, vilket 1660-talet, troligen av Nicodemus Tessin den är motsvarande dagens tingsrätt.
    [Show full text]
  • Stockholm Architecture Guide PDF 2020
    WHAT Architect WHERE Notes Zone 1: Gamla Stan The Palace was largely built during the eighteenth century in the Italian Baroque style, on the spot where the “Tre Kronor” castle burned down in 1697. Visit the reception rooms with splendid interiors from the eighteenth and nineteenth centuries, Rikssalen (the Hall of Nicodemus Tessin the State) with Queen Kristina’s silver throne, and Ordenssalarna (Halls ***** The Royal Palace Younger and Carl of the Orders of Chivalry). You can also see Gustav III’s Museum of 107 70 Stockholm Hårleman Antiquities, the Tre Kronor Museum, and the Treasury. The Royal Palace also contains the Armory, with royal costumes and armor, as well as coronation carriages and magnificent coaches from the Royal Stable. Make sure not to miss the parade of soldiers and the daily changing of the guard. Admission 160,00 SEK. Mon-Sun (9am-5pm) The museum holds the collection of classical sculptures purchased by King Gustav III during his journey to Italy (1783–84). This is Sweden’s Gustav III's Museum Kungliga slottet, 116 **** oldest public art museum, recently renovated and housed in its original of Antiquities 45 Stockholm location in the Royal Palace. The Museum of Antiquities is open during the summer season May-September. Mon-Sun (10am-5pm) Stockholm’s medieval Cathedral, built in 1279, houses unique objects such as the St George and the Dragon sculpture (1489), the legendary Vädersoltavlan (1535) and Lena Lervik’s sculpture ”Joseph and Mary” Storkyrkan Nicodemus Tessin the **** Trångsund 1, 111 29 (2002). Since 1527, the Cathedral has been a Lutheran church.
    [Show full text]
  • Family Stories in Kristdala
    www.sabelskjold.se 2017 A word from our president I hope you had a good 2016 and are feeling excited about this church. The Bloomberg’s, from the US , wanted to renew their New Year with our big anniversary coming up! vows and then take the opportunity to see the Sabelskjöld brid- As always, last year went by very quickly. But it was also al crown. There were about a dozen relatives who attended a very eventful year with several meetings with relatives; both the celebration. Read Coe Bloomberg’s fine letter in the paper. with new acquaintances and with some a little more well known. The Bridal Crown was borrowed twice last year. You are When I sit down to write this, I am looking out on a gray and welcome to contact me if there are any couples who belong to somewhat rainy sky, so it’s actually quite nice to look back on the family and are planning to get married! some warm and wonderful memories. When early fall came, it was time for our annual meet- In January last year, I received an email from the US that be- ing and our traditional family reunion. This time we met in gan with the line: “I’m your cousin.” To my knowledge, I have the wonderfully warm and sunny Söderköping and there were no cousins, so imagine my first reaction! But as it turned out, about a hundred members attending. Obviously, there were she is a second cousin to my mother. Her name is Linda. She several familiar faces, but also some new ones.
    [Show full text]
  • HT 2005-3 399-420 Sennefelt.Pdf
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:3• 2005 Stockholmsliv – Riksdagsumgänge och identitetsformering under frihetstiden Av Karin Sennefelt Det var som att knacka på en bikupa, enligt riksdagsmannen Daniel Tilas. Kvällarna innan stånden skulle mötas började folk röra på sig, gick ut på ga- torna, vagnstrafiken intensifierades. Middagsbjudningar hölls i politikers hem och på krogarna. På de politiska klubbarna på vinkällarna var vinet gra- tis, det fanns villiga kortspelare och pengar i banken. I större och mindre säll- skap diskuterades taktiken inför morgondagens sessioner.1 Stockholm som politiskt centrum under en av de mest politiskt turbulenta perioderna i svensk historia förtjänar att studeras i sig: den svenska huvud- staden var liten, riksdagsmännen många; man höll möten i Stockholm under alla frihetstidens sexton riksdagsmöten. Vistelsen i Stockholm påverkade sä- kerligen dem som rest dit, liksom Stockholm inte kunde undgå att känna av de många besökarna. Denna artikel ägnas hur riksdagsmännen förhöll sig till varandra under tiden de var i Stockholm och var de träffades, det vill säga det politiska livets sociala och kulturella kontext – umgängeslivet. Med um- gängesliv avser jag här inte bara social interaktion i sin renaste form utan även ett socialt spel och regelverk för beteende och samtal, arenor för inter- aktion samt normer för inne- och uteslutning.2 Syftet är att understryka hu- vudstadens betydelse i det frihetstida politiska livet och att undersöka de funktioner umgängeslivet hade för dem som deltog i det. En studie av besö- karna till en stad fylld av politisk diskussion i frågor av nationell betydelse kan också kasta ljus över denna sfärs sociala gränser, dess informationsnät- verk, dess ideologi och de politiska möjligheter som erbjöds där.
    [Show full text]
  • Tydligare Trafikreglering I Gamla Stan. Återremiss
    2008-11-21 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Stig Gustavsson Till Trafikplanering 08-508 262 12 Trafik- och renhållningsnämnden [email protected] 2008-12-16 Tydligare trafikreglering i Gamla stan. Återremiss Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på återremissen 2. Trafik- och renhållningsnämnden ger trafikkontoret i uppdrag att genomföra de trafikjusteringar som föreslås i tjänsteutlåtandet Magdalena Bosson Förvaltningschef Staffan Forsell Tf avdelningschef Kristofer Tengliden Enhetschef Sammanfattning De trafikförändringar som genomfördes i Gamla Stan 2007-10-30 upplevs som otydliga, huvudsakligen beroende på att Stora Nygatan då fick avvikande trafikregler i förhållande till angränsande gator. I en skrivelse till nämnden föreslås att trafikreglerna tydliggörs samt att ett system med justerbara pollare skall installeras så att det inte skall gå att köra in på Stora Nygatan utan ”nyckel”. Vidare föreslås att angöringen till Lilla Nygatan förenklas och att dispenssystemet ses över. Vid nämndens sammanträde 2008-10-14 beslutades om återremittering av kontorets förslag. Kontoret fick i uppdrag att återkomma till nämnden med ytterligare åtgärder bl a för att minska genomfartstrafiken på Stora Nygatan. Bilaga 1: Skrivelse från Mikael Söderlund m.fl. (m), Inge-Britt Lundin m.fl.(fp), Anders Broberg (kd) Bilaga 2: Förslag till zonindelning \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\trn\2008-12-16\Dagordning\Tjänsteutlåtande\14.doc 1(6) 2008-11-21 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Trafikkontoret föreslår att den nordligaste delen av Stora Nygatan åter tillåts för trafik hela dygnet och att den långa södra delen som har mer gågatuliknande karaktär ges samma regler som Gamla Stan har öster om Stora Nygatan.
    [Show full text]