Landsbygds- Utveckling I Strandnära Lägen

LIS

Landsbygds- utveckling i strandnära lägen

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNINGSHANDLING

KAPITEL 1 - Koncept översiktsplan 2102-10-08 sid 1 (50)

Innehåll

1. Inledning...... 3 Bakgrund...... 3 Uppdrag...... 3 Underlag...... 3 Organisation och tidplan...... 3 2. Förutsättningar...... 4 Marks kommun...... 4 LIS...... 4 Övriga förutsättningar...... 7 Påverkandefaktorer...... 7 3. Förslag...... 12 Urvalsprocess...... 12 Kriterier för urval...... 12 Generella regler och rekommendationer...... 12 LIS 03 Hanatorp - Krok - Haby...... 14 LIS 05 Hyssna – Stjärnhult – Flybacka...... 17 LIS 06 Sjödal...... 20 LIS 07 Sätila...... 21 LIS 08 Dyrenäs...... 23 LIS 09 Torestorp...... 25 LIS 10 Öxabäck...... 26 LIS 12 Hajom...... 28 4. Referenser...... 30 5. Bilagor...... 31

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 1 (38) Sid 2 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 1. INLEDNING

Kommunfullmäktige har 2011-09-22 antagit ett be- Bakgrund slut om inriktning i det fortsatta översiktsplanear- I samband med att nya strandskyddsregler antogs betet. Två viktiga inriktningar lyfts fram i beslutet: den 2 maj 2009 beslutades att dispens från strand- Marks unika värden och ett hållbart Mark, som båda skyddsreglerna kan medges om byggandet ingår i syftar till att stärka såväl kommunens tätorter och områden för landsbygdsutveckling i strandnära lä- byar, som landsbygd och landskap/natur. gen, så kallade LIS-områden. För att kunna betrak- Under 2010 och 2011 har kommunen i en medbor- tas som ett LIS-område måste det vara utpekat i en garsamverkan tagit fram en vardagslivskartläggning översiktsplan (ÖP). för hela kommunen, som ett kunskapsunderlag i ar- En översiktsplan är inte juridiskt bindande och ga- betet med den nya översiktsplanen. Under kartlägg- ranterar därför inte genomförande, utan anger sna- rare ramarna för utvecklingen och skapar möjlig- kommunens och den egna bygdens utveckling. ningen identifierades problem och möjligheter för heter för den. Kommunen gör i sin planering en I arbetet med den nya översiktsplanen har en struk- lämplighetsbedömning utifrån de behov och de för- turbild för Mark tagits fram som hjälper till att skapa - en tydlighet om kommunens prioriteringar. de fastighetsägaren att ta ställning till om den vid- gadeutsättningar möjligheten som finns.ska utnyttjas Sen är det eller upp inte. till den Se enskilvidare Dessa beslut och dokument utgör underlag för hur under avsnittet LIS – en möjlighet. förslagen till områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen valts ut. Förslagen har arbetats Uppdrag fram under hösten 2012 av en konsult. Dessa pre- senterade för kommunstyrelsens arbetsutskotts En politisk styrgrupp för den nya översiktsplanen för översiktsplanegrupp (KSAU/ÖP) i februari 2013. Marks kommun (KSAU/ÖP) har beslutat att en sär- Därefter bearbetades utredningen och skickades på skild LIS-utredning ska tas fram. Utredningen ska samråd samtidigt som översiktsplanen. - ga områden för landsbygdsutveckling i strandnära Organisation och tidplan lägenfungera i översiktsplanen, som ett underlag och för antas att identifierasom ett tematiskt lämpli tillägg till denna. LIS-områdena kommer också över- Kommunstyrelsen (KS) är uppdragsgivare för siktligt att inarbetas i översiktsplanen där de vägs översiktlig planering. En arbetsgrupp har ut- mot andra intressen i kommunen. setts för framtagandet av ett förslag till ny översiktsplan, bestående av bygg- och miljö- Underlag kontorets förvaltningschef Tord Lundborg, plantekniker Ing-Marie Sjöblom, planarkitekt Det viktigaste styrdokumentet för översiktsplanen är Vision och mål för Marks kommun (KF 2009-11-24) som ska ligga till grund för alla kommunala beslut. förSofia arbetet Refsnes med och att plankonsultta fram ett förslag Pernilla till Jacobsson.LIS-utred- Visionen är att Mark som vara känt som som en att- ning.Stefan Wallner, JAWA samhällsbyggnad, har anlitats raktiv kommun att bo och verka i och där livskvalitet sätts i fokus.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 3 (38) 2. Förutsättningar Marks kommun - landskapet fortfarande kvar – ”Stenmurslandskapet” Marks kommun ligger i sjuhäradsbygden mellan Gö- –I kommunenmed hagmarker, finns lövdungar,mycket av detdammar, småskaliga åkerrenar odlings och teborg, Borås och Varberg. Kommunen har en yta på stenmurar, som skapar förutsättningar för ett artrikt 1018 kvadratkilometer (kvkm) Med en befolkning på växt- och djurliv, med allt från däggdjur, fåglar och in- nästan 34 000 invånare har kommunen en genom- sekter, till växter, lavar, mossor och svampar. Odlings- snittlig befolkningstäthet på 33 invånare/kvkm. landskapets höga naturvärden är främst knutna till Avståndet från Kinna till Göteborg är 59 km, till Bor- välhävdade ogödslade slåtter- och betesmarker med ås 32 km och till Varberg 57 km. Stommen i vägnä- tet utgörs av väg 41 (Varberg – Borås) och väg 156 Assberg och Öresten. grova träd, vilket återfinns vid Nockakulla, Vallsås, (Svenljunga – Härryda), där den ansluter till väg 40 Lövskogarna i Mark är koncentrerade till dalgångar- mot Göteborg. Viskadalsbanan (Varberg – Borås) och nas branter och stup och kring de större sjöarna. Löv- - skogen ramar in det öppna odlingslandskapet och tiga för arbetspendling till och från kommunen. ger det dess typiska karaktär, och ger därmed även busstrafiken till Göteborg via väg 156 är mycket vik Till Kinna tar det en timma och tio minuter med buss en skenbar känsla av att ha en stor utbredning. Löv- från Göteborg och 50 minuter med tåg från Varberg. skogen i Mark utgör dock bara ca 10 % av skogsarea- Till Sätila tar det cirka 50 minuter från Göteborg. Till len i Mark. Dessa skogar har ofta lång kontinuitet och - mycket höga naturvärden. munen och ligger strax nordost om kommungränsen, I näringsrika översvämningsvåtmarker hittas en art- ärLandvetter förbindelserna flygplats, sämre som och har det stor tar betydelse ca en och för en kom halv och individrik fågelfauna. Här stannar både häckan- timme med buss. - Många av företagen i Mark är inriktade på inred- tade eller slåttrade mader vuxit igen, men på några de och flyttande fåglar. Idag har många tidigare be - - belfabriker. Kemi-, elektronik- och förpackningsin- ning. Här finns ett flertal stora textilföretag och mö ställen finns dessa värdefulla miljöer kvar, till exem pelFörsurningen maderna vid i Västsverige Veselången, innebärRamslätt att och ca Tyngsryd. 140 sjö- stark entreprenörsanda och många småföretag inom ar och 410 våtmarker kalkas i kommunen. Årligen mångadustri ärolika också branscher. etablerad i kommunen. Här finns en sprids ca 2 500 ton kalkstensmjöl till en kostnad av Marks kommun har en variationsrik och attraktiv na- - tur för både djur, växter, invånare och turister. Cirka nom statliga bidrag. 3 100 000 kronor, som huvudsakligen finansieras ge 500 hektar är skyddad som naturreservat eller Na- LIS våtmarker. Det vackra odlingslandskapet med beta- Sedan den 1 juli 2009 kan kommunen i översikts- detura hagmarker 2000-område. och stenmurarHär finns lövskogar har stor betydelseoch fågelrika för planen redovisa områden för landsbygdsutveckling i kommunens identitet. strandnära läge, så kallade LIS-områden. Ett sådant område får betraktas som ett särskilt skäl för dispens - från det generella strandskyddet om en byggnad, ta är näringsfattiga sprickdalssjöar, där storlom är en verksamhet, anläggning eller annan åtgärd bidrar till karaktärsart.Landskapet präglas Kommunen av en stor har sjötäthet,cirka 1100 varav km destrand. fles utvecklingen av landsbygden. Några av de största sjöarna i kommunen är Lygnern, Stora Öresjön, Västra och Östra Öresjön, Tolken, Stora Enligt 7 kap. 18 e § första stycket MB avses med om- Hålsjön, samt Västra och Östra Ingsjön. råde för landsbygdsutveckling i strandnära läge, ett område som: - rit ner i de lösa sedimenten och bildat karaktäristis- 1. är lämpligt för utveckling av landsbygden, kaDet ravinsystem. flacka jordbrukslandskapet Några av de största slingrar vattendragen åar som sku är 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad om- Viskan, Surtan, Storån och Häggån som utgör en vik- fattning att strandskyddets syften fortfarande tillgo- tig del i landskapsbilden och ger förutsättningar för doses långsiktigt, - kreation och rörligt friluftsliv. 3. endast har en liten betydelse för att tillgodose intressant flora och fauna, men är även viktiga för re strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter, Inlandsisen har även gett upphov till rullstensåsar, (... ), och isälvsdeltan och mäktiga drumliner av morän. Drum- linernas avlånga valryggsform ligger högt i landska- 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från pet och är ofta en del av det odlade landskapet. Ubb- gränsen mot Norge för Forsmark etc. hultsdrumlinen är ett sådant exempel. Sid 4 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - Inom angivna LIS-områden gäller också att dispens områden för allmänheten och förutsättningar för att kan ges om: Det ska fortfarande finnas god tillgång till strand- • området tas i anspråk för byggnad/anläggning som visningen i översiktsplanen ska vara vägledande när bidrar till landsbygdsutveckling. kommunenbevara goda prövarlivsvillkor dispenser för djur- från och strandskydd växtlivet. Redo och upphävande av strandskydd i detaljplaner. • området tas i anspråk för enstaka en- eller tvåbo- stadshus med komplementbyggnader i anslutning Strandskydd I en detaljplan får kommunen bestämma att strand- Strandskydd innebär (enligt miljöbalken, MB kap 7) till befintligt bostadshus. - förbud mot att bygga nytt, ändra byggnader, gräva skilda skäl och om behovet av att använda området eller fylla ut och ändra förutsättningar för naturvär- ärskyddet viktigare upphävs för samhället för ett område, än strandskyddsintresset. om det finns sär den inom ett strandskyddat område. Syftet är också Figur 6. Invånarantal i tät-/småorter enligt SCB (2010) i Mark. att värna det rörliga friluftslivet vid sjöar och vatten- detaljplan ska göras över ett område med en gällan- drag. Det generella strandskyddet omfattar ett om- Omde detaljplan en befintlig där detaljplan strandskyddet ska ändras är upphävt, eller om så en trä ny- råde om 100 meter upp på land och ut i vattnet från der på nytt strandskyddet in. För att återigen kunna strandkanten. Se vidare under avsnittet Strandnära upphäva strandskyddet i den nya eller i den ändrade lägen. detaljplanen krävs att något av de särskilda skälen är I Mark gäller utökat strandskydd till 300 meter för uppfyllda. Kalven, Lygnern och Tolken. För Lilla och Stora Barrsjön, Frisjön inklusive Tyviks- Strandnära lägen sjön, Fävren, Hedgärdessjön, Lilla Hornsjön, Lilla och Strandskyddet ska långsiktigt trygga att människor Stora Horredssjön, Lilla och Stora Hålsjön, Stora Här- har tillgång till strandområden genom allemansrät- sjön, Sandssjön, Västra och Östra Öresjön gäller utö- ten. Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra kat strandskydd till 200 meter. grundlagar, men är ingen egen lag. På allemansrätts- ligt tillgänglig mark har allmänheten rätt att vara eller passera fritt över och använda för att bada, ströva och utöva annat friluftsliv. Dessutom ska strandskyddet se till att goda livsvillkor för djur- och växtlivet bevaras. Inom strandskyddade områden är det för- Figur 1: Strandskydd gäller 100 meter från strandlinjen. Det kan bjudet att bland annat att uppföra nya byggnader. vara utökat till maximalt 300 meter i särskilda fall. Strandskyddet gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Det går enligt MB kap 7 att få dispens från strandskyddet i samband med bygglov eller genom upphä- särskilda skäl för detta. De särskilda skälen gäller om: vande av strandskyddet i en detaljplan, om det finns • området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. • området genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Figur 2: Vissa områden som är avskiljda från strandområdet kan • området behövs för en anläggning som för sin funk- ändå vara viktiga för friluftslivet. tion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. • området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras ut- anför området. • området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. • området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 5 (38) fördelar av att ligga vid vatten, t.ex. turistverksamhet bör vanligtvis ses som utvecklande för landsbygden.

sammanhang och ändamål. Statistiska centralby- Begreppet landsbygd definieras olika beroende på minst 200 invånare med högst 200 meter mellan husen.rån (SCB)Småorter har har definierat mellan 50 tätorter till 200 som invånare. orter Gles med- bygdsverket har utgått från tillgängligheten till tätor- Figur 3: Vid tätare bebyggelse är det viktigt att gränsen mellan privat och allmänt är tydligt markerad, t.ex. genom en häck, ett staket eller - en trädridå. nare,ter med räknas fler änsom 3000 tätortsnära invånare. landsbygd. Områden Detinom gör 5-45 att iminuters stort sett bilresa hela Marks från tätort, kommun med kan fler räknas än 3000 som invå tät- ortsnära landsbygd. Länsstyrelsen har bedömt att strandområden i och i anslutning till region- och delregionala centra samt större kommuncentra som också är orter med sta- dig positiv befolkningsutveckling inte ska anses vara landsbygdsområden. Kinna anges inte som ett sådant kommuncentra i länsstyrelsens råd om hantering av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (PM 2010-09-20), vilket innebär att hela Marks kommun i detta sammanhang kan ses som landsbygd.

LIS som strategisk möjlighet LIS är ett strategiskt verktyg för utveckling av kommunen där man vill skapa bättre förutsättningar för bebyggelse i de fall strandskyddet kan utgöra ett Figur 4: Vid bestämning av fri passage ska det anpassas efter förutsätt- hinder för önskad och lämplig landsbygdsutveckling. ningarna på platsen. Utpekande av LIS-områden i en översiktsplan är inte juridiskt bindande, men väger tungt vid prövningar och stranden som ska vara så bred att allmänheten av strandskyddet och detaljplanering inom de utpe- kanDet skata sig alltid fram finnas utan enatt fri området passage ska mellan kännas bebyggelse som pri- kade områdena. vat. Det gäller också inom LIS-områden och inom de- Syftet med LIS är att skapa möjligheter för långsik- taljplaner där strandskyddet är upphävt. Det går att tiga positiva sysselsättningseffekter, eller att stärka säkerställa den fria passagen genom att till exempel och bevara underlaget för service på landsbygden, i en detaljplan kräva att staket eller mur byggs mel- genom ta tillvara stränders attraktionskraft och ska- lan enskilda tomter och den fria passagen. Den fria - passagen ska anpassas till de verkliga förhållandena boende. i terrängen. Vid kraftiga sluttningar ner mot stranden pa bostadsområden för att öka inflyttning och fritids kan den fria passagen behöva göras bredare. Delar av kommunen kan på sikt få problem med sviktande underlag för service och handel och låg efter-

Landsbygdsbygdsutveckling är önskvärt med en förtätning för att förstärka den Boverket och Naturvårdsverket har tagit fram en väg- strukturbildfrågan på bostäder. som tagits Det finnsfram ocksåi arbetet områden med den där nyadet ledning för att underlätta arbetet med LIS. Den anger - till att skapa bättre möjligheter att öka attraktions- bygd eller utveckling. En tolkning av vägledningen kraftenöversiktsplanen. i sådana områden: Det finns därför goda anledningar ingen tydlig definition på vad som menas med lands • Ändring av detaljplaner. Om kommunen önskar göra om eller ändra detaljplaner i orter, för att til�- kan vara att det redan ska finnas något på plats – ett låta en kompletterande förtätning, ändra använd- ibefintligt form av tätorter,sammanhang småorter – att eller utveckla. annan Det sammanhål skulle till- ningen eller öka byggrätter, så träder strandskyd- lenexempel bebyggelse. kunna varaDet skullei eller näraockså befintlig kunna varabebyggelse utmed det åter in. Det omöjliggör en önskad utveckling om eller nära stråk som kan vara långsiktigt strategiskt särskilda skäl för upphävande saknas. intressanta att utveckla, eller utefter genomtänkta länkar till knutpunkter och noder. Att ge möjlighet till • Utbyggnadsområden i fördjupade översiktsplaner etablering eller utvidgning av verksamheter som har (FÖP). I de fall kommunen har pekat ut utbyggnads-

Sid 6 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen områden för t.ex. bostäder i en FÖP krävs något av Mellankommunala frågor de särskilda skälen för att strandskyddet ska kun- Gränser mellan kommuner och län är administrativa na upphävas i en detaljplan. I annat fall kan de inte och tas sällan hänsyn till i det praktiska vardagslivet bebyggas. De FÖP-områden som berörs av strand- för invånare eller besökare. Service används vanligt- skydd och som ännu inte är utbyggda bör övervä- vis där det lättast är tillgängligt, där utbudet är att- gas att pekas ut som LIS-område. raktivt eller där invånare och besökare har någon • Utveckling av verksamheter. Om en verksamhet som anknytning. Det är därför viktigt att kommunen i sin berörs av strandskydd vill växa kan det vara svårt - om växandet inte sker inom den fastighet där verk- dan gränserna och ser till möjligheten till att samver- samheten redan är etablerad. Obebyggda tomter kaplanering mellan ärkommuner. medveten om vad som finns på andra si räknas inte som ianspråkstagna även om den grän- I översiktsplanen för Varbergs kommun har inga sar till en pågående verksamheten. Sådana områ- LIS-områden pekats ut, men planens inriktning är att den bör utredas som LIS-område. • Ökad attraktivitet. bland annat för att tekniska och andra kommunala med viss service, såsom livsmedelsbutiker, skola investeringarstärka orter längsska kunna prioriterade utnyttjas kollektivtrafikstråk, effektivt. och barnomsorg där Inom bebyggelsetrycket kommunen finns är områden så lågt Härryda, Mölndals, Kungsbacka, Bollebygds kommu- att servicens överlevnad bedöms vara hotad. Det ner har inte pekat ut LIS-områden i eller som tillägg gäller framför allt i kommunens sydöstra delar. Ge- till sina översiktsplaner. nom att möjliggöra strandnära boende kan attrak- tiviteten för boende i områdena öka och därmed Borås stad har föreslagit LIS-områden med utgångs- punkt från sjöar som är större än 10 hektar samt de större vattendragen, bland annat Viskan. långviljan sikt. att investera, så att den befintliga servicen får ett ökat underlag för att kunna finnas kvar även på Svenljunga kommun har i förslag till tillägg till över- • Områden som stärker strukturbilden. Några om- siktsplanen pekat ut LIS-områden i bland annat Sven- råden i kommunen har ett relativt lågt bebyggel- - setryck, men är intressant för förtätning eftersom da och Mjöbäck. det skulle stärka den strukturbild som tagits fram ljunga, Örsås/ Redslared, Holsjunga, Fäxhult, Överli Falkenbergs kommun har i förslag till ny översikts- i översiktsplaneprocessen. Hyssna är ett exempel plan pekat ut LIS-områden i bland annat Älvsered på en ort där en förtätning skulle vara strategiskt och Källsjö. Principer för urval har varit områden för mycket lämpligt. bostäder i eller nära viktiga kommunikationsstråk i inlandet, samt områden för verksamheter. Övriga förutsättningar

Beslutade mål Påverkandefaktorer Marks kommunfullmäktige har fattat ett beslut som grund för översiktsplanens inriktning. Flera av dessa Service och sysselsättning mål har kopplingar till arbetet med landsbygdsut- Syftet med LIS för verksamheter är att öka möjlighe- veckling i strandnära lägen. - ra arbetstillfällen under längre tid. Turistverksam- ten att starta eller utöka verksamheter som ger fle Fördjupning av översiktsplaner heter kan vara direkt beroende av stränder för sin verksamhet, såsom båtliv, bad och paddling, men de kan även dra nytta av den konkurrensfördel som en (FÖP:ar) tagits fram för tätorterna i kommunen. Fot- attraktiv strandmiljö kan ge. Även för service- och skälI kommunen är den enda har småort flera fördjupade som omfattas översiktsplaner av en egen tjänsteföretag (t.ex. konferensanläggningar och res- FÖP. tauranger) kan strandnära läge vara en fördel för att FÖP för Kinna, Skene, Örby antogs 2010 (laga kraft locka såväl besökare som arbetskraft. 2012). Den gamla FÖP:en för centralorten Kinna som - LIS syftar även till att ge möjlighet till att stärka eller dal. FÖP:ar för Horred, Öxabäck, Torestorp och Fot- skälantogs antogs 1990 1991. gäller FÖPfortfarande för Björketorp för Berghem antogs och 1995. Ry kan vara offentlig som skolor, bibliotek och vårdcen- utveckla service som finns på landsbygden. Service FÖP för Fritsla antogs 1992 med ett tillägg 1995. FÖP traler, eller kommersiell som handel, restauranger för Hyssna antogs 1996 och FÖP för Sätila antogs 2003. Dessutom har en komplettering av översikts- Utveckling av bostadsområden kan ge möjligheter och banker. Även kollektivtrafik räknas till service. planen gjorts för nordvästra delen av kommunen (Mark NV), antagen 1997. annars riskerar att försvinna behålls. till tätare bussturer, eller att befintliga bussturer som LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 7 (38) Verksamheter kan behöva etableras i områden som - är särskilt lämpliga för själva verksamheten och där en, men kan ibland uppfattas missvisande i de fall en områdets unika karaktär kan utgöra grunden för ortDefinitionerna enligt SCB inte kan överensstämmer vara en vägledning med i invånarnas planering verksamhetens existens. Därför kan etablering eller uppfattning av orter i verkligheten. Få av orterna lig- utökning av verksamheter i sig vara ett fullgott skäl - till att peka ut ett LIS-område. skydd i form av närhet till betydande eller mindre vattenger nära drag sjöar, såsom men åar flera och av bäckar. orterna Dessa berörs orter av strandhar olika status med avseende på service och verksamheter. Generellt har tätorterna högre servicenivå i form av skola/barnomsorg, butiker, äldreomsorg och kommunikationer. Samtliga tätorter och de småorter som är länkade till stråk (se avsnitt Stråk och länkar) och som berörs av strandskydd har därför föreslagits som LIS-områden så att framtida utveckling av orterna inte begränsas.

Stråk och länkar Under arbetet med översiktsplanen har en strukturbild för Mark tagits fram, som hjälper till att skapa

7). Den tar sin utgångspunkt i behovet av att sam- en tydlighet om kommunens prioriteringar (se figur- terade stråk, och behovet av att samla bebyggelsen tillordna stråkens kollektivtrafik knutpunkt och och kommunikationer i noderna, för att i prioriskapa Figur 5: Livsmedelsbutiker (gul prick). förutsättningar för ett ökande eller bibehållet befolk- ningsunderlag så att en hög kvalitet med service och Befintliga orter

kollektivtrafik kan upprätthållas och utvecklas.

I kommunen finns enligt Statistiska centralbyråns, områdeSCB (2010) med definitionminst 200 10 invånare tätorter där och avståndet 15 småorter mellan(se figurhusen 6). är Definitionen mindre än 200av en meter tätort och enligt där SCB andelen är ett

är 50-199 invånare där det är högst 150 meter mel- lanfritidshus husen. är färre än 50 %. Definitionen av småort

Tätorter Inv Småorter Inv Kinna/Skene 14776 Fotskäl 164 Fritsla 2293 Kråkered (Ubhult) 150 Horred 1271 Krok 130 Sätila 1059 Hägnen/Flyksnäs 128 Hyssna 638 Västergården 117 Björketorp 467 Almered/Bolg (Sätila) 111 402 Nätthult 97 Figur 7: Översiktsplanens strukturbild. Torestorp 419 Älekulla 78 Rydal Berghem 360 Lillaskog 70 Med hjälp av genomtänkta länkar till stråken i form av pendelparkeringar, gång-/cykelvägar och kom- Öxabäck 300 Svansjökulle/Bokeliden 68 Sundholmen/Viskabacka 68 stärka utvecklingen i hela kommunen. Utefter stråk Stämmemad 64 ochpletterande länkar kan kollektivtrafik det vara lämpligt kan med prioriterade nya bebyggel stråk- Hajom 64 - Holmåkra/Hallagärde/Surteby 57 liga. Kulla (Tostared) 51 seområden för bostäder eller att komplettera befint Stråken utgörs av väg 41 (och järnvägen) från Var- Figur 6: Invånarantal i tätorter/småorter enligt SCB (2010) i Mark. berg mot Borås, samt väg 156 från Kinna mot Göte-

Sid 8 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen borg. De orter som är länkade till stråken är Öxabäck, Kulturmiljövärden - hult. Kulturmiljöintressen är inget generellt hinder för ex- Torestorp, Rydal, Skephult, Fotskäl, Sätila och Ubb ploatering i sig, men har stor betydelse för omfatt- ning och utformning av en eventuell exploatering. Omvandlingsområden Påverkan kan vara svår att förutsäga i en översikts- - plan och utreds bättre i en detaljplan. Länsstyrelsen hållen bebyggelse, där VA-försörjningen hittills lösts beslutar om tillstånd för påverkan på fasta fornläm- enskilt,I kommunen antingen finns med ett antalhelt enskildaområden lösningarmed samman eller ningar. genom samfälligheter. Ursprungligen byggdes om- fastigheterna har med tiden blivit permanentboende. Avsiktenrådena i huvudsakär nu att omvandlingsområdenaför sommarboende, men ska flera förses av med kommunalt vatten och avlopp via nya lednings- dragningar till kommunens gemensamma nät. Dessa områden bör studeras med avseende på lämplighet som LIS-områden.

Riksintressen

Naturvård Beskrivning Ubbhultsdrum- Stor drumlinbildning. Odlingslandskap linen med naturliga fodermarker. Lygnern och Artrik sjö med resp meandrande å med Storåns dalgång hög biologisk funktion och artrikedom. Lek- och uppväxtområde för öring. Lunden - Älekulla Äng i mellanbygd med hackslått, Figur 9: Riksintresse för kulturmiljövård (rödstreckat), byggnadsmin- naturbete med hagmark. nen (blå stjärnor), kulturreservat (rött område) och kommunala be- Viskans och Odlingslandskap. Vid Assberg stort varandeprogram (ljusrött område). Surtans dalgång inslag av naturbete. Viskan, Surtan med Assbergs- Hornån, Lillån och Iglabäcken är lek och ravinerna uppväxtområde för lax och havsöring. Friluftsliv Friluftsliv Beskrivning Det är vanligtvis olämpligt att peka ut LIS-områden Lygnern och Omväxlande natur lämplig för bad, båts- där riksintressen och lokala intressen för friluftsliv Storåns dalgång port, fiske och att ströva. påverkas på ett oacceptabelt sätt. I vissa fall kan dock Kulturmiljö- Beskrivning en utbyggnad inom sådana områden stärka det rörli- vård ga friluftslivet, t.ex. vid etablering eller utbyggnad av turistverksamheter och camping. Viskastigen Vägmiljö av stor betydelse för kommuni- kationerna mellan Hallandskusten och de västgötska centralbygderna. Vattenskyddsområden Häggåns dal- Odlingslandskap med en koncentration av gång sk ”förläggargårdar”. För att säkra dricksvattenförsörjningen, nu och i framtiden, har särskilda vattenskyddsområden in- Hyssna Kyrko- och bymiljö med väl sammanhållen - outskiftad bebyggelse. stämmelser som reglerar verksamheter och åtgärder Figur 8: Riksintressen som föreslagna LIS-områden berör. somrättats. skulle Till kunnavarje vattenskyddsområdeförorena vattnet. Inom finns vissa det delar be av vattenskyddsområden är det ofta möjligt att ex- ploatera men det är viktigt att undersöka vilka regler av nationellt intresse. Ny bebyggelse får inte medföra som gäller för den aktuella platsen. oacceptablaRiksintressen störningar är områden på områden som bedömts för riksintresse. ha värden De riksintressen som berörs av föreslagna LIS-områ- Naturvärden Värdefulla naturområden som Natura 2000, riks- den redovisas i figur 8. intressen för naturvården, natur med biotopskydd, områden upptagna i Naturvårdsprogrammet och naturreservat kan förhindra eller begränsa möjligheten för LIS.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 9 (38) närmare än 150 meter kommer att innebära höga krav på utredningar för att minimera riskerna med avseende på säkerhet och hälsa.

Energidistribution Områden för landsbygdsutveckling bör inte påverka - tion som t.ex. elledningar. möjligheten till befintlig storskalig energidistribu Konfliktområden Kommunen bör vara restriktiv med exploatering för bostäder i närheten av verksamheter som kan ha ne- gativ påverkan på människors hälsa genom bland annat buller, vibrationer, lukt och ljus. Exempel på så- dana verksamheter är vindkraftverk, täkter, större - er mm. Det är viktigt att de riktvärden och rekom- Figur 10: Riksintresse för naturvårdvård (vågräta streck), Natura 2000-områden (vågräta mörkgröna streck), naturminne (cerise djurbesättningar, starkt trafikerade vägar, industri prick), naturreservat (grönt område) och bevarande av odlingsland- verksamheter följs för att minimera olägenheter för skapet (gult område). demendationer boende. på skyddsavstånd som finns för sådana

Jordbruksmark Pvå erkan på miljökvalitetsmålen Ingen övergödning. Några av de föreslagna LIS-om- miljöbalken. Bebyggelse på jordbruksmark kräver att rådena kan medföra viss ökad övergödning på grund Jordbruksmark har ett särskilt skydd enligt kap. 3- - stadsbebyggelse bör accepteras om jordbrukets be- det finns ett särskilt angeläget allmänt intresse. Bo av ökad trafik, då dessa saknar eller har mycket be gränsadGrundvatten tillgång av tillgod kollektivtrafik. kvalitet. Se målet Levande sjöar bebyggelse, i anslutning till vägar eller vid skogsbryn och vattendrag nedan. ochhov andratillgodoses. gränszoner. Ny exploatering bör ske vid befintlig Giftfri miljö. Giftiga ämnen kan sköljas ut i vatten- På jordbruksområden med höga natur- respektive drag från byggnader, bilar mm vid översvämningar. kulturvärden kan bostäder accepteras om områdets Inget av de föreslagna områdena ligger inom områ- naturvärden och den kulturhistoriska miljön kan be- den med översvämningsrisker vid 100 och 200-års- varas.

flödenLevande som sjöar redovisats och vattendrag i karteringar. Sjön 2011-2012. Lygnern har Riskområden god ekologisk och kemisk status. Ljungaån vid Hana- Områden med risk för översvämning, skred, radon torps camping har otillfredsställande status. Alla öv- risk områden och potentiellt förorenad mark med riga berörda sjöar och vattendrag har måttlig ekolo- risk för människors hälsa är normalt mindre lämp- gisk status. Med undantag för Lygnern är övriga sjöar och vattendrag oklassade vad gäller kemisk status. klassningar av sådana områden, vilket innebär att de (Källa: VISS, preliminär status 2015). En utbyggnad tillsvidareliga för bebyggelse. ändå kan pekas Det finns ut som dock lämpliga. osäkerheter Om det i av bostäder förutsätter att bebyggelsen ansluts till senare blir aktuellt med exploatering i ett sådant om- kommunalt VA eller till gemensamma anläggningar råde bör vidare utredningar om risker redovisas i en där det är lämpligt. detaljplan. Särskilda krav kan då ställas på åtgärder God bebyggd miljö. De utpekade områdena syftar eller byggnaders utformning där det är nödvändigt. bebyggelse vilket skapar möjlighet till en effektiv intill att förtäta eller komplettera befintlig intilliggande Viktiga kommunikationer grönområden. I några områden kan en utbyggnad Ett LIS-område är olämpligt om riksintressen för frastruktur. I alla områden finns närhet till natur- och kommunikationer riskerar att påverkas negativt. Väg eller har mycket begränsad tillgång till kollektivtra- 41 är utpekad som rekommenderad primär väg för medföra mer buller och ökad biltrafik, då de saknar transport av farligt gods och väg 156 som sekundär fik. väg. Dessa är starkt trafikerade och exploateringar Sid 10 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Levande skogar. Lövskogsområden med mycket Myllrande våtmarker. Några av de föreslagna om- höga naturvärden bör inte exploateras för bebyggel- rådena ligger nära våtmarker med rikt djurliv. Vid se. Vid sjöar och vattendrag ska friluftsliv och den al- planläggning av dessa områden bör ett tillräckligt lemansrättsliga tillgängligheten värnas genom bl.a. respektavstånd till våtmarkerna säkerställas. att en tillräcklig fri passage utmed stränderna ska sä- Ett rikt växt- och djurliv. Vid en utbyggnad ska höga kerställas. naturvärden bevaras. Genom att bygga tätt och ytef- fektivt inom ett område bedöms påverkan på målet bli liten.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 11 (38) 3. Förslag Urvalsprocess Generella regler och rekommenda- De föreslagna områdena har vägts mot kriterierna tioner för lämpliga och olämpliga områden för LIS och sam- I detta kapitel redovisas förslag till lämpliga områ- manställts i denna utredning. Vid urval av områden den för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. En har de antagna fördjupningarna av översiktsplanen, översikt över landsbygdsutvecklingsområden i kom- kommunens vardagslivskartläggning, inriktningsbe- - slutet för den nya översiktsplanen och förslag till ny na skildras med en kort karaktärisering av område- översiktsplan utgjort viktiga underlag. nasmunen förutsättningar finns på nästa och sida. varför De de föreslagna är lämpliga område som Vid tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västra Göta- LIS-områden. För varje område ges rekommendatio- land konstaterades att kommunens kriterier för ur- ner om områdets användning och eventuella restrik- val av LIS-områden är väl underbyggda. Vidare kon- tioner samt vilken vidare utredning av området som staterades att kommunen inte bör peka ut områden behövs. i Kinna och Skene där särskilt skäl 5 för dispens från De utredningar som görs i samband med detaljpla- strandskyddet enligt Miljöbalken 7 kap 18c § kan an- nering eller enstaka bygglovsansökningar kan i vissa vändas (se sidan 5). fall visa att det är olämpligt att bebygga delar av ett LIS-område. En översiktsplan är övergripande och strategisk, där alltför djupgående detaljer inte kan Kriterier för urval hanteras. Sådant lämpar sig bättre att utreda i en de- Kriterierna utgår från de påverkande faktorerna för taljplaneprocess. Översiktsplanen blir annars alltför LIS. De utgör utgångspunkten för de slutgiltiga för- slagen till LIS-områden. Något av kriterierna för omfattandeTotalt föreslås och åttaoflexibel. områden med 21 delområden lämpligt område måste vara uppfyllt för ett LIS-om- som lämpliga för landsbygdsutveckling. Ett områ- råde. de som föreslås innebär ökade möjligheter att bygga strandnära. Det är en chans för markägare och ex- Kriterier för lämpligt område ploatörer att ta initiativ till byggprojekt, och för byar, små- och tätorter att förbättra underlag för service Områden som: och handel. Trycket på strandnära boende är sanno- • - likt inte så stort att alla områden på kort sikt blir in- ler i orter länkade till stråk, tressanta för exploatering. ligger i anslutning till eller nära befintliga stråk, el • ger möjlighet att etablera eller utöka verksamheter 17 av de föreslagna områdena anges som lämpliga som skapar arbetstillfällen, för blandad bebyggelse som kan innehålla både bo- städer, service och verksamheter som inte är stö- • kan bidra till till ökat underlag för service. rande. Sammanlagt kan dessa områden rymma cir- • utgör omvandlingsområden för VA, ka 270-440 nya bostäder beroende på byggnadssätt. I framtagandet av rekommendationer för antal nya • bostäder för respektive område har jämförelser gjorts med exploateringsgrad av liknande områden ligger i vid/i befintliga tät- och småorter. Kriterier för olämpligt område i kommunen. Hänsyn har också tagits till exempelvis platsens karaktär, om delar av området är avskilt • LIS-områden ska inte påverka värdefull natur negativt. Särskilt olämplig är natur av riksintresse eller att en högre exploatering lokalt kan accepteras, och naturområden inventerade som lokalt eller regio- från stranden med väg eller befintliga byggnader så nalt värdefulla. antalet byggnader bör inte ses som exakt, utan snara- avstånd till bra kollektivtrafik. Det rekommenderade • Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska råda re som en rimlig uppskattning av vad respektive om- inom 150 meter från väg 41 och 156. råde kan tåla och vad kommunen tycker är en lämp- lig utveckling av områdena med hänsyn till avstånd • Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska råda från tätorter och stråk och hur de kan bidra till lands- inom 100 meter från 400 kV högspänningsledning. bygdsutvecklingen. Bostäder avser ingen särskild typ • Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska råda av bostad (helårsboende eller fritidshus) eller upp- nära verksamheter som kan påverka människors låtelseform (hyresboende, egnahem etc). Blandade hälsa negativt. upplåtelseformer och helårsboende bör dock upp- muntras i mesta möjliga mån. Två delområden ang-

Sid 12 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen es som lämpliga för utveckling av verksamheter för Miljökvaliteten i sjöar och vattendrag får inte inte för- sämras av exploatering eller brukande av jord och skog. I de förslagna områdena bör nya enskilda avlopp LIS ger inte automatiskt rätt att bygga inom strand- utveckling av befintlig turistnäring. inte kunna anläggas, utan ny bebyggelse bör i första skyddat område. Exploateringsintresset ska vägas hand ansluts till en kommunal vatten- och avloppsan- mot naturvårds- och friluftsintressen även inom ett läggning. I de fall det inte är möjligt ska gemensamma föreslaget LIS-område och den fria passagen måste anläggningar eftersträvas. För vissa områden får inga alltid säkerställas. utsläpp förekomma som kan riskera att statusen för En exploatering får inte medföra oacceptabla stör- sjöarnas och vattendragens miljökvalitet försämras. ningar på skyddade områden. En naturvärdesinven- Det beskrivs mer under respektive område. tering ska alltid ske inom strandskyddsområden som Några av föreslagen har pekats ut som LIS-områden helt ska bebyggas, även LIS-områden. Det gäller oavsett - ner, där strandskyddet idag är upphävt, men där strand- som handläggs i förhandsbesked, bygglov eller i en skyddeteller delvis träder för att in deom innefattar planerna befintligaändras eller äldre om detaljpla man tar detaljplaneprocess.om det handlar om exploatering för ett eller flera hus fram nya planer. LIS skapar på så sätt utrymme för en Stor restriktivitet ska generellt iakttas mot åtgärder som kan motverka riksintressen enligt den nya över- sina planlagda områden, så att en önskad förtätning eller siktsplanen och mot åtgärder som kan påverka fasta annanflexibilitet utveckling i framtiden av orterna för hur inte kommunen förhindras. vill hantera fornlämningar negativt. Gränserna för de föreslagna områdena ska inte ses I de fall LIS-områden sträcker sig ut i vattenområdet som exakta. Vid planläggning ska en noggrannare ska inte byggnader tillåtas inom den fria passagen el- bedömning göras för en lämplig utformning och ut- ler i vattnet annat än för ändamål som alltid är helt sträckning av en exploatering. tillgängliga för allmänheten, exempelvis öppna bryg- Generellt ska en fri passage på minst 30 meter hål- gor, öppna omklädningsrum och liknande. Byggna- las utmed stranden i föreslagna områden för blandad der och anläggningar (t.ex. bryggor, trädgårds- och markanläggningar) som är privata eller har en priva- bebyggelse, där inget annat anges. tiserande karaktär ska inte tillåtas inom den fria passagen eller i vattenområdet.

Figur 11: Föreslagna LIS-områden.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 13 (38) LIS 03 Hanatorp - Krok - LIS-områden för verksamheter 03A Hanatorp Haby Vid camping- och konferensanläggningen vid Östra ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING Öresjöns norra ände. Skyddsområdet för Örby vatten- Örby ligger cirka 4 km sö- täkt (primär zon) sträcker sig in i området, vilket står der om Kinna och öster i konflikt med en utbyggnad. Ljungaån har en otill- om Skene i ett kuperat fredsställande ekologisk status. Vårsidenbin och flad- landskap och karaktärise- dermöss har observerats utmed stranden. Åns utlopp ras av småskalighet. Här är en viktig rast- och häckningslokal för många fågelar- ter, bl.a. mindre strandpipare, vilken också hyser - äldre medeltida bonde- pärlmussla, havsvandrande lax och öring. Genom om- samhälletfinns strukturer från 1500-talet från det rådet går vandringslederna Älgstigen och kurirleden. flod kvar i form av gårds- och Se bilaga naturvärden LIS 03A, sidan 33. bybebyggelse kring Örby - Rekommendationer mera vid Örbyskolan och utmedkyrka. Kinnavägen. Centrum finns nu Området föreslås för att möjliggöra framtida utvid- - heten. En fri passage på minst 50 m utmed stranden grundskola, förskola, idrottshall och en livsmedels- gning och ändring av den befintliga turistverksam I Örby finns ett måttligt utbud av service. Här finns ska säkerställas vid planläggning. Ytterligare bryggor ska alltid vara allmänt tillgängliga och får inte ges en campingplats samt en konferensanläggning i Östra privatiserande utformning. Området ska utformas så Öresjönsbutik. Söder norra om delar. centrum Vid Skutesjön finns även mellan en välbesöktÖrby och att förutsättningar för naturvärdena respektive vat- tentäkten inte hotas. Inga utsläpp får förekomma som kan man ta sig med buss till Skene och Kinna, samt kan försämra den ekologiska och kemiska statusen i tillKinna Göteborg, finns uppskattade Svenljunga och vandringsleder. Tranemo. Från Örby Ljungån, eller som hindrar att statusen kan förbättras. En fördjupad översiktsplan (FÖP) har gjorts för Kinna, Skene och Örby (2012). Östra Öresjön har pekats ut av Motivering Länsstyrelsen som särskilt värdefullt vatten för natur- Hanatorps camping- och konferensanläggning är en välskött och populär verksamhet som funnits i många - vård och fiske. Här finns reproduktion av insjööring år. Det är av stor vikt att verksamheten ges möjlighet att utvecklas, då den utgör en viktig del av turistnä- och representativKalven har utökat fiskefauna. strandskydd Under häckningstid till 300 meter. fö ringen i kommunen. Området innefattar idag bad och Ingarekommer riksintressen småskrake berörs, och men fisktärna. området Östra har Öresjönföresla- bryggor som är allmänt tillgängliga. En utökning av gits av Länsstyrelsen som riksintresse för friluftslivet. verksamheten bedöms inte försämra tillgängligheten.

Skala 1:10 000 Figur 12: LIS-område 03A. Föreslaget LIS-område inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strand- skyddsområde. Skrafferat område är fri passage.

Sid 14 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS-områden för blandad bebyggelse Allmänhetens tillgänglighet bör säkerställas genom att vägar eller gång- och cykelvägar anordnas mellan bebyggelsen och strandområdet, eller att ett större 03B Vännåkra och 03D Haby sammanhängande område med allmän platsmark Området 03D ligger vid västra delen av sjön Kalven planeras utefter stranden. En bestämmelse i de- och område 03B mellan Kalven och Östra Öresjön. taljplan eller villkor i förhandsbesked om krav på Området ligger inom skyddsavstånd 3 km till Öres- staket i tomtgräns mot strandområdet är nödvändig för att säkerställa den fria passagen. närmast busshållplats. tens flygplats. Båda områdena har cirka 1,8 km till Motivering Norra delen av område 03B pekades 1994 ut av då- varande länsstyrelsen i Älvsborg som ett värdefullt Områdena är utredningsområden för bostäder i FÖP kulturlandskap kring Örby kyrka med höga för Kinna, Skene, Örby, samt omvandlingsområden natur-värden. Södra och norra delen har pekats för kommunalt vatten och avlopp. De föreslås som ut i Länsstyrelsens lövskogsinventering, klass 3. LIS-områden för att säkerställa möjligheten till ut- Se bilaga naturvärden LIS 03B och 03D, sidan 33. byggnad enligt FÖP. De ligger relativt nära tätorterna Skene och Örby och är idag bebyggda med fritids- och årentrunthus. Genom att möjliggöra ny bebyggel- Rekommendationer se kan underlaget för skola, barnomsorg och handel - stärkas framför allt i Örby. byggnad. Hänsyn ska tas vid placering och utform- ningJordbruksmarken av bebyggelseområden i områdena till börnatur undvikas och kulturvär för ut- - den. De kan vara lämpliga för blandad bebyggelse i ståndet till närmaste busshållplats är knappt 2 km börBiltrafiken goda förbindelser kan förväntas till hållplatser öka från området. och noder Då med av bostäder i 03B och 30-50 i 03D. Områdena bör ut- cykelvägar och pendelparkering i Skene och Örby ses formasanslutning småskaligt till befintlig och smälta bebyggelse in i omgivande med 20-40 natur nya över för att underlätta för användande av kollektiv- och bebyggelse. Området bör anslutas till kommunens VA-nät eller till gemensamma VA-anläggningar trafik.

Skala 1:10 000 Figur 13: LIS-område 03B och 03D. Föreslagna LIS-områden inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat område är fri passage.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 15 (38) 03C krok och 03E Solvik lagt 20-30 nya bostäder. Området bör utformas relativt småskaligt och anslutas till kommunens VA-nät Områdena ligger på nordöstra sidan av Östra Öre- innan ny sammanhållen bebyggelse kan bli aktuell. sjön utmed Öresjövägen. Kring Krokån i norra delen Allmänhetens tillgänglighet bör säkerställas på sam- - ma sätt som för områdena 03B och 03D. tal skyddsvärda lavar och mossor. Ål, öring, elritsa, strömstare,av 03C finns forsärla värdefulla är knuten strandmiljöer till ån. med ett fler Motivering - Områdena föreslås för att möjliggöra utvidgning och en. Vandringsleden Älgstigen går genom områdena. - Här finns också ekskog klass 3 i lövkogsinventering ger i nära anslutning (ca 2 km) till tätorten Örby och LIS-områdena. ärändring idag bebyggda av befintliga med bostadsområden. fritids- och årentrunthus. Området Gelig- Det finns busshållplatser inom båda föreslagna nom att möjliggöra ny bebyggelse kan underlaget för Se bilaga naturvärden LIS 03C och LIS 03E, sidan 34. skola, barnomsorg och handel stärkas i Örby. Inga riksintressen berörs. Rekommendationer Då bussturtätheten är relativt hög genom och intill Områdena kan vara lämpliga för blandad bebyggelse området förväntas en utbyggnad endast ge en margi- - i anslutning till befintlig bebyggelse med samman nell ökning av biltrafik.

Skala 1:10 000 Bild 14: LIS-område 03C och LIS 03E. Föreslagna LIS-områden inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat område är fri passage.

Sid 16 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS 05 Hyssna – Stjärn- Rekommendationer 05A Melltorp är lämpligt för blandad bebyggelse i an- hult – Flybacka bostäder. Det bör utformas småskaligt och anpassas till omgivningen.slutning till befintlig Särskild bebyggelse hänsyn ska med tas etttill tjugotalbebyggelse nya- ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING miljön i Melltorps radby. LIS-områdets gräns mot Sur- Hyssna är en tätort tan ligger 50 m från strandlinjen. cirka 17 km nordväst 05B Hyssna är lämpligt för blandad bebyggelse som om Skene utmed och inte är störande och för centrumbebyggelse. Lämplig nära väg 156, beläget i exploatering kan variera mellan 40-60 nya bostäder be- Surtans dalgång. Land- roende på byggnadssätt. Detaljerad geoteknisk utred- skapet domineras av ning bör göras i samband med detaljplanering. dalgången reser sig Hänsyn ska tas till riksintressena för natur och kultur. skogskläddajordbruksmarker. höjder Runt och Ny bebyggelse ska anslutas till kommunens VA-nät. En formar en vacker och bestämmelse i detaljplan eller villkor i förhandsbesked storslagen landskap. om krav på staket i tomtgräns mot strandområdet kan Stjärnhult och Balltjärn är bostadsområden, ur- vara nödvändig för att säkerställa den fria passagen. sprungligen bebyggda med fritidshus cirka 4 km nordväst om Hyssna. Motivering Flybacka, Stjärnhult och Balltjärn är tämligen glest be- - byggt och har en utspridd bebyggelse. Hyssna har något ort, men också i anslutning till de stråk som illustre- tätare bebyggelse i centrum, med bland annat skola, för- Områdena ligger i och i anslutning till en befintlig tät- skola och restaurang blandat med småskalig bostads- dena är föreslagna utbyggnadsområden i FÖP Hyssna. bebyggelse. Bebyggelsetrycket är generellt lågt. Utmed Områdenarats i strukturbilden föreslås för (se att figur möjliggöra 7). Huvuddelen utvidgning av områ och väg 156, någon kilometer sydväst om Hyssna centrum möjliggöra ny bebyggelse kan underlaget för skola, barnomsorgändring av och befintliga handel bostadsområden.stärkas i Hyssna. Genom att finnsTill och en från välsorterad Hyssna kan lanthandel. man ta sig med buss mot Kinna, Göteborg och Sätila. Från område 05A är det cirka 1,9- - 2,5 km till närmaste busshållplats (vid väg 156), från ning. För område 05A bör tillgång till god pendelpar- område 05B cirka 600-800 m, från område 05C cirka keringEn utbyggnad vid Sandvad bör medföra ses över endast för att marginell underlätta trafikök för an- 600-1100 m, från område 05D cirka 800 m och områ- de 05E cirka 600 m från närmaste busshållplatser. Det vändande av kollektivtrafik. alla områden med hög turtäthet. 05C Stjärnhult, 05D Flybacka och finns goda möjligheter till pendling med kollektiv från 05E Balltjärn En fördjupad översiktsplan har gjorts för Hyssna, antagen 1996. Härsjön och Sandsjön har ett utökat strand- 05E ligger alldeles intill väg 156 medan 05D ligger skydd till 200 meter. några hundra meter väster om vägen, vid Härsjön. 05C är ett mindre bostadsområde 2 km söder om Se bilaga naturvärden LIS 05A och LIS 05B, sidan 34-35. Stjärnhult vid Sandsjöns södra sida. Se bilaga naturvärden LIS 05C, LIS 05D och LIS 05E, LIS-områden för blandad bebyggelse sidan 35.

05A Melltorp och 05B Hyssna Rekommendationer Båda områdena ligger utmed Surtan. Melltorp ligger Områdena 05C, 05D och 05E kan vara lämpliga för knappt 1 km norr om Hyssna centrum på västra sidan - om Surtan och Lockö i och i anslutning till centrum. gelse med 10-20 nya bostäder i 05C respektive 05D - ochblandad 5-10 bebyggelsei 05E. De bör i anslutningutformas småskaligt till befintlig och bebyg smäl- rande lax och öring, utpekad som särskilt värdefullt ta in i omgivande natur och bebyggelse. Områdena Kring Surtan finns mycket höga naturvärden, bl a vand bör anslutas till kommunens VA-nät eller gemensam- omfattas av riksintresse för naturvård. Melltorps radby, ma VA-anläggningar innan ny sammanhållen bebyg- Hyssnavatten för gamla natur kyrka och ochfiske. Lockö Viskans kvarn och är Surtans bevarandevärd dalgång gelse kan bli aktuell. Allmänhetens tillgänglighet bör kulturmiljö av riksintresse. säkerställas genom att vägar eller gång- och cykel- Mindre delar av norra och södra änden av område 05B vägar anordnas mellan bebyggelsen och strandom- kan inte klassas som tillfredsställande eller tillräckligt rådet, eller att ett större sammanhängande område utrett med avseende på geoteknisk stabilitet. med allmän platsmark planeras utefter stranden. En LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 17 (38) bestämmelse i detaljplan eller villkor i förhandsbesked för kommunalt vatten och avlopp. Områdena har före- om krav på staket i tomtgräns mot strandområdet kan slagits för att möjliggöra utvidgning och ändring av det krävas för att säkerställa den fria passagen. - tionsstråk och bör endast meföra en marginell ökning Motivering avbefintliga bilåkande. bostadsområdet Genom att möjliggöra intill ett viktigt ny bebyggelse kommunika kan De föreslagna områdena i ligger intill stråket väg 156. underlaget för skola, barnomsorg och handel stärkas i På lång sikt är de föreslagna som omvandlingsområden Hyssna.

Skala 1:10 000 Figur 15: LIS-område 05A. Föreslagna LIS-områden inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde.

Skala 1:10 000 Figur 18: LIS-område 05D. Föreslaget LIS-område inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskydds- område. Skrafferat område är fri passage.

Sid 18 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Skala 1:10 000 Figur 16: LIS-område 05B. Föreslaget LIS-område inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skraffe- rat område är fri passage.

Skala 1:10 000 Figur 17: LIS-område 05C och 05E. Föreslagna LIS-områden inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområ- de. Skrafferat område är fri passage.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 19 (38) gräns mot strandområdet kan vara nödvändig för att LIS 06 Sjödal säkerställa den fria passagen.

Översiktlig beskrivning Motivering Sjödal är beläget i Ubb- Området är ett omvandlingsområde för kommunalt hult vid Stora Öresjöns vatten och avlopp som idag är bebyggd med åre- - trunt- och fritidshus. Området är i sig inte en länkad mästarvägen (som går ort, men bedöms ingå i den länkade orten Ubbhult mellannorra delUbbhult utefter och JägSä- (se sidan 9). Genom att möjliggöra ny bebyggelse kan tila), cirka 2 km söder om väg 614 (som går i Ubbhult stärkas. mellan Hällingsjö och underlaget för skola, barnomsorg och kollektivtrafik Kungsbacka). Utmed väg 614 löper moränåsen låg vid väg 1614. Pendelparkeringen vid Källarback- Biltrafiken kan förväntas öka, då bussturtätheten är Ubbhultsdrumlinen som en (7 km från området), där turtätheten är hög, bör sträcker sig i nordost-sydvästlig riktning. Tillsam- ses över för att underlätta för användande av kollek- mans med de stora sammanhängande skogsområ- dena ger åsen omgivningarna dess speciella karak- tivtrafik. Kråkered med skola, barnomsorg, samlingslokal och verksamheter.tär. Mitt på åsen, 5 km sydväst om Hällingsjö finns - rer per dag i vardera riktningen mellan Kungsbacka ochUtmed Hällingsjö. väg 614 Frånfinns Hällingsjö en bussförbindelse kan man ta med sig 8-9vidare tu med buss mot Kinna, Göteborg och Sätila. Avståndet till närmaste busshållplats är cirka 1,1-2,1 km.

Sjödalsvägen med såväl åretrunt- som fritidshus. I kompletteringI Sjödal finns flera till översiktsplanenmindre bebyggelsegrupper (1997), utgör utefter Sjö- dal sammanhållen bostadsbebyggelse. Stora Öresjön har utökat strandskydd till 200 meter. Området be- rörs inte av riksintresset Ubbhultsdrumlinen.

LIS-områden för blandad bebyggelse

06B Sjödal Området ligger vid norra delen av Stora Öresjön och sträcker sig i norr bort mot Brearetjärn. Artrikt fågelliv i näringsfattig sjö. Storlom och havstrut har historiskt

Se bilaga naturvärden LIS 06B, sidan 35. häckat i sjön. Våtmarker finns i områdets östra del.

Rekommendationer Området kan vara lämpligt för blandad bebyggelse i bostäder. Det bör utformas småskaligt och smälta inanslutning i omgivande till befintlig natur och bebygg-else bebyggelse. med Området 30-50 nyabör anslutas till kommunens VA-nät innan ny samman- hållen bebyggelse kan bli aktuell. Allmänhetens till- gänglighet bör säkerställas genom att vägar eller gång- och cykelvägar anordnas mellan bebyggelsen och strandområdet, eller att ett större samman- Skala 1:10 000 hängande område med allmän platsmark planeras Figur 19: LIS-område 06B. Föreslaget LIS-område inom röd utefter stranden. En bestämmelse i detaljplan eller prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat villkor i förhandsbesked om krav på staket i tomt- område är fri passage.

Sid 20 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ställande eller tillräckligt utrett med avseende på ge- LIS 07 Sätila oteknisk stabilitet. Översiktlig BESKRIVNING Se bilaga naturvärden LIS 07A och LIS 07D, sidan 36. Sätila är en av kommunens större tätorter cir- Rekommendationer ka 7 km väster om Hyss- Områdena föreslås för att möjliggöra utvidgning och na och väg 156, beläget ändring av pågående verksamheter för kultur-, fri- i Storåns dalgång. Land- luftsliv, idrott och camping. Områdena är redan idag skapet domineras av tillgängliga för allmänheten med öppna anläggning- jordbruksmarker, den ar. Vid utbyggnad bör tillgängligheten säkerställas meandrande Storån och genom att ett större sammanhängande område med - allmän platsmark planeras utefter stranden. En fri gången reser sig skogs- passage på minst 50 meter ska hållas. Särskild hän- kläddasjön Lygnern. höjdpartier Runt daloch syn ska tas inom de områden som har höga naturvär- formar en vacker landskapsbild. Storån och Lygnern den. Nya byggnader såsom stugor för uthyrning bör har historiskt fungerat som betydelsefulla kommuni- inte tillåtas inom område 07D, utan enbart uppställ- kationsleder. ningsplatser för husvagnar, husbilar och tält, samt I Sätila är servicenivån hög med livsmedelsbutik, mindre servicebyggnad. Området ska alltid vara all- skola, bibliotek, restaurang. Genom sitt relativt kor- mänt tillgängligt och får inte ges en privatiserande ta avstånd till Göteborg, Kungsbacka och Landvetter karaktär. En detaljerad naturvärdesinventering och geotek- bebyggelsetrycket bedöms vara förhållandevis högt. nisk utredning ska göras i samband med detaljplane- Tillflygplats och från har Sätila Sätila kan ett man atraktivt ta sig lägemed ien regionen turtät buss och- ring av områdena. förbindelse mot Kinna, Göteborg, och Hyssna. Det Inga utsläpp får förekomma som kan försämra den ekologiska och kemiska statusen i Lygnern. finns även en glest trafikerad buss mot Kungsbacka.- plats, nöjesanläggningen Lygnevi, idrottsplats och Motivering camping.Vid Lygnerns Såväl norra Lygnern del somfinns Storån en stor, är välbesöktav riksintresse bad för naturvård och friluftsliv. Området är en viktig verksamhet för ortens invåna- re och för besökare. Det har föreslagits för att säker- En fördjupad översiktsplan ha gjorts för Sätila an- ställa framtida behov att utvidga och ändra verksam- tagen 2003. Lygnern har ett utökat strandskydd till heten. Området ligger vid tätorten Sätila som också 300 meter. Generellt har Lygnern mycket höga natur- utgör länkad ort till stråket väg 156. och friluftslivsvärden, som också utgör riksintressen. - gelliv knutet till sjön. Lövskogmiljöer kring sjön har LIS-områden för blandad bebyggelse mycketSärskilt högavärdefullt naturvärden. vatten för Sjön fiske har ochgod natur.ekologisk Rikt och få kemisk status och utgör reservvattentäkt för bland 07B Blåsås annat Kungsbacka kommun. Område 07B ligger direkt söder om Sätila centrum vid Lygnerns nordöstra ände. En avvägning bör göras LIS-områden för verksamheter mellan exploatering av jordbruksmark och fortsatt brukande av jorden. Skyddsavstånd från lantbruket 07A Lygnevi och 07D Smälteryd är 500 meter. Områdena ligger vid Lygnerns norra del direkt sö- Avstånd till närmaste busshållplats är cirka 1,1 km der om Sätila centrum, till största del inom vatten- med relativt hög turtäthet. skyddsområdet för Sätila, vilket är en intressekon- Inga utsläpp får förekomma som kan försämra den ekologiska och kemiska statusen i Lygnern. knutnaflikt. Stranden till strandmiljön. är värdefull Strandskyddet för det rörliga är friluftslivet. idag upp- Se bilaga naturvärden LIS 07B, sidan 36. Relikta sanddyner och ett antal rödlistade arter är höga naturvärden där särskilda hänsyn bör tas så att Rekommendationer dessahävt i storainte påverkas delar av negativt.område 07A. I område 07D finns Området är lämpligt för blandad bebyggelse i an- - Mindre delar utmed Storån vid område 07D och östra städer. Det bör utformas småskaligt och smälta in i delarna i område 07A kan inte klassas som tillfreds- omgivandeslutning till naturbefintlig och bebyggelse bebyggelse. med Ny sammanhållen15-30 nya bo

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 21 (38) bebyggelse bör anslutas till kommunens VA-nät eller planlagda områden för bostäder. Syftet är att skapa gemensamma VA-anläggningar. förutsättningar för en utvidgning av dessa områden. Genom att möjliggöra ny bebyggelse kan underla- Allmänhetens tillgänglighet och den fria passagen stärkas i Sätila. säkerställs genom att området placeras minst 100 m get för skola, barnomsorg, kollektivtrafik och handel Då avståndet till närmaste busshållplats är relativt från strandlinjen. Mellan området och stranden finns Motivering en befintlig enskild väg och befintlig bebyggelse. möjligheterlångt kan biltrafiken till god pendelparkering förväntas öka från nära området. hållplatser För Område 07B Blåsås är ett utbyggnadsområde för bo- utmedatt underlätta väg 1612 för ses användande över, samt möjligheterav kollektivtrafik att anläg bör- städer i FÖP Sätila och ligger i direkt anslutning till ga cykelvägar från området via hållplatserna. tätorten Sätila, som också utgör länkad ort till stråket Området har utformats så att så lite jordbruksmark väg 156. Det föreslagna området ligger intill redan som möjligt ska tas i anspråk vid en exploatering.

Skala 1:10 000 Figur 20: LIS-område 07A, 07B och 07D. Föreslagna LIS-områden inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat område är fri passage.

Sid 22 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS 08 Dyrenäs områdets östra del, samt sumpskog med högt natur- bör göras mellan exploatering och fortsatt brukande ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING avvärde. jorden. I området finns jordbruksmark. En avvägning Dyrenäs ligger på Lyg- Området ligger 1,1-2,3 km från närmaste busshållplats. nerns östra sida söder om Flohult, ungefär 12 km Rekommendationer söder om Sätila. På östra Området kan vara lämpligt för blandad bebyggel- många natursköna om- rådensidan och av utsiktspunkter Lygnern finns nya bostäder. Området bör utformas småskaligt och med storslagna utblickar smältase i anslutning in i omgivande till befintlig natur och bebyggelse bebyggelse. med Ny 15-30 sam- - manhållen bebyggelse bör anslutas till kommunens områden och badplat- VA-nät. Allmänhetens tillgänglighet säkerställs ge- ser.över Dagscykelturersjön. Här finns ströv runt nom att vägar eller gång- och cykelvägar anordnas Lygnern är en populär mellan bebyggelsen och strandområdet, eller att ett familje- och skolaktivitet. större sammanhängande område med allmän plats-

mark planeras utefter stranden. En bestämmelse Området är ursprungligen detaljplanerat för och be- i detaljplan eller villkor i förhandsbesked om krav byggt med fritidshus, som delvis har permanentats. på staket i tomtgräns mot strandområdet kan vara Dyrenäs är idag relativt väl utbyggt med ett sjuttio- nödvändig för att säkerställa den fria passagen. tal bostäder. Det är tveksamt om området bör utökas med större sammanhållen bebyggelse, men enstaka Inga utsläpp får förekomma som kan försämra den kompletteringar kan vara möjlig. ekologiska och kemiska statusen i Lygnern. Se bilaga naturvärden LIS 08A, sidan 37. som kommersiell service hänvisas till Sätila. I Dyrenäs finns idag ingen service. För såväl offentlig Motivering Sjön Lygnern har ett utökat strandskydd till 300 meter. Generellt har Lygnern mycket höga natur- och fri- Området är på lång sikt ett omvandlingsområde för luftslivsvärden, som också utgör riksintressen. Sär- kommunens utbyggnad av vatten och avlopp. Syftet är att skapa förutsättningar för en utvidgning av det knutet till sjön. Lövskogmiljöer kring sjön har myck- skiltet höga värdefullt naturvärden. vatten Sjönför fiske har ochgod natur.ekologisk Rikt ochfågelliv ke- ny bebyggelse kan underlaget för skola, barnomsorg, misk status och utgör reservvattentäkt för bland an- befintliga bebyggelseområdet. Genom att möjliggöra nat Kungsbacka kommun. skolan i Fotskäl. kollektivtrafik och handel stärkas i Sätila, samt för Då avståndet till busshållplatser, med en låg turtät- LIS-områden för blandad bebyggelse het, är relativt långt, kommer en utbyggnad sannolikt -

08A Dyrenäs pendelparkeringge en ökning av biltrafiken. nära hållplatser För att utmedunderlätta väg för1612 an i Området ligger knappt 13km söder om Sätila cen- Sätila,vändande samt av i Sandvadkollektivtrafik (Hyssna), bör sesmöjligheter över. till god trum vid Lygnerns östra sida. Värdefull bäckravin i

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 23 (38) Skala 1:10 000 Figur 21: LIS-område 08A. Föreslaget LIS-område inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat område är fri passage.

Sid 24 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Strandområdets tillgänglighet säkerställs genom att LIS 09 Torestorp vägar eller gång- och cykelvägar anordnas mellan bebyggelsen och sjön, eller att ett större sammanhäng- ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING ande område med allmän platsmark planeras utefter stranden. En bestämmelse i detaljplan eller villkor i Torestorp är en tätort förhandsbesked om krav på staket i tomtgräns mot cirka 13 km söder om strandområdet kan vara nödvändig för att säkerställa Örby beläget mellan den fria passagen. sjön Tolken i väster och den mindre Sandsjö i Motivering Öster. Genom samhäl- let rinner Torestorpsån, Det LIS-område som föreslagits i Torestorp ligger som delar upp sig i sju strömmar och bildar ett - vackert och intressant guri anslutning 7). till en befintlig tätort, som också är en länkad ort enligt översiktsplanens strukturbild (se fi naturområde. Torestorp ligger i ett område i kommunen med viss Landskapet karaktäriseras av upplevelserika natur- service och sviktande underlag. Det är svårt att ska- - pa intresse för att bygga bostäder i området eftersom det innebär stora ekonomiska risker. Genom att möj- miljöer med många utflyktsmål och större samman kvar över Torestorpsån. liggöra för ny bebyggelse i särskilt attraktiva lägen hängande skogsområden. En gammal stenbro finns Torestorp är tämligen glest bebyggt och har en ut- kan underlaget för skola, barnomsorg och kollektiv- spridd bebyggelse. Bebyggelsetrycket bedöms vara - skola, barnomsorg, restaurang och café. Till och från kantrafik förväntas stärkas i Torestorp,öka vid en men utbyggnad, även för dåde livsmedelsbussturtät- Torestorpmycket lågt. kan Viss man service ta sig med finns buss i Torestorp, mot Kinna såsom och hetenbutiker är som låg vidfinns väg i Öxabäck1530. Pendelparkeringar och Älekulla. Biltrafiken i Kinna Älekulla. Avstånd till närmaste busshållplats är cirka och Skene, där turtätheten är hög, bör ses över för 700 m. längre distanser. En FÖP har gjorts för Torestorp (1991). Sjön Tolken att underlätta för användande av kollektivtrafik över har ett utökat strandskydd till 300 meter. Inga riks- inom båda områdena. Sjön Tolken är en näringsfattig intressen berörs. Det finns skyddsvärda äldre träd rikt fågelliv. Torestorpsån har mycket höga naturvär- sjö särskilt värdefull för fiske, naturvård och har ett- la, kärlväxter, ormbunkar och mycket sällsynta mos- sorden och både lavar. i form av fiskeliv, men också flodpärlmuss

LIS-områden för blandad bebyggelse

09B Kulla Området ligger några hundra meter öster om To- restorps samhälle och hundra meter vid sjön Över-

- namån. till DetTorestorpsån. finns inga kända högre naturvärden på landsidan av området. Höga naturvärden finns knut Se bilaga naturvärden LIS 09B, sidan 37.

REKOMMENDATIONER Området kan vara lämpligt för blandad bebyggelse med 10-15 nya bostäder och bör utformas småska- Skala 1:10 000 ligt och smälta in i omgivande natur och bebyggelse. Figur 22: LIS-område 09B. Föreslaget LIS-område inom röd Ny sammanhållen bebyggelse bör anslutas till kom- prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat munens VA-nät eller till gemensam VA-anläggning. område är fri passage.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 25 (38) Delar av det föreslagna området är idag avskiljt från LIS 10 Öxabäck strandområdet med vägar. Ny bebyggelse vid dessa delområden bedöms inte inkräkta på allmänhetens ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING tillgänglighet till stranden. För övriga delområden säkerställs tillgängligheten genom att vägar eller Öxabäck är en tätort som gång- och cykelvägar anordnas mellan bebyggelsen ligger cirka 9 km öster om och sjön, eller att ett större sammanhängande områ- Torestorp och 17 km syd- de med allmän platsmark planeras utefter stranden. ost om Kinna. Samhället En bestämmelse i detaljplan eller villkor i förhands- är vackert beläget mellan besked om krav på staket i tomtgräns mot strandom- Sävsjö i norr och Öxasjön rådet kan vara nödvändig för att säkerställa den fria i söder. Landskapet kring passagen. Öxabäck är småskaligt, med en växling mellan öppen jordbruksmark 10C Östra Sävsjö, 10D Norra Sävsjö och skogspartier. Områdena ligger direkt norr om Öxabäcks samhäl- - le vid Sävsjöns östra och norra sida. En viktig vand- lövskog. Högsta punkten är Brattåsen, 240 meter överI sluttningarna havet. mot sjön Sävsjö finns inslag av ädel knutna till sjön och ån. Inga kända högre naturvär- ringsled för insjööring, flodpärlmussla m fl arter är Öxabäck är glest bebyggt och har en utspridd den på land. bebyggelse. Bebyggelsetrycket bedöms vara mycket lågt. Bostadsbeståndet består i huvudsak av fril- Rekommendationer - Områdena är lämpliga för blandad bebyggelse med familjshus. Här finns viss service, såsom skola, ett tiotal nya bostäder i 10C, cirka 10-20 i 10D och barnomsorg,liggande villor, livsmedelsbutik, men även ett fåtalidrottshall lägenheter med imera. fler bör utformas småskaligt och smälta in i omgivande Till och från Öxabäck kan man ta sig med buss mot natur och bebyggelse. Ny bebyggelse bör anslutas till Kinna och Överlida. Avstånd från område 10B till kommunens VA-nät eller gemensam VA-anläggning. närmaste hållplats är cirka 300, för område 10E cirka 700 meter, för område 10C cirka 900 meter och Strandområdets tillgänglighet säkerställs på samma för område 10D cirka 1100 meter. sätt som för område 10B enligt ovan. En FÖP har gjorts för Öxabäck, antagen 1991. Inga Motivering riksintressen berörs. De LIS-områden som föreslagits i Öxabäck ligger i an- LIS-områden för blandad bebyggelse slutning till en befintlig tätort, som också är en länkad ortÖxabäck enligt liggeröversiktsplanens i ett område strukturbild i kommunen (se figur med 7). viss 10B Västra Öxasjön, 10E Östra Öxasjön service och sviktande underlag. Det är svårt att ska- Områdena ligger direkt söder om Öxabäcks samhäl- pa intresse för att bygga bostäder i området eftersom le vid Öxasjöns norra sida. Öxabäcks kyrkby är utpe- det innebär stora ekonomiska risker. Genom att möj- kat av länsstyrelsen som värdefullt odlingslandskap, liggöra för ny bebyggelse på särskilt attraktiva latser kan underlaget för livsmedelsbutik, barnomsorg och

SeDet bilaga finns naturvärdenvärdefulla våtmarker LIS 10B, LISi områdets 10 C, LIS centrala 10D och del. Storlom m fl arter häckar i sjön. kollektivtrafik stärkas i Öxabäck, men även för skolan LIS10E, sidan 38. somBussturtätheten finns i Torestorp. från Öxabäck och servicenivån är relativt låg varför det är rimligt att anta att en utbygg- Rekommendationer - Områdena kan vara lämpliga för blandad bebyggelse, döms vara en rimlig ökning om man väger det mot nad kommer att generera en ökad biltrafik. Det be med 10-15 nya bostäder i vardera område och bör behovet av att stärka servicen i området. En utbygg- utformas småskaligt och smälta in i omgivande na- nad kan även ge möjligheter att bibehålla och kanske tur och bebyggelse. Odlingsmark bör inte exploateras även öka antal turer. med ny sammanhållen bebyggelse. Ny sammanhål- len bebyggelse bör anslutas till kommunens VA-nät eller gemensam VA-anläggning.

Sid 26 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Skala 1:10 000 Figur 23: LIS-område 10B, 10C, 10D och 10E. Föreslagna LIS-områden inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat område är fri passage.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 27 (38) Den allmänna tillgängligheten till Surtan LIS 12 Hajom säkerställs genom att ett större sammanhängan- de område med allmän platsmark planeras utef- Översiktlig beskrivning ter stranden. För viss typ av etablering (exempel- Hajom är en småort som vis byggnader, hagar) kan det vara nödvändigt ligger cirka 7km från att säkerställa tillgängligheten med en bestäm- Skene och Hyssna, samt melse i detaljplan eller villkor i förhandsbesked knappt 2 km söder om om krav på staket i gräns mot strandområdet. Inga utsläpp får ske från verksamheten eller av- förskola och en koope- loppsanläggningar som kan riskera att försämra rativväg 156.livsmedelsbutik. I Hajom finns vattenkvalitetstatusen för Surtan. Surtans dalgång ger trakten dess karaktär Motivering med jordbruksmarker, skogsklädda höjder och - en vacker och storslagen ort, men också nära det huvudstråk som illus- landskapsbild. Området ligger i anslutning till en befintlig små Surtan har mycket höga värden direkt knutna till vat- föreslås för att möjliggöra utvidgning av den be- - trerats i strukturbilden (se figur 7). Området net. Surtan är utpekat av länsstyrelsen som ett vat- med häst-, turist- och/eller fritidsverksamheter tendraget, dess biflöden och området närmast vatt fintligakan generera verksamheten. nya arbetstillfällen En ytterligare i Hajom utveckling och in- Havsvandrande lax och öring lever där och den säll- direkt skapa ökat underlag för den kooperativa tendrag med särskilt höga natur- och fiskevärden. livsmedelsbutiken på orten. och dess dalgång ingår också i riksintresseområdet försynta Viskan flodpärlmusslan och Surtans finns dalgång. också Surtan i området. har måttligSurtan ekologisk status Hela området har pekats ut av Länsstyrelsen som ett landskap med höga naturvärden på grund av det öppna och hävdade landskapet. I inventeringen beskrivs området som pastoralt utseende med stenbro- ar och böljande betade ravinsidor. Se bilaga naturvärden LIS 12A, sidan 39.

LIS-områden för verksamheter

12A Hajom Området ligger cirka en kilometer väster om Hajom - verksamhet. Inom området går åkermarken näs- tanutmed ända ån ner Surtan. till Surtan. Här finns De högreidag en naturvärden etablerad häst som strandbrink, eller till de två raviner som korsar om- rådetfinns ipå är två knutet ställen antingen (strax söderdirekt omtill storegårdenSurtan och dess och i områdets norra del). Betesravinen vid Storegården har mycket höga naturvärden som en gammal slåt- - gräs, brudbröd, jungfrulin och svinrot. terravin. I ravinen finns arter som ängsvädd, darr Rekommendationer Området är lämpligt för utveckling av häst-, fritids-, turistverksamheter. En exploatering alltför nära strandbrinken och de två ravinerna i området bör undvikas.

Sid 28 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Skala 1:10 000 Figur 24: LIS-område 12A. Föreslaget LIS-område inom röd prickad linje. Mörkblå linje visar strandskyddsområde. Skrafferat område är fri passage.

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 29 (38) 4. Referenser

Många av referenserna nedan går att hitta som pdf-dokument på Internet.

Marks kommun, 1991a. Torestorps samhälle. Fördjupning av översiktsplan för Marks kommun. Antagen av kommunfullmäktige 1991-06-25.

Marks kommun, 1991b. Öxabäcks samhälle. Fördjupning av översiktsplan för Marks kommun. Antagen av kommunfullmäktige 1991-06-25.

Marks kommun, 1997. Hyssna. Fördjupad del av översiktsplan 90 för Mark. Antagen av kommunfullmäktige 1996-12-17.

Marks kommun, 1998. Mark NV. Komplettering av översiktsplan 90 för Marks kommun. Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16.

Marks kommun, 2003. Sätila. Fördjupning av översiktsplan för Marks kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-21.

Marks kommun, 2009. Vision och mål för Marks kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-24.

Marks kommun, 2010. FÖP Kinna Skene Örby. Fördjupning av översiktsplan för Marks kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21.

Marks kommun, 2011a. Vardagslivskartläggning – en kunskapande process med medborgarsamverkan. Underlagsrapport 2011:1 till översiktsplanen för Marks kommun.

Marks kommun, 2011b. Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet. Antagen av kommunfullmäktige 2011-09-22.

Marks kommun, 2014. Översiktsplan för Marks kommun. Del 1-2. Samrådshandling. Upprättad 2014-05-07.

Naturvårdsverket och Boverket, 2009. Strandskydd – en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4.

SCB, 2010. Tätorter; arealer, befolkning. http://www.scb.se/MI0810/#c_li_335300. 2015-08-04.

VISS - Vatteninformationssystem Sverige, 2015. Statusklassningar – preliminära 2015. http://www.viss.lansstyrelsen.se. 2015-05-31.

Sid 30 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 5. Bilagor

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 31 (38) Sid 32 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 33 (38) Sid 34 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 35 (38) LIS 10D N Sävsjö

LIS 10C Ö Sävsjö

Vattenskyddsområde, ej fastställt.

Värdefulla våtmarker.

LIS 10E Ö Öxasjön

LIS 10B V Öxasjön

Bild 36: Naturvärden LIS-område 10B V Öxasjön, 10C Ö Sävsjö, 10D N Sävsjö och 10E Ö Öxasjön.

Sid 36 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Sid 37 (38) Sid 38 (38) LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen