Stadskollegiets Utlåtanden Och Memorial

STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL

1950 NR 341-348

Nr 341. Utlåtande med anledning av remiss av framställning från Aktiebolaget Stockholms Spårvägar angående ändring av spårväg s- anläggningen 7nellan Vasabron och Riddarhustorget.

I skrivelse till överståthållarämbetet den 16 augusti 1950 har Aktie- bolaget Stockholms Spårvägar anhållit om tillstånd att få vidtaga sådan ändring av spårvägsanläggningen mellan Vasabron och Riddarhus- torget, att enkelspåriga linjer utföras i Riddarhusgränd och Rådhusgränd. Skrivelsen är av följande lydelse. Arbetena med de nya trafiklederna mellan Södermalm och Tegelbacken komma att göra det nödvändigt att avstänga Munkbroleden på sträckan från Munkbron över Riddarholmen till Riddarhuskajen. Härigenom kommer den nordgående trafiken mellan Slussområdet och Vasabron att hänvisas till att framgå i Munk- bron—Riddarhustorget—Riddarhusgränd, varvid man med hänsyn till den ökade trafikbelastning, som erhålles i Riddarhusgränd, kommer att enkelrikta denna gata. För att möjliggöra detta måste spårvägsanläggningen mellan Riddarhustorget och Vasabron ändras så att enkelspåriga anläggningar utföras i Riddarhusgränd och Rådhusgränd på sätt, som framgår av gatukontorets bifogade ritning nr 23403 (ej tryckt). Spårvägsbolaget får härmed med stöd av medgivande i kungl. maj:ts resolution av den 30 december 1916 anhålla om tillstånd att utföra ovan angivna ändring av spårvägsanläggningen mellan Vasabron och Riddarhustorget. Efter inhämtande av yttranden från tf. poliskommissarien vid 1:a vaktdistriktet och trafikinspektören, vilka förklarat sig intet hava att erinra mot den ifrågavarande spårvägsomläggningen, har poliskammaren den 11 september 1950 tillstyrkt bifall till spårvägsbolagets förevarande framställning. Överståthållarämbetet har genom resolution den 16 september 1950 överlämnat framställningen till stadsfullmäktige för yttrande. Sedan framställningen med anledning därav remitterats till gatunämn- den, har denna nämnd den 4 oktober 1950 meddelat, att ur nämndens synpunkt icke förelåge någon erinran mot bifall till framställningen. 1906 Uti. nr 341 år 1950 Stadskollegiet tillstyrker — i likhet med borgarrådsberedningen — den ifrågavarande framställningen och hemställer alltså, att stadsfullmäktige med anledning av den förevarande remissen måtte i skrivelse till överståthållarämbetet förklara sig intet hava att erinra mot bifall till Aktiebolaget Stockholms Spårvägars framställning angående ändring av spårvägsanläggningen mellan Vasabron och Riddarhustorget. Stockholm den 26 oktober 1950. Å stadskollegiets vägnar:

YNGVE LARSSON

HELGE BERGLUND Tor Löfquist

Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Erik Johans- son, Twengström, Åstrand, Wide, fru Kollberg, herrar Ljung, Knut Anderson, Frank, fru Höjer och fru Hagström (ersättare). Borgarråden: Herrar Aastrup, Agrenius, Wennström, Berglund, Görans- son, Mehr, Tomson och Mårtens. Uti. nr 342 år 1950 1907

Nr 342. Utlåtande med anledning av remisser av ansökningar om tillstånd att utminutera pilsnerdricka.

Över st å th åll ar äm b et et har begärt stadsfullmäktiges yttrande över följande ansökningar om tillstånd att utminutera pilsnerdricka. Andra polisdistriktet. Sjunde polisdistriktet. Samuelsson, Karl Valdemar, Högalids- Carlsson, Olof, Skeppargatan 47. gatan 32B. Åttonde polisdistriktet. Tredje polisdistriktet. Eriksson, Erik Tage, Bohusgatan 29. Andersson, Gustav Åke, Bergviksvägen Kallin-Österberg, Ottilia Kristina, Bonde- 91, Smedslätten. gatan 51. Andersson, Margit Ingrid Viola, Sven Pettersson, Anna Maria Elisabet, Tjär- Rinmans Gata 4. hovsgatan 23. Axelsson, Berta Elisabet, Kungsholms Strand 183. Borg, Agnes, Karlsviksgatan 20. Tionde polisdistriktet. Engkvist, Olof Theodor, nr 1 i kv. Cere- Eriksson, Irma Maj Gunborg, Kagge- monien, Nockebyhov. holmsvägen 58, Svedmyra. Gleistedt, Bengt Gustav, Ehrensvärds- Fristedt, Bengt Ivan, Mellanbergsvägen gatan 5. 105, Hägersten. Pettersson, Åke Sigvard, Ekstocksvägen Klingberg, Gustaf Bernhard, Aklejavägen 12, Bromsten. 16, Herrängen. Svensson, Gustav Arne, Kronobergsgatan Wallin, Erik, Gröndalsvägen 138, Grön- 45. dal. Femte polisdistriktet. Westberg, Erik Axel, Kolsnarsvägen 7, Pettersson, Astrid Linnéa Elisabet, Tre Årsta. Liljor 5. Sjödin, Anny Maria, Rörstrandsgatan 9.

Stadsfullmäktiges utskänkningskommit -H har i yttrande den 17 oktober 1950 tillstyrkt samtliga ansökningar. Stadskollegiet biträder — i likhet med borgarrådsberedningen — kommitténs förslag och hemställer, att stadsfullmäktige med anledning av förevarande remisser måtte i skrivelse till överståthållarämbetet tillstyrka bifall till samtliga här ovan omförmälda ansökningar om tillstånd att utminutera pilsnerdricka Stockholm den 26 oktober 1950. Å stadskollegiets vägnar: YNGVE LARSSON H. MEHR Tor Löfquist 1908 UH. nr 342 år 1950

Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Erik Johans- son, Twengström, Åstrand, Wide, fru Kollberg, herrar Ljung, Knut Ander- son, Frank, fru Höjer och fru Hagström (ersättare). Borgarråden: Herrar Aastrup, Agrenius, Wenn ström, Berglund, Görans- son, Mehr, Tomson och Mårtens. Uti. nr 343 år 1950 1909

Nr 343. Utlåtande angående förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Örby (Bandhagen).

Stadsplanenämnden har låtit upprätta och med skrivelse den 28 juni 1950 till byggnadsnämnden överlämnat ett å karta, märkt Pl. 3796, åskådliggjort förslag till ändring av den enligt kungl. brev den 16 juni 1950 gällande stadsplanen för del av stadsdelen Örby (Bandhagen). Den till förslaget hörande beskrivningen är av följande lydelse. Ändringen berör i huvudsak ett kuperat område inom den fastställda stads- planens östliga del. Vid förarbetena till detta stadsplaneområdes utbyggnad har det visat sig önskvärt att företaga vissa justeringar i gatunätet, vilket huvudsakligen föranletts av den kuperade terrängen. Härvid ha de nya gatorna kunnat förläggas på något jämnare mark. Dessutom har utnyttjandet av om- rådet kunnat något intensifieras och bebyggelsen utökas med cirka 130 rumsen- heter. I övrigt har byggnadssättet, lamellhus i 3 våningar och inom den väst- ligaste delen stjärnhus i 6 våningar, bibehållits. Jämkningar ha även företagits i kvarteren nordost om detta område, varvid en gata förkortats och andra gator av terränghänsyn förskjutits i sidled. Inom det i öster belägna villaområdet har en återvändsgata och därintill belägen kvartersmark föreslagits utlagd till park med hänsyn till svårigheten att här genomföra någon bebyggelse. Fastighetsnämndens fastighetsdelegerade hava den 11 september 1950 å nämndens vägnar godkänt förslaget. Byggnadsnämnden har låtit i vederbörlig ordning utställa förslaget. Någon anmärkning har under tiden härför icke inkommit. Därefter har nämnden den 4 oktober 1950, på tillstyrkan av stadsarkitekten, beslutat att vidarebefordra förslaget till stadsfullmäktige med hemställan, att full- mäktige måtte antaga och utverka fastställelse å detsamma. Inom borgarrådsberedningen har ej framställts erinran mot det ifrågavarande stadsplaneförslaget. Stadskollegiet tillstyrker förslaget och hemställer alltså, att stadsfullmäktige måtte antaga och till överståthållarämbetet för vederbörlig prövning och fastställelse överlämna det förslag till ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Örby (Band- hagen), som angives å en av stadsplanekontoret upprättad, Pl. 3796 betecknad karta jämte därtill hörande ändrade stadsplane- bestämmelser. Stockholm den 26 oktober 1950. Å stadskollegiets vägnar: YNGVE LARSSON HELGE BERGLUND Tor Löfquist 1910 Uti. nr 343 år 1950

Nr 344. Utlåtande angående förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Lilla Essingen (skoltomt

Stadsplanen ämn d en har låtit upprätta och med skrivelse den 10 maj 1950 till fastighetsnämnden överlämnat ett å karta, märkt Pl. 3770, åskådlig- gjort förslag till ändring och utvidgning av den enligt kungl. brev den 31 juli 1936 och den 3 mars 1938 gällande stadsplanen för del av stadsdelen Lilla Essingen. Förslaget, som sedermera överarbetats och därvid betecknats Pl. 3770 A, omfattar ett område, som begränsas, i väster av Mälaren, i norr av den an- lagda delen av Essinge Brogata och i öster sav Luxgatan. 1 sydost omfattar förslaget vissa delar av Lux' industriområde. Skillnaden mellan det ursprungliga och det överarbetade förslaget ligger i en stadsplanebestämmelse angående den medgivna omfattningen av industri- områdets utnyttjande. Den till båda förslagen hörande beskrivningen är av följande lydelse. Huvuddelen av det i förslaget ingående markområdet föreslås att tagas i an- språk dels för allmänt ändamål, i detta fall en folkskolebyggnad, dels för idrotts- ändamål. Beträffande industriområdet innebär förslaget att ett område i dess norra del intill Luxgatan tages i anspråk av skoltomten och att ett område i söder utmed Mälaren av ungefärligen motsvarande storlek tillägges industriom- rådet från det tidigare ej planlagda området. Förslaget innebär vidare en viss inskränkning av den tidigare byggnadsrätten på denna del av industriområdet. För framtiden är avsikten att bygga en ny bro till Stora Essingen. Härför erforderliga planåtgärder ingå i ett större, tidigare framlagt stadsplaneförslag omfattande all icke tidigare planlagd mark på Lilla Essingen, således även den som berörs av det här aktuella förslaget. Det större förslaget har fått vila i av- vaktan på en ytterligare prövning av bostadsbebyggelsens omfattning. Med hän- syn till att skolans markfråga måste lösas snarast möjligt har det funnits lämp- ligt att nu framlägga separat .stadsplaneförslag för detta område. Fastighetsnämnden har den 20 juni 1950—under förmälan att förslagets genomförande förutsätter förvärv av viss enskild mark — vidarebefordrat förslaget Pl. 3770 till byggnadsnämnden med anhållan om vidtagande av erforderliga åtgärder för dess författningsenliga fastställande. Fastighetsnämndens skrivelse är av i huvudsak följande lydelse. Vid granskning av förslaget har fastighetsnämnden icke funnit något att erinra mot detsamma. Nämnden vill emellertid framhålla, att förslagets genomförande förutsätter förvärv av viss enskild mark. Staden måste sålunda av Aktiebolaget 1912 Utl. nr 344 år 1950

Primus förvärva cirka 4,200 kvm mark för skoltomten och cirka 8,800 kvm mark för idrottsområdet. Vidare erfordras förvärv av cirka 750 kvm mark, tillhörig Aktiebolaget Elektrolux och huvudsakligen ingående i skoltomten. Härutöver förutsätter förslaget, att Aktiebolaget Primus till Aktiebolaget Elektrolux över- låter cirka 550 kvm mark, avsedd för industriområde. Staden tillhörig mark, som ingår i skoltomten, omfattar endast cirka 100 kvm. Fastighetsnämnden har genom sitt kontor upptagit förhandlingar med vederbörande markägare om villkoren för ett genomförande av stadsplaneförslaget, men möjligheterna att ernå en frivillig, för staden godtagbar uppgörelse synas vara ganska begränsade. Därest erforderliga markförvärv icke kunna genomföras frivilligt, innan stadsplaneför- slaget blivit fastställt, medför fastställelsen emellertid rätt för staden att jämlikt 41 § byggnadslagen lösa den erforderliga marken. Med förmälan sålunda om markförhållandena får fastighetsnämnden härmed vidarebefordra stadsplaneförslaget till byggnadsnämnden med anhållan om vidtagande av erforderliga åtgärder för dess författningsenliga fastställande. Byggnadsnämnden har låtit i vederbörlig ordning utställa förslaget Pl. 3770. Under tiden härför ha anmärkningsskrivelser inkommit från Akt i eb o- lag et Lux och Aktiebolaget Primus. anmärkningsskrivelserna anföres följande. Aktiebolaget Lux: Härmed anhålles vördsamt om ändring av stadsplan Pl. 3770 beträffande bebyggelse på tomtmark tillhörig kvarteret Lux nr 1. Det område i tomtens nordvästra del, vilket enligt ovannämnda stadsplane- förslag ej skulle få bebyggas, anhålla vi om att få utnyttja på sätt som framgår av bilagda skiss nr 1 A (ej tryckt). Enligt tidigare gällande stadsplan fick det berörda området bebyggas för industriellt ändamål till en höjd av + 25,0. Vi ha sålunda redan utsprängt praktiskt taget hela området till höjd ungefär motsvarande våra övriga gårdsplaner. Dessutom är en körbar uppfart till Luxgatan anordnad. Det är för oss av vital betydelse, att denna uppfart vid en framtida bebyggelse av vårt industriområde kan anordnas vid tomtgränsen mot det föreslagna skol- området. Den del, som fortfarande blir kvar mellan uppfartsvägen och den enligt stadsplaneförslaget angivna nordvästra byggnadsgränsen å det av oss utsprängda området, skulle sålunda vi önska få bebygga till höjder, avtrappade efter uppfar- tens lutning. Vi ha för närvarande två förbindelser mellan Luxgatan och vårt industriom- råde, en vid områdets östra del och en vid nuvarande fabriksbyggnadens västra gavel. Den senare förbindelsen måste vid en framtida bebyggelse flyttas, givetvis så långt västerut att den ej inkräktar på områden, som kunna få bebyggas. Aktiebolaget Primus har såsom anmärkningsskrivelse åberopat en av bolaget till fastighetskontoret ställd skrivelse av följande lydelse. I skrivelse av den 22 juni 1950 har fastighetskontoret överlämnat förslag till ändring av stadsplanen för del av Lilla Essingen (Pl. nr 3770) och samtidigt an- Uti. nr 344 år 1950 1913 hållit om uppgift, huruvida och på vilka villkor undertecknat bolag är berett att överlåta ifrågavarande mark till staden — oberoende av regleringen av övriga tidigare avhandlade markfrågor. Stadsplaneförslaget är numera utställt för granskning under tiden den 5-22 dennes, och komma vi att såsom erinringar mot detsamma jämväl framföra innehållet i denna skrivelse. Det framlagda förslaget innebär, att staden av undertecknat bolag skulle vilja förvärva cirka 13,000 kvm. Innan vi i sak besvara fastighetskontorets förfrågan, huruvida och på vilka villkor vi äro beredda att överlåta ifrågavarande mark till staden, vilja vi, under åberopande av vad till Eder och övriga stadens myndigheter i denna sak fram- förts, litet, ehuru dock icke fullständigt, rekapitulera våra redan framförda synpunkter. Ifrågavarande mark jämte annan mark förvärvades av oss 1911. Avsikten med markförvärvet var att trygga och säkerställa driften vid vår fabrik och att åstadkomma ett, såvitt man för det dåvarande kunde bedöma, skäligt markreservat för den kommande utvecklingen. Den tid har nu kommit, då denna mark skulle behöva praktiskt taget helt tagas i anspråk för såväl industriändamål som bostadsbebyggelse. Vi tillhöra de exportindustrier, som torde spela en mycket avgörande roll för Sveriges möjlighet att hävda sig på världsmarknaden och därigenom få in för landets existens erforderlig utländsk valuta. Svårigheter hava ju uppstått att få erforderligt byggnadstillstånd, men redan föreliggande ansökan om byggnadstillstånd anser sig bolaget hava stora förhoppningar att få beviljad. Härom och för att över huvud taget visa vad Primus är har upprättats en särskild P. M. med tabeller och övriga bilagor, som närslutas och åberopas (här ej tryckta). Det är emellertid icke endast för industriändamål en ytterligare byggnation är erforderlig, utan även för att kunna tillgodose anskaffandet av tjänstemän och arbetare är behovet av bostadsbyggnader trängande. Lilla Essingens läge i förhållande till staden i övrigt och rådande kommunikationsförhållanden har varit synnerligen ogynnsamt, då fråga varit om anställande av arbetskraft. En bostadsbebyggelse i närheten av arbetsplatsen underlättar ju också kommunikationsproblemet i övrigt men har givetvis sin största betydelse för fabriksföretagets möjlighet att få erforderlig arbetskraft. Befolkningen torde av lättförklarliga skäl helst söka sina arbetsmöjligheter i närheten av sina bostäder. Vad ovan sagts gäller för övrigt icke endast vårt eget företag utan jämväl vårt systerbolag, AB Enköpings Verk- städer, för vilket å Lilla Essingen förefintligt markreservat även avsetts. Vi erinra om, att bolagets mark å Lilla Essingen består av dels utfylld mark och dels mark med fast grund; endast mark av sistnämnda slag är möjlig att använda för bebyggelse i egentlig mening, och det är därför naturligt, att vårt bolag är ytterst känsligt för att förlora någon del av denna bebyggbara mark. Visserligen kan man säga, att den mark, som staden nu tager i anspråk, är endast en mindre del, men vi vilja redan i detta sammanhang erinra om, att ytterligare mark ju måste komma att inom en mycket snar framtid erfordras för reglering av kommunikationsförhållandena mellan Stora och Lilla Essingen och för den kommande genomgående trafiken. Emellertid är det område, som nu är ifråga, även från denna synpunkt icke betydelselöst, ty det upptager icke mindre än 1914 Uti. nr 344 år 1950

en tredjedel av den mark, som staden planerat att taga i anspråk för skola, fri- luftsområde och reglering av trafikförhållanden. Då marken av oss inköptes, skedde detta i förvissning om att vi för all framtid garderat oss för våra utvecklingsmöjligheter, och denna åsikt skulle vi fortfarande haft, om icke staden framställt krav på nu angivna mark och inom en snar framtid komme med ytterligare krav på att taga i anspråk den mark, vår tidigare ledning med förutseende och omtanke reserverat för den utveckling, sagda ledning var övertygad om skulle komma. Det är sålunda ett ingrepp av synnerligen vital betydelse, som sker, och man får icke så att säga uppdela, in- greppet i etapper utan måste se den mark, som staden inom överskådlig tid kommer att mer eller mindre tvångsvis avhända oss, såsom en helhet och sålunda i ett sammanhang. Varje minskning i vårt markreservat — och härvid må även på- pekas, att större delen av den mark, som nu är ifråga, tillhör den av oss såsom bästa mark rubricerade, jämte den mark, som kommer att tagas i anspråk för den nya bron — är för oss av vital betydelse. I första hand kan en minskning av markreservatet komma att föranleda en tudelning av företaget, så att fabriken kan få läggas på annat håll med fördyrande administrations- och transportkost nader in. m., men det är alls icke omöjligt, att icke ens denna tudelning är till- räcklig utan att resultatet blir, att hela vår anläggning på Lilla Essingen måste flyttas med därav följande helt enkelt oöverskådliga kostnader och förluster. Detta har för övrigt med staden diskuterats, och intendent Grauers har vid sina undersökningar kommit till för staden oöverkomliga kostnader i sådant fall. Vid vårt bedömande får sålunda hänsyn tagas icke endast till nu ifrågavarande 13,000 kvm utan till hela det program, som vi känna till är stadens avsikt att genomföra. Visserligen veta vi, att det är ett verkligt behov att skaffa erforderlig mark för skola på • Lilla Essingen och jämväl för andra sociala ändamål, såsom bibliotek, daghem m. m. samt för fritidssysselsättning, speciellt i form av idrottsplats. Vi hava full förståelse för dessa behov, men det är minst sagt att beklaga, att den mark, som för angivna ändamål skall förvärvas, skall frånhändas en enda fastighetsägare, som själv är i behov av densamma och som — vilket här med kraft måste understrykas — grundar hela sitt för Sveriges industri och för Sveriges export erforderliga utrymme på i god tid verkställda markköp. Vi kunna icke underlåta att fästa uppmärksamheten på, att först när hela Lilla Essingen är fullbebyggd och till och med, enligt den åsikt stadens ansvariga organ hava, överbebyggd, från stadens sida spörsmålet om avstående av mark för skola, sociala ändamål och fritidssysselsättning väckes. Stadens bristande förutseende skall alltså utan vidare sonas av den markägare, som med omtänksamhet och förutseende för sina egna ändamål i tid skaffat sig erforderligt markreservat. Här må ytterligare understrykas, då tal är om markförvärv och markreservat, att man icke får betrakta den av bolaget ägda marken i sin helhet som likvärdig utan endast får och kan taga hänsyn till verkligt bebyggbar mark; man har så- lunda att frånräkna all fyllnadsmark, som endast kan användas för mindre upp- lag, skjul och dylikt. Bolaget beklagar, att de tidigare med fastighetskontoret förda förhandlingarna Uti. nr 344 år 1950 1915 icke kunnat leda till resultat, och erinrar om, att bolaget redan i januari 1946 emottog en skrivelse från Eder med begäran om förhandlingar beträffande förvärv av vissa markområden. Med anlitande av arkitekten Ture Wennerholm och i samråd med stadens berörda myndigheter utarbetade bolaget förslag till stadsplan, som även utfördes i gipsmodeller. Förhandlingarna kommo att draga ut på tiden, då stadens myndigheter hade olika meningar om, huru markområdena lämpligen skulle disponeras, men bussolyckan den 24 november 1948 på Stora Essingebron påskyndade stadens ställningstagande och aktualiserade frågan om en helt ny bro med dubbla körbanor mellan Essingeöarna. Efter förhandlingar, vilka föran- leddes av den sålunda ändrade situationen, upprättade arkitekt Wennerholm i samråd med stadsplanekontoret förslag till stadsplan för Lilla Essingen, som antogs den 15 september 1949 av stadsplanenämnden och följande dag behand- lades i dagspressen med fotobilder av förefintliga modeller. Sedan stadsplane- nämnden angivna den 15 september 1949 antagit förslaget, har ärendet i vanlig ordning remitterats till fastighetskontoret, och anse vi oss hava skäl förutsätta, att fastighetskontoret tillstyrkt förslaget, då detsamma överlämnats till fastig- hetsnämnden, som emellertid, åtminstone till stor förvåning för undertecknat bolag, den 4 april 1950 efter behandling av ärendet icke godtagit förslaget utan gjort det principiella uttalandet, att någon ytterligare bostadsbebyggelse icke borde ifrågakomma på Lilla Essingen, varför fastighetsnämnden hos stadsplane- nämnden anhållit om upprättande av ett nytt stadsplaneförslag i enlighet med sitt nämnda uttalande.

Stadens nu föreliggande fråga beträffande de villkor, enligt vilka undertecknat bolag vore berett att överlåta ifrågavarande mark om 13,000 kvm till staden, föranleder osökt att vi önska erinra om de diskussioner och förhandlingar, som förevarit jämväl då det gällt ersättningsfrågan. Efter långa förhandlingar enades vid ett sammanträffande inför fastighetsdirek- tören denne och vårt bolags verkställande direktör — båda biträdda av sina sakkunniga, fastighetsdirektören av kapten Giöbel och ingenjör Påhlman, och vår verkställande direktör av arkitekterna Wennerholm och Franke — samt advokat Grönberg om, att lämpligaste förhandlingssättet vore, att vårt bolags sakkun- nige, arkitekt Wenn.erholm, upptoge förhandlingar med den av fastighetskontoret anmodade arkitektfirman, Ahrbom Zimdahl, Arkitektkontor. Båda arkitektfirmorna hade nämligen uppgjort olika, beräkningar, som icke överensstämde, och meningen var, att de båda firmornas representanter skulle kritisera varandras förslag och framlägga ett objektivt förslag beträffande utnyttjandet av ifråga- varande mark. Ett gemensamt förslag från de båda arkitektfirmorna, alltså den av oss och den av stadens myndigheter tillkallade, dagtecknat den 4 maj 1950, angav, att förlusten av nyttig golvyta skulle uppgå till 32,450 kvm. Detta förslag över- lämnades till Stockholms stads fastighetskontor den 12 maj 1950. Härefter har till de båda arkitektfirmorna icke ingått något meddelande i ärendet från myn- digheterna, varför det är att förutsätta, att utredningen blivit godtagen. Räknar man med en hyra per kvadratmeter för de bortfallna våningsytorna av 1916 Uti. nr 344 år 1,950

26 kronor, kommer man till en hyresförlust av 843,700 kronor per år. Byggnads- kostnaden för ifrågavarande ytor, eller 161,875 kvm, kan beräknas till 62 kronor per kvm, varför byggnadskostnaden skulle hava uppgått till 10,036,000 kronor. Rapitaliserar man tomt- och byggnadsvärde med de beräknade hyrorna, får man ett fastighetsvärde av 14,060,000 kronor, varifrån sålunda angivna byggnadskost- nad skall avgå, och ett tomtvärde återstår av 4,024,000 kronor. Detta giver för då ifrågavarande mark, cirka 36,000 kvm, ett pris per kvm av 112 kronor. Till ett å-pris på marken skall emellertid även komma en intrångsersättning, ty man kan och får icke resonera så, att den mindre markförlust, som nu är ifråga, icke medför något intrång. Förhållandet är nämligen, att varje kvadratmeter mark, som tages ifrån det av Primus med förutseende anskaffade markreservatet, innebär ett intrång, och man kan icke säga, att detta intrång först aktualiseras, då man ser att inom en ytterligt begränsad tid återstående mark icke är tillräcklig ens för då ifrågavarande drift. Man måste i stället tänka sig en intrångsersättning så att säga i princip, eller per kvadratmeter. Den motivering, vi skulle vilja framlägga, kunde både i sak och i formellt hän- seende vara längre, men vi förmena, att vi här ovan något så när schematiskt redogjort för, huru vi se på saken, och de svårigheter, som för oss uppstå. Vi hava tidigare med tacksamhet tagit fasta på den förhandlingslinje, som från stadens sida följts efter av oss framställda önskemål, nämligen att man så att säga skulle åstadkomma ett principavtal, varvid fastställdes en index-beräk- ning för såväl den mark, som staden icke endast nu utan även framdeles skulle taga i anspråk, som jämväl för därmed följande intrångsersättning. Vi skulle alltså helst se, att denna linje, som vi med tacksamhet accepterat, av staden fullföljdes, men med hänsyn till att det här gäller ett allmännyttigt ändamål, äro vi villiga att för detta speciella fall bortse från vår principiella inställning och medgiva, att staden får förvärva nu ifrågavarande mark. Vi äro också villiga att, under förutsättning att staden godkänner det å-pris på marken, som blir en natur- lig följd av det resultat, som de ovan angivna, av båda parterna, fastighetskontoret och Primus, tillkallade sakkunniga, Ahrbom Zimdahl Arkitektkontor och arkitekt Wennerholm, kommit till i fråga om markens utnyttjande, avstå i detta principiella fall från intrångsersättning. Ytterligare vilja vi dock, utan att sätta detta som ett villkor, hemställa att i samband med en uppgörelse den av stadsplane- nämnden vid sammanträde den 4 april 1950 behandlade stadsplanen i övrigt fastställes, så att vi, icke minst med hänsyn till den roll vi spela för landets försörjning, kunna fortsätta vårt arbete och planera för vår utveckling. Vinner icke ens detta önskemål beaktande, få vi i sista hand hemställa, att i samband med uppgörelsen Stockholms stad ställer till förfogande helst bostäder men eljest mark för uppförande av bostäder till våra arbetare och tjänstemän i största möjliga närhet av våra anläggningar på Lilla Essingen. Slutligen vilja vi anmärka, att av den mark, som är ifrågasatt att av Stockholms stad förvärvas, vi upplåtit till Primus båtklubb en del av området för bryggor och för en mindre paviljong, och vidare hava vi enligt kontrakt av den 1 maj 1941, löpande med 6 månaders uppsägning och uppsägbart årligen den 1 oktober, Uti. nr 344 är 1950 1917 till Aktiebolaget Elektrolux uthyrt 2,790 kvm. Blivande ägare av marken har sålunda att respektera dessa upplåtelser eller med vederbörande själva träffa upp- aörelse.

Sedan förestående skrivelse uppsatts och justerats, har vid granskning å bygg- nadsnämndens expedition av den stadsplaneförslaget åtföljande beskrivningen be- funnits, att vid de utställda handlingarna är fogad en å fastighetsnämndens väg- nar av borgarrådet Set Persson och sekreteraren Ivar Ahlgren den 20 juni 1950 till byggnadsnämnden ställd skrivelse. Innehållet i denna skrivelse är enligt vår åsikt anmärkningsvärt, enär i skrivelsen uttalas, att möjligheterna att ernå en frivillig, för staden godtagbar uppgörelse synas vara ganska begränsade. Det undandrager sig undertecknat bolags bedömande, vad skrivelsens författare stödja detta negativa uttalande på, fällt innan ännu vårt svar på Stockholms stads fastig- hetskontors skrivelse av den 22 juni 1950 med förfrågan, huruvida och på vilka villkor vi äro beredda att överlåta ifrågavarande mark till staden, ens hunnit avgå. Uttalandet kan helt enkelt icke stödja sig på de• förhandlingar, som före- varit mellan oss och fastighetskontorets representanter och enkannerligen fastig- hetsdirektör Jarl Berg, då dessa förhandlingar enligt vår uppfattning förts i för- handlingsvillig anda från båda sidor. Med fastighetsnämnden eller representanter för densamma hava vi eller ombud för oss överhuvudtaget icke förhandlat men trots detta anser sig tydligen fastighetsnämnden hava orsak förutsätta och till och med i en skrivelse till byggnadsnämnden — fogad till de handlingar, vilka äro för allmänheten tillgängliga vid granskning av stadsplaneförslaget — uttala, att förhandlingsvägen icke är framkomlig. Läsaren av de olika skrivelserna torde icke kunna få annan uppfattning, än att fastighetskontorets skrivelse med begäran om förhandlingar är av formell natur, då fastighetsnämndens inställning i för- väg är minst sagt negativ. Att vi icke varit ovilliga att förhandla torde de gångna tidernas olika uppgörel- ser med stadens myndigheter, berörande vårt markinnehav på Lilla Essingen, visa, och något skäl, att vi skulle vilja frångå vår alltid följda och på svenska rättsprinciper grundade praxis att så långt som möjligt söka förhandlingsvägen komma till en uppgörelse, finnes helt enkelt icke. Det är visserligen riktigt, att förhandlingsrätten endast är lagstadgad i vad det avser förhållandet mellan arbets- givare och arbetstagare, men principen att först förhandla och endast gå till rätts- liga åtgärder, sedan det visat sig att icke vid förhandlingsbordet uppgörelse kunnat ske, förmena vi har varit och skall fortfarande vara det gällande förfarings- sättet. Denna princip önska vi i varje fall vidhålla, och vi kunna endast upprepa att vår önskan är att så långt det är Oss möjligt biträda med en frivillig underhands- uppgörelse och helst innan stadsplaneförslaget blivit fastställt. ,Sedan byggnadsnämnden med anledning av de inkomna anmärknings- skrivelserna återremitterat förslaget Pl. 3770 till stadsplanenämnden, har s tad s plan ek ont or et den 30 augusti 1950 till byggnadsnämnden över- lämnat ett å karta, märkt Pl. 3770 A, åskådliggjort reviderat ändringsförslag, innebärande en sådan justering, som begärts av Aktiebolaget Lux. 1918 Utl. nr 344 år 1950 Stadsplanenämnden har den 13 september 1950 godkänt detta förslag samt kontorets åtgärd. Fastighetsnämndens fastighetsdelegerade ha den 18 september 1950 å nämndens vägnar godkänt förslaget Pl. 3770 A. Byggnadsnämnden har låtit i vederbörlig ordning utställa även det reviderade förslaget. Under tiden härför har från Aktie b ola get Lux inkommit en skrivelse av följande lydelse. Härmed få vi meddela, att vi icke ha något att erinra mot förslaget till utvidgning och ändring av stadsplanen för del av stadsdelen Lilla Essingen (skoltomt) i Stockholm, enligt karta märkt Pl. 3770 A. Vi vilja dock ännu en gång framhålla nödvändigheten av att få anordna kör- bar uppfart från fabriksgården till Luxgatan å det område av vår tomt, som ej får bebyggas, beläget närmast skoltomten. För ordningens skull vilja vi slutligen meddela, att de ersättningsyrkanden, som vi framställt i vår skrivelse till Stockholms stads fastighetskontor med anledning av dels avstående av mark till skoltomt och dels att visst oss tillhörigt om- råde får bebyggas endast med byggnader av viss angiven mindre höjd, alltjämt bestå. Under förmälan., att den av Aktiebolaget Lux avgivna anmärkningsskrivelsen icke innehölle någon erinran mot stadsplaneförslaget såsom sådant, har byggnadsnämnden den 20 september 1950 — på tillstyrkan av stadsarkitekten — beslutat vidarebefordra stadsplaneförslaget till stadsfullmäktige med hemställan, att fullmäktige måtte antaga och utverka fastställelse å detsamma. Stadsplaneförslaget har därefter remitterats till drätselnämnden, som den 17 oktober 1950 tillstyrkt förslaget. Nämnden har samtidigt överlämnat och åberopat ett av kammarkontoret den 13 oktober 1950 i ärendet avgivet tjänsteutlåtande, vari bland annat omförmäles, att preliminär uppgörelse nu träffats om stadens förvärv av de i Aktiebolaget Primus' ägo varande mark- områden, som enligt stadsplaneförslaget skola utläggas till skoltomt och idrottsområde. Kontorets utlåtande är av i huvudsak följande lydelse. Kammarkontoret får erinra om att stadsfullmäktige den 20 mars innevarande år (uti. 89/1950) beslutat anvisa medel för uppförande av en folkskolebyggnad på Lilla Essingen med förläggning till det område, som i det nu förevarande stadsplaneförslaget utlagts till mark för allmänt ändamål. Markdispositionen i denna del får därför anses redan prövad och godkänd. I fråga om det sydväst om skoltomten föreslagna idrottsområdet må erinras om, att stadsfullmäktige den 15 oktober 1947 behandlade en av herr Bertil Nyqvist väckt motion (nr 9/1945) angående anläggning av en boll- eller idrottsplats på Lilla Essingen. Idrotts- och friluftsstyrelsen hade därvid i ärendet bland annat anfört följande. Lilla Essingen saknar en egen idrottsplats. I viss mån torde behovet av en dylik tillgodoses genom idrottsplatsen på Stora Essingen. Denna behöver emellertid för Lilla Essingens del kompletteras med en bollplan jämte smärre anordningar Uti. nr 344 år 1950 1919 för fri idrott. I samråd med fastighets- och stadsplaneförvaltningarna har styrelsen undersökt möjligheterna att anlägga en sådan bollplan på Lilla Essingen. Möjlig- heterna begränsas av det förkastliga sätt, på vilket ön exploaterats, så att endast alltför små områden lämnats fria. Dessa områden befinna sig vidare i enskild ägo och torde delvis behöva av markägarna tagas i anspråk för industriella ända- mål, vilket staden icke synes kunna motsätta sig. Efter verkställda undersök- ningar har styrelsen låtit uppgöra ett förslag till inläggandet av en bollplan på området invid fästet av bron till Stora Essingen. Enligt det uppgjorda förslaget skulle utrymme här erhållas för en bollplan av måtten 90 X 55 m, en löparbana av 100 m längd samt anordningar för längd- och höjdhopp. Detta förslag har styrelsen överlämnat till stadsplanenämnden för utarbetande av förslag till stadsplane- ändring och till fastighetsnämnden för upptagande av förhandlingar om markens förvärvande åt staden. Stadsplanenämnden uttalade sig i princip för en sådan ändring av stadsplanen för Lilla Essingen, att det område, som begränsades av Mälaren, Lux' fa. briks- område och brofästet till Essingebron (alltså det område som nu föreslås) utlades till idrottsområde. Borgarrådsberedningen, som icke hade något att erinra mot de sålunda redovisade åtgärderna, tillstyrkte att motionen skulle anses besvarad med vad i ärendet anförts och föreslagits. Efter tillstyrkan av stadskollegiet be- slöt° stadsfullmäktige i enlighet med borgarrådsberedningens förslag. Behovet och önskvärdheten av en till Lilla Essingen förlagd boll- och idrottsplan har således godtagits av stadsfullmäktige, som ej heller haft någon erinran mot att den gives sådan förläggning å i enskild ägo varande mark, som förut- sättes i det nu föreliggande stadsplaneförslaget. Enligt vad kammarkontoret erfarit har i dagarna preliminär uppgörelse träffats om stadens förvärv av de i Aktiebolaget Primus' ägo varande markområden, som ingå i skoltomten och idrottsområdet och som omfatta en areal av respektive 4,200 och 8,800 kvm. Därvid har överenskommits om ett markpris av 75 kronor per kvm, vilket medför att stadens kostnader enbart för den i idrottsområdet ingående marken komma att uppgå till 660,000 kronor. Stadens ekonomiska upp- offring för uppfyllande av önskemålet om en boll- och idrottsplan för Lilla Essingen kommer således att bliva betydande, vilket ur de synpunkter kammarkontoret närmast har att företräda ingiver allvarliga betänkligheter. Med beaktande av den positiva behandling ovannämnda motion rönte och då det icke torde vara möjligt att förlägga idrottsområdet till annan plats å ön, som skulle medföra lägre kostnader för staden, vill kammarkontoret dock icke motsätta sig stads- planeförslaget i denna del. Förslaget i övrigt föranleder icke erinran eller uttalande från kammarkontorets sida. Inom borgarrådsberedningen har ej framförts erinran mot stads- planeförslaget Pl. 3770 A. Stadskollegiet tillstyrker förslaget och hemställer alltså, att stadsfullmäktige måtte antaga samt kungl. maj:ts prövning och fastställelse underställa det förslag till ändring och utvidgning

2-2023 50 1920 Uti. nr 344 år 1950 av stadsplanen för del av stadsdelen Lilla Essingen (skoltomt m. m.), som angives å en av stadsplanekontoret upprättad, Pl. 3770 A betecknad karta jämte därtill hörande beskrivning. Stockholm den 26 oktober 1950.

Å stadskollegiets vägnar:

YNGVE LARSSON

HELGE BERGLUND • Tor Löfquist

Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Erik Johans son, Twengström, Åstrand, Wide, fru Kollberg, herrar Ljung, Knut Anderson, Frank, fru Höjer och fru Hagström (ersättare). Borgarråden: Herrar Aastrup, Agrenius, Wennström, Berglund, Görans- son, Mehr, Tomson och Mårtens. Ut/. nr 345 år 1950 1921

Nr 345. Utlåtande angående avtal om fortsatt leverans av vatten till Lidingö stad.

Med skrivelse den 31 augusti 1950 har industriverksstyrelsen till stadsfullmäktige överlämnat ett mellan styrelsen och Lidingö stads drätselkammare villkorligt ingånget avtal om fortsatt leverans av vatten till Lidingö stad, gällande under 25 år från och med den dag ny huvud- vattenledning till Ropsten tages i bruk, med hemställan, att stadsfull- mäktige måtte godkänna avtalet. I sin skrivelse anför industriverksstyrelsen följande. Enligt nu gällande avtal för leverans av vatten från Stockholms vattenlednings- verk till Lidingö stad, tecknat mellan industriverksstyrelsen och Lidingö stads drätselkammare samt godkänt av stadsfullmäktige i Stockholm den 1 april 1936, är vattenledningsverket icke skyldigt att till Lidingö leverera mer än 2,000 kbm vatten per dygn, cl. v. s. högst 730,000 kbm per år. Under de senaste åren, eller från och med år 1947, har emellertid Lidingö uttagit en betydligt större års- kvantitet från Stockholm än den nyss nämnda. Sålunda uttog Lidingö år 1949 icke mindre än 1,089,000 kbm. Detta sammanhänger med att folkmängden inom Lidingö ökats samt att Lidingö icke har samma möjligheter som tidigare att utnyttja de egna vattenverken vid Kottlasjön. På grund av Lidingös ökade vattenbehov hava de senare åren underhandlingar pågått mellan vattenledningsverket och representanter för Lidingö om nytt avtal rörande Stockholms vattenleveranser till Lidingö. Resultatet av dessa underhandlingar framgår av bifogade villkorliga avtal (ej tryckt) mellan industriverksstyrelsen och Lidingö stads drätselkammare. Från Lidingö stads sida har vid underhandlingarna framhållits, att inom de närmaste 20 åren en dygnskvantitet upp till 15,000 kbm kan bliva erforderlig. Då vattenledningsverket emellertid icke med nuvarande leveransförmåga kan utfästa sig att lämna en så stor dygnskvantitet, har i avtalet intagits den be- stämmelsen, att, i den mån vattenledningsverket icke kunnat utbyggas till erforderlig kapacitet, industriverksstyrelsen skall äga rätt begränsa dygnskvantiteten till lägst 6,000 kbm. Enligt nuvarande avtal är Lidingö befriat fiån deltagande i kostnaderna för tillförselledningar inom Stockholms stads område i vidare mån än att Lidingö för varje år skall erlägga betalning för minst 50,000 kbm per år. Till den planerade nya huvudledningen från trakten av reservoaren vid Kampementsbacken till Ropsten, vilken ledning är avsedd att erhålla sådana dimensioner (600 mm diameter), att en dygnskvantitet av 15,000 kbm kan framföras till Lidingö, synes dock Lidingö böra bidraga i form av viss amortering och ränta å det 1922 U. nr 345 år 1950 erforderliga anläggningskapitalet, i den mån icke redan vinsten av en stegrad förbrukning medför skälig förräntning. Ledningskostnaden har beräknats uppgå till 600,000 kronor, varav 400,000 kronor upptagits i styrelsens förslag till stat för vattenledningsverket för år 1951. Vid antagen 25-årig livslängd och 4 % räntefot blir den årliga ränte- och amorteringskostnaden, inberäknat visst under- håll å ledningen, cirka 7 % eller 42,000 kronor. Då självkostnaden för vattnet vid anslutningspunkten uppgår till högst 9 öre per kbm och intäkten till lägst 15 öre, uppstår en vinst av minst 6 öre per kbm. Det erfordras sålunda en ök- ning av det årliga uttaget med 700,000 kbm för att täcka ränte- och amorteringskostnaderna för den nya ledningen. Hittillsvarande tillförselledningar medge med hänsyn till stadens eget behov inom Ropstensområdet icke större normal årlig leverans till Lidingö än tidigare nämnda 730,000 kbm, varför efter den nya ledningens tillkomst en årsleverans av 730,000+700,000 eller 1,430,000 kbm erfordras för att helt täcka ränte- och amorteringskostnaderna och lämna skälig vinst. I den mån denna kvantitet ej uppnås, skall enligt det nu föreliggande avtalet Lidingö under en tid av 25 år, räknat från och med året efter det, under vilket den nya huvudledningen tages i bruk, betala. en kompensationsav- gift av 6 öre för varje kbm, som årsförbrukningen understiger 1,430,000 kbm. Om den utbyggnad av vattenledningsverkets kapacitet, som för närvarande pågår, framdeles skulle visa sig otillräcklig för att täcka vattenförbrukningen 'hos verkets abonnenter, måste Lidingö liksom andra grannkommuner, som taga sitt vatten från vattenledningsverket, komma att få vidkännas inskränkningar i vattenleveranserna. Lidingö skall i så fall enligt avtalet icke äga rätt att erhålla bättre ställning än de övriga grannkommunerna. Som av avtalet framgår, skall vattenledningsverket äga utnyttja den nya ledningen som reserv för den nuvarande 30 cm ledningen till Ropsten, vilket inne- bär en väsentligt ökad trygghet för vattenförsörjningen inom där belägna stads- områden. I övrigt har förevarande avtal uppgjorts efter samma huvudgrunder som gälla i övriga avtal med grannkommunerna. Då avtalet av parterna ingåtts under förutsättning att detsamma kommer att godkännas av stadsfullmäktige i Stockholm och Lidingö genom beslut, som vinner laga kraft före den 1 februari 1951, får styrelsen härmed underställa avtalet Stockholms stadsfullmäktiges prövning. Sedan ärendet remitterats till drätselnämnden för yttrande, har nämnden vid sammanträde den 3 oktober 1950 beslutat att — i enlighet med tjänsteutlåtande av kammarkontoret -- tillstyrka avtalets godkän- nande. Stadskollegiet tillstyrker — i likhet med borgarrådsberedningen det nya avtalet och hemställer alltså, att stadsfullmäktige måtte godkänna det under förbehåll om sådant godkännande mellan industriverksstyrelsen och Lidingö Uti. nr 345 år 1950 1923 stads drätselkammare ingångna avtalet angående fortsatt leverans av vatten till Lidingö stad. Stockholm den 26 oktober 1950.

stadskollegiets vägnar: YNGVE LARSSON

II. GÖRANSSON Tor Löfquist

Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Erik Johans- son, Twengström, Åstrand, Wide, fru Kollberg, herrar Ljung, Knut Ander- son, Frank, fru Höjer och fru Hagström (ersättare). Borgarråden: Herrar Aastrup, Agrenius, Wennström, Berglund, Görans- son, Mehr, Tomson och Mårtens, 1924 Ut/. nr 346 år 1950

Nr 346. Utlåtande angående bidrag till Stockholms stadsmission för ombyggnad av barnhemmet Furulid.

Barnhemmet Furulid i Gnesta, vilket äges och drives av Stockholms stads mission, är såsom barnhem för varaktig vård upptaget i den av kungl. maj :t fastställda barnhemsplanen för Stockholms stad »såsom ett provisorium, intill dess hemmet undergått erforderlig reparation». Barnhemmet har 12 platser. Sedan ombyggnadsplan för barnhemmet uppgjorts genom stadsmissionens försorg och denna underställts socialstyrelsen, ha stadsfullmäktige efter remiss av socialstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig över planen. Vid sam- manträde den 15 maj 1950 (utl. 160/1950) b. eslöto fullmäktige att i princip tillstyrka den föreliggande planen till ombyggnad av barnhemmet men samtidigt anhålla, att vissa av barnavårdsdirektören och kammarkontoret före- slagna modifikationer i planen måtte upptagas till prövning. Socialstyrelsen har den 28 juni 1950 godkänt plan för ombyggnad av barn hemmet, varvid hänsyn tagits till de erinringar, som från stadens myndig heter framställts i samband med remissbehandlingen. I skrivelse till stadsfullmäktige den 5 september 1950 har b a rna v år d s- nämn d en — med åberopande av ett av barnavårdsdirektören den 30 augusti 1950 avgivet tjänsteutlåtande — hemställt, att fullmäktige måtte på sedvanliga villkor bevilja stadsmissionen bidrag med 33,500 kronor för den avsedda ombyggnaden av barnhemmet Furulid. B arna vår ds dir ek törens tjänsteutlåtande är av följande lydelse. Stockholms stadsmission har i en till barnavårdsnämnden ställd, den 27 juli 1950 daterad skrivelse, som inkom till nämnden den 28 augusti 1950, hemställt, att nämnden ville hos stadsfullmäktige göra framställning om anslag för ombyggnad och renovering av Furulids barnhem, Gnesta.

Kostnaderna för ombyggnadsarbetena uppgå enligt anbud till 27,825 kronor . Därtill komma kostnader för i anbudet ej upptagna arbeten med 3,400 kronor samt för administration, arkitekt- och kontrollantarvoden med 2,275 konor. Samman- lagda kostnaderna för ifrågavarande arbeten uppgå sålunda till 33,500 kronor . De nu ingivna ritningarna och kostnadsberäkningarna ha varit föremål för granskning av den av kammarkontoret tidigare i detta ärende anlitade experten. Ärendet har tidigare på grund av remiss från socialstyrelsen varit föremål för behandling i barnavårdsnämnden och stadsfullmäktige i samband med pröv- ningen av förslaget till ändring av planen för barnhemmet (uti. 160/1950). 1 fråga om ärendets tidigare behandling får följande anföras. Utf. nr 346 år 1950 1925

• Stadsmissionen anhöll den 15 november 1948 hos socialstyrelsen om god- kännande av ett av arkitekten Nat. Karlsson uppgjort förslag till omändrings- arbeten vid barnhemmet. Yttranden över förslaget avgåvos den 5 januari 1949 av länsstyrelsen i Södermanlands län och den 15 maj 1950 av Stockholms stadsfullmäktige, varvid fullmäktige beslöto att i princip tillstyrka den föreliggande planen till ombyggnad av barnhemmet, dock med anhållan att de av barnavårdsdirektören och kammarkontoret föreslagna modifikationerna i planen måtte upptagas till prövning. Stadsmissionen inkom den 14 juni 1950 till socialstyrelsen med påminnelser jämte reviderat ritningsförslag, daterat den 12 juni 1950. Socialstyrelsen beslöt med stöd av 41 § 2 och 4 mom. barnavårdslagen jämfört med 5 § stadgan om barnavårdsanstalter lämna stadsmissionen tillstånd att vidtaga omändringar vid barnhemmet Furulid i huvudsaklig överensstämmelse med det av arkitekten Nat. Karlsson upprättade, den 12 juni 1950 reviderade ritningsförslaget. Såsom villkor härför skulle dock gälla, att erforderliga brand- skyddsanordningar komme till stånd och underställdes länsbrandinspektören för godkännande. 1 de slutgiltiga ritningarna har hänsyn i huvudsak tagits till de erinringar, som från stadens myndigheters sida framställdes i samband med remissbehandlingen. Stadsfullmäktige hade då också tillfälle att taga ställning till planen för ombyggnaden av barnhemmet. Jämlikt 40 § barnavårdslagen ankommer det på stad, som icke tillhör landsting, att, i den mån erforderliga medel icke annorledes tillhandahållas, bestrida kostnaderna för anordnande av annan tillhörigt barnhem, som finnes upptaget i planen för stadens barnhemsvård, för såvitt vårdplatserna äro avsedda för stadens behov. Barnhemmet Fun-1nd är intaget i barnhemsplanen för Stockholms stad och vårdplatserna därstädes äro avsedda för stadens behov. På grund härav torde det, då stadsmissionen icke annorledes kan anskaffa erforderliga medel för ombyggnadsarbetena, ankomma på staden att tillhanda- hålla medel härtill. Granskningsmannen har vid den av honom nu verkställda utredningen föreslagit vissa mindre justeringar i utformningen av ett par per- sonalrum. Då de av honom avgivna förslagen synas ändamålsenliga, förutsättes att, i den mån socialstyrelsen intet har att erinra, vid byggnadsarbetenas ut- förande hänsyn tages till dessa påpekanden. Då staden tidigare lämnat bidrag till ny- eller ombyggnader, ha vissa villkor förbundits med bidragets utgivande. Som regel ha dessa villkor innefattat före- skrift att det ankommer på ägaren av barnhemmet dels att, därest hemmet innan tio år förflutit efter bidragets utbetalande utan barnavårdsnämndens medgivande eller samtycke nedlägges eller ändrar karaktär, en månad efter uppsägning till Stockholms stad återbetala hela bidraget jämte sex (6) procents årlig ränta från uppsägningsdagen till dess full betalning sker, varvid det ankommer på barnavårdsnämnden att avgöra, om lånet är förfallet till betalning, dets att, därest hemmet inom nyssnämnda tid av tio år med barnavårdsnämndens medgivande eller samtycke nedlägges eller gives annan karaktär, återbetala den del av det lånfångna beloppet, som återstår sedan 'ho därav avdragits för varje år som verksamheten efter arbetenas slutförande drivits för barnavårds- nämndens räkning. 1926 Uti. nr 346 år 1950 Sedan ärendet remitterats till drätselnämnden; har denna nämnd den 26 september 1950 --- med överlämnande och åberopande av ett av kammarkontoret avgivet tjänsteutlåtande — tillstyrkt, att stadsfullmäktige av det i årets stat till fullmäktiges förfogande för oförutsedda utgifter ställda anslaget måtte anvisa barnavårdsnämnden ett anslag å 33,500 kronor, att på de av barnavårdsnämnden föreslagna villkoren tillhandahållas stadsmissionen såsom ränte- och amorteringsfritt lån till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av barnhemmet Furulid i Gnesta. K amma rk ont° re t anför i sitt tjänsteutlåtande i huvudsak följande. Stadsfullmäktige beslöt° den 15 maj 1950 att i princip tillstyrka den då före liggande planen till ombyggnad, dock med anhållan att vissa av barnavårdsdirek tören och kammarkontoret föreslagna modifikationer i planen måtte upptagas till prövning. I det reviderade förslag, som ligger till grund för den nu ingivna medelsfram- ställningen, har hänsyn i allt väsentligt tagits till de synpunkter och förslag, som kammarkontoret och dess granskningsman framförde vid ärendets tidigare behandling. Kammarkontoret får därför tillstyrka, att ombyggnaden utföres i enlighet med detta ritningsförslag, varvid kontoret dock i likhet med barnavårds- direktören förordar, att de påpekanden beträffande planlösningen av två perso- nalrum, som kontorets granskningsman gjort vid den nu företagna granskningen, beaktas vid byggnadsarbetenas utförande. Kostnaderna för ombyggnaden ha med stöd av infordrat anbud å byggnads- arbetena samt verkställda beräkningar beträffande övriga arbeten angivits till 33,500 kronor. Kammarkontorets granskningsman har uttalat, att anslagsbehovet såvitt nu kunde bedömas torde böra angivas till lägst det angivna beloppet med hänsyn till flera svårbedömbara •arbeten, såsom kostnaden för ny källartrappa med omläggning av rörledningar i källaren. Kammarkontoret finner sig därför kunna godtaga den angivna kostnaden. Stadsmissionen har i sin skrivelse till barnavårdsnämnden med begäran om utverkande av anslag från staden till ombyggnadskostnaderna hänvisat till stads- fullmäktiges ovannämnda beslut av den 15 maj 1950. Kammarkontoret får , med anledning härav framhålla, att detta beslut icke innefattade någon utfästelse från stadens sida att bestrida kostnaderna. Såsom barnavårdsdirektören anfört ankommer det emellertid å andra sidan jämlikt 40 § barnavårdslagen på staden att, i den mån erforderliga medel icke annorledes tillhandahållas, bestrida kostnaderna för detta i stadens barnhemsplan upptagna barnhem, vars platser äro avsedda för stadens behov. Staden bestrider också helt de årliga driftunder- skotten å detta barnhem och lämnar vidare stadsmissionen årliga bidrag till en mängd av dess övriga verksamhetsgrenar. Såväl vid den årliga prövningen av denna bidragsgivning som fortlöpande under året undersökes av barnavårdsnämn- den bland annat i vad mån stadsmissionen själv förfogar över eller kan anskaffa medel att insätta i de olika grenarna av verksamheten. Med hänsyn härtill har kammarkontoret icke ansett det motiverat att nu före- taga en förnyad undersökning av stadsmissionens ekonomiska ställning utan Uti. nr 346 år 1950 1927 funnit sig kunna utgå ifrån att den icke annorledes kan anskaffa medel till den nu avsedda ombyggnaden. Kammarkontoret får därför tillstyrka det begärda bidraget å 33,500 kronor. Detta bör lämnas i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån och på de villkor, som föreslagits av barnavårdsnämnden. Bidraget bör anvisas att utgå av stads- fullmäktiges medel för oförutsedda utgifter i innevarande års stat. Borgarrådsberedningen har anfört följande. I samband med att stadsfullmäktige bereddes tillfälle att yttra sig över förslaget till plan för ombyggnad av barnhemmet Furulid anförde barnavårds- direktören i av honom avgivet tjänsteutlåtande, att, då barnhemmet är upptaget i barnhemsplanen för Stockholms stad och dess platser äro avsedda för stadens behov, staden hade det ekonomiska ansvaret för barnhemmets bestånd och drift. Eftersom statsbidrag icke kan erhållas till kostnaderna för ändrings- arbeten på befintliga barnhem, ankomme det på staden att bekosta de om- byggnadsarbeten, som kunde befinnas erforderliga. Med hänsyn härtill remit- terades ärendet till drätselnämnden och ombyggnadsplanen underkastades byggnadsteknisk granskning av kammarkontoret, innan stadsfullmäktige be- slutade i frågan. Staden har för närvarande endast tillgång till 55 vårdplatser i barnhem för varaktig vård, nämligen förutom nämnda 12 platser i barnhemmet Furulid 43 platser i Boxtorps barnhem, vilket även äges av Stockholms stadsmission. Vid sammanträde den 18 september i år anvisade stadsfullmäktige medel för byg- gande av ett barnhem för varaktig vård i Orby med 15 platser. Även sedan detta barnhem blivit färdigställt, kommer ett betydande underskott av platser å barnhem för varaktig vård att föreligga. Staden kommer därför för avsevärd tid framåt att behöva utnyttja de nu tillgängliga vårdplatserna å barnhemmet Furulid. Med hänsyn härtill är det angeläget, att den planerade ombyggnaden kommer till stånd. Beredningen tillstyrker därför, att barnavårdsnämnden anvisas ett belopp å 33,500 kronor, att tillhandahållas Stockholms stadsmission såsom ränte- och amorteringsfritt lån till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ifrågavarande barnhem. Som förutsättning för lånet bör i enlighet med barnavårdsdirektörens förslag gälla, att det ankommer på ägaren av barnhemmet dels att, därest hemmet innan tio år förflutit efter bidragets utbetalande utan barnavårdsnämndens medgivande eller samtycke nedlägges eller ändrar karaktär, en månad efter uppsägning till Stockholms stad återbetala hela bidraget jämte 6 % årlig ränta från uppsägningsdagen till dess full betalning sker, varvid det anlommer på barnavårdsnämnden att avgöra, om lånet är förfallet till betalning, dels att, därest hemmet inom nyssnämnda tid av tio år med barnavårdsnämndens medgivande eller samtycke nedlägges eller gives annan karaktär, återbetala den del av det lånfångna beloppet, som återstår, sedan en tiondel därav avdragits för varje år, som verksamheten efter arbetenas slutförande drivits för barnavårdsnämndens räkning. Stadskollegiet biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hem- ställer, 1928 Uti. nr '346 år 1950 att stadsfullmäktige måtte av de i årets stat till fullmäktiges förfogande för oförutsedda utgifter ställda medlen anvisa barna- vårdsnämnden ett anslag å 33,500 kronor, att på de av nämnden föreslagna, ovan angivna villkoren tillhandahållas Stockholms stadsmission såsom ränte- och amorteringsfritt lån till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av barnhemmet Furulid i Gnesta. Stockholm den 26 oktober 1950.

Å stadskollegiets vägnar:

YNGVE LARSSON

HJ. MEHR Tor Löiquist

Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Erik Johans- son, Twengström, Åstrand, Wide, fru Kollberg, herrar Ljung, Knut Anderson. Frank, fru Höjer och fru Hagström (ersättare). Borgarråden: Herrar Aastrup, Agrenius, Wennström, Berglund, Görans son, Mehr, Tomson och Mårtens.