FÖP Landsbygdscentra Roknäs/Sjulnäs

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

FÖP Landsbygdscentra Roknäs/Sjulnäs Fördjupad översiktsplan ROKNÄS/SJULNÄS ROKNÄS/SJULNÄS | INNEHÅLL FÖP Fördjupad översiktsplan Landsbyggscentra Roknäs/Sjulnäs antagen av KF, kommunfullmäktige i Piteå 2018-12-17. Innehåll STOR- SUND SIKFORS SJULS- MARK INLEDNING 3 FÖP fördjupar översiktsplaneringen 3 Dialog som arbetssätt 3 KOLER ROSVIK Prioriteringar och genomförande 3 GRÅ- TRÄSK Mål FÖP Landsbygdscentra 3 Glesbygd NORR- FJÄRDEN Landsbygd LILLPITE GEMENSAMMA riktlinjer och förslag 4 ÖJEBYN LÅNG- ROKNÄS/ TRÄSK SJULNÄS PITEÅ BERGS- UTGÅNGSPUNKTER Rosvik som ort 9 VIKEN SVENSBYN MUNK Rosvik idag 9 HORTLAX SUND Social hållbarhet i Rosvik 10 Målbild Rosvik 11 BLÅSMARK HEMMINGS -MARK TEMATISKA riktlinjer och förslag Rosvik 12 Teckenförklaring Rosvik 13 JÄVRE Temakarta 14 Natur & Vatten 15 Grönstruktur 15 Kultur & Fritid 16 Läsanvisning Temakarta 18 Skola 19 FÖP Landsbygdscentra är fördjupningar av översiktsplanen ÖP 2030 ’Vårt fram- Tidsperspektivet för genomförande är detsamma som för ÖP2030 där inget annat Vård & Omsorg 19 tida Piteå’ antagen av KF 2016. Handlingen ’FÖP Landsbygdscentra’ består av sägs. Aktualisering ska göras varje mandatperiod. Arbete & Näringsliv 19 fem olika delar – en för varje landsbygdscentra. De innehåller beskrivningar av Temakarta 20 och förslag för teman och intressen som identifierats vara viktiga för utvecklingen Detta dokument utgör förslag till FÖP Landsbygdscentra Roknäs/Sjulnäs. av landsbygden och landsbygdscentra. Planeringsunderlag och förslag redovisas Kulturmiljö 21 parallellt i samma dokument. Riktlinjer och förslag som är gemensamma för Allt material finns påwww.pitea.se/fordjupadoversiktsplan Boende & byggande 22 alla landsbygdscentra redovisas i ett kapitel lika för samtliga. Förutsättningar Via kommunens hemsida finns också mark- och vattenanvändningskartan till- Gestaltning 22 och riktlinjer och förslag som är ortsspecifika redovisas på temakartor och i text gänglig i en digital kartfunktion. LIS 22 för respektive ort. Texterna är också förklaringstexter till mark- och vattenan- Jordbruksmark 22 vändningskartan. Rennäringen 22 Mark- och vattenanvändningskartan (bifogad) utgör den fördjupade översikts- Temakarta 24 planens geografiska avgränsning. Kartan redovisar förslag för olika teman och Trafik & Kommunikationer 25 intressen och avväganden gjorda dem emellan. Förslagen utgör rekommenda- 1Resultatet av tidiga dialoger och samråd finns sammanställda ortsvis i separat doku- Teknisk Infrastruktur 27 tioner för användningen av mark och vatten. De ger underlag för att rikta och ment, se Piteå kommuns hemsida www.pitea.se/fordjupadoversiktsplan samordna kommunens egna resurser och också motivera tillskott av resurser, Resultat från dialog i skolorna och med nyanlända redovisas under rubrik ’Social Klimat och Energi 28 Hållbarhet’ för respektive ort. exempelvis i form av EU-bidrag. FÖP Landsbygdscentra omsätter i andra utred- HÄNSYN 30 ningar och strategier vunna kunskaper om markanvändning och levererar 2 Förslag till markanvändning och utpekade områden är endast till viss del avstämda underlag för fortsatt fysisk planering och utvecklingsprojekt. med mark-/fastighetsägare. Samråd med berörda mark-/ fastighetsägare kommer att Riksintressen och nationella intressen Rosvik 31 utvisa i vilken grad förslag kan genomföras. Kapitlet ’Hänsyn’ redogör för Riksintressen och andra nationella intressen som 3 KONSEKVENSER Sammanfattning 34 Definitionen av landsbygd är ett område från vilket man på mindre än 40 minuters markanvändningen påverkas av, och påverkar. resväg med bil kan nå tätort med mer än 3000 invånare, definition Piteå kommun. Definition Tillväxtverket, 45 minuter. BILAGOR Bilagan ’Konsekvenser’ redogör för förslagets konsekvenser ur hållbarhets- och 4 Befolkningsmängd som underlag för service i mindre orter, se definition Glesbygds-/ 1 Rosvik som ort statistik 36 miljösynpunkt samt för konsekvenser för Riksintressen och andra nationella in- tressen. Bilagan ’Särskilt utlåtande’ är en sammanvägning av inkomna yttranden Tillväxtverket. I FÖP Landsbygdscentra tillämpas reviderade befolkningstal i överens- MARK_VATTENANVÄNDNING 37 stämmelse med orternas storlek i Piteå kommun. Karta och visar hur de påverkat förslaget. Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet. Information FÖP baksida 2 INLEDNING | ROKNÄS/SJULNÄS Inledning Landsbygdscentra i Piteå FÖP Landsbygdscentra fördjupar Dialog som arbetssätt översiktsplaneringen Dialog med medborgarna på hemmaplan och att ta del av Genomförande av förslag kommer att kräva samarbete och • samhällelig service, omsorg, skola och vård finns önskemål, kritik och förslag är arbetssätt för de fördjupade samsyn mellan olika aktörer inom orten. Byautvecklings- vilket ger attraktionskraft och trygghet En modern landsbygd och en levande stad där utveckling översiktsplanerna FÖP Landsbygdscentra. Välbesökta tidiga och områdesgrupper av olika slag blir viktiga medspelare. bygger på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet är dialoger och samrådsmöten har hållits i samtliga orter. För- Som metod för genomförande i dialog med medborgarna • goda kommunikationer gör arbete och delaktighet i övergripande mål för kommunens översiktsplan, ’ÖP 2030 slag och riktlinjer som arbetats fram är i hög grad baserade bildas lokal områdesgrupp i varje Landsbygdscentra med samhället möjligt inom ett område större än ortens Vårt framtida Piteå’. på det som framkommit under olika dialoger1. Riktade företrädare av olika intressenter. Kommunen ska arbeta dialoger har genomförts med skolelever och utrikesfödda. för att utveckla, prioritera bland och genomföra förslag. De fördjupade översiktsplanerna bygger på historia, nutid I översiktsplanen föreslås fördjupade översiktsplaner, FÖP, Förvaltningar inom kommunen har bidragit med faktaun- Dialoger och avstämning tillsammans med medborgarna och framtid. De ska vara vägledande för användningen av för fem landsbygdscentra som en strategi för att nå uppsatta derlag för sina respektive verksamheter. som arbetssätt fortsätter. mark och vatten och stödja utvecklingen av orterna. mål. Orterna är Rosvik, Norrfjärden, Roknäs /Sjulnäs, Målen innebär bebyggelseutveckling och att kommunens Hortlax och Jävre. Syftet är att översiktsplanens strategier Människors delaktighet tillsammans med kommunens satsningar riktas mot att uppnå stärkt underlag för service. ska omsättas till tydliga och konkreta förslag som stärker politiker och tjänstemän är även förutsättning för ett gott Mål och inriktning Väl omhändertagna miljöer gynnar social samvaro och orternas möjlighet att bidra till ett bättre Piteå i sin helhet. genomförande. Att hitta former för genomförande i sam- Hälften av kommunens invånare lever på landsbygden i människor i olika åldrar och livssituationer. arbete med olika aktörer såväl internt i kommunen som Piteå kommun och att vidmakthålla och utveckla levande Ökad befolkning och utveckling av attraktiva livsmiljöer tillsammans med medborgare och företrädare i varje ort är orter är angeläget. Befolkningsmängden3 i landsbygds- är mål som utgör en röd tråd i kommunens översiktliga huvudfråga för fortsatt dialog. centra och i byarna runt om ger idag underlag för god planering och som formulerats även på länsnivå (Regional service. Därför bedöms långsiktiga möjligheter finnas att utvecklingsstrategi) I översiktsplanens befolkningsmål här hålla en god både samhällelig och kommersiell service. om 46 000 invånare år 2030 ingår landsbygden och dess Prioriteringar och genomförande Utvecklade landsbygdscentra ger ett bra nät av service centra. Förslagen för respektive landsbygdscentra tecknar en hel- som förutsättning för attraktiva byar att bo i för stora delar hetsbild av varje ort, av utvecklingsbehov och möjligheter. av kommunen. Uppdrag & förväntat resultat Förslagen är många och varierande vad gäller storlek och ambitioner. Det blir nödvändigt att prioritera. Ansvar för Positiv utveckling i de minde tätorterna är viktigt för kom- Satsning på Landsbygdscentra är en del av kommunens arbete prioriteringar och genomförande görs tydliga. munens långsiktiga hållbarhet. Arbetet med fördjupade för hållbar utveckling i hela kommunen. Med målet att öka översiktsplaner syftar till att vidmakthålla och skapa var- befolkningen och kunna erbjuda service för medborgarna Genomförande av de flesta förslagen ingår i olika förvalt- aktiga förutsättningar för att boende och arbete på lands- ska olika förutsättningar tas tillvara. Riktlinjer och förslag ningars fortlöpande arbete och arbetas in i ordinarie verk- bygden ska vara ett möjligt och attraktivt alternativ. ska teckna en helhetsbild över respektive ort och ange samhetsplan. Andra behöver beslutas om i särskild ordning Ingångsvärden för arbetet är att skapa förutsättningar att: långsiktiga riktningar för utveckling av landsbygden och och ges särskilda medel för att kunna genomföras. dess centra. Riktlinjer och förslag ska kunna förverkligas Att tydligt redovisa och förankra vilka prioriteringar som • öka befolkning på landsbygden som del av målsätt över tid. Identiteten och det positiva ska stärkas. Förslag ska görs ska visas i en långsiktig genomförandeplan som konti- ning att år 2020 ha 43 000 och år 2030 ha 46 000 bidra till ökad attraktivitet för boende på respektive ort och nuerligt följs upp. Genomförandet ska knyta an till kom- invånare på den omgivande landsbygden. munens mål och budgetprocesser där politikens ansvar och Särskilt fokus är inriktat på barn och unga och på frågor förvaltningarnas uppdrag för frågor som berör utveckling • människor i olika livssituationer attraheras av varierad om jämställdhet och integration.
Recommended publications
  • F Premiering Av Mindre Jordbruk, Ansökningar 1908-1924
    ARKIV 1436 Norrbottens Läns Hushållnings sällskap VOL 460 Innehåll: F PREMIERING AV MINDRE JORDBRUK, ANSÖKNINGAR 1908-1924 Inkomna ansökningar för belöning av odlingsflit (namn, ort, år, antal ansökningar), alfabetiskt register: A Aili Isak, Vitsaniemi nr 2 Aili Hietaniemi förs. 1910 Andersson Emil, Vitå nr 3 och 14 Råneå förs. 1912 Andersson Joh., Junosuando nr 8 Poromaa Pajala förs. 1912 Andersson Karlström Justinus Kaunisvaara nr 17 Suoja Pajala förs. 1910 Andersson N.A., Innanbäcken nr 3 Nederkalix förs. 1909, 1911 x2 Andersson N.A., Sörbyn nr 2 Degersel Råneå förs. 1911 Andersson Oskar, Blåsmark nr 7 Keupskiftet nr 1 Hortlax förs. 1924 Andersson P.O., Bjumisträsk nr 1 Töre förs. 1911 Andersson Ruben, Hortlax nr 17 Ängsbacka Hortlax förs. 1924 Andersson W.J., Ängesträsk nr 1 Råneå förs. 1911 Andrée N.P., Rasmyran nr 2 Överluleå förs. 1909 Antonsson Joh., Forsnäs nr 1 Råneå förs. 1911 Anunti Johanna, Kukkola nr 38 Anundi Karl Gustav förs. 1912 Auno A. Felix, Keräsjoki nr 3 Parvias... Nedertorneå förs. 1911-1912 x2 B Bengtsson Joel, Glommersträsk nr 2-12 Arvidsjaur förs. 1920, 1922, 1924 x3 Berggren A.H., Hedberg nr 1 Arvidsjaur förs. 1910 Berggren Joh., Hedberg nr 1-3 Arvidsjaur förs. 1910, 1913 x2 Bergkvist Oskar, Blåsmark nr 1 Piteå landsförs. 1910 Berglund A.V., Svensbyn nr 41 Piteå landsförs. 1917, 1920, 1922, 1924 x4 Berglund Johan, Kopparnäs nr 2 Norrfjärdens förs. 1920 Berglund N.A., Hemmingsmark nr 4 Hortlax förs. 1924 Berglund P.A. Öjebyn nr 31 Piteå landsförs. 1909 Bergman A.F., Manjärv nr 2 Älvsby förs. 1922 Bergman E.J., Åträsk nr 1 och 2 Piteå landsförs.
    [Show full text]
  • 15 Maj - 4 Juni 2017
    välkommen! En flykting, en främling, en vän Under 10 dagar vill vi belysa den livsresa människor som kommit hit från krigets fasor i Syrien, Afghanistan, Somalia eller de EU emigranter som sitter vid våra butiker gjort. Vi vill uppmuntra till bön och förståelse för dessa människor och den verklighet de lever i. Låt oss tillsammans vara den goda kraft som motverkar de krafter som vill söndra, stänga och förstöra. Låt oss genom förkunnelsen finna ljus i vad Gud säger om flyktingen och främlingen. Välkommen! Arr: Piteå Kristna Råd (PKR) Betelförsamlingen Rosvik Munksund EFS Bergsviken EFS Norrfjärden EFS Blåsmark EFS Norrfjärdens församling Djupvikskyrkan Pingstförsamlingen i Piteå/ Hemmingsmark EFS Strömnäskyrkan Hortlax EFS Piteå EFS Hortlax församling Piteå församling Håkansö Baptistförsamling Piteå Missionsförsamling Högsböle EFS Sjulnäs EFS Kustkyrkan Jävre Storfors EFS Livets Bröd Svensbyn EFS PINGST bön 15 maj - 4 juni 2017 Bön för staden lördag 27 maj och 3 juni kl 09.00 i EFS Piteå. Bön för Sverige tisdag 30 maj kl 14.00 i EFS Piteå. ”Vår vän - den helige ande” Bön varje dag för vår värld från Kristi himmelfärdsdag Shutterstock Illustration: fram till Pingtsdagen. gudstjänster pingst Torsdag 25/5 19.00 Malmgården, Hortlax Gästtalare: 2-4 En främling ska du inte förtrycka Niklas Piensho, predikant och författare. Annhita Parsan, Helen Johansson. juni Fredag 2/6 19.00 Storstrand Fredag 26/5 19.00 Missionskyrkan Ge sitt liv för sina vänner. Han blev kallad Guds vän - Sinnesromässa Niklas Piensho, Johan Blomqvist, Annhita Parsan, Gösta Degerman och LP-kören. Håkan Nylander och LP sångarna. Lördag 27/5 19.00 Strömnäskyrkan. Fredag 2/6 21.30 Storstrand Herrens vän han är Detta befaller jag er: att ni ska älska varandra.
    [Show full text]
  • The Fishing Guide
    THE FISHING GUIDE YOUR GUIDE TO SPORT FISHING IN PITEÅ 1 © Piteå Kommun 2008 ISBN: 978-91-633-2941-8 Text: Thomas Johansson, Riitta Hovinen in cooperation with the angling societies of Piteå. Layout and illustrations: Ulrika Weinz Fishing illustrations: Pedagogisk Information AB Maps: Krister Vikström Photo: Krister Berg, Tomas Berg, Lars-Gunnar Bergman, Stefan Forssten, Thomas Johansson, Robert Lundberg, Robert Sand- ström, Tore Sundström, Krister Vikström The guide is printed on environmentally friendly paper. Print: Accidenstryckeriet in Piteå AB, 2008. 2 Contents Page SPORT FISHING IN PITEÅ 4 COMMON FISH SPECIES 6 THE ANGLER’S ABC 12 ANGLING SOCIETIES 15 Arnemark Angling Society 18 Hemmingsmark Angling Society 20 Höträsket Angling Society 24 Koler Angling Societyg 26 Lillpite Angling Society 30 Långträsk Angling Society 34 Norrfjärden Angling Society 36 Piteå Angling Society 40 Roknäs Angling Society 44 Sikfors Angling Society 46 Sjulnäs Angling Society 48 Sjulsmark Snowmobile and Angling Society 50 Svensby Angling Society 54 Öjeby Hunting Society Angling Section 58 THE COAST 62 THE PITEÅ RIVER 64 SVEAFISKE 66 FISH RECIPES 70 IMPORTANT INFORMATION 74 3 Sport fishing in Piteå Welcome to the fishing waters of Piteå! Even though we cannot guarantee any catches we dare to say that the conditions for successful angling are exceptionally good here. We boast a wide diversity of fisheries and offer unrivalled accessibility. Here you have unique options. Fly fishing on wild rivers, pole fishing in the city centre, ice fishing on remote forest lakes and spin fishing throughout our fam- ous archipelago are just some your options. Furthermore, our waters are well stocked with perch, pike, grayling, rainbow trout, char and trout.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Så Här Fungerar Kommunen Kommunfullmäktige Är Kommunens Högsta Peter Roslund (S) Beslutande Församling
    2013 NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Så här fungerar kommunen Kommunfullmäktige är kommunens högsta Peter Roslund (S) beslutande församling. Fullmäktige samman- kommunalråd och kommunstyrelsens träder åtta gånger per år. Sammanträdena, som ordförande. hålls i Stadshusets sessionssal, är öppna för all- Telefon: 0911-69 60 02, 070-577 10 68 mänheten och annonseras i den lokala tidning- [email protected] en. Mötet direktsänds även på Piteå Närradio på 92,8 Mhz. Helena Stenberg (S) Kommunstyrelsen fungerar som kommu- kommunalråd och kommunstyrelsens nens ”regering” och är politisk nämnd för kom- vice ordförande. munledningskontoret och leder och samordnar Telefon: 0911-69 60 01, 070-665 58 15 kommunens verksamhet. Kommun styrelsen [email protected] har uppsikt över de olika nämnderna och de kommunala bolagens verksamheter. Kommunens politiker fattar dagligen beslut om en mängd frågor som påverkar ditt vardagsliv, Kontakta dina politiker till exempel om ditt barns förskola och skola, Piteå kommun har två kommunalråd: hur ditt bostadsområde ska utvecklas, hur gator, Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S). torg och parker ska utformas. Ett sätt att påverka den kommunala verk- samheten är att vara med och välja vilka politi- ker som ska styra kommunen. Håll koll på vad som händer På kommunens webbplats www.pitea.se hittar kalender som erbjuder aktiviteter året runt. Det Kommunalråden Helena Stenberg och Peter Roslund. Foto: Viveka Östermalm du det mesta om vad som händer och sker i finns även en tillväxtblogg som har fokus på Piteå. Kultur, gator och vägar, förskola och fri- näringslivsfrågor. tidshem, stöd och omsorg, utbildning, närings- För den som har någon form av lässvårighet liv och mycket mer.
    [Show full text]
  • Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities
    energies Article Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities Robert Fischer * , Erik Elfgren and Andrea Toffolo Energy Engineering, Luleå University of Technology, SE-97187 Lulea, Sweden; [email protected] (E.E.) andrea.toff[email protected] (A.T.) * Correspondence: robert.fi[email protected]; Tel.: +46-920-49-1454 Received: 27 November 2019; Accepted: 30 December 2019; Published: 7 January 2020 Abstract: Municipal energy systems in the northern regions of Finland, Norway, and Sweden face multiple challenges: large-scale industries, cold climate, and a high share of electric heating characterize energy consumption and cause significant peak electricity demand. Local authorities are committed in contributing to national goals on CO2 emission reductions by improving energy efficiency and investing in local renewable electricity generation, while considering their own objectives for economic development, increased energy self-sufficiency, and affordable energy costs. This paper formulates a multi-objective optimization problem about these goals that is solved by interfacing the energy systems simulation tool EnergyPLAN with a multi-objective evolutionary algorithm implemented in Matlab. A sensitivity analysis on some key economic parameters is also performed. In this way, optimal alternatives are identified for the integrated electricity and heating sectors and valuable insights are offered to decision-makers in local authorities. Piteå (Norrbotten, Sweden) is used as a case study that is representative of Nordic municipalities, and results show that CO2 emissions can be reduced by 60% without a considerable increase in total costs and that peak electricity import can be reduced by a maximum of 38%. Keywords: municipal energy system; multi-objective optimization; renewable energy sources; EnergyPLAN 1.
    [Show full text]
  • Piteå Kommuns Wordmall
    Utvärdering skolstrukturplan 2018-08-16 Utvärdering Skolstrukturplan 2012-2017 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Fredrik Marklund, Stefan Bengtsson Postadress: Box 732, 941 28 Piteå Besöksadress: Strömnäsgatan 3 A Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utvärdering skolstrukturplan 2018-08-16 Innehåll 1. Inledning .......................................................................................................................... 3 2. Elevunderlaget ................................................................................................................. 4 3. Utvärderingens avgränsningar ......................................................................................... 4 4. Projektgruppens arbete..................................................................................................... 5 5. Politiska beslut tagna under skolstrukturarbetet 2012-2017 ............................................ 5 6. Modell för attraktiv skola ................................................................................................. 6 5.1 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer kvalitet: ............................................ 6 5.2 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer socialt: .................................................. 7 5.3 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer ekologiskt ............................................. 7 7. Delaktighet hos rektor och pedagoger ............................................................................. 8 8. Genomförda beslut ..........................................................................................................
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Blad1 PITEÅ STADS- Och LANDS NYKTERHETSFÖRENINGS MATRIKEL 1843-1859 EFTERNAMN FÖRNAMN ORT YRKE NUMMER ?? Elsa Greta Roknäs P
    Blad1 PITEÅ STADS- och LANDS NYKTERHETSFÖRENINGS MATRIKEL 1843-1859 EFTERNAMN FÖRNAMN ORT YRKE NUMMER ?? Elsa Greta Roknäs Piga 453 ?? Elsa Stina ?? Piga 613 ?? Johan Erik ?? Dräng 616 ?? och Hustt? J.E. och S.C. Gammelstaden ?? 55 Abrahamsson Abraham Bergsviken Dräng 358 Abrahamsson Joh. Svensbyn Bonde 565 Abrahamsson Maria Elisabet Svensbyn Hustru till nr 565 566 Andersdotter Katarina Lillpite Hustru till nr 123 124 Andersdotter Catharina Lillpite Hustru till nr 159 160 Andersdotter Brita Lillpite Hustru till nr 173 174 Andersdotter Anna Magdalena Lillpite Dotter till nr 214 215 Andersdotter Anna ?? Hustru till nr 237 238 Andersdotter Christina JohannaLillpite Bondedotter 247 Andersdotter Maria ?? ?? 273 Andersdotter Margareta Sjulnäs Hustru till nr 346 347 Andersdotter Katarina Roknäs Änka 438 Andersdotter Brita Cajsa Roknäs Piga 441 Andersdotter Elsa Brita Roknäs Syster till nr 483 484 Andersdotter Anna Cajsa Roknäs Bondedotter 490 Andersdotter Brita Greta Roknäs ?? 491 Andersdotter Brita Maria Roknäs Bondedotter 499 Andersdotter Anna Kajsa Svensbyn Piga 617 Andersdotter Brita Stina Svensbyn ?? 642 Andersdotter Gustava Hemmingsmark Piga 718 Andersdotter Brita Magdalena Hemmingsmark Soldatdotter 726 Andersdotter Sara Staden Piga 851 Andersdotter Anna Lisa Sjulsmark Bondedotter 880 Andersdotter Magdalena Öjebyn Hustru till nr 976 977 Andersdotter Greta Lisa Staden Piga 995 Andersdotter Sara Stina Keupan Torpardotter 1080 Andersdotter Elsa Hortlax Hustru till nr 231 232 Andersson L.G. ?? Skomakargesäll 23 Andersson Pehr Lillpite ?? 51 Andersson Anders Lillpite Bonde 115 Andersson Anders Sjulnäs Bonde 155 Andersson Joh. Sjulnäs Bondeson 156 Andersson And. Lillpite Bonde 188 Andersson Brita Stina Lillpite Hustru till nr 188 189 Andersson Anders Lillpite Son till nr 188-189 190 Andersson Jon Lillpite Dräng 192 Andersson Nils Lillpite Son till nr 198 199 Andersson Olof August Långnäs Bondeson 217 Andersson Olof Roknäs Inhysesson 259 Andersson Carl Anton Långnäs Dräng 283 Andersson Carl Johan Långnäs Dräng 289 Andersson ?? Lillpite Ol.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Blad1 PITEÅ STADS
    Blad1 PITEÅ STADS- och LANDS NYKTERHETSFÖRENINGS MATRIKEL 1843-1859 EFTERNAMN FÖRNAMN ORT YRKE NUMMER ?? Elsa Stina ?? Piga 613 ?? Johan Erik ?? Dräng 616 Andersdotter Anna ?? Hustru till nr 237 238 Andersdotter Maria ?? ?? 273 Andersson L.G. ?? Skomakargesäll 23 Andersson Natanael ?? ?? sid 81 Antman Anna Sofia ?? Piga 67 Antman Maria Elisabeth ?? ?? sid 81 Antman Brita Stina ?? Piga 69 Asplund J. och M.L. ?? Äkta makar sid 82 Avander Jonas ?? Sjömanshustru 47 Avander Anna ?? Hustru till nr 47 48 Avander Abraham ?? Sjömansson 85 Avander Jonas ?? ?? sid 83 Backlund Eva ?? ?? sid 84 Backman Nils Gustaf ?? Dräng hos Edin 62 Backman Johan Erik ?? Fiskare 79 Berg Johanna ?? Piga 33 Berg Samuel Andreas ?? Bondeson 205 Berg Lars ?? Lappdräng 206 Berggren Petter Anton ?? Arbetskarl 77 Berggren Cath. Marg. ?? Piga 210 Berggren Maria Kristina ?? Piga 211 Berggren Johanna ?? ?? sid 86 Berglund Greta Cajsa ?? Bondedotter 725 Berglund Lars Ulrik ?? ?? sid 86 Bergmark Johanna ?? Mamsell 30 Bergmark L.A. ?? ?? 1223 Bergstedt Margareta Sofia ?? Fiskardotter 1034 Bergstedt Hilma ?? ?? sid 81 Bergstedt J.M. ?? ?? sid 84 Bergstedt Lars Anton ?? ?? sid 87 Bergström Erik ?? Garvaregesäll 34 Bergström Sara Brita ?? Piga 65 Bergström Petter ?? Bondeson 439 Bergström Isak ?? Gesäll 1244 Bergström Johanna ?? ?? sid 85 Bergström Sofia ?? Piga, sjömansdott. 93 Bergstål Olof ?? Fiskarborgare 74 Bergvall Anna ?? ?? sid 85 Björk P.A. ?? Garvarelärling 49 Björk Gust. ?? Bondson 1145 Björk P. Anton ?? Fältjägareson 1147 Björkman A.F. ?? Skräddargesäll 1242 Björzell Johanna ?? ?? sid 85 Boström Anna ?? ?? 1300 Brander A.G. & M.L. ?? Tullvaktmästare 1221 Brunnius Hedvig ?? ?? 1295 1 Blad1 Bucht Gertrud Dorotea ?? Mamsell 13 Burstrand G.G. ?? ?? 1246 Burstrand Eva Christina ?? ?? 1247 Burstrand Hans Johan ?? ?? sid 81 Bäcklund Christina ?? Piga 625 Bäckmark Anna M.
    [Show full text]
  • Linjeförteckning 2012-06-17 - 2012-12-08
    Bilaga 2 LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17 - 2012-12-08 STOMLINJER Linjenr Sträckning 10 Polstjärnan, Kiruna - Luleå 14 Piteå - Luleå 15 Råneå – Sunderby sjukhus 17 Komfortbussen, Arjeplog - Arvidsjaur - Piteå 18 Komfortbussen, Piteå - Sunderby sjukhus - Boden 20 Umeå - Luleå - Haparanda -Torneå 21 Arvidsjaur - Älvsbyn - Boden - Luleå 22 Arvidsjaur - Piteå 24 Arvidsjaur - Malå 25 Sorsele - Arvidsjaur 26 Arjeplog - Arvidsjaur - Skellefteå 28 Boden - Sunderbyn - Luleå månd - fred 23 Boden - Sunderbyn - Luleå lörd - sön 29 Boden - Avan - Luleå 30 Boden - Luleå 31 Älvsbyn - Luleå 32 Älvsbyn - Piteå 36 Piteå - Älvsbyn - Jokkmokk 42 Lansjärv - Överkalix 43 Murjek - Jokkmokk 44 Gällivare - Jokkmokk - Boden - Luleå 45 Gällivare -Jokkmokk - Arvidsjaur - Sorsele - Östersund 46 Pajala - Gällivare 47 Kvikkjokk - Jokkmokk 50 Karesuando - Vittangi - Kiruna 51 Kiruna - Vittangi - Pajala 52 Kiruna - Svappavaara - Gällivare 53 Kiruna - Pajala - Övertorneå - Haparanda 54 Pajala - Övertorneå - Haparanda 55 Pajala - Överkalix - Luleå 61 Överkalix - Morjärv - Kalix 63 Övertorneå - Kalix 98 Komfortbussen, Haparanda - Luleå - Umeå 100 Torneå - Haparanda - Luleå - Piteå - Skellefteå - Umeå 200 Skellefteå - Arvidsjaur - Arjeplog - Bodö Bilaga 2 LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17 - 2013-06-15 LOKALA LINJER Linjenr Sträckning 102 Adolfström - Laisvall - Dainak 103 Arjeplog - Slagnäs 104 Arjeplog - Jäkkvik - Ringselet 105 Arjeplog - Skogalid - Örnvik 106 Arjeplog - Stensund - Varrasviken - Arjeplog 108 Arjeplog - Rengård - Stibma 109 Mullbacken - Sjulnäs - Slagnäs 110 Arjeplog
    [Show full text]