Berghem – En Arkeologisk Undersökning I En Vikingatida– Medeltida by I Viskans Dalgång
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
UV VÄST RAPPORT 2000:5 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Berghem – en arkeologisk undersökning i en vikingatida– medeltida by i Viskans dalgång Västergötland, Berghems sn, Berghem 16:5, fornlämning RAÄ 87 Gundela Lindman & Magnus Stibéus UV VÄST RAPPORT 2000:5 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Berghem – en arkeologisk undersökning i en vikingatida– medeltida by i Viskans dalgång Västergötland, Berghems sn, Berghem 16:5, fornlämning RAÄ 87 Gundela Lindman & Magnus Stibéus med bidrag av Lennart Andersson Palm Pär Connelid Friederike Johansson Leif Jonsson Eva-Lena Larsson Inledning 3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Nygatan 11 434 23 Kungsbacka Tel. 0300-339 00 Fax 0300-339 01 www.raa.se Bildredigering Anders Andersson Fyndteckningar Anders Andersson Layout Gundela Lindman och Lena Troedson Omslagsbild Berghems by från nordväst med delar av undersökningsområdet upptaget. Några av fynden från undersökningen (se också fig. 36). Teckningar Anders Andersson Foto Kjell Edvinger. Godkänt för publicering. Tryck/Utskrift Pennon, Göteborg, 2000 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. © 2000 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:5 ISSN 1404-2029 4 Berghem – en arkeologisk undersökning i en vikingatida–medeltida by Innehåll Inledning 7 Vävtyngder och blästermunstycken 48 Bränd lera 48 Undersökningarnas genomförande 13 Tegel 49 Dateringar 16 Glas 50 Stenföremål och bearbetade stenar 50 Hustyper och byggnadssätt 19 Stolphus 19 Bebyggelseutveckling Grophus 25 och gårdsstruktur Övriga hus 29 – slutsatser och diskussion 53 Inledning 53 En försvarsanläggning 31 Utnyttjandet av ytan 53 Läge 31 Bebyggelseutveckling 53 Konstruktion 31 Vad är typiskt för bytomtsarkeologi? 59 Byggnader? 32 Stratigrafi 32 Bilagor 61 Fynden 32 Kulturlandskap och förändring i Berghems Datering 34 kyrkby Tolkning och jämförelser 34 av Pär Connelid 61 Övriga anläggningar 37 Makrofossilanalys av jordprover Eldstäder 37 av Eva-Lena Larsson 67 Skärvstensförekomster 37 Gropar 38 Osteologisk analys – Berghem RAÄ 87 Stenläggning 39 av Friederike Johansson 68 Rännor och diken 39 Osteologisk analys av djurben Brunnar 40 av Leif Jonsson 68 Fynden 41 Sammanfattning 70 Inledning 41 Järnföremål 41 Förkortningar 70 Föremål av kopparlegering 43 Administrativa uppgifter 70 Mynt 43 Silver och bly 44 Referenser 70 Slagg 44 Tabellförteckning 72 Keramik 44 Kritpipor 48 Figurförteckning 72 Inledning 5 Öresjön Lerum Frufällan Tolken N BORÅS Ö. Nedsjön Sandared Dalsjöfors Borås Rydboholm Viskafors Hillared GÖTEBORGS-ÄN OCH BOHUS L ÄN Länghem Hyssna Sexdrega HALLANDS L Sätila Rydal Fritsla Kinna Lygnern Skene Svenljunga Örby Uddebo Ö. Öresjön Björketorp V. Öresjön BERGHEM Holsjön Öxabäck Tolken Torestorp Horred Överlida Mjöbäck 0 10 km Fig. 1. Utdrag ur GSD Röda kartan med Berghem markerat. Skala 1:250 000. Borås Göteborg Kinna Skene Kungsbacka BERGHEM Varberg N Fig. 2. Falkenberg Berghems läge i Väst-Sverige. Inledning Med anledning av planerad bostadsbyggnation utför- höjde sig någon meter över omgivande sandmark. Hela de Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeolo- undersökningsytan utgjordes av f.d. åker. giska undersökningar UV Väst, en arkeologisk un- Omedelbart öster om undersökningsytan ligger ett dersökning inom Berghems by i Berghem. Fornläm- gammalt grustag. Ursprungligen har marken sluttat ningen, RAÄ 87, registrerades vid en arkeologisk ut- jämnt ner mot den synliga grustagskanten öster om redning (UTR 93:3) som gjordes i samband med plan- gamla landsvägen (d.v.s. den nuvarande lokalvägen). arbete i Marks kommun. Undersökningen utfördes De kända arkeologiska fynden och fornlämninga- enligt beslut av Länsstyrelsen i Älvsborgs län och har rna i Berghems socken är tidigare presenterade i skrif- bekostats av Marks kommun och Länsstyrelsen i Älvs- ten Arkeologiska undersökningar i Berghem–Kinna– borgs län. Örby (Lindman & Stibéus 1994). I socknen har ett Undersökningen har omfattat en del av Hansa- stort antal fynd från stenåldern registrerats. På fas- gårdens ägor där huslämningar från perioderna vi- tigheten Berghem har man bl.a. funnit en flintskära, kingatid, medeltid och efterreformatorisk tid påträf- 2 spjutspetsar och 1 yxa av flinta. Närmsta kända fades. boplatsfynd från stenåldern finns vid Viskan nedan- för Berghemsåsen. Berghems betydelse som sockencentrum under- Berghems by stryks av en större gravhög, Kungskullen, som ligger Det undersökta området ligger intill Berghems kyrka inom byns mark väster om kyrkan (fig. 7). Högen på en högt belägen sand- och grusplatå, den s.k. kan sannolikt kan dateras till yngre järnålder. Enligt Berghemsmoränen, i kanten av Viskans dalgång. uppgifter av ortsbefolkningen har man tidigare plöjt Området ligger ca 65 m över havet. upp benbitar och stenar i åkern mellan Kungskullen Det äldsta omnämnandet av Berghems socken, och kyrkan, vilket visar att det funnits flera gravar, Biärgeem, är från år 1353. Sedan 1546 upptas fem sannolikt ett helt gravfält, i närheten av Kungskullen. gårdar i Berghems by: Hansagården (förr kallad Detta styrks ytterligare av en flygbild över Berghem Skattegården), Klockaregården, Lillegården, Olofs- från 1951 vilken avslöjar runda märken i åkermarken gården och Kockagården. Därtill kommer Präste- norr om kyrkan vilka med all sannolikhet är spåren gården som infördes sent i jordeboken (1685). Nam- av överplöjda gravar. I Berghems utmark ligger 2 rösen net Berghem är sammansatt av berg och hem (-um), och 1 stensättning. enligt Ortnamnen i Älvsborgs län. Ingen av gårdarna Ett av bergen som syns från Berghem, Ramnås- brändes under krigen 1563–1570 eller 1611–1613 berget som ligger ca 2,5 km norrut, kallades förr i (uppgift av L. Andersson Palm). världen, enligt uppgift av Inger Dahlberg, för Vård- Berghems kyrka har ett rektangulärt långhus med klinten. Detta tyder på att det använts som vårdkase- tresidig koravslutning och torn i väster. Delar av berg. kyrkobyggnaden är medeltida. Kyrkan byggdes till på 1790-talet och 1826, då bl.a. tornet uppfördes Hansagården under 1600-talet (Berghem. Bygden vid Viskan). Vid restaureringen av kyrkan 1977 påträffades en senmedeltida kalkmål- Hansagården fick sitt namn efter Hans (Jb 1647–97) ning på långhusets södervägg. Här framkom även en och var ett skattehemman på 1 mtl (ä.jbr). Lennart äldre portal och en mindre fönsteröppning. Dopfunten Andersson Palm har lämnat följande uppgifter om i Berghems kyrka är gjuten i malm med inskription Hansagården under 1600-talet: ”Hansagården är lätt från 1449. Den utgör den enda i sitt slag i Sjuhärads- att identifiera i 1600-talsmaterialet – den var den enda bygden. skattegården i byn. Kring 1620 var gården uppdelad Genom undersökningsområdet (fig. 5), vinkelrätt på tre hushåll, två bondgårdar och ett som liknar vad mot dalgången, fanns en svagt böjd grusrygg som som senare kom att kallas torp. Den årliga räntan för Inledning 7 Fig. 3. Utdrag ur ekonomiska kartan 6C 5b med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. de tre hushållen tillsammans var år 1611: 9 öre, 2 pund 1 kviga, 3 gamla får, 1 ungt får och 1 gammalt svin. smör, 1 pund fläsk, 1 tunna korn, 4 skäppor råg, 8 Utsädet var 2,5 tunnland. 1625–1627 har Björn stått skäppor havre och åtta fodringshästar (en penning- för jordeboksgårdens enda kvarn – en handkvarn. avgift). 1611 slapp Hansagården hela gärden (den s.k. Hushåll 2: Lars. Gift bonde 1620 med 3 minder- mantalsskatten) p.g.a. ”husfattigdom”. Tyvärr med- åriga flickor. Inget tjänstefolk. Taxerade produktions- ger inte längderna för Älvsborgs första lösen 1571 medel 1621: 1 sto, 2 oxar, 7 kor, 3 kvigor, 3 gamla någon säker identifiering av Hansagården. får, 3 unga får, 2 gamla svin. Utsädet var lika stort Hushåll 1: Björn. Gift bonde 1620 med 4 minder- som hos Björn. åriga pojkar. Inget tjänstefolk. 1621 taxerades han Hushåll 3: Inhyses- eller husmannen Jöns. Han ha- för följande tillgångar: 1 fåle, 1 sto, 2 foderoxar, 3 kor, de 1621 bara 1 ko och ingen åker enligt boskaps- 8 Berghem – en arkeologisk undersökning i en vikingatida–medeltida by Fig. 4. Berghem sett från Lekvad. Undersökningsområdet låg på den öppna ytan till vänster om kyrkan. Viskan rinner bakom träden i kanten av den främre åkern. Foto Gundela Lindman. längden, där han kallas inhysesman. Enligt rann- vilket 16 stycken gårdar intressera i. Ollonår kan sakningslängd 1620 kallades han husman, var gift och 2 svin födas där. hade en minderårig pojke och två dito flickor hos sig.” • en liten humlegårdstäppa med 40 stänger finns • landgång till ån, men inget sägs fiskas där • hus och gärdsgårdar är försvarliga Berghems by i slutet av 1600-talet Några lantmäterihandlingar beträffande Hansagården De äldre lantmäterikartorna har inte påträffats från 1600-talet, men rannsaknings- protokoll från 1691 för Berghem Kockagården (upp- Det äldre kartmaterialet över Berghems by består av gift av L. Andersson Palm) ger många upplysningar en storskifteskarta och en laga skifteskarta. Dessutom som också bör avspegla förhållandena på byns öv- finns den äldre ekonomiska kartan från 1890–97 riga jordeboksgårdar: (fig. 5, 6 och 10). • gården brukas av två bönder Storskifteskartan från 1795–1796 visar ägorna till • åkerjorden består mest av skarp sand, förutom gårdarna A–F. Den undersökta ytan ligger på gård D. på ändarna där den är mullblandad och så grund att Laga skifteskartan är från 1833. Där har gård D splitt- man endast med möda kan föra ner en stav i jorden rats i två enheter, DI och DII. eller få billen neder, utan att röda mjälen uppstiger En närmare studie av utvecklingen i Berghem uti- • utsädet är 5