Att Känna Sin Målgrupp
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Expeditioner I Det Förflutna
Expeditioner i det förflutna Expeditioner i det förflutna Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början karin Gustavsson förord i 1 We don’t see things as they are, we see them as we are. Anaïs Nin 2 i KAPITEL 1 karin Gustavsson i Expeditioner i det förflutna Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början Nordiska museets handlingar 140 Nordiska museets förlag Stockholm 2014 förord i 3 Tryckt med bidrag från Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur, Letterstedtska föreningen och Landshövding Per Westlings fond. Bidrag till bearbetning av illustrationer och bilder från Gulli och Nils Strömboms fond. Denna utgåva är skyddad enligt licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar (BY-NC-ND). Nordiska museets förlag Box 27820, 115 93 Stockholm www.nordiskamuseet.se/förlag © Karin Gustavsson 2014 Nordiska museets handlingar 140 ISSN 0346-8585 ISbN 978-91-7108-570-2 Redaktör Anders Carlsson Omslag och grafisk form Göran Eklund Omslagsbild se sid. 148 Papper Arctic Volume White Typsnitt Hypatia Sans Pro & Minion Pro Tryck Printografen, Halmstad 2014 4 i KAPITEL 1 i innehåll Förord 7 Kapitel 1 – Inledning 11 Stockholm–Karlshamn, juni 1924 11 Problemområden och syften 13 Det empiriska fältet 14 Teoretiska utgångspunkter 18 Material och metod 23 Forskningsöversikt 28 Disposition 33 Kapitel 2 – Den samhälleliga och vetenskapliga kontexten 35 Resande -
Prop 1945___98
Kungl. Maj:ts proposition nr 98. 1 Nr 98. Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående an ordnande av lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt; given Stockholms slott den 16 februari 1945. Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över tommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt. GUSTAF. Fritiof Domö. Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stock holms slott den 16 februari 1945. Närvarande: Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther , statsråden Pehrsson -Bramstorp, Wigforss , Möller, Sköld , Q uensel, Bergquist , D omö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad , O hlin , Erlander , D anielson, Andrén . Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdeparte menten anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö. Genom ett den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms stad träffat avtal rörande vissa markfrågor i Stockholm m. m. (1940 års mark avtal) reglerades bland annat vissa fastighetsöverlåtelser mellan kronan och staden dels å västra delen av Riddarholmen, dels ock i staden mellan broarna och å Kungsholmen. Kronan erhöll genom detta avtal i staden mellan broarna äganderätten dels till vissa fastigheter mitt emot kansli- Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 98— 99. 855 45 2 Kungl. Maj:ts proposition nr 98. huset mellan Myntgatan, Salviigränd, Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget, dels ock till tomten nr 1 i kvarteret Nemesis (Gamla rådhuset). Sedan byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Majis uppdrag verkställt utred ning rörande användningen av de markområden och byggnader, som genom 1940 års avtal kommit i kronans ägo, framlade styrelsen i särskilda skrivelser den 19 februari 1944 ett i sina huvuddrag utformat förslag beträffande lös ningen av de viktigaste bland de statliga lokalfrågor, som äga samband med ifrågavarande fastighetsförvärv. -
Tomtar, Lucior & Kullor Görs Fina Till Jul
NUMMER 4, 2013 – ÅRGÅNG 16 TOMTAR, LUCIOR & KULLOR GÖRS FINA TILL JUL... JULEN ÅRETS HÖGTID FÖR SKANSENS KLÄDKAMMARE MARIE ANDERSSON MARIE AKTUELLT SKANSEN MARIE ANDERSSON MARIE ANDERSSON MARIE MARIE ANDERSSON MARIE JULEN — ÅRETS BRÅDASTE TID FÖR SKANSENS KLÄDKAMMARE ÖVER 500 FOLKDRÄKTER, TOMTE- säger Erik Torell. ”Sedan har vi en del från bland annat Sörmland KOSTYMER, LUCIADRÄKTER OCH ANDRA och Värmland också — regioner där Artur Hazelius var aktiv i PLAGG SKALL KLÄS PÅ TILL JUL att återuppliva gamla dräkttraditioner. Personalen på julmarkna- den har vinterdräkter från Dalarna med päls och pälskappor. Det Skansens Klädkammare spelar en enastående roll i att hålla är autentiskt då det förr var dalkullor som kom ned till Stock- svensk dräkthistoria levande. I samlingen finns över 20.000 holm för att arbeta på Skansens julmarknad.” dräkter, såväl original som kopior — en av Sveriges största textilsamlingar. I samlingen ingår även de kulturhistoriska Skan- sen-husens textilier i form av gardiner, mattor och sängkläder. MARIE ANDERSSON MARIE En huvuduppgift för Klädkammaren är att klä Skansens pedagoger och programaktörer i tids- och ortstypiska kläder. Julen är tillsammans med sommaren årets mest arbetsintensiva period för Klädkammarens personalstyrka om tolv personer vilka arbetar med provning, tvätt, vård, reparationer och nysöm- nad av kläder och textilier i samlingen. ”Vi har omkring 500 dräkter ute under julsäsongen”, berättar Erik Torell, intendent och enhetschef vid Klädkammaren. ”Det är folkdräkter till personalen på julmarknaden och i stugorna men också exempelvis modeplagg från förra sekelskiftet, tomtedräkter och Luciaskruder. Vi börjar arbeta med julen redan i oktober och är inte klara med allt arbete med eftervård förrän i april.” Ett nyckelbegrepp i allt arbete på klädkammaren är au- tencitet. -
SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2016 2 SWEDISH DIALECTS and FOLK TRADITIONS Journal of Dialectology, Sociolinguistics, Folklore Research and Cultural History
1 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2016 2 SWEDISH DIALECTS AND FOLK TRADITIONS Journal of dialectology, sociolinguistics, folklore research and cultural history Founded in 1878 by J. A. Lundell Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY FOR SWEDISH FOLK CULTURE, UPPSALA in collaboration with THE INSTITUTE FOR LANGUAGE AND FOLKLORE Editors: FREDRIK SKOTT and MATHIAS STRANDBERG Editorial board: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch. 2016 Volume 139 Distributed by Eddy.se 3 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria Grundad 1878 av J. A. Lundell Utgiven av KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR, UPPSALA i samarbete med INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN Redaktörer: FREDRIK SKOTT och MATHIAS STRANDBERG Redaktionsråd: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch. 2016 Årgång 139 Distribueras av Eddy.se 4 Årgång 139. H. 342 från början Samtliga forskningsartiklar som publiceras i tidskriften har genomgått anonymise- rad kollegial granskning av minst två granskare. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien Sättning: John Wilkinson, Textgruppen i Uppsala AB Omslag: Mathias Strandberg Distribution: eddy.se ab e-post: [email protected] Box 1310, 621 24 Visby. Telefon 0498-25 39 00 http://kgaa.bokorder.se ISSN 0347-1837 Printed in Sweden by RK tryck, 2017 5 Innehåll Förord . 7 JOHN HELGANDER, Älvdalska – språk eller dialekt? Perspektiv på de- batterad fråga . -
Projektsammanställning Redan Avslutade Projekt Ur Nattljusvision
GATU- OCH 2004-12-19 SIDA1(6) FASTIGHETSKONTORET Projektsammanställning Redan avslutade projekt ur Nattljusvision. Barnhusviken till tornen Pärlband nr. 3 Helgeandsholmen Pärlband nr. 4 Klara Mälarstrand Pärlband nr. 7 Klara Sjö Pärlband nr. 8 Munkbron Pärlband nr. 9 Norr Mälarstrand 2 Pärlband nr. 12 Nybrokajen, Nybroplan Pärlband nr. 13 och Ljussättning av platser och torg nr. 25 Serafimerstranden Pärlband nr. 15 Sjöbergsplan Pärlband nr. 16 Skeppsbron Pärlband nr. 17, Fasader ljussatta ned stolpbelysn. eller konsoler nr. 11 Strömgatan Pärlband nr. 22 Söder Mälarstrand Pärlband nr. 23 Djurgårdsbron Pärlband / Broar nr. 4, Effekt/Broar nr. 17 Järnvägsbron, gångbron Pärlband / Broar nr. 5 Norrbro Pärlband / Broar nr. 6 Skeppsholmsbron Pärlband / Broar nr. 9 Stadshusbron Pärlband / Broar nr. 10 Vasabron Pärlband / Broar nr. 11 Västerbron Pärlband / Broar nr. 12 Malmskillnadsgatan Effekt / Broar nr. 15 Regeringsgatan Effekt / Broar nr. 16 Norrbro Effekt / Broar nr. 18 Skeppsholmsbron Effekt / Broar nr. 20 Västerbron, östra sidan Effekt / Broar nr. 24 GATU- OCH 2004-12-19 SIDA2(6) FASTIGHETSKONTORET Birger Jarls Torn Kyrkor, Torn nr. 3 Hedvig Eleonoras Kyrka Kyrkor, Torn nr. 4 Högalidskyrkan Kyrkor, Torn nr. 5 Jakobs Kyrka Kyrkor, Torn nr. 6 Katarina Kyrka Kyrkor, Torn nr.8 Klara Kyrka Kyrkor, Torn nr. 9 Kungsholms Kyrka Kyrkor, Torn nr. 10 Kungstornen Kyrkor, Torn nr. 11 Maria Kyrka Kyrkor, Torn nr. 12 Oscars Kyrka Kyrkor, Torn nr. 15 Pinnen/Sergels Torg Kyrkor, Torn nr. 16 Rådhuset Kyrkor, Torn nr. 18 och Fasader på byggnader nr. 26 S:t Eriksbron, 1 st Kyrkor, Torn nr. 19 Sofia Kyrka Kyrkor, Torn nr. 21 Storkyrkan Kyrkor, Torn nr. 23 Södertorn Kyrkor, Torn nr. -
Of the Royal Family Resided Mainly on the First Floor
4 of Kings •srmatio on Berna and evolu MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Opuscula Historica Upsaliensia utges av Historiska institutionen vid Uppsala universitet och syftar till att sprida information om den forskning som bedrivs vid och i anslutning till institutionen. Huvudredaktör: Mikael Alm Redaktion: Josefin Englund, Jonas Lindström, Cristina Prytz och Patrik Winton. Löpande prenumeration tecknas genom skriftlig anmälan till Opuscula, Historiska institutionen, Box 628, 751 26 Uppsala, [email protected], http://www.hist.uu.se/opuscula/ Enstaka nummer kan beställas från Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala, www.ssp.nu, [email protected], telefon 018/36 55 66, telefax 018/36 52 77 Scripts of Kingship Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolution MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Distribution Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala [email protected], www.ssp.nu Cover illustration: Pehr Krafft (the Younger), The Coronation of Charles XIVJohn in Stockholm 1818 (detail). Nationalmuseum. Photo: Nationalmuseum, Stockholm. © The authors Graphic design: Elina Antell Print: Reklam & katalogtryck AB, Uppsala 2008 ISSN 0284-8783 ISBN 978-91-977312-2-5 Editors' Preface The following nine essays emanate from the interdisciplinary project The Making of a Dynasty (Sw: En dynasti blir till. Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan), financed by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation and directed by Nils Ekedahl. The introduction by Solfrid Söderlind is written specifically for this book, and Torkel Janssons contribution is an elaborated version of a previously published artide. The remaining seven essays were all presented as conference papers at the European Social Science and History Conference (ESSHC) in Amsterdam in March 2006. -
The Supreme Court of Sweden
Sweden Criminal Code Chapter 29 Section 2 In assessing criminal value, the following aggravating circumstances shall be given special consideration in addition to what is applicable to each and every type of crime : (…) 7. “whether a motive for the crime was to aggrieve a person, ethnic group or some other similar group of people by reason of race, colour, national or ethnic origin, religious belief or other similar circumstance.” Criminal Code Chapter 16 Section 8 A person who, in a disseminated statement or communication, threatens or expresses contempt for a national, ethnic or other such group of persons with allusion to race, colour, national or ethnic origin, or religious belief shall, be sentenced for agitation against a national or ethnic group to imprisonment for two years or, if the crime is petty, to a fine (L 1988 :835) 2011 Expert workshop on the prohibition of incitement to national, racial or religious hatred - Annex – European Legislations – L-L. Christians – 260 Case Law 2011 Expert workshop on the prohibition of incitement to national, racial or religious hatred - Annex – European Legislations – L-L. Christians – 261 Page 1 (17) THE SUPREME COURT OF SWEDEN JUDGMENT Case No. issued in Stockholm on 29 November 2005 B 1050-05 PLAINTIFF Prosecutor General Box 5553 114 85 Stockholm DEFENDANT Åke Ingemar Teodor Green Attorney and Public Defender : Percy Bratt, Member of the Swedish Bar, Advokatbyrån Bratt & Feinsilber Aktiebolag, Box 24164, 104 51 Stockholm NATURE OF CASE Agitation against a national or ethnic group et al DECISION APPEALED FROM Judgment issued by the Göta Court of Appeal on 11 February 2005 in case No. -
Årsredovisning Stiftelsen Nordiska Museet 2015 DETTA ÄR STIFTELSEN NORDISKA MUSEET
Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2015 DETTA ÄR STIFTELSEN NORDISKA MUSEET När språkforskaren och kulturhistorikern Artur Hazelius (1833–1901) gjorde sin första insamlings- resa i Dalarna 1872, ville han rädda en folkkultur som han trodde skulle gå förlorad. Året därpå, den 24 oktober, öppnade han den första utställningen under namnet Skandinavisk-Etnografiska samlingen vid Drottninggatan i centrala Stockholm. Redan 1880 hade samlingen blivit så omfat- tande att han ombildade den till stiftelsen Nordiska museet och i sitt överlåtelsebrev skänkte han samlingarna till svenska folket. En särskild nämnd med fem ledamöter skulle ansvara för verk- samheten, som även kom att inkludera Skansen, grundat 1891. Snart blev de tillfälliga utställningslokalerna för små. Planerna på det stora museibygget på Djur- gården växte fram med syftet att skapa ”en bra hemvist för museets utomordentliga samlingar och en stor nationell festhall”. Detta lade grunden för Nordiska museet och Skansen, som vid tiden för Artur Hazelius död hade vuxit till en nationell institution med internationell räckvidd. För Artur Hazelius stod människan i centrum. ”Känn dig själv” satte han som motto på museets emblem. Museet skulle bli en grund för kommande generationer att stå på. Föremålen som sam- lades in skulle beskrivas, registreras och resultaten publiceras. De vetenskapliga perspektiven skulle gå hand i hand med folkbildningsarbetet. Från och med 1963 tog staten ett större ekono- miskt ansvar för verksamheten och har sedan dess utsett nämndens ledamöter. Samtidigt avskil- des Skansen och blev en självständig stiftelse med egen styrelse. Institutionerna är fortfarande sammanflätade med varandra. Nordiska museet är i dag Sveriges största kulturhistoriska museum. Samlingarna speglar landets kulturhistoria från 1500-talet till nutid. -
19,Akt 1938-09-01 Trafiken På SS Spårvägslinje 3 Nedlagd Nattetid
93:1 SS LINJE 93 2021-04-20 utg 14 ?19,akt 1938-09-01 Trafiken på SS spårvägslinje 3 nedlagd nattetid och ersatt med busstrafik. Ny linje: Uppsalavägen från vändplan vid (dåv) HAGA SÖDRA grindar – Uppsalavägen (till 150m norr om nuv Norra Länken) – (dåv) Norrtullsvägen – Norrtull – Norrtullsgatan – Odenplan – Odengatan – Upplandsgatan – Norra Bantorget – Vasagatan – Tegelbacken – Vasabron – Riddarhusgränd – Riddarhustorget – Stora Nygatan Munkbron Munkbroleden – Kornhamnstorg – Västra Uppfarten (nuv Katarinavägen) – Södra Slingan Östra Uppfarten (nuv Skeppsbron) Västra Slussgatan – Södermalmstorg – Hornsgatan – Varvsgatan – slinga Högalidsgatan – Pålsundsgatan – HELENEBORGSGATAN – Varvsgatan. Trafik nattetid. 1939-09-08 Nedlagd pga restriktioner för bränsle till följd av krigsutbrottet, ersatt av SS spårvägslinje 3. _ _ _ _ 2015-06-19 Nytt linjenät för innerstadsbussarna i Stockholm. Återupptagen i ny sträckning, delvis ersättande SL linje 53 nattetid och 96: slinga Katarinavägen – Slussplan – Skeppsbron – Södermalmstorg – Pelikanslingan (SLUSSEN) – Katarinavägen – Renstiernas Gata – Folkungagatan – Tegelviksgatan – Nackagatan Barnängsgatan Tengdahlsgatan Barnängsgatan Nackagatan – Tegelviksgatan – Folkungagatan – Danviksbro – Värmdövägen Kanalvägen (nuv Henriksdalsvägen) – Hästholmsvägen – Hästholmsviadukten – Hästholmsvägen – Västra Finnbodavägen – Östra Finnbodavägen – Danvikshemsvägen – Henriksdalsbacken – Henriksdalsringen till vändplan vid posten (HENRIKSDALSBERGET). Trafik natt mot måndag-fredag kl 00.30-05, natt mot lördag-söndag -
Annexet I Kvarteret Cephalus Vid Myntgatan I Staden Mellan Broarna
Uti. nr 135 år 1945 7 61 Nr 135. Utlåtande angående markuppgörelse i fråga om det nya kanslihus- annexet i kvarteret Cephalus vid Myntgatan i Staden Mellan Broarna. Efter framställning från kungl byggnadsstyrelsen har upptagits Det föreliggande frågan om den ändring av stadsplanen, som erfordras för genomförande av ärendet. det av 1944 års riksdag godkända förslaget till kanslihusannex i kvarteret Cephalus i Staden Mellan Broarna. Sedan vederbörande myndigheters yttrande inhämtats, hava förhandlingar ägt rum mellan representanter för stadskollegiet och byggnadsstyrelsen an- gående den nya stadsplanens detaljutformning samt om de markuppgörelser, som dess genomförande betingar. Dessa förhandlingar hava numera lett till definitivt resultat, för vilket här nedan skall närmare redogöras. I första hand må emellertid erinras om tidigare stadsplaner och mark- uppgörelser mellan kronan och staden angående utformningen av trakten kring Myntgatan. Enligt den mellan kronan och staden den 8 november 1940 träffade uppgörel- 1940 års sen, 1940 års m ark a v t al (Kf 30/1940), överlät staden till kronan bland annat markavtal samt ett mellan Myntgatan, Salviigränd, Västerlånggatan, Storkyrkobrinken och 1942 års Riddarhustorget beläget område, bestående av följande fastigheter, nämligen stadsplan. tomterna nris 1, 2, 4 och 5 samt del av tomten nr 6 i kvarteret Minoturus, tom- terna nris 2, 3, 4, 5.6, 7 och 8 samt del av tomten nr 1.9 i kvarteret Nessus, tomterna nris 4, 5, 6, 7, 8 och 9 samt delar av tomterna nris 3 och 11 i kvarteret Lychaon, tomten nr 4 samt del av tomten nr 2.7 i kvarteret Cephalus även, som delar av de mellanliggande gränderna Stenbastugränd, Kolmätargränd och Klockgjutargränd. -
Årsredovisning 2020 (PDF)
Årsredovisning stiftelsen nordiska museet 2020 OM STIFTELSEN NORDISKA MUSEET När språkforskaren och kulturhistorikern Artur Hazelius (1833–1901) gjorde sin första insamlingsresa i Dalarna ville han dokumentera en folkkultur som han trodde skulle gå förlorad. Året därpå, 1873, öppnade han den första utställningen, Skandinavisk-Etnografiska samlingen, på Drottninggatan i Stockholm. Redan 1880 hade samlingen blivit så omfattande att han ombildade den till Stiftelsen Nordiska museet. I sitt överlåtelsebrev skänkte han samlingarna till svenska folket. En särskild nämnd skulle ansvara för verksamheten, som även kom att inkludera Skansen, grundat 1891. De tillfälliga utställningslokalerna blev snart för små. Planerna på det stora museibygget på Djurgården växte fram med syftet att skapa ”en bra hemvist” för museets samlingar och därtill ”en stor nationell festhall”. Detta lade grunden för Nordiska museet och Skansen, som vid tiden för Artur Hazelius död hade vuxit till en nationell institution med internationell räckvidd. För honom stod människan i centrum och han satte ”Känn dig själv” som motto på museets emblem. Föremålen som samlades in skulle samtidigt beskrivas, registreras och resultaten publiceras. Vetenskapliga perspektiv gick hand i hand med folkbildning. Från och med 1963 tog staten ett större ekonomiskt ansvar för stiftelsens verksamhet och har sedan dess utsett nämndens ledamöter. Samma år avskildes Skansen och blev en självständig stiftelse med egen styrelse. Institutionerna är fortfarande sammanflätade med varandra. Stiftelsen Nordiska museet är i dag Sveriges största kulturhistoriska museum. Samlingarna speglar landets kulturhistoria från 1500-talet till nutid. Föremålssamlingen omfattar ca 1,5 miljoner objekt och tar ca 25 000 kvadratmeter magasinsyta i anspråk. Arkivet omfattar drygt 5 500 och biblioteket ca 4 000 hyllmeter material. -
Historisk Stadsvandring Genom Gamla Stan Författare Och Illustratör: Carola Segerlund
Historisk stadsvandring genom Gamla stan Författare och illustratör: Carola Segerlund Om vandringen Datera hus i Gamla stan på egen hand! Vandringen börjar på Ankarslutar är de järnbeslag man ser på hjälpa oss att ungefärligt avgöra hur gam- Södermalmstorg vid Slussen, gamla byggnader. De är slutet av balken malt ett hus är, då man har haft olika stil går vidare över Gamla stan som håller upp byggnaden, och eftersom genom århundraden, precis som med allt och avslutas längst ut på de är synliga har man genom årens lopp annat. Men man ska inte lita helt och hållet Riddarholmen. gjort dem vackra att se på genom olika på dem, eftersom gamla ankarslutar ibland Vandringen tar design. Ankarslutar kan genom designen återanvänts. Helgeandsholmen cirka en timme. Slottet Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid - 1600-tal 1550-1590-tal Barock 1600-tal 1620-1630-tal 1650-tal Riddarholmen T 1660-tal 1660-1690-tal 1700-tal 1750-tal 1750-tal Stadsholmen/Gamla stan Slussen Södermalm Sent 1700-tal 1850-tal T Stadsmuseet [s.1] Utkik från Södermalmstorg Gå upp för trapporna från Ryssgården (torget framför tunnelbanan och Stadsmuseet) mot Södermalmstorg och bussarna. Härifrån kan man se flera intressanta byggnader. 1. Stadsmuseet i Stockholm byggdes på 1600-talet och hette från början Södra Stadshuset. 1680 utbröt en brand och huset renoverades och fick ett nytt utseende. 4. Titta norrut mot Gamla Stan. Där i hörnan Under det sena mellan Slussplan och Skeppsbron står det gula 1600-talet flyttade Räntmästarhuset. Huset byggdes på kämnärrätten in, vilket 1660-talet, troligen av Nicodemus Tessin den är motsvarande dagens tingsrätt.