DOCSLIB.ORG

Och Utvecklingsplan För Kungliga Nationalstadsparken Projektledare Och Huvudförfattare: Pernilla Nordström Omslag: Picknick I Rosendal

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Och Utvecklingsplan För Kungliga Nationalstadsparken Projektledare Och Huvudförfattare: Pernilla Nordström Omslag: Picknick I Rosendal Rapport 2012:33 Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken Projektledare och huvudförfattare: Pernilla Nordström Omslag: Picknick i Rosendal. Foto: Ola Ericson / Stockholmsfoto Utgivningsår: 2012 ISBN: 978-91-7281-528-5 För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Stockholms län Tfn: 08-785 40 00 Besök också webbplatserna www.lansstyrelsen.se/stockholm och www.nationalstadsparken.se Förord Kungliga nationalstadsparken inrättades 1995 och är världens första nationalstadspark. Det är ett nationellt intresse att parkens natur-, kultur- och rekreationsvärden tas tillvara och utvecklas vidare. Nationalstadsparken har stor betydelse för regionens invånare och sätter prägel på vår huvudstad. I enlighet med nationalstadsparksförordningen har Länsstyrelsen i Stockholms län fattat beslut om denna vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken. Planen ska ge en samlad bild av de intentioner, mål och riktlinjer som finns i planer, program och andra underlag. Den är inte styrande men ska kunna fungera som stöd för skötsel, förvaltning och utveckling. Vård- och utvecklingsplanen har tagits fram i nära samverkan med aktörerna i Nationalstadsparken. Länsstyrelsen har sett processen som mycket betydelsefull för att utveckla arbetet i Kungliga nationalstadsparken. Utifrån landskapets karaktär har parken delats in i femton delområden. För varje del område har ett samrådsmöte hållits för att diskutera värden, målbild och inriktning. Det är Länsstyrelsens förhoppning att framtagandet av vård- och utvecklingsplanen har bidragit till att skapa nya kontaktytor och stärkt förutsättningarna för det fortsatta samarbetet kring Nationalstadsparken. Stockholm i december 2012 Chris Heister Landshövding INNEHÅLL Förord ......................................................................................... 3 Del III 15 delområden – nuläge och framtida inriktning ........ 69 Inledning ...................................................................................... 5 Sörentorp .................................................................... 70 Länsstyrelsens uppdrag att utveckla nationalstadsparken ............................................................... 5 En resurs i regionens utveckling ................................................................................................................... 7 Ulriksdal .................................................................... 74 Vad är en vård- och utvecklingsplan? ........................................... 9 Bergshamra ................................................................ 80 Syfte, status och användning........................................................................................................................... 9 Utgångspunkter ..................................................................................................................................................10 Brunnsviken ............................................................... 86 Åtgärdsplaner för genomförande .............................................................................................................11 Vetenskapsstaden ....................................................... 102 Läsanvisningar .......................................................................................................................................................11 Norra Djurgården .................................................... 110 Del I Kungliga nationalstadsparken – en introduktion ........................ 13 Nationalstadsparken i korthet .....................................................................................................................13 Idrottsparken ............................................................ 118 Vilka äger och förvaltar Nationalstadsparken? ...................................................................................14 Landskapets framväxt .....................................................................................................................................15 Gärdesstaden ............................................................ 122 Den variationsrika naturen ............................................................................................................................32 Ladugårdsgärde ........................................................ 126 Del II Tillgängligheten ......................................................................... 37 Inriktning..................................................................................................................................................................37 Museiparken ............................................................. 130 På cykel till parken ..............................................................................................................................................38 Kaknäs ..................................................................... 134 Sambanden med stadens cykelvägar........................................................................................................38 Förslag till förbättringar ...................................................................................................................................38 Södra Djurgården .................................................... 140 Kollektivtrafik ........................................................................................................................................................42 Skyltning .................................................................................................................................................................43 Västra Djurgårdsön .................................................. 148 Eklandskapet ............................................................................. 45 Sjögården ................................................................. 154 Dagens ekar ...........................................................................................................................................................45 Det gamla eklandskapet ..................................................................................................................................48 Fjäderholmarna ....................................................... 160 Eken och biologisk mångfald .........................................................................................................................48 Ädellövträdsmiljöer ...........................................................................................................................................49 Ekar och ädellövträd i en ekologisk infrastruktur .............................................................................51 Tillståndet i dag ..................................................................................................................................................55 Mål för Nationalstadsparkens eklandskap .............................................................................................55 APPENDIX Inriktning för eklandskapet och övriga ädellövträdsmiljöer .........................................................56 Juridiska förutsättningar .......................................... 165 De omgivande landskapen .......................................................... 61 Några utgångspunkter .....................................................................................................................................61 Byggnadsminnen ....................................................... 172 Landskap som kräver särskild uppmärksamhet ................................................................................64 Hur möter parken omgivningen i dag? ..................................................................................................66 Litteraturlista .......................................................... 174 VÅRD- OCH UTVECKLINGSPLAN FÖR KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN Inledning Kungliga nationalstadsparken är ett unikt historiskt landskap mitt i Sveriges LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG ATT UTVECKLA huvudstad. Området Ulriksdal–Haga–Brunnsviken–Djurgården fick den NATIONALSTADSPARKEN 1 januari 1995 ett särskilt skydd som nationalstadspark i miljöbalken: Att utveckla parkens kultur-, natur- och rekreationsvärden förutsätter ett samarbete över myndighets- och sektorsgränser med många parter invol- Området Ulriksdal–Haga–Brunnsviken–Djurgården är en nationalstads park. verade. Länsstyrelsen har enligt nationalstadsparksförordningen (2009:55) Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma en samordnande roll i detta arbete. Förordningen anger också att varje till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i nationalstadspark ska ha en vård- och utvecklingsplan och att Länsstyrelsen i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska land skapets natur- och Stockholms län ska ha ett nationalstadsparksråd. kulturvärden i övrigt skadas. Trots bestämmelserna i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark Sedan parken inrättades har regeringen gett Länsstyrelsen flera samordnings- vidtas, om uppdrag. Som svar på ett av dessa redovisades 2006 handlings­­programmet Framtidens nationalstadspark. Programmet är ett strategidokument på över- 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser gripande nivå. I detta ingick också ett treårigt handlings program, som i dag i ett annat angeläget allmänt intresse, och stort sett
Load more

Recommended publications
  • Expeditioner I Det Förflutna
    Expeditioner i det förflutna Expeditioner i det förflutna Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början karin Gustavsson förord i 1 We don’t see things as they are, we see them as we are. Anaïs Nin 2 i KAPITEL 1 karin Gustavsson i Expeditioner i det förflutna Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början Nordiska museets handlingar 140 Nordiska museets förlag Stockholm 2014 förord i 3 Tryckt med bidrag från Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur, Letterstedtska föreningen och Landshövding Per Westlings fond. Bidrag till bearbetning av illustrationer och bilder från Gulli och Nils Strömboms fond. Denna utgåva är skyddad enligt licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar (BY-NC-ND). Nordiska museets förlag Box 27820, 115 93 Stockholm www.nordiskamuseet.se/förlag © Karin Gustavsson 2014 Nordiska museets handlingar 140 ISSN 0346-8585 ISbN 978-91-7108-570-2 Redaktör Anders Carlsson Omslag och grafisk form Göran Eklund Omslagsbild se sid. 148 Papper Arctic Volume White Typsnitt Hypatia Sans Pro & Minion Pro Tryck Printografen, Halmstad 2014 4 i KAPITEL 1 i innehåll Förord 7 Kapitel 1 – Inledning 11 Stockholm–Karlshamn, juni 1924 11 Problemområden och syften 13 Det empiriska fältet 14 Teoretiska utgångspunkter 18 Material och metod 23 Forskningsöversikt 28 Disposition 33 Kapitel 2 – Den samhälleliga och vetenskapliga kontexten 35 Resande
    [Show full text]
  • Rapport Från Artarken Stockholms Artdata-Arkiv
    Rapport från ArtArken Stockholms artdata-arkiv ÖMÄR ILJ KT M 3 41 06 5 Stockholm 9904. 3000ex. Enskede Offset AB. TRYCKSAK Omslagsfoto: Kjell Olsson/Naturreportage. Bilden visar en ung hornuggla (Asio otus). Arten har i Stockholm sina enda stabila häckningslokaler på Järvafältet, där 1-2 par häckar årligen. Layout: Mixa Grafisk Form AB. Teckningar och logotype: Hans Sjögren. Författare: Mats Gothnier, Gunilla Hjorth och Susann Östergård. Dessutom: Urban Emanuelsson, Centrum för Biologisk Mångfald: Kapitel 1.3 och 1.4 samt Ted von Proschwitz, Naturhistoriska Museet i Göteborg: Artfaktablad om mindre bithyniasnäcka och klippspolsnäcka. Citera gärna denna rapport: Gothnier, M., Hjorth, G., & Östergård, S., 1999: Rapport från ArtArken, Stockholms artdata-arkiv. Miljöförvaltningen. Stockholm. ARTARKEN • 1 Sammanfattning 5 1. Inledning 7 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 8 1.2 VARFÖR BEVARA BIOLOGISK MÅNGFALD? 8 1.3 BIOLOGISK MÅNGFALD I KOMMUNAL PLANERING 10 1.4 ARTARKENS ROLL I STOCKHOLM 11 1.5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄXT- OCH DJURLIV 13 I STOCKHOLM 2. Metoder 14 2.1 ORGANISATION AV ARBETET 14 2.2 VARFÖR ARTER? 14 2.3 URVAL AV ARTER I ARTARKEN 16 2.3.1 Nationellt rödlistade arter (gr. 0-4) 16 2.3.2 Lokalt/regionalt skyddsvärda arter (gr. 5) 17 2.3.3 Arter på vissa skyddsvärda ”historiska” lokaler (gr. 6) 23 2.4 VILKA OBSERVATIONER REGISTRERAS I ARTARKEN? 24 2.5 VAR/HUR HAR VI SÖKT OBSERVATIONER? 26 2.6 ARTARKEN PÅ GIS 27 2.7 INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET 30 3. Analyser och resultat 32 3.1 AVVÄGNINGAR FÖR ANALYSERNA 32 3.2 JÄMFÖRANDE STATISTIK 33 3.2.1
    [Show full text]
  • Tomtar, Lucior & Kullor Görs Fina Till Jul
    NUMMER 4, 2013 – ÅRGÅNG 16 TOMTAR, LUCIOR & KULLOR GÖRS FINA TILL JUL... JULEN ÅRETS HÖGTID FÖR SKANSENS KLÄDKAMMARE MARIE ANDERSSON MARIE AKTUELLT SKANSEN MARIE ANDERSSON MARIE ANDERSSON MARIE MARIE ANDERSSON MARIE JULEN — ÅRETS BRÅDASTE TID FÖR SKANSENS KLÄDKAMMARE ÖVER 500 FOLKDRÄKTER, TOMTE- säger Erik Torell. ”Sedan har vi en del från bland annat Sörmland KOSTYMER, LUCIADRÄKTER OCH ANDRA och Värmland också — regioner där Artur Hazelius var aktiv i PLAGG SKALL KLÄS PÅ TILL JUL att återuppliva gamla dräkttraditioner. Personalen på julmarkna- den har vinterdräkter från Dalarna med päls och pälskappor. Det Skansens Klädkammare spelar en enastående roll i att hålla är autentiskt då det förr var dalkullor som kom ned till Stock- svensk dräkthistoria levande. I samlingen finns över 20.000 holm för att arbeta på Skansens julmarknad.” dräk­­ter, såväl original som kopior — en av Sveriges största textilsamlingar. I samlingen ingår även de kulturhistoriska Skan- sen-husens textilier i form av gardiner, mattor och sängkläder. MARIE ANDERSSON MARIE En huvuduppgift för Klädkammaren är att klä Skansens pedagoger och programaktörer i tids- och ortstypiska kläder. Julen är tillsammans med sommaren årets mest arbetsintensiva period för Klädkammarens personalstyrka om tolv personer vilka arbetar med provning, tvätt, vård, reparationer och nysöm- nad av kläder och textilier i samlingen. ”Vi har omkring 500 dräkter ute under julsäsongen”, berättar Erik Torell, intendent och enhetschef vid Klädkammaren. ”Det är folkdräkter till personalen på julmarknaden och i stugorna men också exempelvis modeplagg från förra sekelskiftet, tomtedräkter och Luciaskruder. Vi börjar arbeta med julen redan i oktober och är inte klara med allt arbete med eftervård förrän i april.” Ett nyckelbegrepp i allt arbete på klädkammaren är au- tencitet.
    [Show full text]
  • SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2016 2 SWEDISH DIALECTS and FOLK TRADITIONS Journal of Dialectology, Sociolinguistics, Folklore Research and Cultural History
    1 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2016 2 SWEDISH DIALECTS AND FOLK TRADITIONS Journal of dialectology, sociolinguistics, folklore research and cultural history Founded in 1878 by J. A. Lundell Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY FOR SWEDISH FOLK CULTURE, UPPSALA in collaboration with THE INSTITUTE FOR LANGUAGE AND FOLKLORE Editors: FREDRIK SKOTT and MATHIAS STRANDBERG Editorial board: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch. 2016 Volume 139 Distributed by Eddy.se 3 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria Grundad 1878 av J. A. Lundell Utgiven av KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR, UPPSALA i samarbete med INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN Redaktörer: FREDRIK SKOTT och MATHIAS STRANDBERG Redaktionsråd: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch. 2016 Årgång 139 Distribueras av Eddy.se 4 Årgång 139. H. 342 från början Samtliga forskningsartiklar som publiceras i tidskriften har genomgått anonymise- rad kollegial granskning av minst två granskare. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien Sättning: John Wilkinson, Textgruppen i Uppsala AB Omslag: Mathias Strandberg Distribution: eddy.se ab e-post: [email protected] Box 1310, 621 24 Visby. Telefon 0498-25 39 00 http://kgaa.bokorder.se ISSN 0347-1837 Printed in Sweden by RK tryck, 2017 5 Innehåll Förord . 7 JOHN HELGANDER, Älvdalska – språk eller dialekt? Perspektiv på de- batterad fråga .
    [Show full text]
  • Mälarens Värde
    YEAR / MONTH / DAY 2009/02/12 En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och sociotekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande 1 Förstudien är sammanställd av Professor Greg Morrison Vatten miljö teknik Chalmers tekniska högskola Göteborg [email protected] Referenspersoner Mikael Medelberg, VD Roslagsvatten Leif Norman, Stockholm Vatten Dr Thomas Pettersson, Chalmers www.dricks.chalmers.se Mälarens värde En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och sociotekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande. 5 6 Mälaren Sammanfattning De allra flesta av oss värderar Mälaren och dess vatten är greppbara, kan värderas eller är icke-greppbara. högt, det kan vi nog vara överens om. Samtidigt är det I denna förstudie betonar vi vikten av att lyfta fram alla en gemensam resurs med många attribut som används aspekter och attribut kring Mälarens vatten. utan betalning. Och samtidigt som värdet av Mälaren Värdet av Mälaren som vattensystem är 2 miljarder anses högt är det också svårfångat. Därför behöver vi kr/år för det sociotekniska dricksvattensystemet. Bad- kvalitativa och kvantitativa uppskattningar av Mälarens platser har ett uppskattat värde på 3 miljarder kr/år, värde för att nå EGs vattendirektiv (god ekologisk sta- ett värde som uppskattningsvis skulle minska med upp tus) och för att kunna planera för en ökad befolkning till 0,5 miljarder kr/år om vattenkvaliteten var otjänlig. och därmed ett ökat tryck på Mälarens attribut i fram- Vidare uppskattas yrkesfisket till 0,01 miljarder kr/år. tiden. Denna förstudie försöker ge en första uppskatt- Gräsade skyddszoner (0,03 miljarder kr/år), våtmarker ning av Mälarens värde utifrån dessa premisser.
    [Show full text]
  • A Unique Park in the Middle of the Capital City
    hat something as wonderful as the Royal A unique oak trees, which provide a habitat for of the land. Akademiska Hus is responsible for land and buildings T National City Park a large number of different species. on the university campus at Frescati, while the National Property could be located in the middle Board manages palace buildings and other state-owned proper- of town is truly amazing. The park in A LANDSCAPE RICH ties with high cultural history value. The County Administrative park forms a unique historical IN HISTORY Board coordinates the management and development of landscape of forests, open the middle History is never far away in the the park. land, parks, beaches and build- Royal National City Park. Traces of ings. You can do everything royalty include Karl XI’s fishing cabin here, from strolling in ancient of the at Djurgården, and the palaces at forests and swimming from Ulriksdal and Haga. Haga Park is one the rocks, to visiting castles capital city of Europe’s best-preserved English and museums. The park landscape parks, a park style whose spans three municipalities: aesthetics are based on nature, Solna, Stockholm and Lidingö. forming an idealised landscape No wonder it’s the Stockholm around its most beautiful features. Region’s most visited recrea- Typical of this English style are the winding foot- tion area. paths that lead the visitor through different views, past soft grassy slopes and dark forest trails. THE WORLD’S FIRST NATIONAL CITY PARK WALK, CYCLE OR DRIVE HERE It’s extremely rare for such a The Royal National City Park is an easily large area with so much value accessible experience.
    [Show full text]
  • Årsredovisning Stiftelsen Nordiska Museet 2015 DETTA ÄR STIFTELSEN NORDISKA MUSEET
    Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2015 DETTA ÄR STIFTELSEN NORDISKA MUSEET När språkforskaren och kulturhistorikern Artur Hazelius (1833–1901) gjorde sin första insamlings- resa i Dalarna 1872, ville han rädda en folkkultur som han trodde skulle gå förlorad. Året därpå, den 24 oktober, öppnade han den första utställningen under namnet Skandinavisk-Etnografiska samlingen vid Drottninggatan i centrala Stockholm. Redan 1880 hade samlingen blivit så omfat- tande att han ombildade den till stiftelsen Nordiska museet och i sitt överlåtelsebrev skänkte han samlingarna till svenska folket. En särskild nämnd med fem ledamöter skulle ansvara för verk- samheten, som även kom att inkludera Skansen, grundat 1891. Snart blev de tillfälliga utställningslokalerna för små. Planerna på det stora museibygget på Djur- gården växte fram med syftet att skapa ”en bra hemvist för museets utomordentliga samlingar och en stor nationell festhall”. Detta lade grunden för Nordiska museet och Skansen, som vid tiden för Artur Hazelius död hade vuxit till en nationell institution med internationell räckvidd. För Artur Hazelius stod människan i centrum. ”Känn dig själv” satte han som motto på museets emblem. Museet skulle bli en grund för kommande generationer att stå på. Föremålen som sam- lades in skulle beskrivas, registreras och resultaten publiceras. De vetenskapliga perspektiven skulle gå hand i hand med folkbildningsarbetet. Från och med 1963 tog staten ett större ekono- miskt ansvar för verksamheten och har sedan dess utsett nämndens ledamöter. Samtidigt avskil- des Skansen och blev en självständig stiftelse med egen styrelse. Institutionerna är fortfarande sammanflätade med varandra. Nordiska museet är i dag Sveriges största kulturhistoriska museum. Samlingarna speglar landets kulturhistoria från 1500-talet till nutid.
    [Show full text]
  • Årsredovisning 2020 (PDF)
    Årsredovisning stiftelsen nordiska museet 2020 OM STIFTELSEN NORDISKA MUSEET När språkforskaren och kulturhistorikern Artur Hazelius (1833–1901) gjorde sin första insamlingsresa i Dalarna ville han dokumentera en folkkultur som han trodde skulle gå förlorad. Året därpå, 1873, öppnade han den första utställningen, Skandinavisk-Etnografiska samlingen, på Drottninggatan i Stockholm. Redan 1880 hade samlingen blivit så omfattande att han ombildade den till Stiftelsen Nordiska museet. I sitt överlåtelsebrev skänkte han samlingarna till svenska folket. En särskild nämnd skulle ansvara för verksamheten, som även kom att inkludera Skansen, grundat 1891. De tillfälliga utställningslokalerna blev snart för små. Planerna på det stora museibygget på Djurgården växte fram med syftet att skapa ”en bra hemvist” för museets samlingar och därtill ”en stor nationell festhall”. Detta lade grunden för Nordiska museet och Skansen, som vid tiden för Artur Hazelius död hade vuxit till en nationell institution med internationell räckvidd. För honom stod människan i centrum och han satte ”Känn dig själv” som motto på museets emblem. Föremålen som samlades in skulle samtidigt beskrivas, registreras och resultaten publiceras. Vetenskapliga perspektiv gick hand i hand med folkbildning. Från och med 1963 tog staten ett större ekonomiskt ansvar för stiftelsens verksamhet och har sedan dess utsett nämndens ledamöter. Samma år avskildes Skansen och blev en självständig stiftelse med egen styrelse. Institutionerna är fortfarande sammanflätade med varandra. Stiftelsen Nordiska museet är i dag Sveriges största kulturhistoriska museum. Samlingarna speglar landets kulturhistoria från 1500-talet till nutid. Föremålssamlingen omfattar ca 1,5 miljoner objekt och tar ca 25 000 kvadratmeter magasinsyta i anspråk. Arkivet omfattar drygt 5 500 och biblioteket ca 4 000 hyllmeter material.
    [Show full text]
  • Svenska Etnologer Och Folklorister Ett Ämnes Historia Är Dess Företrädares
    Svenska etnologer och folklorister Ett ämnes historia är dess företrädares. I Svenska etnologer och folklorister möter vi internationellt kända forskare men också sådana som verkat mer på lokal nivå. Här presenteras professorer såväl som museimän, både skrivbordsteoretiker och fältforskare. Genom trettiofem biografier får vi i boken inblickar i enskilda forskares verksamhet, i avhandlingar och karriärer men också i akademiska intriger och strider. Sammantaget tecknas en bild av vilka frågor som stått på dagordningen inom det etnofolkloristiska ämnesområdet, vilket ger en initierad beskrivning av ämnets utveckling under 150 år. Redaktionskommittén för Svenska etnologer och folklorister har bestått av Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott. Hellspong och Skott är volymens redaktörer. Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Distribution: Swedish Science Press Box 118 SE-751 04 Uppsala ISSN 0065-0897 E-post: [email protected] ISBN 978-91-85352-83-8 1 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI 109 2 sid2 3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CIX Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Redaktionskommitté: Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott UPPSALA 2010 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 4 Omslagsbild: Etnologisk expedition till Västerdalarna 1926. Från vänster: Erik Lind- stein, Nils Berglind, Sigurd Erixon, Olle Homman, Evert Eriksson, Sigfrid Svensson och Sam Owen Jansson. Foto: Nordiska museet. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2010 ISSN 0065-0897 ISBN 978-91-85352-83-8 Printed in Sweden 2010 Textgruppen i Uppsala AB 5 Innehåll Förord .
    [Show full text]
  • Stockholm Architecture Guide PDF 2020
    WHAT Architect WHERE Notes Zone 1: Gamla Stan The Palace was largely built during the eighteenth century in the Italian Baroque style, on the spot where the “Tre Kronor” castle burned down in 1697. Visit the reception rooms with splendid interiors from the eighteenth and nineteenth centuries, Rikssalen (the Hall of Nicodemus Tessin the State) with Queen Kristina’s silver throne, and Ordenssalarna (Halls ***** The Royal Palace Younger and Carl of the Orders of Chivalry). You can also see Gustav III’s Museum of 107 70 Stockholm Hårleman Antiquities, the Tre Kronor Museum, and the Treasury. The Royal Palace also contains the Armory, with royal costumes and armor, as well as coronation carriages and magnificent coaches from the Royal Stable. Make sure not to miss the parade of soldiers and the daily changing of the guard. Admission 160,00 SEK. Mon-Sun (9am-5pm) The museum holds the collection of classical sculptures purchased by King Gustav III during his journey to Italy (1783–84). This is Sweden’s Gustav III's Museum Kungliga slottet, 116 **** oldest public art museum, recently renovated and housed in its original of Antiquities 45 Stockholm location in the Royal Palace. The Museum of Antiquities is open during the summer season May-September. Mon-Sun (10am-5pm) Stockholm’s medieval Cathedral, built in 1279, houses unique objects such as the St George and the Dragon sculpture (1489), the legendary Vädersoltavlan (1535) and Lena Lervik’s sculpture ”Joseph and Mary” Storkyrkan Nicodemus Tessin the **** Trångsund 1, 111 29 (2002). Since 1527, the Cathedral has been a Lutheran church.
    [Show full text]
  • Saga Och Sed Minne 3–4 Juni 2005
    91. Andreas Nordberg: Jul, disting och förkyrklig tideräkning. Kalendrar och kalenda- riska riter i det förkristna Norden. 2006. 92. François-Xavier Dillmann: Les magiciens dans l’Islande ancienne. Études sur la représentation de la magie islandaise et de ses agents dans les sources littéraires nor- roises. 2006. 93. Festmåltid och vardagsmat. Föredrag vid ett symposium till Anders Salomonssons Saga och Sed minne 3–4 juni 2005. Redigerad av Mats Hellspong. 2006. 94. Nils-Arvid Bringéus: Carl Wilhelm von Sydow som folklorist. 2006. 95. Staffan Fridell: Ortnamn i stilistisk variation. 2006. Saga och Sed 2007 96. Kristina Neumüller: Vattensjön och Vattenån. Samband mellan sjönamn och ånamn KUNGL. GUSTAV ADOLFS i Medelpad. 2007. 97. Nya perspektiv inom nordisk språkhistoria. Föredrag hållna vid ett symposium i Upp- sala 20–22 januari 2006. Utgivna av Lennart Elmevik. 2007. AKADEMIENS ÅRSBOK 98. Masks and Mumming in the Nordic Area. Ed. by Terry Gunnell. 2007 2007 B. Övriga skriftserier Folklivsskildringar och bygdestudier. 1–18. 1933–2005. (Se förteckning i tidigare år- gångar av Saga och sed.) Svenska sagor och sägner. 1–12. 1937–1961. (Se förteckning i tidigare årgångar av Saga och sed.) Svenska gåtor. 1. Folkgåtor från Bohuslän samlade av H. Olsson. 1944. Svenska lekar. 1. Gotländska lekar samlade av P.A. Säve. Utg. av H. Gustavson. 1948. Svenska visor. 1. Gotländska visor samlade av P.A. Säve. Utg. av E. Noreen och H. Gus- tavson. 1–3. 1949–1955. 2. Aldrig kommer duvungar blå utav korpäggen vita. Skil- lingtryck om brott och straff 1708–1937. Utg. av H. Andersson. 2006. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter.
    [Show full text]
  • Samla Samtid Utvecklades På 1970-Talet
    ELIN NYSTRAND VON UNGE ELIN NYSTRAND VON ELIN NYSTRAND VON UNGE Framsida: Poesins triptyk: Portik med röda vingar © Torsten Andersson / Bildupphovsrätt 2019. en här avhandlingen handlar om kulturhistoriska museers samtidsinsamling. Att samla och dokumen- D tera den egna samtiden är en praktik som i Sverige Samla samtid utvecklades på 1970-talet. Syftet var att de kultur historiska museerna, på ett samordnat och systematiskt vis, även i fram- tiden skulle kunna berätta om den tid som gått. Med hjälp av etnografiska metoder undersöks i den här avhandlingen hur Elin von Unge är etnolog, verksam vid Stockholms formandet av denna praktik har gått till. Hur påverkas den kun- universitet. Samla samtid – Insamlingspraktiker skap som produceras inom ramen för museernas verksamhet och temporalitet på kulturhistoriska museer i Sverige av att byggas ur ett pågående, samtida fenomen, snarare än ett är hennes doktorsavhandling. historiskt? Vilka är effekterna av att det historiska djupet har Samla samtid blivit så grunt att vi skapar historia direkt ur samtiden? Illustration: Vera Söderström Gonzalez Att museer ägnar sig åt att samla samtid är emellertid inte någon självklarhet. Museer har sedan länge förvärvat det som är gammalt. I dag är följaktligen de flesta musei magasin fulla av artefakter med hög ålder. Stora resurser läggs därför på sam- lingsförvaltning. En betydande del av budgeten går även till att öka antalet besökare genom publikvinnande utställningar. I ljuset av dessa förhållanden är museernas ekonomiska förut- sättningar till insamling ytterst begränsade. Samtidigt produceras i dag fler föremål än någonsin tidigare i historien. Därtill lever vi i en tid där ekonomiska, teknologiska, politiska och miljömässiga processer i snabb takt förändrar människors vardagsliv på ett fundamentalt sätt.
    [Show full text]