Vardagslivs Kartläggning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Vardagslivs kartläggning en kunskapande process med medborgarsamverkan Underlagsrapport 2011:1 till översiktsplanen för Marks kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH METOD 5 VARDAGSLIVSKARTLÄGGNING - SAMMANSTÄLLNING 8 Inledning 8 Berghem 10 Björketorp 14 Fotskäl 18 Fritsla 22 Gullberg 26 Hajom 30 Horred 34 Hyssna 38 Kinna 42 Kinnahult 46 Rydal 50 Skene 54 Skephult 58 Sätila 62 Torestorp 66 Tostared 70 Ubbhult 74 Älekulla 78 Örby 82 Öxabäck 86 UNGDOMSLIVSKARTLÄGGNING 90 Inledning/Bakgrund 90 Ungdomarna i Marks kommun idag 90 Framtidens Mark – ur de ungas perspektiv 91 WORKSHOP 92 BILAGA 1 PUNKTLISTA 93 Berghem 93 Björketorp 94 Fotskäl 94 Fritsla 94 Gullberg 96 Hajom 96 Horred 97 Hyssna 99 Kinna 100 Kinnahult 101 Rydal 101 Skene 102 Skephult 102 2 Sätila 102 Torestorp 104 Tostared 104 Ubbhult 104 Älekulla 104 Örby 104 Öxabäck 105 BILAGA 2: VARDAGSLIVSKARTLÄGGNING BILAGA 3: INFO ÖVERSIKTSPLAN BILAGA 4: INFO VARDAGSLIVSKARTLÄGGNING 3 UPPLÄGG AV RAPPORTEN I denna underlagsrapport till översiktsplan för Marks kommun beskrivs inledningsvis hur vardagslivskart läggningen genomfördes. En sammanställning i text, bild och karta av det mate rial som lämnats in av de deltagande grupperna följer. Kartmaterialet har sammanställts och digitaliserats i en kunskapsdatabas. Kartor ur databasen presenteras tillsammans med sammanställningen av varje grupps material. Allt material som lämnats in finns i original tillgängligt på kommunledningskontoret. Slutligen återfinns ett antal bilagor. I medborgardia logen har en mängd olika potential, idéer, brister och problem identifierats och framförts. För att på bästa sätt använda den delen av materialet har dessa sa ker listats i en ”punktlista” (bilaga 1). I andra bilagor finns uppgiften grupperna jobbade utifrån, samt två allmänna beskrivningar om översiktsplan och var dagslivskartläggning som var en del av underlagsma terialet. Rapporten har upprättats och utformats av kommun ledningskontoret, Marks kommun, i samarbete med Radar arkitektur & planering. Foton om inte annat är angivet: Marks kommun Tack till er alla som på olika sätt deltog i vardags livskartläggningen och arbetet med denna rapport! Karta godkänd från sekretessynpunkt för spridning: Lantmäteriet MS2006/01596. 4 INLEDNING OCH METOD Varje kommun ska enligt lagen ha en aktuell kom Vardagslivskartläggning munomfattande översiktsplan. Översiktsplan är ett Kommunen har i en medborgarsamverkan arbetat av kommunens viktigaste planeringsinstrument och med metoden ”Vardagslivskartläggning”. Grundtan ett strategiskt dokument som är vägledande för ef ken är att det inte finns några ”vita”, obetydliga, om terföljande beslut i kommunen, men även för andra råden, utan alla miljöer är potentiellt värdefulla för myndigheter. Den ska ange kommunens ställnings människor som lever och verkar i kommunens byg taganden om framtida mark och vattenanvändning der. Men vilka är dessa betydelsefulla platser, miljö och om användning, utveckling och bevarande av er och landskap? Vardagslivskartläggning är ett sätt den byggda miljön. att identifiera vad kommuninvånarna värdesätter och den innebär att grupper av människor med en En översiktsplan bygger på ett brett kunskapsunder viss geografisk tillhörighet tillsammans diskuterar, lag om bl a kommunens fysiska planering, tekniska upptäcker, dokumenterar, ritar, fotar och berättar om försörjning, miljöarbete och näringslivsutveckling de vardagsnära miljöer som omger dem. Som dia samt kunskapen om regionala och nationella sam logpart i kommunens olika bygder fungerade i 16 av manhang och förändringar i omvärlden. En öppen 20 fall existerande byalag, hembygdsförening eller process och kontinuerlig dialog mellan kommunens motsvarande. På andra håll var det andra föreningar invånare, förtroendevalda och tjänstemän, samt be eller privatpersoner som utgjorde basen. Dialogen rörda myndigheter ger en välförankrad översiktsplan. var helt öppen, och det var fritt för alla att engagera sig genom denna förening/dialogpart. Kontaktperso Under hösten 2010 påbörjades arbetet med en ny ner och kontaktuppgifter har funnits på kommunens översiktsplan för hela Marks kommun med ett brett hemsida. I denna sammanställning används ordet kunskapsinsamlande. Ett steg i detta arbete var att ”byalag” generellt om grupperna. göra en vardagslivskartläggning för hela kommunen med syftet att förbättra kunskapsunderlaget inför det Inför arbetets start har kommunen annonserat i lo fortsatta arbetet med översiktplanen, men även för att kaltidningen och på hemsidan, skickat inbjudan till starta en bred dialog med kommuninvånarna om vik föreningar runt om i kommunen, samt ringt runt och tiga frågor för Marks utveckling som planen ska be bjudit till deltagande. Man bjöd till ett första och handla. Denna underlagsrapport avser i första hand inledande möte på Kunskapens hus den 28 oktober att beskriva arbetet med vardagslivskartläggningen 2010 där man presenterade uppgiften och delade ut samt är en sammanställning av det inlämnade ma underlag för arbetet. Vid detta möte utsågs kontakt terialet som 20tal grupper runt om i kommunen tog personer för de flesta av de sedan delaktiga grup fram mellan oktober 2010 och februari/mars 2011. perna. Många kontaktpersoner fanns redan i kom munens aktiva byalag och dessa har tagit ansvar för Kommunens ambition var att i det inledande skedet uppgiften i sin del av kommunen och haft en sam genom olika parallella processer med politiker och mankallande funktion. Via kontaktpersoner, byalag kommuninvånarna identifiera de viktiga strategiska samt annonsering uppmanades alla kommuninvå frågorna och definiera inriktningen för det fortsatta nare att ta till vara denna möjlighet och ansluta sig översiktsplanearbetet. Under våren 2011 har olika se till arbetet, dela med sig av sin kunskap och ge syn minarier och en workshop engagerat allmänhet, för punkter. troendevalda, tjänstemän samt de redan delaktiga i vardagslivskartläggningen i olika konstellationer och Uppgiften beräknades ta cirka sex veckor, men p g omfattningar. Några av dessa sammankomster be a jul och nyårshelgerna beslutades det om en för skrivs kortfattat inledningsvis eftersom de är och var längning av tiden till mitten av februari 2011. Grup inspirerande och kunskapsgivande för både vardags perna har följt uppgiften och frågeställningarna så livskartläggningen och för arbetet med strategiska gott som möjligt och svarat på de frågor som ställts. frågor och översiktsplanen allmänt. De har själva fått välja det arbetssätt som fungerat bäst för dem och disponera sin egen tid efter det. 5 Det material som tillhandahölls var, förutom själva av en klass i ÅK3 på gymnasieskolan i Skene. Klas uppgiften/frågeställningarna – kartor och flygfoton sen fick samma material som byalagen, men en nå över respektive bygd, pennor i olika färger och en got kortare tidsrymd till sitt förfogande. Klassen de engångskamera, se bilaga 2. Två allmänna beskriv lades in i fyra olika geografiska delområden – Kinna, ningar för översiktsplan respektive vardagslivskart Skene/Örby, Hyssna/Sätila och ”randområdena” läggning har också funnits tillgängliga, bilaga 3 och (Horred, Fritsla, Älekulla, Tostared). Från de senare bilaga 4. orterna fanns det ett mindre antal elever i klassen. Eftersom inte alla kommundelar fanns representera Som framgår av bilaga 2 dokumenterades vardags de i klassen, redovisas av rättviseskäl ungdomarnas värden i tre kategorier: Platser, Strukturer – orienter- arbete som en egen del i denna sammanställning. barhet och Sociala funktioner – mötesplatser. Dessa Den återfinns efter byalagens sammanställningar. uppgifter är ett rent inhämtande av värdefull kun Platser och områden som ritats in på kartor av ung skap för kommunen – ett kunskapande. Sådan kun domarna återfinns dock utan urskiljning på kartorna skap är svår att få tillgång till på annat sätt än genom för respektive byalag. samverkan med invånarna. Platserna och miljöerna har beskrivits i såväl i text, som i bild och på kar Seminarier tor och är en viktig dokumentation för kommunens Under processens gång har två öppna seminarier ägt fortsatta planering. Under rubriken Bygdens utveck- rum under två lördagar i Kunskapens hus. Drygt 100 ling fick grupperna också ge tips och synpunkter på personer deltog på respektive seminarium – såväl framtidsfrågor, utan att fästa dem på karta. Det gjor folkvalda politiker som allmänhet. Den första ge des istället vid den efterföljande workshopen den 9 nomfördes 26 februari 2011 och bjöd på tankar och april 2011 som beskrivs under egen rubrik. idéer från tre föreläsare – Caroline Petersson, Inge mar Gustafsson och Stefan Edman. De gav perspek Invånare från alla delar av kommunen har varit med tiv på de stora ramarna för hållbar utveckling genom och bidragit med kunskap till detta moment i arbetet att prata om miljösmart liv, bortom tillväxtens di med översiktsplanen. Vissa byalag har skickat in ti lemman och om att ”ro med tre åror mot framtiden” digare genomförda arbeten (exempelvis Björketorps – där den tredje åran är styråran i aktern – vartåt vill byalag som under 2008–2009 genomförde en utveck vi styra skutan? lingskartläggning), vilket gör att redovisningarna av respektive byalags arbete i texten som följer kommer Det andra seminariet gick av stapeln 19 mars. Då att skilja sig något från varandra. Hur arbetet gått till gavs en mängd kortare föreläsningar under några i varje byalag ser olika ut, men de flesta har använt olika teman med en avslutande diskussion om vind befintliga strukturer i byalagen för att