Omvärldsbevakning Marks kommun

En del av visionsarbetet 2021

1 2 Omvärldsbevakning 2021

När allt är möjligt 5 Vår kommun 7 Trender 9 Hotbilder 30 Personliga behov 33 Ordlista 34

3 4 När allt är möjligt Året 2020 visade på att allt är möjligt. Vi har alla blivit medvetna om hur sårbara vi är men att vi också kan, men bara med gemensamma krafter, hantera de svåraste av problem såsom en pandemi. Att en pandemi kan slå till med hård Sedan tidigare år har myndigheter, Genom att se in i framtiden, baserat på kraft finns i medvetandet hos de flesta näringsliv och organisationer fokuserat, erfarenheter från dåtid och konversation beslutsfattare på samma sätt som risken inte sällan utifrån ett medborgarperspek- med samtiden formar vi med detta doku- för andra globala hotbilder och effekter tiv, på olika former av hållbarhetsfaktorer ment, dialoger och analyser en grund från megatrenderna. Listar man dessa är men även andra former av miljömässiga, för att utveckla en ny vision för Marks de i grunden relativt likartade år från år sociala, och ekonomiska utmaningar. kommun. vilket i praktiken innebär att vi kan för- Samtliga dessa ställer krav på att en ökad Varmt välkommen. bereda oss för framtiden. Om vi vill. kunskapsnivå men också en ökad grad av tillgänglighet av evidensbaserad bak- Länder och regioner har, under 2020, grundsinformation. tillsammans med branscher, företag och organisationer tvingats in i stålbad av Givet detta ökar kraven för Marks olika styrka och det har krävts mod, för- kommun att, tillsammans med medborg- ändringsbenägenhet och snabbhet för att arna, andra myndigheter, näringsliv och vända dessa till någon form av möjlighe- organisationer, genomföra verksamhets- ter och positiv utveckling. utveckling, förändra arbetssätt, politiska prioriteringar och vara modig när det gäller att tänka nytt.

5 6 Vår kommun Marks kommun, en av världens bästa platser att bo på, har idag närmare 35 000 invånare.

År 2030 tros vi ha blivit drygt 37 000 hem, Fotskäl, Hajom, Surteby-Kattunga Kommunikationer och 2040 passerar vi 40 000-strecket. och Tostared). Örby landskommun samt Från nordöst till sydväst genomkor- Mark ligger i Västra Götalands län, i före Kinna köping och Skene köping förblev sas kommunen av riksväg 41 och från detta Älvsborgs län och med centralorten oförändrade. nordväst mot öster av länsväg 156. Från Kinna. Marks kommun bildades slutligen vid nordöst till sydväst sträcker sig även Kommunen är belägen i de sydvästra kommunreformen 1971 av att Kinna och järnvägen Viskadalsbanan som trafikeras delarna av landskapet Västergötland Skene köpingar samt landskommunerna av Västtågens regiontåg mellan Borås och gränsar i norr till Härryda kom- Fritsla, Horred, Svansjö, Sätila, Västra och Varberg med stopp i Fritsla, Kinna, mun och Mölndals kommun i före detta Mark och Örby gick samman. Assberg, Skene, Berghem, Björketorp Göteborgs- och Bohus län, Bollebygds och Horred . Kommunen ingick från bildandet till kommun och Borås kommun samt i öster 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och Naturreservat till Svenljunga kommun, alla i före detta kommunen ingår sedan 1996 i Borås Älvsborgs län. I söder gränsar kommu- • Assbergs raviner domkrets. nen till Falkenberg och Varberg samt i • Björkesbacka Kommunens indelningar väster till Kungsbacka kommun, alla i • Gode mosse Hallands län. Från nordöst till sydväst Från 2016 indelas kommunen i följande rinner ån Viskan. • Gäddeviks naturreservat distrikt: • Hyltenäs kulle Kommunens område motsvarar sock- • Berghem narna: Berghem, Fotskäl, Fritsla, Hajom, • Lekvad Horred, Hyssna, Istorp, Kattunga, Kinna, • Fotskäl • Letebo Skephult, Surteby, Sätila, Torestorp, • Fritsla • Liagärde Tostared, Älekulla, Örby, Öxabäck och • Hajom • Ramhultafallet Öxnevalla. I dessa socknar bildades vid • Horred kommunreformen 1862 landskommuner • Risö med motsvarande namn. År 1926 bild- • Hyssna • Smälteryd ades Surteby-Kattunga landskommun av • Istorp • Stoms ås motsvarande två landskommuner. • Kinna • Årenäs-Tostekulla lövskogar. Kinna municipalsamhälle inrättades i • Skephult Kinna landskommun, där landskommu- • Surteby-Kattunga Kommunvapnet nen med municipalsamhället ombildades • Sätila 1947 till Kinna köping. Skene municipal- I svart fält en stolpe av guld belagd med • Torestorp samhälle inrättades i Örby 1941 och upp- fyra svarta kulor och åtföljd till vänster löstes 1951 när Skene köping bildades • Tostared av ett sädesax och till höger av en väv- genom en utbrytning ur landskommunen. • Älekulla skyttel, båda av guld. Vid kommunreformen 1952 bildades ett • Örby-Skene Vapnet skapades för Marks kommun. antal storkommuner i området: Fritsla • Öxabäck Inom området hade de två tidigare (av de tidigare kommunerna Fritsla och • Öxnevalla. köpingarna Kinna och Skene samt Sätila Skephult), Horred (av Horred, Istorp och landskommun haft vapen, vilkas giltighet Öxnevalla), Svansjö (av Torestorp, Äle- upphörde vid sammanläggningen. kulla och Öxabäck), Sätila (av Hyssna Häradssigillet, som rent grafiskt, kan ses och Sätila) samt Västra Mark (av Berg- som en föregångare är känt sedan 1574 och användes fram till 1800-talet.

7 8 Påtryckande trender från vår omvärld Vi som människor vill göra omvärldens faktorer hanterbara genom förenkling vilket vi även gör här. Vi kan ganska enkelt hänvisa till en tiga effekter av dessa systemförändrande Teknikbegreppet kan fragmenteras upp i trend, en fluga som snabbt går över men fenomen. ett stort antal undergrupper men där digi- vi kan också se att de är en del av en talisering ses som den enskilt starkaste Effekterna kan slå mot hela branscher större delmängd. trenden för tillfället och där nya innova- och, i svåra fall, skapa geopolitiska kriser tioner snart börjar nå både produktions- Megatrenderna ska ses som strukturella i spåren av brist på exempelvis olika for- linjer och slutanvändare. långsiktiga förändringar vilka innehåller mer av resurser. en stor mängd mindre trender och som Sveriges kommuner och regioner (SKR) Fem parallella trender i sig har oåterkalleliga konsekvenser på har tidigare fört fram begreppet vär- samhällen och individer. Benämningen Megatrenderna i sig kan ses som relativt deringar som en megatrend och hur då megatrender används för att peka på att stabila över tid oavsett vilka institutio- värderingar som företeelse förändras vi endast kan se, följa och därmed för- ner, akademier eller organisationer man över tid. SKR belyser att enstaka histo- hålla oss till dessa och de är inte trender genomför benchmarking mot. De kan riska händelser, utdragna demografiska vi kan påverka. kategoriseras, eller sättas samman på och institutionella förändringar bidrar olika sätt men övergripande kan man till detta men också att effekter av andra Medvetenheten om megatrender och lyfta fram klimat, miljö och frågor kring megatrender förstärker dessa föränd- dess effekter utifrån investeringsproces- användande av naturtillgångar som ett ringar. Vi ser snarare detta som effekter ser skapar säkrare beslut vilket innebär megatrendsområde. av megatrenderna. att megatrender i praktiken styr många av våra investeringsbeslut oavsett om vi Ekonomi, där man även kan ta upp poli- Det är fem övergripande trender vi valt driver ett företag eller planerar myndig- tiska och juridiska implikationer såsom att lyfta fram är följande: hetsbeslut. politisk instabilitet men också bristande • Klimat respekt för lokala lagar samt global En allt större medvetenhet om dessa hänsyn till omgivande samhällen är ett • Ekonomi megatrenderna och dess möjliga ekono- annat. Demografin som begrepp står på • Demografi miska negativa genomslag kan skönjas egna ben medan det urbana begreppet i debatter och då, för tillfället, främst • Urbanisering inte sällan kopplas ihop med globalise- kopplat till klimatförändringar. • Teknik. ring och ibland med glokalisering, vilket Tidigare har trender i allmänhet varit innebär att lokala företag allt lättare slås kopplat till olika former av en utveckling ut samtidigt som en internationell mark- av positiv grad och ett allt större fokus nad aldrig har varit lättare att nå genom har kommit att läggas på att försöka digitalisering. synliggöra både kortsiktiga och långsik-

9 Ett: Klimatförändringar och resursbrist Antropocen föreslogs år 2000 som så signifikant att det motiverar införandet av en ny geologisk epok.

Effekter, såsom extremväder av olika Fördjupning och effekter En växande befolkning kommer att slag, översvämningar och höjda vatten. behöva 35 % mer mat redan till 2030 och Malmö och Göteborg planerar för högre Våldsamma, och oftare återkommande den typ av mat som efterfrågas alltmer, havsnivåer och nya satellitdata visar att bränder både i Europa, Australien och i takt med att befolkningens inkomster 300 miljoner människor världen över till USA skapar sakta men säkert en allt ökar, är kött, fisk samt mejeriprodukter. 2050, inte 120 miljoner som man tidigare större medvetenhet om att när detta En ökad produktion av dessa proteiner antagit, kommer att vara direkt berörda sker behövs proaktivitet inte reaktivitet. kräver en ökad produktion av djurfoder, av högre havsnivåer. Andra satellitdata Något som speciellt yngre generationer vilket i sin tur innebär ökade behov av visar, genom simuleringar, att Hima- lyfter fram. vatten och energi. layaglaciärerna som levererar vatten till 1900-talet med en snabb men i det långt över en miljard människor smälter Globalt kommer, under denna period, närmste endast en linjär uppvärmning dubbelt så snabbt som tidigare uppskat- efterfrågan på vatten att öka med 40 % ligger nu bakom oss sedan tjugo år. Vi tats. Hos oss lokalt kommer det kortsik- och på energi med 50 %. I ett rimligt har nu gått in i en ny fas markerad av en tigt att främst att handla om effekterna av scenario kommer, under de närmaste 60 exponentiell klimatpåverkan, volatili- olika former av extremväder och långsik- åren, klimatförändringarna att minska tet och allt mer ohanterliga störningar. tigt effekter av brist på vatten, livsmedel jordbruksproduktiviteten med upp till Effekter av detta ser vi nu i kölvattnet och kanske kyla. Detta då golfströmmen en tredjedel i stora delar av Afrika. Att av de sex hetaste åren som registrerats kan komma att ändra riktning. jordbruket drabbas även i Europa och i sedan 1880 i våra lufthav, i våra sjöar, vattendrag och genom minskande glaci- ärer.

10 Sverige vet vi redan. Regeringens, men Regionala tendenser Att verksamheter av olika slag antar även EU,s initiativ och krav på exempel- utmaningen att pressa sin negativa påver- En ökad medvetenhet om klimatföränd- vis Vinnova och motsvarande myndighe- kan på miljön gör att de blir mer hållbara ringar med exempelvis höga vattenflöden ter att skynda på utvecklingen mot att bli och ses, framförallt för en yngre befolk- alternativt brist på vatten ställer högre mer resilienta när det gäller kommande ning, som mer attraktiva arbetsplatser. krav på förebyggande arbeten men också livsmedelsproduktion är tecken på detta. Att ställa krav genom upphandlingar eller nya krav på räddningstjänst och kata- ingå i olika former av samverkanspro- Klimatförändringarna medför en allt strofberedskap. jekt, exempelvis utlysta av Energimyn- högre fokusering på geopolitiska dialoger Möjligheter digheten eller Vinnova, kan öka både och kommer att leda till ytterligare for- kunskaper och minska negativa effekter mer av både oenigheter och tvister. Den Medvetenhet om initiativ, så som hållbar- på både kort och lång sikt. ökande bristen på resurser ställer därmed hetsmålen, skapar en växande förhopp- allt större krav på personer i ledande ning om att individer, organisationer, Externa krav ställs på att effekterna av befattningar att antingen säkra resurser näringsliv, kommuner och regioner kan, verksamheter behöver gå långt utö- alternativt hitta nya lösningar på upp- och vill, engagera sig. ver den snäva definitionen av maximal komna problem. avkastning till exempelvis aktieägarna och en anpassning kan innebära olika former av tillväxt.

11 Hållbarhetsmålen Mål 1 Ingen fattigdom 2016 2017 2018 2019 2020 År 2015 antog FN:s Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bl.a. även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. medlemsländer Agenda Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) 6.3 6.3 5.7 2030 som inrymmer de 17 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av 0.8 0.9 0.7 0.7 Globala målen för hållbar befolkningen utveckling. Kolada har lyft Mål 2 Ingen hunger 2016 2017 2018 2019 2020 fram ett urval av nyckeltal Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt som stöd för kommuners främja ett hållbart jordbruk. genomförande av Agenda Invånare med fetma, andel (%) 13 14 15

2030 . Ekologiskt odlad åkermark, andel (%) 24 23 27 27

I tabellerna nedan används Mål 3 Hälsa och välbefinnande 2016 2017 2018 2019 2020 färgerna rött (som innebär att man tillhör de 25 % Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. sämsta), gult (mittersta 50 Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 70 69 67 %) och grönt (bland de 25 Medellivslängd kvinnor, år 84.7 84.0 83.7 83.5 % bästa) för att visa hur ett resultat ligger till jäm- Medellivslängd män, år 80.5 80.4 81.0 81.5 Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, fört med andra. För varje 52.4 54.4 53.4 andel (%) nyckeltal rangordnas alla Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/100 000 inv 2 676 2 688 2 994 3 120 kommuner/regioner efter sina resultat, och de bästa Antibiotikaförsäljning, recept/1000 inv 290.4 273.3 282.7 256.7 resultaten får grön färg, de Mål 4 God utbildning för alla 2016 2017 2018 2019 2020 sämsta får röd färg och de i Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja mitten får gul färg. Saknas livslångt lärande för alla. data på något nyckeltal Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 83 83 84 85 visas detta som vitt fält. Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 88.9 86.7 79.3 83.4 80.5

Tänk på att färgsättningen Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 85.9 79.7 visar om resultatet är bra eller dåligt i jämförelse Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 72.9 75.7 72.7 72.1 71.7 med andra. Den talar inte Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning,75.9 77.0 hemkommun,82.0 andel (%) om ifall resultatet är bra Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 29.6 30.1 30.6 31.3 eller dåligt. Marks kommun kan ha dåliga resultat jäm- Mål 5 Jämställdhet 2016 2017 2018 2019 2020 fört med andra, vilket ger Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. röd färg, trots att resultatet Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) 59 60 61 61 egentligen är bra (och vice versa). Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 26.4 25.6 29.5 28.8 29.7 När data saknas nedan kan Tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 37.8 37.6 38.3 39.1 40.1 det bero på att data ännu Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, andel (%) 76.3 76.7 77.3 76.8 inte har publicerats för det Mål 6 Rent vatten och sanitet 2016 2017 2018 2019 2020 året, att data inte samlats in det året, att kommunen Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. inte lämnat in uppgifter, att Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) 86.7 86.7 underlaget är för litet eller att data inte kan finnas. Sjöar med god ekologisk status, andel (%) 22.2 14.0 Mål 14; Hav och marina Vattendrag med god ekologisk status, andel (%) tas inte med då nyckeltal Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%) 86.7 saknas för kommuner. Mål 7 Hållbar energi för alla 2016 2017 2018 2019 2020

Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.

Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund 91 102 76 170

Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor inom det geografiska området, andel 98.7 99.3 (%)

Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv 21 21 20

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 2016 2017 2018 2019 2020

Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv 237 507 243 504 247 808

Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) 6.6 6.2 6.1

Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av bef. 1.6 1.8 2.1 2.3 2.4

Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) 82.8 83.2 83.2 82.9 12 Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 2016 2017 2018 2019 2020

Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) 41.6 57.9 70.1 77.4

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI 46 61

Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) 56.0 56.8

Mål 10 Minskad ojämlikhet 2016 2017 2018 2019 2020

Minska ojämlikheten inom och mellan länder.

Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 24 26 30

Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, vistelsetid 4- 46.4 43.4 63.3 6 år, andel (%) Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är 69 74 73 viktiga, andel (%)

Mål 11 Hållbara städer och samhällen 2016 2017 2018 2019 2020

Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Demografisk försörjningskvot 0.84 0.85 0.86 0.87

Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) 16.3 18.9 19.6 19.7

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg/inv 9.5 9.5 9.0

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg 325 360 326 240 312 540

Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). kg/inv 2.08 2.02 1.86

Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom), kg 71 100 69 800 64 610

Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion 2016 2017 2018 2019 2020

Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person 420 414 411 429

Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, 46 44 41 45 andel (%)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 30 27 30 28

Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna 2016 2017 2018 2019 2020

Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv/inv. 3.60 3.64 3.52

Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv 123 134 125 481 122 546

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) 57.0 56.5 51.9 47.5 41.3

Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området, (%) 15.1 14.5 14.8 14.7

Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv 838.8 839.0 818.5 804.6

Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald 2016 2017 2018 2019 2020

Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. Skyddad natur totalt, andel (%) 0.6 0.6 0.6 0.6

Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen 2016 2017 2018 2019 2020

Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) 21 22 26

Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv 748 664 564 676

Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) 83 83 83

Verksamhetens resultat kommun, andel (%) av skatter och statsbidrag 1.9

Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap 2016 2017 2018 2019 2020

Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Mål 1 Ingen fattigdom 2016 2017 2018 2019 2020

Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bl.a. även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet.

Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) 6.3 6.3 5.7

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av 0.8 0.9 0.7 0.7 befolkningen

Mål 2 Ingen hunger 2016 2017 2018 2019 2020

Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.

Invånare med fetma, andel (%) 13 14 15

Ekologiskt odlad åkermark, andel (%) 24 23 27 27

Mål 3 Hälsa och välbefinnande 2016 2017 2018 2019 2020

Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 70 69 67

Medellivslängd kvinnor, år 84.7 84.0 83.7 83.5

Medellivslängd män, år 80.5 80.4 81.0 81.5

Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, 52.4 54.4 53.4 andel (%)

Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/100 000 inv 2 676 2 688 2 994 3 120

Antibiotikaförsäljning, recept/1000 inv 290.4 273.3 282.7 256.7

Mål 4 God utbildning för alla 2016 2017 2018 2019 2020

Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) 83 83 84 85

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 88.9 86.7 79.3 83.4 80.5

Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 85.9 79.7

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 72.9 75.7 72.7 72.1 71.7

Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning,75.9 77.0 hemkommun,82.0 andel (%)

Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 29.6 30.1 30.6 31.3

Mål 5 Jämställdhet 2016 2017 2018 2019 2020

Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) 59 60 61 61

Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 26.4 25.6 29.5 28.8 29.7

Tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) som tas ut av män, andel av antal dagar (%) 37.8 37.6 38.3 39.1 40.1

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, andel (%) 76.3 76.7 77.3 76.8

Mål 6 Rent vatten och sanitet 2016 2017 2018 2019 2020

Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.

Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) 86.7 86.7

Sjöar med god ekologisk status, andel (%) 22.2

Vattendrag med god ekologisk status, andel (%) 14.0

Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%) 86.7

Mål 7 Hållbar energi för alla 2016 2017 2018 2019 2020

Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.

Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund 91 102 76 170

Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor inom det geografiska området, andel 98.7 99.3 (%)

Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv 21 21 20

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 2016 2017 2018 2019 2020

Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv 237 507 243 504 247 808

Invånare 16-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) 6.6 6.2 6.1

Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av bef. 1.6 1.8 2.1 2.3 2.4

Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) 82.8 83.2 83.2 82.9 Svenska utmaningar Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 2016 2017 2018 2019 2020 Hållbarhetsmålen är Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar globala och många av de industrialisering samt främja innovation. frågor som återfinns bland Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) 41.6 57.9 70.1 77.4 de 169 delmålen har olika Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI 46 61 relevans för olika regioner Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) 56.0 56.8 runt om i världen. SCB har specifikt ett antal Mål 10 Minskad ojämlikhet 2016 2017 2018 2019 2020 utmaningar och områden Minska ojämlikheten inom och mellan länder. som har större relevans Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 24 26 30 hos oss. Klimatfrågan i Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, vistelsetid 4- 46.4 43.4 63.3 sig berör oss alla och är i 6 år, andel (%) Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är centrum för att nå ett håll- 69 74 73 bart samhälle. Det gäller viktiga, andel (%) för Sveriges del inte minst Mål 11 Hållbara städer och samhällen 2016 2017 2018 2019 2020 hur vi kan fasa ur fossila Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. bränslen i våra transport- Demografisk försörjningskvot 0.84 0.85 0.86 0.87 system. Vidare hur inves- teringar görs i energisys- Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) 16.3 18.9 19.6 19.7 temet, vid byggnationer Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg/inv 9.5 9.5 9.0 och i trafiksystemet samt Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg 325 360 326 240 312 540 hur styrmedel används för att snabbare stödja Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). kg/inv 2.08 2.02 1.86 en samtida och framtida Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom), kg 71 100 69 800 64 610 omställning. Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion 2016 2017 2018 2019 2020 För de sociala målen finns Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. utmaningar gällande att förebygga psykisk ohälsa, Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person 420 414 411 429 Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, mobbing, hot och våld. 46 44 41 45 Att exempelvis minska andel (%) hot och våld hjälper till att Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 30 27 30 28 förbättra livet för de som Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna 2016 2017 2018 2019 2020 är utsatta och innebär en Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess minskad utslagning men konsekvenser. också att både arbetsplat- Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv/inv. 3.60 3.64 3.52 ser och skolor fungerar Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv 123 134 125 481 122 546 bättre. Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) 57.0 56.5 51.9 47.5 41.3 Andra frågor som är aktu- Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området, (%) 15.1 14.5 14.8 14.7 ella hanterar arbetslöshet, arbetsskador, minskad Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv 838.8 839.0 818.5 804.6 ojämlikhet, tillgång till Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald 2016 2017 2018 2019 2020 bostad, fossilfri ekonomi Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, och konsumtion med god hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. hushållning av naturre- Skyddad natur totalt, andel (%) 0.6 0.6 0.6 0.6 surser. En väl fungerande skola, vård och omsorg, Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen 2016 2017 2018 2019 2020 fungerande rättsväsende Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner samt medbestämmande är med ansvarsutkrävande på alla nivåer. andra frågor som ska ses Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) 21 22 26 som prioriterat. Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv 748 664 564 676 Arbete med att, tillsam- 83 83 83 mans med andra länder Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) och då förebygga och Verksamhetens resultat kommun, andel (%) av skatter och statsbidrag 1.9 hantera sjukdomar är en Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap 2016 2017 2018 2019 2020 fråga där Sverige har en Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar strategi, på samma sätt utveckling. som andra länder har egna strategier, för vad som kan göras nationellt men där andra länders åtgärder samtidigt är viktiga.

13 Två: Ekonomiska skiften År 2009 fanns det 6,8 miljarder människor på jorden. Av dessa tillhörde 1,8 miljarder medelklassen. 2020 var motsvarande siffror 7,7 miljarder och medelklassen hade snabbt ökat till 3,2 miljarder och 2030 beräknas befolkningen ökat till 8,3 miljarder och medelklassen till 4,9 miljarder människor.

Jordens människor blir allt fler och får och utveckling i Asien. Kinas snabba Fördjupning och effekter en betydligt bättre ekonomisk standard. återhämtning efter att covid 19 slagit ut i Under de senaste åren har handelstvis- Mer än hälften av dessa kommer att bo i princip alla produktionskedjor är impo- ter och populism grasserat. Företag har Sydostasien och en stor del är unga, med nerande. svartlistats, cyberattacker och informa- förhoppningar om att etablera en trygg Den tidigare förflyttning av produktion tionskrig genomförts. Olika former av och säker framtid för sig och sina näst- österut har delvis fått en återgång till mer ställningskrig, framförallt digitala, har kommande. lokal produktion i väst och då baserat på blivit allt tydligare och spås bli än mer Bara koncentrationen av människor och dels robotisering av olika slag och dels permanenta och fyllda med risker fram- deras förhöjda levnadsstandard kom- kopplat till kvalitetsfrågor men framfö- förallt för multinationella företag. mer att mer bestämt förskjuta de idag rallt när det gäller produktion av mindre Cyberkrigsföring, utifrån politiska motiv, drivande ekonomierna från Amerika och serier. har förflyttats till att mer handla om des- Europa till Asien och med fokus då på De lägsta minimilönerna, och efterföl- information och där målen inte längre, Sydostasien. jande produktionsled, spås förflyttas till på samma sätt som tidigare, handlat om Även om en stor del av innovation och viss del från Asien till områden i Afrika. att vinna upphandlingar kring exempel- utveckling fortsatt sker i västvärlden sker vis fysisk infrastruktur, tillförskansa sig en ännu större del av själva produktionen ekonomiska medel eller information utan och en allt högre andel av innovation i stället handla om vad som är sant. Allt för att skapa instabilitet och därigenom flytta fram positioner.

14 Edelman Trust Barometer pekar på en rikaste och de fattigaste. Världens åtta lika villkor som större företag men där allt större medvetenhet kring att kritiskt rikaste människor äger nu lika mycket producenter samtidigt kan förlora viktiga granska information, där 6 av 10 per- som den fattigaste hälften av världens delar i den egna värdekedjan (och kun- soner, i 27 länder, inte längre anser sig befolkning. skap om slutkunden). säkra på vad som är sant utan informa- Regionala tendenser Behovet av att förstå en lokal marknad tion skapar osäkerhet. blir allt viktigare som komplement till Behovet av kompetens kommer att öka Fonder och ekonomiska institutioner av massmarknadsprodukter. Framväxten av markant inom ett antal områden samti- olika slag söker investeringsprojekt, ofta effektiva logistikkedjor ökar och ger möj- digt som en stor stagnation sker inom väldigt stora, för att säkra tillgångarna ligheter för lokala producenter av varor andra på grund av covid. över tid. Inte sällan söker sig dessa medel (och tjänster) att leverera på exempelvis till komplexa infrastrukturprojekt i stora Polariseringen mellan låg och högin- en europeisk marknad på ett sätt som befolkningstäta regioner. komsttagare ökar och en medvetenhet om tidigare inte var möjligt. olika levnadsförhållanden ökar. En alltmer global ekonomi, framförallt Vidare visar undersökningar att det blir kopplat till digitaliseringen, har gjort det Möjligheter allt lättare för ett specialiserat och smalt möjligt för globala företag att utnyttja företag att hitta sin nisch. Dels för att det Ekonomiska modeller har under de lokala marknader men samtidigt överföra är lättare att nå ut till potentiella kunder senaste åren vuxit fram där verksamheter medel och resurser till helt andra aktörer, men också för att vi, globalt, blir allt fler agerar som intermediärer i en allt större utan att det gynnar den lokala ekonomin. som har behov av unik och specialiserad omfattning och som i praktiken erbjuder Exempel på detta är tjänsteföretag såsom kunskap (eller produkt eller tjänst). näringsverksamheter att, mot betalning, FaceBook, Uber och andra liknande tek- återfinnas på respektive plattform. Med nikbolag men också globala produktions- hjälp av allt bättre fungerande logistik- bolag som utnyttjar lokala produktions- flöden förväntas de ta över lokala butiker anläggningar på ett optimerat sätt under men samtidigt erbjuda en större kund- begränsad tid. marknad. Inte sällan internationell. Detta Även om en allt större del av världens gör det möjligt för producenter och kon- befolkning, procentuellt sätt, får det allt sumenter att handla med varandra och på bättre så ökar distansen mellan världens

15 Kommunens skatteintäkter Statsbidrag och utjämning till kommunen

50000 16000

45000 14000 40000 12000 35000 30000 10000 25000 8000

20000 6000 15000 4000 10000 5000 2000 0 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Mark Sverigemedel Borås Mark Sverigemedel

Kommunens skatteintäkter dividerat med antal invånare. Avser Generella statsbidrag och kommunutjämning dividerat med de preliminära intäkterna från kommunalskatten baserat på antal invånare. Förutom intäkter från kommunalskatten får även kommunens eget skatteunderlag. 2019 var skatteintäkten, per kommuner anslag från staten i form av statsbidrag och den kom- person 44 366 kr i Mark (Borås 45 730). Källa SCB. munalekonomiska utjämningen. Denna post visar storleken på dessa bidrag, de avser mer specifikt inkomstutjämning, struktur- Kommunens kostnader bidrag, införandebidrag, lss-utjämning och kommunal fastig- hetsavgift. Värdet för statsbidrag och utjämning till kommunen 70000 är nära genomsnittet med 15 221 kr per invånare. Källa SCB. 60000 Nyföretagande 50000 14,0 40000 12,0 30000 10,0 20000 8,0 10000 6,0 0 4,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Mark Sverigemedel Borås 2,0

0,0 Avser kommunens totala nettokostnader dividerat med antal 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 invånare. Nettokostnaden avser verksamhetskostnader samt Mark Sverigemedel Borås kostnader för avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Net- tokostnaden visar alltså hur stor del av verksamheten som kom- Visar antalet nya företag, inklusive kommunägda företag, per munen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag 1000 invånare i kommunen i ålder 16-64 år. Denna variabel och utjämning. Källa SCB. ger en indikation på hur entreprenörskapet ser ut. Värdet för nyföretagande är nära genomsnittet med 9,1 per 1 000 invånare, 16-64. Källa Tillväxtanalys.

Skattesats, Mark Företagsklimat, ranking 1 – 290 33,50 300 33,00 32,50 250 32,00 200 31,50 31,00 150 30,50 100 30,00

29,50 50 29,00 0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 20042005 20062007200820092010 2011201220132014 20152016201720182019 2020 Mark Sverigemedel Borås Mark Borås Under 2021 uppgick kommunalskatten i Marks kommun till Lokalt företagsklimat är en undersökning som årligen utförs 32,99 procent, vilket var den 98:e lägsta i Sverige. Rött marke- av Svenskt Näringsliv och mäter företagsklimatet i Sveriges rar Mark och blått snitt för landet. kommuner. Rankingen bygger på 18 faktorer som viktas olika. Tyngst väger företagens sammanfattande omdöme om företags- Redovisas som den sammanlagda skattesatsen som består av klimatet i kommunen. Detta står för en tredjedel av rankingen. en skattesats till kommunen och en skattesats till landstinget. År 2020 ligger Mark på plats 231 och Borås 99. Lågt resultat är Begravningsavgiften är exkluderad liksom avgifter till religiösa att eftersträva. Källa Svenskt Näringsliv. samfund. Källa SCB. 1616 Förvärvsfrekvens Utvecklig av sysselsättning (timmar)

84,0 130 Prognos/Kalkyl 82,0 125 80,0 120 78,0 115 76,0 110 74,0 105 Index, 100 = 2000 72,0

70,0 100

68,0 95 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000

Mark Sverigemedel Borås Demografiskt tryck Antal arbetade �mmar

Andel av befolkningen 20–64 år som förvärvsarbetade någon Även om befolkningsprognosernaMark Sverigemed erevideratsl Borås ned till följd av gång under året. Redovisas i procent. Källa SCB. bland annat pandemin väntas de demografiska behoven öka snabbare än sysselsättningen. Kraven på kvalitet och välfärd kommer inte att minska. Källa SCB.

Medianinkomst Arbetslöshet

350000 10,0 9,0 300000 8,0 250000 7,0

200000 6,0 5,0 150000 4,0 100000 3,0 2,0 50000 1,0 0 0,0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Mark Sverigemedel Borås Mark Sverigemedel Borås

Värdet för medianinkomst i Mark är nära genomsnittet med Procentuell andel av den registerbaserade arbetskraften, 16-64 287 347 kronor. Medianinkomst för personer som är 20 år år, som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivi- eller äldre och boende i Sverige den 31/12 uttryckt i 2019 års tetsstöd. Rött markerar Mark och blått snitt för landet. priser. Inkomstmåttet som används kallas för Sammanräknad Baseras på registerdata från Arbetsförmedlingarna och skiljer förvärvsinkomst och består av inkomst av tjänst och inkomst av sig därmed från arbetslöshetssiffrorna från SCB:s AKU. Anled- näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom lönein- ningen till att AKU-siffrorna inte redovisas beror på att dessa komster också inkomster från pension, sjukpenning och andra inte är tillgängliga på kommunnivå. Källa Arbetsförmedlingen. skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan. Källa SCB.

Antal högutbildade Andel bidragsförsörjda

30,0 18,0 16,0 25,0 14,0 20,0 12,0

15,0 10,0 8,0 10,0 6,0

5,0 4,0 2,0 0,0 0,0 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Mark Sverigemedel Borås Mark Sverigemedel Borås Andel personer med minst 3 års eftergymnasial utbildning i Andel av befolkningen, 20–64 år, som försörjs med sociala åldersgruppen 25-64 år. Värdet för andel högutbildade är nära ersättningar och bidrag. Det innefattar sjukpenning, sjuk- och genomsnittet med 18,2 %. Källa SCB. aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent. Källa SCB.

1717 Tre: Demografiska skiften Generation Z, som är födda mellan 1996 och 2010, utgör 1,8 miljarder av jordens befolkning vilket motsvarar en fjärdedel av alla människor och de kommer i allt snabbare takt att ta över den allmänna utvecklingen i framtida ekonomier genom att lyfta fram sina viljor och behov.

Genomgående för generation Z är att de mer positivt på framtiden samtidigt som Fördjupning och effekter fötts in i, och ser den digitala använd- personer i stabila ekonomier i större En mycket stor grupp unga med stor ningen som något helt självklart. De har utsträckning söker en fortsatt jämn nivå vana av sociala medier och som just nu vidare en stor medvetenhet om hållbar- för sig själva och sina barn. genomgår, med alla oss andra, ett enorm hetsfrågor. Om klimatförändringar och I Europa kommer nedgången i befolk- påtvingat distanserat liv utifrån covid och kommande brister på naturtillgångar och ningen i arbetsför ålder att vara särskilt där hela branscher går på knäna kom- råvaror vilket framförallt oroar de 60 akut. 2015 var det fyra personer i arbets- mer att sätta sina spår. Covid 19 utgör % av som faktiskt bor i områden som för ålder på en äldre person, år 2050 är inte samma risk för generation Z men kommer att drabbas av just kommande det bara två. Att attrahera arbetsföra blir det finns en diskussion om att pande- klimatförändringar. då allt viktigare på nationell, regional och min kommer att slå mot denna grupp på Länder med en åldrande befolkning har kommunal nivå. andra sätt. Nedstängda skolor, att inte större fokus på sociala trygghetsfrågor kunna umgås på ett spontant sätt med nya medan den övriga världen lyfter fram en kontakter, svårt att få introduktionsarbete starkare vilja att utvecklas mer materi- inom olika former av tjänsteföretag mm. ellt. Personer i utvecklingsländerna ser Det nya normala för denna generation kan bli en variant av det läge vi redan nu befinner oss i under vintern 2021.

18 0.3 IS

NO FI 5.4 SE 5.5 10.2 DK 1.3 ES NL 1.9 5.8 LV IR 17.3 4.9 LT BE 2.8 11.5 EN 0.6 TY LU PL 65.1 83.0 38.0 FR TJ 67.0 10.6 SL ÖS 5.5 8.9 2.1 UN SP SL 9.8 IT KR RU PO 46.9 4.1 10.3 60.4 19.4

BU 7.0 0.5 MA GR 10.7 0.9 CY

Generation Z kommer sannolikt att peka Regionala tendenser Möjligheter på nya antaganden och förväntningar Vård och omsorgsfrågor men också hur Världen står för närvarande inför demo- relaterade till samhälle, teknik, etik, och ett mer åldersvänligt, eller åldersbeja- grafiska och sociala förändringar i en privata företags roll i att tillhandahålla kande, samhälle kan utvecklas har kom- takt som utgör betydande utmaningar offentliga varor än vad tidigare gene- mit extra mycket i dagen och en medve- för både regeringar, myndigheter och rationer har gjort. Det kan handla om tenhet om dess brister blir allt tydligare. företag. Att stödja unga människor till allt från att ställa krav på ett företags att kunna arbeta på avancerade nivåer sätt att arbeta gällande syfte, hållbarhet, Internationella konflikter kan genom kommer att ha avgörande betydelse för arbetssätt, digital användning och nya befolkningsförflyttningar men också att möta dessa sociala utmaningar. Att affärsmodeller. genom uppmärksamhet i media skapa fokusera på dessa blir då av hög prioritet. osäkerhet lokalt. År 2030 beräknas världens befolkning Ökningen av den åldrande befolkningen öka med mer än en miljard och även om Unga har i alla tider ifrågasatt samtiden skapar belastning på redan trängda eko- dessa i sin tur kommer att få färre barn så men denna skepsis har ökat under det nomier. Genom att medvetet skapa förde- kommer vi alla att leva allt längre. Samt- senaste årtiondet och möjligheten att göra lar för personer som inom en snar framtid liga nationer, ner till kommunnivå, kom- sig hörd har ökat markant genom sociala går i pension, eller redan passerat denna mer att behöva än mer anpassningar för medier. Både nationellt och internatio- ålder, kan en lokal arbetsmarknad fort- att klara av dessa demografiska föränd- nellt har närmat sig styrsystem med mer sätta inneha hög kompetens och vitalitet. ringar. Tre år innan, 2027, bedöms Indien transparens och dialog jämtemot med- vara den mest folkrika nationen i världen, borgarna. Studier visar att god hälsa, goda arbets- de har redan idag en större medelklass än villkor, självständigt arbete, möjlighet att Den politiska instabiliteten gör sväng- vad hela Europa har tillsammans. påverka arbetstid och arbetsinnehåll är ningar även utanför de politiska områ- viktiga förutsättningar för arbete efter 65. Att stödja en åldrande befolkning kom- dena där media, forskning och andra De som i dagsläget tenderar att fortsätta mer att kräva större insatser och dra former av, sedan tidigare, auktoriteter arbeta högre upp i åldrarna är ofta hög- resurser från andra sektorer. I praktiken ifrågasätts. utbildade personer, personer med höga kommer, inom en relativt snar fram- Bristen på bostäder är fortsatt hög och arbetsinkomster och egenföretagare. tid, den snabbast växande segmentet av detta gäller främst för unga personer. befolkningen att vara över 65 år.

19 Statistik och grafer När det gäller att förstå samtiden är det oss till men det är samtidigt mycket vi För att skapa en jämförelse, en bench- viktigt att se in i historien. Då kan vi kan påverka. marking, har vi även, när det är rimligt, lagt in Borås kommun som referens utö- enklare, för en kort stund, se in i en nära Genom att visualisering förenklas och ver ett riksgenomsnitt även om antalet framtid och göra antaganden om den. tydliggörs förlopp. Vi har, så långt det är invånare osv skiljer sig stort. Mycket av det som lyfts fram i detta möjligt, tagit fram historiska data för att dokument kan vi, i Mark, endast förhålla se en tendensiell förändring.

Invånare Åldersfördelning 2019 – 2040

40000 kvinnor män kvinnor män 49,4% 50,6% 49,1% 50,9%

35000 0,7 % 0,4 % 90+ 1,3 % 0,8 % 6,2% 8,9% 1,3 % 0,8 % 1,6 % 1,3 % andel 80+ 85-89 andel 80+ 30000 1,7 % 1,3 % 80-84 2,0 % 1,9 % 2,2 % 2,2 % 75-59 2,5 % 2,3 % 25000 16,6% 15,6% andel 65-79 3,0 % 3,1 % 70-74 2,6 % 2,7 % andel 65-79 3,1 % 3,0 % 65-69 2,7 % 2,8 % 20000 3,0 % 3,2 % 60-64 2,6 % 2,8 % 3,2 % 3,3 % 55-59 2,9 % 3,0 % 15000 3,5 % 3,5 % 50-54 3,2 % 3,3 % 41,6% 41,4% 3,2 % 3,2 % 45-49 3,3 % 3,5 % andel 30-64 andel 30-64 10000 2,7 % 2,9 % 40-44 2,9 % 3,2 % 2,8 % 2,7 % 35-39 2,9 % 3,1 % 5000 2,7 % 2,9 % 30-34 2,8 % 3,0 % 2,8 % 3,0 % 25-29 2,4 % 2,5 % 0 13,1% 12,1% andel 19-29 2,2 % 2,8% 20-24 2,3 % 2,7% andel 19-29 2,8 % 3,1 % 15-19 2,8 % 2,9 % 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 22,4% 3,1 % 3,3 % 10-14 2,9 % 3,1 % 22,0% andel 0-18 år 2,9 % 5-9 2,9 % 3,0 % andel 0-18 år Mark Sverigemedel 3,0 % 2,5 % 2,9 % 0-4 år 2,7 % 2,9 % Invånare i Marks kommun per den 31 december. Marks kom- Per kön och åldersgrupp 2019 samt 2040. I Sverige är medelål- mun hade 31 december 2018 34 754 invånare. Antalet invånare dern 41,3 år. Medelåldern är 42,2 år för kvinnor och 40,4 år för i kommunen är det 75:e högsta i landet. Källa SCB. män (2019). I Mark är medelåldern 44 år för kvinnor och 42,1 för män. Källa VGR. Befolkningsökning Medelålder

6,0 43,5 43,0 4,0 42,5

2,0 42,0 41,5 0,0 41,0 40,5 -2,0 40,0 1968-1971 1970-1973 1972-1975 1974-1977 1976-1979 1978-1981 1980-1983 1982-1985 1984-1987 1986-1989 1988-1991 1990-1993 1992-1995 1994-1997 1996-1999 1998-2001 2000-2003 2002-2005 2004-2007 2006-2009 2008-2011 2010-2013 2012-2015 2014-2017 2016-2019 -4,0 39,5 39,0 -6,0 38,5

-8,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Mark Sverigemedel Borås Mark Sverigemedel Borås

Procentuell befolkningstillväxt i kommunen på tre års sikt. Ett Medelålder på befolkningen boende i kommunen den 31 negativt värde visar på en minskad befolkning under perioden december varje år. Källa SCB. och vice versa. Källa SCB. Befolkningsförändring Åldersgrupper

100 80 år PrognosKalkyl 65 - 79 år 50

ldersgrupp: 31 - 64 år PrognosKalkyl 50 0 - 18 år 31 - 64 år 80 år 19 - 30 år 19 - 30 år 65 - 79 år

0 - 18 år

0 0 2000 2010 2020 2030 2040 2000 2010 2020 2030 2040

Procentuell förändring 2000 – 2040 av antal invånare jämfört Andel invånare på åldersgrupp, 2020 – 2040. Källa VGR. med 2019. Antalet invånare förväntas öka till 37 000 till 2030 samt till 40 000 invånare till 2040. Källa VGR.

2020 Självskattad hälsa Tillit

76 35

74 30

72 25

70 20

68 15

66 10

64 5

62 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 2020 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 2020

Mark Sverigemedel Borås Mark Sverigemedel Borås 67 % av Markborna svarar att de, självdiagnostiserat, innehar 30 % anger att de, självrapporterat, har svårt att lita på andra i en bra eller mycket bra hälsa. Riks-snittet ligger på 72 % vilket Marks kommun och ligger på en något högre nivå än riksge- även Borås ligger på. Trenden för Mark är nedåtgående. Källa nomsnittet. Källa FHM. FHM.

Ängslan oro eller ångest Emotionellt stöd

14

50 12 45 10 40 35 8 30 25 6 20 4 15 10 2 5 0 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 2020 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 2020

Mark Sverigemedel Borås Mark Sverigemedel Borås

43 % av Markborna svarar att de, självdiagnostiserat, under 7 % anser, självdiagnostiserat, anser att de avsaknad av emo- senaste året upplevt ängslan, oro eller ångest. Detta gör att tionellt stöd i sin vardag. Borås ligger på rikssnittet om 12 %. Mark ligger på en 12 plats i att ha högst (negativt) värde. Borås Källa FHM. ligger på samma procenttal och Rikssnittet ligger på 40 % av 207 deltagande kommunerna. På motsvarande fråga om den svarande har upplevt svår ängs- lan, oro eller ångest så är svaret 7 %. Den tendensiella föränd- ringen är, i båda svarsalternativen, att fler upplever att de mår dåligt. Källa FHM.

Figur 2. Antal döda fördelad på ålder, de tre största dödsorsakerna, januari-juni 2020, kvinnor och män Antal i hushållet De vanligaste dödsorsakerna

400 Antal döda 1 person 300 2 personer

3 personer 200 4 personer

5 personer 100 6 personer

7 personer 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 0 5 10 15 20 25 30 järt- oc kärlsjukdomar, kvinnor järt- oc kärlsjukdomar, män Tumörer, kvinnor Tumörer, män Covid-19, kvinnor Covid-19, män

42,1% är ensamhushåll, 52,8 sammanboende och resterade bor Antalet döda i Sverige januari till juni 2020 fördelat på dödsor- på annat sätt. Källa SCB. sak och ålder. Källa Socialstyrelsen. Covid-19 tredje vanligaste dödsorsak Efter härt- h kärlsukdmar döda h tumörer döda dg flest kinnr h män i id- första halåret . Fi21g21ur isar ål- dersfördelningen för de tre dödsrsakerna. edelåldern för döda i härt- h kärlsukdmar ar år för kinnr h år för män. För persner sm a- led i aner ar medelåldern år för kinnr h år för män. För döds- fall i id- ar medelåldern år för kinnr h år för män. edelål- dern bland de sm hade id- sm underliggande dödsrsak ar a år högre än bland dem sm dött a andra dödsrsaker.

Förlrade lenadsår är ett mått sm förutm antalet sm dött till föld a en iss dödsrsak kså tar hänsn till åldern id dödsfallet. måttet ges större ikt id dödsfall sm sker id ngre åldrar. et beräknas genm att summera den återstå- ende medellislängden id den ålder de persner sm alidit a en iss dödsr- sak hade . en återstående medellislängden id en iss ålder är aldrig nll h den beräknas för kinnr h män för are år. r ar till eempel den återstående medellislängden år för en -årig man h år för en - årig kinna.

Källa: preliminär statistik dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Fyra: Accelererande urbanisering Unga vuxna vill i allmänhet bo i städer. De söker utbudet och ser att de lättare kan nå sina mål genom studier, arbete, intressen och sociala kontakter.

I Sverige är mindre än 3 % av landy- näringsliv. Detta innebär att de är mer med hög utbildning, har en större benä- tan bebyggd och våra städer, samhällen produktiva än andra ekonomiska struk- genhet att oftare flytta till nya platser, och byar omgärdas normalt av olika turer genom att locka till sig entreprenö- även över landsgränser, vilket globala former av odlingslandskap. Stad utgör rer som där kan dela kunskap, idéer och företag, andra motsvarande aktörer och ekonomiska motorer för det omgivande utveckla nya intäktsområden. städer är medvetna om. De marknadsför samhället och står för en betydande del aktivt sig själva och platsen på ett proak- Fördjupning och effekter av utvecklingen på alla fronter. Statistik tivt sätt. visar att brist på städer eller tätorter inne- Globalt sker den största stadsutveckling, När man pratar om att urbaniseringen är bär en stagnation i ekonomisk utveck- 90 %, idag i Afrika och Asien. Hur städer på stark frammarsch i Sverige i relation ling. utvecklas bestäms av kollektiva åtgärder till andra länder så finns det en brasklapp från främst myndigheter och näringsliv Genom att utnyttja skalfördelar har gällande att det är svårt att jämföra olika och till viss del av dess invånarna genom städer och tätorter förmågan att uppnå länder med varandra eftersom man ser exempelvis medborgardialoger. mer än summan av sina delar vilket ger på begreppet stad på olika sätt i olika mervärde för både dess invånare och Städer har, som funktion, blivit allt mer länder. Oavsett detta så visar statistiken dynamiska genom en allt större medve- på att varje vecka flyttar 1,5 miljoner tenhet om invånarnas behov. Invånare, människor in till städer i världen, vilket i sin tur ställer krav på att utveckla den lokala infrastrukturen, tjänster, skapande av arbetstillfällen samt att ta hand om tillhörande hållbarhetsfrågor.

22 Även om det kan vara lättare att hitta Regionala tendenser När det gäller personer som har möj- ett arbete i en stad kan det ibland vara lighet att arbeta på distans så har covid En generell tendens under många år har problematiskt. Både internationellt men 19 medvetandegjort att kravet på att varit viljan till att flytta till tätorter. Covid även i Sverige ökar gruppen som får infinna sig på en arbetsplats inte längre har dock visat på möjligheten att kunna projektanställning, gig-jobb eller rent är ett måste i lika hög grad som tidigare. arbeta på distans och en trolig utveckling av förpassas till tiggeri till slumpmäs- Distansarbete kan komma att bli en mer är att detta, till viss del, kommer att vara siga intäkter. Resultatet blir en situa- naturlig del på en framtida arbetsmark- bestående. tion med personer som hamnar i olika nad vilket skapar attraktion för att bosätta former av utanförskap där det som är Möjligheter sig utanför etablerade stadsmiljöer. gemensamt är att de saknar yrkesidenti- Att kunna minimera restiden till befolk- tet och anställningstrygghet samt saknar ningstäta områden ses som ett viktigt förmåner såsom sjukförsäkring, semes- verktyg för att utveckla både arbetsmark- ter och betald pension vilket ofta skapar naden men också landsbygd. Ett sätt att en känsla av osäkerhet inför framtiden. öka attraktiviteten för personer man vill Denna gruppering kan komma att öka i ska flytta in till kommunen kan vara att takt med att det blir svårare att ta sig in skapa lockande boendemiljöer. på en arbetsmarknad men också på grund av omställningar inom hela branscher samt hur dessa anställer.

23 18000

Tätorter och folkmängd Befolkningsförändring i utvalda tätorter

Invånare Andel av befolk. Andel av areal 16000 Berghem 374 1,10% 0,10% Björketorp 555 1,60% 0,10% Eskilsby och Snugga 0 0,00% 0,00% Flygsnäs och Hägnen 207 0,60% 0,10% Fritsla 2 458 7,10% 0,30% Horred 1 271 3,70% 0,20% Hyssna 713 2,00% 0,20% 14000 Kinna 15 405 44,30% 2,10% Rydal 430 1,20% 0,10% Sätila 1 186 3,40% 0,20% Torestorp 409 1,20% 0,10% Ubbhult norra 200 0,60% 0,10% Öxabäck 339 1,00% 0,10% 12000 Befolkning folkbokförd i respektive tätort. Sedan 1960 definie- ras SCB tätorter som områden med sammanhängande bebyg- gelse och en befolkning på minst 200 invånare. Bland tätorterna ingår därmed allt från de största städerna till små orter med endast 200 invånare. 10000

Folkmängd, antal personer boende i/utanför tätort; nationen

12000000

10000000 8000 8000000

6000000

4000000

2000000 6000

0 1800 1825 1850 1875 1900 1925 1950 1975 2000 2018

I tätort Utanför tätort

I Sverige bor totalt 87,4 % i tätort och 12,6 % utanför. Källa SCB. 4000

Folkmängd, antal personer boende i/utanför tätort; Mark

25000

2000 20000

15000

10000 0 1970 1980 1990 2000 2010 2019 5000 Berghem Björketorp Fritsla Hyssna Kinna/Skene Rydal 0 I tätort Utanför tätort Sätila Torestorp Öxabäck

67,7 % bor i tätort och 32,2 bor på landsbygd. Källa SCB. Befolkning under perioden 1970 - 2019. Källa SCB. I hela Sverige används 2,9 % av marken till bebyggelse. 69,1 % Ett hus i Mark kostade 2019 i snitt i Mark 2 101 000 (250 sålda är skog, 7,5 % jordbruksmark och 20,6 % är övrig mark (2015). hus). I Borås 2 868 000 (511 sålda hus) och i snitt i Sverige I Mark är motsvarande siffror 5,8 % bebyggelse, 70,0% skog, kostade ett hus 3 040 000 kr. Källa för diagram SCB. 14,3% jordbruksmark samt 9,9% övrig mark. Källa SCB.

2424 Kommunens kvalitet i korthet Barn och unga 2017 2018 2019 2020 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovi- Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, lägeskommun, antal 5.0 4.8 4.5 sar och jämför resultat inom områden som är av Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 149 739 154 125 155 018 stort intresse för invånarna. Det är i huvudsak Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för 74 73 61 den politiska ledningens underlag och verktyg ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, för att styra och bidra till en demokratisk dialog Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel 87.3 87.5 85.3 84.2 (%) med medborgarna. Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel 78.4 77.1 81.8 78.9 (%) Resultaten har ambitionen att i ett övergripande Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 86.7 79.3 83.4 80.5 perspektiv beskriva kommunens kvalitet och Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%) 58.5 effektivitet i jämförelse med andra kommuner. KKiK ger inte svaret på allt, men det ger en Elever i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, 88.2 90.1 94.2 90.6 andel (%) bra lägesbild av kommunen som, inte minst för Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev 99 229 102 110 105 715 ledande förtroendevalda, kan utgöra grund för Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) 74.7 71.3 70.5 69.4 den egna styrningen av kommunen, och i dialog med medborgarna samt för utveckling. Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 75.7 72.7 72.1 71.7 I tabellen används färgerna rött (som innebär Gymnasieelever med ogiltig frånvaro, kommunala skolor, andel (%) 2.5 4.4 4.5 att man tillhör de 25 % sämsta), gult (mittersta Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 127 386 136 375 139 790

50 %) och grönt (bland de 25 % bästa) för att Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 inv 43.3 32.2 48.5 visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra 0-18 år kommuner. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 31 29 27 Elever i musik- eller kulturskola, 6-15 år, andel (%) Tänk på att färgsättningen visar om resultatet är bra eller dåligt i jämförelse med andra. Den talar inte om ifall resultatet är bra eller dåligt. Stöd och omsorg Marks kommun kan ha dåliga resultat jämfört 2017 2018 2019 2020 Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - förbättrad situation, 75 82 med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet andel (%) egentligen är bra (och vice versa). Ej återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter 71 74 70 79 avslutat försörjningsstöd, andel (%) När data saknas kan det bero på att data ännu Väntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom 20 9 6 5 försörjningsstöd, medelvärde inte har publicerats för det året, att data inte Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 3 373 3 474 3 549 samlats in det året, att kommunen inte lämnat in Väntetid i antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum 16 58 uppgifter, att underlaget är för litet eller att data avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde inte finns. Brukarbedömning boende LSS totalt - Brukaren trivs alltid hemma 74 69 Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om 74 73 saker som är viktiga, andel (%) Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl7 763 SFB, kr/inv8 167 8 506

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet 62 49 42 34 inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 19 18 20 19 14 dagar, medelvärde Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 68

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 81 82 88 95

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 94 95 94 94

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+ 228 812 235 742 243 103

Samhälle och miljö 2017 2018 2019 2020 Andel som får svar på e-post inom en dag, (%) 69 73 72 84

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar 33 35 50 40 på en enkel fråga, (%) Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 85 89 93 85

Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat26 arbeta eller23 studera, andel24 (%)

Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, 26 30 36 andel (%) Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar),41 andel (%)41 27

Pendling till och från kommunen Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI 46 61 Handläggningstid (median) från när ansökan betraktas som fullständig till • Pendlar in i kommunen: 2 649 personer. beslut för bygglov för nybyggnad av en- och tvåbostadshus, antal dagar • Pendlar ut från kommunen: 7498 personer. Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person 414 411 429 • Bor och arbetar i kommunen: 9 692 perso- Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) 56.5 51.9 47.5 41.3

ner. Samtliga data är från 2018. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 27 30 28

2525 Fem: Teknikutveckling Teknikutvecklingen har i sig varit den enskilt största förändringsmotorn under de senaste århundradena och nu slår en fortsatt digitalisering allt snabbare in i våra hem och på våra arbetsplatser.

Teknikutvecklingen har i sig varit den av tidigare erfarenheter och allt säkrare därigenom än svårare att ta sig in på en enskilt största förändringsmotorn under implementeras in i nya. allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Nya de senaste århundradena och nu slår en former av jobb kommer att tillkomma Digitaliseringen ger oss enorma möjlig- fortsatt digitalisering allt snabbare in i men dessa kommer med största sannolik- heter men gör oss också utsatta. Unga våra hem och på våra arbetsplatser. het att ställa högre krav på utförarna. människor närmar sig nu tekniken på ett Elektrifieringen av våra samhällen ska, annat sätt än tidigare generationer. För Fördjupning och effekter sedan tidigare, ses som den enskilt dem är teknik inte bara ett verktyg. De En digital klyfta uppstår mellan de viktigaste innovationen för att förflytta använder sig av teknik som en form av som har råd med internet och som har mänskligheten bort från både sjukdom naturligt och självklart språk eller media. IT-kompetens och de som inte har det. och fattigdom. En enkel glödlampa ger Så snarare än att jämföra vad tekni- Inom Sverige är det främst äldre samt ljus till läxläsning och värme till att koka ken kan hjälpa dem att uppnå i strikta personer med funktionsnedsättning och vatten utan att skicka kolpartiklar runt i produktivitetsmässiga förhållanden är med utländsk bakgrund som står utanför luften. deras förhållande med teknik kvalitativt det digitala samhället. I fattigare länder annorlunda vilket kommer att förändra Till skillnad från andra perioder med kan det vara personer med låg inkomst, det mesta av vad vi ser som digitalt under betydande omvälvningar såsom jord- marginaliserade, bor på landet osv som de närmaste kommande åren. bruks- eller industrirevolutionerna har har sämst tillgång till digital teknik. den digitala revolutionen inga gränser 85 miljoner jobb förväntas ha automa- Vidare sker det idag ett skifte kopplat till vad vi vet då den appliceras i allt snabb- tiserats inom de närmaste fem åren och, sociala medier. Detta är också en bety- are takt på samtliga existerande bran- globalt, så står 30 % av gruppen unga dande förändring från det förflutna där scher och ger samtidigt upphov till nya. vuxna faktiskt utan tillgång till att med- vi endast var interagerade genom ana- Den kan, i allt snabbare takt, ta lärdom verka i den digitala utvecklingen och har

26 loga kontakter och i stort sätt bara med intresserade av men begrepp 3D-printing, En ökad digitalisering gör det enklare i personer vi kände sedan tidigare. Idag digital tvilling är motsvarande termer framtiden till att exempelvis genomföra närmar vi oss en ny typ social struktur av som produktutvecklare fördjupar sig i för vård och skapa trygghet på distans. interaktion och förmedling av egna, eller att producera säkrare, billigare och mer Möjligheter andras tankar och påståenden. Plattfor- anpassat till sina kunder. mar utvecklas kontinuerligt vidare och Framsteg inom semantiska motorer och Regionala tendenser en omformning av relationer sker där kognitiv beräkning gör det möjligt för människor interagerar med varandra, Effektivisering av repetitiva processer maskiner att ”tänka” för sig själva, tolka direkt med datorer och till och med med kommer i allt högre utsträckning att digi- och lära sig snarare än att följa proto- sig själva. taliseras. Rådgivande programvaror, utan koll vilket lyfter fram ett behov av ett beslutanderätt, kommer att prövas allt kritiskt tänkande när det gäller använd- Dessa nya tekniker skapar också enorma mer och utvecklas för att underlätta vid ning av exempelvis artificiell intelligens. datamängder. Den totala dataproduk- beslutshantering. Användningen av denna teknik kan sam- tionen har blivit 44 gånger större 2020 tidigt vara av stor hjälp när det gäller att än den var för bara tio år sedan och Sedan tidigare etablerade tryckta tid- ta komplexa beslut inom sjukvård. förväntas omfatta fyra gånger så mycket ningar har börjat finna sina roller i den data redan till år 2025. Dessa enorma digitala världen men samtidigt växer datamängd kräver smartare tillväga- alternativa informationskanaler upp som gångssätt för att överhuvudtaget kunna mycket snabbt kan påverka omvärlden. användas. Big data, datamining och kommande Internet of Things är exem- pel på områden som tjänstesamhället är

27 Pandemi och teknik Faktorer som påverkar IT-budgetar Pandemin har ändrat våra vanor att använda teknik radikalt. Säkerhetsincidenter

• På mindre än två månader har, på marknader där lock-down Efterlevnad av regelverk genomförts pga pandemin, användningen av digital teknik Ökad omsättning bedöms hoppat fram fem år. Anställningökning • Vissa respondenter svarade i en undersökning att deras före- tag antog förändringar 20 till 25 gånger snabbare på grund Covid 19 support / distansarbete av pandemin. Covid 19 och organisatoriska förändringar • I en undersökning angav 85 % av personer i ledande befatt- IT-säkerhet ningar att de förväntar sig att fler ska arbeta på distans efter IT-priotiterade projekt pandemin. Som ett resultat har efterfrågan på hårdvara som Uppdatering av hårdvara bärbara datorer och andra kontorsprodukter ökat. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% • 97% av tillfrågade noterade att deras organisationer upplev- de störningar på grund av Covid-19. 73 % av dessa planerar Utgifterna för teknik förväntas växa ännu mer i framtiden. Vi förändringar gällande upphandling. kan tillskriva detta den snabba utvecklingen av ny teknik och det medfödda behovet av individer och företag att hålla jämna • Från april 2020 till oktober 2020 rapporterades att Microsoft steg med det nya. Teams växte med 50 % på grund av den ökade användningen och Zoom ökade med 345 %. Nya tekniker som 5G-nätverk, AI, IoT och augmented reality Källor: Deloitte och McKinsey. är också redo att förändra det övergripande affärslandskapet. Källa: Spiceworks Ziff Davis.

Sociala mediers utveckling IOT – Internet of Things IoT kopplar ihop olika datorenheter och förväntas dominera Facebook mycket av det dagliga livet för både organisationer och privat- 2 miljarder YouTube personer inom en snar framtid. De globala IoT-investeringarna sjönk under 2020 till stor del på grund av Covid-19 men för- 1,5 miljarder väntas återgå till tvåsiffrig tillväxt 2021 (11,3%). atsapp De industrier som använder IoT-enheter idag är 1 miljard Instagram eCat • Företag och tillverkning (40,2% av företagen) Tumblr 500 miljoner TikTok Reddit • Sjukvård (30,3%) Twi�er Pinterest • Detaljhandel (8,3%) Snapcat MySpace 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 • Säkerhet (7,7%) • Transport (4,1%). Olika åldersgrupper använder digitala medier på olika sätt. Det beräknades finnas 26,66 miljarder IoT-enheter 2019 och • 4,08 miljarder aktiva användare av sociala medier gör det via motsvarande siffra 2025 förväntas överstiga 75 miljarder år mobilen. (Statista, 2020) 2025. • Antalet internetanvändare på jorden var, per oktober 2020, Källor: Forbes, IDC och Intel. 4,7 miljarder användare vilket motsvarade 59 % av jordens totala befolkning. (Statista). Cybersäkerheten behöver utvecklas • Den genomsnittliga tiden som internetanvändare spenderar En cyberattack kan vara det som skadar en organisation mest på sociala medier per dag är 144 minuter. och mer än 90 000 webbplatser hackas dagligen. • Inlägg med foton mer än dubblerar engagemanget jämfört med inlägg utan bilder och infographics mer än tre dubblar, • WordPress är det mest hackade CMS, där 83 % av de kom- och lägger man till visuellt innehåll ökas möjligheten till prometterade webbplatserna finns på deras plattform. delning med 40 gånger. • 31 % av tillfrågade företag har utsatts. Källor; HubSpot, Statista och TNW. • I genomsnitt blockeras 24 000 skadliga mobilappar per dag. • Ett företag blir offer för en ransomwareattack var 14: e sekund. • I snitt kostar en cyberattack en organisation, oavsett storlek, En miljon människor i genomsnitt 1 600 000 SEK. ansluter sig för första gången Källor: CNBC, Cybersecurity Ventures, HostingFacts samt någonsin till internet per dag. Symantec.

2828 Nya teknologier på frammarch Nya sätt att producera gör det också lättare för helt nya spelare att komma in på etablerade marknader. Branschförskjutningar på samma sätt som att använda allt effektivare globala distribu- tionskedjor skapar helt nya möjligheter för distruptiv utveck- ling.

Urbanisering Teknikutveckling • Virtuella (digitala) patienter som ersätter människor där simuleringar gör kliniska prövningar både snabbare, säk- rare och enklare. • Digital medicin där appar kontinuerligt både diagnostiserar och hjälper till att behandla oss. • Spatial Computing handlar om hur datorer kan arbeta i Systeminnovation hjälper oss förstå rumsliga miljöer och blir en naturlig efterföljare till virtu- Begreppet systeinnovation har kommit att användas ell- och augmented reality. alltmer och handlar om att komplexa system inte endast • Batteridrivna flygplansom möjliggör flygresor utan tillhör ett sakområde. Vinnova (Sveriges innovations- utsläpp. myndighet) beskriver att för att lyckas bygga ett hållbart samhälle behöver akademi, näringsliv, offentlig sektor • Quantumdatorer som tillsammans med bättre sensorer kan och civilsamhälle arbeta tillsammans mot gemensamma förutspå exempelvis väder bättre. mål. Dessutom är både utmaningar och många av de vär- • Cement med lägre kolhalt där idag 4 miljarder ton cement dekedjor som behöver förändras, globala. Vår förmåga att producerade varje år och som släpper ut enorma mängder bidra till lösningar på dessa utmaningar är helt avgörande växthusgaser när den stelnar. Att minska på detta innebär för vår framtid som konkurrenskraftig kunskapsnation, stora miljövinster i jakten på en hållbarare planet. Grön för vårt näringsliv och för vår välfärd. Forsknings- och vätgasproduktion som omvandlar oanvänd vind och solen- innovationspolitiken har en avgörande roll för Sveriges ergi till energiceller till perioder där den behövs bättre. möjligheter att nå målen på kort och lång sikt. • Syntetisk biologi där förmågan att skriva människans egna Systeminnovation innebär att arbete över gränser med genomen kommer att göra det möjligt att bota genetiska samma problem men med olika erfarenhetsbakgrunder. sjukdomar. I det vetenskapliga fältet handlar det om att utgå från olika vetenskapliga fält för att lösa ett problem och inom • Offsite-utvecklingvilket innebär att industriell produktion näringsliv eller myndigheter kan det handla om att arbeta inte längre behöver ske i samma utsträckning i fabriker. utifrån olika förvaltningar men med samma mål att lösa ett komplext problem. Många av de 17 globala målen i Agenda 2030 kräver ett sådant tänkande på samma sätt som många av de frågor som återfinns i en mindre verk- samhet. Att medvetet arbeta med dessa, både utifrån megatrender och senare med hotbilder kan bli möjliggörare för kom- Bästa användningsfall för 5G-teknik mande både spännande och utvecklande arbeten. Uppkopplade bilar

Maskinstyrning Frågeställningar vid digital transformation

• Innovation: Tillför produkten är adekvat värde? Mediaöverföring • Produktion: Finns det tillräckligt kunnande för att ta fram produkten? Videoövervakning • Efterfrågan: Är efterfrågan tillräcklig för att upprätt- Rörelsedetektion hålla en kommersiellt hållbar produkt? • Standarder: Finns det marknadsstandarder? 70 72 74 76 78 80 82 84 • Värde: Finns det tillräcklig konvergens för produkten Samtidigt som 5G knappt släppts på marknaden finns det på etablerad eller ny marknad? många tjänsteleverantörer som redan testar det. Tekniken för- väntas vara 100 gånger snabbare än 4G tech och kommer att • Kodifiering: Finns det tydliga rättsliga ramar som kunna stödja miljontals enheter per kvadratkilometer vilket kan användas? öppnar upp för helt nya användningsområden. Idag anser de • Infrastruktur: Finns det en kompletterande infrastruk- flesta att rörelsedetektion, mediaöverföring samt maskinstyr- tur för att nå etablerad (eller ny) marknad? ning är de troligaste initiala användingsområdena. Källa Nokia.

2929 Hotbilder Vi står mitt uppe i en pandemi och vi måste kontinuerligt anpassa våra verksamheter efter yttre omständigheter.

Bland unga vuxna, i Sverige, som har hantera densamma, har under de senaste kan leda till problem såsom sämre hälsa, svårt att komma in på arbetsmarknaden åren vuxit sig allt starkare som det lägre delaktighet, mer otrygghet och fler återfinns främst unga med låg utbild- största hotet mot mänskligheten och en konflikter. ningsbakgrund och utlandsfödda (gäller allt större medvetenhet om denna har på Ur globalt perspektiv är det de mest inom Sverige). samma sätt tvingat beslutsfattare till att ta utsatta i världens fattigaste länder som allt mer konsekventa beslut. De största sannolikheterna för det kom- drabbas hårdast av pandemin. FN:s rap- mande tio åren gällande hotbilder mot Fördjupning och effekter port om Agenda 2030, The Sustainable våra samhällen är att klimatåtgärder Development Goals Report 2020, visar Folkhälsomyndigheten samt SCB har misslyckas, återkommande extremväder, att antalet människor som lever i extrem genomfört studier om pandemins förvän- miljökatastrofer men också effekterna fattigdom förväntas öka för första gången tade effekter på olika samhällsgrupper i av digitala maktkoncentrationer, digital sedan år 1998. FN förutser även en Sverige och de grupper som de identi- ojämlikhet samt bristande cybersäkerhet. mycket stor ökning av global arbetslös- fierar att fara mest illa är personer som het – den största ökningen sedan andra Bland de största riskerna det kommande redan innan pandemin befann sig i någon världskriget. Skolstängningar har påver- decenniet är infektionssjukdomar följt form av utsatthet. Dessa är: personer med kat så mycket som 90 % av alla världens av misslyckande med klimatåtgärder och funktionsnedsättning, utlandsfödda, barn skolbarn. Många barn i världens fattiga andra miljörisker; liksom användande av till personer i någon form av utsatthet, länder har inte möjlighet att ta del av massförstörelsevapen, försörjningskriser, och personer med psykisk ohälsa. digital undervisning. Diskriminering och ekonomiska skuldkriser samt att IT-infra- Att vissa får sämre levnadsvillkor kan på stigmatisering av utsatta grupper befaras strukturen havererar. sikt leda till en större ojämlikhet i sam- förstärkas av pandemin. Klimatförändringen, och framförallt ett hället. Ojämlikheter i samhället är en hot- globalt misslyckande av att inte kunna bild mot socialt hållbara samhällen - och

30 Ekonomiska oro mellan stormakter Extrema värmeböljor

Ekosystem faller samman

Recession i en stor ekonomi Okontrollerad bränder

Förlust av förtroende för media Hälsa påverkas av föroreningar

Kommer en hotbild att öka under inne- varande år relaterat mot föregående år? Allmän ilska mot eliter Personer i ledande ställning runt om i Ojämlikhet (inom länder) världen tillfrågas vad de tror om sanno- likheten för att olika hot inträffar. Grönt markerar miljöfrågor. Auktoritärt ledarskap Civil oro (inklusive strejker & upplopp)

Fientlighet mot minoriteter Riskanalyser är i allmänhet mycket Möjligheter Misslyckande säkerhetsallianser hypotetiska. Man definierar sannolikhe- Världens medborgare vet nu, genom Kriminell användning av kryptovalutor ten för att en hotbild ska kunna inträffa covid, att det rent politiskt går att samt lägger till en gradering av vilken genomföra omfattande förändringar effekt den kan åstadkomma. För att han- som på mycket kort tid resulterar i att tera risken kan man förbereda sig genom Misslyckad hantering av klimatet nå komplexa mål. Om effekterna är att delegera ansvar, tillsätta resurser eller Korrupt ledarskap tillräckliga kan man till och med på genom försäkringar hantera kommande Arbetsförluster på grund av teknik personlig nivå stå ut med priset på för- genomslag. Detta gäller dels risker som ändringarna. på olika sätt går att förutspå samt risker Globala försörjningskedjor söndrar som man kan påverka. På lokal nivå kan en analys av etablerat Militära handlingar näringsliv, omvärldens behov och prio- På kort sikt slår en katastrof hårt både riterade områden på regional, nationellt psykologisk och socialt mot de drabbade Höga nivåer av ungdomsarbetslöshet och internationell nivå ge en fingervis- och deras anhöriga. De hotar också att ning om vilka de prioriterade utveck- Valutakriser slå hårt ekonomiskt och kan orsaka att lingsområdena bör vara. Dessa kan, i Ekonomiska marknadskollapser ekonomiska marknader slås sönder, jobb sin tur, attrahera fortsatt utveckling och och samarbeten försvinner och utveck- tillväxt av existerande verksamheter ling stagnerar eller rent av stannar upp men också generera helt nya former helt. Katastrofer kan också få effekter av nätverk, verksamheter och attrahera långt utanför själva epicentrum genom 0 % 30 60 spetskompetens. att skapa social oro, politisk instabilitet och geopolitiska störningar.

31 32 Personliga behov Andra områden som inverkar på våra liv och som vi har liten påverkansmöjlighet kring handlar om lagar, förordningar, bestämmelser, politik och olika former av prioriteringar inom en mängd olika områden.

På individnivån handlar det, för en per- Våra strävansmål har sett likadana ut Att uppleva att man har en form av son med stabilt arbete och fungerande under årtusenden och de kommer att se egenmakt till att på ett rimligt säkert sätt ekonomi, om att få livspussel att fungera. likadana ut framgent. Maslow beskriver och med en lagom form av utmaningar det genom sin behovspyramid där vi, stärker. För andra grupper, som faller utanför oavsett vem vi är, söker samma saker och denna norm, brottas man snarare med att vi kan inte, som Maslow beskriver det, ta uppnå god hälsa, få framtidstro, att bli steg uppåt i pyramiden utan att vara klara inkluderade i samhället och att få sin röst med ett tidigare. hörd. Själv- I Sverige lyfter vi ofta de positiva vär- förverkli- Att etablera en känsla av trygghet och dena av att ha tillgång till samt att aktivt gande över tid kunna uppnå egna mål. För det vistas i naturen. Vi har på ett liknande omgivande samhället handlar det om att Behov av sätt ofta någon form av vördnad för det uppska�ning dessa mål inte är negativa vare sig för vi upplever som genuint. Det kan handla personen i fråga eller för omgivningen. om hantverk, historiska platser eller en Sociala behov Det som megatrender, hotbilder och känsla som vi upplever i någon form av andra stora skeenden inte fångar upp sammanhang. Många av oss har också är våran strävan efter just dessa mål. ett stort behov av att uppleva det som är Trygghetsbehov Mycket av det som trenderna visar blir lite nytt på samma sätt som vi vill känna till verktyg för att nå dessa mål men trygghet i det repetitiva. långt ifrån allt. Fysiologiska behov

33 Konvergens: Branscher som tidigare varit separerade från varandra går sam- man och blir till en. Medelklass: Skiftande definierad soci- oekonomisk socialgrupp, som utgör ett mellanskikt i samhället. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med naturresur- ser för människor och andra organismer, utan att skada naturliga system. Omvärldsanalys: Innebär en verksam- het som ytterst syftar till att utreda och undersöka externa processer för att skapa beslutsunderlag och situationsöverblick. Omvärldsbevakning: Aktivitet för att införskaffa underrättelser om omvärlden i syfte att positionera organisationen, dess Ordlista produkter och tjänster. Nedan ordlista tar upp begrepp som förekommer i detta dokument. Prekariat: En grupp i samhället som lever i ett tillstånd utan förutsägbarhet 3D-printing: En additiv tillverkningstek- Ekonomisk hållbarhet handlar om att och säkerheter, vilket påverkar materi- nik där tredimensionella föremål byggs motverka fattigdom, och att alla ska ha ell och psykiskt välmående på grund av upp lager på lager. råd att tillgodose sina grundläggande osäkra anställningsförhållanden. behov i relation till jordklotets ändliga Agenda 2030: I Sverige har alla minist- Ransomware: Utpressningsprogram, resurser. rar i regeringen ett ansvar för genomför- utpressningsvirus eller gisslanprogram. andet (se vidare Globala målen). Evidensbaserad: Tillämpning av en Riskanalys: Sannolikheten respektive enhetlig bevisstandard. Agilt: Snabb utvecklingsmetod med täta effekt av en risk graderas och multiplice- återkommande visualiseringar av möjlig- FoU: Forskning och utveckling. ras för att få fram ett värde för priori- heter och effekter. tering av sagda risk relaterat mot andra Generation Z: (eller Gen Z) är en risker. Antropocen: Den tid då människans benämning på personer som växt upp verksamhet globalt har påverkat jordens efter millennieskiftet, ibland preciserat Resilient: Förmågan att återhämta sig klimat och ekosystem och som för all som personer födda mellan 1996 och eller motstå störningar. framtid kommer att ha lämnat efter sig 2010. Social hållbarhet handlar om att sträva spår på vårt jordklot. Geopolitik: Vetenskaplig disciplin, där mot ett samhälle där grundläggande Big data: Digitalt lagrad information av politik, historia och sociologi analyseras mänskliga rättigheter uppfylls. sådan storlek att det är svårt att bearbeta med referens till geografi. Systeminnovation: Gränsöverskridande den med traditionella databasmetoder. Gig: Begreppet kommer från musik- vetenskaplig samverkan för att nå utsatta Benchmarking: Utvärdering av sin egna branschen, där musiker oftast saknar fast mål. verksamhet kvantitativt eller kvalitativt anställning och istället får ta ett jobb i Tätort: Sammanhängande bebyggelse i förhållande till dem som man uppfattar taget, vilket kallas gig. med minst 200 invånare. beter sig bäst inom verksamhetsområdet. Gigekonomi: Syftar ofta till att beskriva Unga vuxna: Definition på personer i Brasklapp: Förbehåll avgivet som för- en rad företag vars affärsmodell går ut på åldersspannet 16 till 27 år. siktighetsåtgärd och då gärna hemligt. att anlita folk på uppdragsbasis med obe- fintliga eller osäkra anställningar. Urbanisering: Procentuell folkförflytt- Datamining: Metoder för att söka efter ning från landsbygd till stadsområden. mönster, samband och trender i stora Globala målen är en del av Agenda 2030 Förenta nationerna rekommenderar en datamängder. för hållbar utveckling och 17 globala definition av stad som ett stadsområde målen för hållbar utveckling har antagits Demografi: Vetenskapen om befolk- med minst 20 000 invånare. av FN:s generalförsamling. ningsfördelning, storlek och samman- VGR: Västra Götalandsregionen vilka sättning och kan avse ålder, kön, yrke, Glokalisering: Betecknar kombina- kommer att byta namn till Region Västra inkomst, religion, etnicitet, intressen, tionen, samvaron, av globalisering och Götaland 1 januari 2023. utbildning, civilstånd etc. lokalkulturella yttringar i en produkt eller artefakt. Volatilitet: Stora svängningar på en Digital tvilling: Kopia i datormiljö av finansmarknad. något som finns i verkligheten och där- IoT: Internet of Things är föremål med med kan simuleras i exempelvis realtid. inbyggd internetuppkoppling vilket gör att de kan utbyta data över nätet. Distruptiv innovation är en uppfinning som förändrar ett befintligt marknads- Intermediär: Mellanhand. och värdenätverk. 34 35 MARKS KOMMUN Postadress: Marks kommun, 511 80 Kinna Besöksadress: Boråsvägen 40, 511 54 Kinna Telefon: 0320 21 70 00 E-post: [email protected]

36