Utlåtande 1997:270 RIII 5847

Utlåtande 1997:270 RIII (Dnr 54/94)

Avstängning av Motion av Margareta Olofsson (v) (1994:5)

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motion 1994:5 av Margareta Olofsson (v) besvarad med vad föredragande borgarrådet anfört.

Föredragande borgarrådet Annika Billström anför följande.

Ärendet

Margareta Olofsson (v) föreslår i en motion, bilaga 2, att Myntgatan stängs av. Då motionen skrevs skedde uppgrävningar på gatan, vilket gjorde att gatan var delvis avstängd. Eftersom detta inte gav några nämnbara effekter på trafiken tog Olofsson detta som ett bevis för att en avstängning inte skulle leda till att trafiksituationen försämrades. På detta sätt ser Olofsson möjlighet att göra en permanent lättillgänglig utställningsgrop som visar äldre historia, kulturlager och äldre berggrunder. Motionären menar att detta kunde bli en ny attraktion för .

Remisser

Motionen har remitterats till gatu- och fastighetsnämnden, stadsbyggnads- nämnden och Kommunala handikapprådet för yttrande. Utlåtande 1997:270 RIII 5848

Gatu- och fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 1997 att som svar på remissen till kommunstryelsen överlämna och åberopa kontorets utlåtande. Gatu- och fastighetskontoret redovisar i sitt tjänsteutlåtande de åtgärder som redan är beslutade för att minska trafiken på Myntgatan. Trafik- och gatumiljöplanen som togs i mars i år beslöts att Myntgatan skall bli enkelriktad i östlig riktning vilket gör att trafiken blir liten. Gatu- och fastighetskontoret ser inte någon möjlighet att upprätta en sk. utställningsgrop på Myntgatan. Kontoret har dock framfört förslag till stadsmuseet om en monter el. dyl på . Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 24 mars 1994 att överlämna och i huvudsak åberopa stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, avstyrka motionen samt därutöver anföra följande: Motionären hävdar att goda skäl talar för att Myntgatan kan stängas av för gott. Några belagda skäl redovisas inte. Förslaget är snarare att betrakta som ännu ett i raden av förslag där man tror sig lösa Stockholms trafikproblem genom att stänga av gata för gata. Helhetssynen lyser med sin frånvaro. När ställning skall tas till de områdesvisa trafik- och gatumiljöplanema för kommer Myntgatans och Slottskajens framtida funktion och roll i trafiksystemet att klargöras. Stadsbyggnadskontoret tar i sitt tjänsteutlåtande upp att vad som är möjligt att göra på Myntgatan styrs av de mer övergripande trafikbesluten. Man konstaterar att Myntgatan kommer att spela en minskad roll i de trafiklösningar som är aktuella. Visionen för Gamla Stans del är att de miljöer som fanns före bilismen skall kunna återskapas till en harmonisk syntes mellan historisk bebyggelse, gator och torg. Beslutet om en ev. avstängning av Myntgatan bör anstå tills ovan nämnda områdesvisa trafik- och gatumiljöplaner för Gamla Stan behandlas. Kommunala handikapprådet behandlade remissen genom sitt arbetsutskott 23 mars 1994 och framför att de ser positivt på att gång- och biltrafik separeras. Bl a kan olycksrisken minskas genom detta och gående kan känna sig tryggare. Det måste dock vid avstängningar av gator alltid klargöras på vilket sätt personer med funktionshinder kan ta sig fram. Om motionärens förslag om en permanent utställningsgrop genomförs måste utformningen var sådan att t ex rörelsehindrade och synskadade personer kan ta del av det som visas. Bl a krävs välplanerade förflyttningsvägar och en bra skyltning. Utlåtande 1997:270 RIII 5849

Mina synpunkter

Efter det att motionen skrevs har en trafik- och gatumiljöplan för City och Gamla Stan utarbetats och godkänts i gatu- och fastighetsnämnden. Den ger en helhetsbild över hela området. I enlighet med denna kommer trafiken på Myntgatan minskas avsevärt, från att ha varit en dubbelriktad huvudgata till att bli en enkelriktad lokalgata med trafik österut. I och med detta byggs Myntgatan om till ett gång- och cykelstråk förutom de delar där det kommer finnas biltrafik. Beslutet ger utrymme att utforma Myntgatan som ett stråk med ny stenbeläggning och belysning, där den enkelriktade körbanan far underordnad betydelse. Därmed tycker jag att det finns en väl avvägd lösning för Myntgatan. Motionären vill skapa en utställningsgrop om det gamla Stockholm på gatumark. Det är inte möjligt med den lösning på trafiken som finns idag. Om det skulle bli aktuellt med en sådan utställning, bör detta ske på intiativ av de kulturinstitutioner som staden har.

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

Reservation anfördes av borgarråden Carl Cederschiöld, Agneta Rehnvall och Sten Nordin (alla m) enligt följande.

Vi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motion 1994:5 av Margareta Olofsson (v) uppdra åt gatu- och fastighetsnämnden att göra en översyn av befmtliga gatuavstängningar i syfte att öppna fler gator för att förbättra framkomligheten därutöver anföra följande.

Motionären påstår att goda skäl talar för att Myntgatan kan stängas av för gott. Några belagda skäl redovisas dock inte. Förslaget att stänga av Myntgatan är att betrakta som ännu ett i raden av förslag där man tror sig lösa Stockholms trafikproblem genom att stänga av gata för gata. Helhetssynen lyser med sin frånvaro. Föredragande borgarrådet konstaterar att i den trafik- och gatumiljöplan för City och Gamla Stan som godkänts i gatu- och fastighetsnämnden, skall Myntgatan byggas om till en enkelriktad lokalgata med trafik endast österut. Att detta skulle vara en välavvägd lösning för Myntgatan håller vi inte med föredragande borgarrådet om. En förutsättning för en enkelriktning av Myntgatan österut är att Ringen - inklusive Österleden - byggs runt Stockholm. Utan den trafikavlastning av innerstaden som Ringen kan ge kan inte gator stängas av utan att framkomligheten för trafiken skall försämras ytterligare. Att stänga av Myntgatan med ca 7 000 fordon/dygn innebär att trafiken

Utlåtande 1997:270 RIII 5850

tvingas över till näraliggande gator. Gatuavstängningarna bidrar till att trafiken koncentreras ytterligare till ett krympande antal gator som redan kännetecknas av stora framkomlighetsproblem, buller och avgaser. De flesta av dagens otaliga gatuavstängningar är omotiverade. Vi säger därför nej till såväl en avstängning som en enkelriktning av Myntgatan. För att förbättra framkomligheten i avvaktan på att Ringen runt innerstaden kan byggas får gatu- och fastighetsnämnden i uppdrag att göra en översyn av befintliga gatuavstängningar i syfte att öppna fler gator för trafik.

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motion 1994:5 av Margareta Olofsson (v) besvarad med vad föredragande borgarrådet anfört.

Stockholm den 3 december 1997

På kommunstyrelsens vägnar: MATS HULTH Annika Billström

Yvonne Mock'n

Reservation anfördes av Carl Cederschiöld, Sten Nordin, Agneta Rehnvall och Carl-Erik Skårman (alla m) med hänvisning till reservationen av (m) i borgarrådsberedningen.

Reservation anfördes av Birgitta Rydell (fp) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motion 1994:5 av Margareta Olofsson (v) därutöver anföra följande.

Innerstaden är mycket tungt belastad av genomfartstrafik. Det beror på att nödvändiga planer att leda biltrafiken runt innerstaden aldrig blivit verklighet. Störst är behovet av att lösa problemet i Saltsjö-Mälarsnittet. Innan en lösning på dessa problem bör man inte ens diskutera Myntgatans enkelriktning. Utlåtande 1997:270 RIII 5851

Reservation anfördes av Åke Askensten (mp) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att en avstängning i Myntgatans båda körriktningar bör ske senasst 1 april 1998.

Ersättaryttrande gjordes av Jan Carlson (sp) enligt följande.

Motionen tar upp en viktig stadsmiljöfråga. Myntgatan är en del av den misshandlade miljön i Gamla Stan som behöver en kraftig ansiktslyftning för att återfå ett värdigt utseende. I trafik- och gatumiljöplanen för City och Gamla Stan som antogs i mars föreslås att Myntgatan enkelriktas österut och att gatan utformas för fotgängare och cyklister. Även en ny stenbeläggning och belysning ingår i upprustningen. Förslagen är bra och bör realiseras så fort som möjligt. Utlåtande 1997:270 RIII 5852

ÄRENDET

Margareta Olofsson (v) föreslår i en motion att Myntgatan stängs av. Då motionen skrevs skedde uppgrävningar på gatan, vilket gjorde att gatan var delvis avstängd. Eftersom detta inte gav några nämnbara effekter på trafiken tog Olofsson detta som ett bevis för att en avstängning inte skulle leda till att trafiksituationen försämrades. På detta sätt ser Olofsson möjlighet att göra en permanent lättillgänglig utställningsgrop som visar Stockholms äldre historia, kulturlager och äldre berggrunder. Motionären menar att detta kunde bli en ny attraktion för Stockholm.

REMISSVAR

Motionen har remitterats till gatu- och fastighetsnämnden, stadsbyggnads- nämnden och Kommunala handikapprådet för yttrande.

Gatu- och fastighetsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 21 oktober 1997 att som svar på kommunstyrelsens remiss överlämna och åberopa gatu- och fastig- hetskontorets förslag till tjänsteutlåtande.

Reservation anfördes av v ordf Barbro Noreson (m), led:a Tord Bergstedt (m), Helena Bonnier (m), Esbjörn Eriksson (m) och Hans-Göran Olsson (fp) enligt vice ordföranden Barbro Noresons m fl (m) och ledamoten Hans-Göran Olssons (fp) gemensamma yrkande, bilaga 1.

Reservation anfördes av led Åke Askensten (c) enligt yrkandet om att en avstängning av Myntgatans båda körfält bör ske senast 1 april 1998.

Gatu- och fastighetskontorets tjänsteutlåtande är av följande lydelse.

I trafik- och gatumiljöplan för City och Gamla Stan, som godkändes i gatu- och fastighetsnämnden 1997-03-10, föreslås Myntgatan att förändras från huvudgata med dubbelriktad trafik till lokalgata med enkelriktad trafik österut. Planen förutsätter en avsevärd trafikminskning i Myntgatan varför gatan kan bebyggas om till ett stenbelagt gång- och cykelstråk med en smal körbana för den östgående lokaltrafiken. I planen anges vidare att delar av stråket -Mynttorget- kan förverkligas redan nu, om genomförandemedel finns tillgängliga. Utlåtande 1997:270 RIII 5853

Kontoret förordar dock att genomförandet får anstå tills omgivande projekt är genomförda, såsom Gamla Stans ändrade trafiksystem, cykelstråket Munkebroleden- Vasabron och stomnätsutbyggnaden i Skeppsbron.

Bakgrund

Margareta Olofsson (v) har i motion (nr 1994:5) föreslagit att Myntgatan stängs av vid Västerlånggatan för att bl.a. göra gångstråket Västerlånggatan-Drottninggatan trafiksäkrare. Då motionen skrevs pågick dessutom arkeologiska utgrävningar i anslutning till byggande av gångkulvert under Myntgatan, varför även en permanent utställningsgrop önskades i motionen. Motionen har behandlats i gatu- och fastighetsnämnden vid två tidigare tillfällen, 1994-04-19 resp. 1995-02-21, som då beslutat att återremittera ärendet och ge gatu- och fastighetskontoret i uppdrag att ytterligare utreda konsekvenserna av avstängning av Myntgatan i anslutning till det då pågående framtagandet av trafik- och gatumiljöplan för City och Gamla Stan.

Gatu- och fastighetskontorets synpunkter

Myntgatan har idag karaktären av huvudgata för Gamla Stans trafikförsörjning med dubbelriktad trafik och ca 7 000 fordon/dygn. I trafik- och gatumiljöplan för City och Gamla Stan, som godkändes i gatu- och fastighetsnämnden 1997-06-10, förutsätts en avsevärd trafikminskning i norra delen av Gamla Stan så att Myntgatan kan byggas om till ett gång- och cykelstråk. Som följd av föreslagen trafikföring i planen kan dock inte Myntgatan helt stängas av för biltrafik, utan lokal trafik måste tillåtas i östlig riktning. Det ger ändock utrymme att utforma Myntgatan som ett stråk med ny stenbeläggning och belysning, där den enkelriktade körbanan får underordnad betydelse. I trafik- och gatumiljöplanen anges att vissa delar borde kunna genomföras utan att förutsatt trafikminskning kommit till stånd. En sådan del är stråket Myntagatan- Slottskajen mellan Riddarhustorget och . Kostnaden för detta stråk som kan uppskattas till ca 10 Mkr måste dock finnas inrymd i kontorets budget. Kontoret föreslår att Myntgatans ombyggnad genomförs när angränsande projekt är genomförda vilka kan ge konsekvenser för Myntgatans trafiksituation. 1 höst skall Gamla Stans ändrade trafikföring genomföras. Förbättring av cykelstråket Munkbron-Vasabron pågår. Nästa år planeras utförandet av stomnätsutbyggnad i Skeppsbron. Dessa projekt kan påverka situationen i Myntgatan, varför en ombyggnad bör aktualiseras tidigast 1999. Vad gäller önskemål om en permanent utställningsgrop i anslutning till de arkeologiska utgrävningar som pågick vid Mynttorget då motionen skrevs harkontoret bedömt att utrymme ej kan skapas för en sådan. Däremot skapades en större torgyta på

8 1997:263-286 Utlåtande 1997:270 RIII 5854 platsen som väl kan rymma en monter el. dyl, där stadsmuseet kan visa Mynttorgets historia. Detta förslag har framfört till museet.

Stadsbyggnadsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 17 mars 1997 att som svar på kommunstyrelsens remiss överlämna och i huvudsak åberopa stadsbyggnadskontorets förslag till tjänsteutlåtande, avstyrka motionen, samt därutöver anföra följande.

Motionären hävdar att goda skäl talar för att Myntgatan kan stängas av för gott. Några belagda skäl redovisas inte. Förslaget är snarare att betrakta som ännu ett i raden av förslag där man tror sig lösa Stockholms trafikproblem genom att stänga av gata för gata. Helhetssynen lyser med sin frånvaro. När ställning skall tas till de områdesvisa trafik- och gatumiljöplanerna för Gamla Stan kommer myntgatans och Slottskajens framtida funktion och roll i trafiksystemet att klargöras.

Reservation anfördes av Anita Frosterus Jonsson, Boris Gabrielsson, Rolf Lindell, Tomas Rudin och Göran Wrene (alla s) med hänvisning till Frosterus Jonssons förslag, bilaga 1.

Reservation anfördes av Stella Fare (sp) och Ewa Törngren (v) med hänvisning till Törngrens förslag, bilaga 1.

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande är i huvudsak av följande lydelse.

Motionären framför att delar av Myntgatan och Västerlånggatan grävts upp i samband med byggande av en kulvert varvid intressanta historiska lämningar kommit i dagen. Myntgatan hålls f.n stängd varför fotgängarnas situation har förbättrats utan mätbart förfång för bilismen. I stället har trafiksituationen blivit bättre i näraliggande korsningar. Motionären anser att det finns goda skäl att stänga Myntgatan för gott och föreslår att utgrävningarna vid Mynttorget utvidgas och görs till en utställningsgrop för exponering av stadens äldre historia mm, samt att Slottskajen används för turistbussparkering.

Stadsbyggnadskontorets synpunkter

Kontoret deltar f.n. i de utredningar som avses visa hur miljön i innerstadens offentliga rum ska kunna förbättras som konsekvens av genomförandet Utlåtande 1997:270 Rh! 5855 trafiköverenskommelsen. Under våren kommer att presenteras ett antal förslag till trafiklösningar och förändrade gatumiljöer för förbättring av stadslivet till fots. Gamla stans kajer och nuvarande genomfartsgator, som Myntgatan, ingår i dessa utredningar. I de trafikalternativ som kommer att presenteras har Myntgatan en väsentligt mindre roll än i dag. En av visionerna för Gamla Stans del är att de miljöer som fanns före bilismen skall kunna återskapas till en harmonisk syntes mellan historisk bebyggelse, gator och torg, med gatstensbeläggningar, äldre typer av belysning och andra gatumöbler etc. samt att anordningar för trafik och parkering ska kunna diskret anpassas till den historiska stadsmiljön. Beträffande förslaget till historiska utställningsgropar i gatumiljön och slottsomgivningen anser stadsbyggnadskontoret att det vore att föredra att utgrävda intressanta stadspartier byggs över och görs till inomhusmus&r, som vid medeltidsmuseet framför riksdagshuset. Härvid kan lämningarna skyddas för åverkan och väder och vind och bättre bevaras till eftervärlden. Kajerna i Gamla Stan bör inte användas för bussparkering och kontoret avvisar därför att Slottskajen används för uppställning av turistbussar. Frågan bör lösas på annat sätt t.ex. genom att bussturister lämnas och hämtas i Gamla Stan och bussarna under tiden för turisternas besök parkeras på lämpligare ställen än i Gamla Stan. Problemet med turistbussarna utreds för närvarande av gatu- och fastighetskontoret i samråd med turist- och busstrafikbranschen m.fl. Kontoret vill i detta sammanhang föra fram en i& som innebär att en turistbussterminal anläggs vid Söder Mälarstrand varifrån turisterna färdas per båt till viktiga turistmål i staden som Stadshuset, Riddarholmen Gamla Stan m.fl. Detta vore ett mera poetiskt och för turister mera tilltalande sätt att nalkas Nordens Venedig än att inleda besöket i ett busskaos runt slottet. Slutligen anser kontoret att beslut om ev. avstängning av Myntgatan bör anstå tills ovan nämnda områdesvisa trafik- och gatumiljöplaner för Gamla Stan behandlas.

Kommunala handikapprådet i Stockholm beslöt vid sitt arbetsutskott den 23 mars 1994 att som svar på remissen överlämna och åberopa följande utlåtande.

Rådet ser positivt på att gång- och biltrafik separeras. Bl.a. kan olycksrisken minskas genom detta och gående kan känna sig tryggare. Exempelvis är det viktigt att trottoarerna har en bra utformning så att personer med funktionshinder kan ta sig fram på dessa och att det finns signalreglerade övergångsställen. Det är också viktigt att det finns möjlighet till angöring och parkering för personer som behöver handikappfordon (egen bil, taxi och fårdtjänstbuss). Utlåtande 1997:270 R1II 5856

Personer med funktionshinder är i många fall beroende av handikappfordon för att kunna fungera (besöka vänner, göra inköp, ta del av kulturutbud etc.). KHR anser därför att behovet av framkomlighet med handikappfordon måste tillgodoses vid trafikplaneringen. Dessutom är det angeläget att handikapparkeringsplatser tillkommer i tillräcklig omfattning. Det betyder att när det föreslås avstängningar av gator måste det klargöras på vilket sätt personer med funktionshinder, t.ex. äldre människor med nedsatta funktioner, kan ta sig fram. Om motionärens förslag om en permanent utställningsgrop genomförs måste utformningen vara sådan att t.ex. rörelsehindrade och synskadade personer kan ta del av det som visas. Bl.a. krävs välplanerade förflyttningsvägar och en bra skyltning.

Utlåtande 1997:270 RH! 5857

Bilaga 1 RESERVATIONER M M

Gatu- och fastighetsnämnden

Reservationen från v ordf Barbro Noreson (m), led:a Tord Bergstedt (m), Helena Bonnier (m), Esbjörn Eriksson (m) och Hans-Göran Olsson (fp) är av följande lydelse.

Att som svar på remissen överlämna gatu-och fastighetskontorets tjänsteutlåtande, att avstyrka motion 1994:5 av Margaret Olofsson (v), att uppdra åt gatu- och fastighetskontoret att göra en översyn av befintliga gatuavstängningar i syfte att öppna fler gator för att förbättra framkomligheten, samt att därutöver anföra följande Vi konstaterar att en förutsättning för en enkleriktning av Myntgatan österut är att Ringen - inklusive Österleden - byggs runt Stockholm. Utan den trafikavlastning av innerstaen som en fult utbyggd kringfartsled innebär är förutsättningarna för en märkbar trafik- och gatumiljöförbättring praktiskt taget obefintligt om inte framkomligheten för trafiken skall försämras ytterligare.

Stadsbyggnadsnämnden

Anita Frosterus Jonsson, Boris Gabrielsson, Rolf Lindell, Tomas Rudin och Göran Wrene (alla s) reserverar sig mot beslutet till förmån för att som svar på remissen överlämna och åberopa kontorets utlåtande.

Reservation av Stella Fare (sp) och Ewa Tömgren (v) enligt följande.

Myntgatan är en genomfart som är relativt lite belastad. De pågående arbetena vid Mynttorget har förstärkt detta och bilarna tar i stor utsträckning andra alternativ. För närvarande är ett körfält öppet för passage. Detta har inte gett upphov till några större köer utan biltrafiken flyter bra och tusentals fotgängares säkerhet och framkomlighet har ökat betydligt. I avvaktan på de områdesvisa trafikplanerna, som bl.a. bör innebära att Myntgatan helt stängs av för genomfart, ska de nu rådande begränsningarna för biltrafiken bibehållas. I kontorets utlåtande framhålls en intressant vision om morgondagens miljö i Gamla Stan. Motionärens förslag är ett steg på vägen mot denna vision. Bl.a. bör in- tressanta utgrävda partier kunna visas för allmänheten i permanenta utställningar som med fördel är väderskyddade. Utlåtande 1997:270 RIII 5858

Bilaga 2 STOCKHOLMS STAD Kommunfullmäktige

Motioner 1994:5

1994:5 Motion av Margareta Olofsson (v) om avstängning av Myntgatan

Delar av Mynttorget/Västerlånggatan har i dagarna grävts upp för kulvert- byggnation. Vid grävningarna har en mycket intressant och bitvis välbevarad del av Stockholms och landets historia kommit i dagen. Intresset från allmänhe- tens sida för den arkeologiska utgrävningen är mycket stort. Delar av Myntgatan är helt eller delvis avstängd. Avstängningen av Myntga- tan har inte lett till några mätbara negativa effekter. Snarare är det så att miljön och trafikmiljön kraftigt förbättrats. Olycksrisken i korsningen på Mynttorget mellan biltrafik och fotgängare på stadens största gångstråk Västerlånggatan - Drottninggatan har minskat kraftigt. Vidare har trafiksituationen blivit bättre i korsningen Slottskajen/Norrbro och korsningen Myntgatan/Rådhusgränd. Dessa korsningar elimineras i prakti- ken om Myntgatan stängs av. Slottskajen kan användas till turistbussparkering när gatuutrymme frigörs. Goda skäl finns att stänga av Myntgatan för gott. Gräv ut mer av de in- tressantaste delarna av Mynttorget (bl a Norreport). I och med att Myntgatan stängs av kan utgrävningen utvidgas. Gör en lättillgänglig permanent utställ- ningsgrop som visar på Stockholms äldre historia, kulturlager och äldre berg- grunder. Man kan tänka sig en ramp ner där åskådare kan se kulturlagren ut- märkta med informationsskyltar. En sådan studieplats i historia kommer att ha tusentals besökare. Det blir en ny attraktion i Stockholm. Det blir ett lyckat tillskott till kulturhuvudstaden. Andra städer har motsvarande historiska "gropar" - det är på tiden att Stock- holm skaffar sig en. Utlåtande 1997:270 RIII 5859

Placeringen är sällsynt lyckad för detta ändamål eftersom tusentals fotgänga- re passerar platsen. Det är ett steg i förnyelsen av stadskärnan som ger staden åter till dess innevånare på bekostnad av bilen. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att stänga av Myntgatan.

Stockholm den 24 januari 1994

Margareta Olofsson Utlåtande 1997:271 RIII 5860

Utlåtande 1997:271 RIII (Dnr 395/96)

Färgsättning av cykelbanor Motion av Måns Ressner (sp) (1996:44)

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motion 1996:44 av Måns Ressner (sp).

Föredragande borgarrådet Annika Billström anför följande.

Ärendet

Måns Ressner (sp) föreslår i en motion, bilaga 2, att alla cykelbanor ska målas blå till kulturhuvudstadsåret 1998. Han menar att i trafiken är cyklisterna de mest utsatta hjulburna trafikanterna. Genom att på ett klart och uttrycksfullt sätt markera för bilisterna var cykelbanorna är belägna anser Ressner att man förbättrar trafiksäkerheten. Ressner ser också ett estetiskt värde i att cykelvägarna ringlar fram genom staden som "cykelbäckar genom Nordens Venedig".

Remisser

Motionen har remitterats till gatu- och fastighetsnämnden, stadsbyggnads- nämnden, kulturnämnden samt rådet till skydd för Stockholms skönhet för yttrande. Gatu- och fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 december 1996 att överlämna och åberopa gatu- och fastighetskontorets förslag till tjänsteutlåtande. Utlåtande 1997:271 RIII 5861

Gatu- och fastighetskontoret tar i sitt tjänsteutlåtande upp att de avser göra försök med målade cykelbanor under 1997. På vissa platser kan det vara positivt från trafiksäkerhetssynpunkt med avvikande färg på cykelbanan. Gatu- och fastighetskontoret anser dock att det inte är rimligt bl a med hänsyn till kostnader och estetik att måla alla cykelbanor blå. Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 18 juni 1996 att som svar på kommunstyrelsens remiss överlämna och åberopa kulturförvaltningens förslag till tjänsteutlåtande. Kulturförvaltningen tar i sitt tjänsteutlåtande upp att den blå kulören inte passar in i stadsbilden där gatorna av tradition är grå. I dagens trafiksituation finns en mängd olika trafikanknutna detaljer. Även andra föremål som reklamskyltar, annonspelare, papperskorgar och liknande splittrar stadsmiljön, något som snarare borde minska än öka anser kulturförvaltningen. Rådet till skydd för Stockholms skönhet anför i sitt remissvar att gatumiljön inte bör tillföras fler störande element än nödvändigt. De ser också risken för att dessa färger snabbt slits ner och blir kraftigt förfulande i stadsbilden. En lösning för förbättrad säkerhet för cyklisterna borde också fungera året runt för att accepteras enligt skönhetsrådet.

Mina synpunkter

Det är viktigt att förbättra säkerheten för cyklisterna i Stockholm. På vissa platser i Stockholm kan förslaget om att färga banorna blå eller med annan färg fungera förbättrande på trafiksäkerheten. Därför bör förslaget testas på några platser i staden. Att generellt färga alla banor är ekonomiskt och estetiskt oförsvarbart. Om alla banor färgas, försvinner dessutom effekten av att markera var det är extra viktigt att hålla uppsikt efter cyklister. För att undvika att konkurrensen om trafikanternas uppmärksamhet ytterligare förvärras bör gatumiljön ej tillföras fler störande element än nödvändigt.

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

Särskilt uttalande gjordes av borgarråden Carl Cederschiöld, Agneta Rehnvall och Sten Nordin (alla m) enligt följande.

Försök med färgsättning av cykelbanor har prövats på Götgatan utan framgång. Förutom det faktum att den avvikande färgen förfular stadsbilden ger färgade cykelbanor på det Utlåtande 1997:271 RIII 5862 hela taget ett sjaskigt intryck när färgen utsätts för slitage. Medel för att kontinuerligt måla cykelbanorna saknas.

Särskilt uttalande gjordes av borgarrådet Krister Skånberg (mp) enligt följande.

Speciell färgsättning av cykelbanor bör tillämpas med urskiljning och omsorg. En nu aktuell sträckning som är lämplig för färgmarkering är den mycket enkla form av cykelbana som nu anläggs på Sveavägen mellan Hamngatan och Kungsgatan. Där kommer cyklisterna att få konkurrera med bilarna om utrymmet. Därför är det viktigt att cykelbanan markeras på ett tydligt sätt. Så kallade cateyes kan vara ett alternativ till färgade linjer.

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motion 1996:44 av Måns Ressner (sp).

Stockholm den 3 december 1997

På kommunstyrelsens vägnar: MATS HULTH Annika Billström

Yvonne Modbi

Särskilt uttalande gjordes av Carl Cederschiöld, Sten Nordin, Agneta Rehnvall och Carl-Erik Skårman (alla m) med hänvisning till det särskilda uttalandet av (m) i borgarrådsberedningen.

Särskilt uttalande gjordes av Åke Askensten (mp) med hänvisning till det särskilda uttalandet av (mp) i borgarrådsberedningen.

Ersättaryttrande gjordes av Jan Carlson (sp) enligt följande.

Av säkerhetsskäl vore det idealiskt att skilja alla cykelbanor från bilar. Eftersom detta inte anses möjligt av praktiska och ekonomiska skäl, är förslaget att måla de cykelbanor som inte kan separeras från bilarna i en avvikande färg ett bra alternativ. Cyklisternas säkerhet skulle avsevärt förbättras. Jag anser att motionen bör bifallas. Utlåtande 1997:271 RIII 5863

ÄRENDET

Måns Ressner (sp) föreslår i en motion att alla cykelbanor ska målas blå till kulturhuvudstadsåret 1998. Han menar att i trafiken är cyklisterna de mest utsatta hjulbuma trafikanterna. Genom att på ett klart och uttrycksfullt sätt markera för bilisterna var cykelbanorna är belägna anser Ressner att man förbättrar trafiksäkerheten. Ressner ser också ett estetiskt värde i att cykelvägarna ringlar fram genom staden som "cykelbäckar genom Nordens Venedig".

REMISSVAR

Motionen har remitterats till gatu- och fastighetsnämnden, stadsbyggnads- nämnden, kulturnämnden samt rådet till skydd för Stockholms skönhet för yttrande.

Gatu- och fastighetsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 17 december 1996 att som svar på kommunstyrelsens remiss överlämna och åberopa gatu- och fastighetskontorets förslag tilltjänsteutlåtande.

Särskilt uttalande gjordes av tjg. ers. Ann Mari Engel (v) , bilaga I.

Ersättaryttrande gjordes av Kurt Hultgren (sp), bilaga 1.

Gatu- och fastighetskontorets tjänsteutlåtande är i huvudsak av följande lydelse.

För att bl a förbättra trafiksäkerheten för cyklister anser Måns Ressner (sp) i sin motion att alla cykelbanor ska målas blå till kulturhuvudstadsåret 1998. Gatu- och fastighetskontoret anser det inte rimligt bl a med hänsyn till kostnader och estetik att måla alla cykelbanor blå. På vissa platser kan det dock vara positivt från trafiksäkerhetssynpunkt med en avvikande färg på cykelbanan. Till sommaren 1997 avser kontoret att genomföra ett prov med målade cykelbanor där valet av färg kommer att ske i samråd med bl a stadsbyggnadskontoret. Utlåtande 1997:271 RIII 5864

Bakgrund

För att förbättra trafiksäkerheten för cyklister anser Måns Ressner (sp) att cykelbanorna ska målas blå. Han tycker dessutom att åtgärden, som prövats i Götgatsbacken mot Slussen, är bra för stadsmiljön och framhåller att någon har liknat det vid bäckar som ringlar fram genom staden - en tanke att ha i bakhuvudet inför kulturhuvudstadsåret 1998, "cykelbäckar genom Nordens Venedig". Han föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att till kulturhuvudstadsåret 1998 måla alla cykelbanor blå.

Gatu- och fastighetskontorets synpunkter

För att separera gående och cyklister har gångbanor och cykelbanor i innerstaden vanligtvis olika beläggning, grå betongplattor på gångbanor och svart asfalt på cykelbanor. På några ställen har cykelbanor anordnats på körbanor genom att en vit linje målats ca 1,5 meter från kantstenen. I Götgatsbacken på den enkelriktade delen mellan Sankt Paulsgatan och Hornsgatan finns ett exempel på en motriktad cykelbana som utförts på detta sätt. Ibland förekommer biluppställning på cykelbanan och cyklisterna måste då ge sig ut i körbanan mot trafiken. Ett annat problem är att gående som ska passera Götgatan ibland kliver ut i cykelbanan omedvetna om att cyklar kan komma från "fel" håll. För att göra cykelbanan tydligare målades den sommaren 1995 i en blå färg. Från estetisk synpunkt har vissa, bl a skönhetsrådet framfört kritik mot den blå färgen som anses förfula stadsbilden. I Danmark och i Malmö förekommer blå färg framför allt på vissa cykelöverfarter för att göra dessa tydligare. I Malmö har man kunnat konstatera att detta har en viss positiv effekt på trafiksäkerheten. Kontoret har låtit göra en enklare intervjuundersökning bland 74 cyklister på Götgatan där de flesta anser att den blå färgen gör att de gående bättre observerar cyklisterna och att bilar i mindre utsträckning parkerar på cykelbanan. Kontoret anser det inte rimligt av bl a kostnadsskäl att alla cykelbanor målas eller på annat sätt ges en annan färg. På vissa platser och sträckor i staden är det från trafiksäkerhetssynpunkt sannolikt positivt med en målning eller avvikande beläggning på cykelbanan för att göra denna tydligare. Om alla cykelbanor målades i en avvikande färg skulle man kanske minska den positiva effekten att tydliggöra särskilt utsatta platser. Kontoret avser att till sommaren 1997 göra ett prov med målade cykelbanor på ett eller flera ställen. Valet av färg kommer att ske i samråd med bl a stadsbyggnadskontoret. Vid utvärderingen kommer bl a trafiksäkerhet och estetik att studeras. Utlåtande 1997:271 RIII 5865

Kulturnämnden beslöt vid sitt sammanträde 18 juni 1996 att som svar på kommunstyrelsens remiss överlämna och åberopa kulturförvaltningens förslag till tjänsteutlåtande.

Särskilt uttalande gjordes av led. Ingvar von Malmborg (mp), bilaga 1, samt av led. Lennart Tonell (sp) till förmån för ersättaryttrandet av Helena Höij (-).

Ersättaryttrande gjordes av Helena Höij (-), bilaga 1.

Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande av den 1 juli 1996 är av följande lydelse.

Stockholms stadsmuseum avstyrker förslaget att måla stadens alla cykelbanor blå enligt det förslag som finns uppmålat på Götgatan. Museet anser att den blå kulören inte passar in i stadsbilden där gatorna av tradition är grå. Den traditionella grå kulören härstammar från äldre gatubeläggninstyper som kullersten och gatsten. Dagens stadsmiljö är till stora delar anpassad till kommunikationsmässiga krav, vilket får till följd att gator och platsbildningar fylls av trafikantknutna detaljer. Dessutom finns på trottoarer och torg en mängd andra föremål, som reklamskyltar, annonspelare, bekvämlighetsinrättningar, elskåp, kiosker, papperskorgar, bänkar etc., vilket sammantaget gör stadsmiljön tämligen splittrad. Ur antikvarisk synvinkel vore det önskvärt med en minskning av dessa detaljer och inte ytterligare påfyllning av nya.

Rådet till skydd för Stockholms skönhet framför i sitt remissvar av den 20 maj 1996 följande.

Stadsbilden är ett resultat av många faktorer där skyltar, gatubeläggning mm samverkar till ett helhetsintryck. För att inte äventyra stadens skönhetsvärden krävs att varje enskilt ingrepp i miljön noga övervägs och att alla tillskott i gatumiljön för en estetisk behandling. Frågan om färgsättning av cykelbanor har tidigare behandlat av rådet. Den blå färgen blir enligt rådets uppfattning en främmande företeelse i stadsmiljön samtidigt som en uppseendeväckande färg inte kan anses vara liktydig med säkerhet för cyklistema. Det svenska klimatet medför att cyklisterna ej är hjälpta av färgade cykelbanor vintertid varför en lösning som fungerar året runte vore att föredra. Rådet vill vidare framhålla att påmålade färger snabbt kommer att blir slitna varvid cykelbanoma kommer att upplevas som starkt förfulande inslag i gatumiljön. Utlåtande 1997:271 Rh! 5866

För att undvika att konkurrensen om trafikanternas uppmärksamhet ytterligare förvärras bör gatumiljön ej tillföras fler störande element än nödvändigt. Enligt rådets uppfattning är en tydlig tunn kantmarkering eller en nivåskillnad att föredra framför den föreslagna färgmarkeringen. Rådet avstyrker sålunda motionens förslag. Utlåtande 1997:271 RII1 5867

Bilaga 1 RESERVATIONER M M

Gatu- och fastighetsnämnden

Tjg. ers. Ann Mari Engels (v) särskilda uttalande är av följande lydelse

För både cyklister, gående och övriga trafikanter är det viktigt att det klart framgår vad som är cykelbana och var cykelbanor börjar och slutar. Markeringen kan ske på olika sätt. Motionärens förslag om fårgsättning är därvid en möjlighet. Vänsterpartiet förutsätter också att de försök med målade cykelbanor som kontoret föreslår kan komma att utvidgas om de slår väl ut

Kurt Hultgrens (sp) ersättaryttrande är av följande lydelse.

Jag anser att motionen bör bifallas. Av säkerhetsskäl vore det idealiskt att separera alla cykelbanor från bilarna. Av praktiska och ekonomiska skäl anses detta inte genomförbart. Att som ett alternativ till detta i stället måla de cykelbanor som inte kan separeras från bilarna i en avvikande färg är en ynklig kostnad jämfört med de skador och det lidande cykelolyckor åstadkommer varje år till följd av bristande säkerhet. Kontorets antagande att en begränsad satsning på säkerheten i detta fall skulle få högre effekt än en fullständig förtjänar inte att tas på allvar.

Kulturnämnden

Särskilt uttalande av led. Ingvar von Malmborg (mp) är av följande lydelse.

Enligt konventionen bör stadens gator vara grå. Varför denna konvention uppstått utreder vi inte här, vare sig det är ett resultat av en slump eller någon mer medveten tanke. Enligt Miljöpartiet de Gröna bör cykelbanorna i staden vara gröna så att man tydligt markerar gränserna gentemot körbanor och trottoarer. Den gröna färgen ger en mer harmonisk samstämmighet med växtligheten i staden. Cyklisters säkerhet måste kunna garanteras. Utlåtande 1997:271 RIII 5868

Ersättaryttrande gjordes av Helena Höij (-), med instämmande i form av särskilt yttrande av led. Lennart Tonell (sp) enligt följande.

Tråkigt att Stockholms stadsmuseum så kategoriskt avvisar tanken på att färga cykelbanor i Stockholm blå. Att underlätta för cyklister borde leda till minskat biltrafik och därmed minskade utsläpp. Förslaget skulle därmed kunna leda till en minskad belastningen på stadens fasader etc.

Utlåtande 1997:271 RIII 5869

Bilaga 2 e i( H 0 o KOMMUNFULLMÄKTIGE

xn c, . • Motioner 1996:44 T x V

1996:44 Motion av Måns Ressner (sp) om färgsättning av cykelbanor

Tryggheten i trafiken är en fråga som måste högprioriteras. Cyklisten är den mest utsatte av de hjulburna trafikanterna. Genom att på ett klart och ut- trycksfullt sätt markera för bilisten var cykelbanorna är belägna så förbättrar man trafiksäkerheten. Ur samhällsekonomiskt perspektiv är möjligheten att måla cykelbanorna blå en mycket billig lösning på ett allvarligt trafikproblem, och där metoden har prövats (Götgatsbacken mot Slussen) kan man dessutom konstatera att åtgärden är bra för stadsmiljön. Någon har liknat det vid bäckar som ringlar fram genom staden - en tanke att ha i bakhuvudet inför kulturhuvudstadsåret 1998: "cykelbäckar genom Nordens Venedig". Med hänvisning till ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta att till kulturhuvudstadsåret 1998 måla alla cykelbanor blåa.

Stockholm den 15 april 1996

Måns Ressner

9 1997:263-286