Piteå Driftområde
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
LANDSKAPSPROGRAM Piteå Driftområde Piteå och Älvsbyns kommun Uppdrag Beställare Trafikverket Region Nord, Sofia Löfgren Konsult WSP Samhällsbyggnad, Luleå Anna Nordmark, landskapsarkitekt [email protected] Anna Magnusson, GIS [email protected] Arbetsgrupp Sofia Löfgren, landskapsarkitekt Ingela Wikström, miljöstrateg Niklas Kemi, miljöspecialist Kjell Johansson, driftledare Upplägg och tider Arbetet har utförts mellan 5 augusti och 30 oktober 2010. Inventeringar har gjorts i augusti 2010. Fotografier WSP Samhällsbyggnad, Luleå Omslagsbild: Väg 554, vid Långnäs Titel: Landskapsprogram Piteå Driftområde Utgivningsdatum: 2010-11-15 Utgivare: Trafikverket Region Nord Kontaktperson: Sofia Löfgren, Trafikverket Uppdragsansvarig: Anna Nordmark, WSP Samhällsbyggnad, Luleå Distributör: Trafikverket Region Nord, Sundsbacken 2-4, 971 25 Luleå, Telefon: 0771-921 921. Publikation: 2010:113 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Innehåll 1. Inledning.....................................................6 3.8 Skyddad natur och kultur ............................13 6.8 Skyddad natur och kultur.............................47 1.1 Bakgrund............................................................6 3.9 Vattendrag och våtmarker............................13 6.9 Vattendrag och Våtmarker............................47 1.2 Syfte och mål.....................................................6 3.10 Visuella värden/vyer....................................14 6.10 Visuella värden/vyer....................................47 1.3 Metod och arbetssätt.......................................7 3.11 Faunapassage, utter.......................................15 6.10 Faunapassage, utter......................................48 1.4 Avgränsningar...................................................7 4. Metod........................................................16 7. Källor.........................................................49 1.5 Läsanvisningar..................................................7 4.1 Inventering.......................................................16 Litteraturtips.........................................................49 2. Landskapets särart och 4.2 Prioritering......................................................16 BILAGA A. Generella utformnings- upplevelsevärden..........................................8 principer.......................................................50 2.1 Piteå driftområde.............................................8 5. Prioriterade områden...............................17 5.1 Pite älvdal..........................................................18 A.1 Vägen och dess sidoområden......................50 2.2 Topografi...........................................................9 A.2 Utrustning i vägmiljön.................................53 5.2 Älvsbyns östra infart......................................25 2.3 Bergarter............................................................9 A.3 Pausplatser......................................................54 5.3 Sjulsmark–Rosfors.........................................30 2.4 Bergarter............................................................9 5.4 Infjärden...........................................................36 BILAGA B. Förteckning över objekt...........55 2.5 Markanvändning..............................................9 B.1 Kulturobjekt....................................................55 5.5 Uppföljning av målen....................................45 2.6 Landskapsbeskrivning....................................9 B.2 Stenmurar........................................................55 6. Generell skötsel av landskapets B.3 Kulturbroar......................................................56 3. Naturmiljö-, kulturmiljö- och visuella värden...........................................................46 B.4 Kulturvägar.....................................................58 värden längs statliga vägar..........................11 6.1 Odlingslandskap..............................................46 3.1 Odlingslandskap..............................................11 B.5 Artrika vägkanter...........................................59 6.2 Kulturvägar......................................................46 3.2 Kulturvägar......................................................11 B.6 Alléer ...............................................................62 6.3 Kulturbroar......................................................46 3.3 Kulturbroar......................................................11 B.7 Faunapassage...... ...........................................63 6.4 Alléer.................................................................46 3.4 Alléer.................................................................12 6.5 Kulturobjekt....................................................46 BILAGA C. Inventering av landskapets 3.5 Kulturobjekt....................................................12 6.6 Artrika vägkanter............................................47 värden, kartblad...........................................64 3.6 Artrika vägkanter............................................12 Förklaringar...........................................................65 6.7 Stenmurar.........................................................47 3.7 Stenmurar..........................................................13 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 3 Förord Riksdagen har antagit 16 nationella funktioner och kulturhistoriska samband samt – här spelar också gestaltningen av vägen och miljökvalitetsmål som ska kunna uppnås inom möjligheterna att bevara, utveckla och stärka vägrummet en stor roll. en generation och som ska vara vägledande för dessa. I väglagen och den arkitekturpolitiska arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Genom att ta fram konkreta, mät- och propositionen lyfts de visuella eller Berörda verk och myndigheter har fått i uppföljningsbara mål och kriterier estetiska och kulturhistoriska värdena uppdrag att vidareutveckla miljömålen i för landskapets viktiga natur- och fram. Trafikverket arbetar därför med uppföljningsbara delmål. kulturmiljövärden ska metoden vara ett stöd i gestaltningsprogram i såväl byggande som drift och underhåll av vägar. För driftområdena i Mål och mått för natur- och kulturmiljö- det dagliga arbetet på alla nivåer. Samtidigt gör Region Nord integreras arbetet med natur- och värden kallas den metod som transportverken metoden det möjligt för regeringen att följa kulturvärden och gestaltning i ett dokument – utvecklat för att säkerställa att miljökvalitets- upp transportverkets ansvar med avseende på landskapsprogrammet. målen och de transportpolitiska målen om natur- och kulturmiljövärden. natur- och kulturmiljövärden ska kunna Genom Trafikverkets eget utvecklingsarbete uppnås. Uppdraget drivs av Trafikverket i har de 16 miljömålen apassats till samarbete med de övriga transportverken. vägverksamheten. Arbetet har lett fram Metodens mål är att: till egna väganpassade mål för natur- och De 16 miljömålen: Vägnätet skall lokaliseras, utformas, skötas och kulturmiljökvalitet. Dessa finns beskrivna i • Begränsad klimatpåverkan underhållas så att landskapet med dess natur- Vägverkets inriktningsdokument för natur, • Frisk luft • Bara naturlig försurning och kulturmiljökvalitéer kan upplevas, utvecklas kulturmiljö och friluftsliv i väghållning (2006:164, Vägverket, 2007). • Giftfri miljö och brukas. • Skyddande ozonskikt Metoden syftar till att få fram ett Trafikverkets övergripande målsättning för all • Säker strålmiljö • Ingen övergödning beslutsunderlag för natur- och väghållning beskrivs såhär: • Levande sjöar och vattendrag kulturmiljöfrågor i vägprocessen samt stärka Vägen bidrar till att upprätthålla ett landskaps • Grundvatten av god kvalitet och tydliggöra natur- och kulturmiljövärdena utmärkande karaktär, som är resultatet av • Hav i balans samt levande kust och så att de blir avvägningsbara mot påverkan av och samspel mellan naturliga och/ skärgård andra faktorer som till exempel eller mänskliga faktorer. • Myllrande våtmarker trafiksäkerhetsaspekter, vid bedömningen av • Levande skogar Vägen lyfter fram upplevelsen av landskapets • Ett rikt odlingslandskap olika vägprojekt. kvaliteter. • Storslagen fjällmiljö I metoden strävas det efter att få fram en • God bebyggd miljö Upplevelsen av landskapets kvaliteter omfattar helhetssyn på landskapet utifrån natur- • Ett rikt växt- och djurliv inte bara natur- och kulturmiljöer och kulturmiljön, med fokus på ekologiska 4 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Förord Väglagen 4§ Vid väghållning skall tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas. 13§ Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinnes med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Arkitekturpolitiska propositionen 1997/98:117 Statens engagemang i arkitektur, formgivning och design skall ha följande mål: • Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling. • Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. • Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas. • Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö skall stärkas och breddas. • Offentligt