LANDSKAPSPROGRAM Piteå Driftområde Piteå och Älvsbyns kommun Uppdrag Beställare Trafikverket Region Nord, Sofia Löfgren Konsult WSP Samhällsbyggnad, Luleå Anna Nordmark, landskapsarkitekt [email protected] Anna Magnusson, GIS [email protected] Arbetsgrupp Sofia Löfgren, landskapsarkitekt Ingela Wikström, miljöstrateg Niklas Kemi, miljöspecialist Kjell Johansson, driftledare Upplägg och tider Arbetet har utförts mellan 5 augusti och 30 oktober 2010. Inventeringar har gjorts i augusti 2010. Fotografier WSP Samhällsbyggnad, Luleå Omslagsbild: Väg 554, vid Långnäs

Titel: Landskapsprogram Piteå Driftområde Utgivningsdatum: 2010-11-15 Utgivare: Trafikverket Region Nord Kontaktperson: Sofia Löfgren, Trafikverket Uppdragsansvarig: Anna Nordmark, WSP Samhällsbyggnad, Luleå Distributör: Trafikverket Region Nord, Sundsbacken 2-4, 971 25 Luleå, Telefon: 0771-921 921. Publikation: 2010:113

Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Innehåll

1. Inledning...... 6 3.8 Skyddad natur och kultur ...... 13 6.8 Skyddad natur och kultur...... 47 1.1 Bakgrund...... 6 3.9 Vattendrag och våtmarker...... 13 6.9 Vattendrag och Våtmarker...... 47 1.2 Syfte och mål...... 6 3.10 Visuella värden/vyer...... 14 6.10 Visuella värden/vyer...... 47 1.3 Metod och arbetssätt...... 7 3.11 Faunapassage, utter...... 15 6.10 Faunapassage, utter...... 48 1.4 Avgränsningar...... 7 4. Metod...... 16 7. Källor...... 49 1.5 Läsanvisningar...... 7 4.1 Inventering...... 16 Litteraturtips...... 49

2. Landskapets särart och 4.2 Prioritering...... 16 BILAGA A. Generella utformnings- upplevelsevärden...... 8 principer...... 50 2.1 Piteå driftområde...... 8 5. Prioriterade områden...... 17 5.1 Pite älvdal...... 18 A.1 Vägen och dess sidoområden...... 50 2.2 Topografi...... 9 A.2 Utrustning i vägmiljön...... 53 5.2 Älvsbyns östra infart...... 25 2.3 Bergarter...... 9 A.3 Pausplatser...... 54 5.3 –Rosfors...... 30 2.4 Bergarter...... 9 5.4 Infjärden...... 36 BILAGA B. Förteckning över objekt...... 55 2.5 Markanvändning...... 9 B.1 Kulturobjekt...... 55 5.5 Uppföljning av målen...... 45 2.6 Landskapsbeskrivning...... 9 B.2 Stenmurar...... 55 6. Generell skötsel av landskapets B.3 Kulturbroar...... 56 3. Naturmiljö-, kulturmiljö- och visuella värden...... 46 B.4 Kulturvägar...... 58 värden längs statliga vägar...... 11 6.1 Odlingslandskap...... 46 3.1 Odlingslandskap...... 11 B.5 Artrika vägkanter...... 59 6.2 Kulturvägar...... 46 3.2 Kulturvägar...... 11 B.6 Alléer ...... 62 6.3 Kulturbroar...... 46 3.3 Kulturbroar...... 11 B.7 Faunapassage...... 63 6.4 Alléer...... 46 3.4 Alléer...... 12 6.5 Kulturobjekt...... 46 BILAGA C. Inventering av landskapets 3.5 Kulturobjekt...... 12 6.6 Artrika vägkanter...... 47 värden, kartblad...... 64 3.6 Artrika vägkanter...... 12 Förklaringar...... 65 6.7 Stenmurar...... 47 3.7 Stenmurar...... 13

Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 3 Förord

Riksdagen har antagit 16 nationella funktioner och kulturhistoriska samband samt – här spelar också gestaltningen av vägen och miljökvalitetsmål som ska kunna uppnås inom möjligheterna att bevara, utveckla och stärka vägrummet en stor roll. en generation och som ska vara vägledande för dessa. I väglagen och den arkitekturpolitiska arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Genom att ta fram konkreta, mät- och propositionen lyfts de visuella eller Berörda verk och myndigheter har fått i uppföljningsbara mål och kriterier estetiska och kulturhistoriska värdena uppdrag att vidareutveckla miljömålen i för landskapets viktiga natur- och fram. Trafikverket arbetar därför med uppföljningsbara delmål. kulturmiljövärden ska metoden vara ett stöd i gestaltningsprogram i såväl byggande som drift och underhåll av vägar. För driftområdena i Mål och mått för natur- och kulturmiljö- det dagliga arbetet på alla nivåer. Samtidigt gör Region Nord integreras arbetet med natur- och värden kallas den metod som transportverken metoden det möjligt för regeringen att följa kulturvärden och gestaltning i ett dokument – utvecklat för att säkerställa att miljökvalitets- upp transportverkets ansvar med avseende på landskapsprogrammet. målen och de transportpolitiska målen om natur- och kulturmiljövärden. natur- och kulturmiljövärden ska kunna Genom Trafikverkets eget utvecklingsarbete uppnås. Uppdraget drivs av Trafikverket i har de 16 miljömålen apassats till samarbete med de övriga transportverken. vägverksamheten. Arbetet har lett fram Metodens mål är att: till egna väganpassade mål för natur- och De 16 miljömålen: Vägnätet skall lokaliseras, utformas, skötas och kulturmiljökvalitet. Dessa finns beskrivna i • Begränsad klimatpåverkan underhållas så att landskapet med dess natur- Vägverkets inriktningsdokument för natur, • Frisk luft • Bara naturlig försurning och kulturmiljökvalitéer kan upplevas, utvecklas kulturmiljö och friluftsliv i väghållning (2006:164, Vägverket, 2007). • Giftfri miljö och brukas. • Skyddande ozonskikt Metoden syftar till att få fram ett Trafikverkets övergripande målsättning för all • Säker strålmiljö • Ingen övergödning beslutsunderlag för natur- och väghållning beskrivs såhär: • Levande sjöar och vattendrag kulturmiljöfrågor i vägprocessen samt stärka Vägen bidrar till att upprätthålla ett landskaps • Grundvatten av god kvalitet och tydliggöra natur- och kulturmiljövärdena utmärkande karaktär, som är resultatet av • Hav i balans samt levande kust och så att de blir avvägningsbara mot påverkan av och samspel mellan naturliga och/ skärgård andra faktorer som till exempel eller mänskliga faktorer. • Myllrande våtmarker trafiksäkerhetsaspekter, vid bedömningen av • Levande skogar Vägen lyfter fram upplevelsen av landskapets • Ett rikt odlingslandskap olika vägprojekt. kvaliteter. • Storslagen fjällmiljö I metoden strävas det efter att få fram en • God bebyggd miljö Upplevelsen av landskapets kvaliteter omfattar helhetssyn på landskapet utifrån natur- • Ett rikt växt- och djurliv inte bara natur- och kulturmiljöer och kulturmiljön, med fokus på ekologiska

4 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Förord

Väglagen 4§ Vid väghållning skall tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas. 13§ Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinnes med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.

Arkitekturpolitiska propositionen 1997/98:117 Statens engagemang i arkitektur, formgivning och design skall ha följande mål: • Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling. • Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. • Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas. • Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö skall stärkas och breddas. • Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.

Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 5 1. Inledning

1.1 Bakgrund Trafikverkets arbete med mål och mått för Programmet ska tydligt visa vilka värden Programmet ska vara ett levande dokument, natur- och kulturmiljövärden tangerar på som finns i landskapet samt vilka åtgärder det ska kunna kompletteras och utvecklas. många sätt arbetet med framtagande av eller hänsyn som behövs för att behålla Målet för projektet är att uppfylla gestalningsprogram för driftområden. Båda eller utveckla dessa värden. Genom att Trafikverkets inriktningsmål för natur- och dokumenten beskriver landskapets värden få ett underlag om värdena i landskapet kulturmiljö, genom en anpassad skötsel med och drar upp riktlinjer för gestaltande finns möjligheter till att på bästa sätt nyttja rätt ambitionsnivå i Piteå driftområde. skötsel och underhåll av vägen och dess driftpengarna, samordna mellan närliggande sidoområden. Genom att slå samman de två projekt samt prioritera mellan olika åtgärder. dokumenten i ett landskapsprogram får man samordningsvinster, eftersom driftledare och entreprenörer endast behöver ett dokument för att tillgodose både natur-, kultur- och landskapsvärden. Trafikverkets fem inriktningsmål för natur och kultur vid drift och underhåll: 1.2 Syfte och mål Landskapsprogrammet och dess bilagor ska D1. Vägar med kulturmiljövärden och väganknutna kulturminnen sköts och underhålls så fungera som ett underlag för upphandling att det identifierade värdet tas tillvara eller utvecklas. av kontinuerlig drift och underhåll. Det ska D2. Vägmiljön ska ha goda förutsättningar för biologisk mångfald. också kunna användas som ett underlag D3. Alléer och solitära träd ska vårdas så att kvaliteterna tas tillvara eller stärks. för miljöåtgärder och gestaltningsåtgärder i bärighets- och beläggningsobjekt D4. Vägar i eller i anslutning till utpekade värdefulla områden sköts och underhålls i eller andra mindre underhållsåtgärder. samklang med områdets identifierade värden. Landskapsprogrammet kan även omfatta D5. För djur som påverkas av vägar ska förutsättningar för fortlevnad och utveckling åtgärder utanför vägområdet som avtalas med finnas. annan markägare. Programmet ska också fungera som en samlad, lättillgänglig dokumentation som kan utgöra underlag för större om- eller nybyggnadsprojekt med separata gestaltningsprogram.

6 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 1. Inledning

1.3 Metod och arbetssätt rekommendationer för skötsel och utformning, Arbetet med projektet har bedrivits genom: kapitel 6 och bilaga A samt detaljerad beskrivning av inventering och utpekade objekt, • Inhämtande av information (om natur- bilaga B och C. och kulturmiljövärden som berör vägens närområde). Kapitel 2: Allmän information om landskapet i Piteå driftområde. • Inventering och kartläggning av landskapets visuella värden. Kapitel 3: Information om vilka typer av värden man finner längs statliga vägar. • Diskussioner med driftledare mfl (om befintlig skötsel, brister, utvecklings- Kapitel 4: Beskriver hur inventeringen gått möjligheter mm). till samt hur selektionen av prioriterade områden gjorts. Kapitlet ger även en kort • Utarbetande av förslag till särskilt sammanfattning av inventeringen av intressanta/prioriterade områden. naturmiljö-, kulturmiljö- och visuella värden • Formulering av specifika mål och konkreta inom driftområdet. krav för skötseln inom driftområdet med Kapitel 5: Områdesspecifik skötsel för de fyra hänsyn till dess viktigaste kvaliteter och mest intressanta områdena inom driftområdet. med bakgrund i de nationella miljömålen och Trafikverkets inriktningsmål, samt Kapitel 6: Generella skötselkrav av landskapets visuella värden. driftområdets naturmiljö-, kulturmiljö- och visuella värden. 1.4 Avgränsningar Bilaga A: Information om utformnings- Projektet baseras på information från principer för vägar som alltid bör gälla oavsett Trafikverkets publikationer och databaser landskapets särskilda värden. samt av länsstyrelsen i Norrbottens utpekade områden. Bilaga B: Tabeller över utpekade natur- och kulturobjekt (typ, antal, skötsel, hänsyn.) 1.5 Läsanvisningar Bilaga C: Kartblad över naturmiljö-, Landskapsprogrammet är tänkt att läsas i kulturmiljö- och visuella värden. sin helhet men är i huvudsak uppdelat i tre delar; en med beskrivning av landskapet och dess värden, kapitel 2, 3, 4, 5, och en del med

Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 7 2. Landskapets särart och upplevelsevärden 2.1 Piteå driftområde Piteå driftområde är beläget i den sydöstra delen av och omfattar i stort sett hela Piteå kommun och större delen av Älvsbyns kommun. Det allmänna vägnätet omfattar totalt 1 094 km väg, 606 km är belagda och 488 utgörs av grusväg (ca 44 %). I driftområdet ingår del av europaväg 4, genom Piteå kommun, från trafikplats södra till driftområdesgräns/kommungräns. Del av riksväg 94, från korsning väg 573/94/583 till korsning väg 94/653. Vägnätet är relativt jämnt fördelat över hela driftområdet med en något högre täthet i området runt Piteå och Älvsbyn.

Karta över Piteå driftområde.

8 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 2. Landskapets särart och upplevelsevärden

2.2 Topografi 2.4 Jordarter 2.6 Landskapsbeskrivning Driftområde Piteå berör två naturgeografiska Landskapet i driftområde Piteå består till Piteå driftområde ingår i Södra och mellersta regioner. största delen av barrskog och området har Norrlands inlands morän- och myrområde. sedan långt tillbaka präglats av skogsbruk. De kustnära områdena tillhör Kustslätter och Inom detta område är morän den dominerande Jordbruksbygderna finns främst samlade längs dalar med finsediment kring norra jordarten. I de större dalgångarna dominerar Alterälvens nedre dalgång, Pite älvs mynning Bottenviken. Landskapet präglas här av grovmo, sand och grus men det förekommer och dalgång och runt de större sjöarna och skärgården, kustlinjen och älvdalarna med sina även inslag av isälvsediment och lera–finmo. vattendragen, samt i kustnära lägen. öppna odlingsmarker kantade av barrskog. 2.5 Markanvändning Jordbruksmarken är i huvudsak De inre delarna av området tillhör Norrlands De huvudsakliga markanvändningsområdena småskalig med ålderdomlig karaktär med vågiga bergkulleterräng med mellanboreala inom driftområdet är skogsbruk och jordbruk. björkdungar, lövskogsridåer och traditionell skogsområden. Landskapet karaktäriseras Jordbruksmarken är främst lokaliserad till bebyggelse i form av lador och rödmålade av vidsträckta barrskogsområden, mindre kusten och älvdalarnas östra delar. De största norrbottensgårdar. Kusten och skärgården bergsknallar och på sina håll de öppna betes- tätorterna inom driftområdet är Piteå och med sina öar präglar områdets östra delar och och odlingsmarkerna i anslutning till byar och Älvsbyn som även utgör huvudort i respektive längst i väst breder de djupa barrskogarna ut samhällen. kommun. Invånarantal är ca 40 800 respektive sig över bergkullarna. Vattendragen och terrängformationerna har en ca 8 500. I respektive kommun finns även ett Piteå är centralorten, belägen på en udde i tydlig riktning från nordväst till sydöst. antal mindre tätorter. havet och innanför udden mynnar Piteälven i 2.3 Bergarter Inom driftområdet finns samebyarna Udtja, Svensbyfjärden. Många av de större byarna har Sirges, Jåhågasska Tjiellde, Tuorpon, Berggrunden inom Piteå driftområde utgörs ett medeltida ursprung, och de äldsta bygderna Semisijaur–Njarg, Luokta–Mavas, Ståkke av den svekofenniska berggrunden med ligger i kust- och älvnära lägen. samt Östra och Västra Kikkejaur. Stora både yngre och äldre urberg med inslag som Bebyggelsen och de öppna odlingsmarkerna arealer inom driftområdet utgör riksintresse granit, pegmatit, gråvacka, skiffer, kvartsit och är främst lokaliserade till de större sjöarna, för rennäringen bland annat kärnområden, arkos samt urgarniter som granit, tonalit och åarna och älvarna. Byarna är långsträckta och rastbeten och ett stort antal flyttleder. granodiorit. Det finns även områden av urberg den öppna marken bildar stora öppningar i med gabbro och inslag av basiska vulkaniska Driftområdet brukas främst för vinterbete skogslandskapet. Odlingslandskapet är öppet bergarter. men i västra delarna finns även områden och välskött. som brukas för höst- och vårbete. Det finns även spår av dagens rennäring i form av bl a arbetshage, beteshagar och renvaktarstugor.

Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 9 Bild 2.6.1 Landskapsvy över stora odlingmarker och bebyggelse inramade av granskog längs väg 550 vid .

10 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 3. Naturmiljö-, kulturmiljö- och visuella värden längs statliga vägar

Längs de statliga vägarna finns olika typer av naturmiljö-, kulturmiljö- samt visuella och kulturmärkning av vägnätet enligt det värden. De olika värdena påverkas i varierande grad av vägens drift och underhåll. pågående nationella arbetet med mål och mått, samt ge bättre möjligheter att bevara, vårda och utveckla kulturhistoriska vägmiljöer. Vid bedömningen av vägarna har följande kriterier varit vägledande; autenticitet, kontinuitet, kommunikationshistoriskt värde, upplevelsemässigt värde och pedagogiskt värde. De olika hot mot de kulturella värden som är förknippade med dessa vägar, och som skulle störa de miljömässiga samband som gör vägen till en integrerad del av kulturlandskapet, är: – breddning, rätning och dikning av väg – beläggning av vägbana – profiljustering – justering av vägskäl Bild 3.2.1 Kulturväg längs väg 573 vid Rosfors. – skötsel av vägrenar 3.1 Odlingslandskap 3.2 Kulturvägar Där vägar löper genom kulturhistoriskt En kulturväg betecknar en väg som genom sin – främmande material intressanta miljöer med karaktäristisk struktur utformning, läge, sträckning m m bär spår av Inom Piteå driftområde finns sex stycken och bebyggelse samt öppna ängs-, betes- eller gamla tider. statliga kulturvägar, se bilaga B och C. odlingsmarker, är även vägen en viktig del av Under 1999-2000 genomfördes en inventering kulturmiljön. Skötseln av vägen och vägens 3.3 Kulturbroar av de kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöerna sidoområden påverkar upplevelsen av det Trafikverket förvaltar ett antal broar som i Norrbottens och Västerbottens län. omgivande landskapet. utgör allmän väg över vattendrag. De olika Inventeringen mynnade ut i publikationen broarna och brokonstruktionerna besitter Inom Piteå driftområde finns ett flertal byar Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och stora värden för kulturmiljövård, arkitektur- med öppna vidsträckta odlingslandskap längs Västerbottens län. Trafikverkets ambition och brobyggnadshistoria. de statliga vägarna, se bilaga C. var bland annat att publikationen skulle ingå som ett underlagsmaterial för natur-

Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 11 3. Naturmiljö-, kulturmiljö- och visuella värden längs statliga vägar

Kulturhistoriskt intressanta broar finns utpekade både på läns- och nationell nivå. En inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar i Norrbottens län genomfördes under 2000-2001. Resultatet har sammanställts i rapporten Broarna i Norrbottens län – Inventering av kulturhistorisk värdefulla vägbroar. Skötsel av bron samt dess kon och slänter påverkar upplevelsen av bron och vattenrummet och också brons livslängd och skick. Inom Piteå driftområde finns trettioen Bild 3.3.1 Vy över vatten med stålbågbro, klass III, längs väg Bild 3.4.1 Allé längs väg 933, vid . 660. kulturbroar längs de statliga vägarna, se bilaga B och C. Trafikverket Region Nord har inventerat vägmiljö och är viktiga för förståelsen av alléerna i Norrbotten och Västerbotten vägens och landskapets historia. Det största 3.4 Alléer (Landsvägsalléerna i Norrbottens och hotet mot vägobjekten är vägåtgärder så som Alléer och solitärträd utgör viktiga inslag i Västerbottens län, 2000). Alléerna har klassats breddning samt utebliven skötsel. vägmiljön. De fungerar som landmärken, de utifrån deras kulturhistoriska värde och deras utgör en del av vägarnas kulturhistoria och Inom Piteå driftområde finns ett fåtal betydelse för landskapsbilden (I-III). Alléer har ofta höga estetiska värden. Gamla alléer utpekade kulturobjekt i form av bland annat i klass I har högst prioritet och måste vårdas, och solitärträd med solbelysta stammar utgör vägvisare, bågbro och brolandfäste, längs de bevaras och restaureras för att behålla sitt också viktiga bo- och växtplatser för sällsynta statliga vägarna, se bilaga B och C. höga värde. Alléer i klass II har höga värden insekter, mossor och lavar. och ska även de skötas så att dessa värden 3.6 Artrika vägkanter Trafikverkets mål är att både alléer och bibehålls eller stärks. Sveriges vägkanter innehåller bitvis en solitärträd ska vara ett vanligt förekommande Inom Piteå driftområde finns två alléer längs artrikedom i nivå med landets artrikaste inslag i vägmiljön. I Norrbottens län finns de statliga vägarna, se bilaga B och C. ängsmarker. Eftersom arealen ängsmark relativt få landsvägsalléer jämfört med andra har minskat kraftigt i Sverige är flera av delar av Sverige. Alléerna är i allmänhet i 3.5 Kulturobjekt ängarnas växter hotade eller under stark dåligt skick med luckor i trädraderna och träd Längs de statliga vägarna finns vägobjekt i tillbakagång. Vägkanterna har därmed en i dålig kondition. form av milstenar, kilometerstolpar, vägvisare viktig roll att fylla när det gäller att värna dessa m m. Vägobjekten bidrar till en intressant växter, vars förekomst gynnas av den årliga

12 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 Landskapsprogram driftområde Piteå 2010-11-15 3. Naturmiljö-, kulturmiljö- och visuella värden längs statliga vägar

Stenmurar i odlingslandskapet är idag biotopskyddade men många hotas av förfall och överväxning. Inom Piteå driftområde finns idag inga dokumenterade stenmurar längs de statliga vägarna.

3.8 Skyddad natur och kultur Med skyddad natur och kultur avses nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden samt områden av riksintresse för friluftslivet och natur- och kulturmiljövården. När en väg går i direkt anslutning till ett skyddat område skall vägområdet skötas i enlighet med områdets skötsel- eller vårdplan. Inom Piteå driftområde finns ett antal skyddade områden i direkt anslutning till de Bild 3.6.1 Vy över odlingsmarker med artrika vägkanter mot söder, väg 503, vid Blåsmark. statliga vägarna, se bilaga C.

slåttern av sidoområdet. Blommande och Inom Piteå driftområde finns 16 artrika 3.9 Vattendrag och våtmarker artrika vägkanter bidrar också till en positiv vägkanter längs de statliga vägarna, se bilaga B Myrar, kärr och öppna vatten skapar upplevelse för trafikanterna. och C. karaktärsfulla rumsbildningar och bidrar till variation längs vägen. För att kunna bevara och utveckla 3.7 Stenmurar artrikedomen längs de statliga vägarna Våtmarker och vattendrag utgör även viktiga Stenmurar är väganknutna objekt med har Trafikverket Region Nord genomfört livsmiljöer för många djur- och växtarter. kulturhistoriska värden. De anlades förr för en inventering av regionens vägkanter Trummor kan ibland utgöra vandringshinder att hägna in djur eller uppkom i ägogränser med målsättningen att definiera den för fisk eller andra vattenlevande djur. i samband med att sten avlägsnades från biologiska mångfalden. Det största hotet mot odlingsmarken. Många stenmurar längs Länsstyrelsen har genomfört en vägkanternas artrikedom är igenväxning p g a vägarna har försvunnit i samband med våtmarksinventering, och delat in våtmarkerna utebliven skötsel. vägåtgärder men en del finns ännu kvar. i fy