Samer I Syd: Sprider Kunskap Om Samisk Kultur

Fjärde Världen Nr 1/2012 • Årg. 28 • 50 kr • Ursprungsfolk etniska minoriteter

Afghanistan i brytningstid Ogaden – plundring, folkfördrivning Fjärde Världen Innehåll Ursprungsfolk etniska minoriteter LEDARE: Klara Södra Kyrkogata 20 111 52 Stockholm USA-valet – framsteg för indianer?...... 3 [email protected] www.f4world.org Ogaden – plundring och folkfördrivning...... 5 Organisationsnummer 802015-2636 Plusgiro 479 54 91-2 Ogaden, Etiopien och omvärlden...... 8 På tal om en resa till Bangladesh...... 10 Redaktion: Niskua Igualikinya, chefredaktör Samer i Syd: Sprider kunskap om samisk kultur...... 12 Solveig Hauser Ann-Kristin Håkansson Gamla lagar i ny tid...... 15 Lasse Lindgren, layout Inga gruvor i Jokkmokk!...... 16 Henrik Persson, layout, och ansvarig utgivare USA:s krig har ökat stödet för talibanerna...... 19 Ola Persson Monfolkets nationaldag firad...... 21 Prenumeration 4 nr/år, inklusive medlemskap i Föreningen Fjärde DEBATT Världen: 220 kr Sverige och EU måste ta sitt ansvar och agera!...... 22 För pensionärer, arbetslösa och studenter: 160 kr RECENSIONER För institutioner: 280 kr Stödprenumeration: 350 kr Två böcker – två världsbilder...... 25 Utställning med flera budskap...... 26 Tryck: Myran Grafiska, Varberg 2012 Upplaga: 1000 ex Pashtuner och andra...... 28 ISSN 0282-258 Ursprungsfolk i tre klimat...... 29 Tidningen ges ut av Föreningen Fjärde Världen med finansiellt stöd Föreningsnytt...... 30 från Statens Kulturråd. För innehåll och åsikter ansvarar de enskilda skri- benterna. Den som lämnar material till Fjärde Världen anses ha gett sitt tillstånd till publicering på vår hemsida och Facebooksida samt i Global- arkivet (www.globalarkivet.se).

Omslagsbilden: Afghanska stam- och religiösa ledare i Kandahar efter att en shura, ett konsultativt rådslag, hållits där av president Hamid Karzai. Foto: Mark O´Donald

2 Fjärde Världen 1/2012 Ledare USA-valet – framsteg för indianer? Vi har i tidigare nummer av fjärde världen för dem och vad som borde hamna på regering- skrivit om val och frågat oss hur demokratiska ens agenda. Obama har också skrivit på för att de verkligen har varit och vilka konsekvenserna regeringen ska införa konsultationer med indian- blir för urbefolkningar och etniska minoriteter. nationernas ledare i frågor som påverkar dem Under 2012 kan vi se fram och satt personer från emot att följa miljontals olika stammar på viktiga människor när de går till positioner inom reger- valurnorna, miljontals ingskansliet. Hans admi- människor i länder som vi nistration har arbetat med förväntar oss vara demo- hälso– och utbildnings- kratiska, såsom USA och politiken i reservaten och Frankrike, och i länder tryckt på för förbättrad som vi hoppas vara demo- företagsamhet och fler ar- kratiska, såsom Ryssland. betsmöjligheter, eftersom Det dessa länder definitivt arbetslösheten är bland de har gemensamt är urbe- högsta i landet i just reser- folkningar. vaten. Att få höra detta tal under kvällen lär ha kostat I USA valdes Barack cirka USD 15 000. Obama som folkets hopp om förändring, och om På Obamas hemsida han verkligen har uppfyllt för presidentkampanjen det amerikanska folkets kan vi läsa om vad han dröm om förbättringar gjort och gör för olika har diskuterats i änd- grupper inom det ameri- lösa debatter och artiklar. kanska samhället, såsom Under sina år som pre- Afro-amerikaner och sident har Obama också Asiat-amerikaner. Tyvärr talat om sitt arbete för nämns inte indianer som urbefolkningarna i USA, Äldsten och konstnären Paha grupp. Tråkigt tycker vi och hur viktigt det är att Ska från oglala-lakotafolket, och hoppas att det inte be- erkänna de första ameri- håller upp en medaljong från tyder att de han har kallat kanerna och deras bidrag president Thomas Jefferson. ”landets första amerika- till det amerikanska sam- Den gavs till indianledare ner” bara har en plats som hället. Vi frågar oss nu när 1803. Foto: Paul M. Walsh bidragsgivare i hans nya Obamas första president- kampanj. period går mot sitt slut om han har uppfyllt några av urbefolkningarnas krav Många har uttryckt positiva åsikter om Oba- på positiv förändring i ett land där de fortfarande mas arbete. Bill John Baker, ledare i Cherokee befinner sig längst ner i de nationella statistiska Nation i Oklahoma, en av de största indianstam- tabellerna. marna, har sagt att Obama genom sitt arbete fak- tiskt har nått positiv förändring i urbefolkningars I januari 2012 organiserade ”Obama for Ame- liv i USA. En stor bedrift i våra ögon är natur- rica” och ”The Native Americans Leadership ligtvis USAs stöd till FN:s Deklaration för Ur- Committee” en insamlingstillställning i Wash- befolkningars Rättigheter (UNDRIP). Vi hop- ington DC speciellt för amerikanska urbefolk- pas därför att denna kommer att användas inom ningar, ett led i Obamas återvalskampanj. Han urbefolknings-politiken i landet. Om Obama tog då tillfället i akt att framhäva vad han och blir omvald så ser vi gärna en utveckling med fler hans administration åstadkommit hittills, och positiva överraskningar och fler klara resultat. det han valde att nämna var hur han en gång per Vi på Fjärde Världen kommer att följa den po- år samlat så kallade ”tribal-leaders” i Washington litiska utvecklingen och ser fram emot ett fort- för att de ska kunna förmedla vad som är viktigt satt intressant år. Niskua Igualikinya

Fjärde Världen 1/2012 3 Ogaden – plundring och folkfördrivning

Demonstration till stöd för folket i Ogaden. Foto: Rädda Ogaden.

Ogadenprovinsen i Etiopien är stängd för journalister och hjälporganisationer sedan 2007. I somras fängslades två svenska journalister, Martin Schibbye och Johan Persson, som försökte ta sig in i området. Företaget Africa Oil med kopplingar till Sverige, som har verksamhet där, kritiseras för att bidra till övergreppen mot civilbefolkningen.

4 Fjärde Världen 1/2012 Ogaden – plundring och folkfördrivning

– Det pågår ett folkmord i det tysta i Ogaden, säger Mohamed Hossein, som är exiletiopier och ordförande i föreningen Rädda Ogaden, när Fjärde Världen träffar honom för att få en bild av hur förhållandena är i Ogaden. – Medierna rapporterar om att svenska journalister sitter fängslade i Etiopien, men inte om varför de reste dit. Hoppet om att omvärlden ska in- gripa och medla mellan den etiopiska regimen och ONLF, Ogadens nationella befrielsefront, som stridit i nära tjugo år, börjar ta slut, säger han. Hit- tills har knappt någon dialog före- kommit. Ogadenkonflikten är en av världens mest bortglömda konflikter. Lokala människorättsgrupper uppskattar antalet dödade till 100 000 personer. Hur är situationen i Ogaden idag? – Det är jättehemskt. Det är en kata- strof. En väpnad konflikt pågår och det är civilbefolkningen som drabbas. Mohamed Hossein berättar att befolkningen lever i ständig skräck för att trakasseras på olika sätt av reger- ingstrupperna och den paramilitära milisen som finns i området. Strider- na har trappats upp sedan 2007, när Ogadens motståndsrörelse ONLF Det pågår ett folkmord i det tysta i Ogaden, säger utförde ett attentat mot en kinesisk Mohamed Hossein, exiletiopier och ordförande i oljeanläggning och runt 50 kinesiska föreningen Rädda Ogaden. Foto: Henrik Persson och etiopiska arbetare dödades. Den etiopiska regimens strategi går ut på att kollektivt bestraffa befolkningen i provinsen för att skapa rädsla och få ONLF att lägga ned vapnen. Det är därför regimen inte vill ha journalister som rapporterar däri- från, eller hjälporganisationer som kan fungera som ögon och öron, byar och förstörda vattenkällor, har brändes och skörden förstördes, och säger Mohamed Hossein. också dokumenterats av exempelvis de övriga byborna jagades på flykt. – De är rädda att bli anklagade för människorättsorganisationen Human folkmord och brott mot mänsklighe- Rights Watch. De har bland annat Kargt ökenområde ten. samlat in bildbevis på att 83 byar har Förutom inbördeskriget har Ogaden bränts ned. drabbats mycket hårt av torkan på Nedbrända byar Så sent som den 19 februari 2012 Afrikas horn, som är den värsta på De övergrepp han berättar om: utom- rapporterade ONLF om att tret- flera decennier, och man har inte haft rättsliga avrättningar – där grupper av ton personer dödats i de tre byarna regn på tre år. nomader och bönder samlas ihop och Abshir, Madheedh och Gunagado. – Etiopien är ett av världens fatti- dödas –, våldtäkter, tortyr, nedbrända Några av dem var barn. Deras hus gaste länder, och Ogaden är det fat-

Fjärde Världen 1/2012 5 Ogaden – plundring och folkfördrivning

tigaste området i Etiopien, säger Mo- sjukhus i Ogaden, berättar Mohamed hamed Hossein. Hossein. Ogaden är ett kargt halvökenom- råde, och majoriteten av befolkning- Hugger ned skogen en livnär sig på boskapsskötsel eller Befolkningen i Ogaden identifierar som småbönder, berättar Mohamed sig som somalier, som de delar språk, Hossein när han sitter och dricker te kultur och levnadssätt med. De är på Fjärde Världens redaktion i Stock- också muslimer, liksom majoriteten holm. De upprepade torkperioderna av befolkningen i Somalia. 60 pro- leder till mat- och vattenbrist och cent av befolkningen är nomader och många familjer försörjer sig på att äger boskap som kameler, kor, getter sälja boskap till etiopier i andra delar och får. En del lever som småbönder av landet, eller till somalier på andra och odlar främst sorghum, majs och sidan gränsen, i utbyte mot mat och bönor. andra förnödenheter. Muhamed Hossein förklarar att Men stora delar av gränsen mot So- klimatet blivit torrare och varmare malia, som är den närmaste handels- med åren och att både befolkningen partnern, är idag stängd av säkerhets- och boskapen ökar i antal. Detta skäl. Det är embargo på handel med sammantaget tär på resurserna, men kläder, medicin och matvaror. det finns ingen politisk lösning för – Regimen straffar befolkningen hur man ska stoppa skogsskövlingen för att tvinga dem ge upp, säger Mo- som driver på ökenspridningen. hamed Hossein. – Det finns ingen gas eller elektricitet i området. Människor hugger Kan du beskriva hur vardagen ser ut ned skogen för att kunna laga mat för vanliga människor? över öppen eld, och de bygger också – De som lever på landsbygden lever de traditionella husen av trä. Skogen ett mycket enkelt liv. De brukar jor- försvinner. den med primitiva medel, och ingen utveckling har skett på grund av stri- Vad handlar konflikten om? derna. De flesta är nomader, och inte – Ogaden är ett ockuperat område. Bilderna ovan och på nästa bosatta, och förflyttar sig efter regnen. Vi vill ha självbestämmanderätt. De sida visar bland annat hur – När de drabbas av torkan får de som styr i Etiopien säger att de vill somaliska nomadhus ser ut och ingen hjälp utifrån. En del svälter, en försvara landets enighet, men de vill miljöer av det slag som Mohamed del lever på svältgränsen. Matbistånd bara behålla makten med vapenmakt. Hossain nämner i intervjun. ges bara till dem som samarbetar med – Vi styr landet, ni måste vara ly- Nedan karta över numrerade regimen. Den absolut största delen av diga, om ni opponerar er använder vi oljeprospekteringsområden befolkningen lever på mindre än en våld, resonerar de. i Ogaden. dollar om dagen. – Enligt vår nya konstitution från – Landsbygden är den farligaste 1991 har vi rätt till självbestämmande platsen, där härjar den paramilitära och att också kunna träda ur federa- milisen. De rekryterar också civila tion om vi vill. Men i realiteten är det som måste strida mot ONLF. inte så. Också skolsituationen och sjuk- Konflikten i Ogaden kan härledas vården är problematisk. I de flesta ända tillbaka till 1948, då området skolor sitter barnen på stenar på mar- blev en del av Etiopien, trots att be- ken, och själva skolbyggnaderna har folkningen känner starkare band till dålig standard. Exilogadenier samlar Somalia. ONLF har tagit till vapen in pengar för att skicka pennor och för att kämpa för självständighet, böcker till skolorna. Om man blir eller ökat självbestämmande inom fe- sjuk får man resa till andra provinser derationen. Under ytan finns många i Etiopien för vård, eller till grannlan- faktorer som underblåser konflikten. det Somalia, eftersom det inte finns Mohamed Hossein förklarar att

6 Fjärde Världen 1/2012 det finns lite hopp om att den nuva- sar bort befolkningen i de områden rande regimen ska släppa ifrån sig där de prospekterar olja. Det råder ett makten. I princip är Etiopien en en- krig i området. partistat, säger han, och samma parti har haft makten sedan 1991, när lan- Vad kan Sverige göra för att hjälpa det blev en demokrati. befolkningen i Ogaden? – Sverige kan hjälpa till med att mi- Skyddar utländska bolag nimera lidandet, kvinnor behöver Förutom den etniska konflikten finns kunna få vård vid förlossningar, vi också rika naturresurser i Ogaden, behöver enkla sjukhus och skolor exempelvis naturgas och olja. Histo- för barnen. Det finns också tusentals riskt sett har makten i Etiopien legat undernärda och föräldralösa barn, hos befolkningen i det centrala hög- både i Ogaden och i flyktinglägren i landet, amharerna, och nomadbe- exempelvis Kenya. Många är skadade folkningen i Ogaden betraktas fortfa- av kriget och behöver vård. Vi behö- Lästips: rande hos vissa grupper som en lägre ver också hjälp att medla i konflikten, Human Rights Watch: Collec- stående klass. En knapp majoritet och att uppmärksamma situationen. tive punishment, war crimes and av befolkningen i övriga Etiopien är Blodbadet måste stoppas och vi måste crimes against humanity in Ogaden, också kristna, exempelvis amharerna få till en fredprocess. 2008. som traditionellt styrt landet, och tig- – Vi vädjar till den svenska reger- Amnesty International: Ethiopia – refolket i norr, som dominerar regeringen att sätta press på Lundin Pet- submission to the United Nations ingspartiet. roleum och tvinga bolaget att upp- Human Rights Committee, 2009. – Varför ska ni hålla oss kvar i fat- höra med sin verksamhet i Ogaden Kerstin Lundell, Affärer i blod och tigdom, tänker regeringssoldaterna så länge området är omstritt. Sverige olja, Ordfront 2010. när det kommer hit för att skydda de bör samarbeta med EU och villkora utländska bolagen som utvinner olja biståndet för att värna mänskliga rät- Fakta: och gas i Ogadenprovinsen, och är tigheter och demokrati i hela Etio- Ett 50-tal frivilligorganisationer i extra brutala eftersom de inte identi- pien. European Coalition for Oil publice- fierar sig med oss. – Vi har resurser. Det viktiga är att rade rapporten Unpaid Debt, 2010, De utländska bolagen skyddas med få fred. På grund av kriget har vi inte där de kritiserar svenska Lundin hårdföra metoder. Det är också för kunnat utnyttja exempelvis våra stora Petroleum, och det konsortium att ge plats åt dessa bolag som befolk- floder till annat än att dricka vattnet. de ingick i, för att vara deltaktiga i ningen har tvångsförflyttats, på lik- Vi vill bygga dammar, öka tillgången krigsbrott och brott mot mänsk- nande sätt som i södra Sudan, där det till vattenkällor och hjälpa nomader- ligheten i södra Sudan. I rappor- svenska företaget Lundin Petroleum na att bosätta sig och odla jorden. ten skriver man att konsortiets förknippats med att göra oetiska affä- Anledningen till att omvärlden verksamhet i området indirekt rer i ett krigsområde. De är idag den inte ingriper i konflikten i Ogaden bidragit till fördrivning av närmare största enskilda aktieägaren i det ka- är att Etiopien är en viktigt allierad att 200 000 personer och 10 000 nadensiska företaget Africa Oil som i kriget mot terrorismen i regionen, personers död under senare delen prospekterar olja i Ogaden. Kerstin menar Mohamed Hossein. I utbyte av 1990-talet och de första åren av Lundell har skrivit en uppmärksam- mot att Etiopien hjälper till att be- 2000-talet. Sveriges utrikesminister mad bok om Lundin Petroleums olje- kämpa islamistgrupper, inte minst i Carl Bildt var ledamot i Lundin affärer i Sudan och Etiopien– Affärer Somalia, blundar stormakterna för Petroleum, under den här tiden i blod och olja –, som kom ut 2010. övergreppen mot civilbefolkningen i fram till han blev utrikesminister Ogaden. 2006. Vad tycker ni om att svenska företag – Det är befolkningen i Ogaden Lokala människorättsorganisa- verkar i Ogaden? som får betala priset för att det in- tioner uppskattar antalet dödade – Deras verksamhet bidrar till folk- ternationella samfundet försöker i konflikten i Ogaden till 100 000 mordet i Ogaden. De lyssnar inte på komma tillrätta med islamisterna i personer; varav de flesta är civila vår kritik. Somalia. offer. De har dokumenterat de – De säger att området måste säk- Solveig Hauser personer som avrättats med namn, ras om de ska utvinna olja. På så sätt datum, ålder och hur de dödats. bidrar de till övergreppen. Man ren-

Fjärde Världen 1/2012 7 Ogaden, Etiopien och omvärlden

Den värld är sedan länge Dessa projekt kan också handla språk, amhara, oromo – de senare är förbi där ursprungsfolk om att mark upplåts till utländska störst med 40 miljoner – och många eller etniska minoriteter privata företag för att odla sockerrör, flera. Av dessa är många kristna. Be- bomull och grödor för bioenergi. Ur- folkningen i Ogaden däremot är kunde angripas av myn- sprungsfolken i dessa områden trängs muslimska somalier. Det finns även digheterna inom ett land, brutalt undan. Som i så många andra geografiska skiljelinjer. Somalierna, utan att det förr eller senare fall vill myndigheter och bolag ha 8 miljoner i Ogaden, lever i ett halvö- kommer ut och blir interna- markområdena och dess resurser – kenlandskap på låglandet. 60 procent tionella protester. men inte folken som bott där sedan är nomader. De amharisk-språkiga urminnes tider. Ursprungsfolken, och en del oromos lever främst i hög- Det som händer samerna i Sverige till exempel bodi, chirim och suri i landet, huvudsaklighen på jordbruk. dryftas på internationella konferenser Omoflodens dalgång, erbjuds andra I Ogaden finns mycket stora före- i Europa och i FN. Det är inte Sveri- platser att bo på. Ofta sämre än dem komster av olja och inte minst natur- ges ensak hur samerna behandlas. Hur de har. Vägrar de utsätts de för hotel- gas. människorna i den etiopiska provinser. Fängslanden och väpnat våld blir Etiopiens alla olika folk verkar inte sen Ogaden behandlas är heller inte nästa steg. vara tillfrågade om särskilt mycket av Etiopiens eller premiärminister Meles När det gäller övergreppen i just sin regering. Folket i Tigray får tyd- Zenawis ensak. I Ogaden handlar det Ogaden finns en förhistoria. Den ligen mest uppmärksamhet och stöd om oljeutvinning och folkförtryck. brittiska kolonialmakten gjorde 1896 av regeringen, eftersom Meles Zenawi I en negativ dynamik kräver oljebo- en överenskommelse med hövding- själv har sina rötter där. lagen ökad säkerhet när de är verk- arna i Ogaden som skulle garantera Vi har nu alla fått upp ögonen för samma i Ogaden. Vilket Etiopiens områdets suveränitet. Överenskom- Ogaden. Två svenska journalister, myndigheter verkar ta till intäkt för melsen bröt britterna senare. De Martin Schibbye och Johan Persson, att terrorisera befolkningen där. lämnade i början på 1950-talet över fängslades och greps när de skulle Etiopien är det näst folkrikaste området till Etiopien utan att till- rapportera från området. Men vi får landet i Afrika med över 82 miljo- fråga invånarna i Ogaden. Idag pågår i sammanhanget inte glömma folket ner invånare. Ytan är över en miljon enligt rapporter en konflikt med om- i Ogaden. De måste nu få ökad upp- km2. Regimen samarbetar militärt fattande övergrepp både från etiopisk märksamhet. med USA. Flera andra västländer är militär och förbrytelser från ONLF- Henrik Persson, på plats: i olika etiopiska provinser gerillans sida. Föreningen Fjärde Världen pågår i samarbete med multinationel- Faktorer som kan bidra till våld- la företag väldiga exploateringspro- samheterna är att folken i övriga Eti- jekt, inte minst dammbyggen. opien tillhör andra folkgrupper och

Italien var kolonialmakt över stora områden på Afrikas Horn där somalier lever, däribland Ogaden. Här en bild från 1911. Foto: Albertomos

Fakta, lästips: http://raddaogaden.blogspot.com/ http://en.wikipedia.org/wiki/Oga- den http://www.fria.nu/artikel/90262 http://www.aftonbladet.se/debatt/ article13866913.ab

8 Fjärde Världen 1/2012 Belo Monte-dammen i Brasilien: dödsdom för urfolk Evakueringen av kayapó – ett urfolk i Mato Grosso Brasilien – har bör- jat. Byggandet av en kraftverksdam startar trots protester och 600 000 insamlade namnunderskrifter. I och med det har dödsdomen fastställt för folken längs Río Xingu. Totalt läggs 400 000 hektar mark i Belo Monte under vatten, ett om- råde större än Panamakanalen. Hem- miljön för 40 000 personer, liksom för många djurarter och växter för- störs. Allt för att enklare, effektivare och mera lönsamt kunna producera elektricitet. Ann-Kristin Håkansson, ordförande, Fjärde Världen

Mer fakta: http://amazonwatch.org/take-action/ stop-the-belo-monte-monster-dam

Panamas president godkänner ny lag för Ngöbe Bugle- territorium

Panamas President Ricardo Martinel- li har godkänt en ny lag som fastställer PANAMA: Imágenes de Represión Policial contra el hur naturresurser inom Ngöbe Bugles Pueblo Ngäbe-Bugle en Panamá Fuente: La Estrella de Panamá/ Orgun Wagua/ otros territorium ska skyddas, det rör bland annat vatten och mineraler. Detta är en lagtext som regeringen tillsammans med representanter för Ngöbe Bugles kom överens om efter långa förhandlingar. Förhandlingarna var ett resultat av protester med anled- ning av att vattenkraftverk och gruvor fått tillstånd att byggas inom territo- riet utan urbefolkningarnas godkän- nande. Protesterna ledde också till två personers död. Ann-Kristin Håkansson Källa: www.laestrella.com.pa

Tusentals människor som hade samlats vid indianernas vägblockad

av panamerikanska landsvägen i Panama blev angripna. Helikoptrar sköt tårgasgranater från luften, på marken ryckte beväpnade styrkor fram.

Fjärde Världen 1/2012 9 På tal om en resa till Bangladesh Vår värdorganisation var den bang- och ger rättshjälp, bland annat till Vi kom från fem olika ladeshiska organisationen PRO- kvinnor som utsatts för våld i hem- skolor i Sverige och fick ta SHIKA, det är ett slags blandning av men. fackförbund, bildningsförbund och Den Globala Skolan-globala resan del av kulturen, samhället, kooperativ för småbönder och lantar- är ett samarbete mellan Myndigheten arbetslivet både på lands- betare. för skolutveckling och SIDA. Från bygden och i de stora tex- Vi blev också väl omhändertagna och med 2007 drivs projektet vidare av organisationen ”Thanapara Swal- inom Internationella Programkon- tilindustrierna. Vi bodde lows” i regionen Rajshahi, nära Indis- toret. Meningen är bland annat att enkelt i plåtskjul, utplace- ka gränsen i nordvästra Bangladesh. skapa debatt i globala utvecklingsfrå- rade på landsbygden hos Thanapara Swallows arbetar bland gor. Man riktar sig främst till lärare annat med att organisera små koope- och elever i den svenska skolan. fem olika småbönder, cirka rativ för väverskor och sömmerskor, Den Globala Skolan genomför 60 km väster om huvudsta- de driver skolor för barn med olika varje år fyra globala resor till några den Dhaka, i Manikganjdi- inlärningsproblem och jobbar med av Sveriges samarbetsländer i Asien, rent-vatten-projekt. Många vatten- Afrika och Latinamerika. Syftet striktet. täkter i norra Bangladesh är förore- med ”Globala skolan-globala resan” nade med arsenik. De driver sjukhus till Bangladesh som vi 18 lärare och

10 Fjärde Världen 1/2012 På tal om en resa till Bangladesh andra skolmänniskor gjorde den re länderna exporterade gästarbetare vinprovarnyheter i TV och märkesva- 20 november till 10 december 2011 – men förvånansvärt många lyckliga ror, bröst– och läpp-förstoringsope- var: interkulturellt lärande. Resan och förväntansfulla barn och ung- rationer, varumärkesidentiteter, en- skedde med bi- domar synliga ergislöseriet, tre stillastående bilköer drag från SIDA överallt på vägar, varje morgon in till Södermalm med och Stockholms Fakta i städerna och i 30 000 bilar, varav de flesta är tomma stad. Om man vill ta reda på mer eller småbyar på väg till fyra femtedelar. Övergödda Det ger nya stödja olika projekt som rör till skolan. chips– och läskuppfödda 12-åringar. perspektiv att lärande i Bangladesh finns mer Till den lilla Allt finansierat med lån från de snälla se världen från information hos föreningen Global skyddade verk- monopolbankerna. den andra sidan, Learning: www.globallearning.se staden med nio Text och bild: Göran Drougge från den verklig- miljoner, där vi samhällskunskapslärare i Stockholm het där världens gör allt för att alla tusentals så snabbt som miljoner människor till största delen möjligt slösa bort våra föräldrars och lever. Från småbrukare, svältavlönade morföräldrars ihopslitna gemen- textilarbetare och barnarbetare och samma ägande till multinationella mer än 10.000 månatliga, till de rika- riskkapitalbolag och skatteparadis:

Fjärde Världen 1/2012 11 Samer i Syd: Sprider kunskap om samisk kultur Den 25 november 2001 tog Våren 2003 bildades föreningen ”Samer– ett ursprungsfolk i Sverige” Studiefrämjandet i nord- ”Samer i Syd”. Vid årsskiftet 2011/2012 och ”Same – same but different” för västra Skåne initiativet till var vi 84 medlemmar. I Skåne bor barn och ungdomar, utgivna av Re- mer än 150 samer enligt den samiska geringskansliet. att bjuda in samer till ett röstlängden. Viktigt att betona: hur Vi har även en Informationslåda möte med syftet att sprida många samer det finns har beräknats med pedagogiska bruksföremål för den samiska kulturen i utan folkräkning. förskola, grund– och gymnasieskola södra Sverige. 2002 bilda- Vi har föreläsningar sedan fören- iordningställd av Ajtte Museum i des en interimsstyrelse med ingens start för att öka förståelsen om Jokkmokk, lådan har utökats med namnet ”Samer i Skåne”. den samiska traditionella kulturen barnlitteratur och skänkta gåvor. Föreläsningar har varit öppna för alla Föreningens kulturella samiska Sedermera ändrades det intresserade. Vi besöker skolor, olika konstarter har visats på bibliotek och till ”Samer i Syd”, då samer föreningar och organisationer, berät- offentliga platser. Vi har genom åren även finns i Blekinge, Hal- tar om samernas liv och kultur. Som fått ett omfattande bibliotek med sa- land, Småland och Dan- hjälpmedel har vi en DVD-box från misk litteratur med egna författare, mark. Sápmi/Samefolkets land med samis- gåvor och inköpta böcker har till- ka filmer och jojkar, samt skrifterna: kommit.

12 Fjärde Världen 1/2012 Sommarbild – ett avslut inför sommaruppehåll på Tranerödsmosse i Skåne som har likheter med Sápmis myrar. Vi bakar hiellá gakko/glödkakor och har tipsrunda runt myren om den samiska traditonella kulturen. Foto: Sören Lindkvist

Samer Samer – ett folk i fyra länder. ”Sápmi” eller på svenska ”Sameland” sträcker sig över fyra länder, Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Den svenska delen av Sápmi sträcker sig över cirka 35 % av Sveriges yta. Språket är samiska och i Sverige finns tre huvuddialekter, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Sápmi har en egen flagga och firar Samefolkets dag den 6 februari. De huvudsakliga näringarna är renskötsel, duodji (slöjd), jakt, fiske och turism. Politiskt styre – Sámediggi (Sam- etinget) är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med val vart fjärde år.

Samer i Syd: Sprider kunskap om samisk kultur Samer i Syd har informerat Skå- I Sveriges grundlagsändring 2010 enligt samisk traditionell kokkonst nes 33 kommuner och Lunds stift beslutades att Sverige har två folk: fortsätter. och dess 216 församlingar med brev svenskar och samer. Jojk och att skriva om sina minnen om vår föreningsverksamhet och har funnits på önskelistan, hitintills den samiska traditionella kulturen. Grundlagen ändrad med svalt intresse. Vi har årliga ”ren- Föreningen inbjöds första gången FN:s konvention ILO 169 har inte kok” på Årsmöte och Nationaldagen. till Lunds domkyrka 2009. Förso- ratificerats av staten Sverige, vilket KRAV-märkta FairTrade-produkter ningsmorgonmässa på Samernas Na- vi påtalat och försökt påverka med används och bejakas. tionaldag den 6 februari med biskop skrivelser vid ett flertal tillfällen till Föreningen har från Gällivare som talare. Därefter har samarbetet Sveriges Riksdag och Sametinget med Sockens Hembygdsförening fått lov utvecklats till att Samer i Syd fått en ledamöter, med flera organisationer. att göra en ny utgåva av: ”Husmans- ”egen” präst. Samekaplanen ska be- I liten skala började vi under 2006 kost på Ren”, den första upplagan vaka och uppmärksamma Sveriges ha språkkurser/språkbad, hösten utgiven 1938, andra upplagan 1986. Ur– Naturfolk och Världens Urfolks 2008 intensiverades återerövrandet Skriften är en raritet. Susanna Jan- dag den 9 augusti, tillika Samefolkets av språket som pågår kontinuerligt. nok Porsbo har kompletterat den Nationaldag, samt FN dagen/Barn- Berättarstunder, koltsömnad, horn- med: ”Samisk Matkultur” – förr och konventionens dag 24 oktober. slöjd, bandvävning och matlagning nu. Försommaren avslutas alltid med

Fjärde Världen 1/2012 13 utflykt till eldstaden vid Traneröds kåtans tillblivelse. Efter invigningen mosse som har vissa likheter med fortsatte samverkan med olika sa- Sápmi. Sedan reser många av oss till miska kulturyttringar, öppet hus vid kalvmärkning – ljuset, tystnaden och en till två tillfällen varje månad på den rena luften. ideell basis under tre år, samt andra aktiviteter, film, föreläsningar, mat- FN-dagen 9 augusti är viktig kultur etcetera. Samekåtan invigdes Vi vill uppmärksamma och bevara den 2 december 2006 med Sameting- naturfolkets traditionella historia, ets dåvarande ordförande Lars-An- språk, traditioner, kultur och livsstil. ders Baer och Skånes Landshövding Urfolksdagen i SiS uppmärksam- Göran Tunhammar som var ordfö- mades första gången 2007. Sameting- rande för stiftelsen Skånes Djurpark. ets dåvarande ordförande Lars– An- Under november månad 2009 öns- ders Baer, FN-delegat, tillsammans kade Djurparkens nya ledning ett ut- med andra prominenta personer ökat samarbete praktiskt, det skulle talade för urfolket i världen. Skånes innebära ideell verksamhet varje helg Landshövding Göran Tunhammar och vid högsäsong varje dag. SiS hade talade om Skåneregionens ansvar. SiS naturligtvis inte någon möjlighet till

försöker uppmärksamma dagen varje det. Det fanns ingen vilja för rådrum Privat foto. Massa Eriksson. Majvor år. eller rådslag för SiS förslag. Samarbe- tet upphörde därmed. Bildat en gåvofond Majvor Massa Samer i Syd samarbetar med Stu- Eriksson Stödet avser att främja barn och ung- diefrämjandet i Skåne och ger ut tre Uppväxten i en renskötarfamilj i domars framtida utveckling inom medlemsblad om året. Gällivare skogssameby präglades samiska traditionella traditioner, vär- Vi sponsras av Polarbröd tillsam- av naturens villkor och kantades av deringar och livsstil. Ge inspiration mans med smakupplevelser från den tragedier. för barn och unga: Att identiteten/ samiska matkulturen. I familjen fanns 11 barn. 5 dog språket återerövrats och bevaras. Stö- Viktig målsättning i späd ålder. Som sjuåring flyttade det avser också att uppmuntra till att Majvor till ett skolhem i den lilla närma samhörigheten mellan barn, Vårt mål är att sprida kunskaper byn Gunnarsbyn. Samiska var då unga till äldre generationers livsvis- om Sveriges Ur– Naturbefolkning det enda språk hon kunde, men dom. För övrigt gäller Samer i Syds genom Samer i Syd. Vi välkomnar nya som hon inte fick använda på stadgar. Alla barn och unga med sa- medlemmar och vi har inga krav på, skolhemmet. misk anknytning kan söka med stöd att man ska vara same. Medlemskap Tidigt bestämde hon sig för att av anhöriga, till språk– läger/kurs, fås i föreningen enligt stadgan: arbeta med barn, vilket hon fick duodji hantverk, etcetera. (Barn och § 1 ”Verka för att befrämja och tillfälle till hos den legendariske unga 0 – 18 år enligt FN– konven- sprida kunskap om samiska intressen, Gustav Jonsson på Barnbyn Skå. tion, BK) identitet, kulturellt, socialt, psykolo- Sedan utbildade hon sig till psy- Föreningen har haft en represen- giskt och ekonomiskt, samt verka för koterapeut och har bland annat tant hos Diskrimineringsombuds- solidaritet, jämlikhet och samarbete varit med och byggt upp barn- och mannen, DO. Se rapporten ”Diskri- människor emellan. Att det samiska ungdomspsykiatrin i Boden. minering av samer” www.do.se och samhället får fortleva utifrån samiska Idag är Majvor Massa Eriksson Barnombudsmannens, BO, rapport värderingar och traditioner. Fören- 75 år och bor i Helsingborg. ”Rätten till delaktighet och infly- ingen skall vara religiöst och politiskt Familj: en son i Boden och en tande för samiska barn och ungdo- oberoende.” dotter i Ljungbyhed. Sex barnbarn mar” www.bo.se En medlem sam- Du är välkommen att bli en av oss! och två barnbarnsbarn. verkar med Sveriges fem minoriteter Varrudagáj/Vänliga hälsningar Brinner för: barn och vuxna som i relation till FN– distriktet i Skåne. Majvor Massa Eriksson far illa. Är engagerad i Brottsoffer I Sametinget medverkar en av våra ordförande i Sameföreningen jouren och Röda korset. Arbetar medlemmar som ledamot. En med- Samer i Syd också med att förebygga ohälsa lem är delaktig i Samiska krisnätverks bland det samiska folket. jourtelefon. Samiska rådet Svens- Hobby: att skriva. ka kyrkan. En medlem har skapat Gillar att läsa: mestadels svensk ”Hand– Samisk dockteater”, efter- litteratur, deckare, biografier, me- modell från så kallad ”Kasperteater”. moarer och historiska böcker. Samarbete med Skånes Djurpark Lyssnar på: gärna samisk musik, inleddes i Höör under 2002. Hösten folkmusik, ballader och klassiskt. 2005 påbörjades i nära samverkan en Föreningsliv: engagerad i för- byggnation till ett sameviste, en tim- eningen Samer i Syd, ordförande rad skogssamekåta. Samer var hand- sedan 2006. ledare och arbetade praktiskt till

14 Fjärde Världen 1/2012 Gamla lagar i ny tid I ett nytt projekt har Svens- näringslagen ur ett genus- och barn- syn på kvinnan. Nu kopplades kvin- ka Samernas Riksförbund, perspektiv, vilket sällan görs. Vi vill nans medlemskap till deras olika re- SSR, startat en serie semi- visa vilka konsekvenser denna lag- lationer till samebyns män. De är nu stiftning har samtidigt som vi vet att främst hustru, dotter eller änka. Inte narier för att belysa den detta är en osynlig fråga i samebyarna förrän 1971 i och med en ändring av ålderdomliga lagstiftningen idag. Rennäringslagen jämställdes män som ligger till grund för och kvinnor igen. Rennäringslagen. Till skill- Rennäringslagen har skapat makt- – Det är samebyn som fattar alla nad mot de allra flesta lagar strukturer och utfaller på idag märk- beslut som ska utgå från allas gemen- som tillämpas idag har den liga sätt om du som same är gift, skild, samma bästa och för att ha inflytande sambo, vid separation eller dödsfall. måste man ha medlemskap i sam- inte följt med sin tid och ett Hur påverkas till exempel barnen vid ebyn. av syftena med seminarie- en eventuell skilsmässa eller vid döds- serien är att belysa jämlik- fall inom en renskötselfamilj?Har Det finns tre olika medlemskap. hetsproblematiken i denna rennäringslagen ett barnperspektiv? Same som deltar i renskötseln. Same lagstiftning. Bör rennäringslagen förändras? som har deltagit i renskötseln och Det var dessa frågor man ville lyfta. inte övergått i annat arbete. Make I ett samarbete med Sameföreningen Seminariet bestod till största delen eller hemmavarande barn till medlem i Stockholm hölls ett av dessa semina- av förbundsjuristen Jenny Wik-Karls- under punkt 1och 2. Renskötande rier i Stockholm i mitten av februari. sons föreläsning om rennäringsla- medlem är den som själv eller genom Mariana Wiik, ordförande i Sameför- gen. Vid sin sida hade hon Ellacarin sitt husfolk driver renskötsel. Renar eningen i Stockholm presenterade Blind, projektledare, som kommer att som tillhör renskötande medlems projektet. sammanfatta de jämställdhetsprojekt husfolk anses i denna lag tillhöra den – Tanken är att vi ska se på Ren- SSR arbetat med under tidigare år. renskötande medlemmen. Ålderdom- – Historien är otroligt viktig och liga begrepp som husbonde och hus- kunskapsöverföringen. Någon måste folk lever alltså vidare i Rennäringsla- kunna berätta. I Rennäringslagen gen, begrepp som sedan länge för- talar man mycket om husbonden, om svunnit ur ordinarie lagstiftning. Som mannen. 1928 fick kvinnor rösträtt i husfolk räknas renskötande medlems Sverige, men för de samiska kvinnor- hushåll, det vill säga make, barn, nära na verkar utvecklingen gå åt andra släkting och anställda. I många fall hållet. Sedan Rennäringslagen kom innebär detta juridiska begrepp att 1886 har bara smärre förändringar kvinnliga medlemmars renar registre- gjorts. ras under fadern eller maken. Det kan tilläggas att Rennäringsla- – Den samiska lagstiftningen är gen ofta står i strid med både Barn- mycket snårig och det personliga konventionen och Kvinnokonven- ansvaret kan slå mycket hårt, säger tionen och att den inte alls följer de Jenny. jämställdhetsmål som regeringen har Men många samebyar tillämpar för samhället i övrigt. inte Rennäringslagen strikt. Rennäringslagen underblåser – Men ju fler renar man har ju fer också de motsättningar som råder röster har man och de få kvinnor som mellan renskötande och icke renskö- är husbönder har det tufft. tande samer. Det finns 51 samebyar i Sverige Rennäringslagen har sitt ursprung med 51 olika förutsättningar. i den första renbeteslagen som kom – Bland dessa finns det endast två Rennäringslagen ofta står ofta i 1886. I den nämns inte någon for- kvinnliga ordföranden, säger Jenny. strid med både barnkonventionen mell skillnad mellan mäns och kvin- När seminarieserien är avslutad och kvinnokonventionen och följer nors möjlighet att bedriva renskötsel. kommer en slutrapport där förslag inte de jämställdhetsmål som Kring förra sekelskiftet hade kvin- som kommit in ska presenteras. regeringen har för samhället i norna en aktiv roll inom renskötseln. Bengt O Björklund övrigt. Foto: Anthony Randell När Rennäringslagen kom 1928 inne- bar den en förändring på lagstiftarens

Fjärde Världen 1/2012 15 Inga gruvor i Jokkmokk! Jag heter Tor Lundberg. Jag har Under Jokkmokks vinter- mina rötter högst upp i Lilla lule marknad i år trotsade cirka älvdal,” i Njavve och Kvikkjokk. Idag 200 personer en kyla på bor jag en stor del av tiden i Randi- jaur, eller Ráddnávrre som är byns nästan minus 40 grader och ursprungliga, samiska namn. Från tågade mot gruvetablering- Randijaur är det bara några kilometer ar i Jokkmokk och övriga till det område där Beowulf Mining Sápmi. Naturfotografen vill bryta malm. Men här, nära Ran- Tor Lundberg och Bengt- dijaur, ligger också berget Átjek, med Åke Kuoljok från Sirges utsikt mot världsarvet Laponia bara fem mil bort. På toppen av Átjek får sameby höll tal. Här följer man en försmak av världsarvet. Här Tor Lundbergs tal. växer rikligt med fjällnejlikor, något som Linné missade när han passerade på sin lappländska resa.

16 Fjärde Världen 1/2012 Inga gruvor i Jokkmokk! Átjek betyder åska på lulesamiska. till Grönland, där han och en annan Ett kraftfullt namn. Många arkeolo- jokkmokkssame, Anders Rassa, ski- giska spår har hittats vid berget, som dade nära 60 mil för att undersöka visar att samer har verkat här i tusen- om Grönlands inre var isfritt, förlo- tals år. Granne med Átjek ligger ber- rade han större delen av sin renhjord get Boahttsunoaivve, renens huvud. i en lavin. Läs artikel i NSD. Resten Renen benämns sällan, konstigt nog, av renarna tog vargen och renpesten. bland de samiska ortnamnen. Men Han tvingades då livnära sig på fiske. också det visar på områdets dignitet. Han, generationerna före honom, generationerna efter honom, visar att Vargen och renpesten även om naturens krafter kan ställa För drygt 100 år sedan levde en släk- till det för oss, så är det likväl också ting till mig vid en sjö nära Boahttsu- naturen som räddar oss när saker noaivve. och ting ställs på sin spets. Naturen Han hette Pav-Lasse Tuorda. Efter mäktar med att försörja människor, forskningsresan med Nordenskiöld också i ett långt perspektiv. Troligen

Fjärde Världen 1/2012 17 BARA i ett långt perspektiv, i en takt relse av naturen. där resurserna hinner förnyas. Men Kallak är bara början. Jag är Men nu handlar det om att börja förvissad om att järnmalmen i Kallak ta av naturresurser som aldrig för- bara är ett alibi för att, utan alltför nyas. Och då är det urgamla kultur- stort motstånd, också kunna bygga landet hotat. Exploatörerna utifrån tågräls till bolagets fyra stora koppar- anser sig ha rätt att ta malm ur berg- fyndigheter. Det är kopparn Beowulf landen, spränga, skövla och förgifta. egentligen vill åt. Då kan vi verkligen Det är inget nytt i Jokkmokk. Under säga adjö till både natur och kultur. 1600-talet bröts silvermalm i jokk- mokksfjällen, i det nuvarande Lapo- Ömsesidig respekt nia. Samerna tvingades att köra ner och solidaritet malmen till smälthyttan i Kvikkjokk Jokkmokks kommun vill lansera sig med sina renar. De flydde från tvång- som ett samiskt varumärke. Då borde et och området blev tomt på samer. man rimligen börja med att försö- Kallak är bara början ka hitta framtidens arbetstillfällen I Jokkmokks kommun har vi sett genom satsningar inom den samiska älvar dämmas och skogar skövlas. världen, inom utbildningen, jakten, Men vi har åtminstone varit försko- fisket, renskötseln, slöjden, språket nade från gruvdrift i nästan 400 år. och konsten. Men nu upprepas mönstret. Samma Till sist vill jag tacka alla er som arroganta kolonialism som visar sitt trotsat kylan idag och slutit upp till fula, omänskliga tryne. Det i ett land den här manifestationen. Jag vill som anser sig gå i bräschen för de också tacka alla andra som på ett svaga och förtryckta i andra länder, eller annat sätt jobbat för eller visat men som struntar både i sitt eget ur- sitt stöd i jobbet mot gruvorna. Att folk och ättlingarna till de nybyggare kunna samarbeta, renägare, andra som lockades hit med förmåner när samer, markägare, fritidshusägare, Norrland skulle koloniseras. miljökämpar och andra när det väl Ett dagbrott av samma storlek som gäller, är både en fråga om ömsesidig Aitik ger enorma konsekvenser. Bul- respekt och solidaritet, och att bli ler dygnet runt, sprängsalvor, skydds- starkare. zoner, damm, trafik, övergödning, Tack! förgiftning av vattendrag. Infrastruk- ” Tor Lundberg, turen som ska byggas upp med järn- naturfotograf väg genom skogar och myrland. Det handlar om en extremt stor förstö-

Tor Lundberg Jag föddes och växte upp i Piteå, men flyttade i tidiga tonåren till min mors barndomshem i Kvikkjokk, som jag alltid betraktat som också mitt riktiga hem. Det är från Kvikkjokks fjäll och skogar, deltaland och myrar, som jag fångar de flesta av mina motiv. Jag ägnar mig åt både stillbildsfotogra- fering och rörliga bilder, och har producerat fyra filmer. En av dem, ”Sarek – urgammal 100-åring”, visades på Sveriges television vid flera tillfällen när nationalparken hade jubileum. Min ambition är att mina bilder ska förmedla känsla och respekt för naturen. Om det på något vis kan förstärka människans sargade band till den jord som föder henne, har jag nått en bit på väg. Med rottrådar där ett samiskt kulturarv tvinnar sig med småbru- karens liv vid fjällkanten, har jag fått den kunskap som styr mitt arbete

18 Fjärde Världen 1/2012 Anders Fänge, Svenska Afghanistankommittén: USA:s krig har ökat stödet för Bland folkgrupper som uzbeker och tajiker ökar nu stödet för talibanerna, sa Anders Fänge. talibanerna Foto: Henrik Persson

Anders Fänge har i 30 år förstås krävt sin andel i pengar. offer ökar förstås stödet till talibaner- vistats i Afghanistan för na, främst i söder och öster, så även Svenska Afghanistankom- Flickskolor under talibanerna bland etniska grupper där de haft Det finns också positiva förändringar: mindre stöd tidigare, som uzbeker. mitténs, SAK, räkning. Nu – Tidigare gick hela Afghanistans hazarer och tajiker. är han åter i Sverige efter en telefonnät via 500 kopparkablar. Nu avslutad tjänst som SAK:s har en explosion ägt rum när det gäl- Dödas i hemmen chef i Kabul. Han höll den ler spridningen av mobiltelefoner. – Under förra året har USA:s speci- 18 februari föredrag på Et- – Men bristen på kvalificerad ar- altrupper enligt egna uppgifter dödat nografiska museet i Stock- betskraft är stor. Nästan ingen har 700 talibankommendanter på mel- satsat på högre utbildning. Jordbru- lannivå. De dödas i hemmen, tillsam- holm. ket, som 75–80 procent av afgha- mans med övriga i rummet. Särskilt Anders Fänges olika utlandsuppdrag nerna lever av, har knappt fått några om dessa rör på sig. både började och slutade med Afgha- satsningar. USA-Natokommandot har enligt nistan. Därtill har han varit i Palesti- Anders Fänge beskrev hur SAK Counterpunch 3/11 2011 själva med- na, Somalia och Etiopien, anställd av under talibanstyrets tid genom läm- delat att under tio månader år 2010– bland andra Rädda Barnen, FN och por och smidighet lyckades driva 2011 dödades 1 500 civila vid dessa Sida. flickskolor. Han beskrev den, främst natträder. Anders Fänge redogjorde på sitt fö- amerikanska, krigföring som lett till – De talibankommendanter som redrag för möten med ministrar och ökat stöd för talibanerna: dödas ersätts bara av yngre, mer oför- talibanledare. Hur krigskommen- – Man har seden att i Afghanis- sonliga och enkelspåriga personer, danterna etablerat en fastare position tan skjuta spårljusammunition med konstaterade Anders Fänge. med hjälp av amerikanska pengar. kalashnikovgevär upp i luften i sam- Talibanerna får framgång genom – Det var väskor fulla med pengar band med bröllop. Detta som en er- att skapa lag och ordning i byarna. som utbyttes och skickades vidare. sättning för fyrverkerier. Bröllopen är – Talibanerna straffar korrupta Han beskrev hur korruptionen ofta på torsdagar, före fredag som är och våldsmän genom att smeta in inom Karzairegimen uppstår och afghanernas söndag. dem i tjära och låta dem rida på en frodas via utländska företag och in- – Amerikanska stridshelikoptrar åsna genom byn. Det är mycket po- hemska aktörer. Samtidigt har den ser spårljuset och går till attack. pulärt. högt utlovade uppbyggnaden uppen- Detta har skett flera gånger just på Anders Fänge redogjorde för ett barligen inte blivit verklighet. Landet torsdagar. par-tre utvecklingsscenarier. Afgha- hålls kvar nere i botten av FN:s ut- Enligt Stop the War Coalition i nistans framtid kunde han däremot vecklingsindex. England har afghanerna har blivit så inte sia om. Efter föredraget lämnade – Vägen från Kabuls flygplats är vana vid att NATO attackerar deras jag över ett par nummer av Fjärde nog den dyraste väg som någonsin offentliga ceremonier att traditionella Världen till honom, som han intres- byggts. Det hela sköts enligt ett Care- bröllopsfester utomhus har upphört i serat tog emot. ma-upplägg men med sju olika före- de av kriget mest utsatta områdena. Henrik Persson tag inblandade. Och varje företag har – Sådana här angrepp med civila

Fjärde Världen 1/2012 19 Under nationaldagen hölls tal, visades danser och sjöngs sånger. Foto: Henrik Persson Monfolkets nationaldag firad

Mon är ett folk i Burma på Burmas regering utsätter än över åtta miljoner. En min- idag monfolket för förtryck. Särskilt dre del lever i västra Thai- språket, som till hör mon-khmersprå- ken, är hotat. land. Den 4 februari 2012 De största flyktingsamfällighe- firade mon-tillhöriga från terna från monfolket utanför Burma olika orter i Sverige natio- finns i Thailand. Till USA, Austra- naldag i Stockholm. lien, Kanada, Nederländerna, Norge, Danmark, Finland, och Sverige har Platsen var IOGT-NTO-gården och mindre grupper också kommit. firandet skedde i samarbete med För- På mon-nationaldagen i Stock- eningen Varma Handen. holm sjöngs flagg- och nationalsång- Monfolket anses ha börjat invand- er. Buddhistmunken Dyk Syk Saunn, ra till området de lever i nu redan för som själv är mon, välsignade evene- 5 000 år sedan. De är theravadabudd- manget. Danser visades och Mirjam hister. Monfolket ska ha fått kontakt Bäckman och Tim Jaques från Varma med buddhismen så tidigt som på Handen talade, liksom olika monre- 200-talet före vår tideräkning, via presentanter. sjöfarare. På 100-talet hade buddhis- Traditionell mat av olika slag fanns Varma Handen men definitivt nått dem genom mun- att tillgå för både nationaldagsfirare För mer information kontakta: kar utsända av kung Ashoka i Indien. och oss besökare. Och en insamling Föreningen Varma Handen År 573 grundades ett monkunga- genomfördes till ett flyktingsjukhus i 070-620 91 14 eller 076-273 32 60 rike, Hongsavatoi. 1757 invaderade Kwan Khalok Khanee. [email protected] och ödelade burmaner det sista mon- Henrik Persson Plusgiro 58 36 59-8 kungariket, och det införlivades med Burma.

20 Fjärde Världen 1/2012 På nationaldagsfirandet bjöds på mat ur mon-traditionen. Foto: Henrik Persson Monfolkets nationaldag firad

Mon-skrift på palmblad. Monskriften är indiskt baserad. Burmanerna övertog monskriften när de erövrat monområden under Anawrathaepoken. Foto: Henrik Persson

Fjärde Världen 1/2012 21 Debatt

Sverige och EU måste ta sitt ansvar och agera! Katarina Taikon och Hans nämna i sin utrikesdeklaration antiro- I vissa EU-länder betraktas romer- Caldaras slår här larm om manismens framfart och att romerna nas utanförskap och sociala misär den situation som råder i lever i fara i flera av EU:s medlems- inte som landets angelägenhet att stater. Vilket vittnar om brist på en- råda bot på. Romer får istället skul- Centraleuropa, där romer gagemang och förståelse för romernas den för sin miserabla tillvaro och och judar utsätts för hets- allvarliga situation i Europa. Kan man vill ”sopa” bort dem från landets propaganda och till och det bero på att det inte finns något karta genom att neka dem en rättvis med mord. Sverige måste ta ekonomiskt intresse i romer? och human existens. sitt ansvar och sätta press I dialog med sina ministerkol- Det är samma strategi som på länder som inte lever legor ute i Europa bör Carl Bildt ge den svenska maktapparaten hade Sveriges kritik till dem som ger ra- med sin organiserade och legaliserade upp till EU:s elementära sismen ett ansikte och fördöma det diskriminering på svenska romer och värden, lagar och förord- omänskliga och primitiva handlings- resande fram till 1960-talet då Kata- ningar, kräver de. förfarande som Ungern och andra rina Taikon med flera fick regeringen nternationellt är Sverige ett före- länder utövar på sina romer, att man att ändra kurs. Igångsland mot förtryck och orätt- inte löser deras utsatthet och elände Rasism och främlingsfientlighet visor, trots det har Sveriges utrikes- med fortsatt svek och ignorering. sprider sig som en farsot runt om i minister Carl Bild officiellt visat en Carl Bildt verkar inte förstå att ro- Europa. Ungerska högerextremis- förvånansvärd låg profil i den romska mernas utsatthet är Europas sak och tiska och fascistiska rörelsen Jobbiks frågan. I sitt anförande i Riksdagen att romer är en del av Europas histo- fientliga utfall mot romer och Judar den 15 februari undvek Carl Bildt ria. får fler och fler anhängare. Styrande

22 Fjärde Världen 1/2012 Debatt

Hans Caldaras och Rosa Taikon har i decennier arbetat för att sprida den romska kulturen i olika former, från musik till hantverk. De är folkbildare som skapat förståelse och gett historiska kunskaper. Foto på Rosa Taikon: Karolina Kristensson©Nordiska museet. Foto på Hans Caldaras: Pelle Piano

Sverige och EU måste ta sitt ansvar och agera! och media i landet går i deras fotspår talet. Många får ingen individuell muslimer i ett Europa som borde ha och ger dem näring som resulterar i och regelrätt prövning, utan skickas tagit lärdom av nazisternas grymhe- grova övergrep och mord på romer ut ur landet. Diskrimineringen på ter och galenskap. och judar, som utpekas som ett pro- bostads- och arbetsmarknaden är ett Sverige måste nu med kraft ta sitt blem och ett hot för samhället. Exakt faktum. ansvar och agera genom att sätta hård samma beskyllning som under Hit- Naturligtvis är det inte bara romer press på stater som begår avskyvärda lers skräckvälde. Romer och judar är som utsätts för en systematisk margi- övergrepp på demokratins och EU:s på nytt måltavla för en hets- och hat- nalisering. Det blir alltfler invånare elementära värden, lagar och förord- propaganda. i vårt land som tvingas till utanför- ningar. I Italien och Frankrike be- skap, som kan leda till psykisk ohälsa, Om inte, är risken stor att vi snart drivs det en hetsjakt på romer, som i drogmissbruk och kriminalitet. är tillbaka till 30- och 40-talets Eu- flesta fall kommer till landet för att Vi som engagerar oss och arbetar ropa! söka en fristad och ett skydd. De flyr mot orättvisor och främlingsfientlig- Hans Caldaras hals över huvud från sina hemländer het reagerar med avsky och sorg på artist, författare och debattör för att undgå diskriminering och fat- den rasism och den ondska som här- www.caldaras.com tigdom, men inte minst från hotet att jar fritt i flera av Europas länder idag. Rosa Taikon dödas. Vi kräver att EU, regeringar, myn- silversmed och debattör I Sverige tas det generella kollektiva digheter och människor med rättvi- beslut vid asyl ärenden för romer, som sepatos och ett civiliserat tänkande flytt från människoslakten och kri- skärper sin kritik i ord och handling gen i forna Jugoslavien under 1990- mot hatterror på romer, judar och

Fjärde Världen 1/2012 23 Recensioner

Två böcker – två världsbilder

Från äventyr till socialan- ämnet. Hans forskningsområden har slag till museer i Sverige, men han tropologi – så skulle man varit urbanantropologi, medieantro- bestämde sig efter ett intermezzo där kunna säga att pologi och globaliseringens antropo- han skadesköt en näsapsunge för att i fortsättningen jaga med utvecklingen har kamera i stället. Resul- varit i skildring- tatet av hans resor blev en av folk och filmer, men också böck- kulturer utanför er och mängder av före- Europa. drag runtom i Sverige. Inspirationen till Två personer ”äventyrandet” var som kan stå bland annat böcker som exempel är han läst som barn och ungdom, ofta rena fan- Rolf Blomberg, tasiskapelser av typ ”Folkhemmets ”Shiggi-Shiggi – Leo äventyrare”, Parcos underbara även- som han kallas tyr i Bolivias urskogar”. i Walter Repos Boken handlade, som biografi, och Blomberg skriver, ”om en tysks upplevelser i professorn i so- Bolivias djungler bland cialantropologi kajmaner, anacondas Ulf Hannerz. och människoätande Han har just gett indianer”. ut boken ”Café du Monde”. Folkkär folkbildare Blomberg lyckas frigöra Rolf Blomberg var sig från dessa sagoskild- fram till 1960-talet ringar och genomför känd som äventyraren vad som för den tiden med speciellt intresse måste sägas vara ett för sydamerikanska upplysningsarbete om indianer. Tillsammans indianernas verkliga med Torgny Ander- förhållanden, om än berg gjorde han filmen med inslag av äventyrs- Anaconda och ett fler- dramatik. tal andra filmer. Han står solidariskt Ulf Hannerz är nog på indianernas sida, får för allmänheten mest känd som 14- logi. mycket uppmärksamhet i media och årig segrare i tv-programmet Kvitt Säkert har Ulf Hannerz, liksom eller dubbelt på ämnet ”Akvariefis- de flesta som vuxit upp på 40– och kar” – något han i intervjuer idag 50-talen, följt Rolf Blombergs skild- Walter Repo: Folkhemmets mest verkar vilja undvika att tala om. ringar av sina äventyr bland indianer äventyrare – en biografi Efter en resa till Västafrika bytte i Sydamerika, hans resor till Borneo om forskningsluffaren Rolf Hannerz fokus och började läsa soci- och Galapagosöarna. Men troligen Blomberg alantropologi. Han skrev en doktors- har han inte skjutit några näsapor Bokförlaget Atlas 2011 avhandling – Soulside – om kulturen under sina resor och därför inte be- Hela Rolf Blombergs bok, tillsammans i ett svart bostadsområde i Washing- hövt ångra det, som Rolf Blomberg. med annat material, kan laddas ton DC. År 1981 blev han professor i Blomberg samlade in djur av olika ner på www.rolfblomberg.se.

24 Fjärde Världen 1/2012 Recensioner

Två böcker – två världsbilder

hans filmer når ut till en stor publik. Han beger sig till en svart stadsdel inom det kulturella världssystemet. Han blir en folkkär folkbildare. På i Washington, till en gata han döper 60-talet går han liksom många andra till Winston Street, och studerar be- Saknar inte äventyrligheterna med i demonstrationer Boken Café du Monde mot Vietnamkriget. med essäer från olika om- När Föreningen råden kan sägas vara ett Fjärde Världen kom- sidoskott från hans forsk- mer igång i början på ning. 80-talet hör Blomberg Vill man ha en lätt- av sig och stöder vårt sam introduktion till Ulf arbete. Från sin hem- Hannerz intresseområden vist i Quito i Ecuador är det bra att börja här. skickar han då och då ”Platser, vägar och män- en summa pengar att niskor i världsvimlet” är användas i solidaritets- bokens underrubrik – och arbetet med ursprungs- han rör sig till synes obe- folk. svärat över stora områden, I biografin beskrivs både kunskapsmässigt och också Blombergs privat- geografiskt. Språket är av- liv och olika personliga slappnat, nästan lite små- svårigheter. Det blir, puttrigt. tycker jag, lite väl detal- På varje plats – oavsett jerat men också realis- var i världen – finns något tiskt. Bilden i filmerna intressant att upptäcka. av ”den tuffe äventyra- Det blir man påmind om ren” är en skapad bild, av Hannerz bok. Och och bakom den finns en man saknar inte äventyr- människa med alla de ligheterna som Blomberg vanliga vardagsproblem och andra varit med om. som de flesta har. Hannerz behöver inte Ulf Hannerz är so- brottas med anacondor cialantropolog. Vad är för att vara intressant. nu det? Ja, om antropo- Han studerar ”mångfal- logi betyder läran om den i världsvimlet” – kan- människan, så är soci- ske med betoning på stu- alantropologi läran om derar. Om Rolf Blomberg människors sociala liv, klev fram som en folkkär studiet och analysen reseskildrare och till slut av samhällsformer och blev politiskt engagerad i människors relationer till varandra. folkningen där. solidaritetsrörelser, har man saknat Sådana studier kan göras i vilka Resultatet blir doktorsavhandling- Ulf Hannerz i offentligheten. Där samhällen som helst, och Ulf Han- en Soulside. skulle hans kunskaper fylla ett tom- nerz har bland annat blivit känd för Men hans forskning har också lett rum. Han skulle kunna bidra med sin ”Street Corner Anthropology”. honom till andra områden – exem- förståelse och fördjupa den dagsaktu- pelvis till den nigerianska järnvägs- ella debatten. Ulf Hannerz:Café du Monde – knutan Kafanchan, till Kajmanöarna Ola Persson Platser, vägar och människor i i Karibiska havet, New Orleans, Tel Aviv och Tokyo. Han har studerat världsvimlet utrikeskorrespondenters arbete och Carlssons Förlag 2011 de globala kulturflödesprocesserna

Fjärde Världen 1/2012 25 Recensioner

Röster om ”Afghanistan mitt i världen”: Utställning med flera budskap

Ett hängsmycke med ”drakhärskaren” frånTillya Tepe. Hittades invid en begravd kvinnas huvud. Inlagd med turkos, granat, lapis lazuli, karneol och pärlor. Foto: National Museum of Afghanistan © Musée Guimet/Thierry Ollivier

26 Fjärde Världen 1/2012 Recensioner

Fram till 25 mars pågick att läsa Bryan Moynihans inledan- vudtaget inte med på skärmar eller i den fantastiska utställ- de ord om att Bank of America bi- särskilda trycksaker. Men USA har ningen ”Afghanistan mitt drar till att finansiera utställningen över 100 000 soldater i landet, och i världen” på Etnografiska då banken är djupt övertygad om att ytterligare ett trettiotal länder har en större förståelse för varandras kul- soldater där, bl a Sverige. 2011 var det museet i Stockholm. När tur ökar allas vår välmåga. värsta året hittills när det gäller civila jag gick bland montrarna dödsoffer med 100 döda per dag, kon- med guld, nomadfynd och staterar Lena Thomsson och fortsät- mycket annat väcktes en Lyxkonsumtion för eliter ter: önskan att veta mer. En del av Afghanistanutställningen utgörs av andra fynd, från Bagram Kulturminister Adelsohn Liljeroth Många var också positiva, men kri- norr om Kabul. Där finns medal- skriver i museikatalogen om ”värden tiska till att man vid utställningens jonger från romarriket, föremål i lack (som) skadats med berått mod” och Sverigevisning framställde läget som från Kina och snidat elfenben från vi inser att hon syftar på de numera så normalt i dagens Afghanistan . Indien. Det handlar om föremål för berömda buddastatyerna som tali- Tilya Tepe-föremålen påträffades en elit och till och med om kungliga banerna sprängde. där 1978 i en grav från cirka år 50 skatter. Eva Myrdal, forskningschef efter Kristus. En del av föremålen har på Världskulturmuseerna, skriver i Sverige kommer att bidra till att ett grekiskt stilinslag, till exempel ett förord till museikatalogen om hur ”kapacitetsuppbygga” de afghanska den ”baktriska Afrodite”. det var kunskaperna hos bevattnings- institutionerna och har utnämnt Huvudattraktionen var den bak- jordbrukare och boskapsskötare som en civil representant till detta. Lena triska guldskatten, sammanlagt var möjliggjorde en lyxkonsumtion för Thomsson kommenterar detta med: det över 20 000 föremål och i rike- eliter bland stadsbor, handelsmän och dom har de jämförts med med farao nomader. I vanlig kolonial anda ”behöver de Tutankhamons grav i det gamla Lena Thomsson, i Föreningen oss”. Vi ska lära dem läsa och skriva, Egypten. Afghanistansolidaritets tidning Af- vi ska civilisera dem under ett ma- Skatten försvann från National- ghanistan.nu, skrev kritiskt. Inte om rionettstyre tills de liknar oss. Som museet i Kabul 1989 i samband med föremålen men om hur utställningen oss blir de aldrig, men de ska vara våldsamheterna som pågick. Den vi- presenterats i Sverige: fogliga och göra som vi vill. sade sig ändå vara kvar, väl gömd i ett kassaskåp vartill endast ett fåtal per- Lanseringen sker med ett för- Henrik Persson soner visste koderna. 2004 öppnades ord av Afghanistans president kassaskåpet med skärbrännare. Karzai i museikatalogen och två Jan Myrdal beskrev Londonversio- ministrar, Sveriges utrikesminis- nen av utställningen som viktig och ter Carl Bildt och Afghanistans sevärd, men gav en brasklapp. Ut- vice kulturminister Omar Sul- ställningen, anser han: tan, närvarande vid invigningen. Det gör utställningen till en poli- ... bidrar till att återställa proportio- tisk snarare än en kulturell händelse. nerna i det som kallas världshistoria. Fast just nu i det pågående imperia- listiska kriget mot Afghanistan och ”Som oss blir de aldrig” dess folk ger det en lite konstig känsla På utställningen finns kriget överhu-

Bägare med bild av Fakta, lästips: dadelskörd. Jan-Inge Bengtsson: I klass med Tutankhamon. Troligen Afghanistans guldskatter lämnar ingen oberörd. tillverkad i Afghanistannytt 4/2011. Egypten och Jan Myrdal: I forntida världars korsväg. Afghanistan. förd via hav nu 2/2011. och floder till Afghanistan. Eva Myrdal, Birgitta Hansson Sidvall: Afghanistan Glas av mitt i världen. Katalog utgiven av Etnografiska denna typ Museet nr 24 i serien Kulturperspektiv, 2011. tillverkades bara

Lena Thomsson: Afghanistanutställningens öppet i romarriket. © Musée Guimet/Thierry Ollivier Foto: koloniala budskap. Afghanistan.nu 4/2011.

Fjärde Världen 1/2012 27 Recensioner Pashtuner och andra Fredrik Barths bok ”Afghanistan og Taliban” handlar om de statslösa samhällen inom den pashtunska folkgruppen som lever på bägge sidor av gränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Tillsammans utgör de världens största stamfolk. Fredrik Barth är socialantropolog heliga män kallade mian, pir eller sig om vilka som träffas; taliban eller knuten till Boston University och fakir, alla med högre rang än en van- civil – det gör i alla fall ingen skillnad Bergens Universitet. Han har levt lig mulla, som ger legitimitet åt lokala i nordvästra Pakistan. En dramatisk bland pashtunerna och lärt sig deras hövdingar. Eller manar till heligt krig konsekvens av de sista trettio åren språk pashto. Pashtunerna anses vara när det är nödvändigt. I kristider har med krig är att pashtunerna har mist så många som 40 miljoner sitt monopol på politisk makt i människor. Den frie mannen är Afghanistan. Det finns numera central hos pashtunerna, sam- starka politiska grupperingar tidigt uppknuten i en hierarki som kräver att få representera av stammar och understam- alla större etniska identiteter i mar. Allianserna skiftar fort, det mångkulturella Afghanis- beroende på de hot som finns. tan: hazarer, tadjiker, uzbeker. Det handlar om ett samhälle med en stark maktrivalitet. Inte Går inte att vinna minst från sina egna kusiner Många experter på Afghanistan är en pashtunsk man konstant och pashtunerna, också Fredrik hotad, påpekar Fredrik Barth. Barth, har sedan länge krävt Ärobegreppet – sammanfattat att Nato-flyganfallen i området i Pashtunwali, ett traditionellt ska upphöra. Barth har redan regelverk – har stor betydelse. från början sagt att en militär strategi aldrig kommer att fung- Gammaldags islam era. Världen borde ha lyssnat Gränsdragningen mellan Af- på honom. Varje utländsk mili- ghanistan och Pakistan innebär tär trupp som agerat i området en skillnad i administrativa sys- sedan oktober 2001 tycks dock tem för de pashtuner som lever äntligen ha insett att ett krig i på bägge sidor om gränsen. Afghanistan inte går att vinna. Samtidigt känner de gemen- Fredrik Barths lilla bok delas skap. Det faktum att man är enligt uppgift ut till alla norska medborgare i två olika stater är soldater som skickas till Afgha- inte betydelselöst. Talibanerna, nistan. Den borde omedelbart med sitt starka pashtunska in- översättas till svenska och delas slag, uppstod först bland flyk- ut även till våra egna Afghanis- tingarna i Pakistan – men fick tansoldater. Men även till våra inom kort stöd från den pakistanska de potential att mobilisera brett, vil- riksdagsmän. Följden skulle – om staten. I Pakistan skapades vartefter ket visade sig med talibanernas fram- politikerna verkligen läste Barths bok egna talibangrupperingar. Dessa har växt mitten på 1990-talet. Något av – förhoppningsvis bli att våra trupper samarbetat med de afghanska i olika det mest intressanta med talibanerna togs hem. utsträckning. Inne i Afghanistan sågs är att de ändå i så stor grad har lyck- Henrik Persson talibanerna först som ett skydd mot ats föra samman modern islamism krigsherrarnas laglösa styre. Senare med den mer traditionella islam som stod det klart, påpekar Barth, att de dominerat bland pashtunerna. Barths delvis stod för en gammaldags islam slutsats blir att det för många är gan- som blivit främmande för vanligt ska tillfälligt vilken sida av skiljelinjen folk: burka för kvinnorna, stopp för de hamnar på, vare sig det gäller lo- flickskolor, förbud mot musik och tv. kala eller globala förhållanden. Även Afghanistan og Taliban när det gäller de missiler som US Air av Fredrik Barth Förlorat makt Force via sina drönare avfyrar är det Pax Forlag, Oslo 2010, 99 sid När det gäller religionens roll är det ganska uppenbart att de inte bryr

28 Fjärde Världen 1/2012 Recensioner

Aaju Peter är jurist, kläddesigner och taleskvinna för inuiter. Här vid ett Arktisseminarium 13 januari på Kanadas ambassad i Stockholm. Foto: Henrik Persson

Ursprungsfolk i tre klimat

Etnografiska Museet i kade även på en rad uppfinningar turkrockar ur ett barns perspektiv Stockholm tjuvstartade som inuiterna har för att skydda sig ledde henne att skriva romaner om sin nya basutställning ”Ur- mot det hårda klimatet: Hur man samiska uppväxtvillkor. Laestadius syr vattentäta kläder, hur man ge- har fått kämpa för att hennes barn sprungsfolk i tre klimat” nomför en lamptändningsceremoni, ska få rätt att lära sig samiska i Stock- med dubbla föreläsare: hur man skapat ”larm” för att se när holm. Aaju Peter är jurist, klädde- sälarna dyker upp i vaken, hur man Föreläsarna kompletterade varan- signer och taleskvinna för skyddar små barn från kylan genom dra väl. De skildrade de yttre och inre inuiterna i Canada. Ann- att sy kvinnornas kläder på ett speci- villkoren för ursprungsfolk i norr. De Helén Laestadius är journa- ellt sätt, hur man använder ben och beskrev kampen för kulturens över- skinn till vardagsföremål – eftersom levnad för någon som lever ett mer list, författare och same. trä saknas. traditionellt liv och den som lever i Peter beskrev i två föreläsningar Ann-Helén Laestadius beskrev den moderna medievärlden. Nu finns hur villkoren för inuiterna påverkas mycket gripande hur hon som barn planer på att filma Laestadius böcker. av faktorer de inte kan styra över: skämdes för sin samiska bakgrund Föreläsningarna arrangerades i Internationella förbud mot handel och därför förnekat den – Laestadius samarbete med Etnografiska Museets med sälskinn, klimatförändringar såg det som hennes mammas kultur Vänner och Canadas ambassad. och jakt på råvaror. Aaju Peter pe- och inte sin egen. Skildringen av kul- Olof Rydström

Fjärde Världen 1/2012 29 Föreningsnytt

• Jan Strömdahl om situationen i Föreningen Verksamhets- och kring Västsahara, 13 april • Rosario Ali Taikon om romerna i Fjärde Världens berättelse för Europa och Sverige, 20 september grundval Föreningen Fjärde • Niskua Igualikinya om san-folket i Vi strävar efter att på olika sätt Världen 2011 Namibia, 26 september. stödja och solidarisera oss med Ett Burmaseminarium i samarbete olika folks och kulturers kamp Styrelsens arbete med Föreningen Varma Handen på ABF-huset 22 oktober. Aktiva inför för att få existera på egna villkor och, Styrelsen har bestått av Henrik Pers- och/eller på detta från Fjärde Värl- i ursprungsfolkens fall, också på egna son (ordförande), Ann-Kristin Hå- dens sida var Abul Kalam, Henrik landområden. kansson (vice ordförande), Lars Persson, Ola Persson, Ann-Kristin Vi är en förening huvudsakligen Lindgren (kassör) Ola Persson, Nis- Håkansson och Lars Andrén. baserad på ideellt arbete, som kua Igualikinya, Hamad Issa, Martin I november deltog Rosario Ali har syftet att samla och sprida Lindgren. Suppleanter: Elisabeth Taikon, Henrik Persson och Solveig Christell, Abul Kalam, Mikael Gejel, Hauser på den första romska film- information om ursprungsfolk, et- Wisam Khudaida, Rosario Ali Tai- festivalen i Sverige, på Folkets Bio i niska minoriteter och andra hotade kon. Stockholm. grupper. • Niskua Iugualikinya har bland Vi hade ett Öppet Hus på lokalen Vi arbetar i en demokratisk annat arbetat med ursprungsfolks- den 30 januari 2011 för att presentera folkrörelse– och folkbildnings- frågor på ILO-kontoret i Génève. oss och föreningen för intresserade lä- anda och är partipolitiskt och • Abul Kalam är verksam i stödarbe- sare och medlemmar. tet för rohingyas i Burma. Tidningen var med på Bokmässan religiöst obundna. • Rosario Ali Taikon är verksam i Göteborg i september. Vi ser vårt arbete som ett led med den romska tidningen É Vi antog ett uttalande efter ter- i arbetet för allas mänskliga Romani Glinda/Den Romska rordådet i Norge 22 juli, till försvar rättigheter i hela världen, även Spegeln. Han har fortsatt arbeta för det mångkulturella samhället och kollektiva och kulturella sådana. Vi med fattigdomsfrågorna och med mot rasism, krig och islamofobi. Det verkar mot främlingsfientlighet och ett projekt kring den romska För- publicerades i Fjärde Världen och på intelsen som inneburit besök till nätet. rasism och för kulturmöten. Ukraina och Moldavien. Vi har ställt oss bakom ett interna- Föreningens verksamhet styrs av • Hamad Issa är verksam som ord- tionellt stöd till de guaraniindianer i dess betalande medlemmar, via förande i föreningen Afars Vänner Brasilien som drabbas av landstölder dess demokratiskt uppbyggda struk- till stöd för afarerna på Afrikas och mord organiserade av ranchägare tur: kontaktpersoner, motionsmöj- Horn. Han har under året besökt och krav på att myndigheterna ska in- ligheter på årsmöte och att delta på Afartriangeln. gripa. Styrelsemöten och AU-möten har Inför Fredrik Reinfeldts statsbesök föreningens möten och konferenser. varit platser där vi diskuterat och tagit i Chile i maj deltog vi i ett kravbrev. Föreningen utger en tidning beslut, som genomförts. I maj genom- Bland annat gällde det kritik mot att med namnet Fjärde Världen. Vår förde vi ett mer övergripande styrelse- terroristlagstiftning från Pinochetti- ekonomi baseras på medlemsavgifter. möte på Folkets Hus i Rinkeby. Mar- den används mot mapuches. Dessutom söker vi stöd från stat, tin Lindgren, kunnig på Iraks mino- I november deltog Rosario Ali Tai- kommun, landsting, fonder, stiftelser riteter, berättade mycket om historien kon och Henrik Persson på den för- och situationen där. sta romska filmfestivalen i Sverige. etc. Folkets Bio i Stockholm var platsen. Vi är inte ett företag, en stiftelse, Tidningen Fjärde Världen Solveig Hauser, redaktionsmedlem ett politiskt parti eller en religiös Den har detta år kommit ut med fyra i Fjärde Världen, gjorde en intervju rörelse. nummer. Redaktionen har bestått av med filmaren Lena Israel. Vi är inte en hjälporganisation. Niskua Igualikinya (chefredaktör), Affisch och rockmärke blev nu Däremot samarbetar vi med och Ann-Kristin Håkansson, Elisabeth också klara. Christell, Lars Lindgren, Henrik Pers- Vi har i tidningen uppmärksam- söker ibland stöd från hjälp– och son, Ola Persson och Solveig Hauser. mat de två svenska journalister, Mar- utvecklingsorganisationer. tin Schibbye (som tidigare medverkat Vi är inte en statlig myndighet Aktiviteter i Fjärde Världen) och Johan Persson, och vi är inte knutna till någon stats Fyra föredrag har arrangerats på ABF- som sitter fängslade i Etiopien. Vi har myndigheter. huset i Stockholm: även avsatt 500 kr till insamlingen • Hamad Issa om afarfolket på Afri- för deras rättegångskostnader och kas Horn, 11 april andra utgifter.

30 Fjärde Världen 1/2012 Föreningsnytt

Ann-Kristin Håkansson besök- te i slutet på året beduiner i Jorda- nien vilket hittills har resulterat i en projektansökan och en text i Fjärde Världen Kontor och arkiv Under juni till oktober arbetade praktikanten Lars Andrén på vårt kontor. Han hand- leddes av Henrik Persson. Lars An- drén, Lars Lind- gren och Henrik Persson genomför- de även ett större utskick av 200 tid- Det var en livaktig försäljning ningar med bifogat inbetalningskort av tidningar och skrifter och brev om förslag på förnyelse vil- på Burmaseminariet på ket resulterade i 37 nya prenumeran- ABF-huset 22 oktober. ter. Vid bordet, Lars Andrén, praktikant på Fjärde Världen. Hemsida, blogg, samarbete... Foto: Henrik Persson Vår hemsida har under året skötts av Beställ ovanstående affisch gratis från Ola Persson. Hemsidan innehåller Fjärde Världen, Klara Södra Kyrko- information om vår bakgrund och gata 20, 111 52 Stockholm. verksamhet och till exempel länkar till Survival Internationals widget- flöde. ”På Gång”-spalten har uppgifter om evenemang med mera. Vill du jobba I december 2011 startade vi en blogg med namnet ”Fjärde Världen- med Fjärde bloggen”. Världen? Sedan några år överlämnar vi en Vår tidning och vår förening frodas, digital kopia av varje nummer av Fjärde Världen till Globalarkivet, och vi behöver fler som arbetar som lagt ut artiklar från 2006 och med oss. framåt på Internet för icke-kommer- siell nedladdning enligt ett Creative Kan du något om Commons-avtal. • layout i InDesign Vi har samarbete med Samer i Syd, Sameföreningen i Stockholm, • tidningsredigering organisationer till stöd för olika folk • digitala nyhetsbrev i Burma, olika folk i Afrika, samt romska och samiska organisationer • webbadministration via och institutioner, Latinamerika- publiceringsverktyg grupperna, Iraksolidaritet, Folket i Bild/Kulturfront. De flesta artiklarna från tidigare • bokföring? nummer av Fjärde Världen är pu- (Fullständig version av Och vill du hjälpa till? verksamhetsberättelsen kan skickas blicerade och sökbara på Global- efter från: [email protected]) arkivet. Skriv till oss på [email protected].

Fjärde Världen 1/2012 31 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING POSTTIDNING B-POST Vid definitiv eftersändning återsänds Föreningen Fjärde Världen försändelsen med den nya adressen Klara Södra Kyrkogata 20 på baksidan (ej adressidan). 111 52 Stockholm

Samisk kultur. Kamp USA:s krig ökar stödet mot gruvbrytning. till talibanerna. Sid. 19 Rennäringslagen. Sid. 12-18 USA- valet – framsteg för indianer? Sid 3 Ogaden – plundring och folkfördrivning. Sid. Sudan,4 sid 9 En resa till Bangladesh. Sid. 10 Kamp för Brasilien: Belo indianernas mark Monte-dammen Mon-folkets i Panama. Sid 9 dödsdom för nationaldag. Sid. 20 urfolk. Sid. 9

Fjärde Världen Ursprungsfolk etniska minoriteter

4/2011 2/2011 3/2011

Sveriges ENDA tidning om ursprungsfolk och etniska Läs mer på www.f4world.org minoriteter!