Guide Till Naturen I Mark Smålom

Guide till naturen i Mark Smålom

Text, layout och produktion: HG Karlsson, Naturbildning HG och Karin HB. Kartunderlag: Ingela Danielsson. © Lantmäteriverket MS2006/01596 Omslag: Gräsänder (framsidan) och stilla morgon (baksidan). Tommy Lundberg. Foto: Anders André: 5 (överst vänster), 5 (överst höger), 13 (överst t v). Boris Berglund: 7. Håkan Forsberg: 10 (nederst), 12 (överst). Magnus Hansson/Marks kommun: 3. HG Karlsson: 12 (nederst), 13, 14, 16-21, 23, 25, 30, 32, 33, 36, 37, 40-42, 45-47, 50-53. Stefan Lindahl: 35. Tommy Lundberg: 2, 4 (nederst), 5 (nederst), 8, 9, 11, 28, 48, 54. Peter Nolbrant: 6, 38, 39. Börje Ohlsson: 29. Gert Olsson: 10 (överst), 26, 27, 31, 34, 43, 49, 55, 56, 57. Kennet Persson: 58, 59. Jonas Stenström: 4 (överst), 22, 24, 44. Tryckning: Veinge tryckeri, Veinge 2009. ISBN 978-91-633-6204-0

2 Guide till naturen i Mark

I Mark värnar vi om naturen, var vi än bor har vi aldrig långt till ett område med höga naturvärden. Vi Markbor prioriterar naturen högt och njuter av såväl våra lum- miga hagar, våra hisnande utsikter och blåa sjövatten som våra dunkla skogar och doftande mörka tjärnar där storlommen ropar. Vi är måna om att vårda vår natur och i denna bok får du läsa om vad vi tycker är viktigt.

Här lever vi i harmoni med naturen men vi delar gärna med oss av våra smultron- ställen. Den här boken tar dig till de bästa utflyktsmål Mark kan erbjuda. Besök oss gärna men var rädd om vår natur. Vi har den bara till låns av kommande generationer.

Pelle Pellby (S) Margareta Löfgren (M) Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens ordförande vice ordförande

Kommande kommunalråd? Guiden innehåller följande avsnitt: Naturvård i Mark ...... sidan 4 Fridlysta och hotade arter ...... 7 Naturen i Mark ...... 8 Allemansrätten ...... 11 Vandra i Marks marker ...... 12 Förteckning och karta över utflyktsmål ...... 14 Beskrivning av 22 utvalda utflyktsmål ...... 16

3 Varför ska vi skydda naturen i Mark?

Skälen är många Mark mycket om en vördnad för livet. Det finns många skäl att skydda Vi måste hantera naturen, och de arter naturen. Genom lagar och konven- vi delar den med, på ett anständigt tioner har vi lovat att bevara växt- och sätt, oavsett om vi har ”nytta” av dem djurarter såväl som vissa natur- eller inte. typer. Sveriges riksdag har fastställt En god och tillgänglig natur är bra för miljökvalitetsmål som vi försöker föl- oss moderna människor. Promenader, ja. Marks kommun har även satt upp aktivt friluftsliv och naturupplevelser egna målsättningar för naturvården, gör oss friskare. så att innevånarna ska få en så bra Vem bryr sig om en maskros? miljö som möjligt att leva i. Naturhänsyn i planeringen Varje art och individ har ett egenvärde. För vår överlevnads skull är vi Kommunen ansvar för en långsiktig beroende av naturens mångfald och planering av hur mark- och vat- dess genetiska variationer. Rubb tenresurser ska användas och var ningar av ekosystem slår lätt tillbaka bebyggelse och andra anläggningar på oss och kommande generationer. ska utvecklas. Detta kallas för fysisk Trollslända och vita näckrosor Därför handlar skyddet av naturen i planering. Kommunen är skyldig att - vilken livskvalité!

4 tar beslut om dessa planer så går de alltid ut på samråd. Då har alla möjlighet att lämna synpunkter på planerna. Även du kan vara delak- tig i att forma vår närmiljö så bidra gärna med din lokala kunskap.

Natur i digital form För att kunna visa hänsyn måste vi ha god kunskap om de naturvärden ta hänsyn till natur och miljö vid den som finns i kommunen. Därför har vi fysiska planeringen. Den ska se till att gjort en naturdatabas som redovisar det finns lämplig mark i beredskap för områden med kända naturvärden i En konkret naturvårdsinsats som verksamheter och boende samtidigt kommunen. Informationen kommer gett goda resultat är kalkningen som områden med särskilda natur- från olika inventeringar som gjorts av försurade vatten. och kulturvärden skyddas av kommunen, länsstyrelsen, skogs- Markanvändningen regleras genom styrelsen med flera. Målsättningen är olika typer av planer: t ex via över- att samla in all kunskap om naturen siktsplaner, detaljplaner och om- i Mark. Redovisningen omfattar både rådesbestämmelser. Innan kommunen sådana områden som har ett skydd

5 Myskbock trivs i enligt miljöbalken och sådana om- Kommunen har en möjlighet att blomsterrika marker. råden som saknar ett juridiskt skydd. bilda naturreservat. För detta och Om kommunen ska kunna uppfylla andra insatser finns en naturvårds- uppsatta miljömål krävs att hänsyn fond. Ur denna har vi kunnat bilda de tas till alla områden med naturvärden, kommunala reservaten Björkesbacka, alltså även de som saknar skydd. Liagärde, Lekvad och Ramsholmen. Dessa naturreservat sköts genom avtal Lite av det vi gör med privata djurhållare. Kommunen visar naturvårdshänsyn Kommunen har många egna natur på olika sätt vid förvaltningen av vårdsprojekt. Vi håller i inventeringar sina egna marker. Skogsmarken sköts av t ex jätteträd, vedskalbaggar och enligt ”gröna skogsbruksplaner”. märgelgravar. Vi gör åtgärder för att Vid utarrendering av kommunal gynna vilda bin. Vi bedriver fiskevård jordbruksmark ställs krav på ökad och jobbar med naturvårdsinformation miljöhänsyn. Skötsel av övriga natur- i form av skyltar, leder och broschyrer. marker sker med beaktande av biolo- Ett instrument som visat sig gisk mångfald, till exempel genom att vara bra i kulturlandskapet är att gynna ädellövträd vid röjningar. sluta naturvårdsavtal med enskilda

6 markägare. Lantbrukaren lovar t ex för kommunens naturvårdsarbete. (Se Antagna riktlinjer: att hålla markerna öppna och i utbyte faktarutan härintill). • Naturvärden ska utgöra mot det får han en liten ersättning. Naturvårdsprogrammet ska bidra en av de grundläggande planeringsförutsättningarna Några verkliga nyckelpersoner i till en långsiktigt hållbar utveckling vid all fysisk planering, så att naturvårdsarbetet är de 16 naturvårds- och grundar sig på att naturvärden naturmiljöer och biologisk mångfald så långt som möjligt ombud som miljönämnden knutit ska bevaras utifrån värdena biologisk skyddas. Utgångspunkten ska till sig. De kommer från olika delar mångfald, folkhälsa och turism. Detta vara att naturvärden är en av kommunen och bidrar med sin för att kommande generationer också tillgång som ska tas tillvara som ett positivt inslag i vår stora erfarenhet och lokalkännedom. ska få åtnjuta ”Det goda livet i Mark”. närmiljö. Du kan vända dig till ditt lokala Det nya naturvårdsprogrammet naturvårdsombud med allehanda gäller för kommunen som organisa- • Kommunen i egenskap av markägare och verksamhets- saker som har med naturvård att göra tion, inte som geografisk enhet. Inom utövare ska föregå med – se www.mark.se/naturvardsombud. det geografiska området Marks kom- gott exempel när det gäller mun är det fler viktiga aktörer utöver bevarande av naturvärden. Ett naturligt program kommunen som har ansvar för och ar- • Kommunen ska arbeta Marks kommun tog år 2009 fram ett betar med naturvård, till exempel läns nämndsövergripande med nytt naturvårdsprogram. I program- styrelsen, skogsstyrelsen, markägare naturvårdsinsatser för att bevara och utveckla värden i met har man tagit fram tre riktlinjer och andra som sköter markerna. form av biologisk mångfald, folkhälsa och turism. Fridlysta och hotade arter

Sällsynta växter och djur skyddas i och signalarter. I Sverige är det Art- vårt land genom fridlysning vilket Databanken i Uppsala som samlar in innebär att man inte får plocka, gräva kunskap om hotade eller missgyn- upp, fånga, skada eller döda dem. Det- nade arter och sammanställer dem ta gäller bl a alla ormar, groddjur och i den så kallade rödlistan. Det är en vilda orkideer. Blommor som blåsippa förteckning över de arter som löper och gullviva får man plocka åt sig risk att försvinna från landet. Att en själv men inte i kommersiellt syfte. art är rödlistad innebär dock inget Allt är samlat i “Artskyddsförordnin- skydd i sig. Signalart är ett begrepp gen”. På Naturvårdsverkets hemsida som används för arter som är goda in- www.naturvardsverket. se finns mer dikatorer på värdefulla skogsmiljöer, information om denna inklusive en eller s k nyckelbiotoper. Hittar man lista över alla fridlysta arter. några signalarter i skogen brukar det I den här boken kommer du att tyda på att fler ovanliga, och kanske Hasselmus - en hotad art! stöta på begrepp som rödlistade arter rödlistade arter, finns i området.

77 Naturen i Mark

Marks kommun har en fin natur till Sjöar och åar glädje för kommunens innevånare Det finns många sjöar i Marks kom- och besökare, men även för de växter mun – vi har inte långt till badsjöar och djur som valt att leva här. Här eller små tjärnar att doppa flötet i. finns ädla lövskogar och fågelrika De flesta sjöarna är näringsfattiga våtmarker. där storlom är en karaktärsart. I väster Mängden sjöar och vattendrag finns vår största sjö, Lygnern – en sätter sin prägel på landskapet. Även gång en havsfjord som snördes av när det vackra och variationsrika odlings- inlandsisen drog sig tillbaka för drygt landskapet med betade hagmarker 14 000 år sedan. Utmed Lygnern bred- och stenmurar har stor betydelse för er ädellövskogar ut sig och bjuder på kommunens identitet samtidigt som en intressant flora. I både Lygnern och det ger livsrum åt många djur och Öresjöarna hittar man en rik fiskfauna växter. Kulturlandskapet är också en med bland annat insjölevande öring. Storlommen häckar i viktig länk bakåt till historien. Det flacka jordbrukslandskapet flera av våra sjöar. är genomflutet av åar som likt ormar slingrar och gräver sig ned i raviner. Viskan rinner som en livsnerv tvärs igenom kommunen. Den är ett av Västsveriges största vattendrag. I ån och dess biflöden hittar man havs- vandrande lax och öring, ål, bäck- och havsnejonöga. Vi har också många unika småbäckar, med rent strömmande vatten. Flodpärlmusslan är mycket känslig och kan ses som en symbol för dessa rena vatten. Den kan bara förekomma i vatten som också hyser öring eftersom dess larver fäster sig på öringens gälar. Flodpärlmusslan finns exempelvis i Iglabäcken som är ett tillflöde till Surtan.

8 Det rinner mycket vatten Odlingslandskapet Odlingslandskapets höga natur- genom Mark. Kulturlandskapet har förändrats värden är främst knutna till väl- mycket under de senaste hundra åren hävdade ogödslade slåtter- och be- – det har gått från mångformighet till tesmarker med grova träd. Sådana ensidighet. Men vi i Mark har kvar marker hittar du till exempel vid mycket av det småskaliga odlings- Nockakulla, Vallsås, Assberg och landskapet – det unika ”Stenmurs- Öresten. landskapet”. Detta variationsrika odlings- Lövskogarna landskap – med hagmarker, lövdun- Lövskogen ramar in det öppna gar, dammar, åkerrenar, stenmurar odlingslandskapet och ger det dess – skapar förutsättningar för ett artrikt typiska karaktär. Man får därigenom växt- och djurliv. Här lever allt från en skenbar känsla av att lövskogarna däggdjur, fåglar och insekter, till har en stor utbredning. Lövskogen ut- blommor, lavar, mossor och svampar. gör dock bara ca 10 % av skogsarealen I en europeisk jämförelse är detta i Mark. Den finns ofta på mer eller landskap säreget, men vårt kulturarv mindre marginella marker som man är också viktigt för lokal identitet och inte kommit åt att utnyttja till odling, hembygdskänsla. bebyggelse eller skogsbruk. Det kan

9 vara steniga sluttningar, bäckraviner, are bedrev slåtter eller hade betande skogskärr och stränder. Dessa skogar djur vuxit igen, men på några ställen har ofta lång kontinuitet och mycket finns dessa värdefulla miljöer kvar, Det finns gott om ek i Mark. höga naturvärden - här hittar man till exempel maderna vid Veselången, många sällsynta mossor, lavar, svam- Ramslätt och Tyngsryd. par och insekter. Grunda vattenområden och små Eken, som är det dominerande dammar är viktiga leklokaler för lövskogsträdet i Mark, hör till de ädla grodor och salamandrar. Dessa djur lövträden (andra exempel är ask, bok, är fridlysta och drabbas hårt när man och lind). Ädellövskogen har upp till dikar ut våtmarker. tre fjärdedelar av våra hotade växter I Sverige har vi många vidsträckta och djur och är därför självklart viktig myrar och mossar och de kan tyckas att bevara. triviala för oss, men denna naturtyp finns endast i norra Europa och är ur Våtmarker ett globalt perspektiv unik. De rep- I näringsrika översvämningsvåtmarker resenterar det närmaste ”riktig vild- hittar man många fåglar. Här vistas mark” vi kan komma idag. Detta kan både häckande och flyttande fåglar. upplevas vid t ex Uttermossen och Idag har många mader där man tidig- Nycklamossen.

10 Alla mäns rätt – och kvinnors!

I Sverige kan vi tack vare vår unika al- grässtränder, vassar och liknande där lemansrätt ströva fritt i skog och mark. många fåglar häckar. Vi får plocka bär, svamp och blom- • Respektera körförbud på privata vägar. mor som inte är fridlysta. Vi får åka • Tälta inte på platser där du kan båt på annans vatten, gå i land på orsaka skada på grödor, planteringar stränderna, göra upp eld, bada och och andra odlingar. Fråga markägaren övernatta något dygn i tält. Men vi får om lov om du tänker tälta nära bebyg- inte glömma att vistelsen i naturen gelse, men utanför tomten. också är förenad med respekt och • Elda bara på iordningställda plat- hänsyn mot markägare och alla andra ser med eldfast sockel av sten eller som vistas ute i naturen. Likaväl som liknande. Elda inte direkt på berghäl- mot växter och djur. lar eftersom de kan spricka. Flera av denna guides naturom- • Skräpa inte ner utan se noga till att råden ligger på privatägd mark. Ibland du får med dig allt skräp hem. saknas markerade stigar vilket ställer • Kom ihåg att allemansrätten är extra höga krav på dig att uppträda begränsad i naturreservat och andra ansvarsfullt. För det mesta räcker skyddade områden. Det är nästan det sunda förnuftet långt, men nedan alltid kopplingstvång på hund och följer en lista på vad man bör tänka på man får inte tälta eller göra upp eld. när man är ute i skog och mark.

Allemansvett • Respektera alltid hemfriden. Detta innebär att det inte är tillåtet att vistas på någon annans tomt. Om insynen till tomten är fri ska du vara på be- hörigt avstånd så att du inte stör. • Stäng grindar efter dig så att inte betesdjuren kommer ut. • Håll hunden under sådan uppsikt att den inte kan skada djur (helst kop- plad året runt). • Var extra försiktig under våren när de vilda djuren har ungar, särskilt vid

11 Gör en vandring i Marks marker

Du har flera fina vandrings- I den södra delen av Hyssnaleden leder att välja på i Marks finns lövskogsnatur med ett omväx- kommun. De flesta kan du lande ofta flertusenårigt odlingslands- göra dagsturer på, men vill du kap. I norr finns stora barrskogsom- övernatta finns det även några råden och mossar med vildmarksna- leder som erbjuder det. tur. Leden är tydligt märkt med gul Du kan läsa mer om lederna på markering och skyltar. Ekbänkar och turistbyråns hemsida: www. bord finns vid många sevärda platser. vastsverige.com/mark. Där Du kan övernatta i vindskydd vid finns även kartor att ladda ned lägerplatsen Hökås. För övernattning till några av lederna. Lederna är krävs lägerplatskort som kan lösas på inprickade på kartan sid 15. Hyssna Bensinstation.

A. Hyssnaleden B. Viskastigen Hyssnaleden är en två dagars Under medeltiden färdades man den- vandringsled på cirka 40 km na väg från Halland genom Västergöt- med start vid Hyssna gamla land upp mot huvudstaden. Laddad för vandring! kyrka. Leden bjuder på fina Utmed leden, som nu är markerad, naturupplevelser. finns många intressanta platser och Våga ta klivet! minnesmärken. Leden som är 18 km börjar vid sjön Tolkens sydspets och går utmed Öresjöarnas västra sida. Viskastigen kan kombineras med Hal- landsleden och Kurirleden.

C. Kurirleden Kurirleden är en vandringsled, 50 km lång, som börjar vid Örestens fästning utanför Örby och slutar vid Kinnahus i Östra Frölunda. Namnet Kurirleden kommer av att det för 600-700 år sedan kan ha funnits en väg på vilken kurirerna red med post mellan de båda fästena.

12 Utmed leden har du möjlighet att fiska (tänk på att lösa fiskekort), äta gott, bada, gå på museum eller besöka konstnären Dag Pe- terson. Det finns även flera övernattningsmöjligheter.

F. Navåsleden Navåsleden är en 13 km lång rundslinga som star- Tittut! tar vid parkeringsplatsen D. Älgstigen till Navåsens klubbstuga. En lite kortare vandring hittar du Leden är relativt kuperad strax utanför Örby. Med start vid och passerar bland annat en Hanatorps Camping tar Älgstigen dig varggrop, fin bokskog och genom skogar och kulturlandskap av en jättegran med en höjd på skiftande karaktär. Leden passerar över 30 meter. Gör gärna en även Mos Strand som under som- avstickare till Mjöllösa, där det finns ett vindskydd och Fikat smakar extra gott maren är en välbesökt badplats med när man är ute! en grillplats. sommarcafé, sandstrand, bryggor och Längs de flesta av lederna stora gräsytor. Du kan köpa en karta finns informationstavlor. över leden på Hanatorps Camping och Marks Turistbyrå.

E. Ekleden Ekleden är en vandrings-, kanot-, rid- och mountainbikeled som knyter samman Häggåns och Viskans dal- gångar. Leden är 26 km lång och tar dig genom både kultur och vild- marksmiljöer. Du passerar insprängda sjöar och slumrande torplämningar, vackra förläggargårdar och ett levande museum. Ett tjugotal informationsskyltar längs leden berättar om natur, kultur och traktens historia.

13 24. Pjätared – trevligt kulturlandskap Våra utflyktsmål på väg till Uttermossen.

Det finns många fina utflyktsmål i Mark. 25. Trehörningen – här kan du se och Vi har plockat ut 22 ”smultronställen”. höra storlom. Fyll på termosen, bred några smörgåsar 26. Nycklamossen – orörd mosse med och åk dit! klockljung och orrspel.

Våra favoriter 27. Enebacken – barrskog med flera 1. Ramhultafallet – Buarås ... sid 16 lokaler för linnea och knärot. I en ravin 2. Årenäs/Tåstakulla ...... 18 med stora stenblock finns det gott om 3. Sjögärde ...... 20 lågor och torrakor. 4. Bönhult ...... 22 28. Skrålabäcksravinen – Viskans 5. Stoms ås ...... 24 största och längsta ravin. Naturen i ra- 6. Liagärde ...... 26 vinen känns nästan orörd med bl a en 7. Uttermossen ...... 28 fin lundflora. Lek- och uppväxtområde På hösten kan man gå på svampjakt. 8. Mjöllösa ...... 30 för havsöring. 9. Letebo ...... 32 29. Mjösjön/Gallåsen – en rest från det 10. Veselången ...... 34 en gång så vanliga ljunghedslandskapet. 11. Häljadalen ...... 36 Vackra enbuskmarker. 12. Assbergs raviner ...... 38 13. Lekvad ...... 40 30. Fävren – vår enda slättsjö med bland 14. Slottsberget ...... 42 annat häckande skedand och rörhöna. 15. Lunden, Örestens ekhage ..... 44 Det finns en ishavsrelikt i sjön – ett litet 16. Ramsholmen ...... 46 kräftdjur. 17. Hyltenäs kulle ...... 48 31. Klevaberget – ekskog med lite bokar. 18. Svansjövik ...... 50 Fin utsikt mot Hyltenäs kulle. 19. Sju Strömmar ...... 52 20. Brokvarn ...... 54 32. Brattåsen – Marks högsta punkt. Här 21. Björkesbacka ...... 56 finns gammal barrskog med pärluggla. 22. Solänge kvarn ...... 58 33. Strixbol – välbetade björkhagar med Några andra fina platser slåttergubbe, svinrot och darrgräs. 23. Ubbhultsdrumlinen – en milslång 34. Nockakulla – välbevarat kulturland- moränrygg med framför allt odlings- skap som fortfarande vårdas. Vackra mark. Öster om Mölnebacka finns en ängs- och hagmarker med växter som Revlummer betad ekskog. vildlin, nattviol och kattfot.

14 Vandringsleder: A. Hyssnaleden B. Viskastigen 7 C. Kurirleden D. Älgstigen 24B E. Ekleden F. Navåsleden

23 A E 6 22 27E

5 26D 25C

1 11

2 12 28

3 4 14 C 13 21 15 D 16 32 8 33K B F 17 29 G 31I 20 18 19 9

34L

30H

15 16 Ramhultafallet och Buarås – brant och grant vid Lygnerns strand

Vilt fallande vatten och spegelblankt. Dessa ytterligheter kan du få uppleva om du vandrar i naturreservatet mellan Ramhultafallet och Buarås en stilla dag.

Det är både lätt och populärt att gå till I andra änden Ramhultafallet. Väl framme upptäcker Bortanför torpet Kronäng går man att fallet egentligen består av flera stigen utför och genom en skog små vattenfall. Det är Ramnån som av bergek. På våren kan du på sin luftburna väg nedför branterna njuta av blommor som blåsippa, delar upp sig och faller likt kaskader gullpudra och nunneört. Vid ett i flera trappsteg. sommarbesök hittar du sötvedel, Kvarnstenen stor fetknopp och häxört. Ett fall för alla Vid Lygnerns strand lockar de öppna hagarna Ett besök vid Ramhultafallet bjuder på mycket. Här till ett saftkalas. Passa även på att svalka fötterna i gick riksgränsen mellan Danmark och Sverige på Lygnerns fina vatten. 1200-talet. Nedanför fallen finns rester av en kvarn Mot Sätila – bäcken sköljer över den gamla kvarnstenen. Fotografen försöker fånga fallets fascinerande färgspel. Botanisten söker i branten efter orm- bunkarna gaffel-, svart- och stenbräken. Lockar äventyr kan man med stor försiktighet undersöka Mot Fjärås Buarås de olika fallen. Men de flesta väljer nog att skruva upp korken till termosen och njuta av vattenfallets skönhet i lugn och ro. Kronäng

Lite grann från ovan Ramhulta- Mellan Ramhultafallet och Buarås finns det branta fallet stup av gnejs. Det är besvärligt att gå nedanför stu- P pen, däremot finns det en rätt så tydlig stig ovanför bergskanten. Längs stigen växer knärot och tre arter pyrola. Du passerar berghällar och gamla åkertegar Längs vägen mellan Fjärås och Sätila finns vägvisare till både Ramhultafallet och Buarås. och får en fin utsikt över Lygnern. GPS: N 57 30 611, E 12 23 311

17 18 Årenäs/Tostakulla – ädelt gröna Älskar du doften av vitlök så är Årenäs-Tostakulla platsen för dig. Men reservatet, som är uppdelat i tre delområden, bjuder på så mycket mera.

Åk hit en vårdag och du Långa tungor och bakgung möts av en färgrik vår- Även fågellivet är rikt i ädellövskogen. flora. Vita och blåa sippor Både mindre hackspett och göktyta trängs med gulblommande hittar mycket mat i trädens springor. vårlök och gullpudra. Du Därför är de utrustade med extra långa har även chans att hitta tungor – upp till 7 cm i längd! De har smånunneört med sina båda ett gällt läte som om våren blan- rödlila blommor och den das med sången från svartvit flugsnap- lilla desmeknoppen som pare, bofink och svarthätta. Bivråk och har en ovanlig färg i blom- ormvråk svävar över skogen och nere man, grön. vid strandkanten står drillsnäppan hu- Ramslök kande och gungar med bakkroppen. Lökdoft och sårläkare I maj slår ramslöken ut. När den står i sin flor svävar Mot blommorna som vita stjärnor över den smaskigt Sätila gröna mattan av blad. Det är ramslöken som fyller Mot luften med en stark lökdoft. Fjärås Här finns fler märkvärdiga växter, t ex mellan- häxört och trolldruva. Hässleklockan ståtar med sina stora blåa klockor på höga stjälkar och sårläkan, som förr ansågs bota brännsår, har vintergröna rosettblad och vitrosa blommor i små flockar.

Rik bevattning P Anledningen till den fina floran är att det strömmar Årenäs friskt och näringsrikt vatten utför sluttningarna Tostakulla ned mot Lygnern. Det är framför allt amfiboliten i bergrunden som berikar floran. I Tostakulla finns det Avfart drygt 7 km sydväst om Sätila på väg mot blockrika branter som ger en trolsk stämning. Fjärås. Se kartan ovan för att hitta till P-platsen. GPS: N 57 29 668, E 012 21 782

19 20 Sjögärde – litet men naggande gott

Våga ta klivet in i den mörka bokskogen vid Sjögärde och du kommer att bjudas på flera ljusa stunder.

Biotopskyddsområdet Sjögärde En lugn stund vid ligger intill gränsen till Halland. Lygnern Följ stigen som börjar på hal- Fortsätt följa stigen och landssidan. Den tar dig ned till du kommer snart ned en skulpterad bokskog som är till Lygnerns strand. Här genomkorsad av bäckar. Bäck- kan det vara dags att arna bildar på flera ställen långa plocka fram fikakorgen slingor – eller meandrar som det och kanske badkläderna heter på lite finare språk. – en liten men fin sandstrand bjuder på mjukt Grön strut och liten smygare sittunderlag. Där den torra bokskogen övergår till en fuktig alsumpskog växer det mycket strutbräken längs Strutbräken bäcken. De lysande gröna ormbunksbladen bildar en meterhög strut som är kul att titta ned i. Sveriges näst minsta fågel, gärdsmygen, trivs Lygnern också vid bäcken. Med en uppstudsigt höjd stjärt hoppar den omkring och letar efter goda insekter. Mot Fotskäl Eftersom gärdsmygen försvarar sitt revir året om är det inte ovanligt att den sjunger sin långa och högljudda sångstrof även på vintern. Sjögärde Dubbla mynt P Uppe från bokarnas kronor hörs under sommaren ett ljud som påminner om när ett mynt faller med accelererande fart på en marmorskiva. Det är den Mot Fjärås lilla grönsångaren som försöker locka till sig en hona. Längs vägen mellan Tostared och Fjärås finns en mindre P-plats. GPS: N 57 27 681, E 012 19 404

21 22 Bönhult – pastoral natur på forntida grund

När man vandrar omkring i Bönhults vackra natur slås man av tanken att denna mångfald är ett resultat av äldre tiders bruk av markerna.

Redan i backarna ovanför parkeringsplatsen Gröna mattor och kliver du på ”historisk mark”. Sluttning- mördarbaggar en är uppdelad i långsmala terrasser med I den lite torrare delen av meterhöga kanter. Detta är rester av åkrar ekskogen breder en grön matta – ända från forntiden. Här och där finns av ekbräken, liljekonvalj och odlingsrösen där järnåldersbonden lade storrams ut sig. stenar som låg i vägen. Nu hålls marken Från trädtopparna hörs öppen av får vilket vårväxten gökärt gillar. det kraftiga ljudet från sten- Läderlöpare – vår största Den kallades förr ”gubbtand”. jordlöpare kan man med tur knäckens näbb när den möta i Bönhult knäcker nötter. Se också upp Århundradets väg för den mindre larvmördaren Ovanför fornåkrarna korsar stigen en magnifik hål- – en sällsynt skalbagge som lever i skogen. väg. Detta är en äldre väg till gårdarna i Bönhult som Där marken är lite fuktigare blir vegetationen även har använts som fägata. Hålvägen har bildats ännu tätare. Bland hasselbuketter och alsocklar av att tramp från klövar och fötter grävt sig ned i prunkar gröna växter som strutbräken, skogsbingel den lösa jordmånen. och kransrams. Hålvägen är 110 meter lång och mer än 1 meter djup. Den är länets bäst bevarade. Om du följer hål- Mot Sätila vägen en bit, stannar till och blundar kan du nästan höra knirret från alla kärror som rullat fram här. Mot Tostared

Från djurmat till ädlare skog Fotskäl Innanför stengärdesgården norr om hålvägen tätnar skogen. Även här har det varit öppen mark en gång i tiden. Då strövade här Bönhults drag- och ungdjur Bönhult på bete. På fuktiga ställen slog man gräs och örter P till vinterfoder. För mer än hundra år sedan slutade lien slå, de betande mularna försvann och skogen fick fritt spelrum. Idag kan du ströva i en ljuvlig I utkanten av Fotskäl svänger du upp mot ”Bön- hult”. Vid P-platsen finns en bra informationstavla. ädellövskog. GPS: N 57 27 758, E 012 26 679

23 24 Stoms ås – en vandring på prasslande löv

På Stoms ås sträcker sig bokarna högt mot skyn. När vi pro- menerar under kronorna en höstdag prasslar löven behagligt. Under lövtäcket väntar vitsipporna på våren.

Det är lätt att vandra omkring En gång mycket större på Stoms ås. Bokskogen är Bokskogen på Stoms ås är en av öppen och torr. Dessutom har Marks kommuns största. Trots det är Hyssna Hembygdsförening den bara en liten rest av en mycket gjort flera promenadstigar med större sammanhängande bokskog. vackra vägvisare i trä. Enligt de äldre sträckte sig skogen ända bort till sjön Trehörningen, två Gammal som ung kilometer längre bort. Följer du stigen till utsikten på Torberg och sedan strövar nedanför branten får du uppleva bokträd i Vandra vidare olika åldrar. Här finns ungbokar som likt ungdomar Hyssnaleden går genom Stoms ås och den som vill trängs i stora klungor. Över dem vakar vuxna bokar ta en längre promenad följer leden till Qvintes torp. rakryggade medan de gamla döda ligger nedanför Då passerar man torpruiner och kolbottnar – minnen branten som kastade utför en ättestupa. från de som förr hade Stoms ås som sin plats. ”Döingarna”, dvs de liggande stammarna och Mot Hällingsjö stående högstubbarna, är värdefulla för skogens Mot Seglora mångfald. De erbjuder bohål för svartvit flugsnap- pare och mjuk ved för skalbaggar att leva i. Hyssna

Fallande mynt och tandrötter Ängslyckan P Besöker du Stoms ås en dag i maj upplever man en Mot Sätila stark kontrast mellan den mörka dystra granskogen Stoms ås och bokskogens skira lövverk med lyster i. På kvistarna hoppar grönsångaren och sjunger sin drill påminnande om ett fallande mynt på en marmorskiva. Sänker du blicken kan du upptäcka Mot Skene den gängliga växten tandrot, som fått sitt namn av Längs vägen mellan Hyssna och Seglora står en de mörkvioletta groddknopparna i bladvecken. skylt med texten “Bokskogen Stomsås”. Den visar vägen till Ängslyckan och en markerad P-plats. GPS: N 57 33 144, E 12 33 332

25 26 Liagärde – en plats med goda utsikter

Utsikten från Liagärdesberget är betagande. Intrycken är många och det är lätt att fantasin skenar iväg.

Det känns nästan som att man står och blickar ut En vandring med utblickar över en havsvik när man ser Stora Hålsjön med alla Liagärdesberget är ett mycket populärt utflykts- sina bukter och skär. Flyger det förbi någon av de mål. Hembygdsföreningen har gjort i ordning en storskarvar som allt oftare vistas i sjön, växer tron. vandringsslinga på 750 meter. Den leder dig förbi Står du där tillräckligt länge och låter tankarna två utsiktsplatser, varav den ena enligt sägnen är fara dyker kanske ”Havsfrun” upp. Enligt sägnen en ättestupa. försöker hon, vitklädd och grann, locka dig ned i Hålsjöns djup. Dolda skatter Tillhör du dem som traskat upp på berget många Först kom havet, sedan människan gånger så välj nästa gång att gå i hagmarkerna norr Liknelsen med en havsvik är egentligen inte så fel- om berget. Här i naturreservatet väntar ett omväx- aktig. När inlandsisen dragit sig undan för mer än lande landskap med öppna ängsmarker och slutna 10 000 år sedan steg havsytan och Liagärdesberget hassellundar. Små bäckar porlar fram mellan orm- kom att slutta ned mot en fjord. bunkar och stenskravel. Nere vid sjön kan du för För 9 000 år sedan slog sig några människor ned omväxlings skull blicka upp mot berget. vid Stora Hålsjöns strand. Detta berättar de fynd från stenåldern som byg- dens folk hittat. Från sten- Svenshult åldersboplatsen gick, och går ännu idag, en stig upp genom den trolska ravinen Hökås Liagärdesklämman. Mot Seglora

Ett mossigt bakhåll P Branten i Liagärdeskläm- Liagärde man är dekorerad av gröna ormbunkar och små lever- mossor. I ravinens botten Mot Hyssna Dragered står jättegranar och över vindfällen och stenblock Liagärde ligger längs vägen mellan Hyssna och Liagärdesklämman ligger mjuka mossmattor. Seglora. GPS: N 57 34 300, E 12 38 128

27 28 Uttermossen – inte alls ett mossigt ställe Morgonens första strålar lyser genom dimstråken som ännu sveper in mossen. Nedanför berget klafsar en älg- tjur omkring i laggkärret och på avstånd tonar orrarnas bubblande morgonkonsert bort.

Smörgåsen med leverpastej smakar extra gott denna mellan tuvorna kan du hitta en köttätande växt härliga aprilmorgon. Det är lite kyligt i luften och – småsileshåret, som fångar myggor med klibbiga man värmer gärna fingrarna mot den varma termos droppar på bladen. muggen. Stor mosse med spelglada tuppar En blick från ovan Uttermossen är mycket större än vad den verkar Från Gropabergen kan – vi delar den med Seglora. På myrholmarna har du lätt överblicka delar tjädertuppen sin spelplats. Smyger du dit före av Uttermossen. Mos- gryningen kan du med lite tur få se skådespelet. sens strukturer framträ- Ännu lättare är det att se orrtupparna kråmande der väl med det blöta för hönorna. laggkärret, som likt en vallgrav, omger den Gropabergen välvda högmossen. I P Uttermossen gränsen mellan kärret och mossen står tallar i rad likt en ringlande träbarrikad. Hyssnaleden passerar utsiktsplatsen och här har hembygdsföreningen ordnat ett fikabord.

Ett jättekliv bland köttätare Det är inte lätt att komma ut på mosseplanet överallt, Pjätared men det är väl värt ett försök. Där ute möter man Mot Seglora miniatyrtallar som får en att känna sig som Gulliver – en jätte i ett lilleputtland! Mot Hyssna Huka dig ned vid en tuva och njut av klockljung- Ta grusvägen som går genom byn Pjätared. Vägen följer Hyssnaleden (gulmärkt) fram till P-platsen ens knippen av rosa blommor. I de blöta höljorna vid Gropabergen. GPS: N 57 37 066, E 012 38 205

29 30 Mjöllösa – där djuren går igen

Du bör inte lida av koskräck när du vandrar i Mjöllösas skogar. Här strövar kor fritt på skogsbete – glada och snälla!

För hundra år sedan kunde Åkrarna öppna igen man inte gå omkring i skogen Den korta slingan på 800 och vara rädd för kor och andra meter håller sig på mark- kreatur. För där gick gårdarnas erna där åkrar, ängar, betes djur och betade under större hagar och husen en gång delen av året. De vaktades av legat. Tyvärr har alla bygg unga pojkar eller flickor. Re- nader till gården Mjöllösa sultatet blev en betad skog med blivit ruiner, men en skylt mycket gräs på marken och på platsen berättar lite om öppna gläntor. vad som funnits. Mitt i området finns ett Nyfikna men ofarliga nybygge – det är ett bastant vindskydd med eldplats Det är denna typ av skog som man vill återskapa i där du kan grilla korv, äpplen eller varför inte lite Mjöllösa. Man har röjt, stängslat och släppt ut kos- marinerat kött! sor på skogsbete. Djuren är fredliga, men de kan vara nyfikna på vem som kommer. Är du lite orolig så lyd några goda råd från djurhållaren: Prata eller Mot Fotskäl tralla lite högt så vet korna att du är där och drar sig undan. Gå inte mellan ko och kalv. Surteby

Många slags lövskogar Mjöllösa Naturen i Mjöllösa är skyddad – fast på ett lite annorlunda vis. Här har Skogsstyrelsen slutit ett P naturvårdsavtal med markägaren. Det finns två naturstigar med informationsskyltar som berikar ditt besök. Längs den långa naturstigen (2,5 km) kommer du att passera en värdefull alsump- Björketorp skog, prassla dig fram genom bokskog och strosa i I Björketorp, tag av mot Fotskäl och tag sedan mot Förlanda. Tag första vägen höger mot Knalta. en gles ekskog. Uppför backarna c:a 4 km och sväng höger vid skylten “Skogen”. GPS: N 57 25 982, E 012 27 832

31 32 Letebo – rara arter i ädel skog

Den som besöker Letebo bör vara utrustad med mossiga ögon och en lavig blick. Då kan man göra riktiga fynd!

Skogen och de rika bran- Även fin lundflora terna döljer nämligen flera Låt oss sluta där vi började sällsynta lavar och mossor. – Letebo har flera ovanliga Rarast av dem alla är den arter även bland örterna. Här bruna levermossan peppar- finns sårläka, backvicker och porella som bara finns på stor häxört. Häxörten kan bli två andra platser i Sverige. över en halv meter hög och Här finns även arter som är värdväxt till fjärilar som fågelfotsmossa, blomskägg- punktbrokmal och gråryggig lav och blylav. fältmätare.

Syrligt inte bara för harar Harsyra Vi som ser naturen med vanliga ögon kan om våren njuta av blommande blå- och vitsippor i Letebo. På sommaren täcks marken i skogen närmast Stora Horredsjön av harsyra. Bladen ser ut som treklöver Mot Idala P och smakar syrligt. Titta närmare på harsyrans vita Letebo blomma med sina gredelina streck inuti!

Stammarnas exploatörer Horred Det finns många fåglar som trivs i ädellövskogen nedanför bergbranten. Större hackspett och spillkrå- ka hackar frenetiskt på döda grenar och trädstam- mar i hopp om att hitta en fet larv. Den lilla och brunaktiga trädkryparen hoppar likt en mus uppför trädens stammar. Ibland möter den nötväckan som i sin tur är på väg nedför stammen – en konst som Sväng av i Horred mot Idala. Vid Stora Hornsjön tar bara denna blågrå fågel kan utföra. du grusvägen nedanför Letebogården och följer den till en P-plats. GPS: N 57 25 982, E 012 27 832

33 34 Veselången – bra för dem med pippi Längs riksväg 41 mellan Veddige och Horred ligger ett område som lockar till sig betydligt fler fåglar än Markbor. Med kikarens hjälp kan du bekanta dig med fåglarna.

Veselången har fått sitt namn Om vintern får man från det gamla ordet ”uisa” som lätt “örnfrossa” vid Vese- betyder fuktig ängsmark. Länge lången. Båda våra två arter låg här en långsträckt grund sjö örn, kungs- och havsörn, omgiven av fuktiga ängsmarker. besöker regelbundet dal- I mitten av 1800-talet bestämde gången. Havsörnen är störst man sig för att dika ut sjön för att med upp mot 2,5 meter få mera odlingsmark. mellan vingspetsarna. Sveriges örnar har en Kackel över kor positiv trend och har ökat Nu finns här sanka betesmarker i antal de tio sista åren. omgivna av åkrar. Efter kraftiga Havsörn regn svämmar markerna över och då kan man få återuppleva lite av den forna sjöns Mot Horred Mot Istorp attraktionskraft för sjöfåglar. Då kryllar det av änder, sångsvanar och gäss ute på de öppna vattenvid- derna. De ses bra från platsens fågeltorn Höst, vinter och vår hörs det mycket kackel över Veselången. Stora flockar med kanada- och grågäss Veselången drar omkring i området. Grågåsen var i princip Fågel- torn utrotad i Sverige för 50 år sedan, men genom in- planteringar har den ökat explosionsartat. Idag är det möjligt att se mer än tusen grå- och kanadagäss i Veselången. Mot Veddige

På stela vingar De öppna markerna lockar till sig flera arter rovfåglar. Området kan överblickas från parkeringsfickor Världens snabbaste fågel, pilgrimsfalken, jagar vipor utmed Riksväg 41 söder om Horred. Ett fågeltorn är beläget på östra sidan av området, nerfart från och småfågel medan ormvråk och röd glada hoppas vägen mellan Istorp och Älgaslätt. på en läcker åkersork till lunch. GPS: N 57 19 311, E 012 26 030

35 36 Häljadalen – en oas mitt i stan

Är du Kinnabo behöver du inte åka långt för att få uppleva grönska, fågelsång och grodlek.

Häljadalen har på några år förvand- Ett spännande möte lats från en igenväxt och skräpfylld I Häljadalen finns det en plats till ett naturskönt område mitt härlig blandning av vilda i samhället. Du som behöver gå i växter och sådana som kom- lite lugnare takt uppskattar säkert mit hit med människans den breda och fasta promenadsti- hjälp. Vackrast är nog den gen och bänkarna där du kan sitta ovanliga gyckelblomman en stund och njuta av lugnet. – ursprungligen från Nor- damerika. De kraftigt gulfär- Kom hit året om! gade blommor har röda Gyckelblomma Om vintern samlas många mesar i dalen. Lyser solen fläckar i ”lejongapet”. sjunger rödhaken sin spröda sång. Kaveldunets bruna cigarrer släpper sina duniga frön. Gräsandsparet är tacksamma för dina gamla brödbitar. Våren inleds med grodlek i dammarna. Den vanliga grodans sång påminner om ljudet från en knorrande mage. Uppe från träden hörs nötväckans P busvissling och nyanlända starar flyttar in i ekarnas håligheter. Om sommaren grönskar dalen. Klungor av olika videarter lyser i silvergrönt. Jättebalsamin och såpnejlika går i röda nyanser. Vid en av dammarna blir det blågult när den näpna bäckveronikan blan- das med den kraftfulla gyckelblomman. Överallt snurrar trollsländor. När hösten kommer drar sädesärlans familj till varmare trakter. Lönnarna – både tyska och den vanliga svenska – får sina starka färger. Rosenbus- Från kyrkan följ Boråsvägen. I rondellen kör du karna bjuder på nypon rika på C-vitamin. Det gillar höger och följer Nya Kinnavägen. Tag av in på grönfinken som gärna knaprar i sig de kliiga fröna. Brunnsgatan och sedan direkt vänster till P-plats. GPS: N 57 30 564, E 12 42 058

37 38 Assbergs raviner – ett böljande blomsterhav

En högsommardag i Assbergs raviner bjuder på blomster- ängens alla fröjder – och för den som är pollenallergiker på dess hela lidande.

Längs Viskan och andra åar i kommunen finns det fågelläten då den härmar andra fåglar. Näktergalen många raviner, men på få ställen är de så mäktiga sjunger förskräckligt dåligt med metalliska toner och som i naturreservatet Assbergs raviner. Ravinerna smatter. Artigast är rosenfinken som rappar fram sin är skapade av det rinnande vattnets eroderande, ramsa ”Pleased to meet you”. grävande, arbete i lösa leravlagringar från istiden. Tillgängligt för alla ”Gullviva, mandelblom, Vid parkeringen startar en 430 m lång naturslinga kattfot och blå viol” som fått en hård beläggning så att även rullstols- Med undantag för kattfo- burna tar sig fram med lätthet. Även fikaborden är ten kan du i det böljande anpassade för dig med rullstol. landskapet finna alla blommorna i den så välkända Taubevisan. Mot Andra favoriter är brud- Kinna bröd, smörboll och tuvstarr. P Tuvstarren bildar meterhöga tuvor som får en att tänka på huvuden med ett kraftigt hårsvall. Skene Assbergs raviner Assbergs tre tenorer Kanske är ravinerna som allra vackrast när vildaplar och hagtorn blommar på försommaren. Bland de Viskan snövita blommorna sitter reservatets speciella fåglar; Rv 41 rosenfink, näktergal och kärrsångare. De har även det gemensamt att de är nya inslag i vår fågelfauna. Däremot skiljer sig deras musikaliska repertoar åt mycket. Kärrsångaren låter som en hel CD-skiva med I Skene utmed Industrigatan, strax intill Skene Järn, finns nergången till ravinerna. GPS: N 57 29 537, E 12 39 820

39 40 Lekvad – där vattnet leker igen

Viskan har skurit sig djupt ner här i Lekvads naturreservat. De branta brinkarna har gjort att naturen har lämnats tämligen orörd.

Alm, ask och lind bildar till- Några hundra meter uppströms bron låg sammans en lövskog av det i äldre tid en vattenkvarn. Stenrester syns ädlare slaget. I strandskogen fortfarande bland snåren på Viskans sydöstra finns lågor, högstubbar, tor- strand. Nedströms bron låg Lekvads kraftsta- rakor och gamla grova träd. tion. Kraftverket fick ingen lång historia. Byggd Det kanske ser lite ostädat ut, 1908 och bortspolad 1924. men för många djurarter är den döda veden livsviktig. Många Laxen trivs när Viskan strömmar som förr insektsarter har svårt att trivas Kraftstationen skapade vandringshinder för lax när det gamla och murkna ren- och nejonöga. För att underlätta fiskens vand- sas bort. ring och ordna större lek- och uppväxtområden har man återställt åfåran i ett mer ursprungligt Forsälskande fåglar Dagslända skick. Sten- och betongrester av kraftstationen har Sitter du stilla vid strandkanten kan du få se rivits för att skapa strömmande vatten. några av de fåglar som trivs där vattnet strömmar. Även åbottnen återfick sin gamla struktur – lax Längst stjärt har forsärlan – en citrongul släkting och havsöring trivs bäst med en varierad botten av till sädesärlan. Däremot ståtar kungsfiskaren med stenar, block, höljor och grusbankar. den absolut längsta näbben. Näbben behöver den blåglänsande fågeln när den dyker ned och fångar Berghem småfisk i Viskans vatten. Fågeln med det bästa gun- get är drillsnäppan. Den lilla vadaren flyger över ån på fladdrande vingar och har en egenhet att vippa med bakkroppen så fort den landat. Lekvad

Spår från gamla tider P Långt tillbaka i tiden fick Berghemsborna dra upp sina byxor och kjolar om de hade ärende över ån. Rv 41 Vadstället lär ha legat ett stycke nedströms bron Du svänger av Rv 41 i höjd med Berghem - skyltat – en fördjupning i marken leder ner till stranden “Lekvad”. P-plats finns på andra sidan Viskan. än i dag. GPS: N 57 27 382, E 12 35 258

41 42 Slottsberget – en upphöjd plats

På Slottsberget har det gått våldsamt till med gränskrig, rasande bränder och upprörda bönder. Nu råder stillheten, får strövar lugnt omkring i ekhagen och det enda dramatiska är väl utsikten högst uppe på berget.

Öresten ligger i gamla gränstrakter mellan Danmark Små trädgårdsmästare och Sverige. Här har man krigat, men också haft Slottsberget ligger i en gles ekhage. Naturen är gränshandel. Därför är det inte så konstigt att man på kanske inte så märkvärdig idag, men med tiden blir 1360-talet anlade en befäst gård på ett så strategiskt ekarna grövre och naturvärdet växer. Om våren kan ställe som överst på Slottsberget. Borgen fungerade du njuta av vårblommor som vitsippa, svalört och som dåtidens ”kommun- vårlök. Vi har myrorna att tacka för den fina mat- hus” och var befäst med tan av vårblomster. Myrorna sprider vitsippans och en ringmur, mindre torn vårlökens frön. i flankerna och ett stort kärntorn. Ett blått smycke Borgen brändes ned Slottsån flyter sakta förbi Slottsberget. Med lite tur flera gånger av ömsom kan du få se åns ädelsten, kungsfiskaren. Den har en svenskar och ömsom dräkt som går i färgerna koboltblått, smaragdgrönt danskar. Till slut trött- och kastanjebrunt. nade traktens folk på alla truppbesök och stränga fogdar. De skramlade ihop 100 oxar, köpte borgen och jämnade den med marken! Mot Skene Svalört Slottsån P Respektabla träd Slottsberget Det är väl värt att gå upp på Slottsberget även om borgen försvunnit. Utsikten är fin och bredvid dig Öresten står gamla almar och lindar som inger respekt. De är Lunden fast rotade vid berget med flätade rötter. Längs stigen nedför berget kan du finna ett annat imponerande Det är lätt att hitta till Slottsberget. Det är skyltat träd – en ask där det har brunnit runt om hela stam- med ”Öresten” från Riksväg 41. men och som trots det ännu är vid liv! GPS: N 57 27 861, E 12 37 950

43 44 Lunden, Örestens ekhage – en plats för jättar En ekhage med stora sparbanksekar känns mycket genuint. I Lunden, Örestens ekhage känns det som om självaste blomsterfadern Carl von Linné när som helst kan dyka upp och utbrista – Gentiana pneumonanthe!

Men det är inte klockgentianan som Ett levande kulturlandskap man först lägger märke till när man Även om ekhagen känns naturlig, så är den besöker Örestens ekhage. Det är ek- ett resultat av människans bruk av marken. jättarna vars vida kronor likt öppna De flesta ekarna står mitt i odlingsrösen – ett famnar välkomnar besökaren. Ekarna tydligt spår från ett forntida lantbruk. Tittar är fulla av liv – någon har räknat ut du noga kan du även upptäcka våra förfä- att minst 1 500 arter är beroende av ders långsträckta åkerytor som ligger som eken och dess invånare. Merparten terrasser ned mot sänkan i hagens mitt. av dessa arter lever i och på jätteekar De sista århundradena har hagen använts som står öppet som här i Lunden. som beteshage. Om inte djuren fortsätter att gå här och hålla hagen öppen kommer de Gul mjöllav Ekvägen 1 – ett populärt ställe gamla ekarna kvävas av uppväxande skog. Ekarna är som ett höghus. I större håligheter hittar kattugglan sitt bo. Om kvällen kan du se den svepa Mot Skene omkring på jakt efter frukost! Kattugglans byte, skogsmusen, bor ”några våningar ned”, dvs under ekens rötter. En annan stor fågel som gärna kommer Slottsån på visit är nötskrikan. Den är ute efter ekollon.

Gammal bark är bäst Öresten Känn på ekjättens grova hud – barken. Den är skrov- lig och bjuder på allt från fuktiga veck till snustorra Lunden ytterkanter. Barken är favoritplats för många lavar. Du behöver inte ha lupp för att upptäcka gul mjöllav vars namn väl beskriver utseendet. Däremot krävs Mot Gäddevik det både stark förstoring och specialkunskaper för att hitta den mycket sällsynta sotlaven som påträf- Efter Slottsbergets parkering (se sid 43) svänger du av mot ”Gäddevik” och ser jätteekarna efter fats i Lunden. 500 meter. GPS: N 57 27 727, E 012 38 650

45 46 Ramsholmen – välfyllt kulturreservat I Ramsholmens kulturreservat möter du ett landskap som inte förändrats mycket sedan sekeskiftet. Det känns som att vara tillbaka i farfars fars åkerlyckor och beteshagar.

Egentligen har markerna mel- Flikig åker och sten till tusen lan Ramsholmen och Hult De lite större åkrarna har samma inte några exklusiviteter. Inga flikiga utseende som på en karta speciellt sällsynta blommor från 1890-talet. Att åkrarna har eller fåglar. Varken jätteekar klarat sig från 1900-talets sam- eller vackra vattenfall. Nej, manslagningar till mera rationella det stora värdet ligger i de ytor beror på all sten som finns i varsamt brukade markerna. markerna. Vilket resulterade i att om- Det är därför inte så konstigt att rådet blev Mark kommuns det finns minst tusen meter sten- första kulturreservat 2005. gärdesgård, tusentals odlingsrösen Nässelfjäril och stentippar med flera hundra Inbjudande natur ton sten i Ramsholmens marker. Naturen är omväxlande och lätt att ströva i. Öppna hagmarker omges av skogsklädda höjder. I hagar och Mot Örby

åkerkanter står vackra fristående enar, rönnar och Ö. Öresjön vildaplar. Längs stigar finns informationsskyltar. Mellan träden glider nötskrikor likt perfekta pap- persflygplan och i skymningen samlas stora skaror av rådjur för att få lite kvällsmat. Två Skyttlar P Kulturspåren berättar Ramsholmen P Den fagra naturen är fylld av kulturspår som illus- Dräggsjön trerar hur odling och annan användning av marken varierat över tiden i ett och samma område. I skogs- och betesmarken finns små fornåkrar och låga röjningsrösen. De har anor från yngre Mot Torestorp bronsålder och ligger intill bronsåldersröset och Bästa P-platsen är den mittemot infarten till Två Skyttlar eller vid Marks Orienteringklubbs stuga. skålgropsstenen. GPS: N 57 27 115, E 12 42 066

47 48 Hyltenäs kulle – en inbjudande plats När du rattar bilen uppför Hyltenäs kulle på en stenkantad serpentinväg förnimmer du fläktar från en kort epok i lyx.

Uppe på krönet breder Promenad med skitglada en platå ut sig. Här låg baggar det fantastiska jaktslott För den som gillar att promenera som köpmannen Georg i detta naturreservat utgår en tre Seaton lät bygga 1915– kilometer lång slinga från parke- 18. Under dessa tre år ringsplatsen vid bergets fot. Du var 24 hästar dagligen går längs Öresjön genom en lövrik sysselsatta med att forsla blandskog och kan få uppleva upp material, bl a all den hasselbuketter, svarthättesång, matjord som behövdes och spillning från grävling och för att plana ut marken. I rådjur. Tordyvel jaktslottet lär det ha hål- Några som gillar djurens spill- lits storslagna fester, men 1923 brann allt upp. ning är tordyvlarna – små svarta skalbaggar med blåglänsande undersida. De samlar ihop djurspill Bara spår och fotografier kvar ningen och gräver ned hela skiten i hålor. Där lägger Du kan ännu se grunden till slottet. Kvar finns tordyvlarna sedan sina ägg! även en lindberså och de stenbalustrader Seaton lät uppföra som utsiktspunkter. Mot Örby Vill du veta mera om jaktslottet finns det en fo- Hyltenäs toutställning i paviljongen uppe på kullen. Du kan kulle P även låna en digital guide från Marks Turistbyrå i Kinna. Med modern GPS-teknik guidas du då runt P i tal och bild. Kan rekommenderas!

Ett gott mål för familj och vänner Hyltenäs Hyltenäs kulle, eller som många säger ”Seatons kulle”, har länge varit ett populärt och känt utflykts- Mot mål. Du tar dig lätt upp med bil och buss. De stora Öxnevalla gräsmattorna på platån inbjuder till en picknick. Mot Torestorp Föredrar du hellre en sjöutsikt packar du upp kaf- Det är lätt att hitta till Hyltenäs kulle. Det är bara att följa vägskyltar – ända från Riksväg 41! fekorgen ute på en av balustraderna. GPS: N 57 25 010, E 12 37 657

49 50 Svansjövik – där du kan få sand mellan tårna

Om man en varm sommardag står i Svansjövik med sand mellan tårna och lyssnar till måsarnas skrik kan man för ett ögonblick tro att man kommit ut till hallandskusten.

Svansjövik är en betad strandäng Algfyllda köttbullar med något för trakten så ovanligt Kanske skolbarnen någon gång som en sandstrand. Sanden du har hittat sjön Tolkens verkliga går på är ett gammalt isälvsdelta sällsynthet – ”köttbullealgen” uppbyggt av fin sand. Nostoc zetterstedtii. Detta är en bottenlevande blågrön alg som En okänd strandängsflora lever i kolonier. Kolonierna bildar På den välbetade strandängen hårda klumpar som påminner om växer lilla smörblomman strand- köttbullar. ranunkel och andra okända väx- ter som rödlånke, dvärglin och Från fågeltornet har man en bra fyrling. Borta vid båtplatsen ly- utsikt över strandängen. ser fackelblomster i purpurrött. Nostoc zetterstedtii Långväga vadgäster De grunda stränderna är om våren och sensommaren Mot Öxnevalla Mot Örby populära för vadare som gluttsnäppa, grönbena och brushane. Dessa långbenta fåglar vadar omkring med vatten upp till knäna och snappar småkryp för att få tillräckligt med energi för att flytta vidare. P En vadarfågel som stannar kvar hela sommaren är mindre strandpipare. Den har sitt bo på sandstran- den. Sitter du stilla kan du få uppleva strandpipa- Svansjövik rens härliga spelflykt.

Ett sandigt klassrum Besöker du Svansjövik under skoltid har du chansen Torestorp att stöta på entusiastiska skolbarn från Torestorp- Parkera vid vägskälet 1 km NV om Torestorp. Gå skolan. De har stranden som sitt ”uteklassrum” för den lilla körvägen fram till sjöstranden. naturstudier. GPS: N 57 23 822, E 012 40 132

51 52 Sju Strömmar – en regnskog på utflyktsavstånd

Sju Strömmar är en välsignad plats i dubbel bemärkelse. Dels finns här ett vackert vattenlandskap och dels är området skyddat som ett kyrkligt reservat.

Det är mycket som för tankarna till Spår av år regnskog när man står mitt i reser- Det gamla namnet för vatet. Ädellövträden bildar ett tätt strömmarna är ”Kvesslera”. lövtak och marken är täckt av stora Att platsen lockat männis- saftiga örter. Det dryper av väta och kor i långa tider vittnar den överallt porlar vatten fram. Ur vatt- stenlagda spången om. Den net reser sig manshöga ormbunkar går rakt genom området och om fantasin får skena börjar till en kvarnplats. Kanske man kanske spana lite oroligt efter stenstigen har sina rötter i pirayor! Kabbleka medeltiden! Kvarnplatsen är sevärd med en informations- Ett växtvärldens Östermalm tavla som kvarnägarna sköter om. Spana efter den Det är Torestorpsån som letar sig fram genom om- citrongula släktingen till sädersärlan, forsärlan, som rådet och delar upp sig i minst sju strömmar. Det gärna trippar uppe på vattenrännan av trä. strömmande vattnet är friskt och göder marken. Här råder för växtvärlden ett ”överklassamhälle” Mot Örby med ädla lövträd och näringskrävande örter som Mot Öxabäck storrams, kransmynta och kabbleka. P

Rara bunkar och vattenbaggar Den manshöga ormbunken heter kungsbräken, eller Sju Torestorp som den oftast kallas, safsa. Sju Strömmar är kom- Strömmar munens bästa lokal för denna vackra och ovanliga P kryptogam. En annan sällsynthet som området kan ståta med är stor klobagge – en vattenlevande skalbagge. Däremot finns det ingen risk att stöta på pirayor. Mot Älekulla Ser du en fena rassla till är det säkert en öring som Du kan parkera vid broarna över Torestorpsån eller bakom Torestorps Måleri längs Älekullavägen. pilar iväg i strömfårorna. GPS: N 57 23 117 , E 12 40 668

53 54 Brokvarn – ett livligt ställe

Vattnet strömmar livligt vid Brokvarn. Detta har många dragit en fördel av. Och då tänker vi inte bara på de kulturlämningar av kvarnar och sågar som finns här.

Forssträckan är med sitt syrerika Gröna minnen vatten en viktig lek- och upp- På andra sidan ån finns ruinen från en växtplats för Öjasjöns öringar. äldre kvarn och bortom den en löväng. Öringynglen hittar här gott om Som monument från slåtter och lövtäkt bäckslände- och knottlarver står det två grova hamlade askar i ett som de gärna slukar i ett nafs. blomsterhav av humleblomster, tevero- nika och majsmörblomma. En knixig vinterbadare Strömmarnas insektslarver är Naturlig stig även omyckta av en fågel som Vid kvarnen börjar en 2 km lång naturstig inte kan kallas för badkruka – som ger en bra bild av naturen i östra strömstaren. Även den kallaste delen av Sjuhäradsbygden. Längs stigen vinterdag hoppar den med friskt finns informationstavlor och fikabord. mod i det iskaa vattnet. Innan Strömstare fågeln dyker sitter den och

”knixar” dvs niger hastigt flera Mot Örby gånger på iskanten – som om den måste ta sats. Du kan se strömstaren hela året om eftersom den till och med häckar vid ån. Brokvarn P Trenne broar Det är kanske ändå kvarnbyggnaden – nyrenoverad och ståtlig – som drar till sig största uppmärksam- Öxabäck heten när man kommer till Brokvarn. Men här finns fler spännande kulturspår, t ex tre generationer Börshult broar. Närmast kvarnen finns resterna av en gammal Mot Torestorp ridväg. Själva bron bestod av stora stenhällar varav några finns kvar. Intill dagens betongbro kan man Brokvarn ligger längs vägen mellan Örby och beundra en stenvalvsbro. Öxabäck. GPS: N 57 24 056, E 12 47 112

55 56 Björkesbacka – en kontinuitet i grönt

Runt gården Björkesbacka härskar färgen grönt. Hagmarken klär i bladgrönt på gräsgrön botten. I den tätare skogen do- minerar nyanser i mossgrönt och turkos.

Men här finns även andra färger. öppen skog med höga naturvärden. Därför Bostadhuset från 1750-talet är rött har kommunen nu sett till att det går kos- med vitt fönsterfoder och lite längre sor på bete där igen. bort står står en timrad brunnstuga i patinagrått. Och om vintern bäddas Lättillgängligt allt in i ett vitt snötäcke. Det är lätt att besöka Björkesbacka. En naturstig leder dig genom den varierande Ett kommunalt minne naturen. Skyltar berättar om allt från Björkesbacka blev 1996 det första kom- gamla körvägar till ”Kattadränket” – en munala naturreservatet i Mark. Detta djuphåla där många källingar mist livet. eftersom husen, kulturlandskapet, Det finns även en 160 meter lång slinga våtmarkerna och skogen är typiska för som är hårdgjord. Utmed slingan står sof- trakten – historiskt sett. Lunglav for och ett bänkbord som är anpassat för personer med funktionsnedsättningar. Kattrumpor och laviga signaler Hagmarken bortom boningshuset sluttar och har Mot Haratången flera långsmala och övergivna åkerlappar. Åkrarna ligger i terrasser och har fått beskrivande namn som ”Brunnsaker” och ”Katterumpen”. I hagen står hasselbuketter, ekklungor och en P samma björkar, lindar och sälgar. På stammar till de äldre träden sitter skrovellav och lunglav – båda Björkesbacka två arterna signalerar att här har det funnits lövträd under en lång tid.

Skogsbete

Skogsmarken ovanför gården är ett fint exempel på Mot Öxabäck en bondeskog. Här gick i flera hundra år gårdens Du passerar Björkesbacka när du far vägen mellan djur på skogsbete och man högg bara enstaka träd Haratången vid riksväg 152 och Öxabäck. till ved eller gärdesgårdsstörar. Resultatet blev en GPS: N 57 27 690, E 12 49 892

57 58 Solänge kvarn – vitt täcke

Vårens matta av vitsippor blir som ett vitt täcke kring de vilande resterna av Solänge kvarn. Men det är en blomma med guldglans som ligger närmast ruinens brant.

Det är den oansenliga väx- kanske rot när Karl den XII ten gullpudran som växer regerade. Ekjättarna omges av i den blöta marken framför härliga hasselbuketter. ruinerna. Den gula blom- man omges av en krans Större än du tror med gröna stödblad som är Solänge kvarn byggdes på pudrade med ”guld”. Uppe 1870-talet. Men kvarnepoken i det vita sipphavet hittar fick ett snöpligt slut 1927 då du en annan gulglänsande en översvämning spolierade vårblomma, svalörten. Den kvarndammen. Kvarnhjulet sägs ha fått sitt namn av att måste ha varit imponerande den blommar som bäst när att beskåda med sin diameter Solänge kvarn. Gammalt svartvit foto som den första svalan anländer. kolorerats av Kenneth Persson, Fritsla på sex meter.

Högljudda fåglar Din vandring längs Häggån ackompanjeras av porlande vatten. Ibland överröstas vattenbruset av forsärlans genomträngande läte. Denna citrongula släkting till sädesärlan med grå rygg bor i området. En annan fågel med osedvanlig hög röst är gärdsmy- gen. Den sjunger sin långa harang av höga drillande Kalvhagen Häggån Solänge kvarn toner nerifrån åkanten. Mot P Rv 41 Jättar med buketter Landskapets former, skulpterade av fornfjordens Fritsla vatten för tusentals år sedan, fascinerar liksom de stora träden. Relativt grova ekar och aspar kantar Mot Kinna stigen. Riktigt mäktiga ekar hittar du i Kalvhagen, Inne i Fritsla tar du av mot “Finabo” En 200 m väster om Solänge kvarn. Här har de grövsta parkeringsplats för två bilar finns nere vid bron ekarna en omkrets på fem meter och dessa slog över Häggån. GPS: N 57 33 527’, E 012 46 288

59 Det finns så mycket att upptäcka i Marks marker. Den här guiden hjälper dig till att hitta till 34 av våra fina smultronställen av vilka 22 st presenteras lite mera utförligt. Vi passar även på att berätta lite om vår natur och den naturvård som kommunen bedriver. Låt guiden vara din följeslagare i ryggsäcken eller i bilens handskfack.

Ut och njut!