Svenska Etnologer Och Folklorister Ett Ämnes Historia Är Dess Företrädares
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Svenska etnologer och folklorister Ett ämnes historia är dess företrädares. I Svenska etnologer och folklorister möter vi internationellt kända forskare men också sådana som verkat mer på lokal nivå. Här presenteras professorer såväl som museimän, både skrivbordsteoretiker och fältforskare. Genom trettiofem biografier får vi i boken inblickar i enskilda forskares verksamhet, i avhandlingar och karriärer men också i akademiska intriger och strider. Sammantaget tecknas en bild av vilka frågor som stått på dagordningen inom det etnofolkloristiska ämnesområdet, vilket ger en initierad beskrivning av ämnets utveckling under 150 år. Redaktionskommittén för Svenska etnologer och folklorister har bestått av Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott. Hellspong och Skott är volymens redaktörer. Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Distribution: Swedish Science Press Box 118 SE-751 04 Uppsala ISSN 0065-0897 E-post: [email protected] ISBN 978-91-85352-83-8 1 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI 109 2 sid2 3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CIX Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Redaktionskommitté: Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott UPPSALA 2010 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 4 Omslagsbild: Etnologisk expedition till Västerdalarna 1926. Från vänster: Erik Lind- stein, Nils Berglind, Sigurd Erixon, Olle Homman, Evert Eriksson, Sigfrid Svensson och Sam Owen Jansson. Foto: Nordiska museet. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2010 ISSN 0065-0897 ISBN 978-91-85352-83-8 Printed in Sweden 2010 Textgruppen i Uppsala AB 5 Innehåll Förord . 7 Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (1818–1889) av Nils-Arvid Bringéus . 9 Nils Gabriel Djurklou (1829–1904) av Britt-Marie Insulander . 17 Johan Nordlander (1853–1934) av Lars-Erik Edlund . 25 Nils Edvard Hammarstedt (1861–1939) av Bengt af Klintberg . 33 Nils Keyland (1867–1924) av Jan Garnert . 41 Louise Hagberg (1868–1944) av Birgitta Skarin Frykman . 51 Martin P:n Nilsson (1874–1967) av Catharina Raudvere . 61 Hilding Celander (1876–1965) av Fredrik Skott . 69 Carl Wilhelm von Sydow (1887–1952) av Nils-Arvid Bringéus . 79 Nils Lithberg (1883–1934) av Birgitta Svensson . 87 Waldemar Liungman (1883–1978) av Bengt af Klintberg . 95 Ernst Klein (1887–1937) av Barbro Klein . 105 Sigurd Erixon (1888–1968) av Karl-Olov Arnstberg . 113 Åke Campbell (1891–1957) av Nils-Arvid Bringéus . 121 Ella Odstedt (1892–1967) av Agneta Lilja . 127 Ernst Manker (1893–1972) av Eva Silvén . 135 Sven Liljeblad (1899–2000) av Jan-Öjvind Swahn . 143 Dag Strömbäck (1900–1978) av Bo Almqvist . 151 John Granlund (1901–1982) av Mats Hellspong . 161 Olof Hasslöf (1901–1994) av Nils Nilsson . 169 Sigfrid Svensson (1901–1984) av Sven B. Ek . 177 Gösta Berg (1903–1993) av Janken Myrdal . 187 Albert (Nilsson) Eskeröd (1904–1987) av Orvar Löfgren . 195 Gunnar Granberg (1906–1983) av Jochum Stattin . 203 Carl-Herman Tillhagen (1906–2002) av Bengt af Klintberg . 211 Julius Ejdestam (1912–1992) av Anders Gustavsson . 219 Gertrud Grenander Nyberg (1912–2003) av Janken Myrdal . 225 Anna-Maja Nylén (1912–1976) av Sofia Danielson . 231 Alfa Olsson (1914–1967) av Christina Fjellström . 239 Mats Rehnberg (1915–1984) av Mats Hellspong . 245 Brita Egardt (1916–1990) av Jonas Frykman . 253 Börje Hanssen (1917–1979) av Birgitta Svensson . 261 Anna Birgitta Rooth (1919–2000) av Jan-Öjvind Swahn . 271 Phebe Fjellström (1924–2007) av Katarina Ek-Nilsson . 277 Bengt R. Jonsson (1930–2008) av Sven-Bertil Jansson . 285 Författare . 295 6 7 Förord Inom flera ämnesområden vid våra universitet har behovet av forskarbiografier gjort sig alltmera kännbart. Etnologiämnet – som i Sverige även omfattar folk- loristiken – genomgår för närvarande genomgripande förändringar, bl.a. genom att infogas i större institutioner med nya benämningar. För de forskare som vill slå vakt om den etnologiska ämnesidentiteten är det angeläget att sprida kunskap om dem som byggt upp den och tidigare arbetat inom detta forskningsfält. En hemställan av Nils-Arvid Bringéus till Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur att publicera ett arbete om svenska etnologer och folklorister mottogs positivt och Akademien beslöt att infoga det i sin Acta-serie. En redak- tionskommitté bildades med företrädare för olika ämnessektorer, institutions- orter och ålderskategorier inom det etnofolkloristiska ämnesområdet. Ett fåtal svenska forskare har tidigare behandlats i Biographica. Nordic Folklorists of the Past. Studies in Honour of Jouko Hautala 27/6 1970 liksom i boken P. A. Säve och hans samtida (1988). Efter ingående diskussioner har vi valt ut 35 representativa och betydelsefulla forskare, som vi anser bör vara med i detta sammelverk om bortgångna svenska etnologer och folklorister. Det är ett urval som naturligtvis kan diskuteras ur flera synvinklar. Vi har strävat efter att de som biograferas tillsammans skall representera hela det etnologiska forskningsfältet, såväl 1800-talets pionjärer, verksamma i en tid när ännu ingen etnologisk eller folkloristisk utbildning vid universiteten existerade, som 1900-talets professorer och docenter i ämnet, och forskare verksamma vid kul- turhistoriska museer och arkiv. I varje artikel skildras levnadsmiljö, utbildning och anställningar liksom de viktigaste arbetena och deras reception. De biograferade har i görligaste mån skildrats utifrån sin samtida betydelse, men även deras aktualitet i dag belyses. Författarna har haft frihet att inom det begränsade utrymmet utforma artiklarna efter eget omdöme, gärna med en personlig ton och med såväl positiva som ne- gativa värderingar. Artiklarna har granskats vid ett flertal redaktionsmöten. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens sekreterare Mats Hellspong har därvid fungerat som redaktionssekreterare och han har även svarat för kontakten med författarna. Fredrik Skott och redaktören för Akademiens skriftserier Maj Reinhammar har ansvarat för den slutliga utformningen. Även om målgruppen främst är etnologer och folklorister i och utanför Sverige, hoppas vi att skriften också når en intresserad allmänhet. Vi tackar alla medverkande för god respons och samarbetsvilja. Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott 8 Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (1818–1889) 9 Gunnar Olof Hyltén- Cavallius (1818–1889) Nils-Arvid Bringéus Foto: Kungliga biblioteket, biblioteket, Stockholm. Foto: Kungliga Samuel Ödmann fäste genom sin lilla skrift Hågkomster från hembygden och skolan (1830) uppmärksamheten både på den kulturmiljö där Gunnar Olof Hyl- tén-Cavallius hade sin rötter och på hans stamfader på moderns sida. Hans bror Carl Erngisle skulle i Ödmanns efterföljd 1838 teckna samma miljö en genera- tion senare. Då morfadern inte hade några söner som kom till vuxen ålder, kon- serverade dottersönerna namnet Hyltenius genom att förena det med sitt eget släktnamn i formen Hyltén-Cavallius. Efter studier i gymnasiet i Växjö kom Gunnar Olof till universitetet i Uppsala nyåret 1835. Avgörande för hans kom- mande intresseriktning var dock en kondition i Sörmland hösten samma år då han kom över ett exemplar av Geijer–Afzelius Svenska folkvisor och själv bör- jade göra uppteckningar. När han återkommit till Uppsala blev det dock de småländska dialektorden, som han samlat med bistånd av sin far, som han ut- gav i avhandlingen Vocabularium Vaerendicum och försvarade i december 1837. Våren 1839 disputerade han pro gradu på en andra del och fick av Atter- bom mottaga magisterkransen. Då möjligheter till fortsatt verksamhet vid universitetet inte yppades knöts Hyltén-Cavallius hösten 1839 till Kungliga biblioteket, där han kvarstod i aktiv tjänst till 1856. Av största betydelse blev den kontakt han fick med den eng- elske litteratören och runforskaren George Stephens hos vilken han bodde från 1841 till sitt giftermål 1847 (Eriksson 2008:29 ff.). Redan i Sörmland hade Hyltén-Cavallius samlat folksagor, och tillsam- mans med Stephens publicerade han 1844 en första samling av Svenska folk- sagor och äfventyr, följd av en andra del 1849. Förebilden var bröderna Grimms Kinder- und Hausmärchen (1812–1814), och första delen är tilläg- nad dem. Hyltén-Cavallius var huvudansvarig för texterna, medan Stephens bidrog med kommentarer och hänvisningar till tryckta paralleller. Vid utgiv- ningen hade Hyltén-Cavallius överarbetat texterna i arkaiserande stil. Jöran 10 Nils-Arvid Bringéus Sahlgren har i sin nyutgåva givit exempel på influenser från folkvisor och fornsvensk litteratur ( Svenska sagor ). I sina memoarer (1929) skriver Hyltén- Cavallius själv: Stilen, som bort nöja sig med att vara lätt och elegant, eftersträvade i stället en slags klassicitet, bildad efter medeltidens smak, och förekom därför ovanlig och främman- de. Men framför allt, hela saken var för den överbildade svenska nationen alldeles ny och tillika alldeles likgiltig. Tack vare att planerna på fortsatt utgivning avstannade, bevarades emellertid huvudparten av Hyltén-Cavallius sagosamlingar i sin ursprungliga form till ef- tervärlden. De publicerades av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 1937–1942. I anledning av hundraårsminnet av den första utgåvan gavs de även ut i en praktupplaga i fem band 1943–1945 av Jöran Sahlgren. Häri ingår även de upp- teckningar Hyltén-Cavallius genom sin far fått av Sven Sederström och Mickel i Långhult. Jämsides med folksagorna