Framtidens Nationalstadspark Handlingsprogram del I: Vision och förutsättningar FRAMTIDENS NATIONALSTADSPARK Handlingsprogram del I: Vision och förutsättningar

Redaktion: Björn-Axel Beier, Marie Månsson, Pernilla Nordström, Lars Nyberg, Rebecca Strömberg. Grafisk form och original: Maria Lewander, Grön idé AB. Grafisk form omslag: Christina Fagergren. Baskartor: Annelie Mattisson. Fotografer: Bengt Hedberg – omslag, sid 2–3, 5, 22, 24, 25. Lars Nyberg/Länsstyrelsen – sid 7, 8, 10, 11, 12, 14, 20, 21, 26, 28, 31, 33, 34, 36. Olav Skogsrud – sid 15. Mia Åkermark/Orasis – sid 16. Per Bergström – sid 19. Per Bengtson – sid 27. Jan Collsiöö/Pressens bild – sid 30. Riksantikvarieämbetet – sid 35. Illustration: Charlotte Rinaldo, sid 18. Utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006.

Denna rapport kan beställas från: Miljö- och planeringsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholm län. Tel: 08 - 785 40 00. E-post: [email protected]

Besök vår webbplats www.ab.lst.se förord

Innehåll Förord

FÖRORD ...... 1 Världens första nationalstadspark inrättades år 1995 och ligger mitt i Stockholm. Den sträcker sig från Djurgården och Fjäderholmarna i söder till

INLEDNING ...... 2 Ulriksdal och Sörentorp i norr. Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsvi- ken-Djurgården, som är områdets fullständiga namn, är en grön oas med en unik blandning av kultur och natur. Området är centralt beläget i Stockholm men ger SAMMANFATTNING ...... 3 ändå möjlighet till att både ströva i gammelskog och bada från en egen bad- klippa. I Nationalstadsparken finns också flera av norra Europas mest välbesökta PROGRAMMETS UTGÅNGSPUNKTER ...... 4 attraktioner och kunskapsinstitutioner av världsklass.

NATIONALSTADSPARKEN ...... 6 Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett program för hur områdets unika kultur- och naturvärden kan utvecklas och förvaltas. Arbetet

KUNGLIGT INFLYTANDE OCH SVERIGES HISTORIA ...... 7 har skett i samråd med Akademiska hus, Förbundet för Ekoparken, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Kommittén för Gustavianska Parken, Kungliga Veten- skapsakademien, Solna stad, Statens Fastighetsverk, Stockholms stad och Vasa- FOLKNÖJEN ...... 12 kronan. Programmet består av två delar. Förutsättningar behandlas i del I och åtgärder i del II. Programmet ska fungera som ett underlag för Länsstyrelsens KUNSKAP ...... 16 och andra aktörers fortsatta arbete med att utveckla och bevara Nationalstads- parken. Det kommer även att bidra till ett genomförande av flera av de nationella BIOLOGISK MÅNGFALD ...... 22 miljömålen.

Stockholm i april 2006 HÄLSA OCH MOTION ...... 28

JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ...... 32 Mats Hellström FRÅN ORD TILL HANDLING ...... 36 Landshövding i Stockholms län

1 Inledning

Den 1 januari 1995 blev området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården landets första nationalstadspark. Då infördes ett särskilt skydd för national- stadsparker i den dåvarande naturresurslagen, numera miljöbalken: »Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark. Inom en na- inledning tionalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.« [3 kap. 7 § miljöbalken] Länsstyrelsens uppdrag Arbetet med att bevara och utveckla Nationalstadsparken berör såväl myndighe- ter som enskilda ägare och brukare. Länsstyrelsen fick i november 2003 reger- ingens uppdrag att ta fram ett program som visar hur vi tillsammans med andra aktörer kan arbeta med att förvalta, vårda och utveckla Nationalstadsparken på ett långsiktigt och framgångsrikt sätt. Programmet skulle utarbetas i samråd med berörda kommuner, markägare, förvaltare och andra aktörer. En gemensam plattform Ingen ensam aktör kan ta ansvar för utvecklingen och skötseln av Nationalstads- parken. För att utveckla Nationalstadsparkens unika kultur- och naturvärden be- hövs insatser på flera områden, med många olika parter involverade. Det förut- sätter ett samarbete över sektors- och myndighetsgränser. Programmet ska vara en gemensam plattform för alla som på olika sätt är delaktiga i arbetet med att utveckla, förvalta och sköta Nationalstadsparken. Ett strategidokument och ett handlingsprogram Programmet ska fungera både som ett strategidokument på övergripande nivå och som ett underlag för direkta insatser. Spännvidden har inneburit att det har delats upp i två delar. Del I anger inriktningen för arbetet genom att beskriva förutsättningarna för förvaltning, vård och skötsel. Här redovisas också idéer för Nationalstadsparkens framtida utveckling. Del II är ett handlingsprogram med förslag till åtgärder för hur parken ska utvecklas på ett framgångsrikt sätt, så att den kan bli en tillgång för hela regionen. Del II är också ett levande dokument, som successivt kan komma att revideras då vissa åtgärder genomförs och andra tillkommer. Med en mer strategisk inriktning förväntas del I förbli aktuell under längre tid.

2 Sammanfattning sammanfattning

I arbetet med regeringsuppdraget har en övergripande vision för Nationalstads- parkens utveckling, skötsel och förvaltning tagits fram: »Nationalstadsparken med där verksamma kunskapsinstitutioner ska ut- vecklas utifrån sina unika kultur-, natur- och rekreationsvärden och vara ett upplevelserikt och lättillgängligt område.« Viktiga förutsättningar för att visionen ska kunna förverkligas är: • att Nationalstadsparken blir ett känt och positivt begrepp, • att Nationalstadsparken ses som en resurs, • att Nationalstadsparken förvaltas och utvecklas i samverkan och samsyn.

För att skapa en plattform och en inriktning för det fortsatta arbetet med Natio- nalstadsparken har fem ledord formulerats. För varje ledord anges de viktigaste förutsättningarna för att värdena ska kunna bevaras och utvecklas. Ledorden ska i ett längre tidsperspektiv vara vägledande för beslut om utveckling, skötsel och markanvändning.

Ledorden är: • Kungligt inflytande och Sveriges historia • Folknöje • Kunskap • Biologisk mångfald • Hälsa och motion Ledorden har även bildat utgångspunkt för de förslag till utvecklingsidéer som presenteras i del I och till de åtgärder som föreslås i del II. Några av de utvecklingsidéer som förs fram är: • Fler markerade entréer. • Bättre förbindelser mellan sevärdheterna inom parken. • Ta fasta på Brunnsviken som ett sammanhållet landskap från Gustav III:s tid. • Utvecklat maritimt centrum kring Skeppsholmen-Galärvarvet-Beckholmen. • Tydliga promenadstråk. • Ett etablerat kunskaps- och informationscentrum för hela Nationalstadsparken. • Förbättrad tillgänglighet till parken. • Förstärkning av kärnområden och spridningszoner för biologisk mångfald. 3 Utsikt över Brunnsviken från Wennergren Center.

• lämpliga former för vård och förvaltning, Programmets • juridiska och finansiella instrument för att utveckla Nationalstadsparken, utgångspunkter • hur samverkan och samordning kring Nationalstadsparken kan utvecklas. Arbetets genomförande Arbetet med regeringsuppdraget har drivits av en projektgrupp på Länsstyrelsen Nationalstadsparken berör många olika aktörer – från myndigheter till enskilda bestående av Johanna Alton, Björn-Axel Beier (projektledare), Marie Månsson, ägare och brukare. År 2003 fick Länsstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram Pernilla Nordström, Ylva Othzén och Rebecca Strömberg. En styrgrupp med föl- ett åtgärdsprogram som ska visa hur de olika aktörerna tillsammans kan arbeta jande sammansättning har varit knuten till regeringsuppdraget: Anders Ahlberg med att förvalta, vårda och utveckla Nationalstadsparken på ett långsiktigt och (Statens Fastighetsverk), Ulf Brandt (Solna stad), Désirée Edmar (Kommittén framgångsrikt sätt. för Gustavianska Parken), Mats Enander (Vasakronan),Gunnar Hæger (Kung- liga Djurgårdens förvaltning), Dick Hedberg (Kungliga Vetenskapsakademien), Regeringens uppdrag Annette Lindgren Atterhem/Ronie Ekström (Akademiska Hus), Richard Murray Regeringen beslutade den 20 november 2003 att ge Länsstyrelsen i Stockholms (Förbundet för Ekoparken), Gunnar Söderholm/Ingela Lindh (Stockholms Stad) län i uppdrag att utarbeta ett »Program för samordnad förvaltning, skötsel och samt från Länsstyrelsen Ann-Charlotte Backlund, Lars Nyberg (ordförande) och utveckling av Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården«. Anders Nylén. Programmet ska ange långsiktiga mål, övergripande principer samt konkreta En viktig utgångspunkt för arbetet har varit att klargöra olika aktörers intres- riktlinjer för skötseln och utvecklingen av parken som helhet och för dess olika sen för och synpunkter på Nationalstadsparken. Viktiga frågor som tagits upp i områden. Nedan sammanfattas viktiga delar ur regeringsuppdraget. detta sammanhang är infrastrukturfrågor, tillgänglighet, ökad attraktionskraft, avgränsning: Programmet ska behandla all mark som är av betydelse för par- Länsstyrelsens roll samt resurser för olika utvecklingsinsatser. Under arbetet har kens värden, förutom parkmark, naturområden och andra grönytor även an- även kontakter tagits med ett flertal andra berörda aktörer.

programmets utgångspunkter lagda ytor som till exempel vägar och gångstråk. Även vattenområdena bör ingå i programmet. Angränsande projekt parkens värden: När det gäller utvecklingen av parken bör programmet bland Arbetet med regeringsuppdraget har pågått parallellt med tre andra projekt om annat hantera frågor om hur dess karaktärsdrag och kvaliteter kan förtydligas Nationalstadsparken. Regelbundna möten har skett i syfte att vid behov sam- och lyftas fram. Det handlar om att skapa ökad förståelse för dem, hur till- ordna projekten. gängligheten till och inom parken kan förbättras, vilka informationsinsatser som behövs, och hur verksamheter som bidrar till att öka parkens värden och De pågående projekten är: attraktivitet kan främjas. • Kungliga Djurgårdens Förvaltnings skötselplan för hela Nationalstadsparken. medverkande: Länsstyrelsen ska utarbeta programmet tillsammans med be- • Solna stads fördjupning av översiktsplanen för den del av kommunen som rörda kommuner, markägare, förvaltare samt andra aktörer. omfattar Nationalstadsparken. • Stockholms stads fördjupning av översiktsplanen för den del av kommunen Länsstyrelsens tolkning av uppdraget som omfattar Nationalstadsparken. Länsstyrelsens tolkning är att uppdraget ska klargöra: • hur parkens värden ska utvecklas, • hur ett långsiktigt skydd kan tillskapas för de värden som parken innehåller, 4 5 Fem ledord Nationalstadsparken För att skapa en plattform och en inriktning för det fortsatta arbetet har styrgrup- pen enats om fem ledord för att ringa in Nationalstadsparkens främsta signum. Fokus har satts på de aspekter som är bärande för parkens karaktär och attrakti- Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är ett område av såväl nationellt som vitet. De fem ledorden för Nationalstadsparken är: internationellt intresse. Här sammanflätas parker, bebyggelse och natur till en unik miljö – belägen mitt i landets huvudstad. Mångfalden av och växelverkan • Kungligt inflytande och Sveriges historia mellan olika värden är en viktig orsak till att området är utsett till världens första nationalstadspark. • Folknöje Det flera hundra år långa kungliga inflytandet har varit avgörande för att stora områden med natur- och jordbruksmark här har omvandlats till ett ytterst med- • Kunskap vetet gestaltat landskap. Bebyggelsemiljöerna är en betydelsefull del i detta och står som tydliga uttryck för områdets långa historia - från Karl XI:s fiskartorp, de • Biologisk mångfald påkostade slottsanläggningarna och privatvillorna till 1900-talets kunskapsin- nationalstadsparken stitutioner. Inom Nationalstadsparken finns också delar med tydliga spår av den • Hälsa och motion militära verksamhet som i över 300 år bedrevs inom området. Området har länge varit ett attraktivt besöksmål. Det är Stockholms enskilt Ledorden har bildat utgångspunkt för de förslag till utvecklingsidéer som pre- viktigaste rekreationsområde och hyser landets mest välbesökta museer och par- senteras här i del I och till de åtgärder som föreslås i programmets del II. Avsik- ker. Landskapet med kringliggande vattenområden har även varit en inspira- ten är att ledorden i ett längre tidsperspektiv ska vara vägledande för beslut om tionskälla för många litterära och musikaliska verk. utveckling, skötsel och markanvändning. Ur ett europeiskt perspektiv representerar parkens natur en osedvanligt rik I de följande avsnitten utvecklas innebörden av ledorden. För varje ledord re- biologisk mångfald, med många sällsynta och i vissa fall hotade arter. Med dovisas förutsättningarna för att värdena ska bevaras och utvecklas. Redogörel- många museer utbildnings- och forskningsinstitutioner har Nationalstadsparken sen begränsas till det som ansetts viktigast och mest karaktäristiskt; den gör inte utvecklats till ett kunskapsintensivt område av internationell rang. anspråk på att vara en fullständig beskrivning av Nationalstadsparkens värden. Varje ledords uttryck i parken illustreras av en värdekarta. Därtill följer för varje Visionen ledord en utvecklingskarta med ett antal idéer om insatser som kan göras för att Den övergripande visionen för Nationalstadsparkens utveckling, förvaltning och utveckla och ta tillvara respektive värde. skötsel är: Många förslag utgår från tankar och projekt som redan finns hos aktörer i Na- »Nationalstadsparken med där verksamma kunskapsinstitutioner ska ut- tionalstadsparken. Idéerna motsvarar i några fall utmaningar av avgörande be- vecklas utifrån sina unika kultur-, natur- och rekreationsvärden och vara ett tydelse för att Nationalstadsparken ska kunna utvecklas vidare. Genomförandet upplevelserikt och lättillgängligt område.« förutsätter i de flesta fall ett väl fungerande samarbete mellan aktörerna. Några förslag rör frågor där Länsstyrelsen kan förväntas ha en initierande och drivande Förutsättningar för att visionen ska kunna förverkligas är: roll men för flertalet insatser ligger ansvaret för ett genomförande huvudsakli- • att Nationalstadsparken blir ett känt och positivt begrepp, gen på andra. Redovisningen ska ses som en inspiration och början. Genom en • att Nationalstadsparken ses som en resurs, aktiv medverkan av parkens aktörer och intressenter kommer förhoppningsvis • att Nationalstadsparken förvaltas och utvecklas i samverkan och samsyn. fler idéer att tillkomma. 6 kungligt inflytande

Kungligt landskap Kungligt inflytande Kungarnas olika personliga intressen har i hög grad påverkat områdets utform- ning, från jaktparkens anläggande till institutionsbyggande och upplåtande av tomter för privatbostäder. Det flera hundra år långa kungliga inflytandet präg- lar hela Nationalstadsparkens variationsrika och mjukt kuperade landskap, där och Sveriges historia skogsbackar med ädellövskog, anlagda parker och öppna marker samspelar med varandra likaväl som med en stor mängd magnifika byggnader. Bebyggelsen med tillhörande parker och trädgårdar är ett viktigt inslag i anblicken av parken från vattnet och andra stränder. Från jordbruk till jaktpark Landskapets huvudstruktur i uppdelningen av skog och öppen mark har i stora drag bestått ända sedan området låg under tre kungsladugårdar (från senmedel- tiden fram till 1660-talet). Nationalstadsparkens gränser och karaktär av relativt sammanhängande grönområde är dock till stor del en följd av att Karl XI på 1680-talet inhägnade hela södra och norra Djurgården till en kunglig jaktpark. När jaktparken skapades lades all åkerjord igen till äng och betesmark, fram- för allt för att kunna föda hägnets många hjortar. Även dagens vegetation med många gamla ekar kan på sätt och vis sägas vara en följd av jaktparken. Hägnet hade periodvis så mycket djur att överbete uppstod, vilket kraftigt missgynnade föryngringen av många trädslag, som i sin tur gav ekarna bättre förutsättningar att utvecklas. Ett annat spår av Karl XI: s intressen är Fiskartorpet, Djurgårdens äldsta byggnad. Fiskartorpet var kungens fiskarstuga, som genom landhöjningen ham- nat rätt långt från vattnet. Jaktparkens storhetstid bestod till 1700-talets mitt, då Det kungliga inflytandet har präglat Nationalstads- området i stället levde upp som lustpark. Flera av dagens promenadvägar och parkmiljöer, till exempel Frisens park, anlades vid denna tid. parken allt sedan mitten av 1400-talet. Detta har varit en starkt bidragande orsak till att ett vidsträckt Kungliga parker och slott Vid de tre kungliga slotten Haga, Ulriksdal och Rosendal är det kungliga infly- område med stora natur-, kultur- och rekreations- tandet mest påtagligt, de två förstnämnda har också stora välbevarade parker. värden bevarats i direkt anslutning till storstadens Genom Gustav III utvidgades det kungligt präglade landskapet till att omfat- bebyggelse. ta Brunnsviken, vars vattenspegel blev till ett samlande element när parkerna Haga, Bellevue och Tivoli anlades vid dess västra, södra respektive norra strand. Den som realiserade Gustaf III:s idéer och som starkt kom att prägla parkernas utformning och innehåll var kungens trädgårdsarkitekt Fredrik Magnus Piper.

7 netecknas Södra Djurgårdens stränder mot Saltsjön och Djurgårdsbrunnskanalen av en rad magnifika villor, belägna på stora parkliknande tomter och uppförda från sent 1700-tal till tidigt 1900-tal. Många av dem var ursprungligen som- marvillor. Militär verksamhet Platser för militära anläggningar och verksamheter utgör en annan del av kung- arnas verksamheter och Sveriges historia. På olika sätt utgjorde dessa en del i rikets och huvudstadens försvar. Försvaret var till stor del knutet till vattenvä- garna och många av de militärt anknutna lämningarna har en maritim koppling. Centrala platser i detta avseende är Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet och Beckholmen. Här finns ett stort antal intressanta miljöer som speglar olika tidsperioders verksamheter och utformningsideal. Husen omges av en rik växt- Vy över Skeppsholmen. lighet, ofta i form av ordnade parker med stora träd, välansade gräsmattor och grusade gångstigar. I dag fyller museer och institutioner många av flottans äldre Hagaparken är ett av Sveriges främsta exempel på det sena 1700-talets parkideal byggnader. enligt den engelska landskapsstilen med dess fritt formade och idealiserande na- Skeppsholmen blev flottbas på 1630-talet. Från denna tid och ända in på tur, gärna med exotiska inslag. För dagens Nationalstadspark innebar anläggan- 1900-talet bebyggdes både Skeppsholmen och Kastellholmen för militära ända- kungligt inflytande det av Haga att det skapades en länk norrut till barockanläggningen Ulriksdal. mål. Galärvarvets stora byggnader användes till vinterförvaring av galärflottan. Södra Djurgårdens pastorala och delvis parklika landskap med gles ädellöv- Den militära verksamheten har avsatt spår också på Beckholmen, även om ön skog är i stor utsträckning ett resultat av de förändringar som genomfördes under framför allt präglas av byggnader och varvsmiljöer som berättar om sedan flera 1800-talets första hälft av Karl XIV Johan. För att öka områdets naturskönhet hundra år maritimt präglad industriell verksamhet. Även Ladugårdsgärdet bär gallrades skogarna och omfattande nyplanteringar kom till stånd med ek och genom sin öppenhet, sina äldre regementsbyggnader och Borgen tydliga spår utländska trädslag. Kärr och fuktiga partier dikades ut, körvägar och promenad- från tiden som militärt övningsfält. stigar anlades. Djurgårdsbrunnskanalen, kantad av alléer och strövstigar, tillkom för att öka Immateriella värden parkens attraktivitet ytterligare. För kungens räkning byggdes Rosendal som Nationalstadsparken har fungerat som inspirationskälla för många konstnärer och sommarresidens. Karl XIV Johans intressen har också avsatt spår i form av det författare. I flera verk skildras också landskap och miljöer i parken, till exempel i öppna och vidsträckta Ladugårdsgärdet, som under hans tid röjdes och jämnades Prins Eugens målningar och i Carl-Michael Bellmans epistlar och sånger. till ett exercisfält genom en pontonbro förbunden med Rosendal. Det är ett stort värde att vi kan känna igen landskap och platser som skildrades Den mer glansfulla kungliga epoken varade fram till 1800-talets mitt, då jakt- flera hundra år tillbaka. Här har också ort- och platsnamnen en betydelse som parkens stängsel revs. När hjortbetet upphörde växte vissa av de öppna ytorna länk till områdets historia. Dessa är en självklar del av kulturlandskapet och igen och skogen slöts. En del ytor hölls öppna genom att de plöjdes upp och be- behöver värnas på samma sätt som materiella värden. såddes med vallväxter. Somliga områden sköttes också alltjämt som parkmark. Nationalstadsparkens landskap, framför allt Brunnsviken med stränder och utsikter, har berört några kända personer så starkt att de valt sin gravplats här. Privata villor År 1792 fördes kompositören Joseph Martin Kraus till sin sista vila vid Tivoli De många påkostade privatvillorna är ett annat exempel på det kungliga infly- och år 1839 begravdes den svenska gymnastikens fader Per Henrik Ling vid An- tandet. Kring Brunnsviken finns flera monumentala villor som uppfördes i slutet nelund. I samband med kronprinsessan Margaretas död år 1920 invigdes sedan av 1700-talet på mark som Gustav III upplät åt sina gunstlingar. Till dessa hör den kungliga familjens begravningsplats vid Haga. Tillkomsten av dessa frilufts- bland annat Villa Frescati, som fått ge namn åt universitetsområdet. Likaså kän- gravar är också ett uttryck för olika tiders natursyn och relation till landskapet.

8 kungligt inflytande K UKungligtN G L I G inflytandeT I N F L Y –T nutidA N D E O C H S V E R I G E S H I S T O R I A

n T E C K E N F Ö R K L A R I N G

e !( KUNGLIGT INFLYTANDE

k 1. Ulriksdals slott Sörentorp r DANDERYD 2. Slottskapellet 1

a !( 3. Lings grav Ulriksdal !(2 4. Tivoli & Kraus grav p 5. Villa Frescati

s 6. Koppartälten

d 7. Slottsruin 8. Haga slott & Gustav III:s paviljong a 9. Kunglig begravningsplats

t Bergshamra 10. Bellevue

s 11. Fiskartorpet l 3 12. Borgen !( !(4

a 13. Rosendals slott Brunnsviken 14. Skeppsholmskyrkan n 15. Waldemarsudde & Frisens park o

i Landskap präglat av Stora Skuggan

t kungligt inflytande !(5 6 7 Universitetet - a !( !( 8 GENERALISERAD MARKANVÄNDNING Haga !( Frescati Vatten N Norra Djurgården !(11 Skog eller trädbevuxen mark SOLNA Öppen mark eller yta Bebyggelse !(9 Kommungräns 10 $ !( © Lantmäteriet, 2006. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-AB

km 0 0.5 1

Gärdet

!(12 Ladugårdsgärdet

Djurgårdsbrunnsviken Fjäderholmarna !(13

STOCKHOLM 14 !( Södra Djurgården Skeppsholmen

15 Beckholmen !( NACKA

9 UTVECKLINGSIDÉER : KUNGLIGT INFLYTANDE

Ta fasta på Brunnsviken som ett sammanhållet landskap från Gustav III:s tid. • Ta tillvara, stärk och utveckla Haga, Tivoli, Bellevue som bärande delar i Brunns- vikens 1700-talslandskap. • Lyft fram utblickar och fondmotiv. • Värna en ren vattenyta som gestaltningsmotiv och förbindelselänk. • Skapa ett lättillgängligt promenadstråk med informationsskyltar runt hela Brunnsviken. • Utveckla en reguljär båttrafik runt Brunnsviken. • Ta tillvara Haga parkmuseum som informationsplats. • Utveckla skyltning och tydliga stråk från hållplatser och stationer. Fiskartorpet, Djurgårdens äldsta byggnad. Fiskartorpet var kungens fiskarstuga, som genom Minska störningar från trafiklederna. landhöjningen hamnat rätt långt från vattnet. • Tydligt promenadstråk • Utveckla ett tydligt och attraktivt promenadstråk mellan Inför framtida utveckling Haga och Ulriksdal. Ta tillvara Ulriksdal som informationsplats och besöksmål i Den flera hundra år långa omsorgen om parken, både i fråga om landskapets • kungligt inflytande Nationalstadsparken. struktur och urvalet av växter, har varit av avgörande betydelse för att vi i dag kan uppleva dess unika landskap och bebyggelsemiljöer. Områdets stora bety- Jaktparkens historia tydliggörs delse både för enskilda monarker och för Sverige som nation avspeglas genom Norra Djurgården mellan Laduviken, Husarviken och Lilla Värtan uppmärksammas att det kontinuerligt hållits en hög ambitionsnivå för såväl utformning som för- som tidigare jaktpark och som ett ängs- och beteslandskap. valtning av mark och byggnader. För att parkens särart ska bibehållas behöver • Värna kontrasten mellan skog och öppen mark. buller och andra störningar från omgivningen minimeras. Likaså är det viktigt • Markera jaktparkens stängsel på någon sträcka. att ny bebyggelse inom Nationalstadsparken eller i dess gränszon tar hänsyn till • Pröva möjligheten att införa hjortbete. parkens karaktärsdrag. • Värna tystnaden i skogen vid Stora Vargjakten och Lappkärrsbergen. • Bibehåll det öppna landskapet kring Fiskartorpet och Stora Skuggan. Förutsättningar för att värdena ska bevaras och utvecklas Stärk Rosendal som Bernadotternas lustslott med parker • Att de karaktäristiska huvuddragen i den historiska markanvändningen • Bibehåll överlagringar som vittnar om lustparkens växlande bruk och gestalt- bevaras och vid behov förstärks utifrån en medvetenhet om det historiska ning över tiden. landskapets olika tidsperioder. • Häv förfall som äventyrar lustparkens källvärde och upplevelsevärden över • Att det historiska landskapets medvetet gestaltade vyer och utblickar tas till tiden. vara. • Förtydliga eller undantagsvis återskapa betydelsebärande former eller form- • Att de historiska bebyggelse- och parkmiljöerna värnas så att dess karaktärs- idéer som utarmats eller hotar att helt försvinna. drag och kvaliteter består. • Att Nationalstadsparkens historia lyfts fram så att vuxna och barn kan ta del Borgens och Ladugårdsgärdet militära historia stärks av den och uppleva delar av Sveriges historia. • Behåll Ladugårdsgärdet som ett gräsbevuxet sammanhängande öppet område – format av en lång historia som militärt exercisfält. • Rusta upp miljön kring Borgen.

10 kungligt inflytande Kungligt inflytandeinflytande – utvecklingsidéer

Sörentorp �������� DANDERYD ��������� Ulriksdal ������

Bergshamra ������������ ��������� Brunnsviken ����������� Stora Skuggan ������������ Universitetet - ������������������ Haga Frescati ������������������ Norra LIDINGÖ ���������������������� Djurgården ����� ����������� SOLNA ����������������� ������������������ Gärdet ������� ������������������� ������������������ ������������� ������������������������ ������������������� �������������������� Ladugårdsgärdet

Djurgårdsbrunnsviken Fjäderholmarna

STOCKHOLM ������������������� Skeppsholmen Södra Djurgården ���������������������

�������������� Beckholmen NACKA

11 Evenemangsområde sedan 150 år Folknöje På Södra Djurgården finns landets största koncentration av sevärdheter och attraktioner. Här ligger ett flertal museer och restauranger, världens första fri- folknöje luftsmuseum Skansen, nöjesfältet Gröna Lund, konsert- och evenemangshuset Cirkus, Rosendals slott och trädgårdar med mera. Bebyggelsen är varierad med en rad speciella hus som i huvudsak kom till under 1800-talet och tidigt 1900- tal. Många av dagens besöksmål och serveringar återfinns i byggnader som har använts för olika typer av folknöjen ända sedan de uppfördes. Att detta område i över ett sekel har varit en etablerad plats i stockholmarnas nöjesliv är högst påtagligt och har ett stort värde i sig. Med flera stora museer och båtförbindelse är Skeppsholmen numera nära knuten till Södra Djurgårdens evenemangsom- råde. På det forna regementsområdet på sydvästra Ladugårdsgärdet bildar en sam- ling av flera museer ett annat besöksområde. Miljön är relativt storskalig med flera fristående ansenliga byggnader. I övrigt ligger besöksmålen i National- stadsparken mer spritt och består framför allt av slottsmiljöerna Haga och Ul- riksdal samt av större anläggningar och museer som Stadion, Carl Elds ateljé i Bellevue, Naturhistoriska riksmuseet och Bergianska trädgården. Promenad- och nöjespark Det är viktigt att framhålla den samlade mängden attraktioner och promenad- områden i Nationalstadsparken som tillgång för folknöjen och rekreation. Pro- menader i naturen med fika på ett café eller picknick på en vacker plats är På södra Djurgården finns Sveriges största koncen- folknöjen likaväl som ett museibesök. Redan år 1662 omtalar Erik Dahlberg tration av sevärdheter och attraktioner. Här finns ett Djurgårdens säregna natur som en tillgång för stadens invånare och besökare: »otaligt mycket folk särskilt på festdagar förlusta sig med spatserturer, då det är flertal museer - från världens första friluftsmuseum alla, såväl infödda som främlingar, tillåtet att där förnöja sig«. Vid 1700-talets Skansen till Vasamuseet. Här finns också flera restau- mitt, då Adolf Fredrik tillträdde som regent, öppnades grindarna mer generöst ranger och caféer, nöjesfältet Gröna Lund samt fler och parken började övergå till en promenad- och nöjespark. Den vackra mil- jön var i sig en stor attraktion, därtill fanns vid parkens grindar åtskilliga kro- kända evenemangsplatser som Cirkus och Sjöhisto- gar, värdshus och enklare utskänkningsställen. Under Gustav III utvecklades riska museet. Djurgården till en plats med ett »muntert folkliv« och blev den tillflyktsort av mer vidlyftigt slag som vi förknippar med Carl Michael Bellmans skildringar. I samband med att Södra Djurgården under Karl XIV: s tid fick en tydligare park- karaktär blev miljön mer strikt, vilket gjorde att många i stället sökte sig ut mot Norra Djurgården, där Ugglevikskällan blev en samlingsplats.

12 folknöje F OFolknöjeL K N Ö J –E nutid

n T E C K E N F Ö R K L A R I N G

e !( SEVÄRDHETER OCH ATTRAKTIONER 1 k !( 1. Polismuseet (flyttar 2007) Sörentorp 24. Östasiatiska museet r 2. Orangeriet DANDERYD 25. Skeppsholmskyrkan 2!( 3 3. Ulriksdals slott a !( 26. Moderna museet 4. Drottning Kristinas kröningsekipage Ulriksdal!( 4 27. Arkitekturmuseet p 5. Confidencen 5!( 28. Biologiska museet s 6. Bergianska trädgården 29. Skansen 7. Naturhistoriska riksmuseet

d 30. Aquaria Vattenmuseum 8. Fjärilshuset 31. Liljevalchs konsthall a 9. Koppartälten 32. Cirkus t Bergshamra 10. Haga parkmuseum 33. Tobaksmuseet

s 11. Pelousen 34. Skansenakvariet l 12. Gustav III:s paviljong 35. Gröna Lunds tivoli 13. Haga slott a 36. Prins Eugens Waldemarsudde Brunnsviken 14. Ekotemplet

n 37. Rosendals trädgård 15. 4H-gård 6 7 38. Rosendals slott o !( 16. Eldhs ateljémuseum !( 39. Sjöhistoriska museet i 17. Stadion Stora Skuggan 40. Tekniska museet t 8!( !( 18. Tennisstadion Universitetet - 41. Etnografiska museet !( Haga 15 a 9 !( 10 13 Frescati 19. Ryttarstadion !( !( 42. Kaknästornet 12 !( !( 20. Kungliga tennishallen 11 14 43. Djurgårdsbrunn/Judiska teatern N 21. Junibacken Norra Djurgården 44. Thielska galleriet 22. Nordiska museet 45. Fjäderholmarna SOLNA 23. Vasamuseet

GENERALISERAD MARKANVÄNDNING km Vatten 0 0.5 1 $ !(16 19 !( 2!(0 Skog eller trädbevuxen mark 1!(8 Öppen mark eller yta Bebyggelse Kommungräns 17 Gärdet !( © Lantmäteriet, 2006. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-AB

Ladugårdsgärdet

4!(2 40 41 39!( !( !( 43 Djurgårdsbrunnsviken !( Fjäderholmarna 21 38 !( !( 2!(2 !( 45 2!(3 37 28 29 !( STOCKHOLM !(24 !( !( !(!( 3031 25 26 !(!( 32!(33 Södra Djurgården !( Skepps- !( !(34 27 holmen 3!(5 4!(4

36 Beckholmen !( NACKA

13 UTVECKLINGSIDÉER : FOLKNÖJE Markerade entréer • Vidareutveckla platserna kring entrémonumenten Resa sten till huvud- entréer. • Vidareutveckla entrén vid Tivoli till huvudentré. • Etablera nya markerade huvudentréer på Skeppsholmen, Södra Djur- folknöje gården och vid Ulriksdal.

Bättre samband mellan Södra Djurgården och Ladugårdsgärdet • Knyt samman de olika besöksmålen inom Södra Djurgården och Ladu- gårdsgärdet, exempelvis genom ny bussförbindelse.

Bättre samband mellan Södra Djurgården, Norra Djurgården och Ulriksdal Djurgårdsbrunnskanalen. • Skapa en tydlig länk genom parken – mellan Södra Djurgården, Norra Djurgården och Ulriksdal.

Inom Nationalstadsparken finns också välkända evenemangsplatser som Gärdet, Nå Nationalstadsparken från vattnet Skeppsholmen och området utanför Sjöhistoriska museet. Stockholms vatten ska vara en naturlig väg till Nationalstadsparken. Utveckla vattenvägarna genom fler förbindelser. Inför framtida utveckling • • Inför reguljär båttrafik året runt mellan Skeppsholmen och Galärvarvet. Det stora antalet sevärdheter gör Nationalstadsparken till det mest besökta re- kreationsområdet i Sverige. Parkens attraktionskraft som resmål för turister är Utvecklat maritimt centrum stort och de ekonomiska värdena är betydande. Att många besöksmål ligger Utveckla området Skeppsholmen-Galärvarvet-Beckholmen till Stockholms samlat ger synergieffekter som stärker områdets identitet och attraktivitet. Det Sjögård enligt de idéer som förts fram av föreningen Stockholms Sjögård ger förutsättningar för att Nationalstadsparken i sig kan bli en känd destination, – Maritim kultur och Statens Maritima museer. där målpunkterna kan varieras och kombineras vid varje besök. Det måste där- • Stimulera museerna att levandegöra områdets historia och använda sig för vara lätt att röra sig från ett besöksmål till ett annat. Den stora mängden av av sitt närområde. attraktioner ger goda möjligheter både att ta del av och sprida information om • Etablera och stötta verksamheter som ger en levande sjöfartsmiljö. aktuella evenemang och attraktioner. • Utveckla reguljära båtförbindelser inom och till området. • Skapa en tydlig koppling mellan Beckholmen – Djurgårdsstaden – Förutsättningar för att värdena ska bevaras och utvecklas Galärvarvet. • Att landskapets och bebyggelsemiljöernas kvaliteter värnas som en grund för Utveckla möjligheten för evenemang områdets attraktionskraft. • Ta tillvara Ulriksdal som plats för evenemang. • Att folknöjen som stödjer parkens övriga värden ges möjlighet att etableras • Vidareutveckla Stora skuggan som besöksmål för hela familjen med och utvecklas. plats för evenemang i lämplig skala. • Att Nationalstadsparkens sevärdheter får en tydlig koppling till varandra, • Ta tillvara Ladugårdsgärdets kapacitet som besöksmål med plats för både avseende information och fysisk tillgänglighet. tillfälliga och utrymmeskrävande evenemang liksom för utflykter, lek • Att Nationalstadsparken är ett attraktivt, lättillgängligt och tryggt besöksmål och motion. för alla.

14 folknöje Folknöje – utvecklingsidéer

DANDERYD Sörentorp ��������� Ulriksdal ���������������� ���������� ����� ���������� �������� Bergshamra �������������� Brunnsviken ������������������ ���������������

Universitetet - ����������� Frescati Stora Skuggan Haga

Norra Djurgården LIDINGÖ SOLNA ��������� ���������������� ����������

Gärdet �������������� ����������������� ����� ������������������ ���������� ���������� �������� Ladugårdsgärdet

�������������� Djurgårdsbrunnsviken Fjäderholmarna ��������� ������� STOCKHOLM Skeppsholmen Södra Djurgården ��������������� ���������� ��������� ��������� NACKA ��������� Beckholmen �������������� � 15 De första kunskapsinstitutionerna Kunskap Genom de institutioner och museer som vuxit fram sedan 1800-talets första

kunskap hälft är delar av Nationalstadsparken starkt präglade av utbildning och forsk- ning. De renodlat akademiska miljöerna återfinns framför allt på Norra Djurgår- den medan museerna är koncentrerade till Södra Djurgården, Djurgårdsbrunns- viken och Skeppsholmen. Museerna är en viktig del i kunskapsverksamheten i parken men för att undvika dubbleringar beskrivs dessa endast under avsnittet »Folknöjen« (de redovisas dock här på kartan Kunskap – nutid). Området längs Roslagsvägen från Valhallavägen och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) över Stockholms universitet till Bergianska trädgården ut- märks av akademiska institutioner. Området väster om Roslagsvägen och ned mot Brunnsviken berättar om de första mer samlade utbyggnaderna som genom- fördes decennierna kring sekelskiftet 1900. Bergianska trädgården etablerades på platsen under 1880-talet medan Veterinärhögskolan, Vetenskapsakademien och Skogshögskolan tillkom under 1910-talet. I 1910-talets utbyggnad ingick också Naturhistoriska Riksmuseet, dessvärre i dag separerat från området längs Brunnsviken genom den besvärande barriär som Roslagsvägen utgör. Tidstypiska monumentalbyggnader ligger här omsorgsfullt inplacerade i landskapet. Varje område har en tydlig egen karaktär, där bebyggelsens ut- formning spelar en stor roll. Mellan de olika institutionerna utbreder sig större grönområden. Under 1900-talet har kompletteringar med nya institutionsbygg- nader skett inom områdena, vilka i dag i stor utsträckning framstår som egna campusområden. Delar av Nationalstadsparken är starkt präglad av ut- bildning och forskning genom de kunskapsinstitutioner Från experimentalfält till universitet Under 1800-talet gjorde Abraham Niclas Edelcrantz och Israel af Ström Djur- som vuxit fram sedan 1800-talet. I dag finns en omfat- gården till ett centrum för utvecklingen av modernt skogs- och lantbruk. Träd- tande utbildningsverksamhet med cirka 50 000 stu- gårdsföreningen på Rosendal och Bergianska trädgården gjorde området till ett denter – vilket skapar förutsättningar att väcka många centrum även på det hortikulturella området. Öster om Roslagsvägen utbreder sig Stockholms universitet på det område som under 1800-talet utgjordes av människors intresse för parken. Lantbruksakademiens experimentalfält. Här bedrevs försöksodlingar och nya redskap utprovades. I dag präglas området helt av universitetets moderna be- byggelse. Husen ligger fritt placerade i ett öppet parklandskap. Den modernistiska huvudbyggnaden »Södra huset« uppfördes 1968–71 och står som ett landmärke med sina fasader av ljusblåa glasskivor. Under 1900- talets sista tre decennier tillkom sedan flera individuellt utformade byggnader,

16 kunskap e 17 d d u t s ) e r e 7 a s 0 m n u 0 m u t t e A e e 2 e m e d s t K s d e e t r r l m t e u s k s e C t a å i m a e u e t t t u t u e e A i r m t g s t u e e e e s e r m W i N n m y s e d m e u e e t k u a s e l r e s e s u s s ä l f e k t u a m 1 a a l s ( u r u m t a n u s e t k t m k v a i u t n m e n a s a e s s m é m r r a k m r g i e e i a j u g k e V m k k a f a o l r e c u s s k a u t a r s a t i e m a s n n a o m n s a i k u s t t k l k i a t k k s E r i e e u e s n n g s e r o s s a a p e i k s s g m i h 5 i l i r s d t M a o h . a m s a i r d n n i i o s s a l r n e e h n a 0 f l s U r u i k s i b e u a a k g l n i h a o d ö g n t t l t i r E r o q h r d j a k k e e o d o a s o a S o e l ä y S T E T V B T S S P A A N j U . . . . P C H B N E L Ö M ...... F . 9 0 1 2 ...... 0 2 3 4 5 6 7 8 1 M 1 2 2 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 ( ! i N t O a I c T t s B e G U e a i A k r t - v N T 2 i G k I I 8 a 2 o F r r 8 T t c !( N f 1 a N N S s a / D l ä e 4 I l N m a r r N I i 0 b 0 S n Ä L F K l R 2 n e G - , , , V A a t t t e x 6 / t A N N e e e 0 d I u n y t t t m 1 r n A i i i a v n a N L r , t i e e u s s s l e K t a s e m K s r r r r t o b l n l m t s R n K a S e e e n u l n n k s d e e a n e p d r A v v v e R a s t l a a t e n i i i d e ä l f a l l n R C g . o g O i r M n k e c ä n n n e o k i a o o t t n t 6 k ö F r r e r s e l k s k u u u n s g n e 0 k k t s e Ö D / s e h c r a g s o a n s s e 0 e d l a v e s s s r g s r a e s A r 2 k a t n g e d g g d e S F G l m l i v u t ö ä k j , s H r p g l R m m m u ö i t t ö ö g s a e s o l l l N g r h l g ö e i n a e E h k å I r k h h n g s i N t s k m e V s n o o o l h s k t t ö e r S e e t t e y d s i N g g a I t n t a h s h h s s e a k r t f h p v m 1 e r t r i i b E i i t c o k k k i H L a D n o n n å n s 2 ä p o b k r u e s c g i n r a k u c c c e e n L g t T o o A l r r g r j m e I t o !( k K V S Ö B K d u t o o o o a r o e R t e t t W U K I K K A A e S B n e d 0 D E a N S V S F S T ...... P B a C . T 2 !( G L N L n ...... 0 2 3 4 5 6 7 8 . . 8 1 r U a !( 1 e E E 3 4 5 6 7 8 9 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 r © U 9 !( k i G !( 1 d T v s ö n S n u 7 r n 1 b 6 e !( s 1 m d l !( r 5 o 1 å h !( g r k 4 t c 1 u e j !( e d D r 3 B 1 1 ä 1 !( - !( G s n p e !( p 2 m 1 e l k o S h 9 7 8 1 1 !( 7 !( !( !( !( !( !( 8 6 5 0 1 1 4 n 1 1 n a !( !( g e g d u r k å S g a r r o t u j S 3 D 1 - !( D a t r Y e i r t t R e o a t E i 2 c 6 s 1 D s N 9 r !( !( e !( N e r v A F i 8 1 D n 1 !( 5 U 6 !( 7 !( !( !( 5 !( !( 4 0 !( 1 2 4 !( 3 !( !( M L a r O n m a e H a g k K i h a v s C H s g O r n 3 T e !( n u S B r B 2 !( l a d s k i A r l N U L O S p P r o t n e A

r 1 ö !( S 1 !( K

S

N

Kunskap – nutid Kunskap

N a o a s a t s a k r i t n l d p e U n

$ K Illustration: Charlotte Rinaldo. Illustration: Charlotte kunskap

Experimental- fältet i början av 1900-talet.

som är bland de främsta exponenterna för sin tids arkitektur. Trots det påtagligt År 2001 etablerades Alba Nova universitetscentrum (för fysik, astronomi och moderna intrycket, gör sig tiden som experimentalfält fortfarande påmind. Då- bioteknik) på Albanokullen. Verksamheten inryms dels i det nybyggda så kall- varande huvudbyggnaden »Bloms hus« ligger centralt i området. Här finns också lade Fysikcentrum och dels i Roslagstulls före detta epidemisjukhus. Med Alba- universitetets restaurang »Lantis«, som ursprungligen inrymde ett lantbruks- och nokullens ianspråktagande för utbildning och forskning är institutionsbältet nu fiskerimuseum liksom flera trävillor som tjänstgjort som personalbostäder. i det närmaste sammanlänkat med KTH i söder. På 1910-talet flyttade KTH till Områdets långa kunskapsanknutna historia ger en extra dimension till dagens Lill-Jansskogen och har sedan dess byggts ut i olika etapper. Det är dock endast utbildnings- och forskningsverksamhet. den stora anläggningen för sektionen för maskinteknik som ligger inom Natio- nalstadsparken. Ett institutionsbälte växer fram I Nationalstadsparken återfinns också flera andra utbildningsinstitutioner. På Under de senaste århundradena har området utmed Roslagsvägen genomgått en Skeppsholmen finns bland annat Kungliga Konsthögskolan och Skeppsholmens total omvandling – från lantlig pastoral naturmark och odlingsfält till ett vid- folkhögskola och på Gärdet ligger Idrottshögskolan. Utöver universitetet vid sträckt parklandskap med utpräglad institutionsbebyggelse från olika tider. Den Frescati och KTH är det dock bara Polishögskolan vid Sörentorp i parkens norra kvalitet och medvetenhet som präglat genomförandet av förändringarna, såväl del som utgör ett större sammanhållet område för utbildningsändamål. Polishög- avseende byggnadernas och parklandskapets utformning som hänsyn till den skolans fritt grupperade byggnader i tegel uppfördes för Svea Livgarde, som år omgivande naturen, har gjort att området fortfarande fyller sin plats som ett be- 1946 flyttade till Sörentorp. Området präglas i stor utsträckning av polishögsko- söksmål i sig. lans anläggningar och övningsområde.

18 kunskap

Inför framtida utveckling Nationalstadsparken kan också ses som ett stort klassrum för natur- och kul- De stora sammanhängande institutionsområdena är av positiv betydelse för den turmiljöpedagogisk verksamhet. Redan i dag använder till exempel Bergianska vetenskapliga verksamheten. En fysisk närhet ger förutsättningar för ett ökat trädgården och Naturhistoriska riksmuseet parken i sitt utåtriktade arbete. Där- vetenskapligt och tvärvetenskapligt samarbete mellan och inom olika högsko- utöver erbjuder olika företag och organisationer vandringar och rundturer. Na- lor och institutioner. Både i detta och andra avseenden behöver universitet och tionalstadsparkens potential som kunskapskälla är dock underutnyttjad. högskolor långsiktigt kunna bedriva och utveckla sina verksamheter i parken. För Nationalstadsparkens utveckling är det också viktigt att utbildningsinstitu- Förutsättningar för att värdena ska bevaras och utvecklas tionerna nyttjar parken som en resurs, både i undervisningen, för sin identitet • Att utbildnings- och forskningsverksamheten lever vidare och kan utvecklas och marknadsföring och för studenternas fritid. i institutionsområdena. Läget i Nationalstadsparken borde i många fall kunna nyttjas som en till- • Att institutionsområdenas karaktär av hus i park bibehålls och bebyggelsen gång för ömsesidig nytta för institutioner och park. Att det i direkt anslutning präglas av hög arkitektonisk kvalitet. till institutionsområdena finns ett anslående landskap med rika möjligheter till • Att utbildningsinstitutioner och museer tar tillvara och marknadsför sin belä- rekreation, natur- och kulturupplevelser kan lyftas fram ytterligare. Närvaron av genhet i Nationalstadsparken. en omfattande utbildningsverksamhet med cirka 50 000 studenter ger förutsätt- • Att högskolor, museer och andra skolor med flera använder Nationalstads- ningar för att väcka många människors intresse för parken och dess värden. parken i sin pedagogiska verksamhet.

19 UTVECKLINGSIDÉER : KUNSKAP Stärkt samband mellan kunskapsinstitutionerna • Utnyttja planeringen vid Norrtull till att knyta ihop Karolinska institutets område med kunskapsinstitutionerna utmed Roslagsvägen så att National- stadsparkens värden stärks. kunskap Ett besökscentrum för hela Nationalstadsparken • Etablera ett besökscentrum i form av ett natur- och kulturrum i anslutning till något av de större besöksmålen på Norra Djurgården eller kring Brunnsviken.

Universitet och högskolor som ambassadörer för Nationalstadsparken • Se läget i och Nationalstadsparken som en given del i marknadsföringen. • Skylta gångstråk från institutionsområdena vidare ut i parken. • Använd Nationalstadsparken i undervisning och forskning. • Se parken som en resurs för studenternas fritid. Museerna som ambassadörer för Nationalstadsparken • Låt museerna använda sig av Nationalstadsparken i sin marknadsföring. • Stimulera museerna till utställningar och annan verksamhet med anknytning till Nationalstadsparken som bidrar till att sprida kunskap om parken. • Stöd museerna och skolorna i arbetet att använda sig av Nationalstadsparken som ett »klassrum«.

Gamla Veterinärhög- skolan i Kräftriket. 20 kunskap 21 A K C A N a n r a m l o h r e d ä j Ö F G N I D I L n e d r å g r t e u j d r ä D g s a d r r å d g ö u d S n a e L k i v s n n u r b s n d e r �������������� å m l g �������������� ��������������� o r h u j k t c D ������� e e d B r ������������ ä G ���������������� ������������������ n e m l n o e h s d p r n p å a e g k g g r S u u k j S D a r a o t r r S - o ������� ��� N t e i D t t �� e a Y ������������� t i c R s s ���������������� r E e e r D v F i N n A U D �� a M a r L g a m n O a e H H k h i K s v g C s r n e O n T B u S r B l a d s k i r l U � A N L O S p r �������������������������� �������������������� ������ ��������������

o t n e

r ������������ ö S ����������������� �����������������

Kunskap – utvecklingsidéer Kunskap Kunskap – utvecklingsidéer Kunskap En stor artrikedom Biologisk mångfald Få områden av motsvarande storlek i Sverige har så många kända arter som Na- tionalstadsparken. Till exempel vet vi att det finns drygt 1000 fjärilsarter och en bra bit över 1200 skalbaggsarter i Nationalstadsparken. Den biologiska mångfal- den i och kring parken är till stor del ett resultat av samspelet mellan människans påverkan på landskapet och vilka möjligheter olika arter har haft att spridas till och från området. Den stora artrikedomen har sin främsta förklaring i att parken rymmer en stor variation av biotoper och att dessa också har en lång tidsmässig kontinuitet. En bidragande orsak till de många kända arterna är säkert också att områdets djur- och växtliv är välinventerat av många forskare och studenter från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

biologisk mångfald Många sällsynta arter Nationalstadsparken har också ett stort antal sällsynta och ovanliga växt- och djurarter. Många av dessa är knutna till gammal ek, som därför har en nyckelroll för Nationalstadsparkens biologiska mångfald. Inom parken finns många arter som ur ett nationellt perspektiv är hotade eller missgynnade. En av de kanske allra mest hotade är den bredbandade ekbarkbocken (Plagionotus detritus), som har sin enda kända förekomst i Sverige just här. Den stora koncentrationen av ek och andra ädla lövträd som alm, ask, lind och lönn är starkt förknippad med den kungliga jaktparken och i huvudsak ett resultat av den skötsel som jaktparken haft. Djur- och växtlivet, med ett stort antal sällsynta arter i Jaktparken Nationalstadsparken, kan betraktas som ett biologiskt Bildandet av den kungliga jaktparken och den därtill hörande djurhållningen präglade förvaltningen och skötseln av marken i stora delar av Nationalstadspar- kulturarv som speglar olika tiders idéer och ideal. Den ken under 300 år. En stab av uppsyningsmän, grindvaktare och jägare anlitades biologiska mångfaldens främsta värden i parken är för att hålla jaktparken i stånd (den så kallade Jägeristaten som 1801 ombildades både ur ett regionalt och nationellt perspektiv knutna till Kungliga Djurgårdens Förvaltning). Hovets jaktintresse avtog efter 1750- talet och hjortarna flyttades 1829 till en mindre inhägnad i den nuvarande stads- till ek och andra ädla lövträd. delen Hjorthagen. År 1890 flyttades de sista hjortarna därifrån till Gripsholm och epoken som jaktpark var därmed avslutad. Det stora antalet betande djur påverkade vegetationen på ett sätt som fortfarande tydligt präglar parken.

22 biologisk mångfald 23 B G A ) d - N G k U I 8 ä r 8 r G N 1 t N a S / t D ( v n I 4 m u e N ö n g 0 l k 0 n o l n R Ä h i r 2 A a z e e c n - V l a a s K k x 6 l d t o A N p g ö 0 C u y u ä s s 1 f n n A v r A L i i r , e d e d e K a N e n s n d D a e t r b l l e R t K n a g d l e L s s e d s i m d m A a a e n U l n r A e n d ä i k b R n e a . F a g o r r r M k y p a ä i 1 t k t 6 t z d r n s r e r a g G s a 0 s Ö e e i D s å r a o g a d 0 N l m v d i g g l b r l s e A 2 n t t e F o S l m a Å o n v t r l , l R u a i m t g l a a h n o a i e n M e r E n o k e d n g N i k s N m r k s e e a r S e y d n i v 5 G g ä l s o I K e . d t i f p l j m n r l t E b r t r s o 0 S L a r ä ä p ä o j å ä ä r a I e e e a k ä l p s A r g g F m K a G V S Ö B K S s f K B I K i t o r R k n e O e o E a C v L G L L N S r !( O r E E I 0 © U © U G B T Ö G N I D I L t e n d r e ä g d s r d å r å g g r u u d j a n L D e k i a v r s d n n ö u r S n b e s d m r l å o g h r k u t j c e e D d B r ä G n e m l o h s p p e k S n n a g e g d u r k !( å S g a r r o t u j S D D Y a - R r t r E e i t t D o e a t N i c N A s s r e D e r v F i n U D L M A L a a r g O !( a m H F a H n K h e s C k i g O r v G s T e n S B n u r N B Å l a d s k M i r l U A K N L O S S p r

o I t n e r ö

G S O

L

Biologisk mångfald – nutid – mångfald Biologisk O

N a o a s a t s a k r i t n l d p e I n

$ B Förändringar i parkens skötsel På 1700-talet fick de ädla lövträden en renässans då det engelska parkidealet introducerades på de kungliga markerna och nyplanteringar skedde i stor om- fattning i bland annat Hagaparken. På Djurgården fanns åtta hovjägardistrikt och varje hovjägare sörjde för skogsbruket på sin del med egen plantskola. Detta kan delvis förklara att skogen än i dag har så varierande karaktär på olika delar av Djurgården och att den också hyser en mycket stor blandning av trädslag. För att gynna eken höggs redan på 1800-talet en hel del gran bort. På det äldre kartmaterialet från 1800-talet framgår dock att det då fortfarande fanns betydligt mer gran kvar än vad som funnits de senaste femtio åren. Karl XIV Johans inflytande under 1800-talet medförde att naturen på främst södra Djurgården ändrade karaktär och blev parkmark. Den återstående natur- marken på norra och södra Djurgården har i stort sett skötts efter de riktlinjer som drogs upp av Karl XIV Johan vid 1800-talets början. Förändringar i parkens flora

biologisk mångfald Botanisten Knut Fredrik Thedenius publicerade en exkursionsguide till Stock- holmsflorans utforskande år 1859. Guiden vittnar om att Nationalstadsparkens vegetation förändrats avsevärt sedan dess. Mellan Rosendal och Djurgårdsbrunn fanns på 1850-talet en ängsflora med arter som blodnäva (Geranium sangu- ineum), fältgentiana (Gentiana campestris), solvända (Helianthemum nummela- rium) och vildlin (Linum catharticum). I Laduviken fanns sjöväxter typiska för måttligt näringsrika sjöar som till exempel havsnajas (Najas marina), rödsträfse (Chara tomentosa), sylört (Subularia aquatica) och ävjebrodd (Limosella aqua- tica). Vid Fiskartorpet växte den för brandfälten så typiska svedjenävan (Gera- nium bohemicum)! Isbladskärret var särskilt rik på mindre vanliga växter med arter som majviva (Primula farinosa) skörsträfse (Chara hispida), snip (Tric- hophorum alpinum), taggsträfse (Chara globularis) och ängsnycklar (Dacty- lorhiza incarnata). Längre norrut vid Ålkistan fanns ängsväxter som dvärgarun (Centaurium pulchellum) och toppjungfrulin (Polygala comosa). De flesta av de omnämnda arterna finns inte längre kvar i parken. Orsaken är inte i första hand bebyggelsen och vägarna som tillkommit sedan mitten av 1800-talet utan luft- och vattenföroreningar samt inte minst en ändrad markanvändning, det vill säga upphört bete, igenväxning och dikning. De stora förändringarna i markanvändningen har även givit livsrum för många nya arter. Dessa återfinns framför allt på kulturpåverkad mark, i vägkanter, slän- ter och parker. Exempel på arter vilka inte var kända från området på 1800-talet och som vi i dag vet finns i Haga parken är: seraptasenat (Brassica juncea), Fältgentianan – fanns i parken på drakryggsmålla (Chenopodium schraderianum) och hårgängel (Galinsoga ci- 1800-talet. liata). Andra exempel på arter som påträffats först under 1900-talet i parken är

24 biologisk mångfald

styvsenap (Sisymbrium strictissimum) och guldkörvel (Chaerophyllum aureum) Kärnområden för den biologiska mångfalden i parken har därför av detta skäl vilka växer längs Roslagsbanan. definierats som bestånd dominerade av ädla lövträd. Stråk som beräknats vara av väsentlig betydelse ur ett landskapsekologiskt perspektiv för ryggradslösa Inte bara ek djur i kärnområdena är markerade som spridningszoner inom parken på kartan De äldre barrskogarna med förekomst av död ved och grova tallar och granar »Biologisk mångfald – nutid«. utgör en viktig miljö för många arter i Nationalstadsparken. Även vattenmiljö- Parkens ädellövträdsbestånd bör inte ses avgränsat utan i stället som en del i erna har stora biologiska värden. Igelbäcken, de små våtmarkerna Lappkärret, ett större landskap, Mälardalens landskap med sina ädellövträdsbestånd av olika Spegeldammen, Lillsjön, Laduviken och Isbladskärret, dammarna i Bergianska slag. De viktigaste länkarna till och från parken och Mälardalens övriga ädel- trädgården samt sumpskogen Uggleviken bidrar alla på ett väsentligt sätt till lövskogar går mot nord-nordväst och söderut. Fungerande spridningslänkar är parkens artrikedom. nödvändiga för att områdenas biologiska värden långsiktigt ska bestå och att Förutom biologiska värden finns även intressanta geologiska formelement. arter kan sprida sig in till och vidare genom parken samt ut från parken till andra Stockholmsåsen, som numera är kraftigt påverkad av grustäkter, går genom Na- ädellövskogar tionalstadsparken från Bellevue, norrut mot Haga och förbi Ulriksdal. På några ställen finns åsen intakt, som vid Bellevue och norr om Annelund. Dessa delar Inför framtida utveckling är skyddsvärda inte bara på grund av det geologiska intresset, utan också som Djur- och växtlivet i Nationalstadsparken kan betraktas som ett biologiskt kul- grundvattenmagasin med tillhörande källor samt som lokaler för en speciell tor- turarv som speglar olika tiders idéer och ideal. Ett utmärkande drag för parken rängsflora med botaniska rariteter, såsom liten diskröksvamp (Disciseda can- är mosaiken av olika naturtyper och den stora utbredningen av ek, med en stor dida) som finns vid Kvarnkullen norr om Brunnsviken. andel mycket gamla träd. Områdets höga naturvärden är till stor del knutna till just ekhagarna. Artrikedomen och förekomsten av många hotade arter innebär Kärnområden och spridningskorridorer att parken utgör ett viktigt område för bevarandet av den biologiska mångfalden Den biologiska mångfaldens främsta värden i Nationalstadsparken är, både ur ur nationellt perspektiv. En förutsättning för att långsiktigt bevara och utveckla ett regionalt och nationellt perspektiv, knutna till ek och andra ädla lövträd. Nationalstadsparkens biologiska mångfald är att antalet betande djur i parken

25 UTVECKLINGSIDÉER : BIOLOGISK MÅNGFALD Mer betesdjur För att bibehålla en rik flora- och fauna bör arealen mark som betas öka. • Utöka betet med i första hand nötkreatur samt får. • Inför eventuellt dovhjortsbete i framtiden. Hjortarna knyter an till parkens historia och skulle vara en stor attraktion för besökare.

Förstärk kärnområden och spridningszoner • Öka arealen öppna marker med ädla lövträd genom röjning av befintliga bestånd men även genom plantering av ek och lind i områden där den naturliga föryngringen av dessa trädslag inte fungerar. • Plantera ek och lind mellan Södra och Norra Djurgården och vårda befintliga bestånd. • Plantera ekar och lindar i området väster om Ulriksdal och vårda befintliga bestånd. ökar. Upplag av döda ekar biologisk mångfald Påverkan på den biologiska mångfalden genom försämrade spridningsvägar är en mycket långsam process. Den fulla effekten av dagens förhållanden blir synliga • Utveckla upplagen av döda ekar i syfte att gynna den unika faunan av rygg- först om många år. Ur det perspektivet behöver bibehållandet och förstärkningen radslösa djur. av spridningsvägar till och inom parken särskilt uppmärksammas. Mellan parken Förbättra vattenflödet i Igelbäcken och Mälardalens ädellövträdslandskap bör Järvafältet och Sickla uppmärksammas Vattenflödet i bäcken behöver bli bättre särskilt under sommaren. speciellt som betydelsefulla spridningszoner. Inom parken utgör Gärdet en viktig • Anlägg fler våtmarker och meanderbågar för att få ett jämnare vattenflöde. spridningslänk mellan de viktigaste kärnområdena på Norra och Södra Djurgår- • Genomför »Vattenprogram för Stockholm 2000«. den, en länk som under de senaste hundra åren successivt försvagats och därför är sårbar. Ett aktivt skydd och skötsel av befintlig vegetation och naturmark inom Genbank området är avgörande för att långsiktigt skydda och bibehålla livskraftiga bestånd Utvidga Bergianska trädgårdens befintliga klonarkiv som ingår i Nordiska gen- av sällsynta och hotade arter, främst evertebrater (ryggradslösa djur). Spridnings- bankens arbete med att bevara växtgenetiska resurser. zoner som har särskilt goda förutsättningar att bli betydelsefulla för den biolo- • Anlägg ett klonarkiv mellan Roslagsvägen och Roslagsbanan. giska mångfalden är Järvafältet och Flaten, som med restaureringsinsatser kan Fler torrängsbackar utvecklas till viktiga kontaktlänkar mellan Nationalstadsparken och Mälardalens • Rädda torrängssvegetationen knuten till isälvavlagringarna i Nationalstads- ädellövträdslandskap. parken.

Förutsättningar för att värdena ska bevaras och utvecklas Renare vatten i Laduviken Rena dagvattnet från Roslagsvägen och Universitetsparkeringen enlig gäl- Att variationsrikedomen av biotoper består. • • lande överenskommelse. Genomför »Vattenprogram för Stockholm 2000«. • Att den tidsmässiga kontinuiteten som många biotoper uppvisar bibehålls. • Att den biologiska mångfalden, särskilt de hotade och sällsynta arterna knutna till framför allt ek, skyddas och bevaras. • Att spridningszonerna inom och in till Nationalstadsparken upprätthålls och förbättras. • Att karakteristiska biotoper bevaras och stärks även inom bebyggda områden. 26 biologisk mångfald 27 A K C A N a n r a m l o h r e d ä j Ö F G N I D I L ���������� ���������� t e d r ä g s d n r å e g ������������������� d u r ��������������������� d n a å e L k g i r v s u j n n D u r b a s n r d ���������� e r d å m l ö ��������������� g o r S h t u j k e c D d r e ä B G n e m l o h s p n p a e g k g S u k S n a r e o d t a r r S r å o g r N �������� u D j - Y t D R e i t t E e a t D i c s N s r e A e r v D F i ���� n U ���������� M L a a r g O a m n H a e H K k h i s C v g s O r n T e n S B u r B � ��������� ����������� �������������� l a d s k i r l ������ U A ������������ N L O S p r o t n e r ������������������ ������������� ���� ������� ���������� ������� �������������� ö

S

������������������� ���������������������

Biologisk mångfald – utvecklingsidéer – mångfald Biologisk Biologisk mångfald – utvecklingsidéer – mångfald Biologisk Ett stort utbud av aktiviteter Hälsa och motion Nationalstadsparken erbjuder de boende i landets mest tätbefolkade region unika möjligheter att utöva motion och friluftsliv. Parken är väl frekventerad för var- dagsmotion som löpning, promenader, cykling och ridning. Goda möjligheter finns även för rodd, paddling, segling samt under vintern även skidåkning och skridskoåkning. Promenader där det många gånger finns ett bestämt mål, som ett café, museum eller en fågelsjö, behandlas under avsnittet »Folknöjen«. Den stora variationen av natur- och landskapstyper – parker, kolonilotter, skogar, betesmarker, stränder och fria vatten – erbjuder ett rikt och varierat fri- luftsliv. Parken används också för stora idrottsliga evenemang, som till exempel Stockholm Marathon, Bellmanstafetten och Vårruset. Historiskt idrottsområde hälsa och motion Inom Nationalstadsparken finns en mängd anläggningar för idrott och motion, många koncentrerade till området vid Lill-Jansskogen mellan Valhallavägen och Hjorthagen. Här ligger Stockholms stadion, Östermalms idrottsplats, Idrottshög- skolan, Tennisstadion, Kungliga tennishallen, Stockholms bågskjutningsklubbs bana och klubbhus samt anläggningar för ridning som Ryttarstadion, Fältritt- klubbens terrängridbana och Kungliga livgardet till häst (k1). Norr om Uggle- viken återfinns Fiskartorpsbacken med hoppbacke och friluftsgård. Anläggning- arna vittnar om områdets långa historia som idrottsområde. Stockholms första stora idrottsanläggning, Idrottsparken, anlades på Stadions nuvarande plats under 1890-talet. Från Idrottsparken återstår i dag endast den Inom Nationalstadsparken finns en mängd anläggning- så kallade Tennispaviljongen. År 1897 förlades Kungliga livgardet till häst till en plats intill Lidingövägen. Här finns flera av de ursprungliga byggnaderna ar för idrott och motion. Parken inbjuder också till ett kvar. Östermalms idrottsplats invigdes redan år 1906 och några år senare stod rikt och varierat friluftsliv genom den skiftande natu- Stockholms stadion på plats, tillkommen för sommarolympiaden 1912. Under ren och landskapet. Här finns bland annat flera parker, 1930- och 40-talen skedde en stor utbyggnad då många av dagens anläggningar kom till. Tennisstadion utökades, på områdets norra del tillkom Kungliga ten- skogar, betesmarker, kolonilotter, stränder och vatten. nishallen och Idrottshögskolan etablerades i nybyggda lokaler. Ridsporten blev ett mer accentuerat inslag i och med att Ryttarstadion invigdes på 1960-talet. Vid Fiskartorpet anordnades skidtävlingar redan i slutet av 1800-talet. År 1902 anlades den första hoppbacken. Ekosystemtjänster Nationalstadsparken levererar en rad så kallade ekosystemtjänster, som till ex- empel minskade luftföroreningar och bullerdämpning. Detta bidrar till en bättre miljö och hälsa för dem som bor och arbetar i och i närheten av området

28 hälsa och motion d 29 r å g a g s d b n t n s r s i b t t a a n f å s n l u a t e b l g u e l p l l a r s k d l s i p l t t t i t ö f a r R s t r p e f A o f t N u h s t Ö o d d K n l s t s s O r F o i t n i a d I a n C r n r d o a n b o k f T e i R A l d n a n r n r s n t i b O s s t N A o s o o d t e e t i s i i b a l n k n t a o G M l e m d d s u l a n e e r s l m a l l f N a p a a a l l g k n a I H n p a s r t k t i m m h r g l o a ö t r a b i s s C N i v o e t a a t m e s l h h h t s o b r n i s O p i G i r t h a s s r d k s m r g a o n l t t s i n e t n t G n c i c a n t t n m A t l o t n g s n n e n k d o s a Ä S o o u a h ä y Ö r r u t e e n s e r r r a L L e r r i ö t Ö F R K K H T S G e T e d d N Ä d S B F B F T I S I ...... N I ä A H ...... 0 2 3 4 5 6 7 8 1 j D 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 1 1 1 1 1 1 1 1 F I ( ! L B G A - N G k 8 I R r 8 N 1 N a A / D I 4 g G m n N 0 ä Ä e 0 R v n Ä 2 d l V e - N V a e å 6 G x E t A k r N 0 u y N r D y 1 A v L m a , Å c r Å t e K a o e t G R r k r b l K R a l e e s u d d M l H m A e t h e l n ä k R C O . a g e r M k ä i 0 1 6 S t n r O r e r - 0 Ö e 5 T D s - r r a g 0 g v l h F L e 2 å A n n F S e c n l m , U E p l R u ä t 6 g o å a s L e e n 1 K E k N g i I n g - m e s s r e 7 S i e y Y r , k R g 5 !( u I e f t 1 . p t m E r j r b F C t g a o L 0 l !( ä p i r o ö e , a l a k t t A g E m t n K R V S Ö B K t P s S E o 8 e R R n e e 1 A d E a R C !( r G d G L N ä Ö I r r E g E T T © U 0 å s S S G T d g r r å u g j u d n D a e L k i a r v s d n ö n 5 u 1 r S !( b n s e d r m å l g o r h u t j k e c D d e r B ä 4 1 G !( n e m l 2 3 o 1 1 h !( 0 s !( 1 p 1 !( p 1 e !( 8 9 n k !( n a S !( g e g d u 5 r k !( å S g a r r o t u !( j S 7 D D a - Y r t r R e i t t E o e a t D i c N s N s r !( e A e r 3 v D F i !( n 4 U 6 !( M N L a r O a m n H g a e O K a k h i s C H v g I s O r n T e n S B u 2 r T !( B O M l a d s k i A H r l N U L O C S p r o O t n e 1

r ö !( S A

S

L

Hälsa och motion – nutid motion och Hälsa

a N o s a a t a s k r i t n l p d n Ä e

$ H UTVECKLINGSIDÉER : HÄLSA OCH MOTION Sörentorp som rekreationsområde • Utveckla gång- och cykelstråken mellan Sörentorp och de nya bostadsområ- dena norr därom.

Nya passager över eller under E4:an • Nya förbindelser över eller under motorvägen vid Frösunda ska minska E4: ans barriäreffekt. • Skapa en attraktiv passage för friluftslivet vid järnvägens och E4:ans sträck- ning genom Järvakilen vid Ulriksdal.

Skapa god tillgänglighet till parken för boende i området • Ge de nya och gamla bostads- och institutionsområdena vid Norra Stations- området, Vasastaden, Albano, Husarviken, Hjorthagen och Värtahamnen goda möjligheter till rekreation i Nationalstadsparken genom tydliga gång- hälsa och motion och cykelstråk och portar.

Inför framtida utveckling Idrottspark och friluftsområde Förekomsten av ett stort sammanhängande grönområde i staden, enkelt nåbart • Utveckla Storängsbotten mellan Gärdet och Norra Djurgården som frilufts- med allmänna kommunikationer, gör att många kan utöva motionsaktiviteter område och idrottspark såsom angivet i Stockholms fördjupning av över- och friluftsliv utan att behöva ta bilen. Vardagsmotionen, inte minst i form av siktsplanen. promenader, lyfts alltmer fram som betydelsefull för folkhälsan. Ett viktigt inci- tament för denna typ av motion är att man lätt kan nå motionsområdet. Nya stråk och bättre passager vid Gärdet Nationalstadsparken har en lång kontinuitet av idrottsverksamhet viktig att • Förbättra kommunikationen och närheten mellan Norra Djurgården och förvalta och bygga vidare på. Att många anläggningar, representerande både Gärdet genom nya stråk och ny grönska vid Lidingövägen. olika idrottsgrenar och tidsperioder, ligger relativt väl samlade stärker idrottens Minska bullerstörningarna från trafiken förankring i parken. Precis som folknöjen och akademiska institutioner, kan när- • Fortsätt att genomföra bullerdämpande åtgärder för Brunnsviken genom heten mellan olika anläggningar och verksamheter ge positiva effekter genom insatser på Roslagsvägen och Bergshamvägen. att skapa en tydlig och stark identitet knuten till verksamheten. Utveckla Fiskartorpets friluftsgård Förutsättningar för att värdena ska bevaras och utvecklas • Utveckla Fiskartorpets friluftsgård till ett centrum för hälso- och motions- aktiviteter utifrån Kungliga Djurgårdens Förvaltnings idéer och Stockholms Att Nationalstadsparken är ett attraktivt, lättillgängligt och tryggt område för • fördjupning av översiktsplanen. motion, idrott och friluftsliv. • Att Nationalstadsparken erbjuder rekreation i en miljö karaktäriserad av ett Bättre badvatten i Brunnsviken unikt historiskt landskap och ett rikt växt- och djurliv – fri från omgivning- • Utred orsakerna till tidvis dålig badvattenkvalitet och genomför ens störningar. »Vattenprogram för Stockholm 2000«. • Att tillkommande idrottsanläggningar lokaliseras till områden som redan utmärks av idrottsverksamhet, framför allt avsnittet mellan Valhallavägen och Hjorthagen. • Att omgivande bebyggelseområden har god tillgänglighet till Nationalstads- parkens grönområden.

30 HälsaHälsa ochoch motionmotion –– utvecklingsidéerutvecklings idéer hälsa och motion

������������������� Sörentorp �������������������� ��������������������� DANDERYD

Ulriksdal ������� ��������� ������������ �������������� ���������� Bergshamra ���������� �������� ����������������� ���������������

Brunnsviken ������������������� Stora Skuggan �������������������� Universitetet - ��������������������� ����������������� Haga Frescati ����������� Norra LIDINGÖ SOLNA Djurgården

�������������� ������������

Gärdet

������������������� �������������������� Ladugårdsgärdet ��������������������� ��������������� ��������������

Djurgårdsbrunnsviken Fjäderholmarna

STOCKHOLM ���������� Skeppsholmen Södra Djurgården �����������

�������������� Beckholmen NACKA

31 utbildning och vetenskaplig forskning, museiverksamhet, idrott och rekreation. Juridiska förutsättningar Det bör också vara möjligt att bygga om och anpassa befintliga byggnader efter verksamhetens behov. Byggnadsområdena får således inte utvidgas, men väl kompletteras om kom- Utöver Nationalstadsparken karaktärsdrag och värden finns också ett antal for- pletteringarna inte medför skada på områdets natur- och kulturvärden. Ombygg- mella förutsättningar som är styrande för på vilket sätt Nationalstadsparken kan nad, upprustning eller annan förändring av väg- och järnvägsanslutningarna till bevaras och utvecklas. Av stor betydelse är de bestämmelser som ges i miljö- Lidingö och Värtahamnen-Frihamnen samt av kraftledningarna från Värtaverket balken och plan- och bygglagen liksom den speciella situation som ges av den motverkas inte heller av skyddet. enskilda kungliga dispositionsrätten för Djurgårdsmarken. Sådan förnyelse av infrastrukturen i området bör vidare vara möjlig att utföra som sammantaget medför en förbättring av miljön inom nationalstadsparken el- Miljöbalken ler som möjliggör en väsentlig förbättring för hälsa och miljö i fråga om en Miljöbalkens bestämmelse om Nationalstadsparken i 4 kap. 7 § har följande infrastrukturanläggning som berör parken. Utvecklingen i nationalstadsparken lydelse: bör sammantaget inriktas på att förstärka områdets natur-, kultur- och rekrea- tionsvärden och att värna den biologiska mångfalden. »Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstads- park. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar »Regeringen anser att området inte tål ytterligare ingrepp komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan in- i obebyggd park och natur.« trång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets

juridiska förutsättningar natur- och kulturvärden i övrigt skadas.« »När det mer generellt gäller bedömning av ett förslag om komplettering eller förnyelse av befintlig bebyggelse inom nationalstadsparken, krävs om- I Miljöbalkens 4 kap. § 1 anges att Nationalstadsparken med hänsyn till natur- sorgsfulla överväganden huruvida den föreslagna åtgärden till innehåll och och kulturvärdena i sin helhet är av riksintresse. Bestämmelsen i 4 kap. 7 § är form är förenlig med nationalstadsparkens syfte. En utgångspunkt vid pröv- inriktad på markanvändningsförändringar. I den proposition som föregick in- ning av frågor om ändrad markanvändning skall vara att områdets huvud- förandet av bestämmelsen (Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- struktur vad avser natur- och bebyggelseområden inte skall ändras samti- Djurgården prop. 1994/95:3) förtydligas avsikten. Följande citat är hämtade från digt som byggnader och bebyggelsemiljöer som ingår i nationalstadsparken avsnitt 9.2 i propositionen. på sikt bör användas endast för ändamål som kan förenas med national- stadsparkens syfte. Vid eventuell omvandling och komplettering av sådana »Det följer av syftet med nationalstadsparken att områdets huvudstruktur byggnader och bebyggelsemiljöer bör särskilt uppmärksammas åtgärdernas vad avser natur- och bebyggelseområden inte får ändras. Nya byggnader form och skala samt att karaktären av byggnader i parkmiljö bevaras.« och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera bör därför i princip inte medges. Skyddet torde däremot inte Hantering av förändringar utanför Nationalstadsparken hindra etablerade verksamheter inom eller intill nationalstadsparken från utifrån miljöbalken och plan- och bygglagen att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden.« Miljöbalkens bestämmelse om Nationalstadsparken i 4 kap. 7 § hanterar mark- användningsförändringar inom parken. I propositionen (1994/95:3) kommente- Inom ramen för skyddet bör det vara möjligt att uppföra ett begränsat antal nya ras dock också frågan om gränszonerna: byggnader inom bostadsområdena och inom områdena med byggnader för högre

32 juridiska förutsättningar

»Förslag om tillkommande bebyggelse, anläggningar eller andra åtgärder i om- För de markområden utanför Nationalstadsparken som närmast anknyter till råden som direkt gränsar till parken, bör bedömas med utgångspunkt från att dessa gränser har kommunerna i sina översiktsplaner uttryckt ambitioner som parkens natur- och kulturvärden inte får utsättas för påtaglig skada. Inverkan överensstämmer med syftet att skydda Nationalstadsparkens natur- och kultur- på ekologiska spridningskorridorer m.m. och på stads- och landskapsbilden är värden. e4 ska inte ingå i parken. I propositionen framgår det även att regeringen härvid av betydelse.« (avsnitt 7) ansåg att det skulle föra för långt att i lagen närmare precisera markanvändning och områdesgränser. Vidare skriver man att både statliga myndigheter och kom- Nationalstadsparkens värden kan således tveklöst påverkas även av vad som muner har goda kunskaper om de områden det gäller och hur de bör avgränsas sker utanför dess gräns. Utblickarna från parken, inte minst över vattnet, är en mer i detalj. Sådana avgränsningar sker lämpligen i samband med den vidare väsentlig del av upplevelsekvaliteterna. Parkens möte med staden och vattnet översiktsplaneringen enligt PBL. Det är först i samband med att fysiska planer är ett viktigt förhållande att uppmärksamma vid markanvändningsförändringar. upprättas som det är möjligt att beakta de lokala förutsättningarna på sådant sätt Huruvida förändringar som sker utanför parkens gräns kan innebära påtaglig att det är rimligt att bestämma mera preciserade gränser med utgångspunkt från skada på parkens värden är dock inte alltid enkelt att avgöra. Plan- och byggla- bestämmelsernas syfte. gens regler medför att staten, det vill säga i första hand länsstyrelsen, kan ingripa Riksintressenas gränser hanteras i den kommunala översiktsplaneprocessen. mot kommunala beslut som innebär att ett riksintresse hotas, oavsett om hotet I länsstyrelsens samrådsyttrande respektive granskningsyttrande över översikts- ligger inom ett område av riksintresse eller i sådan närhet av området att riksin- planen framgår om länsstyrelsen har samma uppfattning som kommunerna i tresset hotas (12 kap. 1 § plan- och bygglagen). gränsfrågan eller inte. Ytterligare en precisering av riksintressets gräns kan göras vid en fördjupning av översiktsplanen. Stockholms stad har preciserat gränsen Frågan om gränsen för Nationalstadsparken i Översiktsplan 99 och Länsstyrelsen i Stockholms län Nationalstadsparkens avgränsning redovisas endast översiktligt i propositio- meddelade ingen erinran mot denna gräns i granskningsyttrandet. En precisering nen 1994/95:3. Den tillhörande kartan är schematisk; den där redovisade 1 mm av riksintressets gräns i översiktsplanen innebär dock inte att denna gräns är tjocka gränslinjen motsvarar i verkligheten ett över 60 m brett område. Av pro- juridiskt bindande, det blir den först i till exempel detaljplaner och naturreser- positionens text framgår att regeringens förslag på områdets avgränsning är: vatsförordnanden. »Stenstadens front samt vattenområdena mellan parken och Nackas, Lidingös och Danderyds kuster och stränder utgör gränser i det större landskapet.«

33 Plan- och bygglagens instrument

Översiktsplaner I propositionen om Nationalstadsparken (1994/95:3) konstaterar regeringen att översiktsplanerna har en viktig roll för hanteringen av Nationalstadsparken.

»I planerna bör avgränsas närmare de områden inom nationalstadsparken som bör skyddas som parklandskap eller naturmark liksom de zoner inom nationalstadsparken som präglas av en mer omfattande bebyggelse och där det behövs klara och enkla regler för nödvändiga kompletteringar av bygg- nader och anläggningar.« (avsnitt 9.1)

Fördjupningar av kommunernas översiktsplaner avseende Nationalstadsparken med randzon har stor betydelse för den framtida hanteringen. Därigenom kan samlad politisk ställning tas till övergri¬pande markanvändnings- och bebyg- gelsefrågor som rör parken. Den förankringsprocess som följer en översiktsplan ger också förutsättningar för myndigheter, aktörer och allmänhet att tidigt kunna diskutera hur Nationalstadsparken och dess när¬maste omland kan utvecklas. Såsom förordades i propositionen, inledde både Solna och Stockholms kom- muner arbete med fördjupningar av sina översiktsplaner strax efter att National- stadsparken inrättades 1995. Planerna förväntas bli antagna under år 2007. Som underlag för arbetet har också flera rapporter som behandlar olika aspek¬ter av

juridiska förutsättningar parkens värden tagits fram. Det är mycket värdefullt att kommunerna snart har översiktsplaner framme för området; avsaknaden av närmare riktlinjer för mark- användnings- och bebyggelsefrågor i och intill Nationalstadsparken har tidvis Marken i och kring Nationalstadsparken är föremål för många olika anspråk. skapat osäkerhet kring kommunernas inriktning i viktiga frågor . Flera detaljplaner både inom och strax utanför Nationalstadsparken har vunnit laga kraft sedan parken tillkom. Cirka 10–15 detaljplaner håller i dag på att tas Detaljplaner och områdesbestämmelser fram för områden innanför parkens gräns. För gränszonen eller strax utanför Inom Nationalstadsparken finns detaljplaner för flera av de mer tättbyggda de- parken är ytterligare 7–8 detaljplaner aktuella. larna där staden utvecklats, såsom Bergshamra, Stocksundstorp, Diplomatstaden, De flesta detaljplanerna som berör Nationalstadsparken överklagas till Läns- Ekhagen, Gärdesstaden, Lappkärrsberget, Museiparken, Roslagstulls sjukhus styrelsen och många vidare till regeringen och därefter till laglighetsprövning och Wennergren Center. Stora delar av de statligt ägda och bebyggda områdena, hos regeringsrätten. Utslag från regeringsrätten har visat att ny bebyggelse i till exempel universitetsområdet, Skeppsholmen, västra delen av Södra Djur- vissa fall är möjlig i redan exploaterade delar av Nationalstadsparken. I andra gården har bebyggts utan föregående detaljplan men med stöd av de regler som fall har regeringsrätten funnit att bland annat vägutbyggnader i park- eller natur- tidigare lagstiftning gav för det statliga byggandet. dominerade delar av Nationalstadsparken inte är tillåtna. I syfte att säkerställa bebyggelsemiljöernas kulturhistoriska värden antog Stockholms stad år 1989 områdesbestämmelser för Norra och Södra Djurgår- Tillämpning av andra speciallagar den samt år 1990 för Skeppsholmen och Kastellholmen. Förutom en generell I propositionen beskrivs miljöbalkens bestämmelse i 4 kap. 7 § miljöbalken som bestämmelse för att förhindra förvanskning av områdets kvaliteter, innebär om- ett övergripande skydd, som sedan får kompletteras med tillämpning av special- rådesbestämmelserna framför allt att bygglovplikten har utökats. lagstiftningar för att skydda olika delområden inom parken samt inte minst för

34 juridiska förutsättningar Länsstyrelsen bland annat behandlats i rapporten »Aldrig långt till naturen. Skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen« (2003:20). Där föreslås två områden i Nationalstadsparken, Norra respektive Södra Djurgården att skyddas och förvaltas som naturreservat. Områdena har en sammanlagt areal av cirka 850 hektar (hela parkens areal uppgår till cirka 2700 hektar). Stockholms kom- mun har i sitt arbete med att inrätta naturreservat i Nationalstadsparken även tagit fram ett förslag till skötselplan för Norra Djurgårdens naturreservat. Kung- liga Djurgårdens Förvaltning har avvisat planerna på kommunala naturreservat i Nationalstadsparken. Den enskilda kungliga dispositionsrätten I samband med 1809 års statsvälvning träffades överenskommelser mellan Riksens ständer och kung Karl XIII avseende Djurgården och den kungliga dis- positionsrätten. Överenskommelsen innebar bland annat att »den härwid Sta- den Varande Djurgården må förblifwa under Kongl. Majt:s enskilda Disposition (StatsUtskottets Memorial den 25 augusti 1809). Dispositionsrätten är alltså knuten till kungens person och överlåts genom bekräftelse vid varje trontillträde till efterföljande regenter. Av de dokument som rör överenskommelsen framgår också att den så kallade Djurgårdskassan endast skulle få användas till Djurgår- dens förbättring, förskönande samt för underhåll av vägar och broar. Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som är underställt Ståthållarämbetet, förvaltar områ- det och Djurgårdskassan på kungens uppdrag. Förvaltningen bär sina egna kost- nader, alla inkomster som marken genererar i form av arrende och hyresintäkter går oavkortat till att vårda och försköna parken. att reglera skötsel och vård av parklandskap, naturmark och bebyggelsemiljöer. Dispositionsrätten innebär en rad speciella förhållanden. Den utgör ingen Det handlar om tillämpning av plan- och bygglagen (översiktsplaner, detaljpla- äganderätt utan marken ägs av staten, men i princip innefattar den en ägares ner, områdesbestämmelser, bygglov m.m.), miljöbalkens områdesskydd (natur- alla skyldigheter och rättigheter utom att marken inte får försäljas. Kungen ska reservat och kulturreservat m.m.), kulturminneslagen samt förordningen om genom Kungliga Djurgårdens Förvaltning godkänna alla förändringar som rör statliga byggnadsminnen. områdets mark, bebyggelse och användning. Det innebär att åtgärder som nor- Utöver de nämnda detaljplanerna och områdesbestämmelserna finns inom malt inte är tillståndspliktiga ställs inför granskning, vilket sett utifrån natur- och Nationalstadsparken i dag två naturreservat, ett fågelskyddsområde, ett vatten- kulturvärdenas bibehållande sannolikt varit positivt. Dispositionsrätten gäller skyddsområde samt över 30 större och mindre anläggningar i enskild eller statlig evärdlig tid och är en rätt av sitt eget slag. Det är inte klarlagt om dispositions- ägo som är skyddade som byggnadsminnen respektive statliga byggnadsminnen. rätten kan inordnas under jordabalkens regelsystem för nyttjanderätter. När det I samband med att Nationalstadsparken inrättades fattade också Länsstyrelsen gäller inlösen enligt plan- och bygglagen samt intrång på grund av förordnande beslut om så kallad anmälningsplikt enligt kulturminneslagen för 55 anlägg- enligt miljöbalken, till exempel naturreservat eller kulturreservat, råder viss osä- ningar i parken. Denna innebär att anmälan ska göras till Länsstyrelsen »innan kerhet kring vad som gäller. Någon rättslig prövning (domstol) som närmare byggnaden rivs eller ändras på ett sådant sätt som väsentligt minskar dess kultur- analyserat dispositionsrätten i juridiskt hänseende har, såvitt bekant, ej förekom- historiska värde« Länsstyrelsen ska sedan inom en månad avgöra om åtgärden mit. Förändringar i dispositionsrätten kräver i princip en överenskommelse mel- får utföras. lan Riksdagen och kungen, eller åtminstone ett medgivande från kungens sida. Frågan om tillämpning av speciallagstiftning i Nationalstadsparken har av

35 Från idé till handling

I del I beskrivs förutsättningar och utvecklingsidéer för Nationalstadsparken. De fem ledorden med redovisade förutsättningar för att värdena ska kunna bevaras och utvecklas bildar en bas för fortsatta insatser och ställningstaganden. För att visionen ska bli verklighet förutsätts • att Nationalstadsparken blir ett känt och positivt begrepp, • att Nationalstadsparken ses som en resurs, • att Nationalstadsparken förvaltas och utvecklas i samverkan och samsyn.

I del II, handlingsprogrammet, förs utvecklingsidéerna vidare och omsätts i för- slag till ett antal åtgärder som under de närmaste åren behöver genomföras för att visionen om Nationalstadsparken ska kunna realiseras. från idé till handling

36

»Nationalstadsparken med där verksamma kunskaps- institutioner ska utvecklas utifrån sina unika kultur-, natur- och rekreationsvärden och vara ett upplevelse- rikt och lättillgängligt område.«

Övergripande vision för Nationalstadsparken