2008:3-4 Litteratur & Politik
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
2008:3-4 Litteratur & politik TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP Redaktör & ansvarig utgivare: Camilla Brudin Borg Biträdande redaktör: Christer Ekholm Redaktion: Johan Alfredsson, Björn Andersson (kassör & prenumerationsansvarig), Kristina Hermansson, Rikard Ericsson (kritikansvarig), Johanna Lundström Gondouin, Nils Olsson, Lena Ulrika Rudeke, Olle Widhe Redaktionsråd: Eva Hættner Aurelius (Lund), Lisbeth Larsson (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Boel Westin (Stockholm) Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Box 200, 405 30 Göteborg · Tel: 031-786 45 59 TFL på internet: http://ojs.ub.gu.se Redaktörer för 2009-2010: Maria Jönsson och Maria Löfgren, Umeå universitet Adress från och med 2009: TFL, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, 9 01 87 Umeå. e-post: [email protected], [email protected] Tidskriften stöds av Kulturrådet och Vetenskapsrådet. Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Grafisk form: Jesper Tullback, [email protected] Sättning: Richard Lindmark Omslag: Dan Borg Tryck: Munkreklam AB issn: 1104-0556 2008:3-4 Reflektion/Konfrontation/Diskussion. .5 Den försvunna genusrutan: Politisk styrning av forskningsmedel? Jenny Bergenmar, Tomas Forser, Stefan Helgesson, Maria Jönsson, Sarah Ljungquist, Peter Luthersson, Maria Löfgren, Annika Olsson, Jesper Olsson, Magnus Ullén, Anna Williams Babelstornet och människohavet. 13 Jakob Ladegaard Ideologi & hegemoni. .29 Frode Helland När är en gatsten gudomligt våld? . 45 Lilian Munk Rösing Uppfinnandet av det estetiska. 61 Sven-Olov Wallenstein Estetik som politik . 75 Kristina Fjelkestam Konsten att skriva ett mänskligt subjekt. 87 Ann-Sofie Lönngren Merleau-Ponty och litteraturen. .97 Espen Hammer Människa, främmande förhatlig. .107 Helen Andersson Dr Kennedys skeva diagnos . 127 Tilda Maria Forselius Boken om böcker i medieåldern. .141 Magnus Persson Reception/Bevakning/Kritik. 157 David Anthin, Eva Borgström, Ulf Cronquist, Stefan Helgesson, Anders Johansson, Eva Lilja, Marie Löwendahl, Arne Melberg, Anna Nordenstam, Johan Stenström, Ibn Warraq, Marie Öhman ornografisk dikt provocerar – men är en sådan litterär provokation också en politisk handling som kan för- ändra? Hur såg den politiska och den estetiska dis kursen ut när den moderne med borgaren föddes, och hur hängde Phans födelse samman med den begynnande estetiken? Utan vilka egenskaper riskerar människan att transformeras till ett djur? Vidare: har ideologibegreppet spelat ut sin roll eller har vi behov av att omdefiniera storheter som »ideo logi« och »po- litik« för att kunna tala om litteraturens relation till politik och verklighet? På vilka sätt kan litteraturen vara politisk – idag? Detta sista nummer från redaktionen i Göteborg har temat Litteratur och politik. Så löd även rubriken för de TFL-dagar som hölls i Göteborg under två dagar i oktober. Här publicerar vi artiklar skrivna av de inbjudna före läsarna: Frode Helland, Kristina Fjelkestam, Lilian Munk Rösing, Sven-Olov Wallen- stein, Anne-Sofie Lönngren och Espen Hammer. Jakob Lade- gaards artikel om Victor Hugos Ringaren i Notre Dame, Helen Anderssons om litteraturen och det främmande samt Maria Tilda Forselius essä om Joseph Conrads »Amy Foster« faller också in under temat. Vi presenterar även en artikel av Magnus Persson, om böcker som tematiserar sina egna legitimerings- möjligheter. Huruvida forskning och politisk styrning hör ihop är också en fråga vi bett några litteraturvetare svara på i detta nummers enkät om den så kallade genusrutan. Göteborgsredaktionens ambition har varit att diskutera olika aktuella frågor och under de två år som gått har vi tagit upp såväl tjänstetillsättningssys- temet, kanon debatten och historiens ställning som litteratur- vetenskapens framtid. Det är därmed dags att låta utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap gå vidare till Umeå. Vi i Göteborg önskar de nya redaktörerna Maria Löfgren och Maria Jönsson lycka till. Redaktör Camilla Brudin Borg & TFL-redaktionen i Göteborg REFLEKTION/ konfrontATION/ DISKUSSION Den försvunna genusrutan: Politisk styrning av forskningsmedel? Jenny Bergenmar, Tomas Forser, Stefan Helgesson, Maria Jönsson, Sarah Ljungquist, Peter Luthersson, Maria Löfgren, Annika Olsson, Jesper Olsson, Magnus Ullén, Anna Williams rån och med i år kan/behöver man inte genusdeklarera sin ansökan om projektmedel från Vetenskapsrådet. Den ruta i vilken man med ett kryss kunde ange att projekt - ansökan hade ett genusperspektiv är numera borttagen, som en konsekvens av ändringar i regeringens regleringsbrev. Detta faktum, som kan tolkas och analyseras på flera sätt, påkal- Flar ställningstaganden. TFL har därför denna gång manat till reflektion om politisk styrning av forskningsmedel. Till denna enkät om ett forskningspolitiskt ämne bjöd vi in 28 personer att medverka. 10 sva- rade, medan alltså hela 18 inte svarade alls eller avböjde. Förvisso lovordade flera av de avböjande vårt initiativ, men ansåg sig själva alltför upptagna för att skriva en kort kommentar. Bortfallet är värt viss begrundan: under de två år Göteborgsredaktionen nu har gett ut tidskriften har vi tidigare initierat fem olika diskussioner, enkäter och debatter, och det har då aldrig hänt att någon tillfrågad har tackat nej, avböjt eller hänvisat till för stor arbetsbörda. Frågan är dock av största vikt. Nyligen presenterade regeringen sin forsknings- och innova- tionsproposition som kommer att gälla fram till 2012. Svensk forskning får mer pengar än någon- sin, hela fem miljarder. Regeringen har också från och med i år introducerat en ny finansierings- form där en del av forskningsmedlen (i år över en tredjedel) går direkt till ett antal strategiska satsningar. Lars Leijonborg förklarar i regeringens pressmeddelande att man med detta vill »bidra till lösningar på mänsklighetens stora problem«. Områden som får strategisk tilldelning är i första hand medicin, teknik och klimatforskning, inte humaniora och definitivt inte litteraturvetenskap. Vår fråga om »genusrutan«, dess vara eller icke vara, handlar givetvis om genusperspektiv och genusforskning, men samtidigt om forskningens relation till styrning utifrån. Vi bad alltså ett an- tal litteratur- och genusvetare att låta följande fråga utgöra underlag för diskussion och reflektion över politisk styrning av svensk humanistisk forskning: I regeringens regleringsbrev till Vetenskapsrådet har det under många år hetat att rådet skall befrämja genusperspektivet i forskningen. I regleringsbrevet för budgetåret 2008 är det målet inte längre kvar. Som en direkt följd av detta har den ruta den humanistiske forskaren kunde kryssa i om forskningsplanen berörde frågor »rörande genus/genusperspektiv« försvunnit från Vetenskapsrådets ansökningsformulär. Är det bra eller dåligt att genusrutan är borta? Camilla Brudin Borg & Christer Ekholm 6 TFL 2008:3-4 Jesper Olsson, källor, skulle kanske bredd och mångfald i Institutionen för litteraturvetenskap såväl grund- som spetsforskning kunna säk- ras. Men i nuläget finns varken stora resurser och idéhistoria, Stockholms eller ett stort antal finansiärer för humanistisk universitet forskning. Det är de stora forskningsråden som Forskning i bojor eller i frihet. Fullt så dra- i hög grad styr vilken forskning som är möj- matisk, tillspetsad och binär är inte situatio- lig att bedriva och i förlängningen möjlig att nen, men utan tvekan krävs det uppmärksam- föreställa sig. Att dessa forskningsråd har tagit het kring forskares spelrum och en diskussion ansvar för situationen och pekat ut åtminstone kring de interventioner som görs. En »genus- ett av många eftersatta forskningsområden som ruta« på ett ansökningsformulär framstår nu prioriterat är inte mer än rimligt (även om det inte som någon särskilt produktiv eller uppfin- ska tilläggas att genuskrysset fungerat som en ningsrik intervention. Inte bara för att den dras garanti för en kompetent bedömning och inte med trovärdighetsproblem (en komplex fråga som en gräddfil för att få forskningsmedel). komprimerad till ett klick), utan också för att Om genusmärkningen ska kallas för »politisk den riskerar att kommendera fram sömniga styrning« eller inte beror på vad man kallar den pliktskyldigheter i projektbeskrivningar. Att »omärkta« forskningen. Forskningsråden styr humanistisk forskning, när den är uppmärksam förutsättningarna för den humanistiska forsk- och medveten om sina politiska implikationer, ning som bedrivs, de sätter agendan exempelvis mycket ofta kommer att framkalla frågor »rö- för hur forskningsmålen ska formuleras, hur rande genus« – vilka man inte nödvändigtvis metodfrågor ska artikuleras och hur samarbe- behöver göra till huvudsak, men väl konfrontera ten ska se ut. Detta är också politisk styrning, – är en annan sak. Men kanske skulle rutan bara om än inte partipolitisk. Så länge normerna för fungera som en väckarklocka i största allmän- »normalvetenskapen« är oartikulerade ser vi het: Genus, för fan! Och som en sådan kan den genusmärkningen som ett nödvändigt ont. Vi nog ha haft viss verkan. Å andra sidan är det då skulle mer än gärna slippa den lätt förnedran- kanske dags för andra signalrutor nu: Kommer de genusrutan i Vetenskapsrådets formulär (en ditt projekt att rubba disciplinens doxa? Kom- ruta som inte förpliktigar till särskilt mycket) mer du att pröva andra framställnings former än – men inte under rådande omständigheter. Att dem konventionen