Guide till naturen i Mark Smålom Text, layout och produktion: HG Karlsson, Naturbildning HG och Karin HB. Kartunderlag: Ingela Danielsson. © Lantmäteriverket MS2006/01596 Omslag: Gräsänder (framsidan) och stilla morgon (baksidan). Tommy Lundberg. Foto: Anders André: 5 (överst vänster), 5 (överst höger), 13 (överst t v). Boris Berglund: 7. Håkan Forsberg: 10 (nederst), 12 (överst). Magnus Hansson/Marks kommun: 3. HG Karlsson: 12 (nederst), 13, 14, 16-21, 23, 25, 30, 32, 33, 36, 37, 40-42, 45-47, 50-53. Stefan Lindahl: 35. Tommy Lundberg: 2, 4 (nederst), 5 (nederst), 8, 9, 11, 28, 48, 54. Peter Nolbrant: 6, 38, 39. Börje Ohlsson: 29. Gert Olsson: 10 (överst), 26, 27, 31, 34, 43, 49, 55, 56, 57. Kennet Persson: 58, 59. Jonas Stenström: 4 (överst), 22, 24, 44. Tryckning: Veinge tryckeri, Veinge 2009. ISBN 978-91-633-6204-0 2 Guide till naturen i Mark I Mark värnar vi om naturen, var vi än bor har vi aldrig långt till ett område med höga naturvärden. Vi Markbor prioriterar naturen högt och njuter av såväl våra lum- miga hagar, våra hisnande utsikter och blåa sjövatten som våra dunkla skogar och doftande mörka tjärnar där storlommen ropar. Vi är måna om att vårda vår natur och i denna bok får du läsa om vad vi tycker är viktigt. Här lever vi i harmoni med naturen men vi delar gärna med oss av våra smultron- ställen. Den här boken tar dig till de bästa utflyktsmål Mark kan erbjuda. Besök oss gärna men var rädd om vår natur. Vi har den bara till låns av kommande generationer. Pelle Pellby (S) Margareta Löfgren (M) Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens ordförande vice ordförande Kommande kommunalråd? Guiden innehåller följande avsnitt: Naturvård i Mark ........................................... sidan 4 Fridlysta och hotade arter ....................................... 7 Naturen i Mark ........................................................ 8 Allemansrätten ...................................................... 11 Vandra i Marks marker .......................................... 12 Förteckning och karta över utflyktsmål ................ 14 Beskrivning av 22 utvalda utflyktsmål ................. 16 3 Varför ska vi skydda naturen i Mark? Skälen är många Mark mycket om en vördnad för livet. Det finns många skäl att skydda Vi måste hantera naturen, och de arter naturen. Genom lagar och konven- vi delar den med, på ett anständigt tioner har vi lovat att bevara växt- och sätt, oavsett om vi har ”nytta” av dem djurarter såväl som vissa natur- eller inte. typer. Sveriges riksdag har fastställt En god och tillgänglig natur är bra för miljökvalitetsmål som vi försöker föl- oss moderna människor. Promenader, ja. Marks kommun har även satt upp aktivt friluftsliv och naturupplevelser egna målsättningar för naturvården, gör oss friskare. så att innevånarna ska få en så bra Vem bryr sig om en maskros? miljö som möjligt att leva i. Naturhänsyn i planeringen Varje art och individ har ett egenvärde. För vår överlevnads skull är vi Kommunen ansvar för en långsiktig beroende av naturens mångfald och planering av hur mark- och vat- dess genetiska variationer. Rubb- tenresurser ska användas och var ningar av ekosystem slår lätt tillbaka bebyggelse och andra anläggningar på oss och kommande generationer. ska utvecklas. Detta kallas för fysisk Trollslända och vita näckrosor Därför handlar skyddet av naturen i planering. Kommunen är skyldig att - vilken livskvalité! 4 tar beslut om dessa planer så går de alltid ut på samråd. Då har alla möjlighet att lämna synpunkter på planerna. Även du kan vara delak- tig i att forma vår närmiljö så bidra gärna med din lokala kunskap. Natur i digital form För att kunna visa hänsyn måste vi ha god kunskap om de naturvärden ta hänsyn till natur och miljö vid den som finns i kommunen. Därför har vi fysiska planeringen. Den ska se till att gjort en naturdatabas som redovisar det finns lämplig mark i beredskap för områden med kända naturvärden i En konkret naturvårdsinsats som verksamheter och boende samtidigt kommunen. Informationen kommer gett goda resultat är kalkningen som områden med särskilda natur- från olika inventeringar som gjorts av försurade vatten. och kulturvärden skyddas av kommunen, länsstyrelsen, skogs- Markanvändningen regleras genom styrelsen med flera. Målsättningen är olika typer av planer: t ex via över- att samla in all kunskap om naturen siktsplaner, detaljplaner och om- i Mark. Redovisningen omfattar både rådesbestämmelser. Innan kommunen sådana områden som har ett skydd 5 Myskbock trivs i enligt miljöbalken och sådana om- Kommunen har en möjlighet att blomsterrika marker. råden som saknar ett juridiskt skydd. bilda naturreservat. För detta och Om kommunen ska kunna uppfylla andra insatser finns en naturvårds- uppsatta miljömål krävs att hänsyn fond. Ur denna har vi kunnat bilda de tas till alla områden med naturvärden, kommunala reservaten Björkesbacka, alltså även de som saknar skydd. Liagärde, Lekvad och Ramsholmen. Dessa naturreservat sköts genom avtal Lite av det vi gör med privata djurhållare. Kommunen visar naturvårdshänsyn Kommunen har många egna natur- på olika sätt vid förvaltningen av vårdsprojekt. Vi håller i inventeringar sina egna marker. Skogsmarken sköts av t ex jätteträd, vedskalbaggar och enligt ”gröna skogsbruksplaner”. märgelgravar. Vi gör åtgärder för att Vid utarrendering av kommunal gynna vilda bin. Vi bedriver fiskevård jordbruksmark ställs krav på ökad och jobbar med naturvårdsinformation miljöhänsyn. Skötsel av övriga natur- i form av skyltar, leder och broschyrer. marker sker med beaktande av biolo- Ett instrument som visat sig gisk mångfald, till exempel genom att vara bra i kulturlandskapet är att gynna ädellövträd vid röjningar. sluta naturvårdsavtal med enskilda 6 markägare. Lantbrukaren lovar t ex för kommunens naturvårdsarbete. (Se Antagna riktlinjer: att hålla markerna öppna och i utbyte faktarutan härintill). • Naturvärden ska utgöra mot det får han en liten ersättning. Naturvårdsprogrammet ska bidra en av de grundläggande planeringsförutsättningarna Några verkliga nyckelpersoner i till en långsiktigt hållbar utveckling vid all fysisk planering, så att naturvårdsarbetet är de 16 naturvårds- och grundar sig på att naturvärden naturmiljöer och biologisk mångfald så långt som möjligt ombud som miljönämnden knutit ska bevaras utifrån värdena biologisk skyddas. Utgångspunkten ska till sig. De kommer från olika delar mångfald, folkhälsa och turism. Detta vara att naturvärden är en av kommunen och bidrar med sin för att kommande generationer också tillgång som ska tas tillvara som ett positivt inslag i vår stora erfarenhet och lokalkännedom. ska få åtnjuta ”Det goda livet i Mark”. närmiljö. Du kan vända dig till ditt lokala Det nya naturvårdsprogrammet naturvårdsombud med allehanda gäller för kommunen som organisa- • Kommunen i egenskap av markägare och verksamhets- saker som har med naturvård att göra tion, inte som geografisk enhet. Inom utövare ska föregå med – se www.mark.se/naturvardsombud. det geografiska området Marks kom- gott exempel när det gäller mun är det fler viktiga aktörer utöver bevarande av naturvärden. Ett naturligt program kommunen som har ansvar för och ar- • Kommunen ska arbeta Marks kommun tog år 2009 fram ett betar med naturvård, till exempel läns- nämndsövergripande med nytt naturvårdsprogram. I program- styrelsen, skogsstyrelsen, markägare naturvårdsinsatser för att bevara och utveckla värden i met har man tagit fram tre riktlinjer och andra som sköter markerna. form av biologisk mångfald, folkhälsa och turism. Fridlysta och hotade arter Sällsynta växter och djur skyddas i och signalarter. I Sverige är det Art- vårt land genom fridlysning vilket Databanken i Uppsala som samlar in innebär att man inte får plocka, gräva kunskap om hotade eller missgyn- upp, fånga, skada eller döda dem. Det- nade arter och sammanställer dem ta gäller bl a alla ormar, groddjur och i den så kallade rödlistan. Det är en vilda orkideer. Blommor som blåsippa förteckning över de arter som löper och gullviva får man plocka åt sig risk att försvinna från landet. Att en själv men inte i kommersiellt syfte. art är rödlistad innebär dock inget Allt är samlat i “Artskyddsförordnin- skydd i sig. Signalart är ett begrepp gen”. På Naturvårdsverkets hemsida som används för arter som är goda in- www.naturvardsverket. se finns mer dikatorer på värdefulla skogsmiljöer, information om denna inklusive en eller s k nyckelbiotoper. Hittar man lista över alla fridlysta arter. några signalarter i skogen brukar det I den här boken kommer du att tyda på att fler ovanliga, och kanske Hasselmus - en hotad art! stöta på begrepp som rödlistade arter rödlistade arter, finns i området. 77 Naturen i Mark Marks kommun har en fin natur till Sjöar och åar glädje för kommunens innevånare Det finns många sjöar i Marks kom- och besökare, men även för de växter mun – vi har inte långt till badsjöar och djur som valt att leva här. Här eller små tjärnar att doppa flötet i. finns ädla lövskogar och fågelrika De flesta sjöarna är näringsfattiga våtmarker. där storlom är en karaktärsart. I väster Mängden sjöar och vattendrag finns vår största sjö, Lygnern – en sätter sin prägel på landskapet. Även gång en havsfjord som snördes av när det vackra och variationsrika odlings- inlandsisen drog sig tillbaka för drygt landskapet med betade hagmarker 14 000 år sedan. Utmed Lygnern bred- och stenmurar har stor betydelse för er ädellövskogar ut sig och bjuder på kommunens identitet samtidigt som en intressant flora. I både Lygnern och det ger livsrum åt många djur och Öresjöarna hittar man en rik fiskfauna växter. Kulturlandskapet