DOCSLIB.ORG

Textilfabrikerna Vid Barnängen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Textilfabrikerna Vid Barnängen TEXTILFABRIKERNA VID BARNÄNGEN BILDER UR STOCKHOLMS INDUSTRIHISTORIA UPPTECKNADE PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS BOMULLSSPINNERI- OCH VÄFVERIAKTIEBOLAG AV Holger Rosman 2 i Bokutgåva: Centraltryckeriet, Stockholm, 1929. Elektronisk version skapad av Världsbiblioteket i Stockholm och publicerad 2015-09-11. ISBN 978-91-982845-0-8 Detta verk (Textilfabrikerna vid Barnängen, av Holger Rosman), identifierat av Världsbiblioteket, är fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner. Boken är ett verk där upphovsrätten har löpt ut. Du får • Dela — kopiera och vidaredistribuera materialet oavsett medium eller format • Bearbeta — remixa, transformera, och bygg vidare på materialet Världsbiblioteket har skannat in, OCR-bearbetat och tillhandahåller verket i olika format: PDF, epub, mobi och HTML. Vid användning, hänvisa gärna till Världsbiblioteket. Det är dock inget krav. Vi är också nyfikna på hur du använt verket, så berätta gärna genom att skicka epost till [email protected]. Världsbiblioteket i Solidaritetshuset är ett specialbibliotek för globala rättvi- sefrågor och världslitteratur och ansvarar också för sajterna globalarkivet.se och varldslitteratur.se. Byggnaden, där biblioteket ligger, uppfördes 1782 som magasin och varulager till textilfabrikerna i Barnängen. ii INNEHÅLL Förord och källor ......................... iv Skiftande öden under 200 år 1 Barnängen ............................. 1 Barnängsmanufakturens föregångare ............... 5 Jacob Gavelius-Lagerstedt och hans anläggning .......... 14 De Lagerstedtska arvingarna .................... 32 Riddarhuset och Hans Ekman ................... 44 Riddarhuset som envåldsintressent ................ 60 Bröderna Apiarie ......................... 85 En avtynande industri ....................... 106 Hillska skolan å Barnängen .................... 116 Lars Hierta och hans sidenfabrik .................. 125 Stockholms bomullsspinneri- och väfveriaktiebolag 141 Föregångare inom bomullsbranschen ............... 141 Företagets igångsättande ...................... 149 Bolagsordningar och märkligare händelser ............. 157 Aktieägare och funktionärer .................... 162 Barnängsområdet och dess byggnader ............... 172 Thorshag och Katrineberg ..................... 189 Fabrikation och ekonomi ..................... 196 Bilagor 205 Privilegium för Jacob Gavelius 1687 ................ 205 Hallrättsberättelse 1741 ....................... 207 iii iv Beskrivning över byggnaderna 1745 ................ 214 Förteckning över aktieägarne 1870 ................. 229 Illustrationer 235 v FÖRORD OCH KÄLLOR Föreliggande arbete är utfört på uppdrag av Stockholms Bomullsspinneri- och Väfveriaktiebolag i anledning av firmans 60-åriga tillvaro. Då frågan väcktes på tal först i början på innevarande år, har det icke varit möjligt att efterleta och granska alla de källor, som kunna lämna material för Barnängens historia. Ej heller har tiden medgivit en så systematisk behandling av ämnet som önskvärt varit. Arbetet framträder därför endast som en lokal- historisk redogörelse för de viktigare händelserna och upptar icke till närma- re behandling de problem av teknisk, social och affärsorganisatorisk art, som beröra textilindustrien i dess helhet. I den tryckta litteraturen finnas ytterst få uppgifter om Barnängen. Några notiser i nyare handböcker utgå från en kortfattad artikel i Ferlins Stockholms stad, 1858. Den tid, då Riddarhuset var delägare i Barnängen, är behandlad i minnesskriften Sveriges Riddarhus, 1926. Hillska skolan å Barnängen är skild- rad av H. Ericsson 1885. Urkundspublikationer och statistisk litteratur inne- hålla även några användbara data, liksom fallet är med en del specialarbeten, som åberopas i vederbörligt sammanhang. Det övervägande antalet uppgifter har fått efterletas i otryckta källor. Det arkiv, som för närvarande finnes å Barnängen, omfattar endast tiden efter 1869, då det kunnat utnyttjas för Stockholms Bomullsspinneri- och Väfveri- aktiebolags historia. I Riksarkivet (RA) hava huvudsakligen beaktats de sam- lingar, som härröra från Kommerskollegium — årsberättelser, liggare och re- gistratur. Serierna Biographica och Städers Acta hava också granskats jämte en del handlingar från Svea Hovrätt och Högsta Domstolen. Särskilt en revi- sionsakt den 10 maj 1913 har givit goda hänvisningar. I övrigt hava uppgifter erhållits i Kammararkivet (KA), Krigsarkivet (Krigsark.), Riksbankens arkiv (Riksb.), Riddarhusarkivet (Ridd. ark.), Stockholms stads arkiv (Stadsark.), Rådhusarkivet (Rådh. ark.), Byggnadsnämnden (Byggn. n.), Stadsingenjörs- kontoret (Stadsing. k.). Brandkontoret (Brandk.), Upsala Universitetsbibli- otek (UB) - särskilt Westinska samlingen, som räddat flera av Svea Hovrätts äldre akter — Lunds Universitetsbibliotek, Nordiska Museet, Danviks hem och Stiftelsen Lars Hiertas minne. Flera enskilda personer hava också stått till vi tjänst med upplysningar. Källorna äro i de flesta fall angivna i noter, med arkivnamnen förkorta- de enligt antydningar här ovan. Vid citat i texten är den citerade handlingens stavning bibehållen endast om det äldre ordet haft en annan lydelse än det motsvarande nya. Landskaps- och byggnadsbilder äro, om intet annat angi- ves, från fotografier tagna 1929. De använda litografierna finnas i Stadens ar- kiv. Konstnären Arthur Sjögren har varit rådgivare vid utstyrseln, och Svens- ka Arkivbyrån har biträtt med insamlande av källmaterial. Stockholm den 15 november 1929. H. R. SKIFTANDE ÖDEN UNDER 200 ÅR BARNÄNGEN Det område, som går under namnet Barnängen, är beläget i sydöstra hör- net av Södermalm vid stranden av Hammarby sjö. Någon bestämd begräns- ning, som varit giltig tiderna igenom, har området icke. I våra dagar är det några kvarter, som bevarat Barnängsnamnet, men inom det forna Barnängs- området finnas också kvarter med andra namn. Första gången Barnängen omtalas är i några gårdshandlingar från mitten av 1600-talet. Området sammanhörde vid denna tid med Hammarby gård i Nacka socken, som givit namn åt den bredvidliggande sjön. Båda egendomar- na tillhörde Danviks hospital — Stockholms gamla barmhertighetsanstalt, som av Gustav Vasa flyttats från Gråmunkeholmen till Danviken. I hospitalets ägo kommo Brnängstomterna 1581, då de genom köp för- värvades från Venceslaus Herold, en Stockholmsköpman, som då och då om- talas i tidens handlingar. De synas vid denna tid ha utgjort en självständig egendom, eftersom de kallas »hemman» och icke betecknas såsom tillhöran- de någon av de omkringliggande gårdarna. Tomterna skulle användas för an- läggning av ett »barnhospital», och en mindre byggnad tyckes också där ha blivit uppförd. I de följande årens räkenskaper för Danviken talas om »det nya hospitalet» och om »barnestugan vid Hammarby sjön». I slutet av år- hundradet voro emellertid »barnestugoägorna» lagda till Danvikens ladu- gård Hammarby. År 1602 betecknas området som »Barnestuguängen», och 1 2 därifrån var steget ej långt till beteckningen »Barnängen», som några de- cennier efteråt förekommer i kontrakt om bortarrenderande av Hammarby gård.1 På en år 1646 upprättad karta över Danviks hospitals ägor förekommer namnet icke, liksom ej heller på en karta över Stockholm omkring 1650. Där- emot återfinnes namnet å en av stadsingenjören Johan Holm år 1674 upp- rättad karta över bredvidliggande tomter. En odaterad karta, som säkerligen härrör från 1670-talet, angiver närmare Barnängens gränser, som tydligen vo- ro med staket utmärkta.2 Barnängen sträckte sig vid denna tid från Danviks kyrkogata (nuv. Bon- degatan) söderut till den s. k. Vintertullen, där vägen över den frusna Ham- marbysjön hade landfäste vintertid, då trafikanterna från landsbygden före- drogo den genare vägen över isen. Västerut sträckte sig området bortåt back- sluttningarna från Hvita bergen, som bildade en naturlig ram för den rättsli- ga gränsen. Även norrut bidrogo bergssträckoma att isolera området, såsom framgår av den å sid. 25 återgivna kartskissen. Från Vintertullen i riktning mot Danviken i nordost gick en väg tvärsöver Barnängen. Förbindelsen med sta- den kunde nås över Danviks kyrkogata, eller om man ville undgå de många backarna, över Vintertullsgatan (nuv. Värmdögatan), som hade anknytning till den södra stadsdelens huvudstråk. Vidfogade flygbild visar än i dag de gamla gatuledemas sträckning, med Värmdögatan till vänster och Bondega- tan på högra sidan. En bergplatå norrut invid Bondegatan och några klippor utåt sjön i tomtens södra del gåvo med sina träd och sin kuperade terräng vild- marksinslaget åt området. Eljest var ängen låglänt eller på sina ställen sank. Till slåtteräng ansågs den mindre lämplig, utan användes den huvudsakligen till sommarbete för kreatur. Hela arealen torde kunna beräknas till bortåt 30 tunnland. 1Uppgifter benäget lämnade av kammarrådet Axel Klockhoff, som utrett frågan för ett snart utkommande arbete. 2Karta 1646 reproducerad i »Minnesskrift över Danviks hospital» (1915). Karta omkr. 1650 i Lantmäteristyrelsen. Holms tomtkartor av 1674 över »Södra förstadens östra del» i Stadsing. kont På grundval av dessa tomtkartor har rektor Carl Björling 1916 uppkonstruerat en karta över Catharina församling. Den odaterade kartan i Danviks hem. 3 Barnängen i fågelperspektiv. Flygfoto 1926 n:o A 46, Oscar Bladh. Ovisst är när Barnängsområdet började bebyggas. I Holms tomtbok av 1674 omtalas ingen uppdelning eller bebyggelse av ängen. År 1675 tyckes man ha haft planer på att vid Barnängen uppföra ett stenhus, i vilket folk, som tigg- de sin föda, kunde beredas tillfälle att själv förtjäna den — således en arbets- inrättning likartad med en
Load more

Recommended publications
  • Projektsammanställning Redan Avslutade Projekt Ur Nattljusvision
    GATU- OCH 2004-12-19 SIDA1(6) FASTIGHETSKONTORET Projektsammanställning Redan avslutade projekt ur Nattljusvision. Barnhusviken till tornen Pärlband nr. 3 Helgeandsholmen Pärlband nr. 4 Klara Mälarstrand Pärlband nr. 7 Klara Sjö Pärlband nr. 8 Munkbron Pärlband nr. 9 Norr Mälarstrand 2 Pärlband nr. 12 Nybrokajen, Nybroplan Pärlband nr. 13 och Ljussättning av platser och torg nr. 25 Serafimerstranden Pärlband nr. 15 Sjöbergsplan Pärlband nr. 16 Skeppsbron Pärlband nr. 17, Fasader ljussatta ned stolpbelysn. eller konsoler nr. 11 Strömgatan Pärlband nr. 22 Söder Mälarstrand Pärlband nr. 23 Djurgårdsbron Pärlband / Broar nr. 4, Effekt/Broar nr. 17 Järnvägsbron, gångbron Pärlband / Broar nr. 5 Norrbro Pärlband / Broar nr. 6 Skeppsholmsbron Pärlband / Broar nr. 9 Stadshusbron Pärlband / Broar nr. 10 Vasabron Pärlband / Broar nr. 11 Västerbron Pärlband / Broar nr. 12 Malmskillnadsgatan Effekt / Broar nr. 15 Regeringsgatan Effekt / Broar nr. 16 Norrbro Effekt / Broar nr. 18 Skeppsholmsbron Effekt / Broar nr. 20 Västerbron, östra sidan Effekt / Broar nr. 24 GATU- OCH 2004-12-19 SIDA2(6) FASTIGHETSKONTORET Birger Jarls Torn Kyrkor, Torn nr. 3 Hedvig Eleonoras Kyrka Kyrkor, Torn nr. 4 Högalidskyrkan Kyrkor, Torn nr. 5 Jakobs Kyrka Kyrkor, Torn nr. 6 Katarina Kyrka Kyrkor, Torn nr.8 Klara Kyrka Kyrkor, Torn nr. 9 Kungsholms Kyrka Kyrkor, Torn nr. 10 Kungstornen Kyrkor, Torn nr. 11 Maria Kyrka Kyrkor, Torn nr. 12 Oscars Kyrka Kyrkor, Torn nr. 15 Pinnen/Sergels Torg Kyrkor, Torn nr. 16 Rådhuset Kyrkor, Torn nr. 18 och Fasader på byggnader nr. 26 S:t Eriksbron, 1 st Kyrkor, Torn nr. 19 Sofia Kyrka Kyrkor, Torn nr. 21 Storkyrkan Kyrkor, Torn nr. 23 Södertorn Kyrkor, Torn nr.
    [Show full text]
  • Of the Royal Family Resided Mainly on the First Floor
    4 of Kings •srmatio on Berna and evolu MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Opuscula Historica Upsaliensia utges av Historiska institutionen vid Uppsala universitet och syftar till att sprida information om den forskning som bedrivs vid och i anslutning till institutionen. Huvudredaktör: Mikael Alm Redaktion: Josefin Englund, Jonas Lindström, Cristina Prytz och Patrik Winton. Löpande prenumeration tecknas genom skriftlig anmälan till Opuscula, Historiska institutionen, Box 628, 751 26 Uppsala, [email protected], http://www.hist.uu.se/opuscula/ Enstaka nummer kan beställas från Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala, www.ssp.nu, [email protected], telefon 018/36 55 66, telefax 018/36 52 77 Scripts of Kingship Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolution MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Distribution Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala [email protected], www.ssp.nu Cover illustration: Pehr Krafft (the Younger), The Coronation of Charles XIVJohn in Stockholm 1818 (detail). Nationalmuseum. Photo: Nationalmuseum, Stockholm. © The authors Graphic design: Elina Antell Print: Reklam & katalogtryck AB, Uppsala 2008 ISSN 0284-8783 ISBN 978-91-977312-2-5 Editors' Preface The following nine essays emanate from the interdisciplinary project The Making of a Dynasty (Sw: En dynasti blir till. Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan), financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation and directed by Nils Ekedahl. The introduction by Solfrid Söderlind is written specifically for this book, and Torkel Janssons contribution is an elaborated version of a previously published artide. The remaining seven essays were all presented as conference papers at the European Social Science and History Conference (ESSHC) in Amsterdam in March 2006.
    [Show full text]
  • The Supreme Court of Sweden
    Sweden Criminal Code Chapter 29 Section 2 In assessing criminal value, the following aggravating circumstances shall be given special consideration in addition to what is applicable to each and every type of crime : (…) 7. “whether a motive for the crime was to aggrieve a person, ethnic group or some other similar group of people by reason of race, colour, national or ethnic origin, religious belief or other similar circumstance.” Criminal Code Chapter 16 Section 8 A person who, in a disseminated statement or communication, threatens or expresses contempt for a national, ethnic or other such group of persons with allusion to race, colour, national or ethnic origin, or religious belief shall, be sentenced for agitation against a national or ethnic group to imprisonment for two years or, if the crime is petty, to a fine (L 1988 :835) 2011 Expert workshop on the prohibition of incitement to national, racial or religious hatred - Annex – European Legislations – L-L. Christians – 260 Case Law 2011 Expert workshop on the prohibition of incitement to national, racial or religious hatred - Annex – European Legislations – L-L. Christians – 261 Page 1 (17) THE SUPREME COURT OF SWEDEN JUDGMENT Case No. issued in Stockholm on 29 November 2005 B 1050-05 PLAINTIFF Prosecutor General Box 5553 114 85 Stockholm DEFENDANT Åke Ingemar Teodor Green Attorney and Public Defender : Percy Bratt, Member of the Swedish Bar, Advokatbyrån Bratt & Feinsilber Aktiebolag, Box 24164, 104 51 Stockholm NATURE OF CASE Agitation against a national or ethnic group et al DECISION APPEALED FROM Judgment issued by the Göta Court of Appeal on 11 February 2005 in case No.
    [Show full text]
  • 19,Akt 1938-09-01 Trafiken På SS Spårvägslinje 3 Nedlagd Nattetid
    93:1 SS LINJE 93 2021-04-20 utg 14 ?19,akt 1938-09-01 Trafiken på SS spårvägslinje 3 nedlagd nattetid och ersatt med busstrafik. Ny linje: Uppsalavägen från vändplan vid (dåv) HAGA SÖDRA grindar – Uppsalavägen (till 150m norr om nuv Norra Länken) – (dåv) Norrtullsvägen – Norrtull – Norrtullsgatan – Odenplan – Odengatan – Upplandsgatan – Norra Bantorget – Vasagatan – Tegelbacken – Vasabron – Riddarhusgränd – Riddarhustorget – Stora Nygatan Munkbron Munkbroleden – Kornhamnstorg – Västra Uppfarten (nuv Katarinavägen) – Södra Slingan Östra Uppfarten (nuv Skeppsbron) Västra Slussgatan – Södermalmstorg – Hornsgatan – Varvsgatan – slinga Högalidsgatan – Pålsundsgatan – HELENEBORGSGATAN – Varvsgatan. Trafik nattetid. 1939-09-08 Nedlagd pga restriktioner för bränsle till följd av krigsutbrottet, ersatt av SS spårvägslinje 3. _ _ _ _ 2015-06-19 Nytt linjenät för innerstadsbussarna i Stockholm. Återupptagen i ny sträckning, delvis ersättande SL linje 53 nattetid och 96: slinga Katarinavägen – Slussplan – Skeppsbron – Södermalmstorg – Pelikanslingan (SLUSSEN) – Katarinavägen – Renstiernas Gata – Folkungagatan – Tegelviksgatan – Nackagatan Barnängsgatan Tengdahlsgatan Barnängsgatan Nackagatan – Tegelviksgatan – Folkungagatan – Danviksbro – Värmdövägen Kanalvägen (nuv Henriksdalsvägen) – Hästholmsvägen – Hästholmsviadukten – Hästholmsvägen – Västra Finnbodavägen – Östra Finnbodavägen – Danvikshemsvägen – Henriksdalsbacken – Henriksdalsringen till vändplan vid posten (HENRIKSDALSBERGET). Trafik natt mot måndag-fredag kl 00.30-05, natt mot lördag-söndag
    [Show full text]
  • Historisk Stadsvandring Genom Gamla Stan Författare Och Illustratör: Carola Segerlund
    Historisk stadsvandring genom Gamla stan Författare och illustratör: Carola Segerlund Om vandringen Datera hus i Gamla stan på egen hand! Vandringen börjar på Ankarslutar är de järnbeslag man ser på hjälpa oss att ungefärligt avgöra hur gam- Södermalmstorg vid Slussen, gamla byggnader. De är slutet av balken malt ett hus är, då man har haft olika stil går vidare över Gamla stan som håller upp byggnaden, och eftersom genom århundraden, precis som med allt och avslutas längst ut på de är synliga har man genom årens lopp annat. Men man ska inte lita helt och hållet Riddarholmen. gjort dem vackra att se på genom olika på dem, eftersom gamla ankarslutar ibland Vandringen tar design. Ankarslutar kan genom designen återanvänts. Helgeandsholmen cirka en timme. Slottet Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid - 1600-tal 1550-1590-tal Barock 1600-tal 1620-1630-tal 1650-tal Riddarholmen T 1660-tal 1660-1690-tal 1700-tal 1750-tal 1750-tal Stadsholmen/Gamla stan Slussen Södermalm Sent 1700-tal 1850-tal T Stadsmuseet [s.1] Utkik från Södermalmstorg Gå upp för trapporna från Ryssgården (torget framför tunnelbanan och Stadsmuseet) mot Södermalmstorg och bussarna. Härifrån kan man se flera intressanta byggnader. 1. Stadsmuseet i Stockholm byggdes på 1600-talet och hette från början Södra Stadshuset. 1680 utbröt en brand och huset renoverades och fick ett nytt utseende. 4. Titta norrut mot Gamla Stan. Där i hörnan Under det sena mellan Slussplan och Skeppsbron står det gula 1600-talet flyttade Räntmästarhuset. Huset byggdes på kämnärrätten in, vilket 1660-talet, troligen av Nicodemus Tessin den är motsvarande dagens tingsrätt.
    [Show full text]
  • Vård Och Underhåll Av Fastigheter I Gamla Stan
    Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan Stadsmuseet rapporterar | 87 Omslagsbild: Mattias Ek år 2015, SSM_10007263 Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Kersti Lilja Foto: Mattias Ek (där annat inte anges) Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Vitt grafiska, 2016 Publicering: 2016 ISBN 978-91-87287-57-2 © Stadsmuseet Förord Stadsmuseet i Stockholm har under 2014 och 2015 tagit fram föreliggande skrift, för att svara på de mest grundläggande av de många frågor om ombyggnader, renovering, vård och underhåll av Gamla stans bebyggelse som kommer till museets antikvarier. Rapporten har tagits fram av Kersti Lilja vid Kulturmiljöenheten med stöd av expertis från olika områden, inom och utom museet. För bildmaterialet ansvarar Stads- museets fotografer där annat inte anges. Arbetet har delvis finansierats med Kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen i Stockholm. Stockholm november 2015 Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie Innehåll Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan .................................5 1 Inledning ........................................................................................5 2 Gamla stans historia .........................................................................6 3 Kulturhistoriska värden ...................................................................9 4 Regelverk ..................................................................................... 10 4.1 Ändring av byggnad ................................................................ 11 4.2 Vem vänder man sig till
    [Show full text]
  • Historisk Stadsvandring Genom Gamla Stan Författare Och Illustratör: Carola Segerlund
    Historisk stadsvandring genom Gamla stan Författare och illustratör: Carola Segerlund Om vandringen Datera hus i Gamla stan på egen hand! Vandringen börjar på Ankarslutar är de järnbeslag man ser på hjälpa oss att ungefärligt avgöra hur gam- Södermalmstorg vid Slussen, gamla byggnader. De är slutet av balken malt ett hus är, då man har haft olika stil går vidare över Gamla stan som håller upp byggnaden, och eftersom genom århundraden, precis som med allt och avslutas längst ut på de är synliga har man genom årens lopp annat. Men man ska inte lita helt och hållet Riddarholmen. gjort dem vackra att se på genom olika på dem, eftersom gamla ankarslutar ibland Vandringen tar design. Ankarslutar kan genom designen återanvänts. Helgeandsholmen cirka en timme. Slottet Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid - 1600-tal 1550-1590-tal Barock 1600-tal 1620-1630-tal 1650-tal Riddarholmen T 1660-tal 1660-1690-tal 1700-tal 1750-tal 1750-tal Stadsholmen/Gamla stan Slussen Södermalm Sent 1700-tal 1850-tal T Stadsmuseet [s.1] Utkik från Södermalmstorg Gå upp för trapporna från Ryssgården (torget framför tunnelbanan och Stadsmuseet) upp mot Södermalmstorg. Ställ dig bredvid restaurang Strömmen, vid den mittersta portalformade vildvinsbeklädda pergolan. Härifrån kan man se flera intressanta byggnader. 1. Stadsmuseet i Stockholm byggdes på 1600-talet och hette från början Södra Stadshuset. 1680 utbröt en brand och huset renoverades och fick ett nytt utseende. 4. Titta norrut mot Gamla Stan. Där i hörnan Under det sena mellan Slussplan och Skeppsbron står det gula 1600-talet flyttade Räntmästarhuset. Huset byggdes på kämnärrätten in, vilket 1660-talet, troligen av Nicodemus Tessin den är motsvarande dagens tingsrätt.
    [Show full text]
  • Stockholm Architecture Guide PDF 2020
    WHAT Architect WHERE Notes Zone 1: Gamla Stan The Palace was largely built during the eighteenth century in the Italian Baroque style, on the spot where the “Tre Kronor” castle burned down in 1697. Visit the reception rooms with splendid interiors from the eighteenth and nineteenth centuries, Rikssalen (the Hall of Nicodemus Tessin the State) with Queen Kristina’s silver throne, and Ordenssalarna (Halls ***** The Royal Palace Younger and Carl of the Orders of Chivalry). You can also see Gustav III’s Museum of 107 70 Stockholm Hårleman Antiquities, the Tre Kronor Museum, and the Treasury. The Royal Palace also contains the Armory, with royal costumes and armor, as well as coronation carriages and magnificent coaches from the Royal Stable. Make sure not to miss the parade of soldiers and the daily changing of the guard. Admission 160,00 SEK. Mon-Sun (9am-5pm) The museum holds the collection of classical sculptures purchased by King Gustav III during his journey to Italy (1783–84). This is Sweden’s Gustav III's Museum Kungliga slottet, 116 **** oldest public art museum, recently renovated and housed in its original of Antiquities 45 Stockholm location in the Royal Palace. The Museum of Antiquities is open during the summer season May-September. Mon-Sun (10am-5pm) Stockholm’s medieval Cathedral, built in 1279, houses unique objects such as the St George and the Dragon sculpture (1489), the legendary Vädersoltavlan (1535) and Lena Lervik’s sculpture ”Joseph and Mary” Storkyrkan Nicodemus Tessin the **** Trångsund 1, 111 29 (2002). Since 1527, the Cathedral has been a Lutheran church.
    [Show full text]
  • Family Stories in Kristdala
    www.sabelskjold.se 2017 A word from our president I hope you had a good 2016 and are feeling excited about this church. The Bloomberg’s, from the US , wanted to renew their New Year with our big anniversary coming up! vows and then take the opportunity to see the Sabelskjöld brid- As always, last year went by very quickly. But it was also al crown. There were about a dozen relatives who attended a very eventful year with several meetings with relatives; both the celebration. Read Coe Bloomberg’s fine letter in the paper. with new acquaintances and with some a little more well known. The Bridal Crown was borrowed twice last year. You are When I sit down to write this, I am looking out on a gray and welcome to contact me if there are any couples who belong to somewhat rainy sky, so it’s actually quite nice to look back on the family and are planning to get married! some warm and wonderful memories. When early fall came, it was time for our annual meet- In January last year, I received an email from the US that be- ing and our traditional family reunion. This time we met in gan with the line: “I’m your cousin.” To my knowledge, I have the wonderfully warm and sunny Söderköping and there were no cousins, so imagine my first reaction! But as it turned out, about a hundred members attending. Obviously, there were she is a second cousin to my mother. Her name is Linda. She several familiar faces, but also some new ones.
    [Show full text]
  • HT 2005-3 399-420 Sennefelt.Pdf
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:3• 2005 Stockholmsliv – Riksdagsumgänge och identitetsformering under frihetstiden Av Karin Sennefelt Det var som att knacka på en bikupa, enligt riksdagsmannen Daniel Tilas. Kvällarna innan stånden skulle mötas började folk röra på sig, gick ut på ga- torna, vagnstrafiken intensifierades. Middagsbjudningar hölls i politikers hem och på krogarna. På de politiska klubbarna på vinkällarna var vinet gra- tis, det fanns villiga kortspelare och pengar i banken. I större och mindre säll- skap diskuterades taktiken inför morgondagens sessioner.1 Stockholm som politiskt centrum under en av de mest politiskt turbulenta perioderna i svensk historia förtjänar att studeras i sig: den svenska huvud- staden var liten, riksdagsmännen många; man höll möten i Stockholm under alla frihetstidens sexton riksdagsmöten. Vistelsen i Stockholm påverkade sä- kerligen dem som rest dit, liksom Stockholm inte kunde undgå att känna av de många besökarna. Denna artikel ägnas hur riksdagsmännen förhöll sig till varandra under tiden de var i Stockholm och var de träffades, det vill säga det politiska livets sociala och kulturella kontext – umgängeslivet. Med um- gängesliv avser jag här inte bara social interaktion i sin renaste form utan även ett socialt spel och regelverk för beteende och samtal, arenor för inter- aktion samt normer för inne- och uteslutning.2 Syftet är att understryka hu- vudstadens betydelse i det frihetstida politiska livet och att undersöka de funktioner umgängeslivet hade för dem som deltog i det. En studie av besö- karna till en stad fylld av politisk diskussion i frågor av nationell betydelse kan också kasta ljus över denna sfärs sociala gränser, dess informationsnät- verk, dess ideologi och de politiska möjligheter som erbjöds där.
    [Show full text]
  • Tydligare Trafikreglering I Gamla Stan. Återremiss
    2008-11-21 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Stig Gustavsson Till Trafikplanering 08-508 262 12 Trafik- och renhållningsnämnden [email protected] 2008-12-16 Tydligare trafikreglering i Gamla stan. Återremiss Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på återremissen 2. Trafik- och renhållningsnämnden ger trafikkontoret i uppdrag att genomföra de trafikjusteringar som föreslås i tjänsteutlåtandet Magdalena Bosson Förvaltningschef Staffan Forsell Tf avdelningschef Kristofer Tengliden Enhetschef Sammanfattning De trafikförändringar som genomfördes i Gamla Stan 2007-10-30 upplevs som otydliga, huvudsakligen beroende på att Stora Nygatan då fick avvikande trafikregler i förhållande till angränsande gator. I en skrivelse till nämnden föreslås att trafikreglerna tydliggörs samt att ett system med justerbara pollare skall installeras så att det inte skall gå att köra in på Stora Nygatan utan ”nyckel”. Vidare föreslås att angöringen till Lilla Nygatan förenklas och att dispenssystemet ses över. Vid nämndens sammanträde 2008-10-14 beslutades om återremittering av kontorets förslag. Kontoret fick i uppdrag att återkomma till nämnden med ytterligare åtgärder bl a för att minska genomfartstrafiken på Stora Nygatan. Bilaga 1: Skrivelse från Mikael Söderlund m.fl. (m), Inge-Britt Lundin m.fl.(fp), Anders Broberg (kd) Bilaga 2: Förslag till zonindelning \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\trn\2008-12-16\Dagordning\Tjänsteutlåtande\14.doc 1(6) 2008-11-21 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Trafikkontoret föreslår att den nordligaste delen av Stora Nygatan åter tillåts för trafik hela dygnet och att den långa södra delen som har mer gågatuliknande karaktär ges samma regler som Gamla Stan har öster om Stora Nygatan.
    [Show full text]
  • Bussrörelsen I Stockholm Med Omnejd
    Om bussrörelsen i Stockholm med omnejd AV STEN HOLMBERG AKTIEBOLAGET STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR 1958 i INNEHALLSFORTECKNING Hästomnibussarna 7 Motorbussar före 1919 14 Motorbusstrafiken tiden närmast efter första världskriget 22 Stockholm Ur intern motorbusstrafik 28 Utvecklingen efter pionjärtiden 36 • Tl'yckCl'i-AB Duhlhcrg & eo, Sthlm 10,,8 .. Hästomnibussarna l I Lundins och Strindbergs "Gamla på- eller avstigning hade han att f.<l Stockholm" berättas, att den första upprepa samma musikaliska presta­ ~ ::.:: hästomnibussen i vår stad sattes i tion. Det är icke utan att tanken ;;> l:l gång den 21 dec. 1835. Den hade riktas på någon scen i Dickens Pick­ bO 0;:s:: namnet Försöket - ett namnval, wickklubb och en stockholmsk mr 41 som visade sig väl lämpat efter för­ Weller tutande i hornet. ~" l ... hållandena. ) ~ På ett håll beskrivs vagnen som syn­ "­ Vagnen ägdes av två hantverkare, nerligen obekväm, på ett annat ­ " sadelmakare Duvander och snörma­ .~ Lars Hiertas Aftonblad - betygas, 'l:l kare Bretzner, och avgivk varje h halv timme från planen framför att i bekvämlighet och elegans kun­ Vetenskapsakademiens dåvarande de såväl vagnen som de förträffliga 00"....'" bO byggnad i Kungsbacken och passe­ hästarna, seldonen och betjäningens s:: { rade Drottninggatan, Nya bron (då­ klädsel mäta sig med vad som bjöds h varande namn på Norrbro), Mynt­ av samma slag i Paris. Lars Johan ""l:l ::! torget, Riddarhustorget, Stora Ny­ Hierta var icke blott en skicklig t gatan och stannade slutligen på tidningsman och framstående af­ ~ Järntorget. Därifrån vände den var­ färsman utan även en hjälpsam :<:'" je hel timme samma väg tillbaka. man, särskilt då det gällde något <i Trafiken började kl.
    [Show full text]