Omvärldsbevakning Marks Kommun
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Omvärldsbevakning Marks kommun En del av visionsarbetet 2021 1 2 Omvärldsbevakning 2021 När allt är möjligt 5 Vår kommun 7 Trender 9 Hotbilder 30 Personliga behov 33 Ordlista 34 3 4 När allt är möjligt Året 2020 visade på att allt är möjligt. Vi har alla blivit medvetna om hur sårbara vi är men att vi också kan, men bara med gemensamma krafter, hantera de svåraste av problem såsom en pandemi. Att en pandemi kan slå till med hård Sedan tidigare år har myndigheter, Genom att se in i framtiden, baserat på kraft finns i medvetandet hos de flesta näringsliv och organisationer fokuserat, erfarenheter från dåtid och konversation beslutsfattare på samma sätt som risken inte sällan utifrån ett medborgarperspek- med samtiden formar vi med detta doku- för andra globala hotbilder och effekter tiv, på olika former av hållbarhetsfaktorer ment, dialoger och analyser en grund från megatrenderna. Listar man dessa är men även andra former av miljömässiga, för att utveckla en ny vision för Marks de i grunden relativt likartade år från år sociala, och ekonomiska utmaningar. kommun. vilket i praktiken innebär att vi kan för- Samtliga dessa ställer krav på att en ökad Varmt välkommen. bereda oss för framtiden. Om vi vill. kunskapsnivå men också en ökad grad av tillgänglighet av evidensbaserad bak- Länder och regioner har, under 2020, grundsinformation. tillsammans med branscher, företag och organisationer tvingats in i stålbad av Givet detta ökar kraven för Marks olika styrka och det har krävts mod, för- kommun att, tillsammans med medborg- ändringsbenägenhet och snabbhet för att arna, andra myndigheter, näringsliv och vända dessa till någon form av möjlighe- organisationer, genomföra verksamhets- ter och positiv utveckling. utveckling, förändra arbetssätt, politiska prioriteringar och vara modig när det gäller att tänka nytt. 5 6 Vår kommun Marks kommun, en av världens bästa platser att bo på, har idag närmare 35 000 invånare. År 2030 tros vi ha blivit drygt 37 000 hem, Fotskäl, Hajom, Surteby-Kattunga Kommunikationer och 2040 passerar vi 40 000-strecket. och Tostared). Örby landskommun samt Från nordöst till sydväst genomkor- Mark ligger i Västra Götalands län, i före Kinna köping och Skene köping förblev sas kommunen av riksväg 41 och från detta Älvsborgs län och med centralorten oförändrade. nordväst mot öster av länsväg 156. Från Kinna. Marks kommun bildades slutligen vid nordöst till sydväst sträcker sig även Kommunen är belägen i de sydvästra kommunreformen 1971 av att Kinna och järnvägen Viskadalsbanan som trafikeras delarna av landskapet Västergötland Skene köpingar samt landskommunerna av Västtågens regiontåg mellan Borås och gränsar i norr till Härryda kom- Fritsla, Horred, Svansjö, Sätila, Västra och Varberg med stopp i Fritsla, Kinna, mun och Mölndals kommun i före detta Mark och Örby gick samman. Assberg, Skene, Berghem, Björketorp Göteborgs- och Bohus län, Bollebygds och Horred . Kommunen ingick från bildandet till kommun och Borås kommun samt i öster 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och Naturreservat till Svenljunga kommun, alla i före detta kommunen ingår sedan 1996 i Borås Älvsborgs län. I söder gränsar kommu- • Assbergs raviner domkrets. nen till Falkenberg och Varberg samt i • Björkesbacka Kommunens indelningar väster till Kungsbacka kommun, alla i • Gode mosse Hallands län. Från nordöst till sydväst Från 2016 indelas kommunen i följande rinner ån Viskan. • Gäddeviks naturreservat distrikt: • Hyltenäs kulle Kommunens område motsvarar sock- • Berghem narna: Berghem, Fotskäl, Fritsla, Hajom, • Lekvad Horred, Hyssna, Istorp, Kattunga, Kinna, • Fotskäl • Letebo Skephult, Surteby, Sätila, Torestorp, • Fritsla • Liagärde Tostared, Älekulla, Örby, Öxabäck och • Hajom • Ramhultafallet Öxnevalla. I dessa socknar bildades vid • Horred kommunreformen 1862 landskommuner • Risö med motsvarande namn. År 1926 bild- • Hyssna • Smälteryd ades Surteby-Kattunga landskommun av • Istorp • Stoms ås motsvarande två landskommuner. • Kinna • Årenäs-Tostekulla lövskogar. Kinna municipalsamhälle inrättades i • Skephult Kinna landskommun, där landskommu- • Surteby-Kattunga Kommunvapnet nen med municipalsamhället ombildades • Sätila 1947 till Kinna köping. Skene municipal- I svart fält en stolpe av guld belagd med • Torestorp samhälle inrättades i Örby 1941 och upp- fyra svarta kulor och åtföljd till vänster löstes 1951 när Skene köping bildades • Tostared av ett sädesax och till höger av en väv- genom en utbrytning ur landskommunen. • Älekulla skyttel, båda av guld. Vid kommunreformen 1952 bildades ett • Örby-Skene Vapnet skapades för Marks kommun. antal storkommuner i området: Fritsla • Öxabäck Inom området hade de två tidigare (av de tidigare kommunerna Fritsla och • Öxnevalla. köpingarna Kinna och Skene samt Sätila Skephult), Horred (av Horred, Istorp och landskommun haft vapen, vilkas giltighet Öxnevalla), Svansjö (av Torestorp, Äle- upphörde vid sammanläggningen. kulla och Öxabäck), Sätila (av Hyssna Häradssigillet, som rent grafiskt, kan ses och Sätila) samt Västra Mark (av Berg- som en föregångare är känt sedan 1574 och användes fram till 1800-talet. 7 8 Påtryckande trender från vår omvärld Vi som människor vill göra omvärldens faktorer hanterbara genom förenkling vilket vi även gör här. Vi kan ganska enkelt hänvisa till en tiga effekter av dessa systemförändrande Teknikbegreppet kan fragmenteras upp i trend, en fluga som snabbt går över men fenomen. ett stort antal undergrupper men där digi- vi kan också se att de är en del av en talisering ses som den enskilt starkaste Effekterna kan slå mot hela branscher större delmängd. trenden för tillfället och där nya innova- och, i svåra fall, skapa geopolitiska kriser tioner snart börjar nå både produktions- Megatrenderna ska ses som strukturella i spåren av brist på exempelvis olika for- linjer och slutanvändare. långsiktiga förändringar vilka innehåller mer av resurser. en stor mängd mindre trender och som Sveriges kommuner och regioner (SKR) Fem parallella trender i sig har oåterkalleliga konsekvenser på har tidigare fört fram begreppet vär- samhällen och individer. Benämningen Megatrenderna i sig kan ses som relativt deringar som en megatrend och hur då megatrender används för att peka på att stabila över tid oavsett vilka institutio- värderingar som företeelse förändras vi endast kan se, följa och därmed för- ner, akademier eller organisationer man över tid. SKR belyser att enstaka histo- hålla oss till dessa och de är inte trender genomför benchmarking mot. De kan riska händelser, utdragna demografiska vi kan påverka. kategoriseras, eller sättas samman på och institutionella förändringar bidrar olika sätt men övergripande kan man till detta men också att effekter av andra Medvetenheten om megatrender och lyfta fram klimat, miljö och frågor kring megatrender förstärker dessa föränd- dess effekter utifrån investeringsproces- användande av naturtillgångar som ett ringar. Vi ser snarare detta som effekter ser skapar säkrare beslut vilket innebär megatrendsområde. av megatrenderna. att megatrender i praktiken styr många av våra investeringsbeslut oavsett om vi Ekonomi, där man även kan ta upp poli- Det är fem övergripande trender vi valt driver ett företag eller planerar myndig- tiska och juridiska implikationer såsom att lyfta fram är följande: hetsbeslut. politisk instabilitet men också bristande • Klimat respekt för lokala lagar samt global En allt större medvetenhet om dessa hänsyn till omgivande samhällen är ett • Ekonomi megatrenderna och dess möjliga ekono- annat. Demografin som begrepp står på • Demografi miska negativa genomslag kan skönjas egna ben medan det urbana begreppet i debatter och då, för tillfället, främst • Urbanisering inte sällan kopplas ihop med globalise- kopplat till klimatförändringar. • Teknik. ring och ibland med glokalisering, vilket Tidigare har trender i allmänhet varit innebär att lokala företag allt lättare slås kopplat till olika former av en utveckling ut samtidigt som en internationell mark- av positiv grad och ett allt större fokus nad aldrig har varit lättare att nå genom har kommit att läggas på att försöka digitalisering. synliggöra både kortsiktiga och långsik- 9 Ett: Klimatförändringar och resursbrist Antropocen föreslogs år 2000 som så signifikant att det motiverar införandet av en ny geologisk epok. Effekter, såsom extremväder av olika Fördjupning och effekter En växande befolkning kommer att slag, översvämningar och höjda vatten. behöva 35 % mer mat redan till 2030 och Malmö och Göteborg planerar för högre Våldsamma, och oftare återkommande den typ av mat som efterfrågas alltmer, havsnivåer och nya satellitdata visar att bränder både i Europa, Australien och i takt med att befolkningens inkomster 300 miljoner människor världen över till USA skapar sakta men säkert en allt ökar, är kött, fisk samt mejeriprodukter. 2050, inte 120 miljoner som man tidigare större medvetenhet om att när detta En ökad produktion av dessa proteiner antagit, kommer att vara direkt berörda sker behövs proaktivitet inte reaktivitet. kräver en ökad produktion av djurfoder, av högre havsnivåer. Andra satellitdata Något som speciellt yngre generationer vilket i sin tur innebär ökade behov av visar, genom simuleringar, att Hima- lyfter fram. vatten och energi. layaglaciärerna som levererar vatten till 1900-talet med en snabb men i det långt över en miljard människor smälter Globalt kommer, under denna period, närmste endast en linjär uppvärmning dubbelt så snabbt som tidigare uppskat- efterfrågan på vatten att öka med 40 % ligger nu bakom oss sedan tjugo år. Vi tats. Hos oss lokalt