Expeditioner I Det Förflutna
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Expeditioner i det förflutna Expeditioner i det förflutna Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början karin Gustavsson förord i 1 We don’t see things as they are, we see them as we are. Anaïs Nin 2 i KAPITEL 1 karin Gustavsson i Expeditioner i det förflutna Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början Nordiska museets handlingar 140 Nordiska museets förlag Stockholm 2014 förord i 3 Tryckt med bidrag från Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur, Letterstedtska föreningen och Landshövding Per Westlings fond. Bidrag till bearbetning av illustrationer och bilder från Gulli och Nils Strömboms fond. Denna utgåva är skyddad enligt licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar (BY-NC-ND). Nordiska museets förlag Box 27820, 115 93 Stockholm www.nordiskamuseet.se/förlag © Karin Gustavsson 2014 Nordiska museets handlingar 140 ISSN 0346-8585 ISbN 978-91-7108-570-2 Redaktör Anders Carlsson Omslag och grafisk form Göran Eklund Omslagsbild se sid. 148 Papper Arctic Volume White Typsnitt Hypatia Sans Pro & Minion Pro Tryck Printografen, Halmstad 2014 4 i KAPITEL 1 i innehåll Förord 7 Kapitel 1 – Inledning 11 Stockholm–Karlshamn, juni 1924 11 Problemområden och syften 13 Det empiriska fältet 14 Teoretiska utgångspunkter 18 Material och metod 23 Forskningsöversikt 28 Disposition 33 Kapitel 2 – Den samhälleliga och vetenskapliga kontexten 35 Resande och rörelse i vetenskapen 36 Vetenskapliga ideal 37 Nationalism, regionalitet och modernitet 46 Kreativitet, drivkrafter och nätverk 51 Utredning och betänkande 53 Sverige, Norden, Europa – det förflutna finns överallt 54 Museum som kontext 55 Kapitel 3 – Blick för det förflutna 59 Mannens blick för män 59 Rätt kompetens 65 Var fanns allmogekulturen? 68 Det ålderdomligas företrädesrätt 71 Troféer 79 Möten med uppgiftslämnarna 84 Blicken i gemenskap 89 förord i 5 Kapitel 4 – Rörelse i rummet 95 Ett ovärderligt redskap 96 Övergång till bil 100 Den räta linjen genom landskapet 104 Kapitel 5 – Fältarbetets föremål 107 Teknik för tusen år 108 Betraktaren skapar bilden 122 Vansklig teknik 128 Kapitel 6 – Uppmätning och ritande 139 Teckning som tolkning 149 Rekonstruktion – bakom samtidens skymmande lager 162 Från världen till text 171 Kapitel 7 – Materialiserad kunskap 177 Omvandlingar 179 Materialitetens vikt 181 Att kvantifiera det förflutna 186 Kapitel 8 – Kulturens ordnande 191 Tankestil, praktik och teknik 192 Ordning och oordning 198 Teknik, bilder och inskriptioner 199 Förtätning av det förflutna 200 Noter 207 English summary 222 Källor och litteratur 229 Personregister 238 6 i KAPITEL 1 i förord Det har varit en stor förmån att få ha varit verksam Det finns ett kreativt samarbete mellan etnologi- vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds ämnet vid olika svenska lärosäten som jag har haft universitet. Jag vill rikta ett tack till miljön som hel- förmånen att få vara en del av. Nationella doktorand- het, och i det tacket inkludera alla verksamma på den kurser och textseminarier har gett viktiga inspel etnologiska avdelningen, de andra ämnena vid in- från både doktorandkollegor och seniora forskare. stitutionen liksom den administrativa personalen. Ett varmt tack till er alla! År 2013 deltog jag i en kurs Mina handledare Lars-Eric Jönsson och Fredrik inom Forskarskolan i kulturhistoriska studier vid Nilsson har granskat mina texter i varierande Stockholms universitet och jag vill tacka lärare och stadier och föreslagit förändringar, som har lett till doktorander där för engagemang i mitt projekt. avsevärda förbättringar. Stort tack för att ni stod ut! Jag har fått möjlighet att presentera texter vid flera Flera andra läsare har tagit sig an manuset i olika olika tillfällen och i andra miljöer än min hemmain- skeden. Ett särskilt tack riktar jag till Birgitta Svens- stitution. Seminarier vid Institutionen för histori ska son, Inger Lövkrona, Gunnar Broberg och Kristina studier vid Malmö högskola, Institutionen för kul- Lundblad. Jag vill också tacka Magnus Wikdahl som turvård i Göteborg, etnologiseminariet vid Stock- var opponent vid mitt slutseminarium, samt alla när- holms universitet samt museiseminariet vid Nordiska varande som då lämnade bidrag till textens slutför- museet har gett många värdefulla synpunkter. Tom ande. Gunilla Törnvall, Jens Arvidson och Johanna O’Dell bjöd sommaren 2011 in den etnologiska av- Rosenqvist, liksom Henrik Ranby som också läste delningens doktorander till ett hemtrevligt utbyte texten i det stadiet, kom med värdefulla synpunkter. av text och erfarenhet, som gav ytterligare inspira- Carina Sjöholm, Orvar Löfgren och Tom O’Dell tion. Genom Kjell och Märta Beijers stiftelse fick var slutläsare av manuset våren 2014 och bidrog till jag möjlighet att presentera avhandlingsprojektet att göra texten skarpare och tydligare. Margareta vid de svenska historiedagarna i Stockholm 2011. Tellenbach granskade akribi och språkbehandling Stort tack till alla som i dessa sammanhang bidragit och räddade mig från mer än ett platt formaliafall. med sin tid och sina erfarenheter till mitt projekt. förord i 7 En stunds vila och kontemplation under 1920 års Skåneexpedition. Bruno Kjellström stod bakom kameran och sannolikt är det Harry Henschen som poserar på stenbron över Rönneå i Västra Sönnarslövs socken, nära Klippans samhälle. Under armen har han sitt kartfodral. Helsingborgs museer. 8 i förord Mina etnologiska doktorandkollegor Niclas licentiatexamen som slutmål. År 2010 erhöll jag en Hagen, Helena Larsson, Dragan Nicolic, Åsa Alftberg, fakultetsfinansierad doktorandtjänst och projektet Niklas Ingmarsson, Andréa Wiszmeg, Jón Þór kunde utvidgas till en doktorsavhandling. Ett stort Pétursson och Meghan Cridland har liksom doktor- tack till stiftelsens forskningsråd som trott på mig anderna från institutionens andra ämnen stått och kulturintendenten vid Krapperup, Eva Lillien- för kollegialt stöd och ett positivt arbetsklimat. berg Olsson, för positiv support hela vägen, liksom till Etnologkollegorna Gabriella Nilsson, Ingrid Fio- den lärda krets som kallas Krapperupsakademien. retos, Anna Burstedt och Charlotte Hagström har Under doktorandtiden har jag njutit av natura- liksom Karin Salomonsson bidragit till att förgylla förmåner på flera inspirerande platser som har gett vardagen i skrivträsket. Den har också avsevärt skrivro. Tack till Harald och Louise Ekmans stiftelse förenklats genom den service som HT-biblioteken som har möjliggjort vistelser på Sigtunastiftelsen, med Viktoria Hörnlund i spetsen har erbjudit. Kungl. Gustav Adolfs Akademien som gav mig sitt Personalen vid Nordiska museets arkiv i Jonseredsstipendium samt Ellen Keys Strand. Stockholm, Linköpings stiftsbibliotek, Sigtuna- Nordiska museet har visat mig förtroende ge- stiftelsens klipparkiv, universitetsarkivet i Lund nom att ge ut avhandlingen i sin skriftserie. På och universitetsbibliotekets handskriftsavdel- förlaget har Christina Westergren, Kristina ning tackas för kvalificerad hjälp med att hitta rätt Lund och Anders Carlsson tagit hand om i samlingarna. Göran Sjögård, Patrik Sandgren processen att göra bok av manus. och Charlotte Hagström vid Folklivsarkivet i Bidrag till avhandlingens tryckning har kom- Lund, som är tätt förbundet med Lundaetnolo- mit från Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, gin, tackas speciellt för all hjälp och engagemang. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folk- Kollegor vid Kulturmagasinet i Helsingborg har kultur, Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond släppt in mig i arkivet, skannat och foto graferat för svensk kultur, Letterstedtska föreningen och av foton och ritningar – tack Sven Olof Larsén och Landshövding Per Westlings fond. Tack vare an- Ronny Ekdahl, och tack till Lena Wilhelmsson slag från Gulli och Nils Strömboms fond har av- som bidragit med sitt fotokunnande. Kina handlingen kunnat ges så många illustrationer. Linscott och Gunhild Eriksdotter har hjälpt mig Familj och vänner har längs vägen funnits till att tolka ritningar och förstå hur de har kommit hands med allehanda praktiska ting, lån av bostä- till. Kerstin Arcadius ledde mig fram till källor der och moraliskt stöd och glada tillrop. Ja, jag är som kom att få stor betydelse för texten. faktiskt helt överväldigad över hur många som har Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsens välvilja har bistått längs vägen under min doktorandtid för att varit avgörande för denna avhandlings tillkomst och avhandlingsprojektet skulle kunna genomföras, för min möjlighet att bedriva forskarstudier. Tack och upprepar därför ett innerligt tack till er alla! vare ett generöst anslag beviljat 2008 blev det möjligt Karin Gustavsson, juni 2014 för mig att påbörja forskarutbildningen, då med en förord i 9 Gösta Selling och Bertil Nyström vid gården Filborna nr 16 i Filborna by öster om Helsingborg. Foto av 1920 års Skåneexpedition. Helsingborgs museer (4393-2009). 10 i KAPITEL 1 Kapitel 1 i Inledning Stockholm–Karlshamn, juni 1924 skap och agrar bebyggelse. Erixons blick var främst riktad mot ålderdomliga företeelser och han skrev: Klockan på stationshuset i Nässjö visade två minu- »Nu efter Alvesta lutande gärdesgårdar. Gammal la- ter i fem på eftermiddagen den 26 maj 1924 när ett tåg dugård med bindtak och korta nockstänger. Runda rullade iväg söderut. I en andraklassvagn satt ama- täta vedstaplar. Söder om Blädinge v. om järnvägen nuensen vid Nordiska museet Sigurd Erixon tillsam- lada.« mans med arkitekten Nils