LagerbladetOSKARSHAMN

En tidning till alla hushåll i kommun från Svensk Kärnbränslehantering AB Nr 3 • 2013

Katarina – med koll på tiden S i d 10 –11

Tyck till om Lagerbladet! Nya reaktorer – men avfall blir Mervärdespengar det ändå till föreningslivet Sid 13–17 Sid 3–5 Foto Curt-Robert Lindqvist i badrummet på morgonen – det gör det faktiskt lite lättare att le! att lättare lite morgonen det –det faktiskt gör på i badrummet in kliver nyvaken man när ispegeln guldstjärna av en mötas Att säga. jag upp, ska det piggar Och självhäftande. är som där de fall ialla överallt, lite guldstjärnor klistra faktiskt kan Ja, man fjärrkontrollen. på itidningen, tandborsten, på iskorna, bord, under På skåpdörrar, denfast. sitter sen och på klister klick en säkerhet det medstor hamnar så ivägen detstjärna en kommer så klister, på dille nämligen har Fyraåringen hemma. den där kanten. i guldstjärna En där guldstjärna lilla Blinka Redaktionellt 2 man gjort något bra? Numera klistrar vi guldstjärnor som bara bara som guldstjärnor vi klistrar Numera bra? något gjort man ■ LagerbladetOskarshamn Nr 3, 2013 ring 0491-76ring 78 00. i dinverksamhet kommun, SKB:s om frågor har du Om Uppsala AB, Tryckeri Wikströms Tryck: Östhammar AB, Production Selander Grafi sk formgivning: på Lagerbladet – se Kontakt. kan gratisÖvriga prenumerera kommun. i Oskarshamns hushåll och fastighetsägare alla till ut delas Lagerbladet år. per gånger tre–fyra kommun, varje för en editioner, Tidningen ges ut lokala i två anläggningar. har SKB kommuner,Oskarshamns där invånarna i Östhammars och kommun- till hand iförsta sig informationstidning. Den vänder externa AB:s bränslehantering Lagerbladet är Svensk Kärn-

Var det inte det man fick i skolan när när iskolan fick Var det man det inte www.skb.se 00 84 Telefon 08-459 101 250, Box 24 Stockholm SKB, Redaktion Huvudkontor Buskhe Nevelius Eva Ansvarig utgivare www.skb.se/lagerbladet [email protected] 0491-76 Wahlstéen Anna 96 80 572 29 929, Box SKB, Kontakt Oskarshamn Wahlstéen, Anna Stockholm Inger Brandgård, Östhammar Buskhe, Nevelius Eva ISSN ISSN Lagerbladet En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svensk Kärnbränslehantering AB Kärnbränslehantering Svensk från kommun iOskarshamns hushåll alla till tidning En Sid 13–17 Sid ändå det men avfall blir Nya reaktorer – –11 10 d i S koll på tiden Katarina – med 1651-8675 OSKARSHAMN Mervärdespengar Mervärdespengar till föreningslivet till Lagerbladet! Tyck till omTyck Sid 3–5

Nr 3 Nr • 2013 Foto Curt-Robert Lindqvist i Oskarshamn. inkapslingsanläggning i projektetkringen arbetar somplanerare Katarina Odéhn Omslagsbild: med lite guldstjärnor ihöstmörkret! guldstjärnor med lite upp pigga att glöm inte och Trevlig läsning det kniper. när in ringa att senior alert och pigg så en ha skönt att Känns itjänst. träda åter fick trotjänaren och iRumänien varvet från blev försenad Sigrid igen. in rycka hon nämligen fick I slutet avsommaren avfall. medradioaktivt transport sista sin gjort hade Sigyn att fel. vi hade så Och Föreningslyftet. det genom nyinrättade av mervärdespengar del fått som av de en föreningar är Det skidklubb. Hjortbergets besöker och iföreningslivet nedslag ett vi gör Inledningsvis tiderna. genom iOskarshamn varierat befolkningen omhur och Grönland på forskningsprojekt stora omSKB:s kärnkraft, tidens gott och smått Lite värdefull. åsikt din är då och ha, vill läsare ni som ning tid- en göra ju vill Vi gången. medföljer som denhär enkäten på svarar och tid dig dutar att jag hoppas tidning bättre ännu en göra kunna ska vi För att betyg. det högsta var så artiklar eliga lättförstå- och intressanta för tackade annan en och tidningen lusläst han att skrev nyligen läsare en När guldstjärna. med en jämförbara är er läsare från brev mejl och men varje stjärnor, PåLagerbladsredaktionen • SKB Näringslivsutveckling SKB AB • Kapselfabrik planeras • Inkapslingsanläggning planeras • förgeologisk slutförvaringavkärnavfall Äspölaboratoriet – forskningsanläggning • avinkapslingsteknik Kapsellaboratoriet – centrum för utveckling • Mellanlagret för använt kärnbränsle – Clab • Oskarshamn International SKB AB • Huvudkontor • Stockholm Näringslivsutveckling SKB AB • Utbyggnad av planeras SFR • Kärnbränsleförvaret planeras • Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall • – SFR Forsmark/Östhammar Här finns SKB: harcirka500anställda. SKB radioaktiva avfallpåkortoch långsiktförattskyddamänniskoroch miljö. kärnkrafts uppdragatttahandomSveriges företagen. DetärSKB:s –grundadespå1970-taletSvensk Kärnbränslehantering AB–SKB av radioaktivaavfalletpåettsäkertsätt handomdetsvenska Vi tar Ja, när vi i förra numret av Lagerbladet skrev skrev avLagerbladet numret iförra vi Ja, när blir det för övrigt i det här numret: omfram- numret: idet här det övrigt för blir får vi kanske inte så många guld- många så inte kanske vi får Anna Wahlstéen, redaktör – Det finns många eldsjälar i föreningslivet och det ska vi vara glada för. Därför tycker jag det är särskilt roligt att näringslivet genom Förenings- lyftet kan ge lokala föreningar en extra skjuts Föreningslivet får del i det fantastiska arbete de gör, säger Jenny Rees. av mervärdespengar Anna Wahlstéen, redaktör Text Anna Wahlstéen Foto Curt-Robert Lindqvist

Under året har en ny mervärdesinsats startat – Föreningslyftet. Tre miljoner kronor under tre år ska delas ut till lokala föreningar i kommunen.

Oskarshamns kommun har ett rikt fören- ten av Oskarshamns kommun, för boende föra projekt eller aktiviteter som de kanske ingsliv med cirka 190 föreningar, allt från och besökare. Viktiga ingredienser som inte hade kunnat göra annars, säger Jenny idrott, kultur och friluftsliv till diverse styrelsen tar hänsyn till vid beviljande av Rees som samtidigt vill uppmana fören- intresseföreningar av olika slag. De bidrar ansökningar är föreningens egen insats ingar med idéer att söka pengar från alla till att ge barn, ungdomar och vuxna och hur många som kommer att få del av Föreningslyftet. en bra fritid. Genom Föreningslyftet ska insatsen, utöver föreningens egna med- – Ingen idé är för stor eller för liten, nu de lokala föreningarna få en möjlighet lemmar. men pengarna ska inte användas till ordi- att ta del av mervärdespengarna. Under Ett exempel är samhälls- narie drift av verksamheten. 2013–2015 ska tre miljoner kronor delas ut. förening som beviljats pengar för att rusta Ansökningarna har behandlats vid två – Ett bra jobb är jätteviktigt för att man och försköna torget i Kristdala. Syftet är tillfällen under 2013. I skrivande stund ska välja att bosätta sig i en kommun, men där att skapa en ny mötesplats, vilket har 16 föreningar fått beviljade anslag för en bra fritid är nästan lika viktig och där också ger nya möjligheter för evenemang sammanlagt 831 250 kronor, och då har har föreningar en betydelsefull roll. Där- av olika slag – något som kommer alla sista omgången med ansökningar ännu för vill vi nu ge dem lite extra bränsle i bygden till godo, även besökare. inte behandlats. till deras verksamheter, säger Jenny Rees En annan fördel är om det är något som Läs mer  som är ansvarig på SKB för mervärdes- sätter Oskarshamn på kartan och bidrar programmet och även ledamot i styrelsen till ökat antal besökare till kommunen. för Attraktiva Oskarshamn som är den Ett exempel på det kan vara orienterings- Vill du söka pengar från Föreningslyftet? instans som behandlar ansökningar till klubben SOK Viljan som fick pengar för Föreningslyftet. att kunna arrangera Smålandskavlen 2013, Mer information, såsom ansöknings- en tävling som lockar såväl nationella som villkor och ansökningsformulär, hittar Utveckling och attraktivitet internationella orienterare. du på www.oskarshamn.com/ Insatser som kan komma ifråga för Före- foreningslyftet. ningslyftet ska bidra till ett av de övergrip- Vill ge föreningar förutsättningar Där finns även en lista över alla ande målen med mervärdesprogrammet: – Föreningslyftet är ett sätt att skapa för- föreningar som beviljats medel. De ska stärka utvecklingen och attraktivite- utsättningar för föreningar att genom-

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 3 Hjortberget – en vision som tar form Text Anna Wahlstéen Foto Curt-Robert Lindqvist Illustration Krepart

Hårt arbete, en rejäl portion engagemang och starka ideella krafter i kombination med stöttning från det lokala näringslivet och kommunen. Det är det som driver arbetet framåt när Hjortbergets skidanläggning utvecklas till en året runt-anläggning för skidåkning och friluftsliv.

Hjortbergets skidklubb har bara funnits anläggningen är öppen på vintern. ett nybörjarområde intill liften. Inför i två år, men har ändå visionen klar för sig: – Vi har jobbat fram den här visionen denna säsong har de två större backarna År 2020 ska Hjortberget vara en av Oskars- tillsammans just för att inte begränsa oss också blivit bättre, tack vare 20 000 hamns kommuns hetaste samlingsplatser utan se till alla möjligheter. Når vi halv- kubikmeter fyllnadsmassor från Scanias med 100 000 besökare per år. Tillsammans vägs så är det jättebra också, säger Jim utbyggnad. Liftarna är ännu inte åter- med Friluftsfrämjandet sker nu en sats- Håkansson och förklarar hur det etapp- monterade utifall det skulle komma mer ning av stora mått för att steg för steg upp- visa arbetet framskridit. fyllnadsmassor. Dessutom ska ett rör- fylla visionen. För det krävs det eldsjälar. system läggas i backarna med pumpan- En av dem heter Jim Håkansson och är Renovering blev nystart ordningar och anslutning till Döderhults- ordförande i Hjortbergets skidklubb. Till Anläggningen var sliten och nergången bäcken. På så sätt ska snökanoner kunna sin hjälp har han en projektledning på när idén föddes 2010, att ge Hjortberget användas för att förse backarna med snö, fem personer och en projektgrupp med 30 en nystart. Mycket jobb lades inlednings- oavsett om det blir en vit eller grön vinter. engagerade personer. Dessutom hjälper vis på att rusta byggnaderna. Redan inför – De senaste tre vintrarna har det varit ytterligare 30–40 aktiva medlemmar till förra säsongen började arbetet med att jättebra med snö, men dessförinnan hade i backarna, liftarna och skidstugan när förbättra fallinjen i backarna. Då gjordes vi tio år då anläggningen inte var öppen

4 ■ Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 Utvecklingen av Hjortberget följer en långsiktig vision om hur anläggningen kan se ut 2020. Nu ligger fokus på att utveckla skidanläggningen, men förutsättningar finns för att göra den till en året-runt-anläggning med aktiviteter både vinter- och sommartid.

över huvud taget. Målet är att kunna ha Riksidrottsförbundet, OKG samt Oskars- eningar, allt för att göra Hjortberget till snögaranti från jul och åtta till tio veckor hamns kommun och SKB genom en sär- en komplett friluftsanläggning med ett framåt under vintern. skild satsning från mervärdesprogrammet. brett utbud av aktiviteter året runt. Till Det är så långt projektet har kommit Det senaste bidraget kom genom Före- exempel söker man kontakt med scouterna, i dag. Grunden är lagd och det är nu det ningslyftet med 75 000 kronor, vilket gav SOK Viljan och Oskarshamns ryttar- roliga börjar, menar Jim Håkansson. När föreningen möjlighet att genomföra in- förening som också har verksamheter backarna väl är i ordning finns möjligheter formations- och marknadsföringsinsatser. i närområdet. att gå vidare och skapa en funpark för – Föreningslyftet fungerade som en – Man ska komma ihåg att allt inte behö- skidåkning, lek- och snowboardland, ter- dörröppnare för oss och gav oss push att ver vara dyrt och kosta en massa pengar, rängvågor, en ny skicrossbana och för de fortsätta jobba. Det visar att någon litar man kan åstadkomma mycket genom sam- yngre även en trollskogsbana. Allt sådant på oss och att vi kan driva det här framåt. arbete och ideella krafter, avslutar Jim som ska finnas i en modern skidanlägg- Viktigt är också att engagera fler för- Håkansson. ning. En ny lift finns också på önskelistan, liksom en renoverad skidstuga med kök och omklädningsrum. Planerna på ett längdskidspår med konstsnö genom Döderhultsdalen är långt framskridna och i visionen ingår även att skapa frilufts- möjligheter sommartid. Då kan skidom- rådena göras om till banor för mountain- bike, frisbeegolf, orientering och ridning. – För att åstadkomma det här är det viktigt att näringslivet och kommunen ger oss förutsättningar. Samtidigt som vi måste visa att vi klarar det och får resultat i projektet, säger Jim Håkansson.

Näringslivet viktig samarbetspartner Hela visionen uppskattas bli en investering på cirka åtta miljoner kronor, men arbetet drivs framåt i takt med att de ekonomiska möjligheterna infinner sig. Mycket ide- – Hjortberget har ett unikt läge, nära centrum och nära E22:an. Här finns förutsättningar för en bra ella krafter har gått åt och från närings- anläggning så nu gäller det också att oskarshamnarna kommer hit och visar att man vill ha den, livet har projektet hittills backats upp av säger Jim Håkansson ordförande i Hjortbergets skidklubb.

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 5 rott omb gen gt pli ka ns te Ve

ämne som är särskilt viktigt att ha koll på för att kunna uttala sig om förvarets lång- siktiga säkerhet. Tidigare under projektet har man gjort undersökningar både från isens yta och genom att borra genom isen ner till ber- get. Man har också borrat i berget för att bland annat undersöka hur djup perma- frosten är. Att man nu för första gången har lyckats ta vattenprover på tre olika ställen ur ett nästan 700 meter djupt borr- hål i berget nära en inlandsis är ett stort vetenskapligt genombrott. – Proverna ska analyseras på olika laboratorier i Sverige, Finland, Schweiz och Kanada. Vi vill bland annat veta vilka lösta ämnen vattnet innehåller och hur gammalt vattnet är. Resultaten kommer att få stort genomslag inom hydrologi- och kemiforskningen eftersom det rör sig om helt ny kunskap, berättar Lillemor Claesson Liljedahl.

Viktigt med tidsserier Projektledare Lillemor Claesson Liljedahl (till höger) och den kanadensiska doktoranden Emily Henke- Även om SKB vet mycket om hur fram- mans (till vänster) jobbar här med en krånglande generator som ska förse värmekablar i borrhålet med el. Om inte borrhålet värms upp fryser det igen och gör det omöjligt att ta vattenprover. tida klimatförändringar påverkar säker- heten hos Kärnbränsleförvaret finns det fortfarande frågetecken kvar inom just detta område. Speciellt viktigt är det att Första lyckade vattenprovet mäta under flera års tid så att man får till- förlitliga tidsserier. Avsmältning och under permafrosten andra förhållanden kan skilja sig mycket Text och foto Berit Lundqvist åt mellan olika år. – Slutrapporten från GAP-projektet Äntligen lyckades det. Vattnet flödar nu från det djupaste borrhålet i SKB:s kommer 2014, men vi hoppas kunna få stora forskningsprojekt på västra Grönland. För första gången har man finansiering för att mäta i det här borr- kunnat ta vattenprover från berget under permafrosten vid en inlandsis. hålet i ytterligare några år, säger Lillemor Claesson Liljedahl. En kall vår och en nyckfull generator satte – Under den tidsperiod som Kärnbränsle-

under 2012 stopp för vattenprovtagningar förvaret ska fungera kommer marken att Näslund Foto Jens-Ove i GAP-projektets borrhål in under den vara istäckt eller frusen större delen av grönländska inlandsisen. Förkortningen tiden. Därför måste vi veta hur ett kallare GAP står för Greenland Analogue Project klimat påverkar hur vattnet rör sig, hur och är namnet på det stora forskningspro- klimatet påverkar olika ämnen som finns jekt, som SKB bedriver i Kangerlussuaq lösta i vattnet och hur detta skiljer sig på västra Grönland tillsammans med sina från dagens varma förhållanden, säger finländska och kanadensiska systerorga- Lillemor Claesson Liljedahl. nisationer Posiva respektive NWMO. I GAP-projektet har man följt vattnets Hur påverkas egentligen Kärnbränsle- vägar från isens yta, genom isen och ner förvarets säkerhet av ett kallare klimat? i berget. Vissa ämnen, som finns lösta Inlandsisar och permafrost förändrar vat- i vattnet, kan vara skadliga för kapslarna tenflöden och vattenkemi – både på djupet som ska omge det använda bränslet i Kärn- och på ytan. bränsleförvaret. Syre är till exempel ett

6 ■ Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 Oskarshamnare fl yttar mot strömmen Text Anna Wahlstéen Foto Curt-Robert Lindqvist

Under första halvåret 2013 ökade invånarna i Oskarshamns kommun med 149 personer, vilket är ovanligt om man jämför med andra liknande kommuner i länet och i övriga landet. Men historiskt sett har oskarshamnarna ofta flyttat mot strömmen, och invånarantalet har stadigt ökat – trots krig, ekonomisk depression och arbetslöshet.

För de allra flesta svenska småkommuner Så har Oskarshamns befolkning varierat under 50 år. har befolkningen minskat sedan slutet av 1970-talet. Region och år 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Och Oskarshamn har inte varit något Oskarshamns kommun 24 344 25 747 28 037 27 271 26 349 26 163 undantag, befolkningen har minskat från toppnoteringen 1977 på 28 205 personer Oskarshamns stad 10 731 17 143 18 913 17 791 17 058 17 258 till dagens 26 293. När så kommunen fick 356 385 408 408 364 316 en liten uppgång på 149 invånare under första hälften av 2013 var det både gläd- Emsfors 499 355 300 367 360 332 jande och överraskande för många. Totalt 695 752 861 907 839 743 under årets sex första månader har 534 personer flyttat till kommunen: 138 kom- Fårbo 328 452 598 594 557 517 mer från Kalmar län, 227 från övriga Kristdala 119 3 116 8 112 6 1086 1018 945 landet och 169 har flyttat hit från andra Ingen länder. 287 247 uppgift 231 233 203 Men historiskt sett så har befolknings- Påskallavik 801 877 1012 1085 114 4 1083 ökning varit mer regel än undantag för Oskarshamns del. Något som faktiskt gör Källa: Statistiska centralbyrån. att vi skiljer oss från våra grannkommu- ner och även Kalmar län som helhet. – Till en början var det skeppsvarven talen steg arbetslösheten i kommunen, som etablerades runt hamnbassängen vid men befolkningen fortsatte att öka ända Stadig infl yttning mitten av 1850-talet. Sju skeppsvarv var fram till 1970-talet. Från 1950 till 1975 En titt i historieböckerna visar att från i drift samtidigt från 1863 och fram till gick invånarantalet upp från 23 000 till det att Oskarshamn fick stadsrättigheter mitten av 1870-talet, berättar han. 28 000. Under den tiden byggdes till 1856 fram till sekelskiftet har stadens Till och med under de båda världs- exempel Oskarshamns två första reaktorer invånare ökat från 2 200 till dryga 7 000. krigen gick industrin bra. Under första och Scanias hyttillverkning startade. Inte ens den stora utvandringen till USA världskriget grundades till exempel Från slutet av 1970-talet har dock gav negativa siffror Oskarshamns kopparverk och Svenska Oskarshamn i likhet med många andra i statistiken för Osk- ackumulator AB Jungner, numera Saft småkommuner minskat sin befolkning. arshamns del. AB. På 1950-talet var Oskarshamns varv Utflyttningen har ökat, främst från lands- Enligt stadsarki- Kalmar läns största arbetsgivare med bygden, en trend som ofta upplevs svår att varie Thomas Gren, 1 540 anställda. bryta. Än i dag har Oskarshamn många ligger förklaringen attraktiva företag som lockar till inflytt- i den förhållandevis Starka företag lockar ning. På nästa uppslag möter du några starka industrisek- I samband med de kraftiga nedgångarna SKB-anställda som relativt nyligen flyttat torn i kommunen. i ekonomin i början av 1920- och 1930- till kommunen. 

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 7 Vi har fl yttat till Oskarshamn!

”Fördelarna är många, till exempel är det betydligt lättare att få bostad här än i Stockholm.” Malin Johansson, jobbar på Äspölaboratoriet och Kapsel- laboratoriet som informationsförvaltare av SKB:s databas.

När flyttade du till Oskarshamn och varför? – Jag flyttade hit från Stockholm januari 2011. Jag hade inget fast jobb i Stockholm och när jag fick jobb på SKB hade jag inga tvek- samheter att flytta. Vilka förväntningar hade du när du flyttade? – Inte särskilt många. Jag har släkt här och hade varit här en del innan så jag kände till lite grann om Oskarshamn. Uppfylldes dina förväntningar? – Ja, det blev jättebra och jag ångrar inte att jag flyttade hit. Vilka för- och nackdelar upplever du med att bo fönstret och se örnar flyga. Nackdelen med Oskarshamn är att det i Oskarshamn? är långt till Stockholm och jag saknar mina kompisar där. Men jag – Fördelen är att det är en liten stad, Stockholm är så stort och åker upp ibland och går på konserter så kulturutbudet saknar jag stressigt. Det är ju också betydligt lättare att få bostad här än egentligen inte, det finns ju kvar. i Stockholm. Sedan är det väldigt vackert med havet och det är en Skulle du rekommendera andra att flytta hit? Varför? ynnest att få jobba här ute på Äspö där man kan titta ut genom – Ja, absolut. Det är en väldigt trevlig stad att bo i och jag trivs så bra.

”Jag kunde ha flyttat till Östhammar, men valde Oskarshamn.” Ingrid Aggeryd, företagsspecialist kvalitet och jobbar bland annat i projektet med inkapslingsanläggningen.

närmare mellan jobbet och hemmet därför Vilka för- och nackdelar upplever valde jag att flytta till Oskarshamn. Jag du med att bo i Oskarshamn? kunde ha valt att flytta till Östhammar men – Det är en fantastisk sommarstad. Jag har mina barn bor kvar i Norrköping och det är gått mycket i naturen och det finns jättefina lättare med kommunikation hit. Dessutom promenadstråk längs kusten. Det är ju väl- hade jag sedan tidigare relation med SKB- digt nära till havet och enkelt att bara ta personal här i Oskarshamn så det var som båten till Visby. Det har vi använt oss av om allt trillade på plats här. i sommar och tyckt varit väldigt trevligt. Vilka förväntningar hade du när En nackdel är att det är väldigt långt och du flyttade? dåliga kommunikationer till våra tre största – Jobbet blev en fortsättning på det jag haft, städer. men boendet som jag hittade hade jag Skulle du rekommendera andra stora förväntningar på. När flyttade du till Oskarshamn att flytta hit? Varför? och varför? Uppfylldes dina förväntningar? – Det beror på vem det är. Om det är stock- – Jag flyttade från Norrköping till Oskars- – Boendet blev bra, det är jag jättenöjd med. holmare som är vana vid kulturutbudet då hamn i september 2012. Jag har varit Sedan hade jag nog velat ha mer kontakt kan de få det jobbigt och måste ta ställning anställd på SKB sedan 2002, och ville med folk i kommunen. Jag känner ju många till vad man vill ha och vad man kommer att jobba kvar i företaget. Eftersom jag lång- på jobbet, men det inte så lätt att knyta sakna. Kommer man från en halvstor stad pendlat under många år, ville jag nu ha nya kontakter för fritiden. är det helt okej.

8 ■ Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ”Så bra som det känns nu så skulle jag egentligen ha flyttat tillbaka till Oskarshamn tidigare.” Thomas Grybäck, jobbar med oförstörande provning på SKB:s kapsellaboratorium.

laboratoriet och en chans att komma tillbaka – Jag saknar de stora köpcentren i Lin- till rötterna. köping, och lite bättre kommunikationer till Stockholm. Annars är det en väldigt trevlig Vilka förväntningar hade du när arbetsmiljö på SKB, och jag trivs med du flyttade? stämningen och kollegorna, så det känns – Förväntningarna var väl att det skulle bli en bra. En nackdel är att min fru har svårt att trevlig kombination med jobbet och att hitta lämpliga jobb i närheten, just nu pendlar kunna ta hand om släktgården Grytbäcken, hon till Vimmerby. Vi bor ute på landet, och i Kristdala. det passar oss bra och vi är vana vid det. Uppfylldes dina förväntningar? Men det är en annorlunda verklighet på – Ja! Det blev nästan bättre. Jag känner att landsbygden i dag jämfört med för 40 år man kanske skulle gjort det redan för tio, sedan då jag flyttade härifrån, det var När flyttade du till Oskarshamn femton år sedan. Det känns som cirkeln är betydligt mer ungdomar då. sluten på något sätt eftersom jag redan och varför? Skulle du rekommendera andra 1975 började jobba med oförstörande – Jag flyttade tillbaka till Oskarshamn 2010, att flytta hit? Varför? provning i Verkstad 14 som ligger intill och hade då bott i Borensberg i Östergötland – Ja, det skulle jag nog göra om de inte har under många år. Orsaken till att jag flyttade Kapsellaboratoriet där jag jobbar nu. ett alltför storstadsanknutet intresse. Om var en kombination av ett intressant jobb Vilka för- och nackdelar upplever de värdesätter naturen, skogen och vattnet kring oförstörande provning på Kapsel- du med att bo i Oskarshamn? så är Oskarshamns kommun jättebra.

”Jag trodde inte att det fanns så utmanande jobb i Oskarshamn som det faktiskt gör.” Matts Björck, jobbar på Kapsellaboratoriet som materialspecialist.

Uppfylldes dina förväntningar? – Ja, det blev väldigt bra och jag har inte ångrat en enda gång att vi flyttade ner. Jag fick trevliga arbetsuppgifter på SKB, och jag trodde nog inte att det fanns så mycket kvalificerade och utmanande jobb i Oskarshamn som det faktiskt gör. Vilka för- och nackdelar upplever du med att bo i Oskarshamn? När flyttade du till Oskarshamn och varför? Varifrån? – Fördelarna är att det är närmare till allting, till förskolan och till – Jag flyttade från Knivsta i Uppsala hit till Oskarshamn förra som- jobbet. Man får mycket mer fritid när man slipper två timmars pend- maren i augusti. Jag kommer härifrån ursprungligen och hade varit ling varje dag. Och så är det nära till naturen och havet. Nackdelen borta 14 år när jag blev erbjuden jobb på Kapsellaboratoriet. är nog att det är så långt till någon större stad, det finns inte så mycket shoppingmöjligheter här som jag var van vid när jag bodde Vilka förväntningar hade du när du flyttade? i Knivsta. – Vi ville komma närmare mina föräldrar och därmed farföräldrarna till våra två barn som är ett och tre år gamla, det var mycket därför Skulle du rekommendera andra att flytta hit? Varför? vi flyttade. Sedan hade jag förväntningar på att det skulle vara lite – Ja, det skulle jag nog faktiskt göra. I alla fall flytta tillbaka om man lugnare här och en bra plats att bo på när man har barn. har anknytning till Oskarshamn.

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 9 »Jag är jätteglad att jag fick chansen att göra något nytt inom företaget.«

10 ■ Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 PÅ JOBBET Katarina – med koll på tidsplanen Text Anna Wahlstéen Foto Curt-Robert Lindqvist

Hon var en spindel i nätet redan under platsundersökningen då hon arbetade med information och närboendekontakter. Nu har Katarina Odéhn gått vidare och blivit spindel i ett annat nät – projektet som ska se till att Oskarshamn får en inkapslingsanläggning.

Vad gör du på SKB? krav som ställdes då, och nu vill SSM att oss. Det är som ett stort pussel och att få – Jag jobbar som planerare i projektet vi ska komplettera ansökan och visa att vi ihop det pusslet är ibland en utmaning. kring den framtida inkapslingsanlägg- kan bygga en anläggning som lever upp till ningen i Oskarshamn. Jag har även hand dagens krav. Man får tänka på att det har Vad är roligast i ditt jobb? om kommunikation kring projektet och hänt en del sedan 2006, till exempel kärn- – Det är när vi i tid upptäcker något som riskhantering, vilket handlar om att identi- kraftsolyckan i Fukushima, och kraven har till exempel kan äventyra tidsplanen. Om fiera risker som kan påverka projektet, till ändrats en hel del efter det, så vi har ganska vi då genom att analysera vårt arbete kan exempel att vi inte får tillräckliga resurser mycket att göra. hitta åtgärder som löser problemet känns för att lösa en viss fråga. det jättebra efteråt. I min roll som plane- Hur går projektet vidare nu? rare är jag ett stöd till övriga projektdel- Hur hamnade du här? – Det vi fokuserar på just nu är att sam- tagare och när jag ser att det funkar då får – Jag började på SKB 1999 för att jobba manställa en preliminär redovisning av jag en kick. med information kring förstudien i Oskars- säkerheten för inkapslingsanläggningen, hamn, för att sedan under platsundersök- vilken vi ska lämna till SSM nästa sommar. Vad gjorde du innan du började ningen jobba vidare med information och Det blir som en förberedelse till den redo- på SKB? närboendekontakter. Det var lite som att visning som senare ska göras när anlägg- – Tidigare jobbade jag inom turist- och vara spindeln i nätet eftersom jag var med ningen ska börja byggas. hotellbranschen. Jag flyttade från Stock- vid planering och förankring av alla fält- holm till Oskarshamn 1990 när jag träffat aktiviteter. När platsundersökningen tog Som planerare, vad är din roll min blivande make. Jag brukar säga att jag slut fick jag möjligheten att utveckla mig i det jobbet? är stockholmaren som flyttade ner till mitt och jobba mer med planering. Det har verk- – Vi arbetar nu i tre delprojekt och min sommarparadis eftersom jag alltid varit här ligen varit en utmaning för mig samtidigt roll är att ha koll på alla aktiviteter och under somrarna sedan jag var liten. som det varit skönt att ha en grundkunskap tidsplaner i de olika delprojekten. De är om SKB:s verksamhet. ju beroende av varandra och visar det sig att någon är sen så måste vi veta vem det Om Katarina Odéhn Hur går det med projektet kring påverkar och vad vi kan göra för att komma inkapslingsanläggningen? rätt igen. Det gäller också att ha koll på Ålder: 49 år. – Redan förra året var vi på gång och skulle att det vi gör hänger ihop med SSM:s Bor: I gamla badhuset i Figeholm sedan beställa leverantörer av systemkonstruk- kommentarer. Vi är två som jobbar med 1992. tionen. Det betyder att vi skulle handla planering och vi ska ha en helhetsbild över Familj: Maken Håkan och tre barn, Adam, upp konsulter som skulle göra konstruktio- hur projektet går helt enkelt. 11 år, Anna, 19 år samt Emma, 21 år och nen för alla tekniska system i anläggningen. numera utfl ugen. Men så meddelade Strålsäkerhetsmyndig- Vad är svårast i jobbet? Intressen: Jag mår bra när jag får vara heten, SSM, att den ansökan enligt kärn- – Att få folk att ta sig tid och rapportera till i naturen, på hästryggen eller till fots. Och tekniklagen som vi lämnade 2006 inte var mig så att jag kan hålla koll på tidsplanerna. om tid fi nns sätter jag mig gärna i en kanot. Annars är intressena familjen, huset och komplett och kom samtidigt med omfat- Alla är så tidspressade att det är svårt att få trädgården. tande kommentarer kring den. Det gjorde tid att analysera och titta på hur vi verkligen att projektet fick stanna upp och i stället ligger till. Jag jobbar ju även med kommu- Dold talang: Jag sätter mig jättegärna framför brasan med en stickning, det är fokusera på att bemöta kommentarerna. nikation och där ingår att hitta berörings- ett sätt att varva ner eftersom dagarna punkter med övriga delar av företaget, på jobbet ofta är ganska intensiva. Vad handlade kommentarerna om? bland annat vilka andra projekt inom KBS- – Ansökan 2006 var formulerad enligt de 3-systemet som behöver information från

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 11 SKB Näringslivsutveckling AB

Paketet med Drängen i delar mäter 1 gånger 1,20 meter. Mats Andersson och hans anställda har lagt ner mycket jobb på att få det så kompakt. På bilden syns från vänster filmaren Buster Blaesild, iTeve, Mats Andersson, Mapro, Spiros Toulikas, SKB Nu, och Timo Trolin, iTeve. Ett handslag över kommungränsen Text Kajsa Prim Foto Höllywood Studios När det lilla företaget Mapro Systems i Östhammars kommun behövde hjälp att göra en instruktionsvideo, då var det iTeve Production Europa i Oskarshamns kommun som fick uppdraget. Vem kopplade ihop dem? Jo, SKB Näringslivsutveckling.

Mapro är ett företag som tillverkar och iTeve, ett Oskarshamnsbaserat företag Mats Andersson demonstrerar en ihopsatt säljer jordbruksmaskiner över hela världen som specialiserat sig på videoproduktioner maskin. Drängen tillverkas i flera storlekar. Den största har plats för sex grönsaksplockare. – Europa, Afrika, Australien, Asien och och har en fullskalig inspelningsstudio Nordamerika. En av deras mest populära i Högsby. maskiner, Drängen, levereras som bygg- – När vi såg att Mapro och iTeve, som till och med bättre än han vågat hoppas. sats i ett platt ”Ikeapaket”, som kunderna båda är kunder hos oss, kunde dra nytta – Det var superproffsigt rakt igenom. själva monterar ihop. av varandras tjänster var det en självklar- Jag kan bara konstatera att en bild säger Det låter enkelt och praktiskt, eller het för oss att koppla ihop dem, säger mer än tusen ord, kommenterar han. hur? Men det finns en baksida, att över- Spiros Toulikas och menar att det är en När det här skrivs är filmen klippt och sätta manualen till alla de olika språken. av fördelarna med att SKB Nu verkar i två klar. Och en testperson har fått pröva att Det är dyrt, tar tid och är svårt. Vad heter kommuner. montera en maskin efter filmens instruk- ”lådhållararm” på japanska? Det är uttryck – Vi arbetar för att stimulera närings- tioner. som inte finns i ett vanligt lexikon. livet och i det här fallet har vi bidragit till affärer över kommungränserna. Det känns Hur gick det? Introduktionsvideo bra, säger han. – Bara bra, det är första gången som vi gör Mats Andersson är vd för Mapro. Han en global film av den här typen, det vill fick idén att i stället göra en instruktions- Lyckat resultat säga som ska kunna förstås av alla oavsett video för hur maskinen ska monteras Också Mats Andersson är nöjd. I början var i världen de befinner sig. Det har varit ihop, en stumfilm som visar de olika av hösten packade han ett platt paket både lärorikt och intressant, säger Timo momenten. Han ringde SKB Nu i Öst- i bilen och åkte ner till Högsby för inspel- Trolin, produktionschef på iTeve, som är hammar som satte honom i kontakt med ning. Det tog en dag, och resultatet blev glad över att iTeve fick uppdraget.

Det här är SKB Nu sätt, dels genom affärsutveckling, dels genom borgens- Som en del av mervärdesavtalet har SKB bildat dotter- åtaganden. SKB Nu stöttar företag med lokal förankring bolaget SKB Näringslivsutveckling AB. SKB Nu verkar för och utvecklingsmöjligheter. Affärsutvecklare på SKB Nu att utveckla näringslivet i Oskarshamns kommun och skapa i Oskarshamn är Spiros Toulikas, tel 070-492 67 57, långsiktiga och varaktiga arbetstillfällen. Detta görs på två [email protected], www.skbnu.se. FjärdeFjärde generationensgenerationens kärnkraftkärnkraft Text Anna Wahlstéen Foto Lasse Modin Illustration Dreamstime

Ända sedan kärnkraftens begynnelse har en dröm varit att kunna nyttja mer energi ur bränslet. Med dagens reaktorer kan knappt en procent av energiinnehållet i uranet komma oss elanvändare till godo. Men nu sätter forskarna stort hopp till ny teknik och ser möjligheterna att nyttja 50 till 100 gånger mer energi i uranet.

Det handlar om fjärde generationens kärnkraft. En ny typ av reaktorer där bränslet kan återanvändas om och om igen inne ii reaktorn.reaktorn. OchOch medmed denden nyanya teknikentekniken skulleskulle detdet användaanvända kärnbränslet som i dag mellanlagras i Clab kunna bli en framtida energiresurs.

Det här väcker naturligtvis frågor kring slutförvaringen av det använda kärnbränslet. Varför ska vi stoppa ner det i berget om det går att återanvända? Och behöver vi verkligen fortsätta arbetet med slutförvaring om morgondagens kärnkraftsteknik blir verklighet? Lagerbladet gör här en djupdykning i framtidens kärnkraftsteknik och hur den kan påverka planerna på ett kärnbränsleförvar. 

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 13 Stora utmaningar för ny kärnkraftsteknik

Kan man få en kärnkraft som nyttjar nästan hundra procent av energin i uranbränslet? Som genererar sitt eget bränsle och dessutom ger mindre avfall? Ja, så tänker sig forskarna fjärde generationens kärnkraft. Men vägen dit kantas fortfarande av stora utmaningar.

Under många år gick forskningen kring vi nyttjar allt som går att nyttja i uranet, I framtiden återstår främst att utveckla ny kärnkraftsteknik på sparlåga i och med säger han. bränslecykeln och där finns de största tankeförbudslagen som i praktiken gjorde utmaningarna, menar Ane Håkansson. sådan forskning omöjlig. Men när lagen Reaktortekniken fi nns Tanken är nämligen att reaktorn ska slopades 2006, infann sig ett nyvaknat Runt om i världen byggs cirka 60 nya tillverka sitt eget bränsle. Redan i dag upp- intresse. Och när så Vetenskapsrådet be- reaktorer. Ingen av dessa tillhör fjärde arbetas använt kärnbränsle i flera länder, viljade ett större forskningsbidrag till generationen. De allra flesta räknas till exempelvis Frankrike och Storbritannien. utveckling av ny kärnkraftsteknik fanns tredje generationen och liknar i stort sett Men tekniken är inte helt bekymmersfri. också de ekonomiska möjligheterna. de svenska lättvattenreaktorerna, fast de Två tunga baksidor handlar om risken för KTH, Chalmers och Uppsala universitet är större och säkrare. Utöver dessa byggs spridning av kärnvapenmaterial och själva gjorde gemensam sak och driver nu till- ett fåtal så kallade snabba reaktorer som avfallet som innehåller vissa besvärliga sammans på utvecklingen mot fjärde också ska användas i fjärde generationens långlivade ämnen. generationens kärnkraftsteknik. kärnkraft. Finessen med tekniken är Ane Håkansson och hans kollegor vill Ane Håkansson är professor, på avdel- att i stället för att neutronerna bromsas därför utveckla ningen tillämpad kärnfysik vid Uppsala upp som i en vanlig lättvattenreaktor, får tekniken universitet, och en av forskningens front- neutronerna ha sin ursprungliga höga figurer. Drivkraften, menar han, är i grund hastighet. De kan då klyva, inte bara och botten en önskan om att få mer energi klyvbart uran som i lättvattenreakto- från det uran som används som bränsle. rer, utan även plutonium, andra lång- – Med dagens reaktorer plockar vi ut livade ämnen och icke klyvbart uran. mindre än en procent av energiinnehållet Mer energi kan då fås ur bränslet. i det naturliga uranet. Generation fyra Det är så nära fjärde generatio- handlar om att ta fram en teknik där nens kärnkraft vi kommer i dag.

14 ■ Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ytterligare ett steg, så att även de lång- – Enligt min mening bör vi fortsätta och Och mycket riktigt, flera icke kärnkrafts- livade ämnena kan utvinnas som bränsle. bygga ett slutförvar och demonstrera nationer knackar redan nu på dörren och – I den nya tekniken försöker vi bygga metoden för att visa att det fungerar. Det är intresserade av kärnkraft. Kenya, in säkerhet inte bara i själva reaktorerna är ingen tvekan om det. Men därefter är Tanzania, Zambia, Vietnam och Förenade utan i hela kedjan med en så kallad sluten det politikernas sak att avgöra om vi verk- arabemiraten är några som har startat bränslecykel. Dessutom arbetar vi med en ligen ska gå vidare och för gott deponera eller planerar att starta kärnkraftspro- speciellt anpassad metodik för kärnämnes- allt använt bränsle. gram. Kanske blir något av dessa länder kontroll. Fjärde generationens kärnkraft först med att ta den nya tekniken i drift. har alltså ett utpräglat systemperspektiv Långsiktig utveckling – I Sverige befinner sig generation fyra och det är en utmaning i sig, menar Ane Ja, fördelarna med den nya tekniken är snarast i en obestämd väntan eftersom Håkansson. många, och utmaningarna likaså. Frågan politikerna inte vill ta i frågan om ny kärn- är när den nya tekniken kan omsättas kraft. Det är synd för vi har mycket inter- Avfallet – en etisk fråga i verklighet. För svenska förhållanden lig- nationellt samarbete men saknar politisk Hur ser det då ut med avfallet från de ger det långt fram i tiden. Innan den nya uppbackning på hemmaplan för det vi gör, snabba reaktorerna? Blir det inget avfall tekniken finns tillgänglig för kommersi- säger Ane Håkansson. alls? Jodå, men det behöver inte förvaras ellt bruk, så har vi i Sverige både hunnit lika länge som dagens avfall. I stället för avveckla dagens reaktorer och, om den 100 000 år kanske det räcker med 1 000 år. politiska viljan finns, även ersätta dem – Vi ska inte lämna över till framtida med nya lättvattenreaktorer. Men utveck- generationer att ta hand om vårt avfall men lingen av generation fyra är inte i första samtidigt finns en annan etisk aspekt: hand viktig för svenska förhållanden, Har vi rätt att gräva ner det använda menar Ane Håkansson. bränslet om det går att använda för energi- – Det finns en värld utanför Sveriges produktion i framtiden? gränser med 1,6 miljarder människor som Står vi därmed inför ett vägval? Måste i dag saknar tillgång till elektricitet. Där vi välja mellan utveckling av ny kärnkraft står världen inför enorma utmaningar med eller slutförvaring? Nej, inte enligt Ane att bygga ett globalt välfärdssamhälle och Håkansson som anser att arbetet bör fort- samtidigt klara de klimatutmaningar som sätta på båda fronterna. mänskligheten har framför sig.

Foto Lara Jones Foto Han vill bygga minireaktor i Oskarshamn

En ny minireaktor i Oskarshamn. Det är vad Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH, vill bygga. Detta för att demonstrera en möjlig teknik för fjärde generationens kärnkraft.

är cirka fyra meter i diameter. Reaktorn bly i stället för vatten. Den stora fördelen ska köras på en ny typ av bränsle, pluto- är att säkerheten kan förbättras, menar nium-zirkoniumnitrid, som har tio gånger Janne Wallenius. Blyets höga kokpunkt högre värmeledningsförmåga och är 100 gör till exempel att det inte kan koka bort lectra heter projektet som Janne gånger effektivare än vanligt uranbränsle. så lätt vilket minskar risken för härdsmälta. Wallenius på KTH driver tillsam- I projektet ingår även att bygga in en så Men den nya tekniken är inte helt okom- E mans med kollegor på Chalmers kallad bränslecykel, där redan använt plicerad. Bly är nämligen ytterst korrosivt. och Uppsala universitet. Målet med pro- kärnbränsle nyttjas för att tillverka det nya – En teknisk utmaning är att visa att jektet är att bygga en testreaktor för att bränslet som sedan kan återanvändas flera strukturmaterialen är korrosionsbestän- visa att tekniken med snabba blykylda gånger i reaktorn. För detta skulle det diga under långtidsexponering. reaktorer fungerar i praktiken. behövas en byggnad på cirka 600 kvadrat- Ett stort frågetecken handlar också – Vi har åstadkommit en design för meter och Janne Wallenius ser Oskars- om pengar. Hela bygget beräknas kosta reaktorn som ser ut att fungera, inklusive hamn som en möjlig plats. omkring en miljard kronor och i dags- en omfattande säkerhetsanalys, säger – Här finns Sveriges använda bränsle, läget saknas finansiering. Hela tidsplanen Janne Wallenius. samt en potentiell plats på OKG:s indu- bygger på just detta. Från det att finansie- Han tänker sig en reaktor i miniformat, striområde att bygga reaktorn. ringen är ordnad bedömer Janne Walle- endast 30 gånger 30 centimeter, vilket kan Den stora skillnaden mot dagens reak- nius att det skulle ta tio år innan reaktorn jämföras med de vanliga reaktorerna som torer är att minireaktorn ska kylas med kan vara i drift.

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 15 – När man pratar om utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft är det många som säger: Det är klart att vi ska vänta med slutförvaringen av det använda kärnbränslet. Men det är viktigt att komma ihåg att man inte bränner sina skepp om man börjar deponera det använda bränslet. Det säger Hans Forsström på SKB International AB. I över ett decennium har han innehaft chefspositioner vid både EU-kommissionen och vid FN:s interna- tionella kärnenergiorgan IAEA, och fått djup inblick i utvecklingen av den nya »Man kommer att kärnkraftstekniken. Nu har han i en ny- behöva deponera en ligen utgiven rapport gjort en överblick över utvecklingsläget för snabba reaktorer stor del av det använda i världen. Och även analyserat konsekven- bränslet oavsett om serna för det svenska systemet för omhän- dertagandet av det radioaktiva avfallet. snabba reaktorer införs eller ej. Överskott av bränsle « En av Hans Forsströms slutsatser är att det egentligen inte råder något motsats- förhållande mellan ny kärnkraft och arbetet med slutförvaring. En förklaring är själva slutförvarssystemets upplägg. Det använda bränslet ska mellanlagras i 30–40 år innan det kapslas in och slut- förvaras i berget. – Så länge kärnkraften drivs kommer vi alltid att ha bränsle från cirka 40 års drift i mellanlager, vilket betyder att vi kommer att ha tillräckligt med plutonium för att starta nya snabba reaktorer i Sve- rige, förklarar han. Det är nämligen plutoniet i bränslet som är intressant för de nya reaktorerna. Det använda kärnbränslet upparbetas och plutoniet och uranet urskiljs och blandas till nytt bränsle. En snabb reaktor som laddas med det nya bränslet kommer där- efter att generera sitt eget plutonium. Hans Forsströms analys är att det därför alltid kommer att finnas ett överskott av plutonium i använt bränsle i Sverige, och Nya reaktorer löser förmodligen i övriga världen också. – Detta innebär att man kommer att behöva deponera en stor del av det använda inte kärnkraftens bränslet oavsett om snabba reaktorer in- förs eller ej, säger han.

avfallsproblem Parallell utveckling Den vettigaste strategin, enligt Hans Skulle utveckling av ny kärnkraftsteknik göra arbetet med slutförvaring Forsström, måste vara att både vidare- av använt kärnbränsle onödigt? Nej, tvärtom menar de experter som utveckla snabba reaktorer och gå vidare Lagerbladet talat med. Det kommer alltid att finnas ett avfall som måste med arbetet mot direkt slutförvaring av avfallet i berget. Med den strategin stänger slutförvaras under lång tid. Kunskap och erfarenhet kring slutförvaring man inte dörrarna för framtida generatio- av radioaktivt avfall kan snarare vara en fördel om den nya tekniken ner utan ger dem i stället möjlighet att blir verklighet. välja bästa möjliga väg utifrån de förut- sättningar som råder då. I grund och botten

16 ■ Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 är viljan att utveckla snabba reaktorer en – I dag hanterar vi det använda bränslet som behöver ett KBS-3-liknande förvar. politisk fråga, anser Hans Forsström. som kommer från dagens reaktorer. I fram- Och har vi då kunskap och erfarenhet – Det beror ju på hur man från politiskt tiden behöver vi ta hand om radioaktivt från slutförvaring av använt kärnbränsle håll ställer sig till att fortsätta producera avfall från nya kärntekniska anläggningar från dagens reaktorer, så kommer det vara el med kärnkraft. Tror man på fortsatt om de blir verklighet. Därför är vi intres- en fördel när man planerar nya energi- kärnkraft så bör man också vara positiv serade av utvecklingen och följer den noga, system, säger Peter Wikberg. till utvecklingen av fjärde generationens säger han. kärnkraft, som utnyttjar energin i uran mycket bättre. Samtidigt bör man börja Slutförvar behövs ändå deponera använt bränsle. Men tror man I det sammanhanget är det också viktigt inte på fortsatt kärnkraft så är det enda att komma ihåg att den nya tekniken inte alternativet att deponera det använda löser avfallsproblemet. Den upparbetning kärnbränslet så fort som möjligt. som krävs av bränslet till snabba reaktorer Vad säger då SKB om fjärde generatio- ger både högaktivt avfall och långlivat nens kärnkraft? Företagets forsknings- avfall vilket måste tas om hand. Förhopp- chef, Peter Wikberg, är positiv till grund- ningen finns visserligen att kunna om- tanken att utvinna mer energi ur bränslet. vandla de mest långlivade ämnena till mer Men för SKB:s del handlar det mer om att kortlivade. Men det blir fortfarande avfall fullgöra sitt uppdrag att ta hand om det som behöver slutförvaras på liknande sätt radioaktiva avfallet, oavsett om det byggs som dagens använda kärnbränsle. nya kärnkraftverk eller ej. – Det kommer alltid att finnas avfall

Så återvinns bränslet med snabba reaktorer

Kärnbränsle Använt Utarmat uran kärnbränsle

Mellanlager

Lager med utarmat uran Bränsletillverkning Fjärde generationens reaktor (snabb reaktor) Bränslecykeln för ett system med snabba reaktorer. Efter att bränslet Plutonium och uran Högaktivt avfall använts i reaktorn upparbetas det. Plutonium och uran separeras och blandas med en liten del utarmat uran för att få nytt bränsle. Reaktorerna antas generera exakt lika mycket plutonium som de konsumerar. Från upparbetningen blir Upparbetning av Slutförvar det en mindre del högaktivt avfall kvar som måste slutförvaras. använt kärnbränsle

Utvecklingen i världen

Utvecklingen av snabba reaktorer tog sin början redan på 1940-talet av mellankylkretsar och turbinsystem, samt vissa säkerhetsmässiga då tekniken uppfanns. Redan 1951 startades den första snabba elpro- frågeställningar. Även bränslecykeln, med återvinning av bränslet, be- ducerande reaktorn. Under 1960-, 1970- och 1980-talen var utveck- höver vidareutvecklas. lingen intensiv och relativt stora snabba reaktorer byggdes i Frankrike, Utvecklingen har kommit längst i Ryssland där bedömningen är att Japan, Tyskland, Storbritannien och Sovjetunionen. snabba reaktorer ska kunna introduceras i större skala med början Därefter avstannade utvecklingen delvis på grund av att arbetet med omkring år 2040. Motsvarande tidsplan för Frankrike pekar snarare lättvattenreaktorer gick bättre och att de ansågs vara robustare. Först mot 2050. För länder som inte själva deltar i utvecklingsarbetet kom- i början av 2000-talet ökade intresset för snabba reaktorer åter. Fram mer snabba reaktorer bli kommersiellt tillgängliga ytterligare tiotalet år till 2012 hade 23 snabba reaktorer byggts, och fyra av dem var då senare. fortfarande i drift. I Ryssland och Indien byggs två till som beräknas tas i drift nästa år. Källa: Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska Flera olika typer av reaktorer studeras, men huvuddelen är natrium- systemet för hantering av använt bränsle, av Hans Forsström, kylda. Fortfarande fi nns omfattande tekniska utmaningar, till exempel SKB International AB. kring bränslet, reaktorhärdens utformning, materialval och utformning Rapporten hittar du på www.skb.se/publikationer.

Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 ■ 17 Foto Eva Häll Foto

… SKB:s planer. I slutet av september lämnades SKB:s program för forskning, utveck- ling och demonstration, Fud- program 2013, in till SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten. Där redovisas planerna för de kommande sex åren för både befi ntliga och framtida anläggningar. – I det nya programmet kan vi konstatera att SKB ökar Markus Nord, Maria Kappling och Jonas Nilsson blev de första pristagarna av de nyinrättade miljöpriserna insatserna på området för det från Äspö Miljöforskningsstiftelse. låg- och medelaktiva avfallet, säger Olle Olsson direktör på … nyinrättat miljöpris. I samband med att Geologins dag fi rades i Oskarshamn passade SKB och även ansvarig för Äspö Miljöforskningsstiftelse på att dela ut sina två nyinrättade miljöpris. Pristagarna och de vattenom bestämde råden vi äger. På vårdsprojektvi därförsom gör att något rejält för hela Kalmarsund och det här stödja med någmusselod- Clab ot vatten- lingar tyckte vi var ett bra initiativ, säger Daniel Carlstedt.

Igen växta Markus Nord vikar har nu med hjälp av gps:en hittat platsen d Fud-program 2013. läggas. Han släpper är musselodlinge var Markus Nord och Maria Kappling på Naturum Västervik samt Jonas Nilsson på tionen och låter s ner hela konstrukn ska på botten för att edanhål dragge I september är det dags att ta uppn sjunka den ner - analysera resultatet. la det hela på pl På hemvägen t ats. de många ar han med oss in i och Han tittar ner vikarna i vattnet uta och pekar luddiga växterna som finnsnför där nere.Simpeva Det en av går knappt att ur rp. nate och blåstång som växer där. på de skilja att de – Det här skulle kunna vara ettt ypper-är borst- ligt lekställe för g Havsmiljöinstitutet vid Linnéuniversitetet. inte övergödningen i havet hade gjort att Danie ädda och abbor l Carlstedt är växterna har så mycket påväxt. för anvä re om SKB spont kärnbr miljöingenjör Och det är inte bara här i vikarna det änsle och in Musselodlingar hoppas ser ut på det sättet. Problemet med över- nsrar proje på Mellan Redan våren 2014 ska SKB ktet med itiativtagare t lagret gödning återfinns p musselodlingarill att kommer havet ge hållbart vattenbruk om i Östersjön. Varje år släpps mer än 30 . 000 å de flest Markus Nord. att återhämta sig, förklarar Text Anna W ton fosfor och öv a håll runt ahlstéen kväve ut – Det här med musselodling är ju en Foto försvinnande liten del i det stora proble- Markus Nord från Naturum Curt i Västervik styr sin lilla gummibåt ut f Sedan i havet ru er en miljon ton -Robert Lindqvist 1940-t nt Östersjöns kust met med överg Simpevarpshalvön. Förutom en gps som visar vägen har ämnen i havet aletflerdubblats. har utslä T Ma der från olika håll, se fakta mer om att hittaödning. nya sätt Häratt bruka handlar havet det båten med en dragg, några bojar, rep, band och nät, rkus Nord arb ppen av dessa . i Västervik och ä halterna på ett hållbart sätt och förhoppningen är etar till vardag rots åtgär- i en finurlig konstruktion – en musselodling i miniformat. med musselodlingar av näringsämnen att fiskare som int r engagerad s vid Naturum högre än de var i början på 1970-talet.rutan, är total- i Kalmarsund. för att göra te fiske längre – Det här är en av tolv musselbojar som vi – Ska vi förä i ytvattnet e kan försör sterna vi stänga kranen, alltså minska utsläppen odlingar i , ska kunna starta nu lägger ut i Kalmarsund som test inför rån ndra på ri stället. ja sig på ansöka om att få bygga ut Slut- han även lastat till Östersjön. en fullskalig musselodling, förklarar Marku – Tidigare har vi visat att det går att odla ktigt så måste alltihop sammanbundet i stället för en ny metod: Den fullskaliga mussel- Markus Nord känns kanske igen från ett reportage i förra numret av Lagerbladet, Nord som är samordnare för testet. musslor på ostku Om vi får bort kä Webbtips! växa? Och var i Kalmarsund är förutsätt- odlin Målet är gen ska sänkas även går att g Läs mer om projektet på ningarna bäs vattenytan för att sten, nu ska vi visa at llan så www.aquabestproject.eu och i gång i Kalmarsundatt ha inomen fullska ett par år, och s ner en mete säger Markus öraNord. det ekonom Markus www.kalmarsundskommissionen.se nu gäller det att hittar rätt plats och rätt t? Ja, det är s Musslor fån kunna ligga i helar underåret. Projektet t det lig odling sundskommissio Nord och organisationen Ka iskt hållbart, Om övergödning metod. Ska man använda rep, band eller ådant som Aquabest, somingår arbetar i ett med stö att förnya vat- vill ta reda på. Men varfö gar näringen nät för att musslorna ska sätta sig fast och nen som driver projektet r ska man odla just tenbruket runt Östersj rre EU-pro Mer än 55 miljoner lmar- musslor filtrerar havsvattnet och konsu- kusterna eller vid de vat i Östersjön Flera försök har gj niskor jekt, människor är bosatta resultaten har i merar nä som bor och lever här ut i Östersjön. F 14 ■ Lag musslor? Jo, havets resurser på ett hållbartön, så sätt att i fram-vi män- erbladet Oskarshamn Nr orts tidigare, me musslorna ringsämnentas upp, plockar i v man även upp deras verksamheter, s tendrag som mynnar Förra å tiden. Just för rån alla dessa människor nära ret förstördente varit helt l näringsämn jordbruk, trans kuster kom 2, 2013 isen under attnet. När så kan nyttja s musselodling n arna spon söken med mussel – från vattendrag och viaom nedf industrier, trafi k och för stallgödselspridpletterats med kvävere vintern. Nu pl yckade. sedan att musen från havet. Tan porteras föroreningar och förvaret för kortlivat radioaktivt Länsförsäkringarsras äveni Kalmar, av fyEon, Södra fären. En del bilavga arna av djurfoder, slorna ska ma ser och andraning, åtgärder katalysatorreni h anerar man Cell och SKB. odling- ökade tillfl ödet arter av när i havet drar nytt till havet a ning. Regler då han la ut musselodlingar utanför Simpevarpshalvön. Markus och hans kollega På så sätt h exempelvis till f ken är ra företag: all från atmos- tt d e svenska utsläppe las ner till andra får svårare kunna oppas man Daniel Carlstedt är miljöingenjör vid t reduce ng av näring i musselodlingarna. i omfatt ingsämnen, medana av det ar också gjort iskodlingar. Mellanlagret för använt kärnbränsle och att konkurrera och mi Näringstillfö ras på senaren avtid. näringsämnen skapa en hållbar kan på såning s eller försvinner initiativtagare til sig vara svår rselnatt hejda, till havet har emel system. ätt radikalt förändra havets eko- i projektet. helt. Övergödningnskar och fosfor vi l SKB:s engage En rad åt oförminskat. Ena vattendragen orsak och utfl fort ödetlertid av kväve visat – SKB ha gärder pågår runt Ös mang Konstgjorda våtmar näring som handlar omr ett över som har lagrats i marken, grgår nästan gripande m och åar och sjöarnas sediment är att stora mängder att värna om en del avi jordbruksområdenavattnets ker anläggs för attlängstersjökusten. bäckar iljömål ut i hav Källa: w fortsätter attundvattnet läcka ut. den mark et. Den kommunal kväveinnehåll innan har i större täto fånga upp universitetsww.havet.nu Ö (Stockholms rter vid syd- ocha avloppsrening mella det når Umeå mar stersjöcentrum och avfall, SFR, i Forsmark. Vad ina forskningscentrum) en Maria Kappling fi ck dela på prissumman 50 000 kronor för att de har utvecklat en nsvenska

Lagerbladet O skarshamn Nr 2, 2013 gäller det långlivade låg- och vattenskola för ungdomar, med naturstig under vattnet vid Lysingsbadet i Västervik. ■ 15 medelaktiva avfallet ska ett – För mig betyder det här priset fl era saker, inte bara ett tack för det arbete jag lagt ner, utan det ger även ryggrad eller max två koncept presen- när det gäller att söka pengar för kommande projekt, säger Markus Nord. teras till årsskiftet 2013/2014. Här rör det sig om ett nytt slut- Hur har det förresten gått med musselodlingarna? förvar som kan bli verklighet – Vi har plockat upp alla odlingarna och håller nu på och analyserar resultaten. Musslorna ska vägas och mätas i mitten av 2040-talet. för att vi sedan ska kunna avgöra vilken av odlingarna som gav bäst förutsättningar för musseltillväxt. När jag tittat på dem hittills kan jag se att den som vi la utanför Simpevarpshalvön ser bra ut, säger Markus Nord. Programmet beskriver även den teknikutveckling som planeras för inkapsling och slutförvaring av det använda kärnbränslet, liksom den forsk- ning som bedrivs för analysen av den långsiktiga säkerheten i slutförvaret. Dan Haugum Foto Kärnkraftverken har sedan förra forskningsprogrammet förlängt sina drifttider vilket … en SKB-forskare som blir professor. Tidigare i höstas blev gör att mer radioaktivt avfall SKB:s klimatexpert, Jens-Ove Näslund, utsedd till adjungerad genereras. SKB anpassar sina professor i miljöriskanalys vid institutionen för naturgeografi anläggningar efter detta och och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Institutionen för mellanlagret i Oskarshamn har ett program för miljöriskanalys, och de säkerhetsanalyser innebär det till exempel att man som SKB genomför är praktiska exempel på just det. Genom 2018 behöver ansöka om ut- att koppla Jens-Ove Näslund till sig vill universitetet stärka ökad lagringskapacitet. kopplingen mellan forskning och undervisning å ena sidan – Vi räknar inte med att bygga och samhällelig verksamhet å den andra sidan. ut anläggningen utan planerar – Den mesta tiden kommer jag att lägga på att fortsätta att i första hand för andra åtgärder, utveckla forskningssamarbetet mellan SKB och universitetet. till exempel att byta ut de vanliga Men jag kommer också att handleda doktorander och för- förvaringskassetterna mot modligen undervisa en del. Det ska bli roligt. Jag har tidigare kompaktkassetter, säger Olle arbetat som universitetslektor, så jag har stor erfarenhet av Olsson. undervisning och tycker om det, säger Jens-Ove Näslund.

18 ■ Lagerbladet Oskarshamn Nr 3, 2013 L a g e r b l a d e t 10 år Grattis till vinnarna! Det var populärt att leta ballonger. Det syntes när svaren på tävlingen

i förra numret av Lagerbladet strömmade in. De allra fl esta hade hittat Curt-Robert Lindqvist Foto de nio ballongerna som var gömda i tidningen. Bland de inkomna rätta svaren har vi dragit tio vinnare. Fem priser i form av en grytvante och ett kockförkläde skickas till Margoth Nyman, Marianne Karlsson, Björn Ljung, Gunvi Johansson, alla från Oskarshamn, och Conny Nyqvist från Påskallavik. Två ljuslyktor var skickas till Astrid Skoglund, Karlstad, Anette Ohlsson, Västervik, Inger Damberg, Lidingö samt Göran Molin och Birgitta Hamnfellt, Oskarshamn. Grattis säger vi till vinnarna. Priserna kommer med posten inom kort.

… nya transportbehållare för använt kärnbränsle. Varje år trans- porteras cirka 200 ton använt kärnbränsle från kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn till mellanlagret i Oskarshamn. Foto Damen Foto Under transporterna fi nns kärnbränslet i särskilda transportbehållare. I dagarna har SKB skrivit avtal med amerikanska Holtec International om fem nya transportbehållare. Dessa blir något större än de som SKB använder i dag, och rymmer nästan dubbelt så mycket bränsle. De nya behållarna kommer även att ersätta dagens transportbehållare för härdkomponenter. – Detta är en viktig affär för SKB. De nya transportbehållarna konstru- eras enligt senaste, internationellt tillämpade säkerhetskrav samtidigt som vi i och med effektivare transporter också minskar miljöpåverkan betydligt, säger SKB:s vd Christopher Eckerberg i en kommentar till avtalet.

… fler vuxna på stan sökes. Vid två tillfällen under december ordnar fältarna gemensamma nattvandringar: fredag 6 december och tisdag … att vårt nya fartyg m/s Sigrid har blivit försenat och när det här 31 december. Samling sker klockan 23.00 skrivs fortfarande ligger kvar vid kajen på varvet i Rumänien. I början av i Fältlokalen på Hamngatan 8A. sommaren genomfördes en framgångsrik provtur (bilden). Förseningen beror i första hand på att installationen av ett brandövervakningssystem Nattvandringarna genomförs i samverkan med Föreningssteget, dragit ut på tiden. Under hösten genomförs därför transporterna som ett samarbete mellan Oskarshamns föreningsliv och näringsliv vanligt med m/s Sigyn. Sigrid kommer till Sverige senare i år. (SKB, OKG, Swedbank och Scania) för att skapa ett säkrare Vi hoppas kunna visa upp henne för allmänheten i Forsmark och och tryggare Oskarshamn. Oskarshamn framåt vårkanten. För den senaste informationen För mer information kontakta fältarna på telefon 0491-76 46 59. om m/s Sigrid, se www.skb.se.

”Den som misslyckas med att planera, planerar att misslyckas.”

Sagt av Ute Blohm-Hieber, chef för EU-kommissionens energidirektorat under SKB:s internationella konferens The Stockholm Talks. Hon uppmanar samtliga EU-länder att följa Sveriges, Finlands och Frankrikes exempel och ta tag i frågan om slutförvaring av högaktivt avfall.

Foto Lasse Modin Posttidning B Svensk Kärnbränslehantering AB, Box 250, 101 24 Stockholm

Vill du veta mer om fjärde generationens kärnkraft? Den 19 november kommer Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, till Oskarshamn för att berätta om fjärde generationens kärnkraft.

Från SKB International kommer Hans Forsström och berättar om hur det svenska systemet för hantering av använt kärn- bränsle skulle kunna påverkas av den nya tekniken. Tisdag 19 november kl 18 Kapsellaboratoriet i Oskarshamn

Föranmälan senast den 18 november till [email protected] eller 0491-76 78 05. Fri entré. Vi bjuder på kaffe och smörgås. Välkommen!

I smältvattnets spår på Grönland Hur skulle nästa inlandsis påverka ett svenskt slutförvar för använt kärnbränsle? Det studerar SKB tillsammans med forskare från flera länder på Grönland i projektet The Greenland Analogue Project. Lillemor Claesson Liljedahl som är projektledare och geologisk ämnesexpert på SKB, ger en överblick av projektet och berättar om vad man lärt sig, vilka frågor man nu kan besvara och vilka frågor som kvarstår. Torsdag 3 december kl 18 Kapsellaboratoriet i Oskarshamn

Föranmälan senast den 2 december till [email protected] eller 0491-76 78 05. Fri entré. Vi bjuder på kaffe och smörgås. Välkommen!