DECEMBER 8 ¥ 2003

Axel Oxenstierna Ð myntsamlare och toppolitiker Arab-sasanidiskt mynt från 690-talet

Tre Kronor, Förgyllda Penningen

Ð matställen i Stockholm med myntnamn Pris 20 kr SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFT presenteras sedan september i år även på Svenska Numismatiska Föreningens och Kungl. Myntkabinettets hemsidor. På nätet kan man läsa SNT i lågupplöst pdf-format. Den tryckta tidskriften är därför fortfarande oumbärlig och ges ut som tidigare den första veckan i februari Ð maj, september Ð december. Målsättningen är förstås att nå en större läsekrets. Den utvidgade spridningen av såväl artiklar som annonser till allmänheten kan leda till att fler intresserar sig för ämnet och till nya medlemmar i föreningen. Att annonsera bör också bli attraktivare. Annonspriserna från 2004 ser ut som följer. 1/12 sida (47 x 50 mm) 250 kr 1/8 sida 72 x 47 mm) 350 kr 1/6 sida (47 x 105 mm) 400 kr ¼ sida (72 x 105 mm) 500 kr ½ sida (151 x 105 mm) 1.500 kr 1/1 sida (151 x 214 mm) 2.000 kr 2:a omslagssidan 1/1 sida 2.500 kr 4:e omslagssidan 1/1 sida 3.000 kr 4:e omslagssidan ½ sida 2.000 kr Annonser på årsbasis får 20% rabatt. För annonsering kontakta Carin Hirsch Lundborg på föreningens kansli, e-post [email protected]. Allt material måste vara kansliet tillhanda senast den 1:a i månaden före utgiv- ning. Enskilda SNF-medlemmar erbjuds gratis annons att köpa, sälja eller byta samlarobjekt med högst tre rader. Kontakta [email protected]. Annonser som inte är förenliga med SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avböjs.

Innehåll SNT 8 ¥ 2003 Sid Artiklar och notiser Axel Oxenstierna Ð myntsamlare och toppolitiker ...... 176 Äldre bokauktionsförteckningar med myntinnehåll ...... 178 ”Engländaren Watt från Soho” och hans myntpress ...... 178 Att samla och studera flygmedaljer Ð med anledning av att flygmaskinen fyller 100 år ...... 180 Arab-sasanidiskt mynt från 690-talet ...... 182 Pengar i Tibet beskrivna av deltagare i militärexpedition ...... 183 ”Tre Kronor”, ”Förgyllda Penningen” och andra matställen i Stockholm med myntnamn ...... 184 Bokstäverna som avslöjar eurosedlarnas ursprungsländer ...... 185 Mynt högsta mode i modevärlden ...... 185 Muldrarna och den holländska eran på Tumba bruk ...... 186 Rättelse ”Birgitta och pengarna” ...... 187 Besök vid Sven Svenssons grav i samband med 75-årsminnet av hans död ...... 187 Tidiga numismatiska samlingar Ð en komplettering ...... 188 Kammarrådet Hägerflychts myntkabinett ...... 188 Myntnamnsfläta ...... 189 Tysken som band in böcker åt Elias Brenner ...... 190 Nya femmor lagom till julhandeln år 1890 ...... 191 Mynthandlare i Göteborg ...... 191 En lyckoslant i julgåva ...... 193 Göteborgs Numismatiska Förenings 60-årsjubileum ...... 193

Stående rubriker Ny medalj. Tore Wretman. Svenska Kockars Förenings belöningsmedalj ...... 192 Ny medalj. Göteborgs Numismatiska Förenings 60-årsmedalj ...... 192 Pressklipp. Mastmynt för lycka och välgång ...... 194 Läsekretsen. De senaste årens minnesmynt ...... 194

Omslag Kopparstick utfört av Johann Thomas Hauer (1748-1820) från Augsburg som visar Riksens Ständers Bank vid Järn- torget. Detta är bara ett av flera kopparstick med bankobyggnaden som motiv. År 1691 utförde Willem Swidde (ca 1660-1697) ett för Erik Dahlberghs Suecia et antiqua et hodierna (Stockholm 1716). Vi har också G. Bodenehrs, också från Augsburg, kopparstick från tiden omkring 1700. Detta senare kan ni se på sid. 184-185 i en artikel av Monica Golabiewski Lannby och Ian Wiséhn om matställen i Stockholm som hade namn med myntanknytning. ”Tre Kronor” hette en av dem och dess skylt kan ses på huset till vänster om bankohuset på omslagsbilden. Foto Gabriel Hildebrand.

174 SNT 7 ¥ 2003 ges ut av SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN Föreningsaktiviteter i samarbete med KUNGL. Våren 2004 MYNTKABINETTET FEBRUARI 9 Föredrag Föreningen: Plats Ullevi Tennis, 2:a våningen (vid Gamla Ullevi, strax vid Heden), Göteborg Banérgatan 17 nb 115 22 Stockholm Kl. 19.00 Tel 08-667 55 98 Julius Hagander talar under rubriken Att samla mynt. Samarrangemang med Göte- onsdag Ð torsdag kl 10.00 Ð 13.00 borgs Numismatiska Förening. Fax 08-667 07 71 E-post: [email protected]

Postgiro 15 00 07-3 MARS Bankgiro 219-0502 13 -14 ”Polletthelg” Svenska Handelsbanken Plats Banérgatan (samt i viss utsträckning KMK)

Redaktionen: Pollettintresserade från hela landet är välkomna till vår lokal för en helg i pollettens tecken. Tag med dina polletter, byt objekt och diskutera med likasinnade! Under triv- Kungl. Myntkabinettet samma former utbyter vi kunskaper i ämnet. Var står pollettforskningen idag och hur Box 5428 ser framtiden ut? Föredrag utlovas. Gemensam middag på kvällen för dem som så öns- 114 84 Stockholm kar. Definitivt program och tider i nästa nummer av SNT. Tel 08-5195 5300 Fax 08-411 22 14 16 Föredrag E-post: [email protected] Plats Banérgatan, Stockholm. Ansvarig utgivare: Kl. 18.30 Ian Wiséhn Paul Levin, mynthandlare och samlare från Göteborg, berättar under rubriken Minnen från min tid som samlare och mynthandlare. Huvudredaktör och layout: Monica Golabiewski Lannby För vidare uppdatering se även vår hemsida: www.numismatik.se, där pro- grammet utvecklas efter hand. Auktionskalender: Dan Carlberg 073-310 48 91 Rolf Sandström 031-99 24 54 Prenumerationer: Kungl. Myntkabinettet Pris 160 kr/år (8 nr) Medlemmar erhåller tidningen automatiskt Kungl. Myntkabinettet och Samfundet S:t Erik i Stockholm har gemensamt givit ut en skrift med titeln Märkliga myntskatter i Stockholm. Den är författad av Monica Gola- biewski Lannby och Ian Wiséhn och omfattar 40 sidor. Kungl. Myntkabinettets butik SNT trycks med bidrag från säljer den till ett pris av 50 kronor. Gunnar Ekströms stiftelse samt Sven Svenssons stiftelse

För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. SNT:s texter och bilder lagras elektroniskt och publiceras i pdf-format Svenska Numismatiska Föreningen på SNF:s och KMK:s hemsidor Adress: Banérgatan 17 n.b. Buss 4, 44; T-bana Karlaplan. (www.numismatik.se samt Kansli: Besökstid 10.30 -13.00 onsdag Ð torsdag. www.myntkabinettet.se). Den som Stängt: Midsommar Ð 1 september; jul- och nyårshelgerna. sänder material till SNT anses medge Hemsida: www.numismatik.se elektronisk lagring/publicering. Kungl. Myntkabinettet Tryck: Adress: Slottsbacken 6, Buss 43, 46, 55, 59, 76; T-bana Gamla stan. Masterprint Sätteri & Tryckeri AB Utställningar: Måndag Ð söndag kl. 10.00 -16.00. Numismatiska boksamlingen: Torsdagar kl. 13.00 -16.00. ISSN 0283-071X Hemsida: www.myntkabinettet.se

SNT 7 ¥ 2003 175 Axel Oxenstierna Ð myntsamlare och toppolitiker Av Brita Malmer

xel Oxenstierna, född 1583, rikskansler från 1612 till sin Adöd 1654, Sveriges kanske störste statsman genom tiderna, var bland mycket annat också myntsam- lare. Det framgår av hans testamente, uppställt i februari 1650, med tillägg i januari 1652. Axel Oxenstiernas maka var Anna Åkesdotter Bååt, död 1649. Av parets tolv barn var det bara tre, Johan, Erik och Katarina, som överlevde föräldrarna. Arvinge var dessutom dotterdottern Agneta Horn, författare till den kända själv- biografin. Huvuddelen av Axel Oxenstiernas testamente handlar om fördelningen av de väldiga jordegendomarna och om hur skulderna skulle betalas. Mycket av lösöret fick stanna kvar på respektive gods. Några ägodelar nämns särskilt. Det gäller samlingen av statshandlingar och brev som sö- nerna Johan och Erik skulle dela sinsemellan, biblioteket som skulle gå till Erik, den mest boksynte av bröderna, och myntsamlingen, som Axel Oxenstierna helst ville se sam- manhållen eller i varje fall delad bara mellan Johan och Erik. Kanslerns kommentar, i karaktäristisk, något Fig. 1. Daniel Dumoustiers porträtt av Axel Oxenstierna svårbegriplig 1600-talssvenska, ly- i svartkrita och pastellfärg i Vitterhetsakademiens plenisal, Stockholm. der: Foto Bengt A. Lundberg 1988. I lijka motto efter jag hafver my- ked förlustatt mig att sambla gambla myntt, skoupenningar och andre ra- men främst i ett stort silverskrin. släktskap eller titel. Personregistret riteter tilsammans, så myked mig Oxenstierna följde med sin tid. Att saknar dessutom födelse- och dödsår. haffver stått till att göra med höfflig- samla mynt och medaljer höll på Hur skall den stackars läsaren i detta heet, icke aff stoort värde, uthan till att bli en hobby för överklassen även myller kunna hålla reda på vilken mitt contentament, och finnes här i det avlägsna Sverige. Bland tidi- Erik, Gustav eller Katarina som av- och där i mine chatuller och conto- ga myntsamlare, någorlunda samti- ses? Illustrationerna är sparsamma rer, doch enkannerligen i ett gam- da med Oxenstierna, kan nämnas och av usel kvalitet, bildförteckning malt stoortt skriffskrijn, så ändogh Clas Rålamb (1622-1698), Johannes saknas. Priset tas av de för samman- ded kan fuller gella mig lijka, om ded Schefferus (1621-1679) och Magnus hanget synnerligen väsentliga släkt- sosom andra lösören deelttes, så att Gabriel De la Gardie (1622-1686) tavlorna, sidan 73 och 79 (släkten jag för den skuldh mine barn till de- för att inte tala om drottning Kristina. Oxenstierna var mycket stor, 65 res förtreett inted vill häruthinnan Om Axel Oxenstiernas testamente Oxenstiernor förtecknas i personre- befalett haffve; lijkväl såge jag helst, och om många andra belysande de- gistret). Tavlorna är helt enkelt re- mädhan ingen medh ett serdeles taljer i den store mannens levnad producerade ur Svenskt Biografiskt stycke eller någre är tiäntt, att mine finns att läsa i Gunnar Wetterbergs Lexikon, avsevärt förminskade och söner dem behölle och anten lämpna biografi, Kanslern Axel Oxenstierna försedda med grå bakgrund. Man dem ihoop eller bytha dem sin emel- i sin tid (del 1-2, 1 068 sidor, Atlan- måste ha förstoringsglas. lan; och i samma staden aff obytt tis 2002). Boken kan närmast liknas Bland illustrationerna finns två giffva mina döttrar hvardera ett aff vid ett jättelikt, ganska svårläst kom- porträtt av Axel Oxenstierna, Jacob de stora credentzen om 120 à 180 lod pendium av all den Oxenstiernalitte- Heinrich Elbfas’ representativa hov- förgyltt sijlffver (Styffe 1888, s. 655). ratur, som författaren hunnit plöja stilsporträtt från 1626 (på omslaget Dottern Katarina och dotterdottern igenom. Ofta lämnas läsaren i stick- till del I) och David Becks mera Agneta skulle alltså kompenseras för et. Wetterberg tror uppenbarligen att intima bild av den åldrade kanslern myntsamlingen med var sin tung för- andra är lika bekanta med personre- ett kvartssekel senare (s. 989). Det gylld silverpokal. Närmare beskriv- gistrets ca 1 700 individer som han här invid återgivna porträttet, fig. 1, ning av myntsamlingen lämnas inte. själv. Personerna nämns ofta endast en pastellteckning från 1635 av Da- Mynten förvarades på olika ställen, med förnamn och utan uppgift om niel Dumoustier, som visar den lätt

176 SNT 8 ¥ 2003 grånade kanslern på höjden av sin guldmynt i omlopp (s. 185); förslag bana, hade varit ett intressant kom- om bankrörelse väcks redan 1619 plement Ð ett foto av just detta por- och 1627 (s. 368); kopparmyntet som trätt finns för övrigt i Kungl. Mynt- tränger ut silvermyntet och den åter- kabinettets utställningsmonter om upptagna silvermyntningen (s. 542); ”Kopparn”. I gengäld refererar Wet- 1638 och 1642 återkommer kanslern terberg utförligt den engelske ambas- till förslaget att inrätta en bank (s. sadören Bulstrode Whitelockes upp- 823); riksrådet Per Banérs förslag att teckning om ett möte med Oxen- släppa silvermyntningen fri och upp- stierna i januari 1654: ”Han var en rätta myntverk i flera städer, ”så att stor, ansenlig och ganska vacker man, vem som helst kunde låta mynta ut vid 71 års ålder ... hans gråa hår och vad han hade” (s. 824); men först och långa samt breda skägg bidrogo ej sist, kanslerns alla åtgärder för att litet till hans behagliga utseende (s. skapa ordning och reda i rikets fi- 954)”. Fig. 2. Åtsidan till taler med Axel nanser, ”Rächnekammaren ähr den Trots författarens inte särskilt läs- Oxenstiernas porträtt, troligen från gyllene ådren som riksens kropp arvänliga framställningssätt är Wet- 1630-talets mitt. och ledamoter giver blod och kraft” terbergs bok fascinerande, inte minst Foto Gabriel Hildebrand, KMK. (s. 715). Bland prisuppgifter kan för genom de många konkreta detaljer- år 1641 kan nämnas försäljningen na, ofta meddelade i fotnoter. Inte av Riddarhustomten som inbringade visste jag att Gustav II Adolf och siella verksamhet. Att Wetterberg be- Axel Oxenstierna personligen 3 000 Kristian IV av Danmark, två bli- härskar elementa i 1600-talets kom- riksdaler (s. 384). vande motståndare, ”esomoftast utav plicerade myntsystem borde kunna Men egendomligt nog tycks Wet- hjärtat varandra omfattade och famn- förutsättas. De fem korta raderna om terberg ha missat Oxenstiernas kän- togo” under vin- och spritdränkta Myntväsendet (Bilaga, s. 1031) ger da numismatiska och penningpolitis- festligheter på det nybyggda Halm- dock anledning till tvivel. För vilket ka sentens, citerad på framträdande stads slott år 1619 (s. 339). Inte hel- år gäller den lilla tabellen? Kurserna plats både i myntkabinettets gamla ler att Axel Oxenstiernas kusinbarn mellan de olika myntslagen växlade och nya utställning: Erik Karlsson Oxenstierna, känd ju avsevärt. Dessutom slarvar Wet- Inthet hafwer warit migh så swåårt för dåligt ölsinne, en novemberkväll terberg med ordet daler. Det s.k. Sö- at begrijpa som myntväsendet. Jagh 1642 på Stortorget i Stockholm red derkompaniet, bildat 1624, behövde hafwer derpåå i fyretije år funde- omkull riddarhusarkitekten Simon ett kapital på ”100 000 daler” men i radt, men är lijka wijs nu påå min de la Vallée och därvid slog de la Val- nästa mening tecknar Oxenstierna sig åldherdom, som jag war dhen första lée så illa i huvudet med gevärskol- för ”12 000 riksdaler” (s. 367). Vid daghen. ven att han dog av skadorna (s. 752). freden i Osnabrück 1648 underhand- Desto mera uppmärksamhet får Också sonen Johan, svensk chefsde- lade sig Sverige till ett belopp på ”5 ett annat föregivet Oxenstierna-citat: legat vid fredsförhandlingarna i Os- miljoner daler” som ersättning för ”Vet du icke, min son, med huru liten nabrück, ställde till med bekym- truppernas hemförlovande (s. 866). visdom världen styres” (fastän på la- mer, ståndshögfärdig, snarstucken Summan motsvarade ungefär tre års tin, ett språk som Oxenstierna gärna och praktälskande som han var. Ofta statsinkomster (s. 877), och daler använde i den utländska diplomatin). var Johan alltför beskänkt för att betyder förstås riksdaler. I själva verket bör det bevingade ut- kunna förhandla (s. 991), men han Boken kan läsas som ett komp- trycket tillskrivas påven Julius III höll sig med en väldig uppvaktning, lement till utställningen i Svenska (1487-1555). I tyska källor dyker åt middag till musik och for på visit myntsalen i Kungl. Myntkabinettets sentensen upp på 1630-talet. Det följd av 12 hillebardiärer (s. 892). gamla lokaler vid Narvavägen. I ord finns inget skriftligt belägg för att Som kontrast några inhemska inte- och bild, och med mynten montera- Oxenstierna använde just dessa ord, riörer: bondeplågaren Lars Flemings de som ett levande diagram, förklara- eller, som Wetterberg formulerar sig, raffinerade tortyrmetoder (s. 906) och des i utställningen krångliga begrepp ”Han sade det antagligen aldrig Ð men han kunde mycket väl ha gjort småländska adelsmän som lät hästar som silvermyntfot och kopparmynt-

det” (s.883). ▲ och hundar äta upp säden, medan fat- fot. Man fick veta kursförhållanden, tiga fick dö av hunger (s. 919). Eller löner och priser, var och när de oli- Ð åter en kontrast Ð den lutherskt ka myntsorterna producerades och plikttrogne kanslern Axel Oxensti- mycket annat. erna, ständigt verksam med att orga- Här följer några spridda notiser ULF NORDLINDS nisera rikets förvaltning och affärer, om betalningsmedel och penningpo- MYNTHANDEL AB under tio år generalguvernör i Pom- litik ur Wetterbergs Oxenstiernabio- Karlavägen 46 mern utan möjlighet att besöka hem- grafi. Bakgrunden i form av de kon- landet en enda gång. Trots svår gikt kreta mynten kan studeras också i Box 5132 102 43 Stockholm rider han långa sträckor och vid ett myntkabinettets nya utställning vid Tel 08/662 62 61 - Fax 08/661 62 13 dramatiskt tillfälle 1635 tar han sig Slottsbacken. År 1612 beklagar sig KÖPER ¥ SÄLJER ¥ VÄRDERAR ensam över Elbe till häst(s. 684). den nyutnämnde kanslern över bris- Kopparhandeln är ett viktigt tema ten på pengar, det finns ”icke en MYNT ¥ SEDLAR ¥ MEDALJER i boken: ”uthj bergsbruken sticker fyrk” till att betala krigsfolket (s. ORDNAR störste delen aff rijkzens wälfärd” 163); finansieringen av Älvsborgs Medlem av Sveriges (s. 728). Vid sidan av krigskostna- lösen (tio tunnor guld à 100.000 riks- derna var kopparhandeln den domi- daler per tunna) beskrivs ingående Mynthandlares Förening nerande frågan i kanslerns statsfinan- (s. 173 ff); 1614 kommer ett falskt

SNT 8 ¥ 2003 177 Avslutningsvis en numismatisk Hildebrand. B. E.: Minnespenningar öf- ”Engländaren poäng. I Tyskland, möjligen i Würz- ver Enskilda Svenska Män och Qvinnor. burg, utgavs ett talermynt utan årtal, Stockholm 1860. Watt från Soho” och med Axel Oxenstiernas porträtt, fig. Lagerqvist, L. O.: Alfred Nobel på mynt, hans myntpress 2, inte helt olikt porträttet på fig. 1. SNT 2001:8, s. 199. Jag vet inte om denna remarkabla Den 15 december 1838 kunde man i händelse, att få sitt porträtt återgivet Malmer, B.: En tunna råg, Numismatiska Lördags-Magasinet läsa en osigne- på ett gångbart mynt, kan spåras i Meddelanden XLI, s. 123-133 (2001). rad artikel med rubriken ”Om mynt- Oxenstiernas bevarade, utomordent- ning”. I artikeln presenteras i korthet Nathorst- Böös, E., Wiséhn, I.: Numisma- hur man präglar guldmynt med den ligt omfattande samling av skrifter tiska forskare och myntsamlare i Sverige och brev (jfr B. E. Hildebrand 1860, fram till 1830-talet, Numismatiska Med- myntpress som år 1797 uppfanns av, s. 22f). Wetterberg har ingen kom- delanden XXXVI (1987). som det står i artikeln, ”Engländaren mentar. Watt från Soho”. Rasmusson, N. L.: Myntkunskap och James Watt (1736 -1819) var en Litteratur myntsamlande i Sverige före omkring skotsk fysiker, instrumentmakare, Ahlström, B., Almer, Y., Jonsson, K.: Sve- 1640, Numismatiska Meddelanden XXVII, och den som uppfann ångmaskinen riges besittningsmynt. Stockholm 1980. s. 116-139 (1933). i egentlig mening. Hans uppfinning- Bjurström, P.: French Drawings. Styffe, C. G. (red.): Rikskanslern Axel ar var ett viktigt inslag i den in- Sixteenth and Seventeenth Centuries, Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 1:1, dustriella revolutionen, eftersom de Drawings in Swedish Public Collections Historiska och politiska skrifter. Stock- gjorde ångmaskinen till en allmänt 2. Stockholm 1976. holm 1888. användbar kraftmaskin, så också in- om mynttillverkningen. Från 1774 drev han tillsammans med Matthew Boulton en ångmaskinfabrik i Soho. Äldre bokauktions- Watt skildras av samtiden som en förteckningar ovanligt månsidigt lärd och beläst man. Han uppfann även brevkopie- med myntinnehåll pressen, ett redskap för perspektivrit- Av någon anledning är det vanligt i ning, maskiner för att kopiera skulp- äldre bokauktioner att man där även turer i förminskad skala m.m. tagit med myntsamlingar. Tydligen James Watt är också den person var det så att många boksamlare hade som är namnet bakom effektenheten ett intresse för numismatik. En sådan ”watt” (W). person var Carl Aurivillius, som var Lördags-Magasinet var en illust- professor i österländska språk vid rerad populär tidskrift som utkom Uppsala universitet. Han föddes i under åren 1836-1838 och 1842 på Stockholm 1717 och avled i Uppsa- Medaljgravören Lars Grandel, vars L. J. Hjertas (Aftonbladets grundare) la 1786. Hans bibliotek, jordglober medaljsamling såldes på auktion med förlag i Stockholm. Magasinet ut- och myntsamling såldes på auktion i början den 3 december 1836. kom med femtio nummer (med åtta Uppsala den 10 oktober 1787 och 8 Gravyren är utförd av J. B. Wicar 1796. sidor vardera) per år, och det num- februari 1788. Till dessa auktioner mer som den här citerade artikeln trycktes två kataloger. I förordet står publicerades i var nummer 150 i ord- det att A. Murray, J. Hageman, O. A. ”på Södermalm i hörnet af St. Pauls ningen. Tidningen skrev i skilda ve- Knös och M. Eurén åtog sig att ta gata och St. Mariæ kyrkogårdsgränd tenskapliga ämnen som historia Ð emot inropsuppdrag. Böckerna sål- huset N:o 105”. Allt såldes efter såväl svensk som nedslag i världs- des för 58.813 daler, jordgloberna för tryckt förteckning den 5 oktober (och historien Ð geografi, biologi, folkliga 150 daler och mynten för 342 riks- följande dagar) 1773. Det fanns ock- seder och bruk m.m. Inte någon arti- daler. så en handskriven bilaga, vilka med- kel är signerad men dess ansvarige Medaljgravören Lars Grandel äg- följde, enligt uppgift i den tryckta utgivare var e. o. kammarskrivaren de en hel del medaljer som han under förteckningen. J. Lind. ▲ åren samlat ihop. Grandel föddes i IW Skara år 1750 och avled i Stockholm 1836. Han hade en ställning som medaljör vid Kongl. Myntet. Samti- Svenska och skandinaviska mynt digt var han direktör och professor HÅKAN WESTERLUND och sedlar. vid Akademien för de fria konsterna. MYNTHANDEL Stor sortering av utländska Grandels efterlämnade böcker, kar- jubileumsmynt, årsset samt småmynt. tor, manuskript, tavlor, gravyrer och KÖPER ¥ SÄLJER ¥ BYTER Euro-utgåvor, polletter och medaljer. medaljer såldes efter en tryckt för- MYNT ¥ SEDLAR ¥ MEDALJER teckning (55 sidor) den 3 december Prislistor gratis. 1836 och följande dagar uti ”Lilla
Mynthuset” i Stockholm. Olympiska föremål NORRTÄLJE MYNTHANDEL En idag tämligen okänd mynt- Vasagatan 42 samlare var notarien i ”Embets- och Box 4, 761 21 Norrtälje Byggnads-kollegium” i Stockholm, 111 20 STOCKHOLM Tel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56 Lars Nordling (1714 -1773). Hans TEL 08 - 411 08 07 INTERNETADRESS: bibliotek, musikalier och myntsam- http://www.nmh-mynt.a.se ling såldes på auktion i Stockholm

178 SNT 8 ¥ 2003 OM MYNTNING. begagnas åtta till tio gånger under loppet ning, under det, att de som äro tunga, Rättigheten att slå mynt eller mynta har af dagen. De genom denna smältning er- filas eller raspas, så att de blifva riktiga. i alla länder varit uplåten till högsta mak- hållna guldstänger pröfvas åter, och om Plattningen eller dragningen har så ten; och hvarje intrång i detta prerogativ, de befinnas vara af riktig halt, tillåter härdat metallen, att den ej genast är tjen- antingen genom riksmyntets nedsättning profvarn, att de utlemnas till mynt- lig till tryckning; alla blankorna blifva eller eftergörande, har alltid blifvit an- ning. Vid silfversmältning får man vara derföre rödhettade och kokas sedan i sedt med strängt straff. mycket försigtig då större qvantitet mycket utspädd svafvelsyra. nedsmältes, emedan ugnens hetta oxyde- Den nästa förrättningen är milling. I nyare tider hafva till mynt endast rar tillsättningen (det så kallade alliaget) Detta sker i en machin, bestående af två blifvit använda guld, silfver och koppar, och gör metallen för fin. Man har likväl stålstänger, som hafva motstående kan- samt i Ryssland platina; men de gamla utfunnit medel att afpassa detta. ter, tandade eller räfflade, och emellan brukade äfven mynt af jern. Den första process, som myntarne hvilka blankorna gifvas rullande rörelse, Föremålet för denna artikel är endast hafva att utföra, är att rulla stängerna genom den ena stångens framskjutande. att i korthet beskrifva, huru guldmynt- emellan tvänne polerade stålvalsar. Guld Hela machinen fordrar blott en karl vid ningen i London tillgår, med en sådan rullas kallt, men silfver glödhett, för att vefhjulet och en gosse vid matningen. machin, som år 1797 upfanns af Englända- lätta processen. Ett annat sätt begagnas Vår planch visar en af myntningspres- ren Watt från Soho. sedan, som är noggrannare; det består sarna, hvilka drifvas med ånga. I en sådan Guldplantsarna måste först profvas, deruti, att stängerna dragas genom stål- myntas omkring 60 stycken i minuten. emedan de äro af olika finhet; skillna- champluner, hvilka gradvids aftaga i Sättet, hvarpå pressen verkar, är så lika de derna antecknas noga, och i hvarje smält- storlek, på samma sätt, som man drager vanliga stämpelpressarna, att det ej be- degel inläggas sådana proportioner af metalltråd. höfver här beskrifvas; endast en del af plantsarna, som äro under den fastställda Sedan metallen på detta sätt fått sin mekanismen synes ej nog tydligt i plan- myntfriheten, med andra proportioner, erforderliga tjocklek, föres den till chen, och det är den så kallade ”hoppa- hvilka äro öfver densamma, så att det klipp-pressarne, som stå uti en cirkel med ren”, som förser pressen med nya blankor hela öfverensstämmer med föreskrifter- en jernkolonn emellan hvarje press. Här och lyfter ut de myntade. na. Vid smältningen efterses dessutom, skäres eller klippes metallen i runda Hela myntningsprocessen står under att allt är riktigt, enligt smält-journalen. stycken af erforderlig storlek: Alla pres- en särskild persons upsigt; och myntet, Innan guldet lägges i elden, sättas sarna kunna arbeta på en gång, medelst ett sedan det blifvit slaget, granskas under deglarne (gjorda af lera och blyarts) i stort kugghjul, förenadt med en ång- hans ledning, samt genomgår champluner ugnen, för att blifva glödheta; sedan fyl- machin. Klipp-pressen är en upfinning för hvarje storlek, så att oriktigheter las de. Metallen omröres väl efter smält- af Engelsmannen Boulton, år 1790, och undvikas. Han har lås och nyckel till ningen, med en käpp eller slef af samma den är så snillrik att endast en gosse hvarje press, så att myntarne endast kun- ämne som degeln, och som äfven förut behöfves vid hvarje pres, för att ”mata” na mynta i hans närvaro. Sedan myntet är glödgats. Smältningen räcker vanligen en machinen: det vill säga förse den med det besigtigadt, upväges det i bestämda vig- timmas tid. Sedan den är slutad, flyttas plattade guldet. ter; men innan det får utlemnas i rörelsen, degeln ifrån ugnen och innehållet kastas De cirkelrunda metallstycken, som måste det genomgå ännu en undersök- i tvänne stänger eller plantsar, tio tum kallas blankor, tagas sedan till silingrum- ning. Anders Frösell långa, sju tum breda och en tum tjocka. met, der de, som äro alltför lätta, blifva Monica Golabiewski Lannby Om man hanterar den rätt, kan en degel kasserade och återsända till nedsmält- Litteratur Aurén, T. E.: Watt, James. Nordisk Famil- jebok, 31, sp. 826-828. Stockholm 1921. Lundstedt, B.V.: Lördags-Magasinet. Nor- disk Familjebok, 16, sp. 285. Stockholm 1912. Lördags-Magasinet, 15 december 1838, s. 396-397. Nationalencyklopedin, 19, s. 279. Höga- näs 1996.

SELINS MYNTHANDEL AB Mynt sedlar medaljer ordnar nålmärken

Öppettider Vardagar 10.00 Ð 18.00 Lördagar 10.00 – 14.00 Regeringsgatan 6 111 53 Stockholm Ångdriven myntpress uppfunnen av James Watt år 1797. Tel. 08-411 50 81 Myntpressen användes för guldmyntning i London. Observera kvinnan och mannen Fax. 08-411 52 23 nederst till vänster om maskinen. Ur Lördags-Magasinet 15/12 1838.

SNT 8 ¥ 2003 179 Att samla och studera flygmedaljer Ð med anledning av att flygmaskinen fyller 100 år Av Ian Wiséhn

Luftens och rymdens erövring är ett fascinerande ämne. Dess hägrande möjligheter har i alla tider eggat män- niskans fantasi, och varje nytt även- tyrligt anlopp mot höjderna tycks stän- digt återuppväcka vår nedärvda dröm om en fri och tyngdlös tillvaro i fåglar- nas, vindarnas och molnens rike.

en 17 december 1903 företog bröderna Orville och Wilbur DWright i Dayton, Ohio, USA, en första flygning. Luftfärden varade i hela 59 sekunder och flygsträckan var på 266 meter. Därmed hade värl- dens första motordrivna flygning å- stadkommits. Wrights flygmotor ut- vecklade 25 hästkrafter och vägde ca 100 kg. Motorn, som gjorde 1 300 varv / minut, drev med kedjeutväx- ling två propellrar med två meters diameter, roterande åt motsatt håll, 450 varv per minut. Bärytan var 50 m2, och hela maskinen vägde med förare 450 kg. Farten var 50 km / timme. Redan från flygets första år bör- jade olika tillverkare i Europa och Förenta Staterna att framställa me- daljer med flyganknytning. Antalet medaljer med flyget som motiv har Silvermedalj över sedan ökat år efter år, men under de Louis Blériot (1872- senaste decennierna har en minsk- 1936), 68 mm, präglad ning skett. Den som börjar special- 1975, osignerad. Blériot samla på flygmedaljer har ett brett flög över Engelska kana- fält och många möjligheter till rika len den 25 juli 1909. Där- sidointressen. med vann han stor ära och Antingen försöker man samla på ett stort penningpris som utlo- det som utgivits i ett utvalt land eller vats av Londontidningen Daily så följer man en kronologisk ord- Mail. ning. Säkert finns det ytterligare va- riationer! Ett sådant område handlar om medaljer som skildrar ballong- flyg. Den intresserade bör då försöka motordrivna flygplanet. Namn som hjältar från slagfält, sjö- och luftstri- införskaffa katalogen Lighter than t.ex. Sir George Cayley och Otto Li- der. Här finns bl.a. medaljer över Air (London 1989) av Evelyn Mal- lienthal. Annars finns det många me- Max Immelman och Manfred von pas. Här förtecknas och avbildas me- daljer som visar bröderna Wright, Richthofen. Även fransmän, britter daljer på luftballonger från mitten av Glenn H. Curtis, de franska bröderna och amerikanare gjorde medaljer för 1700-talet och framåt i tiden. Ett an- Voisin, brasilianaren Alberto Santos- spridning bland en hjältedyrkande nat spännande område rör medaljer Dumont, Henri Farman, Hubert Lat- allmänhet som ivrigt köpte allt som som skildrar pionjärflyget, d.v.s. ti- ham, Louis Blériot och Carl Ceder- förknippades med de unga flygarna den 1903-1914. Självfallet behöver ström. som varje dag heroiskt kämpade om inte medaljen vara tillverkad under herraväldet i luften. Många samlar, den tiden, men motivet bör ha en Första världskriget kanske främst i Tyskland, på medal- direkt koppling till de första flygpla- Från tiden kring Första världskriget jer som visar de stora heliumfyllda nen och aviatörerna. Till området finns många medaljer. I Tyskland luftskeppen och framför allt dem kan man även räkna medaljerna som präglades flera serier silvermedaljer som är förknippade med Ferdinand hedrar dem som banade vägen för det som i propagandasyfte lyfte fram von Zeppelin.

180 SNT 8 ¥ 2003 Bronsmedalj över flygplanstillverkaren Fokkers 30-årsjubileum 1919-49. Präglad, 60 mm, osignerad. Grundaren, nederländaren Anthony Fokker, etablerade sig ursprungligen i Tyskland 1912 och hans jaktplanskonstruktioner var ett viktigt inslag i första världskrigets tyska flygvapen. År 1919 återetablerades verksamheten i Nederländerna med tillverkning av passagerarflygplan. Präglad bronsmedalj från 1948 som hyl- Fokker var en av de stora tillverkarna under 1920- och 1930-talen. lar staden Berlin under den då pågåen- de luftbron. 40 mm, okänd konstnär. Sovjetunionen spärrade i juni alla land- Efter kriget kom flygets gyllene Rymden förbindelser mellan Västberlin och Västtyskland. USA och Storbritannien tidsålder då piloterna var uppburna En helt nytt samlarområde kom i hjältar och de första flygbolagen sat- upprättade då en luftbro för försörjning- samband med rymdfarten. I Sovjetu- en av staden, som genom nära 200 000 tes in i linjetrafik. Det finns många nionen tillverkades medaljer över medaljer som hyllar flygare som flygningar till flygplatsen Tempelhof hunden Laika och Sputnik 2, som försågs med över 2 miljoner ton Charles Lindbergh, Amelia Earhart sköts upp i rymden 3 november och Jean Mermoz. Även flygplans- förnödenheter. I maj 1949 upphävde 1957. Ännu flera medaljer, från Sov- Sovjetunionen blockaden. tillverkare hamnade på medalj. Här jetunionen och övriga s.k. öststater, kan t.ex. nämnas Anthony Fokker, hyllade den första bemannade rymd- Jack Northrop och William Boeing. flygningen. Det var den sovjetiske kosmonauten Jurij Gagarin, 27 år, Andra världskriget som den 12 april 1961 kretsade 108 minuter i ett varv runt jorden med Andra världskriget innebar en otrolig Vostok 1. Även Förenta Staterna utveckling av strids- och bombfly- präglade medaljer över sina rymd- get. Det finns självfallet en hel del hjältar som t.ex. John Glenn. Typiskt medaljer från den tiden, men skönhe- för tiden ger bensinbolaget Shell ut ten har nästan helt försvunnit. Efter små mässingsjetonger som alla visar kriget tillverkades medaljer där flyg- rymdmotiv. Jetongerna från Shell plan förekommer, men ofta som ett fick man i samband med bensinköp sidomotiv, t.ex. sådana som ägnades på macken. Helst skulle man ha ett Gjuten järnplakett som hyllar Jurij Luftbron till Berlin 1948-1949. komplett set, där jetongerna trycktes I Sverige har framför allt Sporrong Gagarins rymdfärd den 12 april 1961. in på en färgglad samlarskiva av Plaketten är möjligen tillverkad i DDR. stått som tillverkare när olika flyg- papp. flottiljer, flygskolor eller flygorgani- 148x118 mm, okänd konstnär. I många internationella auktions- Förminskad. sationer beslutat sig för egna medal- kataloger finns särskilda sektioner Gagarin (1934-68) startade sin rymd- jer och plaketter. Tyvärr är dessa ofta som enbart upptar medaljer med färd från rymdbasen Tiuratam uniformt utförda och ganska tråkiga flygmotiv. Tyvärr innebär det stora (Bajkonur) i Kazachstan. Under varvet Ð kanske mest för att beställarna inte intresset också höga priser på en del runt jorden kom farkosten högst upp till haft några konstnärliga önskemål av materialet. Den som samlar på 327 km höjd, och landningen med hjälp och inte velat satsa pengar på en rik- flygmedaljer börjar snart också skaf- av fallskärm skedde utanför byn tig konstnär. Att även Sporrong har fa sig litteratur om flygets historia Smelovka i närheten av staden Saratov gjort fina flygmedaljer är helt klart, och kanske även moderna ”antikvite- vid Volga. Gagarin blev naturligtvis hyl- tänk bara på den fina Flygarmedaljen ter” som har beröring med flyg. I år lad som en hjälte. Ð Spetsbergsexpeditionen 1928 som när flyget fyller etthundra år finns det Axel Wallenberg graverat. mängder med nya böcker i ämnet. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

SNT 8 ¥ 2003 181 Arab-sasanidiskt mynt från 690-talet Av Gert Rispling och Jahangir Yassi

id en inventering i Kungl. Myntkabinettet (KMK) har Ven ovanlig arab-sasanidisk sil- verdrachma (fig.1) påträffats. I likhet med många andra orientaliska mynt i skatter från vikingatiden är det fun- na myntet endast ett fragment (1/5, 0,82 g, perforerat), vilket kan förkla- ra varför det legat bortglömt under många år i samlingarna1. Det lilla fragmentet kommer från en mycket spektakulär serie av mynt i Islamiska riket (”Kalifatet”) från 70-talet efter hijra (690-talet e.Kr.). Genom olika ikonografiska experi- ment försökte man förena den tradi- tionella sasanidtypen med nya ara- bisk-islamiska inslag på mynten. Det är oklart om vårt mynt visar en sa- sanidkonung eller en kalif på åtsi- dan, men det är frånsidan som väcker Fig. 1. Bönenischmyntet i KMK. uppmärksamhet. Där finns en båg- Förstorat. formad portal, vilande på två kolon- Foto G. Hildebrand. ner. Portalen har tolkats som en bö- nenisch (arab. mihrab), mot vilken de bedjande i en moské vänder sig i Frånsidan visade zoroastriernas bön. Nischen anger riktningen mot eldaltare med väktare. Det var först Mecka. För en beskrivning av hela sedan den siste sasanidiske storko- myntet är vi hänvisade till ett lik- nungen dödats (31/651), som mynten nande i American Numismatic So- erhöll en liten islamisk markering Ð ciety (ANS), New York. En enkel ett tillägg på arabiska med betydel- Fig. 2. Rekonstruktion av bönenischmyn- teckning illustrerar hur KMK-myn- sen I Allahs namn eller I Allahs min tet i KMK. Naturlig storlek (ca 31 mm i tet sannolikt såg ut i helt skick (fig. Herres namn. Från år 50/670 inför- diam.). Teckning G. Rispling. 2). Teckningen visar den sasanidiske des namnet på provinsens arabiske storkonungen Khusraw II, inte den ståthållare, men fortfarande på me- ansvarige kalifen, `Abdalmalik (65- delpersiska, pahlavi. Graden av isla- KMK:s exemplar är bortklippta mar- 86/685-705). Den senare hävdas va- misering ökade när islamisk tideräk- keras med hakparentes. Åtsidan bär ra avbildad på ANS-myntet (Miles ning infördes på de arab-sasanidiska de sedvanliga inskrifterna på s.k. me- 1952). mynten, men dessa förändringar var delpersiska (pahlavi): GDH AFZUT små i jämförelse med kalif Abdal- KHUSRAW, ”Ärad vare Khusraw i Bakgrund maliks stora myntreform åren 77- sin upphöjdhet!”. Runt myntets kant 79/696-98. Bilder av människor, djur Under det första skedet av islams ut- löper den islamiska trosbekännelsen och saker tolererades inte längre, ef- hämtad ur koranen: [Bism allah! La bredning hade muslimerna inga ”eg- tersom sådana inte fick bli föremål na” mynt. I Egypten, som erövrades ilaha illa allah, wahda]hu. Muham- för dyrkan. Reformen hade förberetts mad rasul [allah] (I Guds namn! år 20/641, framställdes imitationer genom att ett antal innovativa typer (i vid bemärkelse) av bysantinska Ingen gud finnes utom Gud, han successivt prövades i kalifens hem- allena. Muhammad är Guds sände- mynt, s.k. arab-bysantinska mynt. stad, Damaskus. Myntningen i guld Slaget vid Nihawand år 21/642 i bud). Iran blev avgörande i kampen mellan och koppar var orienterad mot By- På frånsidan har det zoroastriska arabisk islam och iransk zoroast- sans och saknar omedelbart intresse eldaltaret med väktare ersatts med rism. De nya, muslimska herrarna här. Försöksserien i silver utgick från den bågformade portalen, som tolkas lät myntverkstäderna i Iran fortsätta de arab-sasanidiska mynten, som som en bönenisch (mihrab, fördjup- som tidigare. På de sasanidiska myn- förändrades på olika sätt. Man har ning i mur) visande böneriktningen ten fanns ett porträtt av en storko- konstaterat fem typer (Album 2002), mot Mecka (qibla). Imamen i mos- nung, vanligen Khusraw II. Under varav bönenischmynten är den femte kén står framför bönenischen och hans långa regering (591-628) hade och sista. Den är nu känd i sju exem- leder bönen. Den resterande typbe- det tillverkats enorma mängder sil- plar och dateras till ca 75/ca 694-95. skrivningen grundas helt på myntet verdrachmer och de fanns i omlopp i ANS. Mitt i nischen avbildas ett långt efter hans död. Khusraw II:s Beskrivning spjut. Spjutet tolkas som profeten byst på mynten blev ett uttryck för en Vid beskrivningen tar vi återigen Muhammads järnskodda stav (`ana- myntherres allmänna rätt att ge ut hjälp av ANS’ exemplar (Miles 1952; za, Miles: `anazah), som användes mynt. Bates 1983). De inskrifter som på för ceremoniella ändamål. Profeten

182 SNT 8 ¥ 2003 hade den framför sig när han pre- Not pengar och hur dessa användes den dikade. I gamla arabiska ordböcker 1 Myntet påträffades i en ask med pahla- gången. beskrivs profetens stav som ”längre vimynt (d.v.s. sasanidiska och arab- än en vanlig stav, men kortare än ett sasanidiska) utan etikett eller uppgift Byteshandel om ursprung. Carl Johan Tornbergs ka- spjut”. Staven var ursprungligen en Främst var det byteshandel som gäll- gåva från Abbessinien och gick i arv talog Numi Cufici, som skrevs somma- ren 1846 och trycktes 1848, innehåller de för de flesta människor i landet. till de efterföljande kaliferna. Luke en beskrivning, som utan tvivel avser Ganska sällan betalades varor med Treadwell, Oxford, menar att `ana- just detta exemplar: Pars numi fracti, kontanta medel. S.k. teplattor an- za, staven/spjutet, skall ses som ett cujus inscriptiones cet. fere omnes eva- vändes i stället för mynt. Dels gjor- svärd. nuerunt, exceptis his verbis arabicis des de i begränsat antal och dels var På ömse sidor om portalens ben in margine ...hu. Muhammad rasul... de tämligen lätta att handskas med. finns ytterligare arabiska inskrifter (Tornberg 1848, Classis III: Numi Peh- De är ju också gjorda i ungefär sam- (syns ej på fragmentet), vilka i över- lewici, s. 124, nr 20). Tornberg kom- ma storlek. sättning lyder De troendes furste. menterar inte den märkliga bågformen på frånsidan, säkerligen beroende på att Guds kalif, delvis i defekt arabiska. så litet av den syns. De arabiska orden i Mynt Innanför portalens ben, på ömse si- Tornberg III:20 betyder ”han [allena]. Waddell berättar också att det fanns dor om spjutet, står Måtte Allah giva Muhammad är [Guds] sändebud”. Det honom seger! Även om antalet be- tibetanska mynt som präglats i ett kan inte råda någon tvekan om att vårt myntverk i Lhasa, närmare bestämt i varade mynt från dessa år av ikono- exemplar fanns i KMK redan på Torn- grafiska experiment är litet, har myn- bergs tid. Antagligen är det ett fynd- Gahldan p'odang, dvs ”Det lyckliga ten fått förhållandevis stort utrym- mynt från tiden före 1843, eftersom det palatset”. Mynten liknade dem som me i facklitteraturen (John Walker, inte finns medtaget i Tornbergs listor kom från grannlandet Nepal. För att George C. Miles, Michael Bates, över nya fynd och nyförvärv i KMK få lägre valörer klipptes mynten till perioden 1843-1852 (Tornberg, MS I). hälften, en tredjedel eller en fjärde- Stephen Album och Luke Tread- del. well). Av Treadwells arbete framgår Det populäraste myntet var den att de nu sju kända exemplaren för- indiska rupien med drottning Vikto- delas på sju åtsides- och sex från- Pengar i Tibet rias porträtt. Den brittiska drottnin- sidesstampar, vilket bör betyda att gen/kejsarinnan ansågs vara en mild Bönenischmynten utgavs i ett icke beskrivna av deltagare människa, vilket man också kunde se obetydligt antal. KMK-exemplaret i militärexpedition på porträttet! Men de brittiska och stampkopplar inte med något annat indiska soldaterna som 1903 tog sig mynt. Tibet har länge varit ett slutet land in i Tibet hade alla de nya mynten som pendlat mellan självstyre och med Edvard VII:s bild. Tibetanerna Litteratur kinesisk överhöghet. Redan 1720 var vägrade först att ta emot dessa mynt Album, S.: Arab-Sasanian coinage, i: S. Tibet ett kinesiskt protektorat, men i med ”lamahuvudet”. Även ryska rub- Album & T. Goodwin, Sylloge of Islamic praktiken fortsatte emellertid de lo- ler cirkulerade i handeln liksom vissa coins in the Ashmolean. Volume 1: The kala makthavarna att dominera dal- kinesiska mynt. Särskilt populära var pre-reform coinage of the early Islamic gångarna. Landet höll också på att de kinesiska silvertackorna (sycee) period. Oxford 2002. bli en buffertzon mellan brittiskt och som bytte ägare i basarerna. Bates, M. L.: Islamic coins. American ryskt inflytande i Centralasien. Tibe- Under 1700-talet utgavs det i Ti- Numismatic Society Handbook 2. New tanerna ville skydda sig mot euro- bet tämligen små upplagor av lokala York 1983. peiskt inflytande och förhindrade mynt. Ett kinesiskt myntverk i Lhasa därför utlänningar att besöka landet. Ð History, geography and numismatics inrättades 1792 av den kinesiske kej- in the first century of Islamic coinage. Idag är det Kina som försöker hindra insyn kring förhållandena i Tibet. saren Gaozong samtidigt som han Schweizerische Numismatische Rund- med ett fastare grepp införlivade Ti- schau 65 (1986). Åren 1903 -1904 försökte vice- kungen av Indien, Lord Curzon, ge- bet med Kina. De första mynten från Miles, G. C.: Mihrab and `anazah: A nom en militärexpedition till Tibet få detta myntverk efterliknade de äldre study in early Islamic iconography, i: G. landet under brittisk kontroll för att tibetanska mynten. Men redan 1793 C. Miles (ed.) Archaeologica orientalia hejda ryssarnas framträngande sö- kom nya mynt med kinesisk text på in memoriam Ernst Herzfeld. New York ena sidan och tibetansk på den and- 1952. derut. Med på marschen till huvuds- taden Lhasa fanns en ”kulturexpert” ra:”Tibetanska pengar från Qianlong Ð The iconography of Umayyad coinage. vid namn Laurence Austine Waddell dynastin år 58”. Liknande mynt ut- Ars Orientalis 3 (1959). (1854 -1938). Han var en berömd gavs även av de två följande kej- Tornberg, C. J.: Numi Cufici Regii Nu- orientalist, arkeolog, naturforskare, sarna. mophylacii Holmiensis quos omnes in läkare och kännare av Tibet. Waddell Det kan även konstateras att man i terra Sueciae repertos digessit et inter- tillhörde Indian Army och bodde nor- Tibet ända sedan 1500-talet använt pretatus est. Upsaliae 1848. malt i Darjeeling. Vid ett flertal till- mynt från Nepal. Det tillverkades Ð MS I. Förteckning över undersökta fällen hade han förklädd tagit sig in till och med särskilda mynt i Nepal kufiska mynt 1843-1852. [Handskrivet, i Tibet. Under militärexpeditionen som enbart skulle användas i Tibet. opublicerat original i LUB, fotokopia i fick han rika tillfällen att närmare Under slutet av 1800-talet börja- KMK och Numismatiska Forsknings- studera det hemlighetsfulla landet. de Kina förlora kontrollen över Tibet gruppen.] År 1905 utkom hans spännande bok och då blev pengarna mer tibetanska Treadwell, L.: ”Mihrab and `anaza” or Lhasa and Its Mysteries. Här finns till utseendet. Sedan 1950 lyder Tibet ”Spear in Sacrum”? A reconsideration of en uttömmande beskrivning av seder under Kina och de pengar som an- the iconography of an early Marwanid och bruk samt naturen i Tibet. Själv- vänds idag är följaktligen kinesiska. silver drachm. Manuskript. fallet kom han även in på området IW

SNT 8 ¥ 2003 183 ”Tre Kronor”, ”Förgyllda Penningen” och andra matställen i Stockholm med myntnamn Av Monica Golabiewski Lannby och Ian Wiséhn

tockholm under 1600- och Den byggnad som värdshuset var Flink och Färdig åtnjöt inte heller 1700-talen hade en tämligen inrymt i uppfördes under Johan III. det bästa rykte. Sliten befolkning, men krogar- Huvudportalen vid Järntorget pryd- I epistel nr 53 skaldar Bellman om nas antal var stort och de fanns i alla des under dennes tid och senare av livet på krogen i allmänhet men just kvarter. Stockholm var ju ändå rikets stora riksvapnet. Den östra gaveln Ð här inspirerad av ”slagsmålet nedan- huvudstad och många resande från som då vätte mot Skeppsbron och dit för Danto-Bommen hos T. [Tanto] när och fjärran anlände dagligen. anländande handelsfartyg Ð bar va- en höstnatt”: Även de boende nyttjade det som penbilden Tre Kronor och årtalet värdshus, vinkällare och gårkök bjöd. 1603. Värdshuset blev uppenbarli- Krögarn är full Lite mat, men mest öl och brännvin. gen uppkallat efter detta trekronors- Och full är krogen De flesta krogarna var av det enk- vapen och inte efter kungliga slottet i Full med kärl och ledsna liv lare slaget med små spartanskt in- närheten som man skulle kunna tro. Än en gesäll med glas i knogen redda rum med en skänk för flaskor Vid Norrbro, som förbinder Gam- Än en båtsman syns med kniv. och glas, och renlighet fanns knap- la Stan med Norrmalm, låg vid mit- past alls. Krogarna hade tidstypiska ten av 1700-talet en krog som hade Från 1866 och långt in på 1900-talet namn som ofta var kopplade till äga- det utmärkta namnet Förgyllda Pen- fanns på adress Hötorget 8, i hörnet rens namn eller person. Andra nä- ningen. Kanske hade man valt detta av Holländargatan, en restaurang vid ringsställen hade namn som skvall- namn på grund av det myntverk som namn Kronan, som kan räknas till rade om läget i staden. Namnfloran då fanns på det närliggande Hel- Stockholms äldsta källare av mera var bred, ja det fanns till och med geandsholmen. folkligt slag. I Källaren Kronan sam- matställen som hade namn med På Prästgatan i Gamla Stan öppna- lades kvarterens fattigare befolkning myntanknytning. des 1738 en krog som snart flyttades och gästande bönder. Mathållningen I en förordning av den 12 juni till Västerlånggatan. Krogen hette var enkel men robust och närande, 1605 angående upprättande av gäst- Flink och Färdig. Namnet bör kom- och en sup kunde man få därtill. giverier och värdshus i Stockholm ma av nödmyntet med samma namn Redan i en förteckning över krogar i förordnar Karl IX att i Stockholm från 1700-talets början och som Stockholm från 1671 anges Kronan skulle finnas ”sex öppne värdshus: människor mindes många år därefter. som en källare på Norrmalm och det ene skall Hendrich Danitz uppe- Ägarinnan hette Catharina Burman med en Petter Thurin som ägare. I en hålle och skall hänge ut tre cronor.” och var gift med vinskänken Fried- annan förteckning från 1728 ligger Andra värdshus skulle hänga ut and- rich Hauff. ”Burmanskan” lär ha va- en vinkällare Kronan på Drottning- ra lämpliga symboler utanför sina rit ett hår av Hin Onde och hade gatan och som torde vara densamma. lokaler. Det var vinskänkarnas skyl- många gånger blivit ertappad med Även på Storkyrkobrinken i det som dighet att ha en tavla uthängd med ett fylleri, eder och svordomar. Krogen vi idag kallar Gamla stan fanns en emblem och ställets namn. Källaren och värdshuset Tre Kronor låg invid Järntorget, i hörnet av Österlångga- tan 53 och Norra Bankogränd, och räknades till de förnämsta vid denna tid. Denna källare låg här till 1730 då den flyttades till Myntgatan. Dess lokaler övertogs av Bancokällaren, som fanns kvar till 1749. Här intill, i nr 51, låg Freden, föregångaren till det än idag existerande Den Gyldene Freden. Tre Kronor lades ner 1876. Som vi kan se på bilden nedan låg Tre Kronor intill Riksens Ständers Bank. På den andra sidan om Järn- torget fanns värdshuset Blå Örnen som innehades av Didrich Bökman. Denne var ytterligare en av de sex värdshusägare som privilegierades 1605. Båda hade sina lagenliga ut- hängningsskyltar utanför. Det är på den övre delen av skylten på husga- veln till vänster som man kan se de tre kronorna, placerade som på va- Riksens Ständers Bank vid Järntorget. Till vänster ses källaren penskölden och mynten, d.v.s. två ”Tre Kronor” med dess uthängningsskylt. Kopparstick av G. Bodenehr, Augsburg. över och en under. Foto Gabriel Hildebrand. Se också omslagsbilden.

184 SNT 8 ¥ 2003 källare med samma namn på 1700- Bokstäverna som talet. Källaren Mercurius vid Lilla Vat- avslöjar eurosedlarnas tugränd låg ganska nära Riksbanken ursprungsländer i Gamla Stan. Kanske finns även här en koppling till nödmyntet med Ofta kan det vara svårt att få reda samma namn. Det fanns också krog- på var en sedel är tryckt. Vi svenskar namn som till viss del anknyter till tror kanske att alla våra sedlar är pengarnas värld som t.ex. Källaren tryckta här hemma, men så är det Holländska Börsen och Hamburger faktiskt inte. Så t. ex. trycktes stora Börs, med anor som källarrörelse mängder svenska sedlar i Ungern från 1730-talet, liksom Börskällaren, 1938 Ð och det var en beställning från som låg inrymd i Börshuset vid Stor- Sveriges Riksbank. Sedan har man torget vid 1800-talets slut och en bit i England tryckt svenska sedlar vid in på 1900-talet. Där fanns såväl en flera tillfällen, senast var det 100- liten matsal som två små schweizeri- kronorssedlarna 2002. rum (schweizeri = kafé med vin- och När det gäller euron vet de flesta spriträttigheter) Ð Börsschweizeriet att alla mynten i euro- och centva- Ð där man kunde få sig ”en pinne lörer har en gemensam EU-sida och portvin”. en nationell. Sedlarna däremot skall Ur tidskriften In Style, april 2003. Det fanns på 1700-talet en hel rad vara ”könlösa”, d.v.s. helt sakna na- konditorer med familjenamnet Sund- tionella inslag. Men nu är det så att berg. Gustaf Adolph hette en av dem, man kan utläsa i vilket land som sed- Mynt högsta mode kallad ”kungens sockerbagare” i en larna är tryckta. Det är bokstaven i modevärlden av Carl Jonas Love Almquists roma- som föregår serienumret på eurosed- ner. År 1793 flyttade denne Sund- larna som indikerar landet som se- På kontinenten och även här hem- berg till Järntorget och blev med deln är tryckt: ma i Sverige har det blivit mode att tiden en mycket framstående kon- L = Finland; M = Portugal; N = pryda kläder, skärp, damskor, väskor ditor. Hans konditori var samlings- Österrike; P = Nederländerna; R = m.m. med mynt- och medaljimitatio- plats för såväl den s.k. Skeppsbro- Luxemburg; S = Italien; T = Irland; ner. Framför allt är det modehuset adeln som bankväsendets män. Bland U = Frankrike; V = Spanien; Y = Chanel i Paris som visar vägen. I bankmännen kan nämnas grunda- Grekland; X = Tyskland och Z = den heta modetidningen In Style, ren av Stockholms Enskilda Bank, Belgien. april 2003, har man en trendrapport André Oskar Wallenberg. Kondito- Själv gjorde jag en högst oveten- där unga kvinnor (och kanske män?) riet kom i folkmun att kallas Lilla skaplig undersökning med den lilla kan läsa om vad som gäller just nu: Börsen. Konditoriet ligger idag kvar hög med eurosedlar som många nu- If you missed out on childhood på samma plats om än kanske inte mera normalt har hemma. Snabbt coin-collecting, now’s the time to med samma sorts kundkrets. kunde jag konstatera att de flesta catch up with this latest cast of mo- Efter en genomgång i Stockholms te- sedlarna hade ett X före serienumret. neymakers. These will get you seen lefonkatalogs restaurangregister kan Kanske är det så att de tyska euro- and (jingle, jingle) heard… How too konstateras att helt andra kategorier av sedlarna är flest ute i Europa? Möjli- wear it. In this case, money talks, and namn på restauranger och andra mat- gen kan någon av SNF:s läsare kom- loudly enough that one coin-opera- ställen används numera. Som kanske plettera dessa uppgifter. ted accessory at a time is probably a ensamt majestät bland matställen med IW wise idea. This is a decadent and myntnamn idag tronar Myntkrogen, luxe look that pairs especially well Kungl. Myntkabinettets museirestau- with jewel tones. rang, som öppnade i samband med att Vi som känner till en del om peng- det nya museet invigdes 1997. Restau- arnas historia vet att mynt i alla tider rangen drivs av Krona & Klave Trading använts även som smycken. Inget är nytt under solen! AB med Leif Sigertun som krögare. IW Även Treskillingen, postmuseums restaurang, bör nämnas. Detta namn syftar i första hand på frimärket. MUNTHANDEL Litteratur Jarnhammar, L.: Restaurangliv i Stock- G. HENZEN holm. 2003. ~ Ancient Coins ~ Järbe, B.: Krogarnas Stockholm. Stock- ~ Medieval Coins ~ holm 1973. ~ Modern Coins ~ Minnesskrift med anledning av Stock- free pricelists on request! holms Restauratörförenings 40-årsjubi- leum 1894 26/2 1934. Stockholm 1934. Postbus 42 Red.: Garsten, B., Norlander, E. NL-3958 ZT Amerongen Minnesskrift 1894 26/2 1944. Stockholms Tel. 0031-343-430564 Hotell- och Restaurantförening. Stock- holm 1944. Red.: Garsten B. Fax 0031-343-430542 e-mail: [email protected] Tjerneld, S.: Stockholmsliv. Del II. Stock- holm 1951. Ur Ny Illustrerad Tidning 1857.

SNT 8 ¥ 2003 185 Muldrarna och den holländska eran på Tumba bruk Redan på 1700-talet sökte Riksban- ken efter olika medel att stoppa ”ef- terapningen” av svenska sedlar. Ett medel, menade man, skulle vara att ”hava ett eget, med vissa, ifrån allt annat papper särskilda och till Com- positionen ej lätteligen utrönta kän- netecken utmärkt papper, vartill åt- skilliga förslag äro för handen, som än vidare komma att förbättras och fullföljas”. ”Vid förfärdigandet”, skrev man, ”av nämnda papper fordras en noga förvarad hemlighet, vilken icke är att förmoda, om banken skulle be- tjäna sig av något av de i landet in- rättade pappersbruken som dessutom på långt när icke äro tillräckliga för att fournera rikets nödtorfter”. De ”Kölnan” är en av Tumba bruks äldsta byggnader och uppfördes 1763. Byggnaden svenska pappersbruk, som anlagts i hade rum för mältning och torkning av malt samt fyra bostadskammare. När maltbe- landet sedan 1600-talet, kunde helt redningen upphörde användes byggnaden till tvättstuga förutom bostad. Här undervi- enkelt inte uppfylla de nya krav som sades barnen i ABC-boken och i katekesen. I ”Kölnan” planerar KMK utställningar Riksbanken ställde för sitt sedel- tryckeri.1 om brukets historia, livet i bruket och skolan. Foto G. Hildebrand, 2003. Den 29 juli 1755 köpte Riksban- ken Tumba skattehemman av stats- vande ställning som pappersmästare och ordning anställning som över- sekreteraren Edward Carleson för att i Tumba att han avslöjades för myn- packare, underpackare och limmare.5 anlägga ett pappersbruk och sedel- digheterna, som grep honom och Erasmus sviktande hälsa oroade tryckeri där och på så sätt få stopp på dömde honom till sexton års fäng- dock Riksbankens kyrkliga repre- falskmyntandet. Till brukets förste else3 för att ha försökt avslöja pap- sentant Justus Christoffer Hauss- föreståndare utsåg man Bancokassö- persskråets hemligheter. Den andre wolff, som trodde att denna holländ- ren J. Teuchler som gavs titeln Ban- brodern, Erasmus, lyckades gömma ska investering skulle gå och dö och cokommissarie. Teuchler ansågs ha sig och smugglades via Tyskland till lämna bruket åt sitt öde. Hausswolff ”avlagt nöjaktiga prov ej allenast av Sverige där han började arbeta år såg därför till att Riksbanken garan- flit och skicklighet samt pålitlig tro- 1758. terade Erasmus och alla bruksarbe- het och nit för bankens bästa utan Så fort Erasmus kommit till rätta tare fri läkarvård och fria läkeme- ock insikt i det som papperstillverk- på bruket föreslog han att Riks- del. Erasmus och Casper åtnjöt även ningen tillhör och särdeles i sådana banken skulle beställa de holländ- andra förmåner på bruket i form av påfund, som tjäna till att göra ett nytt ska kvarnbyggarnas bibel Het groote fri bostad, bränsle, ljus och trädgård slags besynnerligt och ej lätteligen Hollandse Moolen Boek från Am- samt total skattebefrielse under åter- till efterapande papper”.2 sterdam. Boken beställdes och Eras- stoden av sina liv. Casper fick dessu- Det nya pappersbruket behövde mus satte igång att leda uppbygg- tom extra kontanter utöver lönen så personal som var kunnig i pappers- naden av papperskvarnen på Tumba att han skulle kunna betala sina skul- tillverkningens alla konster och knep. bruk. Arbetet gick fort. I juli 1758 der samt kläder, sängkläder och hus- I Sverige var kunskaperna i pappers- hade man redan fört upp verksbygg- geråd till sitt hushåll. Caspers tre sö- tillverkning inte särdeles avancerade, nader och kunde anställa en första ner garanterades i ett kontrakt trygg- vilket nu föranledde banken att i stäl- arbetsstyrka på sexton personer och het i framtiden så att de ”ärligt kunna let blicka mot de kunniga pappers- på hösten samma år satte produktio- förtjena sitt bröd” och ”icke bli av- mästarna i Holland. Detta var dock nen av papper igång. Den första pro- skedade”. problematiskt, eftersom dessa hota- duktionen bestod huvudsakligen av ”Muldrarnas” verksamhet omgavs des av stränga straff om de avslöja- enkelt skrivpapper för att de nyan- med en hel del hemlighetsmakeri de holländska skråhemligheter utom- ställda arbetarna skulle hinna lära sig både från Riksbanken och av dem lands. Slutligen lyckades Riksban- hantverket.4 själva. För Riksbankens del var det ken trots svårigheterna ändå få kon- Erasmus följdes snart av fler fa- viktigt att dölja de holländska pap- takt med två holländska pappersma- miljemedlemmar som flyttade till persmästarnas höga löner för att kare från Zaandam med hjälp av den Sverige och tog anställning på bru- slippa konflikter med andra anställ- kunglige boktryckaren, tidningsutgi- ket. Familjen Mulder tilldelades ett da och debatter om slöseri med stän- varen och affärsmannen Peter Mom- flertal viktiga tjänster på bruket. dernas medel. Dessutom hemlighöll ma. Erasmus blev utnämnd till förvaltare man de svensk-holländska växelkur- De två bröderna Jan och Erasmus av Momma, som nu utsetts till bruks- serna för bröderna för att lura på dem Mulder övertalades att komma över chef (Banquens Commisarius). Bro- den snabbt allt värdelösare svenska till Sverige för att arbeta på pappers- dern Casper tilldelades titeln pap- valutan. Muldrarna höll Ð till Riks- bruket i Tumba. Den yngre brodern, persmästare och Caspers söner Tho- bankens stora förtret Ð för sin del hårt Jan, skröt dock så mycket om sin bli- mas, Cornelius och Johan fick i tur på hemligheterna bakom den speci-

186 SNT 8 ¥ 2003 ella limningsteknik som gjorde att drabba deras särställning på bruket, pappersmästaren på Tumba. När det bläck inte flöt ut i papprets fibrer. var när deras välgörare Peter Mom- gamla seklet ringdes ut på nyårsafton Detta skapade en viss irritation hos ma dog den 14 mars 1772. Utan 1799 så var den holländska epoken Momma och Riksbanken. Men irri- Mommas stöd blev det ännu svårare på Tumba bruk Ð fyrtio år efter Eras- tationen var inte allvarligare än att att försvara varför holländarna skulle mus utresa från pappersmästarnas Momma alltid biföll Erasmus och njuta vissa förmåner vid sidan av de Zaandam Ð definitivt slut.7 Caspers ständigt återkommande krav andra bruksanställda. Den nye bruks- Martin Ekdahl på höjda löner. De två bröderna var chefen, Olof Christoffer Hartwick, alltför värdefulla för att man skulle var mer intresserad av det skulle vara 6 Noter riskera att förlora dem. ordning och reda på ekonomin än av 1 Men under 1760- och 1770-talen papperstillverkning. Erik Castegren: De holländska familjer- inträffade flera händelser som skulle En tredje händelse som påverka- na Mülder vid Tumba bruk: 1924: 3-4. förändra Mulderfamiljens situation de den holländska kolonin negativt 2 Bo Rudin: Pappersmakaren Ð Georg på bruket. Den första var att mös- var när Gustav III med sin statskupp Anzelius om sitt liv på Tumba bruk: sorna tog över den politiska makten i 1772 gjorde slut på frihetstidens 1989: 3. Sverige vid 1765 års riksdag. Mös- ständervälde och ett definitivt slut 3 sorna drev genast igenom en infla- på muldrarnas särställning på Tumba Jan Mulder hann avtjäna en dryg månad tionsbekämpande politik med stora bruk. År 1780 dog Erasmus Mulder av sitt straff innan han dog. besparingar och en minskad sedelut- efter att ha arbetat på Tumba bruk i 4 Birgitta Conradsson: Ifrån den stund jag givning för att komma till rätta med mer än tjugo år. Brodern Casper flyt- med min hustru, med fara och äfwen- rikets dåliga ekonomi. På bruket tade vid slutet av sitt liv från Tumba tyr, lämnade mitt kiära fäderns Land: märktes detta främst i form av sänkta och in till Stockholm där han levde Invandrarna och lokalsamhället: red. löner för arbetarna. Man vågade inte de sista åren hos sina yngsta barn, Nilsson & Lilja: Stockholm 1998: 116. sänka Erasmus och Caspers löner vilka nu hade ändrat sitt namn till 5 Castegren: 7. men det var nu definitivt stopp för de- Möller. 1798 dog han vid en ålder av 6 ras ständigt nya krav på lönehöjning. åttisex år och följdes ett år senare Conradsson: 117. En annan händelse, som skulle av sonen Johan, den siste holländske 7 Ibid.: 123-125.

Rättelse Besök vid Sven Svenssons donatorn Sven Svensson kan den intresserade läsa vidare om i Göran ”Birgitta och pengarna” grav i samband med 4 Wahlquists artikel i SNT. FE Min lärde vän, den kände genealo- 75-årsminnet av hans död gen Hans Gillingstam, har i ett brev Den 12 maj besökte representanter Noter påpekat ett fel i min ovan citerade från Svenska Numsmatiska Förenin- 1 Frédéric Elfver, Ulf Nordlind samt Ian uppsats i SNT 2003:6, s. 131, mitt- gen och Kungl. Myntkabinettet1 do- Wiséhn. spalten rad 2 uppifrån. nator Sven Svenssons grav på Sands- 2 Se även ”Besök vid donator Sven ”Riddaren Magnus Petersson borgs gamla kyrkogård i Stockholm i Svenssons grav”, SNT 1998:5, s. 120. (Eka)” är en felaktig identifiering av samband med 75-årsminnet av hans 3 denne Birgittas följeslagare till Jeru- död.2 Vid besöket nedsattes en blom- Sven Svenssons grav har nr 246, 11. salem (sedermera verksam i Vadste- sterbukett i färgerna gult och vitt vid 4 ”Något om Sven Svensson”, SNT 1998: na), beroende på att titeln dominus gravvården.3 Om storsamlaren och 7, s. 180-182. bars av såväl präster som riddare. Denna oriktiga namnlikhet med fräl- semannen Magnus Petersson i Eka är ett misstag som går tillbaka ända till 1647 (Johan Gustafsson Örnevinge: Genealogia Brahæa) och har upp- repats av många forskare ännu på 1900-talet. Korrekt är dock C. Silf- verstolpe redan 1898 (Klosterfolket i Vadstena, s. 79f.). Rätta förhållandet finns utrett av Gillingstam i hans om- fattande doktorsavhandling från 1952 (Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden, s. 81 not 432) och av Jan Liedgren (Föreställningarna om den heliga Birgittas släkt, Personhisto- risk Tidskrift 1983, s. 9, 11 och 13). Den rätta beteckningen skall alltså vara ”prästmannen Magnus Petri”. Den intresserade kan vidare upp- lysas om att Anbladet, utgivet av Norrtälje släktforskarförening, inne- håller i sitt decembernummer 2003 en artikel av Gillingstam, som hand- Ian Wiséhn och Frédéric Elfver vid den svenssonska familjegraven. lar om heliga Birgittas släktkrets. Foto: Ulf Nordlind. LLt

SNT 8 ¥ 2003 187 Tidiga numismatiska samlingar Ð kompletteringar

År 1987 utkom Numismatiska Med- Till dessa två herrar ansluter sig teckningen omfattade bl.a. 83 num- delanden XXXVI, som behandlade en kvinna. Anna Maria Willjamsson mer svenska kungliga medaljer, 159 ”Numismatiska forskare och mynt- (född Knape). Hon var änka efter ett nummer minnespenningar över sven- samlare i Sverige fram till 1830-ta- krigsråd och kallades krigsrådinna. ska enskilda personer. Där nämns let”. En och annan tidig svensk nu- Hon avled i Göteborg i maj 1767. också en låda innehållande 38 av mismatiker har därefter tillkommit. Hennes efterlemnade bibliotheque Vetenskapsakademiens minnespen- De har namngivits i Svensk Numis- jemte samling af medaljer skulle en- ningar och 32 av de som utgivits av matisk Tidskrift. Ännu en gång åter- ligt en annons i Göteborgs Nyheter Svenska Akademien. Sist: nr 243 ett kommer undertecknad med några försäljas genom auktion uti Madame myntskåp med 6 lådor. Denna för- ”nya” namn. Willjamssons hus vid Östra Hamnen teckning blev aldrig tryckt. Den isländske översättaren Torval- den 5 augusti 1767. Det är emellertid Friherre Fredrik Jakob Funck, född der Brokman, som avled i Stock- svårt att avgöra om hon ärvt sam- 1778 och död 1864, var lagman i Tio- holm 1763 vid sjuttio års ålder, hade lingen eller själv samlat. härads lagsaga, Småland.från 1807 en liten enkel medaljsamling. Detta I Kungliga Biblioteket finns det och fram till 1817. Han lär ha ägt en framgår av en tryckt förteckning från en handskriven förteckning som har rikhaltig myntsamling. Stockholms bokauktionskammare rubriken: Bibliotheca Numismatica Lagmannen vid Justitie-revisions- från den 11 februari 1764. Sist i kata- Johannis Elers 1750. Listan upptar expeditionen, Carl Anton Kock, född logen, som uppräknar en vacker bok- 424 numismatiska arbeten. Johan 1788 och död i Stockholm 1843, samling, finns en Förteckning på Elers var borgmästare i Karlskrona. ägde enligt en auktionslista 80 num- några Svenska medailler uti tenn mer mynt och medaljer från Gustav I samlade utomlands. Sammanlagt ut- Friherre Carl Axel Emanuel Reu- gjorde denna samling 59 exemplar. terholm, född i Stockholm 1803 och till 1800-talet, varav nr 77 omfattade Stadsaktuarien i Stockholm, Peter död 1864, var ämbetsman och från 322 medaljer med skåp, samt två Hoffman (1696-1745), tycks ha haft 1829 kammarherre. Han efterläm- stora sigillsamlingar. intresse för numismatik. I Lars Sal- nade böcker, handskrifter, gravyrer, På Grönsöö sätesgård i Kungs- vii Beskrifning öfver Sveriget, För- kartor, antikviteter och mynt. Allt Husby socken i Uppland lär det ha sta Tomen om Upland, Stockholm såldes i Stockholm efter tryckt för- funnits en myntsamling som tillhört teckning med början 19 november släkten von Ehrenheim. 1741, s. 63, finns följande text: Ac- Ian Wiséhn tuarien vid Stockholms Rådhus Herr 1864. Katalogen nämner en mynt- Peter Hoffman har samlat något i samling, ett myntskåp och en sam- hvarje, såsom: Målningar, Konststyc- ling gipsmedaljer. ken, Antiqviteter, in- och utländskt Kyrkoherden Johan Christian Bil- Kammarrådet Häger- Mynt, Musslor, Mineralier, Böcker lingdahl, född i Varberg 1789, var och Handskrifter, gamla och nya Va- verksam i Okome församling i Göte- flychts myntkabinett pen eller Gevär, samt har ett Labo- borgs stift. Mest känd var han för sin Under 1700-talet fanns det många i ratorium uti Fyrvärkeriet. Hoffmans stora boksamling, men han hade Sverige som hade stora bibliotek. efterlämnade vackra och väl con- även en stor mynt-, medalj- och por- Nästan alla tidiga numismatiker ha- ditionerade bibliotheque såldes på trättsamling. de böcker i ämnet. Det hör helt en- Stockholms bokauktionskammare Vicepresidenten i Svea hovrätt, kelt ihop. En stor bokägare var sek- enligt en tryckt förteckning från 22 Carl Axel Levin, född i Stockholm reteraren i Reduktionskommissio- november 1746. 1761 och död i samma stad 1836, var nen, kammarrådet Arvid Hägerflycht Året därpå kom nästa auktion, son av den till Sverige överflytta- (1665-1751). Själv kallade han sig nämligen den 9 juni 1747. Även den- de juden, hovjuveleraren Zacharias landshövding Ð en titel som på 1700- na gång utgavs en tryckt förteckning Levin. Väl i Sverige övergick denne talet mest var en hedersbevisning. över Hoffmans efterlämnade sam- senare till kristendomen. Carl Axel Han avled i Stockholm och ligger ling av rariteter, mineralier, natura- Levin överlämnade genom gåvobrev begravd i Hakarps kyrka. lier, malmer, mynt och gevär. (daterat 9 oktober 1832) till Muskö På sin egendom Hägerstalund i kyrka sin bok- och myntsamling. Spånga socken utanför Stockholm Över denna donation utkom skriften hade han ca 2000 böcker, 900 dis- Handlingar rörande den till Muskö putationer i blandade ämnen, 235 Strandbergs Mynt kyrka donerade Bok- och Myntsam- tryckta likpredikningar och över 100 & ling samt Socken-Apotek m.m. orationer. Hägerflycht hade också Aktiesamlaren AB Notarien i Handelskollegium, Carl en stor vapensamling i sin rustkam- Daniel Ell, född i Stockholm 1772 mare. köper och säljer och död där 1843, var framför allt Arvid Hägerflycht samlade även Mynt, sedlar, ordnar, medaljer, aktiebrev en stor boksamlare. Efter hans död på mynt och medaljer. Om detta skri- äldre handlingar m.m. inlämnade änkan en förteckning på ver Lars Salvius i Beskrifning öfver charta sigillata, fornsaker m.m. samlingarna. Med förteckningen följ- Sveriget, Första Tomen om Upland, de ett papper med texten: Anhålles (Stockholm 1741, s. 60, 64 och 99). Se vår hemsida att å Bokauktionskammaren få för- Salvius berättar att Hägerflycht hade www.aktiesamlaren-bjb.se sälja de i bilagde förteckning upp- ett märkligt myntkabinett som för- Arsenalsgatan 6, Box 7377, 103 91 Stockholm tagne böcker, medaljer m.m. Stock- varades i Stockholm. Tel: 08-611 01 10, Fax: 08-611 32 95 holm den 20 Maji 1844. Maria Möjligen var det så att han även Charlotta Ell, född Vikström. För- hade en stadsvåning. IW

188 SNT 8 ¥ 2003 Myntnamnsfläta Här gäller det att hitta rätt namn på 20 mynt. Namnen kan förekomma både i singularis och i pluralis beroende på frågans art. En liten hjälp är att alla namn består av 5 bokstäver och följer på varandra i bokstavsordning. När man skrivit upp samtliga namn, gäller det att placera in dem i rutmönst- ret så att flätningen stämmer. Är detta riktigt gjort, så ska bokstäver- na i de skuggade rutorna rätt om- kastade bilda ett av de 20 namnen.

Lösningen presenteras i nästa nr.

Prenumerera på Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad! Du som är medlem i Svenska Nu- mismatiska Föreningen eller till Nordisk Numismatisk Union ansluten förening kan prenumerera på denna intressanta, populärt avfattade tidskrift. Tidskriften redigeras i Köpenhamn och Konstruktör: Anders Lindbom, Västerås. utkommer från 2002 med 4 dubbelnum- mer om året. Den innehåller artiklar på danska, norska och svenska, myntsamlar- 1. Guldmynt från Afghanistan. 11. En turkisk liras hundradel. nytt, recensioner samt auktionslistor från 2. En isländsk krona är uppdelad på 12. Indiskt guldmynt. de danska och norska föreningarna. 100 sådana. 13. 1000 sådana blev till en escudo 3. En anna motsvarade 4 sådana i (Endast medlemmar till NNU anslutna i Chile 1960. föreningar kan lämna anbud.) Muscat & Oman. 14. Provinsmynt i tenn från 4. Mynt i Costa Rica. 1800-talets Thailand. 5. En sådan slogs 1965 för att hedra För våra medlemmar åtar sig SNF att 15. Huvudmynt i EU-land som inte Winston Churchill. ordna prenumerationen. Sätt in 230 gick med i EMU. 6. Förr med ändelserna SM eller KM kronor på vårt postgiro 15 00 07-3 och i vårt land. 16. Lägsta myntvalören i Israel 1949. skriv ”NNUM” på talongen. 7. Ofta med myntort Paris. 17. Minsta myntet i Lesotho. 8. Indelades i 100 rappen 18. 20 sådana motsvarade en lira Om Du vill ha provexemplar, ring kans- i Liechtenstein. i de flesta av de italienska liet 08-667 55 98 (onsd - torsd 10.00 - 9. Mynt i land som ännu inte bestämt småstaterna. 13.00) eller skriv till 19. Mynt från Ecuador. sig huruvida det ska gå med i EMU. Banérgatan 17 nb, 115 22 Stockholm. 10. Mynt i grannland som vill gå 20. Mynt från grannland – idag värt med i EU. drygt 2 svenska kronor.

HB MYNT & MEDALJER Sveavägen 96

Box 19507 S-104 32 Stockholm 19 MYNTKROGEN T - Rådmansgatan (uppgång Handelshögskolan) ☎ Julbord
395 kr + fax 08-673 34 23 Svenska och utländska mynt, sedlar och ordnar, SNF-medlemmar 15% rabatt! militaria och nålmärken, medaljer Slottsbacken 6 Tel. 08-10 45 90 Ð Fax 08 - 22 43 90 Öppet: vard. 11-17, fred. 11-15, lörd. 11-14

SNT 8 ¥ 2003 189 Tysken som band in böcker åt Elias Brenner Om en 1600-talsbokbindare vid namn Georg Ihle och dennes relation till Brenner 1691

Bakgrund I ett tidigare nummer av SNT1 skrev undertecknad om dateringen av bok- bandet till greve Carl Gustaf Tessins (1695 -1770) exemplar av Brenner 1691, d.v.s. Thesaurus Nummorum Sveo-Gothicorum.2 I artikeln påvisades det att sam- Fig. 1. Förstorad detalj av bården på främre pärmens nederkant. ma pärmstämplar använts till såväl Svenska Numismatiska Föreningens exemplar. Foto: Frédéric Elfver. Tessins som Svenska Numismatis- ka Föreningens (SNF) exemplar av Brenner 1691. Det sistnämnda exem- plaret har en daterad dedikation En tysk vid namn Georg Ihle5 var rekommer i protokollen eller i döds- (Stockholm den 7 mars 1695) på verksam i Sverige som bokbindare åt och begravningsböcker. Detta skulle främre pärmens insida från Elias greve Magnus Gabriel De la Gardie kunna indikera att Ihle dött i någon Brenner till den franske kungen Lud- (1622-1686) mellan åren 1675 och epidemi och fått sin sista vila i en vig XIV. I Christian Edmond Deke- 1686 och därefter verksam i Stock- massgrav. Hedberg anger dödsåret sels nyligen utkomna och storslagna holm, efter 1693 som mästare. Ihle till omkring år 1700.7 bibliografi över numismatisk 1600- använde bl.a. den pärmstämpel som finns avbildad i fig. 1. I Hedbergs talslitteratur behandlas Brenner 1691. Plansch- och Dekesel daterar utgåvan med den verk finns motsvarande stämplar av- latinska texten till 1691 och utgåvan bildade från ett bokband som om- bokbandsdateringar med den svenska texten till 1696. sluter L. Annæus Seneca: De provi- De yngsta daterade avbildningarna i Någon argumentation för datering- dentia, Holmiæ 1676.6 SNF:s exemplar samt i Tessins ex- arna finns emellertid inte.3 Tryckåret I ett brev till magistraten (d.v.s. emplar återger ett par medaljer som 1691, vilket återfinns på titelbladet borgmästare och råd) i Stockholm är präglade år 1693, vilket ger en till båda utgåvorna är missvisande Ð daterat den 19 april 1697, skriver främre dateringsmöjlighet som väl mer om detta nedan. Ihle följande om sitt hälsotillstånd överensstämmer med Georg Ihles (citat ur Hedberg 1949): ovannämnda verksamhetsperiod och Fler likartade exemplar! […] Nu ehuruwähl iag fast ogi- tid som mästare. Sedan ovannämnda artikel om pärm- erna wille den Edle och högtärade Nu förhåller det sig emellertid så stämplarna publicerades har ytterli- Magistraten beswära, så nödgas iag att två av de fyra behandlade exem- gare två exemplar undersökts och doch med detta alldratiensteligast att plaren med de aktuella pärmstämp- visat sig vara bundna på ett likartat bidia, det täcktes den Edle och högt- larna, KMK ex. A samt ex. F, in- sätt samt försedda med samma ka- ärade Magistraten gunstigast be- nehåller en plansch, vilken har föl- hiärta mitt bräckliga tillstånd som nu jande signatur: El:Brenner collegit rakteristiska pärmstämplar. De två 8 exemplaren finns i biblioteket på af ållderdombs krankheter så är be- et sculp:1701. De innehåller även Kungl. Myntkabinettet (KMK) i swärat att iag icke mehr förmår plansch III i 1701 års utförande. Stockholm, nedan benämnda KMK nähra mig af mina händers arbeete, KMK ex. F har dessutom plansch ex. A samt KMK ex. F. Det senare mindre utgiöra den skylldighet för IV i 1701-års utförande. Vidare finns exemplaret har ej någon bård på hwilken iag mig tillförene aldrig det i båda exemplaren en plansch undandragit och i anledning der af med signaturen: El.Bre: collegit et främre respektive bakre pärmen, men 9 till ryggen har delvis samma pärm- gunstigast maintinera vid dess en pinx. Stockhol. 1696. Det finns äv- stämplar använts som till de tre öv- gång fattade Resolution hvar emoth en avbildningar med medaljer präg- riga exemplaren. De i denna artikel iag förblifwer […]. lade 1693 samt 1694. Dessa exem- behandlade exemplaren är således föl- Hedberg skriver vidare att Ihle ef- plar är således yngre än SNF:s och jande: SNF:s ex., Tessins ex., KMK:s ter ovannämnda skrivelse ej mer fö- Tessins. ex. A samt ex. F Ð se även fig. 2 i slu- tet av artikeln. Benämning i artikeln Placering Benämning i Dekesel 2003 Bokbindaren Georg Ihle Svenska Numismatiska Föreningens ex. SNF, Stockholm STO.SNF10 Kan pärmstämplarna och bokban- Tessins ex. KMK, Stockholm STO.VAB (LU 136)11 den attribueras till en dokumenterad KMK ex. A KMK, Stockholm STO.VAB (Num. Ex. A)12 bokbindare? Torbjörn Sundquist på 13 Kungl. Myntkabinettet föreslog ett KMK ex. F KMK, Stockholm STO.VAB (SHB 726) studium av Hedbergs klassiska verk om Stockholms bokbindare4, vilket Fig. 2. Tabell över de i artikeln behandlade exemplaren samt nuvarande placering genast gav resultat. jämte referens till Dekesel 2003.

190 SNT 8 ¥ 2003 Mot bakgrund av ovannämnda fak- 6 Hedberg 1949, s. 247-249 med avbild- Mynthandlare ta kan följande slutsatser formuleras ningar på s. 248 samt plansch 83. beträffande de enskilda exemplarens 7 Hedberg 1949, s. 248-249. i Göteborg bokbandsdateringar. Först behand- 8 För alla er myntsamlare som inte las 1691 års utgåva med latinsk text. Planschen bär titeln: Addendi ad lib.I. tillika är göteborgare tänkte jag ge SNF:s exemplar, vilket har en dedi- 9 Planschen bär titeln: Gvstavi I. Nvmmi kation daterad till 1695, kan dateras castrenses vulgo Daleklippingar etc. en liten beskrivning över Göteborgs verksamma mynthandlare, något som till tiden mellan 1693 och 1695. Två 10 STO.SNF = Stockholm, Svenska Nu- av exemplaren på KMK, ex. A samt kan vara trevligt att känna till om mismatiska Föreningens bibliotek. man besöker staden och har en stund F, kan ges en datering till tiden om- 11 kring 1701. Beträffande 1691 års ut- STO.VAB (LU 136) = Stockholm, Vit- över. gåva med svensk text har vi Tessins terhetsakademiens bibliotek (Lovisa Bredvid gamla Ullevi (fotbollssta- Ulrikas boksamling 136). Ex. befint- dium) återfinns Antikören Mynthan- exemplar att utgå ifrån. De yngsta ligt på KMK. planscherna i detta exemplar är som del på Stureplatsen 1, som drivs av nämnts ovan daterade 1693. 12 STO.VAB (Num. Ex. A) = Stockholm, Ulf Ottosson. Företaget har under Hur går de sena planschdatering- Vitterhetsakademiens bibliotek (Nu- årens lopp avhållit 44 auktioner, var- arna för två av exemplaren ihop med mismatik exemplar A). Ex. befintligt av de sista 20 via Internet. Viss för- bokbindare Ihles förmodade dödsår på KMK. säljning av mynt, numismatisk litte- omkring 1700, kanske ännu tidigare 13 STO.VAB (SHB 726) = Stockholm, ratur och tillbehör sker även över med tanke på hans vacklande hälso- Vitterhetsakademiens bibliotek (Sven- disk, men tyngdpunkten ligger på tillstånd 1697? Antingen stämmer ska Handelsbanken, Bankmuseet 726). auktionerna. Butiken är öppen mån- inte det förmodade dödsåret, eller så Ex. befintligt på KMK. dag 12-18 samt fredag 12-18. har Ihles bokbindarutrustning (åt- Ca 50 m därifrån, på Stureplatsen minstone pärmstämplarna) nyttjats 3, huserar Paul Levin sedan 37 år av en lärjunge eller av andra bokbin- tillbaka under namnet Ticalen Mynt- dare efter hans död. Hur det än är handel*. Paul är en glad och social med den saken, så är det högst san- person som gärna delar med sig ur nolikt att de två förstnämnda, äldre ”kunskapens källa” och alltid bjuder exemplaren är bundna av just Georg Nya femmor på kaffe. Butiken har stor bredd på Ihle, kanske på uppdrag av Elias lagom till julhandeln materialet (antika, medeltida, äldre Brenner. svenska och utländska mynt) och har Undertecknad hoppas återkomma år 1890 också ett bra utbud av sedlar och nu- med ett vidareutvecklat resonemang De gamla vackra 5-kronorssedlarna mismatisk litteratur. Öppettiderna är kring antal kända exemplar, kollatio- torsdag och fredag 10-18 samt lör- neringar samt dateringar. av typen ”Sittande Svea” utkom för- sta gången 1890. De var tryckta på dag 9-14. Frédéric Elfver gulaktigt, handgjort finpapper från I antikhallarna på Västra Hamnga- Tumba bruk. På framsidan sitter en tan finns Skarabé som drivs av Gun- Noter stolt och skön Moder Svea tillsam- nar Bengtsson. Här finns förutom 1 SNT 2002:6, s. 127. mans med ett lejon och på baksidan mynt även fossil och äldre föremål 2 Den mycket rara förstaupplagan av finns den kraftfulle Gustav I Vasa. ifrån Egypten, Kina, Rom etc. Det Brenners Thesaurus Nummorum Sveo- Det var inte så konstigt att folk gil- numismatiska utbudet består fram- Gothicorum finns utgiven som fac- lade sedeln och de övriga valörerna i förallt av svenska och romerska mynt, simile (med kommentarer av Nils serien. men här finns också sedlar. Öppetti- Ludvig Rasmusson samt Ernst Nat- Det lär vara så att första omgången derna är måndag till fredag 10-17.30 horst-Böös) av Bokförlaget Rediviva, sedlar fanns färdigtryckta 1 novem- samt lördagar 10-14. Stockholm 1972. ber 1890. Men av någon anledning I antikhallarna finns också Kro- 3 C. E. Dekesel, Biblitotheca Numma- utlämnades de inte i marknaden för- nans Mynt* som drivs av Per Buthler. ria. Bibliography of 17 th Century Nu- rän den 1 december, d.v.s. på Oscars- Kronans starka sida är romerska mismatic Books. Illustrated and anno- dagen. Detta datum, Oscarsdagen, och modernare utländska mynt samt tated. Spink, London 2003. I katalogen firades allmänt i vårt land då kungen sedlar från hela världen, men här benämns upplagan med latinsk text hade ”sin höga namnsdag”. På res- ”B 250” och upplagan med svensk text kan även mycket bra äldre svenskt ”B 251”. Till den förra anges årtalet taurangerna runt om i landet ingöts material dyka upp lite då och då. 1691 och till den senare årtalet 1696. patriotiska känslor hos gästerna, sä- Öppettiderna är måndag till fredag 4 kert också med lite hjälp av punsch. 11-17. Arvid Hedberg, Stockholms bokbinda- Det är för undertecknad osäkert re 1460-1880. Anteckningar av Ar- Vid Kaserntorget återfinns Numis- vid Hedberg. Band I, tiden från 1460 om man släppte ut femmorna denna matica som drivs av Sture Lemsjö. till omkring 1700. Nordiska Museets dag för att också fira kungen. Allt- Specialiteten är modernare svenska Handlingar: 36. Stockholm 1949. Tack nog! Särskilt i huvudstaden åstad- och utländska mynt samt frimärken. till Torbjörn Sundquist som hänvisade kom de nya sedlarna stort uppseende. Öppettiderna är måndag till onsdag mig till Hedbergs bok och som välvil- Hela förmiddagen den 1 december 11-17. ligt delat med sig av insamlade uppgif- strömmade nyfikna stockholmare till Theodor Hassel ter kring Brenner 1691. Riksbanken, det t.o.m. bildades kö! 5 Georg Ihle, eller Jürgen som han även Tidningarna påstod, att en del affärs- skrev sitt namn. Född i Freiburg, Meis- män skaffade sig de frasande sed- sen i Tyskland och död i Stockholm larna för att i julhandeln kunna till- * Medlem i Sveriges Mynthandlares För- omkring år 1700. handahålla dem åt sina kunder. IW ening. Red. anm.

SNT 8 ¥ 2003 191 Göteborgs Numisma- Nya medaljer tiska Förenings 60-års- medalj Tore Wretman Svenska Kockars Förenings belöningsmedalj Den nyligen avlidne Tore Wretman (1916 - 2003) Ð det svenska kökets och restauranglivets förnyare, fil. dr h.c. och professor Ð var och är natur- ligtvis något av en husgud för inte bara sina många elever, utan också för alla de kökschefer som ingår i Svenska Kockars Förening (som för övrigt tills helt nyligen hette Sveri- ges Kökschefers Förening, som kom- mer att framgå nedan; den grundades 1934). Några medlemmar deltog (liksom notisförfattaren) i uppvaktningen på Grand Hotel när Tore fyllde 80 år och någon eller några av dem kom då upp med idén att ge ut en belöningsme- dalj med jubilarens porträtt. Det tog en tid innan styrelsen kom till be- I samband med jubileumsfestlighe- slut och så dröjde det ytterligare nå- terna i Skansen Lejonet i Göteborg got år innan tillverkningen kunde den 3 oktober 2003 utdelades före- ske. Beställningen gick till Edmunds ningens nya medalj till deltagande Ordensateljé i Stockholm. Utgångs- medlemmar. Enligt styrelsebeslut punkten blev ett profilfoto, taget av kommer medaljen också att över- Serap Celikel och själva tillverknin- lämnas som gåva till Göteborgs gen lejdes ut till ett företag som heter Stadsmuseum, Kungl. Myntkabinet- Alberti i Italien. Medaljen försågs tet samt Svenska Numismatiska För- med en borrad tapp upptill. Sedan eningen. Övriga exemplar kommer monterades den av ordensateljén med att säljas. en ring, vari band i gult och blått, Åtsidan: Konung Gustav II Adolfs som framgår av bilden här invid. Allt byst vänd snett åt höger. Han bär ett skedde 1997-1998. Foto: Gabriel Hildebrand efter harnesk med spetskrage och kring Medaljen mäter 36 mm, d.v.s. un- exemplar inköpt till Kungl. axlarna en mantel samt en lagerkrans gefär 9:e storleken i Berchs skala. Myntkabinettet år 2003. Inv.nr 103 373. kring huvudet. Bilden är hämtad från Den slås förgylld brons. Beskriv- konungens Augsburgsriksdaler från ning: 1632. Gustav II Adolf är den nuva- Åtsida: TORE WRETMAN upp- Gunnar Göransson, tidningen rande staden Göteborgs grundare. till längs kanten, nedtill motsols Restaurang och Storkök FÖR DEN SVENSKA KOKKON- Örjan Klein Omskrift: GUSTAVUS á ADOLP- STEN, på fältet bröstbild, höger si- Gert Klötzke HUS á D á G á SVECORUM á REX. da, i kostym, krage och slips. Lars Pålsson, fotograf Frånsida: Föreningssymbolen som Frånsida: Upptill föreningens em- Kurt Weid är Gustav II Adolfs öre 1625 präglat blem vid instiftandet, en fransk lilja Werner Vögeli i Göteborg. med till vänster S[veriges], till höger Omskrift: GÖTEBORGS NU- F[örening], därunder K[öks]-Ch[e- Förslag om vilka som skall hedras MISMATISKA FÖRENING samt fers], allt inom en ring kring vil- nästa gång (maximalt två) skall be- nertill: 1943-2003. slutas av föreningens representant- ken medsols omskriften ¥ SVERI- Rand: slät (dock med nummer och GES KÖKSCHEFERS FÖRENING. skap; förslag sänds in av lokalföre- ningarna. haltangivelse). Det tomma fältet är avsett för ingra- LLt Diameter 35 mm. Vikt 20 g. Halt vering av namn. 800/1000 silver. Upplaga 100 num- Rand: Slät. rerade exemplar. Medaljen har hittills tilldelats fyra Köp dina julklappar Medaljen är präglad vid Rumäns- kockar och fyra förtjänta främjare av i Kungl. ka Statens Myntverk i Bukarest år matkultur, här i bokstavsordning: 2003. Myntkabinettets Utgivare är Göteborgs Numisma- Ola Buckard, marknadsförare butik! tiska Förening, Box 5289, 402 25 Inger Grimlund, matjournalist Göteborg. (grundat Gourmet) Rolf Sandström

192 SNT 8 ¥ 2003 En lyckoslant i julgåva En gång bodde jag en tid i Kina. Det var på våren som jag anlände till Shanghai, och hettan var mördande. Kanalerna stank, och hela tiden var den härskna lukten av sojabönsolja i luften. Jag kunde bara inte vänja mig vid detta. Bredvid skyskraporna låg lerhyddor, och framför dessa lekte nakna barn i smutsen. På nätterna hördes cikadorna i trädgården, och Kinesisk lyckoslant försedd med ulltrådar. de lät mig inte sova. På hösten kom Foto Gabriel Hildebrand. tyfonen och regnet var som en glas- vägg framför fönstren. Jag kände en enorm hemlängtan till Europa. Det Jag tackade rörd. Det var en märk- skulle vara en av de många timmar, fanns ingen som jag kände väl. Jag värdig gåva Ð och faktiskt ännu märk- då de lyckliga satt vid sitt risvin; om kände mig verkligen förlorad i detta värdigare än jag först tänkte. Ty när det var den timme de skänkte bort, då gula hav av främmande ansikten. jag visade myntet med sina ulltrådar bilen, som annars hade kört på dem, Och sedan kom julen. Jag bodde för en bekant, som sedan lång tid bromsade i rätt tid Ð eller om det hos européer, som hade kinesiska bodde i Kina, förklarade han för mig, var den timme, som den unga flickan anställda. Den som stod högst i rang hur det hela hängde ihop. Varje ull- skulle ha firat sitt bröllop. Helt i var kocken Ta-tse-fu Ð kökets oin- tråd var en stund av lycka. Kocken blindo och ändå med öppna ögon gav skränkte härskare. Han ”misshand- hade gått till sina vänner och frå- de mig Ð främlingen Ð en del av sitt lade” det tyska språket och var tolk gat dem: ”Vill du avstå en timmes liv i gåva. mellan mig och rums-kulin, eldstads- LYCKA av den lycka som egentli- Nå ja, kineser är skrockfulla. Men kulin, tvätt-kulin och allt annat tjän- gen är förutbestämd för dig under jag har aldrig fått en julgåva som har stefolk som fanns i huset. På julafton din livstid?” Och eldstads-kulin och kunnat mäta sig med denna. Från satt jag förgråten på mitt rum, när rums-kulin och tvätt-kulin och deras och med den dagen har jag känt mig Ta-tse-fu kom och överräckte en släktingar hade givit mig Ð den främ- hemma i Kina. Och myntet med den present. Det var ett kinesiskt koppar- mande europeiskan Ð en ulltråd som brokiga ullflätan har följt mig genom mynt med ett hål i mitten, och genom tecken på att de skänkte mig en tim- åren. Nu har jag det inte längre. En det hålet hade man dragit många bro- mes lycka av sin egen lycka. Ty även dag lärde jag känna en person, som kiga ulltrådar, som sedan flätats sam- om de var beredda att skänka mig en hade det ännu svårare än jag den där man. ”Och dessa ulltrådar är från mig timme, så låg det inte i deras makt att julaftonen i Shanghai. Och då tog och min fru och från rums-kulin och bestämma VILKEN timme det skul- jag en ulltråd, knöt den ihop med de hans syster och från eldstads-kulin le vara. Ödet skulle avgöra om det andra Ð och gav bort mitt mynt. och hans föräldrar och bröder Ð ja, var just den lyckotimme, då en rik från oss alla kommer dessa ulltrå- släkting tänkte testamentera till dem Joe Lederer, Hamburg dar”. alla sina tillgångar, eller om det bara (övers. Rolf Sandström)

Göteborgs ani (1781-1829) på fiol och klassisk värd all beundran! Medaljen är sla- gitarr. Det var lättsamma och glada gen i 100 exemplar. Den är av silver Numismatiska Förenings stycken, som förde oss tillbaka till en och väger 20 g. Åtsidan är gjord efter 60-årsjubileum mera romantisk tid. Vi kaffet talade Gustav II Adolfs riksdaler präglad i Den ärevördiga Skansen Lejonet från Olof P. Berg, ordförande 1968-1971, Augsburg 1632, och frånsidan har 1600-talet strålade av ljus på fre- om sin tid vid rodret. Anders Falk föreningsnålens bild. Medaljen är dagskvällen, när drygt åttio glada berättade humoristiskt om upplevel- präglad i Rumänien, vilket i sig var GNF:are med respektive strömmade ser som junior. Båda överlämnade en utmaning. Vi är mycket nöjda in genom porten. Götiska Förbundets gåvor till GNF. Föreningens nuva- med resultatet! (Se separat beskriv- representant, Tor Nordström, guida- rande ordförande Rolf Sandström ning.) de oss runt i lokalerna och berättade gjorde sedan ett svep över GNF:s Efter lite mingel och musik var om skansens historia. Den blev bl.a. historia från starten 1943 till 1973. det dags för kaffe och bakelse. Rolf hemvist för fredliga duvor, när den Så fick vi röra på oss och GNF:- Sandström höll ett tal till Per-Olof inte längre behövdes för krigiska än- arna fick gå och hämta var sitt exem- Engelbrektsson, som fick förenin- damål, så det blev mycket att mocka, plar av den nya småskriften och ju- gens förtjänstmedalj för sina mångå- när förbundet tog över och renove- bileumsmedaljen. Rolf Sandström riga insatser som intendent och all- rade byggnaden. har skrivit föreningens historia från män stämningshöjare. Sist sjöng vi Festmiddagen gjorde verkligen 1973-2003 på ett lättläst och över- en jubileumsvisa, som undertecknad skäl för namnet! Jag har aldrig ätit skådligt sätt. Det måste ha varit ett diktat. Verserna sjöngs på olika me- en så god anka! Inger och Paul Levin Sisyfosjobb att skaffa fram all infor- lodier. Det blev en bit in på småtim- bjöd på gott vin därtill. Efter hu- mation, och att sedan planera skrif- marna innan de sista nöjda gästerna vudrätten spelade Björn Clausen och ten, så att det inte bara blir upprep- lämnade festen. Theodor Hassel ”16 pièces faciles et ningar. Rolf skrev en småskrift även Birgit Hahne-Eriksson agréables, opus 74” av Mauro Giuli- till 30-årsjubileet 1973, så han är GNF:s sekreterare

SNT 8 ¥ 2003 193 Pressklipp Mastmynt för lycka och välgång Ostindiefararen ”Götheborg” återuppstånden

Vid mastresningen på den nybygg- da rekonstruktionen av ostindiefa- raren Götheborg i början av sep- tember i år fullföljdes en urgam- En stor punschbål påträffades i vraket efter ostindiefararen ”Götheborg”. mal tradition för att ge lycka och Bålens utsida pryds av sex avbildningar av medaljförlagor, åtsida och frånsida av tre välgång åt fartyg. Det var vår nä- olika medaljer. Åtminstone två av medaljerna är utförda 1703 av Georg Hautsch, ringsminister Leif Pagrotsky som verksam i Nürnberg 1683-1712. Förmiskad. vid en enkel ceremoni lade ett mynt under skeppets stormast in- nan denna lyftes. Myntet han an- ma år varit på väg hem från Kanton av ett kunde bestämmas till 1733, vände var ett kopparettöre präg- i Kina. Marinarkeologiska under- medan två är kinesiska cashmynt i lat 1738 i Avesta, just det år som sökningar av fartyget och dess last brons från Qingdynastien, Shêng- den ursprungliga ostindiefararen påbörjades 1987 och fortsatte till Tsu 1662-1722, det ena med årtalet Götheborg byggdes i Stockholm. 1994. Men stora delar av lasten hade 1667. De övriga mynten har varit Egentligen skall mastmynt helst bärgats omedelbart efter olyckan. omöjliga att bestämma. Inget mynt vara av silver, men enligt Svenska Man kan ju föreställa sig att det under masten kunde konstateras. Dagbladet (6 september 2003), där mesta av kontanterna räddades re- Hunnbådan heter sedan år 1994 detta klipp är hämtat, kunde man dan då och vid senare tillfällen, men Götheborgsgrundet efter det förlista inte få tag på ett sådant med rätt några få mynt framkom i samband fartyget. MGL årtal. med undersökningen. Förutom en oerhörd mängd pors- Litteratur lin Ð däribland en punschbål med tre Forrer, L.: Biographical dictionary of me- Ostindiefararen Götheborg förliste olika medaljavbildningar som alla dallists. Volym II, s. 441f. London 1904. den 12 september 1745 på grundet anknyter till Karl XII:s segrar Ð på- Weibull, J. (red.): Slutrapport för den ma- Hunnebådan, en knapp kilometer träffades elva korroderade mynt vid rinarkeologiska utgrävningen av Ostin- väster om Nya Älvsborgs fästning. utgrävningarna. Fyra av dessa är diefararen Götheborg 1986-1994. Göte- Hon hade sedan den 11 januari sam- kopparmynt från Nederländerna var- borg 1995.

Samtidigt är valören i högsta laget II. Efter Myntverkets privatisering Läsekretsen för många samlare, särskilt om man har man börjat att växla ut minnes- ger ut två sådana mynt varje år. Låga mynten till ett högre pris än det upplagor och hög valör har också nominella. Det undandrar sig min De senaste årens gjort dessa mynt till mer av kapital- bedömning om tillverkningskostna- minnesmynt placeringsobjekt och mindre av all- den är 250 kronor för ett 200 kronors Utgivning av svenska minnesmynt mänt tillgänglig kulturyttring. Men silvermynt eller 2 500 kronor för ett efter år 2000, särskilt efter det av det skulle vara möjligt att återgå till 2 000 kronors guldmynt inklusive Riksbanken tidigare helägda Mynt- valören 1 000 kronor utan att mynten moms för skillnaden mellan utväx- verkets privatisering, ger anledning behöver bli särskilt mycket mindre, lingspris och nominellt pris. Men om till några synpunkter. Sättet att växla om man justerar lite på guldhalt och så skulle vara fallet förstår jag inte ut Astrid Lindgren-myntet i novem- tjocklek. En enkel överslagsberäk- varför man inte kan ge dessa mynt ber 2002 har redan kommenterats av ning visar att om guldhalten sänks nominella värdena 250 respektive Rolf Sandström i SNT 2003:2, sid. till 750 ‰ (18 karat) får sådana 2 500 kronor, som man faktiskt beta- 46, och förbigås här, särskilt som 1000-kronorsmynt (5,4 g finguld) en lar. Jag hoppas att dessa överpriser några av de kritiserade förhållandena diameter av 20 mm vid samma tjock- inte är ett första steg för att införa nu tycks korrigerade. Jag vill i stället lek som 2 000-kronorsmynten. Mins- överpris även för reguljära mynt eller uppmärksamma två andra utvecklin- kas även tjockleken med en tredjedel att momsbelägga växelpengar. gar. blir diametern densamma som 2 000- Jan Prawitz, I. Vid millennieskiftet började man kronorsmynten har. Däremellan kan Mariefred ge ut minnesmynt i guld i valören olika kombinationer tänkas. 2 000 kronor i stället för som tidigare Det skulle alltså gå att ge ut lika Red.:s anm. Alla ändringar i våra mynts 1000 kronor. Därmed skapades både vackra och lika stora guldmynt som valör, sammansättning, vikt etc. beslutas vackrare och överskådligare guld- de senaste åren men med halva valö- av Riksbanken och utkommer i Svensk mynt. De senaste utgåvorna av dessa ren, så att fler samlare kan förvärva Författningssamling (SFS). Men det är mynt håller 12 g 900 ‰ guld (10,8 g dem. Kanske till och med så att det klart att Myntverket/Nordic Coin AB kan finguld) och har diametern 26 mm. blir aktuellt att öka upplagan. väcka ett förslag!

194 SNT 8 ¥ 2003 Till vårens auktion i april 2004. (Kanske vår sista eller näst sista auktion.) Emottages bättre material under januari 2004. Årets höstauktion blev en stor succé!

Vi tackar för det gångna året och önskar en trevlig helg.

Katalog erhålles enklast genom insättning av kronor 150:Ð på postgiro 1211-2. Vill du bli prenumerant får du katalogen två gånger per år och betalar 250:Ð. Glöm inte att skriva ditt namn och din adress tydligt på inbetalningstalongen. AHLSTRÖMS MYNTAUKTIONER AB Rådmansgatan 21, Box 26033, SE-100 41 Stockholm Tel: 08-10 10 10, 0709-10 11 11 ¥ Fax: 08-678 77 77 E-post: [email protected] ¥ Hemsida: www.ahlstrom-coin.com

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENING är en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare, hitintills 21 företag i tio olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige. Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra och utöka sina tjänster.

B. Ahlström Mynthandel AB AB Malmö Mynthandel & Pecunia HB Rådmansgatan 21 Vykortsantikvariat Farinvägen 8, 245 33 STAFFANSTORP Box 26033, 100 41 STOCKHOLM Sven Gunnar Sandberg Tel. 046-25 21 19 Tel. 08-10 10 10, Fax 08-678 77 77 Kalendegatan 9, 211 35 MALMÖ Tel. 040-611 65 44 J. Pedersen Mynthandel Antikboden Norra Strandgatan 30 Kyrkogatan 2, 222 22 LUND Myntinvest Corona Box 1320, 251 13 HELSINGBORG Tel. 046-12 99 00 Östra Storgatan 20, 611 34 NYKÖPING Tel./fax 042-12 25 28 Tel./fax 0155-28 63 25 Dala Mynt- och frimärkshandel J. Pedersen Mynthandel Box 5031, 791 05 FALUN Mynt & Medaljer Skolgatan 24, 503 33 BORÅS Tel. 023-142 50 Sveavägen 96 Tel. 033-41 24 96, Fax 033-41 87 55 Box 195 07, 104 32 STOCKHOLM Karlskrona Mynthandel Tel./fax 08-673 34 23 Selins Mynthandel Hantverkaregatan 11, 371 35 KARLSKRONA Regeringsgatan 6, 103 27 STOCKHOLM Tel. 0455-813 73 Myntsamlarnas Postorder Tel. 08-411 50 81, Fax 08-411 52 23 Hyhult 6, 340 10 LIDHULT Kronans Mynt Tel. 035-801 04, Mobil 070-536 05 38 Strandbergs Mynthandel Västra Hamngatan 6, 411 17 GÖTEBORG Arsenalsgatan 6 Tel. 031-13 55 81 Ulf Nordlinds Mynthandel AB Box 7377, 103 91 STOCKHOLM Karlavägen 46 Tel. 08-611 01 10, Fax 08-611 32 95 Rune Larssons Mynthandel Box 5132, 102 43 STOCKHOLM Stora Brogatan 14, Box 98, 503 06 BORÅS Tel. 08-662 62 61, Fax 08-661 62 13 Tamco Numismatics Tel. 033-41 03 15 Box 6235, 102 35 STOCKHOLM Norrtälje Mynt AB Tel./fax 08-650 0342 Lunds Mynthandel Nils Ferlins gränd 1 Klostergatan 5, 222 22 LUND Box 4, 761 21 NORRTÄLJE Ticalen Mynthandel Tel./fax 046-14 43 69 Tel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56 Stureplatsen 3, 411 39 GÖTEBORG Tel./fax 031-20 81 11 SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENING Håkan Westerlund Mynthandel Vasagatan 42, 111 20 STOCKHOLM Box 19 507, 104 32 Stockholm, Tel. 08-673 34 23, Fax 08-673 34 23 Tel. 08-411 08 07, Fax 08-21 21 96

SNT 8 ¥ 2003 195 Kungl. Myntkabinettet Sveriges Ekonomiska Museum Slottsbacken 6 Stockholm

UTSTÄLLNINGAR All världens pengar Museets utställningar inleds med ett ämne som berör alla – pengar! I olika temadelar som tex ”Vad är pengar?”, ”Myntets början”, ”Makten över pengarna” och ”Pengar i krig” beskrivs pengar- nas spännande historia under mer än 2.500 år. Och naturligtvis Sveriges mynt! Rikets finanser Visste ni att Sverige har världens äldsta centralbank? Historien om Sveriges Riksbank, affärs- bankerna, börsen, försäkringsbolagen mm ingår i denna mycket moderna utställning som skildrar idéer, institutioner och förlopp i den svenska ekonomiska historien från 1600-talet och framåt. Spara i bössa och bank Människan har alltid sparat! Här är historien om hur vi sparade innan bankerna fanns. År 1820 in- rättades den första sparbanken i Sverige – här finns berättelsen. Myntskatternas magi Skatter i jorden, vattnet, kyrkor, källor – massor med mynt av guld, silver och koppar från antiken, vikingatid, medeltid samt Lohe-skatten! Skatter från Lappland i norr till Skåne i söder visas i denna suggestiva utställning. Summa summarum Pengar i lek, saga och verklighet är ett av ämnena för detta rum som är ägnat till barn och ungdom. Här får vi nya aspekter på detta eviga tema. Ett sjunket skepp med en äkta sjörövarskatt finns också. Medaljkonsten Vem har väl inte hört talas om nobelmedaljen? Me- daljens mer än 500 år långa historia är temat för detta Museets öppettider rum. Här visas de finaste svenska medaljerna, fantastis- Måndag – söndag 10 –16 ka klenoder, renässansmedaljer och Gustav III:s historia.

ANNAN VERKSAMHET Museibutik I entréhallen finns butik med försäljning av smycken, souvenirer, vykort och litteratur med anknyt- ning till museets samlingsområden. Tel. 08-5195 5304. Konferens- och festlokaler Kungl. Myntkabinettets hörsal är fullt tekniskt utrustad och har plats för 72 personer. Lovisa Ulrikas bibliotek är ett exklusivt sammanträdesrum för 14 -18 personer. Två mindre grupprum för 4 - 8 personer finns också på samma plan. Entréhallen med dess vackra kalkstensgolv och ockra- gula väggar lämpar sig väl för cocktails, mottagningar, dans och andra festligheter. Tel. 08-5195 5304. Myntkrogen, museets restaurang och café Myntkrogen rymmer fler än 70 personer och har fullständiga rättigheter. Vardagar serveras hus- manskost och lättare rätter dagtid. Kvällarnas festvåningsverksamhet ger chansen till mer exklu- siva rätter tillagade på förstklassiga råvaror. Tel. 08 -10 45 90, fax 08 - 22 43 90.