Prop. 1928:247 Angående Godkännande Av Avtal Mellan

Kungl. Maj:ts proposition nr 21fl. 1 Nr 247. Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande dels vissa markbyten inom staden mellan broarna och å Kungsholmen m. m., dels ock grunder för exploate ringen av viss del av Norra Djurgården m. m.; given Stockholms slott den 20 april 1928. Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt. Under Hans Maj:ts, Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro: GUSTAF ADOLF. C. Meurling. TJtdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 20 april 1928. Närvarande: Statsministern Ekman , ministern för utrikes ärendena Löfgren , statsråden Thyeén , K ibbing , Medrling , G ärde , Pettersson , Rosén , Hamrin , A lmkvist , Lyberg , von Stockenström . Departementschefen, statsrådet Meurling anför efter gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement: I skrivelse den 81 maj 1925, nr 264, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder dels för att få nu svävande frågor rörande ägande rätten till och användningen av kronans inom Stockholms stads område be- Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 212 häft. (Nr 2hl.) 1 2 Kungl. Maj:ts proposition nr 8b7. lägna markområden definitivt lösta, dels ock för att åstadkomma en revision av nu gällande avtal och uppgörelser mellan kronan och staden, i den mån en sådan revision efter närmare utredning befunnes ur kronans intressesyn punkt vara önskvärd. Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 åt en sär skild kommission att i överensstämmelse med vissa i statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag angivna riktlinjer ombesörja de utredningar och underhandlingar mellan staten och Stockholms stad, som avsåges i riksdagens berörda skrivelse. Sedan nämnda kommission, som antog benämningen kronans fastighetskommission av år 1925, i skrivelse den 10 juli 1926 med redogörelse för sin dit- tillsvarande verksamhet framlagt förslag rörande sitt fortsatta arbete, bemyn digade Kungl. Maj :t den 23 september 1926 kommissionen att dels förhandla med delegerade för Stockholms stad om åvägabringandet ej mindre av lämplig stadsplanereglering å Kungsholmen beträffande Norr Mälar strand, Hantverkaregatan och mellanliggande mark än även om stadsplan i lämplig utsträckning för Norra Djurgården, så ock underhandla om erforder liga markdispositioner m. m. för stadsplaneregleringens respektive stadsplanens genomförande, dels ock i avseende å övriga frågor, som tillhörde kommissionens uppdrag, fullfölja utredningsarbetet och i den omfattning, som chefen för finansdeparte mentet skulle äga att närmare bestämma, upptaga underhandlingar med staden, kommissionen dock obetaget att i underhandlingarna angående Kungsholmen och Norra Djurgården berörande frågor upptaga jämväl andra mellanhavanden, som ansåges lämpligen böra lösas i nämnda sammanhang. Efter det kronans delegerade för underhandlingar med Stockholms stad an gående vissa spörsmål i samband med frågan om nybyggnad för Kungl. Maj ds kansli den 28 augusti 1926 avgivit förslag angående reglering av vissa tomt frågor rörande nämnda nybyggnad ävensom ett på grundval av förda under handlingar uppgjort kontrakt mellan kronan och Stockholms stad, uppdrog Kungl. Maj :t den 15 oktober 1926 åt kronans fastighetskommission av år 1925 att i enlighet med vad i ämnet anförts i statsrådsprotokollet över kommu- nikationsärenden för nämnda dag skyndsamt upptaga fortsatta underhand lingar med representanter för Stockholms stad rörande de i samband med frå gan om nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli stående spörsmålen. Fastighetskommissionen, vilken utgjorts av ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen S. H. Kvamzelius, ordförande, samt f. d. byggnads- rådet I. G. Clason, ledamoten av riksdagens andra kammare, f. d. general- krigskommissarien K. V. Rydén och ledamoten av riksdagens första kammare, grosshandlaren S. Stendahl, har med skrivelse den 17 mars 1928 överlämnat två mellan kommissionen för Kungl. Maj :t och kronan, å ena sidan, samt borgarråden Y. Larsson och H. Sandberg samt f. d. borgarrådet, direktören C. Juhlin Dannfelt såsom delegerade för Stockholms stad, å andra sidan, upp rättade förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad med tillhörande kartor, stadsplaneförslag och beskrivningar. Det ena avtalet, dagtecknat den Kungl. May.ts proposition nr 247. 3 22 februari 1928 och i det följande benämnt »Kanslihus-Kungsholmsavtalet», innefattar en reglering av dels vissa frågor, som sammanhänga med det nya kanslihusets åvägabringande, dels vissa stadsplane- och markregleringsfrågor, berörande kronans fastigheter å Kungsholmen, dels ock vissa kronans och Stockholms stads mellanhavanden rörande de av generaltullstyrelsen nu dispo nerade fastigheterna i kvarteret Argus vid Skeppsbron. Det andra avtalet, daterat den 17 mars 1928 och i det följande benämnt »Ladugårdsgärdesav- talet», avser en principiell uppgörelse mellan kronan och staden rörande grun derna för Ladugårdsgärdets intagande i stadsplanen i och för exploatering. över de upprättade avtalen hava utlåtanden avgivits av riksmarskalks- ämbetet, justitiekanslersämbetet, arméförvaltningen, medicinalstyrelsen, bygg nadsstyrelsen, kammarkollegium, statskontoret, generaltullstyrelsen, mynt- och justeringsverket samt djurgårdskommissionen, den sistnämnda endast beträf fande Ladugårdsgärdesavtalet. Eastighetskommissionens ifrågavarande skrivelse av den 17 mars 1928 med bilagor och kartor torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet. Beträffande uppkomsten och utvecklingen av de frågor, som äro avsedda att vinna sin lösning genom de föreslagna avtalen, torde kunna hänvisas till den redogörelse därför, som av fastighetskommissionen lämnats (sid. 6 —30, 32—43 och 48—54). Jag anser mig därför kunna vid behandlingen av avtalen inskränka mig till en kortfattad översikt över de omständigheter, som slutligen lett till avtalens upprättande. Kanslihus-Kungsliolmsavtalet. Beträffande kanslihusfrågans behandling före år 1918 må här i korthet er Kanslihus- inras om följande: frågan. Det nuvarande kanslihuset, som är uppfört å tomten nr 1 i kvarteret Vul- canus vid Mynttorget, disponerades ursprungligen av myntverket men uppläts år 1840 i samband med då vidtagen förändring av statsrådets organisation till lokal för flertalet av statsdepartementens expeditioner. Byggnaden, som så ledes från början icke varit avsedd till ämbetslokal för Kungl. Maj:ts kansli, visade sig ganska snart vara såsom sådan mindre lämplig och otillräcklig. En av sakkunniga år 1893 verkställd besiktning rörande kanslihusets beskaffen het utvisade jämväl, att byggnaden ägde väsentliga brister med hänsyn såväl till hållfasthet som trygghet mot eldfara och att dessa brister endast delvis kunde avhjälpas. De sålunda förefintliga olägenheterna föranledde inom kort åtgärder i syfte att åstadkomma ny lokal för kansliet. Sedan det därvid emellertid visat sig omöjligt att erhålla tillräckligt utrymme i en byggnad å den nuvarande kansli hustomten och då varken de Stockholms stad tillhöriga fastigheterna i det in tilliggande kvarteret Mars kunde förvärvas eller förhandlingar rörande inköp av andra fastigheter ledde till något resultat, framlade på anmodan av Kungl. Maj:t dåvarande överintendents ämbetet år 1899 ett förslag till uppförande i norra delen av Kungsträdgården av en monumental kanslibyggnad för en kost nad av 3,950,000 kronor. År 1900 uppgjordes förslag till kanslihus å de av Stockholms stads auktionsverk respektive generalstaben då disponerade tom terna nr 7 och 8 i kvarteret Riddarholmen, men huvudsakligen med hänsyn 4 Kungl. Maj:ts proposition nr 247. till de avsevärda kostnaderna — enligt ett alternativ mer än 5,200,000 kronor —■ för förslagets genomförande ansågs tanken på kanslihusets förläggande till nämnda tomter böra övergivas. År 1901 utarbetades ett förslag till uppförande av ett kanslihus å det om råde av Riddarholmen, som då upptogs av kammarrättens och marinförvalt ningens hus samt de Stockholms stad tillhöriga eller av staden disponerade tomterna nr 4 och 15 i kvarteret Riddarholmen. Kostnaderna för denna kansli byggnad samt för en i samband därmed föreslagen byggnad å förenämnda tomt nr 7 i kvarteret Riddarholmen för kammarrätten, domänstyrelsen och kammar arkivet beräknades till respektive 2,700,000 och 1,000,000 kronor. Då det emellertid ansågs önskvärt att så vitt möjligt åt den nya kansli byggnaden bevara dess nuvarande läge, verkställdes samtidigt utredning an gående möjligheten att uppföra ett nytt kanslihus å den nuvarande tomten, tillökad med de delar av kvarteret Mars, som upptogos av överståthållarämbe- tets hus och Stockholms stads rannsakningsfängelse, ävensom Myntgränden. Byggnad smarkens omfattning beräknades därvid bliva omkring 4,000 kvadrat meter och byggnadskostnaderna 2,700,000 kronor, vartill komme kostnaden för förvärvet av den staden tillhöriga byggnadsmarken. Ehuru på så sätt kunde ernås ett ändamålsenligt och fullt tillräckligt kanslihus, ansågs denna plan ej böra^komma till utförande, främst av den anledning, att en kanslibyggnad å ifrågavarande område för att erhålla tillräcklig storlek ansågs behöva upp föras i fem våningar, vilket med hänsyn till läget befanns olämpligt. För 1902 års riksdag framlade Kungl. Maj:t

Load more