Översiktsplan

ÖVERSIKTSPLAN

OSKARSHAMNS KOMMUN 2030 Utställningsförslag Samråd 6 november 2017 - 22 januari 2018 Utställning för granskning XX XXXX 2020 - XX XXXX 2020 Antagen av kommunfullmäktige den XX XXXXX 2020 Text och bild: Samhällsbyggnadskontoret där inget annat anges Layout: Tengbom Kalmar För mer information kontakta sbk@oskarshamn.se Webbsida: www.oskarshamn.se/oversiktsplan

2 Hållbara Oskarshamn

– ett internationellt energicentrum och en kommun med hög livskvalitet och tillväxt

År 2030 är vi 30 000 invånare. I Oskarshamns kommun finns attraktiva boenden och en omgivning som är god att växa upp, leva och åldras i. Här finns mö- tesplatser och möjligheter för att lära av varandra och påverka sin vardag. Vi har utbildning av hög kvalitet och aktiviteter, kultur och fritid för alla.

Kommunen är en viktig del i Kalmarsundsregionen och dess gemensamma arbets- och bostadsmarknad. Vi har goda kommunikationer inom kommunen och med omvärlden.

Med vårt starka näringsliv är vi en motor i regionen. Här råder en positiv företagar- och utvecklingsanda som skapar jobb. I samarbete med näringsliv, universitet och högskolor främjar vi kunskap och innovation. Oskarshamns kommun är ett internationellt erkänt energicentrum där världsunik forskning bedrivs.

Vi bevarar och gör våra kulturmiljöer och vår natur tillgänglig för invånare och besökare. Landsbygd och stad stärker varandra och vi satsar på upplevelser och turism i hela kommunen. Oskarshamns stad har en levande stadskärna med en bredd av handel, kultur och service.

Vi har ett hållbart samhälle som präglas av trygghet, tillit och tolerans – så skapar vi en kommun med trivsel och delaktighet under hela livet.

Antagen av kommunfullmäktige år 2017.

3 Adriansnäs

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DEL 1 - INLEDNING BAKGRUND ...... 7 VISION 2030 ...... 9 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR ...... 15 ETT INTERNATIONELLT ENERGICENTRUM ...... 18

DEL 2 - PLANFÖRSLAG BEBYGGELSE ...... 22 REKREATION ...... 32 MILJÖ OCH RISK ...... 34 KULTURMILJÖ ...... 40 NÄRINGSLIV ...... 44 INFRASTRUKTUR ...... 46 NATUR OCH LANDSKAP ...... 50 RIKSINTRESSEN ...... 55

DEL 3 - TEMAOMRÅDEN LANDSBYGDEN ...... 65 PÅSKALLABYGDEN ...... 69 BOCKARABYGDEN ...... 73 KRISTDALABYGDEN ...... 76 MISTERHULTSBYGDEN ...... 79 OSKARSHAMNS STAD OCH OMLAND ...... 84 KUST, SKÄRGÅRD OCH HAV ...... 87 LIS-OMRÅDEN ...... 90 REFERENSER ...... 93

DEL 4/BILAGA - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

5 DEL 1 - INLEDNING

I följande del beskrivs vad en översiktsplan är och varför kommunen har tagit fram en sådan. Här beskrivs också de grundläggande utgångspunkterna för arbetet med översiktsplanen genom att sammanfatta vilka utmaningar vi står inför och vilka strategier vi har för den framtida utvecklingen.

6 BAKGRUND

Samhällsbyggnadskontoret fick 2010-05-18 i uppdrag av kommunstyrelsen att arbeta fram ett förslag till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun. Denna översiktsplan ersätter därmed Översiktsplan 2000 antagen av kommunfullmäktige 2003-03-10.

Varför ska vi ha en översiktsplan? De konsekvenser som planens genomförande kan inne- bära ska beskrivas för att främja en hållbar utveckling. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om an- En översiktsplan antas alltid innebära betydande miljö- vändning av mark och vatten. Den ska även vara ett stra- påverkan och ska därför alltid miljöbedömas. tegiskt dokument, som stöd för hur man styr kommunens utveckling och planering på ett hållbart sätt och mot upp- satta mål. Planprocessen

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som om- Översiktsplanen skall vara aktuell och spegla den poli- fattar hela kommunen. Den är inte juridiskt bindande, en- tiska majoritetens uppfattning. bart vägledande. Den ger inga rättigheter eller skyldighe- ter till vare sig myndigheter eller enskilda. I planen vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra. SAMRÅD: Ett förslag till översiktsplan arbetas fram. Däremot väger man inte in enskilda intressen. Kommunen samråder och för dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av I översiktsplanen skisseras vår framtida livsmiljö och förslaget. Tillfälle till samråd ska även finnas för de myn- dess viktigaste uppgift är att vägleda vad vi vill åstad- digheter, sammanslutningar och enskilda invånare som komma och hur vi ska nå det. Översiktsplanen ska: har ett väsentligt intresse av förslaget. Alla synpunkter • Visa på den avsedda användningen av kommunens och kommunens bedömning sammanställs i en samråds- mark- och vattenområden redogörelse. Länsstyrelsen lämnar ett särskilt samråds- • Vara ett instrument för dialog med medborgare, yttrande. grannkommuner och statliga intressen

• Utgöra ett samlat kunskapsunderlag UTSTÄLLNING: Efter samrådet bearbetas förslaget ef- • Vara ett redskap att använda vid olika former av till- ter de inkomna synpunkterna och översiktsplanen ställs ståndsgivning därefter ut under minst två månader. Även under utställ- ningstiden finns det möjlighet att lämna synpunkter. Ef- ter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett Ambitionen med översiktsplanen är att den ska vara ett utlåtande. Länsstyrelsen skriver ett yttrande över den ut- långsiktigt och levande dokument. Översiktsplanen kan ställda planen. kompletteras eller revideras för särskilda ämnesområden eller geografiska platser genom tillägg eller fördjupning- ar. Kopplingen till andra viktiga planeringsunderlag ska ANTAGANDE: De synpunkter som lämnats under ut- vara tydlig. För att säkerställa planens relevans ska pla- ställningen arbetas in i förslaget och översiktsplanen kan nen aktualitetförklaras av Kommunfullmäktige minst en därefter antas av kommunfullmäktige. Länsstyrelsens gång varje mandatperiod. yttrande utgör en del av den antagna översiktsplanen.

7 Vad säger lagen? Läsanvisning

I Plan- och bygglagens 3 kapitel regleras vad översikts- Förslaget till Översiktsplan för Oskarshamns kommun planen ska omfatta; inriktning, samråd, redovisning av består av fyra delar: riksintressen med mera. 1. I första delen beskrivs bakgrunden till översiktspla- nen, vilka utmaningar vi står för och strategier vi vill an- Genomförande vända oss av. Mellankommunala frågor behandlas också.

Utbyggnadstakten och genomförandet av översiktspla- 2. I andra delen presenteras planförslaget med utgångs- nens intentioner styrs till stor del av marknaden och andra punkt från de allmänna intressena. faktorer som kommunen inte råder över. Det handlar om 3. I den tredje delen redogör vi för tematiska och speci- efterfrågan på bostäder, industrimark med mera, och om fika geografiska områden samt hur vi avser förhålla oss statliga prioriteringar vid vissa stora infrastrukturprojekt. till en utveckling inom dessa. Översiktsplanen visar möjlig utbyggnad och utveckling 4. I den fjärde delen beskrivs de konsekvenser ett ge- i kommunen. Översiktsplanen redogör också för viktiga nomförande av planförslaget bedöms ge. Denna del be- utvecklingar för kommunens fysiska planering som ska står i sin tur av Miljökonsekvensbeskrivning och Konse- stimulera tillväxt och befolkningsökning. kvensbeskrivning.

Löpande översiktsplanering

Översiktsplanering är – eller bör vara – en i stort kontinuerlig process. Planen ska spegla den rådande politiska majoritetens uppfattning om byggande, mark- och vat- tenanvändning och hushållning med naturresurser. Den måste också vara aktuell för att fungera som vägledning vid såväl kommunens egna som andra myndigheters beslut om bland annat detaljplaner, bygglov och tillstånd enligt miljöbalken. Minst en gång varje mandatperiod ska kommunen därför ta ställning till planens aktualitet. Länsstyrelsen ska på eget initiativ redovisa statliga och mellankommunala intressen som är av betydelse för planens aktualitet.

Här är vi nu

SAMRÅDS- UTSTÄLLNING ANTAGANDE SKEDE

Översiktsplanens process.

8 VISION 2030 Denna översiktsplan redogör för målen man strävar efter att uppnå till år 2030 samt strategier och riktlinjer för att dessa mål ska uppnås. Den övergripande visionen är att kommunens invånarantal ska ha vuxit till 30 000 fasta boende. För att möta det målet krävs att utvecklingen av bostäder, skola, infrastruktur, arbetsmarknad med mera kan möjliggöra en sådan befolkningsökning. Syftet med översiktsplanen är att planera för denna utveckling. NULÄGE Befolkningstillväxt och rekryteringsbehov

Genom god samhällsplanering med långsiktiga strategier Kalmar län har minskat sin befolkning sedan 1980-talet. och bred politisk förankring, kan översiktsplanen vara Nu ser man en svag ökning och trenden gäller även i Os- det instrument som den kommunala verksamheten kan ta karshamn. stöd i, vad det gäller vår användning av mark och vatten. Sverige har en urbaniseringstakt lika den i resten av Den stora utmaningen i vårt samhälle är bland annat ris- Europa. Trenden är att befolkningstillväxten till största ten på kvalificerad arbetskraft, framförallt inom vårdsek- delen sker i de större orterna och städerna. Landsbyg- torn och skolan, men även inom tillverkande industri och dens befolkningstal i Sverige har i princip legat still se- annan verksamhet. I Oskarshamns kommun är vi särskilt dan 1970-talet. Landets storstäder och större tillväxtorter sårbara eftersom näringslivet till stor del består av till- växer nästan uteslutande genom invandring och födel- verkningsindustri med en relativt smal arbetsmarknad. seöverskott idag. Man kan beskriva det som en global För att underlätta i rekryteringen så behövs bland annat urbanisering. Det som attraherar flytt till större städer är en bostadsmarknad som kan tillmötesgå de önskemål övergången till en allt mer tjänstebaserad ekonomi där som finns för ett attraktivt boende och bra kommunika- utvecklingen drivs av nya kunskapsintensiva branscher. tioner. Dessa branscher trivs i stadsmiljöer där tillgången till specialiserad arbetskraft är stor. Människor flyttar till städer för den urbana livsstilen och dess möjligheter, för arbete och högre utbildning. I Boverkets vision för Sverige 2025 presenteras en prog- nos för hur Sverige kommer att utvecklas. I Sverige är det framförallt storstadsregionerna och vissa högskole- och universitetsstäder som kommer att ha den största befolkningstillväxten. Kalmar län ligger varken i, eller mellan några storstadsregioner och har förhållandevis långt till närmsta storstadsregion. Att vända befolkningstrenden för att få fler invånare i de mindre orterna och på landsbygden kräver att man möj- liggör för attraktivt boende med tillgång till bland annat bra allmänna kommunikationer, infrastruktur för transporter av varor, samt bredband. Det finns ett samarbete mellan kommunerna för att öka länets attraktivitet och ökad inflyttning genom att binda ihop regionens hela arbetsmarknad. Samarbete sker med Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö samt andra om- kringliggande universitet som Jönköping, Linköping och Blekinge Tekniska Högskola. Samverkan mellan univer- Badplats Vånevik sitet, högskolor och kommun bidrar till, och även bredd- 9 ning, av regionens utveckling. Avsaknaden av snabba en positiv utveckling av kommunen är ökad attraktivitet kommunikationer inom och till och från regionen häm- och en breddad arbetsmarknad viktiga frågor för Oskar- mar regionens utveckling och attraktivitet. För att binda hamns kommun. samman regionen behöver vi tillsammans arbeta för bätt- Förutom kompetens så behöver arbetsmarknaden för- re kommunikationer och kortare restider. stärkning för att klara behovet inom till exempel vård I Oskarshamn kommun har befolkningsmängden mins- och omsorg samt den tillverkande industrin. Ett socialt kat sedan slutet av 1970-talet fram till 2010-talet, där hållbart samhälle är sammansatt av individer med olika man kan se en svag positiv utveckling. Ser man till ut- bakgrund och med en mångfald av kulturer. I Oskars- vecklingen inom kommunen sker också en lokal urba- hamn ska vi verka för att möten mellan dessa människor nisering där Oskarshamns stad vuxit något på senare år kan ske och att vi bidrar till ett samhälle rustat för fram- medan våra mindre tätorter och landsbygd totalt sett har tiden. minskat. Samtidigt som vi ser en svag ökning av befolkningen Ett förändrat klimat sker en förändring i demografin. Trenden pekar mot att vi får en allt större andel äldre På hela jorden börjar effekterna av ett förändrat klimat befolkning samtidigt som ungdomar väljer att flytta häri- att märkas med bland annat förväntade stigande havsni- från efter gymnasiet, främst på grund av fortsatta studier. våer till följd av varmare hav och minskande istäcken Vi har dessutom en lägre andel unga i familjebildande ål- på glaciärer och vid polerna. Ett minskat istäcke medför der än riket i övrigt. Demografins utveckling riskerar att också att inte lika mycket värme reflekteras bort vilket i leda till att näringslivet får svårare att rekrytera och inom sin tur medför att den globala uppvärmningen eventuellt vård- och omsorgsyrken kommer en åldrande befolkning eskalerar ytterligare. I Sverige kan detta innebära att vi innebära ett ökat resursbehov. generellt sett får mildare vintrar och längre somrar med fler värmeböljor och torka. Samtidigt kan den totala ne- Enligt statistiken har Oskarshamns kommun en lägre derbörden över året öka och kraftiga regn riskerar att in- andel unga än riket i övrigt. Detta visar sig också i sta- träffa oftare. tistiken över åldersfördelningen i kommunen. Den visar även på att det är förhållandevis fler unga kvinnor än Det förändrade klimatet kan också medföra att arter män som väljer att flytta härifrån. främmande för oss etablerar sig och kan konkurrera ut den flora och fauna som vi är vana vid att se hos oss. Då Oskarshamn har ett starkt näringsliv, särskilt inom indu- temperaturen förändras i vatten och på land så kan dessa strisektorn där Oskarshamn har en högre andel förvärvs- så kallade invasiva arter få fotfäste hos oss. arbetande än riket i övrigt. Dominerande är verksamheter inom tillverkning och energi. Ett fåtal stora företag står Tidsperspektivet är en viktig aspekt när det handlar om för en stor andel av sysselsättningen i kommunen där de klimatförändringar. Forskningen beräknar att fram till tre största företagen svarar för nästan 25 procent av ar- 2050 kommer vi att se vissa förändringar men föränd- betstillfällena. ringstakten kommer att öka i slutet av seklet. Det som idag planeras och byggs för att stå i 100 år måste därför Kommunen har en förhållandevis svagt utvecklad tjäns- redan nu utformas på så sätt att det även fungerar i fram- tesektor och en avsaknad av ”mjuka” arbetstillfällen – i tidens klimat. synnerhet på den privata sidan. Industrisektorn är fortsatt starkt mansdominerad. En avsaknad av bredd på arbetsmarknaden gör kommunen känslig för konjunktursväng- ningar och försvårar företagens möjlighet till kompetens- försörjning.

För att säkra näringslivets kompetensbehov och få till

10 STRATEGIER Oskarshamns kommuns styrkor ligger bland annat i nä- ringslivet, boendemiljöerna och vår framträdande roll som ledande inom energifrågor. Genom att stärka dessa ytterligare kan vi skapa goda förutsättningar för framtiden. Samarbetet med andra kommuner i regionen stärker också kommunen i ett större perspektiv.

Företaget Skrotfrag

• Vi ska också arbeta för att utveckla en framgångs- rik internationell forskarmiljö med koppling till af- färsutveckling. Oskarshamns kommun ska stödja utvecklingen av besöks- och upplevelsenäringen. Re- gionen har många starka besöksmål, vilket är ett bra utgångsläge för att utveckla vår lokala besöksnäring. Arbetet med att bredda arbetsmarknaden behöver ske Scania både på lokal nivå och genom att skapa en gemensam re- Motor i regionens näringsliv gional arbetsmarknad. En breddad arbetsmarknad inne- bär att det blir lättare för hela familjen att hitta arbete. Kommunens starka näringsliv är en stor tillgång. För Med attraktiva boenden både i stad och på landsbygd ges att säkra näringslivets kompetensbehov behöver vi ar- förutsättningar att flytta till Oskarshamn och regionen. beta för att stärka Oskarshamns och regionens attraktionskraft. Nova utbildning har kommunens uppdrag att hantera högre utbildning samt koordinera högskolor och Ledande inom energifrågor universitet in mot kommunens arbetsliv för att ge möj- ligheter till kvalificerad utbildning inom regionen. Sats- I Oskarshamns kommun finns kompetens inom miljö- ningar på förbättrad väg- och järnvägsinfrastruktur samt och energiområdet samlad i en världsunik forsknings- effektivare byten mellan transportslag är också viktigt infrastruktur kring Äspölaboratoriet. Med utbildningar för näringslivets och kommunens utveckling. i världsklass och i forsknings- och utvecklingssamarbe- ten utvecklas nya hållbara miljö- och energitekniker och • Kommunen ska genom samverkan med akademin system. Genom Demosite Oskarshamn är regionen en och de stora företagen arbeta för ett diversifierat nä- internationell demonstrationsmiljö för miljö- och ener- ringsliv med hög innovations- och teknikhöjd. giteknik. • Vi ska också arbeta för en breddning av tjänste och Simpevarpshalvön, tillsammans med kraftledningarna servicesektorn och genom att profilera oss inom en- och dess kraftledningsgator, är ett riksintresse för energi ergiområdet. och ska vara en viktig plats för produktion av framtidens • Vi ska stödja småföretagandet, arbeta för ett ökat ny- energi. Framtidens energibehov kommer att ställa stora företagande och entreprenörskap och en högre andel krav på hållbara och förnybara sätt att skapa den energi kvalificerade arbetstillfällen. som vi behöver. Våra bostäder, transportbehoven av varor och människor samt näringslivet är beroende av en säker tillgång på energi. 11 Vi ska arbeta för en hållbar samhällsutveckling och testa Närhet ny miljö- och energiteknik. Som kommun tar vi ansvar Vi ska bygga ett samhälle där människor trivs och mår för att använda och visa på hållbara och energieffektiva bra, känner trygghet och delaktighet. God tillgänglighet lösningar i offentliga miljöer och byggnader samt inspi- är en förutsättning för att kunna leva ett aktivt liv och rera och stödja privata aktörer. Vi ska vara sparsamma vara delaktiga i samhället. Vi ska i planering och genom- med våra resurser och arbeta för att återanvända och åter- förande utgå ifrån att människor är olika och har olika vinna mer. förutsättningar, behov och önskemål. En genomtänkt fy- Oskarshamns kommun ska vara ledande inom framti- sisk planering, hur vi utformar den byggda miljön, kan dens energifrågor och vara känd som ett internationellt hjälpa till att stimulera till fysisk aktivitet i vardagen och energicentrum. ge ökad social sammanhållning. Närhet i Oskarshamn handlar också om möjligheten att få ihop sitt vardagsliv och kunna ha en rik fritid. Det ska Boende för alla inte spela någon roll var vi bor och jobbar inom regionen, goda kommunikationer ska se till att vi kan ta oss Genom god tillgänglighet och omsorgstjänster ska vi un- mellan hemmet och arbetsplatsen. Vi ska kunna släppa derlätta för personer att kunna bo kvar hemma eller välja våra barn på egen hand till skolan, ha tillgång till kultur, mellan olika boendealternativ till exempel marklägenhe- service, rekreation och naturupplevelser i vår närmiljö. ter med uteplats och plats för liten trädgård för att kom- Den närhet vi kan erbjuda i Oskarshamns kommun ska plettera ett boende i villa och småhus. Mindre lägenheter vi utveckla och värna om och arbeta för goda kommuni- för unga och studerande för att underlätta möjligheten att kationer och pendlingsmöjligheter. flytta hemifrån och skaffa sig eget boende. Bostäder anpassade för äldre i attraktiva miljöer. Att kunna erbjuda attraktiva boenden är en viktig förutsättning för att bland Kultur och den fria tidens värde annat möta våra företags rekryteringsbehov. I ett socialt hållbart samhälle är kulturen det som förenar, Vacker utsikt och natursköna omgivningar lockar många skapar gemenskap och nyfikenhet på andra kulturer och när det handlar om val av boende. I Oskarshamns kom- sätt att leva. mun har vi förutom vackra skogs- och inlandsmiljöer möjligheten att erbjuda boende med havsutsikt och när- Medverkan och deltagande i kulturella upplevelser bidrar het till havet. till att man kan känna sig delaktig och behövd. Kommu- nen kan skapa platser för medverkan och samverkan i Det handlar om helheten och vi behöver därför arbeta föreningsengagemang och kollektivt ansvarstagande för på ett brett plan för att kunna erbjuda goda boenden och gemensamma intressen. Variation och mångfald möjlig- livsmiljöer. gör både organiserade och spontana verksamheter och Boende vid strand- och kustnära lägen är en av våra stora upplevelser. Kultur utgör en viktig byggsten för livskva- potentialer. Det finns idag möjlighet att i översiktsplan litet, upplevelser och delaktighet. peka på områden i sjö- och vattennära lägen inne i landet Ett samhälle som inkluderar människors behov av mö- som är lämpliga för bostäder. Dessa områden kallas LIS- ten, upplevelser och kreativitet blir ett utrymme för både områden, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. yttre och inre utveckling. Ett samhälle som mår bra att- De föreslagna LIS-områdena kan man läsa om på sidan raherar andra människor och med det följer även företag- 90. samhet och ekonomisk tillväxt. Byggande på landsbygden är viktigt för att den ska vara Möjlighet och tillgänglighet till kultur och den fria tidens levande. Nya generationer tar vid efter de gamla och in- värden är en fråga om välfärd och demokrati. tresset för att flytta från storstad till landsbygd ökar. För att uppnå en kreativ utveckling, som får individer

12 och samhället att växa, behövs rent fysiska arenor. Sam- strategiska bytespunkter ska det vara lätt att ansluta med lingslokaler ute i våra mindre samhällen och i centralor- antingen kollektivtrafik eller andra transportslag. ten behöver värnas och utvecklas. Kuststråket binder samman Oskarshamn med Kalmar, Kommunen kan uppmuntra och möjliggöra möten mel- Mönsterås och Västervik och är viktigt för regionens lan människor genom att skapa och tillhandahålla na- utveckling och tillväxt och för en gemensam regional turliga mötesplatser och ”arenor” för kulturella uttryck bostads- och arbetsmarknad. såsom teater, musik, konst med mera. För personresor ses så kallade superbussar som ett alternativ. Superbussarna ska köras enligt mottot ’tänk spår Utbyggnadsstrategi åk buss’ och endast stanna vid större hållplatser för att få ett så effektiv resande som möjligt. Med en genomtänkt strategi för hur vi bygger och utvecklar vårt samhälle skapar vi livsmiljöer som bidrar till I det öst-västliga stråket utgör Oskarshamn en knut- hög livskvalitet och möjliggör ett energi- och resursef- punkt där land- möter sjötransporter. I stråket via riks- fektivare levnadssätt. väg 37/47 och Oskarshamns hamn transporteras en ma- joritet av allt gods till och från Oskarshamn. Reguljär Utifrån befintliga stråk och strukturer arbetar vi efter att färjetrafik går mellan Oskarshamn och Gotland. förtäta och bygga längs kommunikationsstråk. Ny bebyggelse kan bland annat byggas utifrån att det ska vara Oskarshamns hamn är viktig för nationella och interna- nära mellan målpunkter och för att underlätta för att cyk- tionella transporter och är regionens prioriterade hamn. la, gå och resa kollektivt. Nya färjeförbindelser österut skulle stärka stråket och möjliggöra ett reguljärt öst-västligt godsflöde mellan God utvecklingspotential för befolkningstillväxt och be- Göteborg och Baltikum/Ryssland med Oskarshamn som byggelseutveckling finns i Oskarshamns stad och längs bytespunkt. Lokalt skulle det innebära bättre kommuni- kusten. Här finns goda kommunikationer och möjligheter kationer ut i världen för våra företag samt möjligheter att bo nära havet. God utvecklingspotential finns också i till nya företagsetableringar. södra kuststråket som ligger strategiskt mellan Oskars- hamn och Kalmar samt i norra kuststråket, kring Fårbo/ En förbättrad transportinfrastruktur och investeringar i Figeholm. För att stärka utvecklingen på landsbyggden riksvägarna 37 och 47 samt järnvägen till Nässjö behövs behövs fler boende och ett utökat byggande även i och för att utveckla stråket. Etablerandet av en kombitermi- utanför de mindre tätorterna samt på landsbygden. nal skulle möjliggöra effektiva byten mellan transportslag och utöka möjligheterna till godstransporter via järnväg. Stärk de stora transport- och kommunika- tionsstråken Genom Oskarshamns kommun går två kommunikations- och transportstråk, ett nord-sydligt och ett öst-västligt. Stråken har såväl lokal som regional, nationell och internationell betydelse och utgörs av E22 (kuststråket) och riksväg 37/47, järnvägslinjen Oskarshamn–Berga med koppling till järnväg mot Kalmar, Nässjö och Linköping samt färjeförbindelsen till Gotland (öst-väststråket). För- bättringar av stråken innebär en ökad tillgänglighet och möjlighet till snabbare och tidseffektivare transporter. Stråken utgör stomnätet för den regionala kollektivtrafiken och en god turtäthet och snabbhet bör prioriteras. Vid

13 Förtäta och bygg längs Hållbarhet kommunikationsstråken För att uppnå vision 2030 är tillståndet i miljön och arbe- Genom att förtäta och bygga längs kommunikations- tet för en hållbar samhällsutveckling grundläggande. För stråken ökar möjligheterna för boende att resa kollektivt. att kunna erbjuda våra invånare hög livskvalitet behöver Samtidigt minskar behovet av transporter med personbil. tillväxten ske på ett robust sätt med människan och mil- En förtätning i befintliga bebyggelsestrukturer ökar även jön i fokus. underlaget för service och handel. Vid förtätning ska det Utgångspunkten för kommunens miljö- och ekologiska finnas utrymme för grönska, lek, motion och annan ute- hållbarhetsarbete är de 16 nationella miljökvalitetsmål vistelse. Verksamheter som är beroende av tunga trans- som riksdagen fastslagit. porter ska i första hand samlokaliseras till strategiska platser i de stora transportstråken med goda kommuni- kationsmöjligheter. På landsbygden är bilen ett viktigt transportmedel, som SE ÄVEN: komplement bör kollektivtrafiken ges förutsättningar att byggas ut, även på landsbygd. • Ett jämställt Kalmar län 2017 - 2027, Länsstyrelsen Kalmar län 2018, antagen i kommunstyrelsen 2018. Mer byggnation på landsbygd • Program för personer med För att ge förutsättningar för en levande landsbygd så be- funktionsnedsättning, antagen i höver det ges möjligthet till bra boende. I Oskarshamns kommunfullmäktige 2015. kommun finns en vacker landsbygd, som ger mycket goda möjligheter till boenden med höga kvaliteter. Kom- munen är positiv till boende på landsbygden. Landsbyg- dens natur- och kulturlandskap är ett värdefullt arv som vi måste handskas varsamt med.

De globala målen för hållbar utveckling 14 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR

Oskarshamns kommun gränsar till fem kommuner, Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Vimmerby samt Västervik. För att bli konkurrenskraftiga gentemot andra delar av landet behöver vi söka samarbete över kommungränser i en geografi som kan ge en positiv gemensam identitet och som inte är beroende av framtida regiondelning. Oskarshamns kommun ska samverka med angränsande hällsservice. Ett viktigt mål för regionen är att verka för kommuner för att skapa en gemensam arbetsmarknadsre- att Kalmars och Oskarshamns arbetsmarknader blir en gion och effektivare restider i alla huvudriktningar samt gemensam. Kalmarsund är den geografiska identitet som för att utveckla den gemensamma besöksnäringen, det knyter samman Öland med södra delen av Smålandskus- gäller inte minst båtturismen. Vi ska generellt samverka ten till en funktionell arbetsmarknad. för att göra regionen mer tillgänglig och underlätta för att nå de regionala målpunkterna. En utvecklad kollektivtrafik som sammanbinder besöksmålen effektivt är Arbetsmarknad och näringsliv viktig. Kommunen ska också verka för att kollektivtrafiken ska vara effektiv och passar majoriteten av dem Idag är Kalmar och Oskarshamn huvudorter i var sin ar- som arbets- eller studiependlar tidsmässigt. Målet bör betsmarknad. En arbetsmarknadsförstoring, där invånar- bland annat vara att uppnå mindre än en timmes restid nas möjlighet att nå ett större utbud av arbete och studier med kollektivtrafik till och från Kalmar. Genom att ha bedöms vara avgörande för en stabil arbetsmarknad och en positiv syn på infrastruktursatsningar, såsom direkttåg god näringslivsutveckling. mellan Kalmar och Växjö, tågstopp vid Kalmar Öland I arbetet med att skapa en arbetsmarknadsregion för Kal- Airport, förbättrad godstrafikförbindelse för Mönsterås mar-Oskarshamn behöver blicken lyftas så att ”Kalmar- och väginvesteringar på Öland kan man uppnå snabbare sundsgränsen” blir en yttre ram som blir tydligare än de pendlingsmöjligheter. Kommunen bör verka för en snabb enskilda kommungränserna. Det är viktigt att näringsli- järnvägsförbindelse med Stockholm/Mälardalen och vet ska kunna hitta rätt kompetens inom regionen – om med Linköping/Norrköping samt för att snabbt komma den sedan finns i Kalmar, Oskarshamn eller Mönsterås är ut på en eventuell höghastighetsbana. Oskarshamn ser av sekundär betydelse. att bra logistiklösningar är en viktig regional fråga och Ett fortsatt samarbete mellan högskolor/universitet, nä- har en stark funktion för både det egna och närliggande ringsliv och regionen ska prioriteras. För Oskarshamn är kommuners näringsliv. Likaså bör vi verka för mötesfri det viktigt att fortsättningsvis kunna erbjuda ett brett ut- väg på hela E22 och på riksväg 37/47 samt för vägför- bud av utbildningar, vilket sker genom Nova som i sam- bättringar för att snabbt nå E4 (Malmö–Stockholm). verkan med arbetsliv, högskolor och universitet erbjuder Kommunen bör stödja regionens arbete med arbetet med utbildningar utifrån kommunens och näringslivets kom- att utveckla Kalmar Öland Airport till sydöstra Sveriges petensbehov. nav för flygresor. Människors möjligheter att nå ett stort utbud av arbets- Oskarshamns hamn är viktig ur transportsynpunkt för tillfällen och studiemöjligheter är grundförutsättningen våra grannlän. Kommunen bör verka för en utveckling för en stabil arbetsmarknad och en sund utveckling av av Oskarshamns hamns arbete med internationell och näringslivet. Det innebär att modern infrastruktur kom- transocean sjöfart, och så att den kan fortsätta vara den bineras med snabb och effektiv trafik. Människors benä- självklara hamnen för person- och godstrafik till Gotland genhet att pendla till arbete ökar markant när restiden för i södra Sverige. en enkelresa minskar till 45 minuter eller mindre. Kalmar och Oskarshamn är idag huvudorter för var sin En viktig aspekt är att tiden det tar att ta sig mellan bostad lokal arbetsmarknad. Genom samverkan och förbättrade och arbete ofta är längre än resan med kollektivtrafiken kommunikationer mellan kommunerna kan vi erbjuda eftersom få bor och arbetar precis vid hållplatsen. Vil- våra invånare goda inkomstmöjligheter och bra sam- 15 jan och möjligheten att pendla varierar beroende på kön Bostadsmarknad och utbildningsnivå. Servicenivån, effektiviteten och komforten måste vara i takt med tidens krav och förvänt- Kommunerna i regionen erbjuder ett brett utbud av olika ningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alter- boendekvalitéter, både i städerna som på landsbygden. nativ till bilåkandet inom Kalmarsund. Statusen måste De framtida snabbare resorna mellan städerna ger inte höjas rejält. Bättre kommunikationer är också avgörande bara en större arbetsmarknadsregion utan ökar också för att kommunerna mellan och gränsande till Kalmar, möjligheten att välja bostadsort. För ett gemensamt Växjö, Karlskrona och Oskarshamn ska ha möjlighet att agerande och ställningstagande mellan kommunerna och i nå större utbildnings- och arbetsmarknader. Rimlig restid regionen behövs ett framtida samarbete i form av analyser från de mindre kommunerna är en viktig del i deras ar- av den gemensamma bostadsmarknaden samt flytt- och bete med att bli mer attraktiva bostadsorter. resmönster. Nedan beskrivs de områden som sticker ut runt Kalmar- sund. Dessa kompletterar vanliga branscher som utbild- Samhällsservice ning samt vård och omsorg. I ett framtida perspektiv kan samhällsservice såsom 1. LINNÉUNIVERSITETET äldre- och seniorboende, skola och annan omsorg vara Linnéuniversitetet höjer utbildningsnivån, utvecklar sådant som erbjuds över kommungränserna. forskningsområden i samverkan med och bidrar till att Besöksnäring och turism göra regionen attraktiv för yngre åldrar. För Oskars- hamns del bidrar även KTH och Linköpings universitet Samarbete inom turism såsom sol och bad, cykel, båt, med vilka kommunen har samarbetsavtal inom område- kultur, natur och idrott – allt detta går att utveckla. Den na regionalutveckling, utbildning, forskning och innova- norra delen utgörs i väster av ett sjörikt småbrutet land- tion. skap som gränsar till Hultsfred, Vimmerby och Väster- 2. SIMPEVARP viks kommun. I öster finns Misterhults och Tjust skär- gårdar samt skärgården söder om Oskarshamn ner mot Simpevarp utgör ett energicentrum som kräver special- Påskallavik. De är Sveriges minst exploaterade skär- kompetens och kunskapsutbyte på internationell nivå. gårdsområden. Idrottsturismen är också under stark ut- 3. JORD-/SKOGSBRUKSBYGD veckling där samarbete över kommungränserna skulle vara positivt. Ökande livsmedelsproduktion och ett livaktivt skogsbruk 4. BESÖKSNÄRING & TURISM Infrastruktur och kommunikation Kalmar län är ett starkt turistlän med landets längsta kuststräcka med en outvecklad potential. Det har starka Europaväg E22 löper i syd-nordling riktning genom länet delområden men ingen gemensam marknadsföring. och kommunen. Den har sin sträckning från Holyhead 5. INDUSTRI OCH FÖRETAG i västra Storbritannien, genom norra Tyskland, norr ut från Trelleborg och Norrköping över Östersjön till Riga, Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin är hög Moskva och vidare österut. E22:an är ett viktigt interna- i Oskarshamn, Torsås, Mönsterås och Nybro. Den största tionellt och nationellt stråk och förbinder Oskarshamns koncentrationen av kunskapsintensiva företagstjänster kommun närmast med Mönsterås i söder och Västervik och de branscher som klassas som kreativa finns i Kal- i norr. mar. Riksväg 37/47 löper samman strax utanför kommungrän- sen. Riksväg 37 sträcker sig från Växjö till Oskarshamn, via Högsby. Riksväg 47 sträcker sig från Trollhättan via Vetlanda till Oskarshamn. Båda dessa riksvägar binder 16 samman Oskarshamns kust med västra delen av Sverige Klimat och är kommunens närmaste förbindelse med grannkom- munerna Hultsfred och Högsby. Arbetet med klimatanpassning behöver drivas förvalt- ningsövergripande i kommunerna och över kommun- Järnvägen från Oskarshamn till Berga förbinder kommu- gränserna, och är beroende av bra planeringsunderlag nen med både Högsby och Hultsfreds kommun. I Hults- och klimatscenarier. fred sträcker sig järnvägen dels mot Linköping men ock- så mot Nässjö. Med en järnvägsförbindelse med Nässjö Länsstyrelsen har en samordnande roll att ta fram plane- har Oskarshamns kommun en i förlängningen koppling ringsunderlag men kommunerna har ett stort ansvar i att till Göteborg och västkusten. dela med sig till varandra av erfarenheter, analyser med mera. Många klimatrelaterade händelser behöver plane- Förbättrade kommunikationer är en av huvudfrågorna ras över både kommungränser och länsgränser. för regionen. Busstrafiken bör utvecklas så att restiden mellan Oskarshamn och Kalmar är mindre än en timma. I det framtida arbetet med att planera för klimatföränd- En järnvägsförbindelse mellan Kalmar och Oskarshamn ringar bör detta göras i samarbete med de fem kommuner och vidare mot Linköping/Norrköping/Stockholm är av som vi gränsar till. stor betydelse. Ett järnvägsreservat för framtida spår- dragning har lagts ut i den fördjupade översiktsplanen Riksintressen för Oskarshamns stad. På sikt ska en järnvägsförbindelse ytterligare kunna Flera av riksintressena för natur- kultur och friliftsliv är minska restiderna i regionen – såväl mot söder, norr som gemensamma med våra grannkommuner. Det är av stor väster. En kustjärnväg skulle enligt Region Kalmar för vikt att hänsyn tas till dessa då de ingår i ett helhetsbe- Oskarshamns kommun innebära att utbudet av arbetstill- grepp vad gäller bland annat friluftsliv och besöksnäring. fällen inom en timmes restid, räknat både med bil och kollektivtrafik, mer än fördubblas. Även för studier på hög nivå är det väsentligt med kortare restider för att stärka attraktionen till regionens högskolor och Linné- universitetet. Regionen har goda förutsättningar för godstrafik på vatten. Oskarshamn har regionens viktigaste hamn och en fortsatt utveckling av en stark och konkurrenskraftig hamnverksamhet i Oskarshamn ska möjliggöras. Här har Gotlandstrafiken sin hemmahamn. Även internationell sjöfart med en färja mot Baltikum ska utvecklas i Oskarshamns hamn. Nationella och internationella flyglinjer är viktiga för näringslivet. Dessa bör stärkas upp genom att utveckla Kalmar Öland Airport för internationella dagsturer. En utveckling av kommunikationerna inom regionen är av betydelse för att Kalmar Öland Airport ska kunna utvecklas till regionens nav för utrikes flygresor. Oskarshamns hamn

17 ETT INTERNATIONELLT ENERGICENTRUM Vi behöver ställa om till fossilfria energislag och arbeta för att minska vårt energi- och transportbehov. Genom att engagera fler i omställningen samt nyttja den kompetens och infrastruktur som finns i kommunen som demonstrationsite för nya energilösningar kan kommunen verka för att minska Oskarshamns energianvändning och klimatpåverkan. Genom det tekniska kunnande som finns i Oskarshamn och de globala nätverken i energisektorn kan Oskarshamn vara med och bidra i utvecklingen av framtidens energisystem. Forskning, utbildning och energiproduktion Kärntekniskt centrum vid Äspö har kompletterats med forskning inom miljö, mikrobiologi, geokemi, vattenresurser och ingenjörstek- Kärnkraften utgör en viktig del i landets energiförsörj- nisk forskning. Ambitionen är att Äspölaboratoriet ska ning nu och under ytterligare många år. Fortsatt säker bli etablerat som en nationell forskningsinfrastruktur och effektiv drift av existerande kärnkraftverk liksom med vetenskapligt stöd från de stora svenska universite- långsiktigt säker hantering och slutförvaring av kärnav- ten, forskningsstiftelser och EU. Oskarshamns kommun fallet är av fundamental betydelse för en kommun som och regionen stöttar en fortsatt utveckling av Äspö och Oskarshamn med kärnkraftverk, ett centralt mellanlager Simpevarpsområdet som en nationell forskningsinfra- för det använda kärnbränslet och en planerad inkaps- struktur. Forskningsanläggningen anses kunna få stor be- lingsanläggning. En förutsättning är tillgång till hög tydelse för regionens utveckling och näringsliv. kompetens inom en rad vetenskapliga och tekniska om- råden. Bästa sättet för att säkra lokal och nationell kom- Etablerandet av en forskningsanläggning kräver stöd- petensförsörjning till verksamheterna är att det bedrivs jande samhällsstrukturer i form av god tillgänglighet, innovativa utvecklingsprojekt, med en tydlig koppling goda kommunikationer, boende och service. Forsknings- till en plats med mycket goda förutsättningar för kärn- världen består av nätverk och trots att många möten sker teknisk verksamhet, vilket finns i Oskarshamn. virtuellt är platsen och de fysiska mötena viktiga. Os- karshamns kommun ska arbeta för att stödja forsknings- Mycket talar för att en placering i Oskarshamn vid Sim- anläggningens behov av stödjande strukturer. pevarphalvön innebär betydande lokaliseringsfördelar. Där finns infrastruktur för kärnteknisk verksamhet och Utöver den forskningsutveckling som sker runt Äspöla- mark lämplig för nya anläggningar. I närheten, på Äspö, boratoriet är området kring Simpevarpshalvön en viktig finns ytterligare lokaler och laboratorier som bör kunna plats för produktion av framtidens energi. Med fortsatt användas för forskning, seminarier och undersökningar. energiproduktion och satsningar på forskning kan områ- det bli ett kluster för energi- och miljöteknik. Verksamheten vid ett kärntekniskt centrum kommer, när det blir aktuellt med nya anläggningar, att behöva plane- Simpevarp och stora delar av Ävrö samt även distribu- ras och granskas i enlighet med de krav som ställs i Mil- tionsnätet av el är ett riksintresse för energiframställ- jöbalken och Kärntekniklagen. Transparens och samråd ning- och distribution, läs vidare om det under kapitlet med alla berörda, inklusive kommunen och intresserad Riksintressen. allmänhet, Fossilfri energi Oskarshamns kommun har sedan 1970-talet då de två Oskarshamns nya kraftvärmeverk producerar el och första kärnkraftsreaktorerna uppfördes på Simpevarps- fjärrvärme av över 99% fossilfria bränslen. halvön varit en viktig plats för energiproduktion. Produk- tionen har med åren kompletterats med forskning kring Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen gällande vind- och förvaring av uttjänt kärnbränsle. Forskningen är kraft antogs 2011-03-07. Denna behöver aktualiseras världsledande och Äspölaboratoriet ger unika förutsätt- då teknikutvecklingen och forskningen gått framåt. En ningar att bedriva djupgående forskning. Verksamheten analys av områden som skulle kunna vara lämpliga för 18 vindkraft, det vill säga utredningsområden har gjorts. De Hållbara transporter områden som pekats ut har tagit hänsyn till bostäder, Na- tura 2000-områden med mera. Ett viktigt led i att minska Den stora utmaningen för att nå målet om en fossilbräns- beroendet av fossila bränslen är att öka produktionen av lefri region är transportsektorn, som i hög grad är bero- energi från förnybara resurser. Det gäller både till fordon, ende av fossila bränslen. För att nå målen, och minska för uppvärmning och produktion av elektricitet. Detta bör koldioxidutsläppen från transporter, krävs en stor om- göras dels genom att kommunen efterfrågar energi från ställning. Behovet att köra bil måste minska samtidigt fossilbränslefria källor vid upphandling och inköp, dels som en omställning till fossilfria bränslen såsom biogas genom att främja lokal produktion av förnybar energi. och el görs. Kommunens övergripande utbyggnadsstrategi är att förtäta och bygga längs kommunikations- Vid en eventuell förfrågan om vindkraftsetablering skall stråken och underlätta för möjligheten att cykla, gå och en mer omfattande analys göras, bland annat med hänsyn resa kollektivt. Därtill behöver kommunen planera för till opåverkade områden. att underlätta att tanka och ladda fordon med fossilfria Vid ej bygglovspliktiga vindkraftsetableringar ska Trans- bränslen. portstyrelsens avstånd och försiktighetsmått beaktas. Utsläppen av koldioxid har minskat i kommunen sedan 1990 (toppen var år 2000). Minskningen beror främst på att uppvärmning med eldningsolja har fasats ut och Energieffektivt byggande ersatts av fjärrvärme, eldrivna värmepumpar och bio- Bebyggelsen står för en stor del av energianvändningen bränslebaserade värmesystem. Fjärrvärmen produceras och vid utveckling av befintlig och ny bebyggelse ska idag till 99 procent av biobränsle. Däremot har utsläp- kommunen sträva efter att minimera energianvändning- pen från transportsektorn varit i stort sett desamma se- en och tillämpa hållbara lösningar. Vi ska vara ett före- dan 1990. Dessa utsläpp är en stor utmaning som måste döme i våra offentliga miljöer och byggnader och visa på antas för att nå målet om en fossilbränslefri region. fördelar och vinster med att bygga energieffektivt.

19 20 DEL 2 - PLANFÖRSLAG

I följande del beskrivs vilka ambitioner kommunen har för den framtida utvecklingen. Alla mark och vattenområden ska i en översiktsplan behandlas på något sätt, kommunen beskriver här intentionerna och tillvägagångssättet för att nå målen.

21 BEBYGGELSE

Vi ska arbeta för att möjliggöra för alla att leva ett så fritt och självständigt liv som möjligt. En genomtänkt fysisk planering, hur vi utformar den byggda miljön, kan hjälpa till att stimulera till fysisk aktivitet i vardagen och ge ökad social sammanhållning. Att planera för ett samhälle där vi inte är beroende av bilen, där vi själva kan gå, cykla eller åka kollektivt är både en jämställdhetsfråga liksom en socioekonomisk fråga.

BOSTÄDER bygd, kust, skärgård och sjöar. Vattennära boende är en tidstypisk boendetrend. Efterfrågan på attraktiva lägen Bostadsutbudet i Oskarshamns kommun har genomgått för bostadstomter, i framförallt strandnära lägen, har fun- små förändringar de senaste decennierna och har en hö- nits de senaste fyra decennierna. Dock så krävs det en gre andel småhus än i riket. Hälften av bostadsbeståndet anpassning till ett förändrat klimat när det gäller bland utgörs av villor. Mellan 1990-talet och 2018 byggdes det annat bostäder vid ett vattennära läge. mycket få nya bostäder. Från 2018 och de närmaste åren räknar man med att drygt 200 nya bostäder kommer att Våra möjligheter att använda fritiden på önskvärt vis byggas. Utöver detta skulle cirka 530 bostäder till kunna kommer troligen att få en ökad betydelse för var vi kom- byggas eftersom detaljplaner för dessa redan är fram- mer att vilja bo. Vårt rika föreningsliv och kulturutbud tagna. En större blandning av boendeformer, inte minst i fyller en viktig roll i kommunen. En stor del av våra fri- våra tätorter skulle behövas för att möjliggöra för män- tidstillgångar bygger på ett omfattande föreningsliv och niskor att till exempel kunna bo kvar på sin hemort när de ideellt arbete. vill sälja sin villa. En blandning av olika bostäder (villor, I den fysiska planeringen ska kommunen arbeta för att radhus, flerfamiljsbostäder) och upplåtelseformer (hyres- ha en god planberedskap för bostäder i lägen som kan rätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt, äganderätt) är en erbjuda attraktiva livsmiljöer, underlätta för människors viktig pusselbit för en blandad och integrerad kommun. vardagsliv och som är långsiktigt hållbara med avseende Ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen antogs på bland annat kommunikationer. av kommunfullmäktige i december 2017. Lagen om bo- stadsförsörjning (SFS 2000:1383, 2013:866) innebär att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsför- Särskilda behov sörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara Prognoser och tendenser visar på att en större andel av att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i våra invånare blir allt äldre. För att möta framtidens goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åt- behov av olika boenden med stödfunktioner behöver gärder för bostadsförsörjningen förbereds och genom- Oskarshamns kommun följa den demografiska utveck- förs. Bostadsförsörjningsprogrammet ska grundas på en lingen och planera för framtidens behov. Oskarshamns analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan kommun ska skapa förutsättningar för olika boendefor- på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och mer utifrån den enskildes behov såväl i tätorten som i de marknadsförutsättningar. mindre orterna. För att möta efterfrågan bör man upprätta flexibla detaljplaner som ger utrymme för olika boendeformer. Livsstilsboenden

Olika boende- och livsstilskoncept (seniorboende, ung- Livsmiljö domsboende, ekoboende, hästgårdar med mera) har med En attraktiv livsmiljö ska kunna erbjuda tillgång till ser- den tilltagande individualiseringen i samhället fått ett allt vice, kultur, rekreation, friluftsliv och gröna områden i större genomslag på utvecklingen. Det mesta talar för en form av naturområden, skog eller parker. Oskarshamns fortsättning på denna utveckling med målgruppsanpas- kommun har stora kvaliteter med vacker natur, lands- sade boendestrategier. 22 Strandnära boende FÖRSKOLA OCH SKOLA

Oskarshamn har goda förutsättningar med sin kust och I Oskarshamns kommun finns 19 förskolor, samt 3 som skärgård som är relativt oexploaterad. Få personer bor drivs som fristående verksamheter. idag i skärgården vilket försvårar möjligheten att upp- I grundskolorna går cirka 2 950 elever fördelade på tio rätthålla en servicenivå och att hålla kulturmiljöer betade skolor samt grundsärskola och träningsskola. Det finns och bevarade. Dagens strandskyddslagstiftning försvårar en skola som drivs som fristående verksamhet för låg- möjligheten för de som bor i skärgården, för utveckling och mellanstadium. av service, boende och turism, då vi inte har möjlighet Placering att peka ut LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) längs kusten och i skärgården. Översiktsplanen visar på En framtida ökad befolkningsmängd ger ett ökat behov strategiskt viktiga punkter för skärgårdens utvecklings- av förskole- och skolplatser. Genom en tydlig strategi för möjligheter. framtidens bebyggelseutveckling ökar möjligheterna att Läs mer om kust, skärgård och hav på sidan 87 och om förutse behovet av förskolor och skolor. Från planering LIS-områden på sidan 90. till verksamhetsstart i en ny skola ligger en process på flera år. Strategierna och planerna för nybyggnation mås- Strandskyddslagen styr möjligheterna till exploatering te komma in tidigt i den fysiska planeringen. nära vattnet. Ny bebyggelse som föreslås inom strandskyddat område ska uppfylla minst ett av de särskilda Elever, föräldrar och anställda ska kunna ta sig till och skälen som strandskyddslagen anger. från sin förskola eller skola på ett säkert sätt. God till- gänglighet genom bra gång och cykelvägar skapar för- utsättningar för föräldrar att cykla eller gå med sina barn En god bebyggd miljö till förskola och skola. När barnen blir äldre ska de själva kunna ta sig till och från skolan och föräldrar ska känna En god bebyggd miljö är ett av de nationella miljökva- sig trygga med att släppa sina barn på egen hand. Beho- litetsmålen med syftet att städer, tätorter och annan be- vet av att föräldrar skjutsar sina barn med bil till skolan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö minskar således, vilket bidrar positivt till barnens fysiska samt medverka till en god regional och global miljö. hälsa och utveckling såväl som att det bidrar till en bättre För att möjliggöra ett mer konkret arbete för en god be- miljö och säkrare trafikmiljö kring skolorna. byggd miljö beslutade regeringen 2012 om tio precise- Att kunna resa kollektivt ingår också i begreppet god ringar av målet. tillgänglighet. Vare sig resan sker med kommunal skol- Oskarshamns kommun ska genom sin fysiska planering skjuts eller ordinarie linjetrafik ska hållplatslägen place- medverka till att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ras i skolans närhet och utformas med säkra anslutande uppfylls. gångvägar. Vid nyetablering av skolor bör den geografiska place- SE ÄVEN: ringen väljas utifrån närhet där eleverna har möjlighet att gå, cykla eller resa kollektivt. Förskolor och skolor ska • Utvecklingsprogram för kust- och Gemensamt utvecklingsprogram för placeras i centrala och strategiska lägen inom sitt upptag- kust och skärgård i Östergötland ningsområde. Detta för att ge en stor andel elever närhet och Norra Småland 2030. Framtaget i och god tillgänglighet. samarbete med Region Östergötland, Norrköping, Söderköping, Valdemarsviks, Västerviks och Oskarshamns kommun. Antagen 2017.

23 Skolmiljöer besökare får en positiv bild av kommunen. Genom god utformning av offentliga miljöer kan sociala, kulturella, Goda skolmiljöer bidrar till att stimulera lärandet, krea- ekonomiska och ekologiska värden påverkas positivt. tiviteten och den personliga utvecklingen hos eleverna. I miljömålet God bebyggd miljö lyfts utöver hälso- och Det gäller såväl inne- som utomhusmiljöer och hur sko- miljöaspekter de estetiska värdena. En god gestaltad lans närmiljö ser ut. Utomhusmiljön ska uppmuntra till miljö skapar skönhetsupplevelser och trivsel vilket bi- rörelse och aktivitet. Närhet till och inslag av grönska drar till människors välmående och hälsa. I detta ingår är en viktig aspekt, både i utbildningssyfte och för den såväl ny bebyggelse och gestaltning som att bevara och positiva inverkan grönska har på våra sinnen, exempelvis utveckla kulturhistoriskt intressanta byggnader och mil- påverkas koncentrationsförmågan positivt. Grönska ger jöer. Därtill är det viktigt med gröna inslag i stadsmiljön också ett bättre lokalt klimat, till exempel genom att bi- och tillgänglighet till grönområden. dra till svalka varma dagar. Barns utemiljöer bör planeras så att barnen har möjlighet att få en variation av sol och Alla ska kunna ta del av och delta i det offentliga rum- skugga. met. Form och funktion ska samspela för att skapa platser som människor uppskattar och vill vistas på. Delaktighet från elever och lärare är en styrka i arbetet med att skapa attraktiva och kreativa skolmiljöer. Vid Samverkan mellan kommun, fastighetsägare, byggherrar nybyggnation och större förändringar av befintliga skol- och andra aktörer i utformningen av byggnader och of- miljöer är elever och lärare involverade tidigt i proces- fentliga miljöer bör eftersträvas. sen för att kunna vara med och påverka sin studie- och arbetsmiljö. Tillgänglighet, trygghet och delaktighet

Hur vi utformar våra offentliga miljöer är utöver estetis- OFFENTLIGA MILJÖER ka värden en fråga om sociala värden såsom tillgänglig- het, trygghet och delaktighet. Stadens offentliga miljöer En plats attraktivitet är starkt förenat med kvalitén på är medborgarnas vardagsrum och ska kunna fylla olika byggnader och offentliga miljöer. Tilltalande arkitektur funktioner och uppmuntra till spontana aktiviteter och och utformning av det offentliga rummet bidrar till att möten mellan människor. Det handlar om allas lika rätt skapa en attraktiv kommun och en stolthet för platsen att ha tillgång till och kunna använda dessa. Offentliga man bor på. En god gestaltad miljö bidrar även till att platser spelar en viktig roll som demokratiska arenor så- väl som för kulturella evenemang och spontana aktiviteter. God tillgänglighet är en förutsättning för att kunna leva ett aktivt liv och vara delaktig i samhället. Människor har olika behov och förutsättningar vilket vi behöver ta hän- syn till i den fysiska planeringen och när vi gestaltar och utformar våra offentliga miljöer. Kommunen har ett ansvar för tillgängligheten till kommunalt ägda offentliga platser och till kommunalt ägda publika lokaler, samt för tillgängligheten i kommunens egna verksamheter. Kom- munen har tillsyn över platser och lokaler kommunen inte äger. Genom att identifiera och undanröja hinder blir fler män- niskor delaktiga i samhället och den offentliga miljön. Begränsningar kan finnas inom vissa natur- och kultur- 24 miljöer där en tillgänglighetsanpassning inte alltid går att cyklister och lekande barn som är de vi planerar för. utföra på grund av vikten att bevara speciella natur- och Bilar behöver också framkomlighet men inte överallt. I kulturvärden. de mest centrala delarna i våra tätbebyggda miljöer och inne i bostadsområden får bilarna ta sig fram på de gåen- Tillgänglighet i det offentliga rummet handlar även om des villkor, vilket kan ske genom bland annat så kallade den mentala upplevelsen av en plats. Det är viktigt att gångfartsområden. Genom att arbeta med markbelägg- människor ska känna trygghet och våga vistas och röra ning, växtlighet och annan utsmyckning kan vi bidra sig i det offentliga rummet. Trygghet är en upplevd käns- till att få ned hastigheterna och skapa säkra och vackra la som skiljer sig mellan individer. Välanvända och be- gaturum. folkade platser där tillgängligheten är god och miljöerna är estetiskt tilltalande upplevs oftare som trygga. För att skapa trygga miljöer är det också viktigt att se till att plat- SE ÄVEN: serna underhålls och är välvårdade. • Oskarshamns centrum Stadsmiljöprogram, antagen 2011-12-20 Kommunen bör aktivt arbeta med att skapa trygga miljö- er samt att skapa god tillgänglighet till offentliga miljöer • Bostadsförsörjningsprogram och byggnader. • Lagen om bostadsförsörjning (SFS 2000:1383, 2013:866)

• Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Utformning • Bibliotekslagen (2013:801) Miljöer med hög kvalitet ger oss en anledning att vistas • Biblioteksplan för Oskarshamns kommun där och tenderar till att leda till spontana aktiviteter och möten mellan människor. Att använda material av hög kvalitet som håller länge är även en hållbarhets- och re- sursfråga. Gestaltning av offentliga miljöer är en tvärsektoriell frå- ga som berör ett stort antal offentliga och privata aktörer som beställer, planerar, projekterar, uppför och förvaltar offentliga byggnader och miljöer. En bred samverkan mellan gestaltande kompetenser i planering och byggande ökar kvaliteten och mångfalden i vår byggda miljö. Vi ska eftersträva god kvalitet i våra offentliga miljöer och använda oss av kvalitativa och hållbara material. Vid utformning av offentlig miljö bör gestaltningen anpassas till de lokala förutsättningarna.

Gaturum En gångvänlig miljö uppmuntrar till rörelse och skapar trivsel. Sedan 1970-talet har man i flertalet städer och bostadsområden i Sverige planerat för breda vägar med god framkomlighet för bilister. Idag ser vi på utformningen av våra trafikmiljöer på ett annat sätt. Både i städer och bostadsområden är det framförallt gående, 25 Kommunalt huvudmannaskap Fårbo, Figeholm, Misterhult, Påskallavik, Emsfors, Emmekalv, Vånevik och Bockara. Kommunen kan säkerställa tillträde till områden och • Vägar som har enskilt huvudmannaskap kan vid ny platser med stort allmänt intresse genom att avsätta dessa detaljplaneläggning övergå till kommunalt huvud- som allmänna platser i detaljplaner. Huvudmannaskap mannaskap om det inte finns särskilda skäl. avser vem som ansvarar för vägar och andra allmänna platser inom detaljplanerade områden. Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudregeln är att kom- Följande särskilda skäl motiverar ett fortsatt enskilt hu- munen är huvudman för de allmänna platserna, men om vudmannaskap: det finns särskilda skäl kan någon annan vara huvudman, så kallat enskilt huvudmannaskap. Om kommunen inte • Områden som är utpräglade fritidshusområden där ska vara huvudman för allmän plats ska detta anges och majoriteten av bebyggelsen består av fritidshusbe- motiveras i detaljplanen. byggelse. För det enskilda huvudmannaskapet bildas en gemen- • Områden med lantlig karaktär. samhetsanläggning där fastigheter som använder sig av • För att få en enhetlig förvaltning vid ny eller kom- till exempelvis vägen har andelar. Oftast bildas även en pletterande detaljplaneläggning i ett område där det samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsan- sedan tidigare är sed med enskilt huvudmannaskap. läggningen. Vid enskilt huvudmannaskap går det att få • Områden som är natur- och/eller skogsmarker. statligt och kommunalt stöd. Sedan år 2011 är det möj- ligt att ha både kommunalt och enskilt huvudmannaskap inom en och samma detaljplan.

Oskarshamns kommun har enligt sed varit väghållare och ansvarat för parker, lekplatser och andra allmänna platser inom Oskarshamns stad, Kristdala, Fårbo, Figeholm, Misterhult, Påskallavik Emsfors, Emmekalv, Vånevik och Bockara. Beträffande de allmänna vägarna kommer Trafikverket även i fortsättningen att vara huvudman. Huvudmannaskap innebär utöver anläggningskostnader en kontinuerlig kostnad för drift och underhåll. För att kunna upprätthålla en bra standard och därmed en attraktiv boende- och livsmiljö behöver budget för drift och underhåll följa utvecklingen av det kommunala huvud- mannaskapsåtagandet. Nedanstående rekommendationer ska vara vägledande i enskilda detaljplaneärenden och underlätta en lika behandling av områden med jämförbara förutsättningar. • Oskarshamns kommun ska trygga allmänhetens till- gänglighet till områden och platser med stort allmänt intresse genom att säkra dessa som allmänna platser vid detaljplaneläggning.

• Oskarshamns kommun ska vara huvudman för all- männa platser inom Oskarshamns stad, Kristdala, 26 ANPASSA BEBYGGELSEN TILL ETT sker genom höjdsättning. I andra hand kan skydd ske via FÖRÄNDRAT KLIMAT tekniska skydd i form av vallar och barriärer som stäng- er ute vatten eller genom att byggnader utformas för att Exakt hur klimatförändringarna lokalt kommer att på- tåla en översvämning. Om en åtgärd inte kan motiveras i verka vår kommun är svårt att ha fullständig kunskap dagsläget ska det säkerställas och eventuellt mark avsät- om. Kommunen har ett ansvar att informera kommun- tas så att denna blir möjlig att vidta i framtiden. invånarna och förbereda för de konsekvenser ett föränd- rat klimat kan ge. I varje enskilt planeringsprojekt är det Vid sidan om riskerna kring stigande havsnivåer före- viktigt att analysera platsens lämplighet utifrån klimat- ligger en översvämningsproblematik kopplad till ökad förändringarnas effekter för att bygga på ett långsiktigt nederbörd och dagvattensystemets förmåga att hantera hållbart sätt. regnmängderna. Med ett förändrat klimat antas vi drabbas av mer och kraftigare nederbörd vilket leder till ökad översvämningsrisk och belastning på vårt dagvat- Översvämningar tensystem. Här riskerar hela kommunen att drabbas men om nederbörden sammanfaller med höga havsnivåer Utgångspunkten ska vara att bostäder, verksamheter och skulle kuststräckan kunna få det extra problematiskt. viktiga samhällsfunktioner ska placeras där de inte riske- När vi planerar ny bebyggelse är det viktigt att belysa rar att översvämmas. Nya bostäder och verksamheter ska dagvattenproblematiken och avsätta ytor som tar hand generellt klara en risknivå motsvarande en översväm- om dagvattnet. ning som statistiskt sett inträffar en gång på hundra år, beräknat utifrån de nivåer som kommer att gälla i slutet I samband med detaljplaneläggning ska tillgänglighe- av innevarande sekel. Undantag kan göras för mindre ten till och från planområdet säkerställas för att klara en viktiga byggnader, exempelvis uthus carport med mera. havsnivåhöjning. Grundprincipen är att alla byggnader Även befintlig bebyggelse kommer att påverkas av högre och verksamheter ska kunna evakueras via körbara vä- havsnivåer och översvämningar. gar. Komplementbyggnader som inte avser bostadsän- damål såsom uthus och carport kan grundläggas på en Vid detaljplanering i områden som riskerar att översväm- lägre nivå. Byggnation under ovan angivna planerings- mas ska bestämmelser om klimat-anpassningsåtgärder nivåer kan vara möjligt om byggnaden kan säkras ge- anges för att säkra byggnader, vägar och annan infra- nom tekniska skydd. struktur. Utgångspunkten är att skydd till angivna nivåer

Byggnadskontruktion ska klara naturligt översväm- mande vatten upp till 2,7 m i RH 2000

Säkerhetsmarginal; 0,5 m + 2,2 m 100-årsnivå 2100

+ 1,3 m 100-årsnivå 2010 + 0,8 m Medelvattennivå 2100 0,0 m Medelvattennivå 2010

27 Ras och skred Ökat behov av svala platser i bebyggelsen

Riskerna för ras och skred är små i kommunen. Möjligheten till svalka kommer att bli allt viktigare, både Vid planering och exploatering av bebyggelse i områden i bostaden, på innergårdar och i den offentliga miljön, där det vid en första inventering kan förekomma risk för särskilt där känsliga grupper vistas. Ett varmare klimat ras och skred ska en fördjupad analys av markens be- och brist på svala platser kan också leda till en ökad skaffenhet göras utifrån kommunens GIS-underlag. GIS- elanvändning då behovet av kylanläggningar och fläktar underlaget är aktuellt och uppdateras med de senaste blir större. I offentlig miljöer och i boendemiljön är träd uppgifterna från bland annat SGU. och grönska ett bra verktyg både för att ge skugga och för att skapa behagligare mikroklimat.

SE ÄVEN:

• Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö

28 För att underlätta för framtida arbete bör en dagvattenpo- TEKNISK FÖRSÖRJNING licy och en lokal vattenförsörjningsplan utformas. Dess- Oskarshamn kommun har stort fokus på miljön och det utom bör dagvattenfrågorna få en grundlig behandling i gäller i hög grad för planeringen av den tekniska försörj- planprocessen, till exempel ska höjdsättningen i detalj- ningen. Till teknisk försörjning räknas bland annat vatten plan beakta dagvattenavrinningen. Man bör sträva efter och avlopp, energiproduktion och energidistribution, hur att dagvatten infiltreras på plats (lokalt omhändertagande vårt avfall tas om hand och frågor som rör IT och tele- av dagvatten (LOD). Det bör dock inte tillämpas på föro- kommunikationer. renad mark. Kommunen ska verka för att förbättra dagvattenhanteringen vid ombyggnationer av allmän plats- mark samt verka för att privata fastighetsägare tar hand Dagvatten om sitt dagvatten lokalt (inom den egna fastigheten).

Våra byggda miljöer består ofta av en stor andel mycket • Dagvattenanläggningar bör utformas på ett för plat- hårdgjorda ytor samt byggnader och asfalt där dagvattnet sen tilltalande sätt. har svårt att infiltreras i marken. De dagvattensystem med • Kommunen ska verka för att dagvattensystemen ut- ledningar och dagvattenbrunnar som finns har inte alltid formas så att skadeverkningarna vid miljöolyckor kapacitet att ta emot allt regnvatten som skapas och rin- begränsas. ner i många fall helt orenat ut i Östersjön. Grönområden • Utformningen av dagvattenhanteringen bör beaktas och parker är därför oerhört viktiga, men dessa räcker i varje enskilt fall bland annat beroende på kemika- inte alltid till. När vi bygger nytt är det därför viktigt att lieutsläpp. vi samtidigt planerar för hur dagvattnet ska omhändertas. Dagvattenlösningar kan också utformas på sätt som gör • Oskarshamns kommun ska prioritera åtgärder för att det blir ett gestaltningselement och bidra till en för- dagvattenhantering i områden med bland annat hög sköning i våra offentliga miljöer. trafikintensitet, större/tyngre industrier, marinor och småbåtshamnar, hög andel hårdgjorda ytor på en I kommunens VA-plan beskrivs att kommunens dagvat- fastighet och områden med hög dagvattenbelastning tenlösningar ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för på spillvattennätet. hav, sjöar och vattendrag kan uppnås och att dagvattensystemen ska vara utformade så att en så stor del av Vid nyanläggning och förändring av befintliga dag- föroreningarna som möjligt kan avskiljas eller nedbry- vattenanläggningar bör följande prioriteringar gälla: tas under vattnets väg till vattendrag, sjöar eller Öster- 1. Nya bebyggelseområden ska i första hand förses sjön. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). ska begränsas så långt som möjligt och föroreningar 2. Där dagvatten inte kan infiltreras ska öppen dag- ska i första hand tas omhand vid källan. Naturliga sjö- vattenavledning och fördröjning ar och vattendrag ska inte betraktas eller utnyttjas som genomföras. Öppna dagvattenanläggningar används dagvattendiken eller dammar. Dagvattnet ska utnyttjas också om LOD kan innebära risk för förorening av som en resurs i tätorternas stadsbyggande och den na- grundvattnet. turliga vattenbalansen ska inte, så långt det är tekniskt 3. Avledning i dagvattenledning används endast där inga möjligt, påverkas negativt av stadsbyggandet. Dag- alternativ finns. vattensystemen ska vara utformade så att tätorternas byggnader och anläggningar inte skadas av dagvatten. LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) är ett vanligt förekommande begrepp. I översiktsplanen är LOD synonymt med småskaliga dagvattenlösningar. Dessa lösningar kan ha inslag av infiltration/perkolation men det är inget måste. 29 Avfall I den regionala bredbandsstrategin för Kalmar län är det övergripande målet att möjliggöra digital kommunika- Avfallshantering utgör en del av samhällets tekniska för- tion i hela Kalmar län för alla, allt och alltid där bred- sörjningsstruktur. Avfallet betraktas både som en resurs bandsinfrastrukturen motsvarar användarens behov av för material- och energiutvinning och som ett resurspro- digital kommunikation som stödjer digital omställning. blem då materialflödena och avfallshanteringen kan på- I Oskarshamns kommun har den tidigare regionala bred- verka kvaliteten på luft, vatten och mark. Uppkomsten av bandsstrategin varit antagen som sin egen. Under 2020 avfall ska i första hand förebyggas. Är detta inte möjligt kommer Oskarshamns kommun att ta fram en egen bred- ska avfallet förberedas för återanvändning, återvinning, bandsstrategi som inte kommer att omfatta hela den re- materialåtervinning eller användas för energiutvinning. gionala bredbandsstrategin. Kan avfallet inte omhändertas med någon av dessa me- toder ska det deponeras på ett säkert sätt. Renhållnings- ordning för Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) består av Avfallsplan 2015 – 2022 och föreskrifter om avfallshantering för Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR). Renhållningsordningen 2015 – 2022 antogs av SE ÄVEN: Oskarshamns kommun 2015-06-08. • Kommunens va-plan, antagen 2015- 06-08 , under revidering (år 2020) Vid planläggning bör lämplig avfallshantering redovisas. Tillgängligheten till insamlingssystemen ska vara god. • Renhållningsordningen 2015-2022

• Bredbandsstrategi för Kalmar län 2019 - 2025 El och bredband

E.ON och Svenska kraftnät har flera regionnätledningar som har stor betydelse för regionen. Se karta. Styrel kan sammanfattas som den planeringsprocess under vilken statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare. Energimyndigheten ansvarar för styrelplaneringens genomförande. Svenska kraftnät är den myndighet som får besluta om en eventuell frånkoppling. Kommunen ska verka för säker tillgång till el och internetkommunikationer. Nationella strategier har antagits som vägleder och till de delar som omfattar digital infrastruktur har arbetats in en ny regional bredbandsstrategi. Enligt de nationella strategierna är Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi (Näringsdepartementet N2016/08008/D, 2016), För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliserings- strategi, (Näringsdepartementet N2017/03643/D, 2017) och en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (Justitiedepartementet Skr. 2016/17:213, 2017).

30 31 REKREATION

Alla ska ha möjlighet till en rik fritid och en god hälsa. Friluftsområden och kommunala rekreationsanläggningar ska vara av hög kvalitet och ha god tillgänglighet.

Friluftsliv Det är viktigt med tillgång till natur- och friluftsområ- den inom rimliga avstånd. Även om det finns gott om Hur samhället är uppbyggt och strukturerat påverkar vårt tätortsnära natur kommer den inte till nytta om det inte sätt att röra oss. En tät struktur där det är nära mellan mål- finns bra möjligheter att ta sig dit. Anläggningar för punkterna underlättar för att ta cykeln eller gå till fots. I idrott, friluftsliv och andra fritidsaktiviteter ska utformas våra offentliga miljöer och bostadsområden där många med god tillgänglighet och lokaliseras i cykelnära lägen människor vistas behövs utrymme för olika aktiviteter och nära kollektivtrafik. som uppmuntrar till rörelse. Såväl sportanläggningar, För att långsiktigt säkra tillgången på natur för friluftsliv friluftsområden som utrymme för spontana aktiviteter är kan områdesskydd enligt miljöbalken övervägas. viktiga pusselbitar för en aktiv fritid. Tätortsnära frilufts- och grönområden som har stor be- Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, häl- tydelse för friluftslivet kan vid behov säkerställas i de- sa och välbefinnande. Rörelse, lek och motion i vardagen taljplaner. gör att vi mår bättre och blir gladare. Samtidigt som kunskapen ökar om betydelsen av fysisk aktivitet så rör vi Kusten och skärgården i kommunen har stor betydelse oss mindre och sitter mer stilla. för friluftsliv, rekreation och turism. Här finns fritidsbe- byggelse, campingplatser, vandringsleder, badplatser och Friluftsliv och rekreation bidrar med såväl fysisk aktivi- småbåtshamnar. Grönområdena längs kust och skärgård tet som upplevelser och återhämtning och är viktiga för har generellt en stor betydelse för friluftslivet, åtgärder hälsa och välbefinnande. En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära landskapet.

Ostkustleden 32 inom dessa områden bör ske varsamt och med stor hän- I planeringen ska de tre faktorerna tillgång, nåbarhet och syn till befintliga värden. Sammanhängande grönstråk kvalitet på det bostadsnära grönområdet beaktas. med betydelse för friluftslivet bör om möjligt bevaras. Tillgång innebär att det faktiskt finns natur nära. Nåbar- I strandnära lägen bör en utveckling av till exempel be- het är både den faktiska och upplevda tillgängligheten söksverksamheter ske varsamt och med hänsyn till vär- till denna natur. Kvalitet är att grönytans storlek, innehåll defulla natur- och kulturmiljöer. och värden beaktas och anpassas utifrån förhållanden på Tätortsnära grönområden och skogar regleras i vår platsen. skogspolicy. Kommunen ska verka för att alla i samhäl- Oskarshamns kommun ska verka för att säkerställa en let ska ha tillgång till ett bra och varierat friluftsliv. god tillgång till natur- och friluftsområden i framförallt tätortsnära lägen. Närrekreation

Tätortsnära grönområden är viktiga för både män- niskor och för den biologiska mångfalden i och kring tätorterna. Till vardags är det tätortsnära natur- och kulturlandskapet som människor använder för exempelvis naturupplevelser, lek och rekreation. 85 SE ÄVEN: procent av Sveriges befolkning bor i tätorter och cirka 80 procent av friluftslivsutövandet sker inom 10 kilome- • Miljöbalkens hushållningsbestämmelser ter från hemmet. För de flesta i Oskarshamns kommun finns det närmaste grönområdet inom gångavstånd och • Oskarshamns kommuns Skogspolicy ett skyddat naturområde inom cykelavstånd. Grönområden är även viktig för att ge skydd vid värme- böljor och för att absorbera fukt och vatten.

33 MILJÖ & RISK

Genom den kartläggning av mark- och vattenanvändningen som sker genom översiktsplanläggningen, har kommunen en möjlighet att identifiera och förebygga risker på ett tidigt stadium. Kartläggningen utgör ett viktigt planeringsunderlag för att undvika risker och minimera de risker som inte går att undvika.

MILJÖSKYDD landskap, en god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv. En del av miljökvalitetsmålen behandlas nedan, medan Utöver bestämmelserna i miljöbalken, samt flera förord- en del behandlas i andra avsnitt av översiktsplanen. Flera ningar såsom förordningen om miljöfarlig verksamhet behandlas också i den tidigare antagna VA-planen, det te- och hälsoskydd, gäller Oskarshamns kommuns lokala matiska tillägget till översiktsplanen. I Kalmar län finns föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö. ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål 2015- Anläggningar kan vara anmälningspliktiga eller till- 2020, revidering sker under 2020. ståndspliktiga. Det kan även behöva göras en miljökon- sekvensbeskrivning för verksamheten. Seveso-lagstift- ningen gäller för verksamheter med farliga ämnen som Miljökvalitetsnormer innebär en miljöfarlig hantering. Länsstyrelsen, mark- Kommunerna ska i sin planering och planläggning iaktta och miljödomstolen eller regeringen kan vara ansvariga att gällande miljökvalitetsnormer (MKN) följs genom att för tillståndsgivning. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn detaljplaner, områdesbestämmelser och lovgivning inte av miljöfarlig verksamhet. Kommunen behandlar an- medför att en miljökvalitetsnorm överträds. Miljökvali- mälningar och lokal tillsyn. Naturvårdsverket, havs- och tetsnormer (mkn) kan avse den miljömässiga kvaliteten vattenmyndigheten och myndigheten för samhällsskydd i mark, vatten, luft och miljön i övrigt och avser ett visst och beredskap hanterar föreskrifter inom området. geografiskt område. Det kan beröra en sjö eller vattendrag, hela eller en del av kommunen. Miljökvalitetsnor- SE ÄVEN: mer är ett av flera instrument för att uppnå de nationella • Miljöbalken 9 kap miljömålen. Det finns miljökvalitetsnormer inom vat- • Seveso-lagen ten, luft och buller samt fisk- och musselvatten. Miljö- kvalitetsnormerna anger den miljökvalitet exempelvis som ett gränsvärde som är godtagbar utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål och de miljötillstånd Miljökvalitetsmål som eftersträvas. Miljökvalitetsnormer för vatten har I översiktsplanen redovisas hur kommunen ska jobba för behandlats i VA-planen som är ett tematiskt tillägg till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Det övergri- översiktsplanen. Miljökvalitetsnormer för luft gäller en- pande målet för miljöpolitiken är att lämna över ett sam- ligt Naturvårdsverket endast i tätorter med en befolkning hälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är som överstiger 100 000 personer. lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem ut- anför Sveriges gränser, det så kallade generationsmålet. SE ÄVEN: Miljökvalitetsmål relevanta för kommunen är begränsad miljöpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri • Miljöbalken 5 kap miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen över- • Naturvårdsverkets förteckning över gödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av fiskevatten som ska skyddas enligt god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, förordning om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlings-

34 Översvämning, ras, skred och erosion som borde saneras. Flera av objekten på listan är grunda havsvikar där föroreningarna finns i sedimentet som Avseende översvämnings-, ras- och skredrisker, se även havsbottnarna består av. Nötöfjärden vid Påskallavik i avsnittet om klimatförändringar. Oskarshamns kommun är en sådan där utsläpp från pap- Oskarshamns kommun har en lång kust- och skärgårds- persbruket i Emsfors orsakat föroreningarna. På listan linje, det finns flera områden som riskerar att översväm- finns också saneringen av Oskarshamns hamnbassäng, mas om havsnivån höjs med 2,7 m eller mer. Vattendra- länets största saneringsprojekt. Batterifabriken i Oskars- gens svämplaner, det område som är 1,5 m över vatten- hamn med ackumulationsindustri i direkt anslutning till dragets medelvattennivå och som därför anses riskera hamnen är ytterligare ett objekt på listan liksom Kop- att översvämmas vid förhöjda vattennivåer på grund av parverket med bland annat föroreningar av tungmetaller ökad nederbörd är också områden som bör vidare analy- som utgör en risk för miljön på lång sikt. Spridningen seras vid en eventuell exploatering. Områden med risker härifrån till hamnen har beräknats vara liten baserat på för ras, skred och erosion visas i kommunens GIS-under- halter i grundvatten och laktester. Sanering med syftet att lag. GIS-underlaget är aktuellt och uppdateras med de minska spridningen av föroreningar och för att inte för- senaste uppgifterna från bland annat SGU. svåra framtida saneringar planeras. Föroreningarna från Bockara sågverk med doppning, som har hög prioritet på • Kommunen bör verka för att översvämningskarte- listan, har stora spridningsförutsättningar och hög käns- ringar samt risk- och sårbarhetsanalyser för kommu- lighet på grund av närhet till en vattentäkt. nens vattendrag tas fram. Oskarshamns kommun har medverkat i ett länsgemen- • Kommunen bör verka för att en fördjupning av kli- samt projekt för nedlagda deponier inom ramen för Mil- mat- och sårbarhetsanalysen som utreder översväm- jösamverkan Sydost. I projektet har verksamhetsutö- ningsrisker vid åar, betydande samhällsfunktioner, varna uppmanats att riskklassa de nedlagda deponierna dricksvatten-försörjning, miljöfarlig verksamhet och enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenad mark tas fram. förorenade områden. Kommunen har tagit fram en preli- Dricksvattenkvalitet minär prioriteringslista på vilka deponier som ska under- sökas först enligt Naturvårdsverkets metodik. Klassning Ändrade flöden i vattendrag, översvämning av mark, av deponier har skett på en fyrgradig skala. De deponier höjd havsnivå och förändrad grundvattennivå kan på oli- som har klassats som riskklass 1 och 2 kommer att un- ka sätt påverka kvaliteten på det vatten som vi använder dersökas vidare. Inom Oskarshamns kommun finns 18 som dricksvatten. I havsnära lägen ökar risken för salt- nedlagda avfallsdeponier och 7 industrideponier med vatteninträngning i grundvattnet då havsnivåerna stiger. riskklass 2. Kommunen har totalt 100-talet förorenade Hänsyn till och skydd av viktiga dricksvattenresurser blir områden varav ca 45 enligt riskklass 1 eller 2. än viktigare i och med klimatförändringar. Se karta med vattenskyddsområden på sidan 45. Vem som ansvarar för sanering av förorenad mark styrs av miljöbalken (1998:808). Att åtgärder sätts in är en Förorenade områden förutsättning för att pågående spridning upphör och för att Oskarshamns kommun och Kalmar län ska uppfylla Ett förorenat område är mark, grundvatten, ytvatten, se- miljömålet Giftfri miljö som syftar till att vi ska lämna diment eller byggnader där halten av något ämne är så en miljö fri från gifter till våra barn. För detaljplaner som hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller kan beröras av förorenade områden ska en översiktlig för miljön. miljöteknisk markundersökning med provtagning och Uppkomsten av förorenade områden är knuten till indu- analys av föroreningar och omfattning göras. Markun- strialiseringen. Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram dersökningen ska kunna utgöra underlag för en bedöm- en lista på större och prioriterade förorenade områden ning av vilken markanvändning marken är lämplig för 35 och vilka åtgärder till följd av föroreningen som kan Tysta områden behövas vid en exploatering. Finns markundersökningar gjorda sedan tidigare ska de vid detaljplanering komplet- Med tysta områden avses miljöer som inte är utsatta för teras om det behövs. I nya detaljplaner som berör områ- omgivningsbuller, alltså oönskat eller skadligt ljud orsa- den där markförorening har konstaterats ska planbestäm- kat av människors verksamhet. Tysta områden behöver melser angående säkerhetshöjande eller skadeförebyg- inte innebära helt tysta miljöer utan de kan istället vara gande åtgärder införas för att säkerställa att marken är lugna miljöer som kan inverka positivt på människor, lämplig att bebygga. Alternativt kan bestämmelse med djur och växter. På landsbygden kan tysta områden fin- villkor för lovgivning om att en markförorening ska av- nas i skyddade områden, vid odlad mark eller på out- hjälps införas. Eftersom komplexiteten kring nedlagda nyttjad mark. I samhällen kan sådana områden finnas i deponier och föroreningar i mark och vatten är mycket parker eller friluftsområden. stor kan översiktsplanen endast ge generella riktlinjer om För att värna om tysta områden bör de kartläggas och försiktighet i berörda områden. deras kvalitet utvärderas. Kommunen ska verka för att potentiellt förorenade om- Kommunen bör på sikt utreda om bullerkartläggning och råden ska hanteras med försiktighet. åtgärdsprogram ska införas i Oskarshamns kommun. Kommunen ska verka för att potentiellt förorenade om- råden som ligger inom områden med risk för översväm- Radon ning (hundraårsflöden) eller ras- och skredriskområden observeras särskilt och eventuella lämpliga åtgärder för Radon i bostäder kan komma från marken där huset står, sådana områden tas fram. byggmaterial i huset eller hushållets vattenförsörjning. Radonhalten i nya bostäder bör vara under Boverkets Potentiellt förorenade områden som ligger inom områ- gränsvärde på 200 Bq/m3. För befintliga bostäder är det den som har stor betydelse för kommunens nuvarande Folkhälsomyndighetens riktvärde på 200 Bq/m3. Män- och framtida dricksvattenförsörjning observeras särskilt niskor som bor i bostäder med radonhalter över 200 Bq/ och lämpliga eventuella åtgärder för sådana områden tas m³ kan få hälsoproblem och det kan krävas åtgärder för fram. Se karta över förorenade områden 46. att sänka halterna i bostaden. Vid undersökningar klassas marken i högrisk-och normalriskområden. De största de- Buller larna av Oskarshamns kommun utgörs av normalriskom- råden. Grusåsar, Oskarshamns centralort och Götemars- Buller brukar definieras som icke önskvärt ljud. I lagens området är högriskområden. mening innebär det oönskat ljud på nivåer som kan ut- göra en risk för olägenhet för människor. Forskning visar Krav på att nya byggnader ska utföras radonsäkert att buller påverkar människors hälsa och buller är den vid normal- och högriskområden bör ställas vid detalj- miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige. planering. Regler om buller finns i såväl plan- och bygglagen som i miljöbalken och i förordningar. Elektromagnetiska fält Vid planering ska riksdagens riktvärden för buller beak- Vid planering av nya elektriska anläggningar eller t.ex. tas och till största möjliga mån följas. Planbestämmelser bostäder och skolor bör placering och utformning beaktas som reglerar skydd mot bullerstörningar ska införas när så att barn inte exponeras för magnetfält. Strålsäkerhets- det bedöms som nödvändigt. myndighetens mätningar visar att i vanlig boende miljö är magnetfältsnivåer upp till 0,2 µT vanligt förekommande. Eftersom elektromagnetiska fälts påverkan på omgivningen fortfarande inte är fullständigt klarlagd bör placeringar och utformning av exempelvis kraftledningar och 36 basstationer för mobiltelefoni samt byggnader göras uti- ingen efter förslag från kommunstyrelsen. Nämnden ska från miljöbalkens försiktighetsprincip. Nedgrävda kablar kontinuerligt vara i kontakt med kärnkraftverket, Statens är ur många aspekter att föredra framför luftledningar strålsäkerhetsmyndighet (SSM) och länsstyrelsen. exempelvis eftersom det är säkrare, kan frigöra ytor och ofta inte stör landskapsbilden lika mycket i natur- och Samhällsskydd och beredskap kulturmiljöer. Elsäkerhetsföreskrifter med vertikala och horisontella skyddsavstånd från ledningar till byggnader Räddningstjänsten är en del av kommunens organisation och gator med mera inom och utom detaljplanelagt om- och stationen med operativ verksamhet finns i nuläget råde har tagits fram. i Oskarshamn och på kärnkraftverket OKG vid Simpe- Vid planläggning i närheten av luftledningar för stark- varp. Bockara har ett brandvärn med frivilliga som kan ström kan mätningar av den elektromagnetiska strål- rycka ut även i andra delar av kommunen. En ny upp- ningen utföras om människor förväntas bli långvarigt ställningsplats för farligt gods planeras vid den komman- exponerade. Nya bostäder, skolor och förskolor och de kombiterminalen i närheten av Södra infarten. vårdinrättningar ska placeras på behörigt avstånd från I kommunens organisation finns även en avdelning som elanläggningar som ger förhöjda magnetfält om alterna- jobbar med krisberedskap och säkerhet. Krisberedskaps- tiva placeringar finns. Nya kraftledningar och elektriska arbetet innefattar identifiering av risker, sårbarheter och anläggningar ska placeras placeras så att exponeringen kritiska beroenden, utveckling av sårbarhetsreducerande begränsas. åtgärder, krisledning, krishantering och informations- Vid arbete av fördjupningar av översiktsplanen bör kom- spridning. En Risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om munen arbeta vidare med att försöka säkerställa lågstrå- extraordinära händelser fastställdes i april 2019, och den lande zoner. uppdateras en gång per mandatperiod. Säkerhetsarbetet handlar om att invånare, näringsidkare och besökare tryggt ska kunna leva och verka i Oskars- Ultraviolett strålning hamns kommun. Detta arbete bedrivs i samverkan med ett flertal lokala såväl som regionala aktörer. Det finns en säkerställd koppling mellan hudcancer och UV-strålning, samtliga dessa cancerformer har ökat på senare tid. Framtida utvecklingsarbete

Det är därför av stor vikt att utemiljöer, framförallt kring FN:s arbete med hållbarhet har resulterat i Agenda skolor och förskolor, finns områden med både sol och 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Mål nummer 11 skugga. Vid planering av miljöer av allmänt intresse så är hållbara städer och samhällen och ett av de mål som bör det finnas områden med träd och grönska som kan ge sannolikt kommer att påverka kommunernas arbete och skugga, samt även något tak till skydd för solens strålar. planer i framtiden. Städer och samhällen ska vara inklu- derande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Kärntekniska anläggningar

I Oskarshamns kommun finns Oskarshamnsverket som drivs av OKG. Använt kärnbränsle från alla svenska kärn- kraftverk lagras i det centrala mellanlagret Clab. Anlägg- ningen drivs av Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. SE ÄVEN: Allmänheten har enligt lag rätt till möjlighet att få insyn • Styrdokument för krishantering i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet och i varje kärnkraftskommun finns därför en lokal säkerhets- • Krisledningsplan nämnd bestående av kommunpolitiker utsedda av reger- 37 38 39 KULTURMILJÖ

Kulturmiljön är viktig för att vi ska förstå historiska sammanhang och även för att vi ska få en god miljö att leva i. Den avser hela den av människor påverkade miljön.

En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att om- en invigning eller återvigning vid den tiden. Andra upp- fatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller gifter talar om att en Ulvid Birgersson testamenterade större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Kultur- ett resealtare till Döderhults kyrka år 1343. Den gamla miljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll kyrkan revs åren 1770 och 1771. Uppförandet av en ny utan även immateriella företeelser som ortsnamn eller kyrka tycks ha startat omgående och den invigdes 1776. sägner som är knutna till en plats eller område. Kultur- Kolbergakyrkan miljön är en del av vårt kulturarv. Inom besöksnäringen kan våra kulturmiljöer utgöra in- Kolbergakyrkan byggdes år 1967. tressanta upplevelser för besökare och bidra till att fö- retagare inom besöksnäringen kan utvecklas och lyckas Oskarshamns kyrka med affärsutveckling och produktutveckling. Gällande kulturmiljöprogram från 1993 bör revideras En handelsplats anlades troligen redan under medeltiden samt innehållet kompletteras med kulturmiljöprogram på den plats där Oskarshamn idag ligger. Platsen kallades även för Oskarshamns stad. då Döderhultsvik. Under 1700-talets slut och 1800-talets början växte Döderhultsvik. Virkesexporten var orsak till Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården denna folkökning.En stadsplan upprättades som låg fär- ska enligt miljöbalken 3 kap 6 § skyddas mot åtgärder dig år 1845. Då staden Oskarshamn kom till elva år se- som kan påtagligt skada kulturmiljön. nare var det 1845 års stadsplan som låg till grund för sta- Förutom nedanstående utpekade objekt och miljöer krä- dens rutnätsplan. I detta sammanhang är kyrkan, invigd ver all bebyggelse med kulturhistoriska värden varsam- 1876, med sin utformning och placering i stadsparken het vid renovering. viktig som manifestation av den unga staden samtidigt som den också är en viktig miljöskapande del som bidrar KYRKLIGA KULTURMINNEN till stadens karaktär. Kyrkorna representerar viktiga delar av vår kulturhistoria. Därför är de skyddade enligt Kulturmiljölagens 4 Bockara kyrka kap 3§. Lagskyddet gäller främst kyrkor tillkomna innan 1940, men även de som är uppförda därefter kan vara Samhället Bockara ligger utmed väg 23 väster om Os- skyddade enligt särskilt beslut från Riksantikvarieämbe- karshamn. Området ligger mellan den fornlämningstäta tet. kustbygden och Mörlunda och Högsby socknar som har rika lämningar från järnåldern. 1934 uppfördes en klock- stapel och planerna på att bygga ett kapell tog fart. Ka- Döderhults kyrka pellet stod klart 1938. Under slutet av 1900-talet har man övergått till att kalla kapellet för kyrka. På den plats där den nuvarande kyrkan står fanns en tidigare kyrka. Den var rektangulär och byggd av sten. Avbildningar från 1600- och 1700-talen visar att kyrkan Påskallaviks kyrka hade sakristia, vapenhus samt korportal varav sakristian och vapenhuset på 1700-talet var byggda av trä. I kyrkan Påskallavik började växa fram som ett samhälle under finns inventarier från senmedeltiden vilket kan tyda på slutet av 1700-talet. Då grundade medlemmar av familjen Callerström fler olika verksamheter som skeppsvarv, 40 såg, kvarn, pappersbruk och vadmalsstamp. Påskallavik Figeholms kyrka blev med tiden ett litet centrum för handel och sjöfart. Påskallaviks kyrka byggdes 1862-65 på initiativ av och Figeholms kyrka uppfördes ursprungligen som gudstjänst- med hjälp av frikostiga donationer från bröderna Erik lokal åt baptistförsamlingen år 1919. Kyrkan byggdes i och Nils Callerström. Man vet inte vem som ritat kyrkan granit från Misterhult. Efter en schism inom församlingen men en uppgift säger att det ska ha varit en dotter till Nils köpte Svenska Kyrkan kapellet år 1941. I kyrkans försam- Callerström. Kyrkan stod klar 1865 men en egen präst lingslokal förvaras två fotografier från 1929. De visar hur fick församlingen först 1923. kyrkan såg ut på den tiden.År 1963 stod en ny församlings- lokal i två våningar färdig. Den sammanbyggdes med kyrkan. I denna byggnad inreddes samlingssal, kök, toaletter Kristdala kyrka och rum för olika aktiviteter t.ex. rum för kören att öva i. År 1985 genomfördes den ombyggnad och renovering som År 1785 beslutades om att bygga en ny kyrka av sten som idag präglar kyrkan såväl exteriört som interiört. Ritning- skulle ersätta den medeltida träkyrkan. Den första grun- arna gjordes av arkitekt Rolf Berg. den lades 1789. På pingstdagen den 12 maj 1799 invigdes kyrkan högtidligt av biskopen i Linköping, sederme- ra ärkebiskopen Jacob Axel Lindblom.Till nya kyrkans Misterhults kyrka bänkinredning brukades delar av den gamla kyrkans inredning med dekor från den första delen av 1700-talet. Misterhults nya kyrka uppfördes 1777-80 efter ritningar av 1962 genomfördes en renovering och ombyggnad interi- Mikael och Magnus Cosswa (adlade Ankarsvärd), samt av ört .Inredningen fick en ny färgsättning i brungröna kulö- patronaträttsinnehavaren Claes Didrik von Breitholz (ägare rer. Samtidigt byggdes ett vindfång i vapenhuset. Kyrkan till Miserhults gård). Inspiration till kyrkans plan togs från har renoverats exteriört ett flertal gånger. År 1991 byttes kyrkan i Oppeby där von Breitholz hade egendomar. Kyrkan plåttaket ut mot ett koppartak. Året därefter utfördes en uppfördes av sten på det sk ”Kyrkgärdet” öster om Gamla interiör renovering. Kyrkan nyinvigdes av biskop Martin kyrkogården och landsvägen. I princip följdes ritningarna Lönnebo den 6 september 1992, då kyrkan firade 200 år. från 1776. Kalk inhandlades från Öland och från Figehom, tegel togs bl a från Björnö vid Mönsterås och fönsterglas köptes från Kosta. Byggnadsmaterial togs också från den Ishults kapell (Fridhems kapell) gamla kyrkan. Kyrkan invigdes formellt förts 1790 av bi- År 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsfören- skop Johan Axel Lindblom. År 1794 kompletterades kyr- ing på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna och Hjorted. kan med en orgel utförd av Per Schiörlin med fasad ritad av Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgår- Jacob Wulff, Överintendentämbetet. Genom åren har kyr- darna men redan senare samma år byggdes missionshu- kobyggnaden genomgått flera förändringsfaser. I samband set. Byggnadsmaterial skänktes och grovarbetet utfördes med 1974 års renovering konserverades altaruppsats, pre- utan kostnad av folk från de större gårdarna. På somma- dikstol samt flera av kyrkans medeltida inventarier. Bland ren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober de medeltida inventarierna finns bl a ett altarskåp med S:t samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, Olof, ett triumfkrucifix daterat till 1300-talet och en märklig utan kapellet kallades till en början Tuna bönehus. Ut- sk Skrinmadonna, utförd som en öppningsbar skulptur fö- vändigt hade byggnaden samma utseende som idag. In- reställande Maria med Jesusbarnet. Även under 1990-talet vändigt var väggarnas liggande timmer synligt och målat och de första åren av 2000-talet har konserveringsarbeten med vit limfärg. 1924 fick kapellet de nuvarande öppna utförts på kyrkans inventarier. bänkarna och interiören målades om. 1954 renoverades kapellet. Vid renoveringen på 1950-talet tillkom skivbe- klädnaden på väggar och tak samt den nuvarande färg- sättningen, även sakristian och predikstolen fick då sin nuvarande utformning. 41 BYGGNADSMINNEN Stenvillan och Trädgårdsmästarvillan

Genom Kulturmiljölagens 3 kap kan en byggnad, park, Stenvillan och trädgårdsmästarvillan i Vånevik byggdes trädgård eller annan anläggning som har ett mycket högt år 1877 som kombinerat kontors- och bostadshus är äga- kulturhistoriskt värde förklaras för byggnadsminne. ren till stenhuggerifirman i Vånevik, samt som tjänste- Skyddet är det starkaste och mest långtgående skydd som bostad. Stenvillan är uppförd i granit och har exteriört erbjuds i Sverige för kulturhistoriskt värdefull bebyggel- bevarats. se. Skyddet för byggnadsminnen är individuellt utformat vad gäller omfattning och detaljeringsgrad. Länsstyrel- sen för register över byggnadsminnen i respektive län. SE ÄVEN: Hos länsstyrelsen kan man också få reda på hur skyddet • Kulturmiljölagen (1988:950) är utformat för varje byggnadsminne.

Ishults tingshus

Tingshuset låg ursprungligen vid Krokstorp I Misterhults socken och flyttades till Ishult år 1729. Tingsplatsen var i bruk till 1935. Tingshuset fick sitt nuvarande utseende cirka år 1820. En del om- och tillbyggnader gjordes år 1917. Byggnadens interiör är intakt.

Oskarshamns stationshus

Byggnaden är uppförd 1906 i nordisk nyrenässans och ri- tades av Georg A Nilsson. 1874 uppfördes det ursprungliga stationshuset i trä, men efter att Hultsfred uppförde sitt stationshus beslöt man att bygga ett nytt, lika fint. Sedan 2004 är stationshuset ett byggnadsminne. År 2017 genomgick stationshuset en stor renovering.

Fredriksbergs herrgård

Fredriksbergs herrgård, fram till år 1769 Solberga, om- nämndes 1543 som sätesgård för Joen Elofsson, skrivare, adlad 1528. Efter en lång rad med ägarbyten fick god- skomplexet en ny ägare, Statssekreterare Peter Fredrik von Hegartdt. Nuvarande herrgårdsnläggning uppfördes av ryttmästare Peter Christopher Cederbaum vid sitt gif- termål år 1783 med Maria Fredrika Wernberg. Fredriks- berg ger i gårdsanläggning, arkitektur och inredning en mycket belysande bild av det senare 1700-talets herr- gårdsmiljö.

Tingshuset i Ishult 42 $+ Kulturmiljö

!( Byggnadsminnen !( !( $+ !( $+ Kyrkliga kulturminnen Fornvårdsprogram Riksintresse Kulturmiljö (MB 3kap 6§)

Nationellt bev!($+!(a!(randeprogram för odlingslandskapet Regionalt bevarandeprogram för odlingslandskapet

!( $+

$+ $+ !(!( $+ $+!(

!( $+ $+

!(!( $+

$+!( 0 5 10 Km $+ 43 NÄRINGSLIV

Oskarshamns kompetens inom högteknologisk tillverkningsindustri bidrar till en attraktiv arbetsmarknad och hög kompetens inom näringslivet samt genererar skattekraft för att upprätthålla välfärden

NÄRINGSLIV att turista eller göra utflykter i Oskarshamns kommun. Tillgången på måltider, boende, turistinformation och Näringsliv och den offentliga sektorn i Oskarshamns transporter ska också vara god. kommun är attraktiva som arbetsplatser. Det finns en god beredskap vad gäller kompetensförsörjning och platser för nya verksamheter. Den fina natur- och kulturmiljön För att turismen ska kunna vara långsiktigt hållbar är det bidrar också till att på ett positivt sätt göra platsen att- viktigt att hänsyn tas till hushållningsbestämmelserna, raktiv. vars syfte är att värna om de värden som både turismen I framtiden står kommunen inför en utmaning som inne- och friluftslivet är beroende av. bär ett ökat behov av arbetskraft samt en ökad kompe- Inventeringar och förslag till åtgärder görs i arbete med tens. Två områden som kan identifieras är offentlig sek- en fördjupad översiktsplan för kommunens kust och hav. tor (vård, skola, omsorg) samt högteknologisk industri. Hushållningsbestämmelsernas regler kommer vara en Hur näringslivet ska förhålla sig till ett förändrat klimat viktig planeringsförutsättning i det kommande arbetet. kan också bli en uppgift för kommunen att hantera. Det kan till exempel innebära hur vatten ska kunna återan- vändas vid vattenintensiva verksamheter, hur man ska Näringsliv och forskning hantera värmeböljor, dels genom utformningen av bebyggelse men också hur den tekniska försörjningen be- Näringslivet präglas av tillverkningsindustrin och dess höver anpassas. underleverantörer samt tjänsteföretag som på olika sätt är beroende av den starka industrin. I samband med ned- läggningen av två kärnkraftsreaktorer finns infrastruktur Vid planläggning för nya områden för verksamheter och och kompetens inom framförallt energiproduktion och näringsliv bör dessa ligga i anslutning till infrastruktur –distribution att ta tillvara för regional och nationell om- för snabba och hållbara transporter samt kollektivtrafik. ställning mot en mer hållbar energianvändning och för Att samla verksamhetsområden till en del av en stad eller att uppfylla regionens mål om en fossilfri region 2030. samhälle är både resurseffektivt då verksamheterna kan Oskarshamn har genom sin näringslivsstruktur goda dra nytta av den utbyggda infrastrukturen samtidigt som förutsättningar för att främja forskning, utveckling och längre avstånd till exempelvis bostäder kan hållas och innovation, bland annat genom de starka nätverk och störningar såsom buller kan undvikas. Trafiksäkerheten i den samverkan som sker mellan kommunen, akademin samhällen ökar om tunga fordon kan hållas utanför cen- näringslivet och det civila samhället. Samverkan med trum. Om transportsträckorna kan kortas förbättras även flera universitet och högskolor kan här skapa synergief- både den lokala och den globala miljön. fekter. Innovationer både inom forskning och bland en- treprenörer ska uppmuntras. För att stödja utvecklingen och minska sårbarheten i strukturen behöver en ökning Turism och besöksnäring av kunskapsinnehållet i processer, produkter och tjänster Turismstrategi Oskarshamn - vägen till en attraktiv och uppmuntras. konkurrenskraftig besöksdestination 2025 har tagits fram och antogs 2016. Natur- och kulturturismen har stor po- SE ÄVEN: tential. Upplevelseutbudet i Oskarshamns kommun som • Miljöbalkens destination kan ökas för att förädla värdet. Särskilt fokus hushållningsbestämmelser ska läggas på tillgängligheten, det ska vara enkelt för alla 44 högre studier, men framförallt för att Oskarshamns industri fortsatt ska vara konkurrenskraftigt, både på lång och Kompetensförsörjning kort sikt. I Oskarshamn bedrivs certifierade utbildningar Kompetensförsörjning av arbetslivet är av största vikt på Oscarsgymnasiet och på Nova Utbildning, och till- för kommunen för att kunna behålla och utveckla de sammans med företagen utvecklas och stärks de indu- arbetsplatser som finns inom kommunen. För att erbjuda strirelevanta utbildningarna. kompetenförsörjning och utbildning i kommunen finns Nova Utbildning, FoU & Affärsutveckling som erbjuder högskoleprogram och fristående högskolekurser på Arbetsplatser distans från universitet och högskolor. Det erbjuds även I Oskarshamns kommun finns flera företag med mer än olika Yrkeshögskoleutbildningar (YH-program) som 100 anställda, varav Scania (cirka 2.000 anställda), OKG ges ut i egen regi. Nova specialdesignar även utbild- AB (cirka 700 anställda) samt SAFT AB (cirka 500 an- ningar på uppdrag från näringslivet samt erbjuder även ställda) är bland de största.Fördelningen av antalet an- öppna föreläsningar inom varierade ämnesområden. ställda per arbetsplats, år 2017: Alla utbildningsinsatser baseras på arbetslivets behov. Antal anställda Antal företag Antal anställda i procent Teknikcollege är Sveriges samverkansplattform för indu- strins kompetensförsörjning. Konceptet är ett samarbete 0 - 9 3.393 93,68% mellan företag, kommuner och utbildningsanordnare 10 - 50 184 5,08% samt en kvalitetsstämpel på utbildningar. En utbildning 51 – 100 24 0,66% som är certifierad genom Teknikcollege ger studerande 101 – 500 18 0,5% den kunskap som eftersträvas hos företagen. Då blir det 500 - 3 0,08% lättare för de studerande att få jobb eller fortsätta med

Flygfoto OKG, © OKG AB 45 INFRASTRUKTUR

Oskarshamns kommun strävar efter att stödja och utveckla hållbara, miljövänliga, säkra och pålitliga transporter, såväl lokalt som nationellt och internationellt. I Oskarshamns kommun finns flera möjligheter att som invånare transportera sig, infrastrukturen ska möjligöra en mix av trafikslag där även gång- och cykeltrafikanter ska ges god och säker framkomlighet.

Hållbara transporter Gång- och cykeltrafik

Vare sig det handlar om person-, godstransporter eller För kortare persontransporter är gång och cykel ofta digitala kommunikationer ska infrastrukturen inom och det bästa alternativet. Ett bra gång- och cykelvägnät ger till och från kommunen vara anpassad efter de behov goda förutsättningar till att man låter bilen stå hemma. som finns samt ge förutsättningar till utveckling. Kom- Det ger också goda förutsättningar för människor som munikationerna blir allt viktigare i dagens samhälle. Idag färdas med rullstol, permobil med mera. Ett samhälle handlar kommunikationer om mer än bara vägar och som har en hög cykelanvändning är ett samhälle med järnvägar. Det handlar till exempel om möjligheten att mer tillgänglig plats, mindre luftkvalitetsproblem och ha bra fungerande datanät, vilket ger möjlighet för dis- mindre buller. Det är också ett samhälle med möjlighet tansarbete och resfria möten. till en god hälsa och en god tillgänglighet. Att kunna kombinera olika transportslag och på det vi- För att cykeln verkligen ska vara ett transportslag att set kunna använda det bästa alternativet är därför efter- räkna med krävs det att cykeln är konkurrenskraftig gen- strävansvärt för att uppnå ett så effektivt transportsystem temot andra trafikslag. En riktigt hög andel cykelresor får som möjligt. Hela resan, från dörr till dörr, måste beaktas vi först när cykeln är det enklaste och snabbaste färdsät- i planeringen av vår transportinfrastruktur och där bytes- tet. Korta och snabba cykelvägar är den viktigaste fak- punkter såsom resecentra, hamnar och kombiterminaler torn för att få fler att cykla. En tät och funktionsblandad blir en allt viktigare del i ett hållbart transportsystem. stad ger möjlighet till korta avstånd mellan olika mål. Utvecklingen av el och biogas som drivmedel har tagit I takt med en ökad användning av elcyklar uppstår nya fart under de senaste åren. Många fordonstillverkare med planeringsförutsättningar för cykeltrafiken. Elcyklar mera forskar på förarlösa fordon. medför nya krav på utformning av infrastrukturen så- Allt fler vardagsärenden sker numera digitalt och behovet som ökat behov av dubbelfiliga och raka cykelvägar till kommer knappast att minska i framtiden. Idag finns även följd av större hastighetsspridning mellan olika typer av teknik som möjliggör virtuella möten och således mins- cyklister, bättre säkerhet och väderskydd vid parkering kar behovet av att resa. Kapaciteten i fiber-/bredbandsnä- samt ökad kapacitet i såväl parkering som cykelvägar. tet måste klara av ett ökat teknikanvändande för att inte En ökad andel elcyklar gör att det blir intressant för fler hämma utvecklingen och användandet av nya tekniker. personer att cykelpendla även på längre avstånd som till exempel mellan olika samhällen. Gång- och cykeltrafik ska prioriteras där det bedöms möjligt och nödvändigt, till exempel i anslutning till skolor.

Oskarshamns järnvägsstation 46 Kollektivtrafik Vid aktualisering av Fördjupningen av översiktsplanen för Oskarshamns stad bör kollektivtrafiken ses över. Oskarshamns kommun arbetar för att stärka underlaget för kollektivtrafiken genom att utveckla kommunen i lä- gen utmed kollektivtrafikstråken. För en positiv utveck- Pendling ling av kommunen och regionen behövs gemensamma mål och synsätt för kollektivtrafiken mellan kommun Antal inpendlare till Oskarshamns kommun var 2017 och Region Kalmar län/operatören. 3.637 och utpendlare 1.472. Kollektivtrafiken utgör vid sidan om gång- och cykelvä- Skärgårdstrafik gar stommen för ett miljövänligt resande. En strävan finns att bättre kunna erbjuda vår fina skärgård Kollektivtrafik kan bestå av flera olika transportslag där för besöksnäring och även för att utveckla de ”blå” nä- de vanligaste är buss, tåg, båt och flyg. ringarna och för åretruntboende. Med dessa mål så kommer skärgårdstrafiken att spela en betydande roll. I sam- För Oskarshamns kommun är buss det huvudsakliga al- arbete med flera aktörer, bland annat inom Gemensamt ternativet för ett kollektivt resande. Kalmar Öland Air- utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland port är den primära flygplatsen för Oskarshamns kom- och Norra Småland 2030, kommer skärgårdstrafik samt mun. För ett större utbud av flyglinjer finns Köpenhamn tillhörande målpunkter att utvecklas. Kastrup flygplats vilken nås på cirka fem timmar. För en fungerande och attraktiv kollektivtrafik måste hela resan ingå i planeringen. Inget enskilt transportslag fungerar från dörr till dörr utan möjligheten att kunna kombinera olika transportmedel är ett måste. Vid strategiska bytespunkter ska det vara enkelt att byta mellan transportslag och det ska finnas möjlighet till parkering för både cykel och bil. Bussarnas framkomlighet är avgörande för restider och kollektivtrafikens konkurrenskraft. I samband med en fortsatt bebyggelseutveckling och planering av nya skolor, förskolor, vårdinrättningar och andra offentliga platser är det viktigt att det säkras på- och avstigningsytor för skolfordon, färdtjänst- och sjukrese- fordon. Vid framtida utveckling bör man se över bytespunkter för kollektivtrafiken samt säkra den vid förbifarter. Man bör också se över behovet av pendlarparkering för bil och cykel vid större vägar samt behovet av nya busslinjer, hållplatser och kopplingar med gång- och cykelvägar. På landsbygden kan så kallad anropstrafik vara ett alternativ för att kunna utnyttja kollektivtrafik på ett hållbart sätt. Superbussar kan kopplas med stadsbussar och stadsbuss- linjer utvecklas i riktningarna norr-söder respektive öst- väst.

47 Farligt gods Vägar

I Oskarshamns kommun finns inga lokala trafikföreskrif- Vägnätet är kommunens viktigaste infrastruktur för att ter gällande transporter av farligt gods. Det finns av läns- kunna nå olika platser i kommunen. E22 och riksväg styrelsen/trafikverket utpekade transportleder för farligt 37/47 är de stora vägarna vilka kompletteras med länsvä- gods, riksväg 37/47, E22 samt Åsavägen från södra gar och lokala vägar och gator. infarten vid E22 och vidare på Verkstadsgatan vid Got- Kapaciteten i vägnätet är generellt sett god i kommunen landsterminalen i hamnen. men förbättringar behövs för att öka säkerheten och öka När det planerade logistikcentret väster om E22:ans söd- framkomligheten. Oskarshamns kommun och sträckan ra infart är i drift är det möjligt att även hantering av norr om Oskarshamn på E22:an tillhör de mest vilto- farligt gods kan komma ifråga där. lycksdrabbade i landet. För att få en säkrare trafiksituation behöver det kompletteras med viltstängsel utefter Järnvägen mellan Berga och Oskarshamn utgör en trans- hela sträckan av E22 samt riksväg 37/47. portled för farligt gods, dock har det sedan 2013 enligt Trafikverket inte transporterats farligt gods på den E22 har inom en snar framtid 2+1-standard i hela kom- järnväg som kommer in till Oskarshamn och som sedan munen. Ytterligare förbättringar behövs i korsnings- går vidare ut mot norra hamnen. Det är ändå lämpligt punkter för bättre trafiksäkerhet, särskilt trafikplatserna att hålla ett skyddsavstånd på 30 meter från järnvägen, i Oskarshamns stad behöver förbättras. En åtgärdsvalstu- räknat från spårmitt närmaste spår, dels för att ge plats die har genomförts med Trafikverket och Region Kalmar till räddningsinsatser men även ge möjlighet för en viss där lämpliga åtgärder för trafikplatserna tagits fram. utveckling av järnvägsanläggningen. Den största investeringen i vägnätet är en ny dragning Vid framtagande av detaljplaner ska riskerna beaktas av riksväg 37/47 från Svalliden till Oskarshamns stads inom 150 meter från väg och järnväg där det transporte- södra trafikplats. En ny väg skulle förbättra tillgänglig- ras farligt gods. heten till stadens verksamhetsområden och medföra en mer direkt trafikföring för trafik till och från Gotlands- terminalen. Samtidigt fås en bättre trafiksituation vid den mellersta infarten.

SE ÄVEN:

• Väglag (19/1:948)

48 Järnväg att verka och utvecklas. Hamnen är en så kallad TEN-T- hamn, den ingår i det transeuropeiska transportnätverket. Oskarshamns kommun har idag järnvägsförbindelse med Etablerandet av ett östvästligt transportstråk från Göte- Berga och därifrån möjligheter för vidare transport till borg via Jönköping, Oskarshamn till Baltikum och vi- Linköping, Kalmar och Nässjö. Potential finns till att dare mot Ryssland och Kina skulle sätta hamnen i ett nytt utöka mängden tågtransporter av gods då större delen perspektiv och ge den utökad nationell och internationell av transporterna till och från Oskarshamn idag går med betydelse. Hamnen har goda utvecklingsmöjligheter i lastbil. Bättre omlastningsmöjligheter behövs för att ef- färdiga detaljplaner och ytterligare utvecklingsområden fektivisera bytet mellan väg och järnväg. Förslag finns finns utpekade i riksintressebeskrivningen. på att etablera ett logistikcenter vid den södra infarten till Oskarshamn, ett strategiskt läge i anslutning stadens stora verksamhetsområde. Flygplats Den befintliga järnvägssträckan mellan Linköping och Kalmar, där Berga är knutpunkten för järnvägen vidare Närmaste flygplats med reguljär trafik är numera Kalmar till Oskarshamn, är av stor vikt att den utvecklas. Likaså Öland Airport, cirka 7 mil söder om Oskarshamn. att järnvägsförbindelsen mellan Hultsfred och Nässjö får Kalmar Öland Airport är regionens huvudflygplats och blir en aktiv sträcka för tågtransporter. ska prioriteras för internationella flygförbindelser. En förbättrad tillgänglighet med buss till flygplatsen bör eftersträvas för att stärka flygplatsen och möjliggöra en Hamnar kombination av transportslag. Oskarshamns hamn är Smålands största godshamn. Häri- från går reguljär färjetrafik till Gotland och sommartrafik till Öland. Hamnen är en viktig del av Oskarshamns och regionens transportinfrastruktur och ska ges utrymme

Oskarshamns hamn 49 NATUR & LANDSKAP

Oskarshamns kommun har en samansättning av olika natur- och landskapstyper. Småbrutna landskap med sjöar och odlingsbygd, röda torp omgivna av karg, stenig skogsmark. Skogsbygd, mellanbygd och skärgård. Oskarshamns kommun är en utpräglad skogskommun där skogsmark står för cirka 80% och åker- och betesmark cirka 5%. Skärgården präglas av sin urbergsskärgård.

Geologi erosionen, vattenrening och behandling av avfall, sjuk- domar och skadedjur, pollinering och begränsning och Smålandsgraniten är ca 1800 miljoner år gammal och lindrande av extrema väderhändelser som till exempel dominerar berggrunden i Oskarshamn. I söder går öst- översvämningar. Stödjande ekosystemtjänster är de eko- västliga stråk i kommunens mellandel. I norr och på systemtjänster som är nödvändiga för att alla andra eko- Blå Jungfrun finns några väsentligt yngre granitmassiv. systemtjänster ska vara möjliga, här ingår fotosyntesen, I den sydöstligare delen av kommunen på öarna Runnö näringsämnenas kretslopp och jordmånsbildning. Eko- och Furö täcks urberget av ca 545 miljoner år gammal systemtjänster har ett stort samhällsekonomiskt värde. kambrisk sandsten. Ca 450 miljoner år gamla sedimen- tära bergarter utgör bottenbildningar i den centrala delen av sjön Hummeln. Morän som bildades vid den senaste Opåverkade områden landisens avsmältning är den dominerande jordarten i Opåverkade områden finns på ett flertal platser i kommu- kommunen. Ett par större rullstensåsar löper tvärs ge- nen. Kartan på sida 63 visar stora opåverkade områden nom kommunen med i huvudsak sydost-nordvästlig rikt- som bedömts utifrån ett underlagsmaterial, framtaget av ning. Dessa åsar som kallas Påskallaviks-Kristdalaåsen Länsstyrelsen i Kalmar län. och Fårbo-Tunaåsen bildar mäktiga sandavlagringar vid Björnhult och Fårbo. Även vid Bockara finns en större De kriterier som använts vid utpekandet av opåverkade sandavlagring. Den nordöstra delen räknas till ostkus- områden i Oskarshamns kommun är förekomst och av- tens berg- och lerområden där kalt berg med ett tunt jord- stånd till: täcke dominerar. Lera förekommer i terrängens sänkor. • tätorter och annan koncentrerad bebyggelse Den senaste landisen avsmälte från Oskarshamn för ca • vägar (med utgångspunkt från trafikbelastning) 14 000 år sedan. Då var nästan hela kommunen täckt av • järnvägar vatten och endast några områden i väster låg över högsta • kraftledningar kustlinjen. • farleder • flygplatser Ekosystemtjänster • bergtäkter • anläggningar och industrier Ekosystemtjänster definieras som de produkter och de tjänster från naturens ekosystem som bidrar till män- Syftet med att peka ut opåverkade områden är att kunna niskans välbefinnande. Vanligtvis brukar ekosystem- ta hänsyn till dessa i så stor utsträckning som möjligt med tjänsterna delas in i försörjande, reglerande, kulturella tanke på den biologiska mångfalden och användningen och stödjande ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan av områdena bland annat för rekreation. Exploatering försörja samhällen med mat, dricksvatten, mediciner och som påtagligt påverkar mark- och vattenområden bör så naturresurser. Kulturella ekosystemtjänster är förmåner långt det är möjligt ske på redan ianspråktagen mark. som inte är materiella såsom hälsa, rekreation och natur- De utpekade opåverkade områden som gränsar till an- turism, estetiska värden och även andliga och religiösa dra kommuner, kan utgöra större områden när ytor som värden. De reglerande ekosystemtjänsterna ger förmåner sträcker sig på båda sidorna om kommungränserna in- genom ekosystemens processer. Processer i ekosyste- räknas. men reglerar luftkvaliteten, klimatet, vattnets kretslopp, 50 Stora opåverkade områden ska skyddas mot exploate- Naturvårdsprogram ringsåtgärder som påtagligt påverkar områdenas karak- tär. Vid en eventuell exploatering skall skyddet vägas I länsstyrelsens naturvårdsprogram från 1997, Natur i mot samhällsintresset. Östra Småland, beskrivs värdefulla naturmiljöer indelade i tre olika klasser. Alla riksintresseområden i kommunen, Oskarshamns kommun ska verka för att analysera de ut- utom Skurö (N98), är redovisade som klass I-områden pekade opåverkade områdena och dess karaktär, utforma (högsta klassen) i länsstyrelsens naturvårdsprogram. en strategi för det fortsatta bevarandet. En prioritering av områdena bör göras. Vid urvalet bör tysta områden och områden med sammanfallande utpekade skyddsvärden Grön infrastruktur prioriteras. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet Områden särskilt känsliga från ekologisk med handlingsplanerna är att identifiera landskapets bio- synpunkt toper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som till-

Länsstyrelsen har tagit fram ett koncept där det pekas ut sammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som ut- följande grupper av områden som särskilt känsliga: gör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster.

• Naturtyper av särskild betydelse. • Områden med särskilda artförekomster. Våtmarker • Särskilt viktiga kvaliteter och funktioner i naturmiljön. Skyddet av våtmarker av olika slag är en viktig del av dagens naturvårdsarbete. Sjösänkningar och utdikningar har under lång tid minskat antalet våtmarker. En del av dessa områden sammanfaller med utpekad vär- Landets våtmarker är inventerade och en nationell myr- defull natur i länsstyrelsens naturvårdsprogram och med skyddsplan finns för att landets mest värdefulla myrar ska riksintressen för naturvården och skyddad natur som ex- få ett långsiktigt skydd. Riksintresseområdena Emåns empelvis naturreservat och Natura 2000-områden. vattensystem och Ösjökärr finns med i myrskyddsplanen. Områden som är särskilt känsliga från ekologisk syn- De våtmarker som är betydelsefulla på en internationell punkt ska skyddas mot åtgärder som kan skada natur- nivå är skyddade enligt Ramsarkonventionen. Nedre de- miljön och beaktas vid lovhantering såsom bygglov mm. larna av Emån med angränsande våtmarker är skyddade enligt Ramsarkonventionen. Naturvärden Skog Oskarshamns kommun har på grund av sitt läge tillgång till en omväxlande natur, med både lummig skärgård och Skogsstyrelsen har pekat ut särskilt värdefull natur i kala klipphällar, ålderdomliga odlingslandskap och stora skogsområden. Det är biotopskyddsområden, nyckelbio- skogsområden. Flera omfattande vattensystem genom- toper och sumpskogsobjekt. Värdefull skogsmiljö finns korsar kommunen på sin väg till Östersjön. Hummeln inom flera områden i kommun. För kommunens eget och Götemaren är kommunens största sjöar. skogsinnehav finns en certifierad skogsbruksplan, en så kallad ”Grön skogsbruksplan” sedan hösten 2011. Kom- munen är dubbelcertifierad enligt FSC (Forest Steward- ship Council) och PEFC (Programme for the Endorse- ment of Forest Certification schemes). 51 Sjöar, vatten. åar och bäckar skillnaden 83 m. Flera mindre fallsträckor finns speciellt utmed den nedre halvan av ån. Vattensystemet är i stort Oskarshamns kommuns inland är genomkorsat av flera sett opåverkat av regleringar, utsläpp och utgör ett viktigt stora vattendrag och sjösystem. Ett tematiskt tillägg som lek- och uppväxtområde för havsöring. I vattensystemet samordnas med kommunens VA-plan och ett eventuellt förekommer tjockskalig målarmussla, stensimpa och ut- tematiskt tillägg för Kust, skärgård och hav bör tas fram ter och mal i Försjön. Målsjön och Näjernsjöarna är art- för att belysa vikten av vatten idag och i framtiden. rika fågelsjöar av slättsjökaraktär. Utmed vattendragen finns flera värdefulla våtmarker.

Emån Värdefulla ämnen och material Vissa utpekade områden i Sverige har enligt miljöbalken särskilda hushållningsbestämmelser. I Emåns vattenom- SGU pekar ut områden med värdefulla ämnen och mate- råde får inga ytterligare vattenregleringar göras eller vat- rial. På deras lista från februari 2014 finns tre utpekade tenkraftverk byggas. områden i kommunen. Alla tre områden består av granit Emåns vattenområde är enligt länsstyrelsen i Kalmars för byggnads- och monumentsten. definition förutom Emåns huvudfåra samtliga källflöden Följande områden är utpekade: och biflöden i de delar de har vattenföring året om. • Flivik Vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig mil- • Hökhult jöpåverkan är inte berörd av bestämmelserna. • Götebo Emåns avrinningsområde sträcker sig även in i Krono- I bergtäkten i Flivik finns ett fornlämningsområ- bergs och Jönköpings län. de och i bergtäkten i Götebo finns en fornlämning. De båda riksintresseområdena i Flivik och Hök- Emåns vattendrag ska skyddas mot åtgärder som påtag- hult sammanfaller med miljöbalkens hushållnings- ligt skadar vattendragets natur- och kulturvärden. Emån bestämmelser. Områden som innehåller fyndighe- är även av riksintresse för naturvården och friluftslivet ter av ämnen eller material ska skyddas mot åtgär- inom kommunens avgränsning. der som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Oskarshamns kommun ska verka för att vandrande fisk ska kunna vandra längs hela Emåns huvudfåra. Oskarshamns kommun ska även verka för att minska mängden gödande ämnen till Emån genom miljöanpassat skogs- och jordbruk, samt godkända avloppslösningar.

Virån

I Oskarshamn kommun bildades år 2012 Viråns och Os- karshamnsbygdens vattenråd för lokal samverkan. Verk- samhetsområde är Viråns avrinningsområde samt flera- mindre avrinningsområden utmed kusten runt och söder om Oskarshamn. Viråns vattensystem är ett relativt opåverkat vattensystem som har sina källflöden i Hultsfreds kommun. Det utgörs av ett växelspel mellan sjöar och åar. Från utloppet Stenbrott Flivik av sjön Ver till mynningen i Östersjön vid Virbo är höjd- 52 Stora opåverkade områden ¯

Totebo

Hjorted

Blankaholm

Tuna

Flivik

Adriansnäs Mörtfors

Misterhult

Kristdala

Fårbo Figeholm

Bockara Oskarshamn

Stångehamn Berga

Vånevik Högsby Påskallavik Finsjö Emsfors

Fliseryd

Ruda

0 5 10 Km 53 $+ $+ *#$+ $+ $+ $+ Naturvård $+ $+ *# *# *# $+ ¯ *# $+ (! $+ *# $+ Naturminnen *#*# $+ *# $+ Naturvårdsavtal *# Totebo *# Biotopskydd *# $+ $+ Naturreservat Hjorted *#

$+ Natura2000 Blankaholm$+ $+$+ Nationalpark Tuna $+ Riksintresse Naturvård*# (MB 3kap 6§) Riksintresse Friluftsliv (MB 3kap 6§) $+ $+ $+ Flivik Riksintresse Turism & friluftsliv (MB 4kap 2§) Adriansnäs*# # *# * Mörtfors $+$+ $+ *#*# $+ $+

*# *# *# Misterhult $+ $+ $+ $+$+ $+ $+ *# *# $+ *# *# $+ *# *#*# Kristdala $+ $+ $+ *# Fårbo Figeholm *# $+ *# *#*#*#

*# *# *# $+ *# *# *#

$+ Bockara Oskarshamn

Stångehamn *# Berga

*# $+

Vånevik Högsby *# $+$+ Påskallavik Finsjö Emsfors *#*# *# $+ Fliseryd Ruda

0 5 10 Km

54 RIKSINTRESSEN & NATURA 2000

Riksintresse är geografiska områden som har pekats ut därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områdena kan vara av riksintresse både för bevarande och för exploatering. I detta avsnitt beskrivs hur kommunen förhåller sig till riksintressena och hur de ska bevaras.

Natura 2000-områden - Målet med Art- och habitatdirektivet är att främja att den biologiska mång- falden bibehålls, genom bevarande och förbättring av naturmiljön. För att nå det målet ska alla EU-länder utse särskilda områden, Natura 2000-områden, som tillsammans ska bilda ett ekologiskt sammanhängande nätverk. Dessa områden innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. FRILUFTSLIV utsättningar för friluftsakriviteter. Området präglas av orördhet, tilltalande landskapsbild och särprägel. Där En mycket stor del av kommunens riksintressen för fri- finns områden med sällsynta växter och djur. luftsliv bygger på möjligheten att vistas vid vatten. Att värna om den möjligheten är av mycket stor vikt. Frilufts- Området har också en tålighet mot slitage i de delar som livets intressen sammanfaller till stor del med naturvår- förväntas bli intensivt utnyttjade. dens intressen eftersom många typer av värdefull natur ger fina naturupplevelser och passar bra som utflyktsmål Emåns nedre lopp för exempelvis natur- och kulturstudier, vandring, bad, Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag. Längs fritidsfiske, skridskofärder och kanotning. Även övrig Emåns sträckning finns bland annat ett variationsrikt od- värdefull och skyddad natur är ofta mer eller mindre av lingslandskap och värdefulla kärr- och madmarksområ- betydelse för friluftslivet på ett eller annat sätt. Genom den. Ån hyser ett 25-tal fiskarter, bland annat öring och Oskarshamns inland går vandringsleden Ostkustleden. lax, som gör den attraktiv för fritidsfiske. I dess nedre Leden är ungefär 16 mil lång och uppdelad i 8 etapper. lopp finns en av världens mest storvuxna havsörings- Det finns även ett flertal mindre vandringsleder, texi stam. Emåns kvillsystem, att vattendraget delar upp sig i Bråbygden, vid Stensjö By med flera. Utöver dessa na- flera parallella fåror runt sedimentbankar, gör den till ett turområden är den tätortsnära naturen viktig för trivseln, tilltalande kanotvatten. hälsan, lek, undervisning och den vardagliga rekreatio- nen. Tillgängligheten är god med närhet till flera mindre tätor- ter och kan nås med både bil och cykel samt delvis med Flertalet områden behöver inventeras ytterligare för att allmänna transportmedel. man bättre ska kunna redovisa de mest väsentliga delarna som underlag för skydd. Stora Ramm- Marströmmen Området karakteriseras av ett korsande sprickdalssystem Norra Smålands skärgård med cirka 10 långsträckta sjöar av varierande storlek. Sjöarna sammanbinds av Marströmmen. Fiskfaunan är Skärgården i Västerviks och Oskarshamns kommuner rik. Området utgör reproduktionsområde för havsvand- kännetecknas av grupper av öar och halvöar, som av- rande öring och sik. Vandringsleder och strövstigar gör gränsas av mer eller mindre djupa, långsträckta vikar, området lättillgängligt. sund och fjärdar. Skärgården är rik på hällformer. Yt- terskärgården är finskuren med kalspolade kobbar, skär och holmar. Innerskärgården utgörs av skogsbevuxna, Blå Jungfrun delvis odlade öar och halvöar. Blå Jungfrun är belägen mitt i Kalmarsund mellan fast- Området har särskilt goda förutsättningar för berikande landet och Öland. Ön består av en uppstickande granit- upplevelser i natur- och kulturmiljöer samt goda för- kupol. Ön har under istiden den utsatts för erosion, vil- 55 ket gett dess karaktär av rundhäll. På grund av ett tunt jordlager är vegetationen sparsam. Utmed öns södra sida Så kallade tomtningar har tillkommit från medeltid till finns dock en tät lövskog med ek, lind, lönn och asp. En och med 1700-tal. Tomtningar består av stenvallar som markerad stig finns runt ön. Blå Jungfrun är även natio- omgärdar stenröjda ytor med enklare byggnader och nalpark och Natura-2000 område. återfinns endast i kustmiljöer där fiske har bedrivits. På ön fanns i mitten av 1500-talet två gårdar benämnda KULTURMILJÖ Norrgården och Sörgården med en bytomt emellan. De följande århundraden gjordes hemmansklyvningar vilket Oskarshamns kommun ska verka för att bevara kultur- ledde till att bytomten blev för liten för de boende. Norr- miljöer som är av riksintresse genom att ta hänsyn till gården flyttades därför norrut och Sörgården söderut så riksintressets syften vid planläggning eller bygglovsgi- att bytomten med hamn blev större. Gårdarna har inte vande. Nedan beskrivs de områden som omfattas av riks- skiftats utan en sämjedelning mellan gårdarna där varje intresse för kulturmiljö. gård på ön brukade en lott men marken ägdes gemensamt av byn och bystämman hade beslutsrätt tillämpades. De Ishult båda ursprungliga gårdarna hade var sin kvarn och Sör- gårdens finns fortfarande kvar som en av få bevarade ”Kommunikationsmiljö på rullstensås med en väl sam- holkkvarnar. I båda byarna finns gårdar med byggna- manhållen tingshusmiljö från tidigt 1800-tal.” der grupperade efter deras funktion. Eftersom de flesta Tunaåsen har utgjort en naturlig höjd att färdas och bo- boningshusen i de båda byarna är ny- eller ombyggda sätta sig på. Då urbergslandskapet längs kusten var mer under 1900-talets första hälft är byggnadsstilen den som svårtillgänglig har vägen (Strandvägen/Tunavägen) från gällde då med bostäder med snickarglada verandor och Döderhultsvik (Oskarshamn) mot Västervik och Vim- brutna tak eller villor i funkisstil. I vattenbrynet längs merby följt denna sträckning. Tinget i Tuna härad flyt- med stranden ligger sjöbodar med utkragningar över ena tades från Krokstorp till Ishult 1729 eftersom det i Ishult gaveln som ibland kan vara lika stora som bodrummet. fanns ett gästgiveri längs landsvägen. Det nuvarande Furö utseendet på Tingshuset i Ishult skapades troligtvis kring 1820 efter att tingsstugan brunnit. Delar av den gamla ”Skärgårdsmiljö med tydliga spår efter säsongsfiske, sjö- tingsstugan klarade sig från branden och återfinns troli- fart och stenbrytning från järnålder till 1900-tal.” gen i delar av tingshuset. 1915 gjordes en ombyggnation av tingshuset, vilken innebar att tingssalen gjordes stör- Ön har en flack profil eftersom den består av kvartsrik re. Tinget flyttade till Vimmerby 1935 och tingshusets sandsten överlagrad med morän och har troligtvis inte interiör har därefter bevarats intakt med tingssal, arkiv, blivit beboelig förrän landhöjningen gjort att den stigit domarrum, länskammare, rum för tingssökande och av- tillräckligt för det på järnåldern. De fornlämningar som träde, tingshuset är också byggnadsminne. Miljön runt finns på ön i form av rösen och stensättningar är därför tingshuset är komplett med byggnader som traditionellt antagligen därifrån. brukade höra till en tingsplats. På Furö finns tomtningar från tidig medeltid fram till Runnö 1600-talet bestående av enkla byggnader som används både som bostadshus och fähus. Tomtningarna återfinns ”Oskiftad skärgårdsmiljö präglad av sämjedelning och framför allt nära naturliga hamnar vid den gamla strand- ett tydligt samband med lämningar från äldre bosättning- linjen. I anslutning till dessa finns även en del båtlän- ar och senare århundradens bebyggelse.” ningar, små utgrävda båtplatser. Furö förmodas därför ha varit en plats där säsongsfisket varit av stor betydelse. En

56 ledfyr med tillhörande tjänstebostad uppfördes på Furö Bygderna nära kusten i Misterhults socken är en av de 1870. Fyren släcktes 1921 då en helautomatisk fyr tän- mest fornlämningstäta i landet. Området har före land- des på Finnrevet söder om ön, men lotsutkiken blev kvar. höjningen legat i anslutning till ett långt sund som Lotsutkiken och fyrstationen återuppfördes också efter sträckte sig från Fliviken och sjön Tjustgölen till sjön en brand 1932 och lotsbevaktningen var kvar fram till Götemar. vilket förklarar det stora antalet fornlämningar 1960-talet. Det har även funnits en kanal mellan östra runt Snäckedal och Hökhult. Närheten till sundet och och västra hamnen samt på näset mellan Furö och hol- fornlämningarna tyder på att det här funnit boplatser där men Örskär. människorna livnärt sig på fiske. Fornlämningarna består av rösen och runda stensättningar ofta belägna på eller Berggrunden av kvartsrik sandsten har haft betydelse i närheten av bergskrön kring Snäckedal, Hökhult med för stenbrytning och användes bland annat som vägbe- flera områden. I området finns skärvstenshögar som in- läggningsmaterial och som råämne i eldfasta produkter. dikerar förekomst av boplatser och lokaler med hällrist- Särskilt under 1930- och 1940-talet bröt IFÖ-verken i ningar i form av skålgropar. Vid gården Snäckedal finns Bromölla kvartsit på Furö. både monumentala gravar och mer ovanliga gravformer som skeppsformiga stensättningar. På grund av den rika

Stensjö by förekomsten av fornlämningar har Snäckedal tolkats som någon form av centra under bronsåldern. De visu- ”Ett småskaligt odlingslandskap och oskiftad bymiljö ella sambanden mellan fornlämningarna och det tidigare som visar hur en by i en skogs- och mellanbygd utveck- sundet har betydelse för förståelsen av förutsättningarna lats från 1700-tal till 1900-ta i en kuperad och småbruten på bronsåldern. skogs- och mellanbygd.” Stensjö by utgörs av en väl samlad bybebyggelse på en Krokshult ursprunglig bytomt. Bostadshusen har vanligtvis på- byggda enkelstugor i två våningar och ekonomibyggna- ”Småskaligt odlingslandskap och bymiljö som återspeg- der från 1800-talet som oftast är rödmålade i skiftesverk lar utveckling av markanvändning från medeltid till bör- eller knuttimmer. Till byn hör smedjor och linbastur. jan av 1900-talet.” Landskapet utgörs av ett öppet odlingslandskap med ett Mellan det kuperade höglandet i väster och östersjö- tydligt samband mellan inägor och utmark. I och kring kusten i öster ligger Krokshults by på den yttersta delen byn finns odlingsrösen, stenmossar och hamlade träd av höglandet. Området låg aldrig under vatten vid den från tiden före jordbrukets mekanisering. Här finns även senaste istiden, vilket innebär att den kristallina berg- torp och torpmiljöer från 1800-talet och lämningar efter grunden är överlagrad med osvallad morän som är rik på kvarnar och sågverk i skogarna på byns utmarker. Vä- block och stenar. Denna mark med stora höjdskillnader garna runt byn är terränganpassade slingrande grusvägar kantade med trägärdsgårdar. Under våren 2020 kommer Stensjö by att bli kommunens första kulturreservat.

Misterhults bronsålders bygd

Bronsålderslandskap med fornlämningar som återspeg- lar kolonisering samt utveckling av en kustbygd av central betydelse under bronsåldern.

Snäckedal 57 har lämpat sig bättre för boskapsskötsel än för åkerbruk. samt med sjön Maren. Vid Saltvik finns lämningar ef- Kulturlandskapet och det biologiska kulturarvet kring ter extraktionsverket med smältugnar, slaggförekomster, Krokshult är formad av boskapsskötsel och de fodermar- husgrunder samt en hamn. Vid Virums gård fanns bruks- ker för produktion av djurfoder som behövdes såsom be- kontor, sågverk, tegelbruk, mjölkvarn och kopparverk, teshagar, slåtterängar, skogsbeten och hamlade träd. Byn mycket av detta har flyttats ut men den samlade gårds- hade vid storskiftet som gjordes 1779 tio gånger mer miljö med byggnader från 1700- och 1800-talen återstår. ängsmark än åkermark. Vid Laga skifte runt sekelskiftet till 1900 hade en betydande del av den tidigare ängsmarken brutits upp till Smålands stenkust åker. I området finns flikiga åkrar och rikligt med od- ”Industri- och kommunikationsmiljö där sambanden lingsrösen i åker- och hagmarker. Ängslador i traditio- mellan stenbrytning, förädling, utskeppning och boen- nella lägen nära det sena 1800-talets slåttermarker finns den tillsammans skildrar stenindustrins utveckling under bevarade. Trägärdsgårdar är en vanlig hägnadsform i 1800- och 1900-tal.” området. Odlingsterrasser, fägator, odlingsrösen, sten- strängar och andra lämningar från före 1900 och före Bondbyn Vånevik omvandlades när en stenhuggerifirma jordbrukets mekanisering är synliga. Vägnätet med oför- började hugga granit i trakten. ändrad sträckning sedan 1700-talet går genom byn och är De urbaniseringsprocesser som skedde under 1800-talet delvis kantat med klarbärslundar. I byn finns traditionell ledde till att sten höggs i stora mängder eftersom sten bebyggelse från 1800- och 1900-talet med rödmålade behövdes till stadsbyggnation. Bruksmiljön för stenin- tvåvånings enkelstugor och ekonomibyggnader i skiftes- dustrin i kommunens södra del är av central betydelse verk något skilda från mangårdsbyggnaderna. Torpmil- för förståelsen av stenindustrins utveckling utmed kusten jöer och lämningar efter torp från 1700-1800-talet i byns under denna tid. Mellan 1870 och slutet av 1950-talet utmarker är ett tydligt karaktärsdrag för skogsbygderna togs ett 30-tal stenbrott upp. Stenbrotten tillsammans i Smålands inland. Den stora mängden torp som funnits med sju utskeppningskajer, rester av krutkällare och tillkom under 1800-talets kraftiga befolkningsökning smedjor samt transportvägarna för bearbetad sten utgör och är ett utmärkande drag för de småländska skogarna. ett helgjutet stenindustrilandskap. I Vånevik finns Stenvillan med allt väsentligt iex- Solstads koppargruva teriören bevarat. Byggnaden är uppförd i hug- gen granit och utgör både ett unikt monument över ”Industrimiljöer med lämningar efter gruvdrift under stenhuggarnas yrkesskicklighet och ett exempel 1700- 1900-talet samt kommunikationsmiljöer och forn- på hur företagsledare då visade sin makt och rike- lämningar utmed sjön Maren.” dom. Stenvillan är byggd 1877 som kombinerat kontors- och bostadshus åt ägarna i en stenhug- I området finns många monumentala bronsåldersrösen garfirma. Arbetarkasernen från 1874 är en put- på strategiska lägen på höjderna runt sjön Maren. Den sad stenbyggnad som byggdes om något på slingriga sjön Maren och Marensströmmen har varit en 1920-talet. I kasernen finns en lägenhet som speglar hur betydande vattenled i området. Sjön har tillkommit på en arbetarfamilj levde under 1920-talet. Vid Ångkrans- grund av en förkastningsspricka som är tydlig i landska- brottet i Vånevik finns en stenarbetsplats med smedja, pet. De malmförekomster som finns i området visar på slipbord, stenarbetarskjul och matbod rekonstruerat. I den högsta kopparhalten i landet och Solstads koppar- Påskallavik finns varv och utskeppningshamn med gäst- gruva är en av de största i landet. Solstads koppargruva giveri, hamnmagasin och skeppshandel. Gästgivargår- har flera öppna gruvhål och stora upplag med skrotsten den låg tidigare i Emmekalv, men flyttades till sin nu- samt byggnader som tillkommit i samband med gruvdrif- varande plats efter en brand 1820. Kommunen har i re- ten. I Mörtsfors finns omfattande slaggförekomster som miss till förslaget på riksintressen framfört att Emmekalv har samband med det tidigare kopparverket på platsen 58 med postgården bör ingå i riksintresset. I länsstyrelsens Riksintressen för naturvård: förslag till Riksantikvarieämbetet ingår inte Emmekalv. Riksantikvarieämbetet har ännu inte beslutat om riksin- N2 Västerviks och Oskarshamns skärgårdar. tresseanspråket. I kartan över riksintressen för kulturmil- Urbergsskärgård med mycket rika landskapsvärden jövården redovisas länsstyrelsen nya förslag på område för Smålands stenkust. N13 Stora Ramm - Marströmmen Representativa klippbäcksjöar. Område med bland annat sällsynt natur och hotade arter NATURMILJÖ N16 Viråns vattensystem De naturområden som är mest värdefulla på en nationell Representativt vattensystem relativt opåverkat. Hotade nivå pekas ut som riksintressen enligt 3 kap. 6 § miljöbal- arter och sällsynta naturtyper. Ålderdomligt kulturlandskap med landskapsvärden. ken (MB), som handlar om grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. I kom- N17 Emåns vattensystem munen finns 13 områden utpekade som riksintressen för Värdefull å och intilliggande marker beträffande geologi, naturvård. Fyra av dessa riksintresseområden för natur- landskapsbild, ekologi och biologi. vården sammanfaller delvis med kommunens fyra riks- intresseområden för friluftslivet. Utöver riksintresseom- N19 Krokshult rådena enligt 3:e kapitlet MB finns stora sammanhäng- Ålderdomligt kultur- och odlingslandskap. ande riksintresseområden enligt miljöbalkens 4:e kapitel N20 Bråbygden för kust- och skärgården i kommunen. Miljöbalkens 4:e kapitel handlar om särskilda hushållningsbestämmelser Värdefullt sammanhängande kultur- och odlingslandskap. med mark- och vattenområden med syfte att värna turismen och friluftslivet. I 4:e kapitlet ingår även ett särskilt N24 Blå Jungfrun skydd för vattendrag som gäller för Emån och för Natura Granitö med värdefull geologi och ekologi. 2000-områden. 11 av riksintresseområdena för naturvård sammanfaller helt eller delvis med ett eller flera Natura N27 Hammarsebo brandfält 2000-områden. Brandskadad skog från 1983 med stora ekologiska vär- den. Områden som är av riksintresse för naturvårdenska enligt miljöbalken 3 kap 6 § skyddas mot åtgärder som kan N31 Mönsterås moränskärgård påtagligt skada naturmiljön. Skärgårdslandskap med värdefull geologi och ålderdom- ligt kulturlandskap En del av den värdefulla naturen i kommunen är skyddad och det finns flera sätt att skydda värdefull natur. De mest N96 Storskogen värdefulla områdena har ofta flera olika typer av skydd Värdefullt våtmarkskomplex med stor andel sumpskog. som överlappar varandra. Regler kring skydd av natur finns i miljöbalkens 7:e kapitel. N97 Ängsmossen Ett av de starkaste skydden har nationalparkerna som in- Värdefullt myrkomplex med öppna kärr och intressant rättas på nationell nivå. I kommunen finns en av Kalmar flora. läns två nationalparker, Blå Jungfrun. N98 Skurö Oskarshamns kommun ska verka för att bevara riksin- Stort område med naturbetesmark. tressen för naturmiljö genom att ta hänsyn till riksintressets syften vid planläggning eller bygglovsgivande. N99 Ösjökärr Nedan beskrivs de områden som omfattas av riksintresse Värdefullt myrkomplex med rikt fågelliv. friluftsliv: 59 Natura 2000 • Hammersbo brandfält • Hulteglänn Natura 2000-områden, som också är av riksintresse, har • Humlenäs ett starkt skydd. Myndigheter som tillämpat 4 kap 8 § • Ishult miljöbalken får medge en mark- eller vattenanvändning • Krokshult • Köksmåla endast om man kan konstatera att de verksamheter och • Lämmedal åtgärder som kan förutses i planen inte på ett betydande • Malghult sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. I kom- • Misterhults skärgård munen finns följande 23 Natura 2000-områden: • Mörtfors • Norra Göten • Runnö • Blå Jungfrun • Skrikebo • Humlenäs • Späckemåla • Virbo och Ekö • Stamsjövägen • Bråbygden • Storö • Krokshult • Talldungen • Viråns vattensystem • Virbo med Ekö skärgård • Em • Ängsmossen • Malghult • Ölvedal • Våtmarker längs med Emåns nedre lopp • Emåns vattensystem Kommunala: • Misterhult • Sjöboviken • Ängsmossen • Fagereke • Figeholm • Skrikebo • Ölvedals biotopskyddsområde Andra vanliga typer av skydd är naturminne, exempel- • Furön vis gamla ekar, flyttblock och jättegrytor, säl- och få- • Stora Ramm och Marströmmen gelskyddsområden, artskydd, strandskydd och biotop- • Örö • Sankor skyddsområden. Biotopskyddsområde är ett mindre om- • Fårhagsberget råde som utgör en viktig livsmiljö för växt- och djurarter • Storö i lanskapet. Två av kommunens biotopskyddsområden är • Ösjökärr även Natura 2000-område (Ölvedal och Västra Ramne- • Hammarsebo brandfält bo). Vissa småbiotoper som alléer, källor, odlingsröser, • Västra Ramnebo biotopskyddsområde stenmurar, åkerholmar och småvatten är inte inventerade (4 delområden) utan har ett generellt skydd. Naturreservat

Ett av de vanligaste sätten att skydda natur är genom att inrätta ett naturreservat. I kommunen finns följande 28 naturreservat: Statliga: • Blomsfors • Bockemålen • Emsfors-Karlshammar • Figeholm • Furö • Fårhagsberget Klipphällar Blå Jungfrun 60 KOMMUNIKATION YRKESFISKET I Oskarshamn finns två hamnar av riksintresse, Oskars- I rapporten Områden av riksintresse för yrkesfisket, Fis- hamns hamn samt Simpevarps hamn. Den senare är keriverket informerar 2006:1 anges följande tre områden endast till för transporter av kärnavfall och andra kärn- inom kommunen vara riksintresse för yrkesfisket i Öst- kraftsanknutna transporter. ersjön: Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer inne- • Område 28: Fångsområde för ål och sötvattensarter. bär enligt 3 kap 8 § miljöbalken att riksintresset ska skyd- Området ligger i Misterhults skärgård och benämns das mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten Kvädö, Västerviks- och Misterhults skärgårdar. eller utnyttjandet av anläggningen. Här avses att det är • Område 29: Fångsområde för strömming, skarpsill funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. och torsk. Området ligger norr om Öland och be- Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom nämns Ölands norra, Byerum, Kungsgrundet. en anläggnings influensområde, får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av denna. • Område 30: Fångsområde för ål och torsk. Området benämns Runnö, Vållö, Svartö och ligger i skärgår- den söder om Oskarshamn.

FÖRSVARET Områden som är av riksintresse för yrkesfisket ska skyd- Försvarsmakten är den myndighet som är ålagd att be- das mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas vaka riksintressen för totalförsvarets militära del. Flera bedrivande. myndigheter använder sig av de anläggningar och funk- Fiskens lekbottnar och uppväxtområden ska skyddas. tioner som finns inom områden för riksintressen, bl.a. be- För det ändamålet behövs bättre precisering av de vik- rörs Försvarets materialverk (FMV), Försvarets radioan- tigaste grunda bottenområdena och uppväxtplatserna för stalt (FRA), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och olika fiskarter. Den kommande fördjupade översiktspla- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). nen för kommunens kust och hav bör redovisa sådana Länsstyrelser, Kustbevakningen, Polisen och SMHI är områden. Hamnens möjligheter för omhändertagande av beroende av funktioner inom riksintresseområden. Riks- fisk ska värnas. intresse för totalförsvaret kommer att behandlas utför- ligt i statens Havsplan och i kommunens fördjupning Riksintresset för yrkesfisket sammanfaller även delvis av översiktsplan för kust och hav. Ett influensområde med riksintresseområden för naturvård och friluftsliv. innebär ett område med omgivningspåverkan från eller Oskarshamns kommun ska verka för att yrkesfiskets krav på riksintresse för totalförsvarets militära del. Samtliga och möjligheter beaktas i den fördjupade översiktsplanen kommuner i Sverige kan beröras av sekretessbelagda för kommunens kust och hav. riksintressen enligt offentlighets- och sekretesslagen och dessa redovisas därför inte öppet.

61 Naturresurser ¯ +$ Ämnen och material (MB 3kap 7§) Yrkesfiske (MB 3kap 5§)

+$ +$ +$

0 5 10 Km

62 63 DEL 3 - TEMAOMRÅDEN

Oskarshamns kommun består av huvudtätorten Oskarshamn, ytter- tätorterna Fårbo, Figeholm, Kristdala, Bockara samt Påskallavik.

Definitionen på tätort är ett samhälle med mer än 200 invånare.

I kommunen finns även byar med så kallad sammanhållen bebyggelse. Med sammanhållen bebyggelse menas:

• Bebyggelsen ska bestå av minst 3 byggnader

• Byggnaderna ska vara placerade på minst 2 tomter

• Tomterna ska gränsa till varandra eller skiljas åt endast av en väg, gata eller parkmark

I övrigt består kommunen av landsbygd med jordbruks- och skogsmark, skärgård och hav. Nästan hälften av kommunen består av hav.

I de kommande avsnitten behandlas de olika temaområdena mer in- gående, exklusive Oskarshamns stad. För Oskarshamns stad finns en fördjupad översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 10 februari 2014. Den fördjupade översiktsplanen är ett komplement till översiktsplanen.

64 LANDSBYGD

Oskarshamns kommuns landsbygd har en stor betydelse som strategisk utvecklingsresurs - inte bara de gröna näringarna utan även med utvecklingspotential vad gäller besöksnäring medmera.

Urbaniseringen Könsfördelningen på landsbygden är ganska jämn, medan åldersfördelningen visar på en tendens av en allt mer Man brukar tala om tre faser i Sveriges urbanisering.Den åldrande befolkning, framför allt i Bockara och Fige- första fasen utgör den tidiga urbaniseringen med start i holm. det förindustriella samhället vid 1800-talets början. Då var Sverige ett utpräglat bondesamhälle och 90 procent av befolkningen bodde på landsbygden. Den andra fasen, Naturresurser tillväxtfasen, kommer med industrialiseringen och speci- aliseringen av tillverkning och service. Inflyttningen till I Oskarshamns kommun är skogen en viktig resurs för städerna är då snabb och urbaniseringsgraden i Sverige framställning av virke och förnybar energi. Det finns ökade från 15 till 80 procent på mindre än 100 år. Åren också en del lantbruk som förser oss med livsmedel. runt slutet på 1800-talet och början på 1900-talet hade Områden finns utpekade som utredningsområden för Sverige en tydlig urbanisering med folkomflyttningar vindkraft. Hänsyn ska tas till naturen i stora opåverkade från landsbygd till dåtidens städer. Den tredje fasen, områden när etableringar för vindkraft utreds. stabiliseringsfasen, innebär att ökningen av den urbana befolkningen har mattats av. Landsbygdsbefolkningen Morgondagens landsbygd räknat i absoluta tal minskar inte längre. Sett till urbani- seringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort Med tekniken och webbaserade lösningar ges större flex- gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den ibilitet för människor att välja var man vill leva, verka senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige. och bo.Landsbygdens utbud av friluftsliv, natur, skog och odlingslandskap kommer att behöva utvecklas för att kunna möta den ökade efterfrågan på naturturism, Befolkning närproducerade livsmedel och energi. Att människor bor Den 31 december 2018 var det drygt 8400 personer som och verkar på landsbygden är en förutsättning för att till- bodde utanför tätorten Oskarshamn.(Befolkningsstatistik godose denna efterfrågan. redovisas i nyckelkodsystemet NYKO). Produktiv jord- och skogsmark är en grundläggande re- Från 1990 till 2018 har befolkningen på landsbygden surs för att producera livsmedel, material, skogsråvaror minskat med drygt 1000 personer, varav cirka hälften och energi. Det är även en klimat- och säkerhetsfråga. är utanför tätort. Under åren 2015 – 2017 ökade dock befolkningen i yttertätorten Figeholm med 107 personer på grund av det ökande antalet nyanlända och flyktingar som kom till kommunen. Centralorten ökade under samma period med 256 personer.

65 Utveckling av landsbygden För Oskarshamns kommun är bedömningen att varje enskilt hushåll utgör ett viktigt samhällsintresse för en För att hela Oskarshamns kommun ska utvecklas är det levande landsbygd. Det ger möjlighet till valfrihet vid viktigt att inte bara centralorten utan att också de mindre val av boende, vilket bidrar till fler invånare och i sin orterna, samhällena, byarna och landsbygden också ut- tur till ökat underlag för service. Förtätning vid enstaka vecklas. Staden är i behov av landsbygden och vice ver- bostadshus utgör också ett samhällsintresse då det bidrar sa. Förutom de areella näringarna ska kommunen arbeta till att service och infrastruktur kan utnyttjas av fler. för att även andra mindre företag kan utvecklas på lands- Förändringar på landsbygden ska ske med hänsyn till bygden och i de mindre orterna. Som stöd för företagen landskapsbilden, till eventuella natur-, kulturmiljö- och finns stöd och hjälp genom bland annat Företagarskolan friluftsvärden samt till eventuella störnings- och säker- och Atrinovas företagarrådgivning. hetsrisker. Landsbygden är landskapet som omger våra orter och Rekreation och upplevelser städer. Landskapet är ett levande arkiv, ovärderligt för att vi ska kunna förstå och förklara vår historia. Våra Det finns behov hos befolkningen att söka rekreation och förfäder har gett oss ett landskap som är mycket rikt på fritidsupplevelser på landsbygden. Möjligheten att kunna olika typer av fornlämningar som exempelvis boplatser, cykla, vandra och rida i skogs- och jordbrukslandskapet gravar och gravfält. Bebyggelsen på landsbygden är of- är en attraktiv tillgång. Där erbjuds upplevelser av flo- tast väl anpassad till landskapet och utformad efter lokala ra och fauna och av jordbrukets grödor och djur. Även byggnadstraditioner. Husen är på så sätt en självklar del sportutövning, som skidåkning, joggning och golf kräver av den landskapsbild vi värdesätter idag. Därför bör vi utrymme som landsbygden kan erbjuda. Naturturismen dra lärdom av äldre byggnaders placering och låta varje är en växande del av besöksnäringen och skapar allt fler ny byggnad liksom om- och tillbyggnader inspireras av arbetstillfällen när man inte bara ska uppleva utan även traditionerna i omgivningen. Om husen får en placering i bo och äta. samklang med omgivningen och fångar upp de viktigaste Kulturupplevelser är populära mål för dagsutflykter ut- delarna av det traditionella husets utformning, återstår anför tätorten. Exempel är konstutställningar och kon- stor frihet i detaljutformningen. strundor men också historiska lämningar i form av objekt Landsbygden har stora möjligheter att utvecklas i fram- och miljöer i landskapet. Till upplevelser hör också möj- tiden. Ur ett globalt perspektiv behöver resurser såsom ligheten till att besöka restauranger och caféer. Att kunna grundvatten och produktiv mark tas tillvara. En hållbar erbjuda besöksmål, inte minst barn och skolungdom, kan utveckling av landsbygden baseras på ett hållbart använ- få uppleva odling och djur på nära håll är ett intressant dande av de ekosystemtjänster som naturen ger i form inslag i utvecklingen av landsbygden som behöver beva- av naturresurser såsom skog och fiske. Utvecklingen bör ras och utvecklas. utgå från de lokala förutsättningarna och kan därför se På landsbygden finns de naturliga arenorna för till ex- olika ut på olika geografiska platser. empel mountainbike, vandringar, klättring, orientering, Den kunskap som finns av att bedriva lantbruk med od- natursafari för att upptäcka våra vilda djur i deras natur- ling och djurhållning, kunskapen om kultur-, skogs-, och liga miljö. odlingslandskapet är viktigt att bevara. För att få en levande landsbygd så behöver det vara möj- ligt att bygga nytt. Att tillåta nybyggnation är en förut- sättning för att bevara jordbruksmark och ett levande kulturlandskap. Generationsskiften och inflyttning till landsbygden är en förutsättning för att bygderna inte suc- cessivt ska förfalla och markerna växa igen. Vi förlorar då sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. 66 • Bankhult Besöksnäring • Skrikebo Landsbygden har en viktig roll för besöksnäringen i • Snäckedal kommunen. En medveten strategi för att utveckla befint- • Spånghult liga turistmål liksom att kunna erbjuda nya besöksmål • Stensjö med kvalitet är ett bra medel att utveckla landsbygden • Ölvedal Stensö (Höghult) och skapa sysselsättning. Den landskapsbild som Os- • Hycklinge karshamns kommun erbjuder, med sin stora variation • Bussvik allt från skogsbygd, kulturlandskap, skärgård och hav, är • Bråbygden viktig att värna som en del av kommunens identitet. Inte • Djupeträsk bara långväga turister utan även boende i närområdet • Baggetorp som på sin fritid gör dagsutflykter för att söka kultur- och • Äspenäs naturupplevelser och rekreera sig är viktigt ur besöksnä- • Sandshult ringssynpunkt. • Ström/Stora Laxemar (Bikullen) • Ingebo Företag som erbjuder upplevelser för turister och tätorts- • Runnö befolkning har tillkommit och tillkommer. Efterfrågan • Uthammar på turistmål ökar. • Bockara För Bråbygden finns en fördjupning av översiktsplan Odlingslandskapet framtagen som värnar de riksintressen och Natura 2000-områden som finns i området. Odlingslandskapet innehåller värdefull natur som också är värdefull för landskapsbilden, kulturmiljön och friluftslivet. Hävden av markerna i odlingslandskapet är av- görande för att naturvärdena med dess arter ska bevaras. Ängs- och betesmarker är inventerade och det finns en bevarandeplan för kommunen från 1995. Några av om- rådena sammanfaller delvis med Natura 2000-områden och riksintresseområden för natur eller kulturmiljö enligt miljöbalken. I det bevarandevärda och ålderdomliga odlingslandskapet finns gott om småbiotoper med generellt skydd samt skyddade arter. Följande bevarandeområden anges för kommunen i bevarandeprogrammet: • Hamnö • Fagerhult • Kråkenäs • Örö • Dabbekulla Gårdsbutik Skurö Gård • Lockebo • Älö • Sjökrok Äshult • Strupö • Röstorp • Hammarsbo • Arvidsmåla 67 Jordbruk Strandskogar och andra skogar på blöta och fuktiga marker, så kallade sumpskogar, utgör ofta biotoper med höga Åker och betesmark upptar endast ca 5 procent av kom- naturvärden och arter som är känsliga för störningar. Av- 2 munens cirka 1 000 km . Jordarterna på åkrarna är hu- verkning av dessa skogstyper, speciellt nära vattendrag, vudsakligen sand på morän. medför rubbningar i ekosystemen och påverkar även vat- I ett hållbart samhälle har jordbruket flera viktiga funk- tenföringen i området. Konflikt kan uppstå mellan det tioner att fylla. Det ska inte bara förse oss och framtida rationella skogsbruket och det rörliga friluftslivet, kul- generationer med mat utan också upprätthålla ett od- turmiljövården och naturvården. En bra ”skogsmiljö” va- lingslandskap som är rik på natur- och kulturvärden. rierar mycket beroende på om man är motionär, svamp- Dessutom kan det bidra till energiförsörjningen genom plockare, älg, hackspett, blåklocka eller jägare. produktion av biogas eller energigröda. Ett hållbart jord- Kommunens egna tätortsnära skogar utgör en viktig del i bruk är ett jordbruk som klarar såväl ekologiska som marknadsföringen av kommunens attraktiva boendemil- ekonomiska och sociala mål. jö, ”Nära till skogen och havet”. Skogen ger arbetstillfäl- Det största hotet mot jordbruken är nedläggning till följd len till kommunen och bidrar till landets exportindustri. av småskalighet, dock är förutsättningarna för storskaligt Skogen är också viktig för den biologiska mångfalden och rationellt jordbrukande begränsade i stora delar av och friluftslivet. Oskarshamns kommun. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så I ”En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och håll- långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt bar tillväxt i hela landet” (Prop. 2016/17:104) är det försvåra ett rationellt skogsbruk. Inom skogsindustrin övergripande målet: och skogsbruket finns stora utvecklingsmöjligheter inom till exempel digitalisering och AI., artificiell intelligens. En konkurrenskraftig livsmedelskedja, där den totala Detta kan åstadkommas genom samverkan med akade- livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta min men även andra kommuner med betydande skogsnä- nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sys- ring som Hultsfred, Högsby och Mönsterås. selsättning, bidrar till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produk- Service. tionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörj- Många av servicebehoven tillgodoses i tätorterna. Det är ningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan kommersiell service, men också en stor del av den of- ska minska. fentliga servicen erbjuds i tätorterna såsom sjukvård, för- Livsmedelsstrategin för Kalmar län 2016-2025 har som skola och skola, bibliotek och andra kommunala tjänster. vision att: Att hitta möjligheter att göra servicen mer tillgänglig för befolkningen är viktig för utvecklingen. Kulturbussen Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsre- är en viktig service som inte bara bidrar till biblioteks- gion av högsta klass. Vi ska stolta kombinera naturför- tjänster utan även andra kulturella företeelser. Hemtjänst utsättningar, traditionell kunskap och entreprenörskap erbjuds i hela kommunen vilket ger möjlighet att bo kvar med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik hemma när man är i behov av hjälp. och marknad. Viktiga förutsättningar för en levande landsbygd är att underlagen för skolor och förskolor bibehålls och att Skogsbygder det finns möjlighet till lokal sysselsättning samt goda kommunikationer för arbetspendling och distansarbete. Av kommunens ca 1 000 km2 stora markyta, utgör ca 71 Kommunen stödjer en landsbygdsutveckling bland annat % produktiv skogsmark. Den improduktiva skogsmar- genom att bidra till att utveckla service på landsbygden. ken utgör ca 13 %.

68 PÅSKALLABYGDEN

ut mot E22. Dessa ligger inte lika nära kusten som övrig Allmänt föreslagen bostadsbebyggelse. Nämnda förtätningsmöj- Påskallavik är beläget cirka 12 kilometer söder om Os- ligheter i centrala Påskallavik anses som mer attraktiva karshamns centralort. Bebyggelsen är i norr lokaliserad och strategiskt placerade, närmare kust och centrum. till kusten och i söder till Emsfors bruk och Emån. Vid framtida ökad befolkning och expansion kan även tomterna mot E22 bli efterfrågade att bebygga. En cykel- förbindelse finns idag under E22 och detta är närmaste Bebyggelse vägen mellan Emsfors och Påskallavik. En förlängning av bebyggelsestrukturen norrut skulle stärka och ge tryg- Orterna Påskallavik, Vånevik, Emmekalv och Emsfors gare koppling orterna emellan. I Emmekalv finns gott är idag mer eller mindre sammanväxta. Att koppla ihop om obebyggd planlagd mark för bostadsändamål. orterna mer genom trygga gång- och cykelvägar och genom förtätning av bebyggelsen skulle öka förutsätt- Det är Fredriksbergs vattenverk som förser Påskallavik, ningarna för service och handel. Att möjliggöra för fler Emsfors, Emmekalv och delar av Vånevik med dricks- attraktiva boenden tillsammans med möjligheten till båt- vatten. Ledningsnätet i Oskarshamns stad är samman- plats och närheten till hav och bad skulle bidra till att öka bundet med Påskallavik, Emsfors, Emmekalv och delar underlaget för service än mer. av Vånevik genom överföringsledning. Samtliga dessa orter ingår i det allmänna VA-verksamhetsområdet. En I södra Vånevik finns planlagd mark för bostadsändamål. förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är att Byggnadsplanen från 1944 medger bland annat bostäder. vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. Vid herrgården i Påskallavik har detaljplaner som möj- Ny planläggning bör ske där det finns tillgång till - all liggör för bostadsbebyggelse tagits fram. Planlagd mark männa kommunikationer. Kommunen ska verka för att för bostadsändamål finns i Påskallaviks sydvästra delar det finns detaljplaner för bostäder.

Hamnområdet i Påskallavik

69 Befolkningsstatistik Besöksnäring, service och näringsliv

I Påskallaviksbygden var fördelningen av befolkningen Även ur ett besöksnäringsperspektiv ligger orterna stra- per åldersgrupp, 31/12 2018: tegiskt. Med olika attraktivitetshöjande insatser kan be- söksnäring och serviceyrken utvecklas och öka. En sats- Åldersgrupp: Antal personer: ning på miljön i centrum, som är starkt kopplat till havet 0 - 5 124 med båt- och gästhamn, skulle kunna lyfta Påskallaviks 6 - 15 190 attraktionskraft. 16 - 18 48 19 - 24 65 Läget vid E22 ger förutsättningar för service- och verk- 25 - 39 287 samhetsetableringar. Vid både södra och norra infarten, 40 - 64 531 med bra skyltläge, skulle verksamheter vara lämpligt. 65 - 416 Vid ny planläggning för verksamheter ska hänsyn tas till Total befolkning i bygden 1661. närliggande bostäder. Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för besöksnäringen. Förskola och skola

I Påskallavik finns förskola och förskoleklass upp till Natur, kultur och friluftsliv årskurs 6. Påskallavik med omnejd har en bredd av natur- och kul- En befolkningsökning i Påskallavik och stråket mot Os- turmiljöer. Stenbrott och byggnader kring Vånevik och karshamn ger ett ökat behov av förskole- och skolplatser Näset vittnar om den äldre tidens stenhuggarverksamhet vilket föranleder ett utbyggnadsbehov av befintlig skola. som bedrivits på platsen. Delar av stenhuggararvet avses En utbyggnad kan ske i anslutning till befintlig skola. avsättas som kulturreservat. Dels inom dagens skolområde, dels finns möjlighet att utöka väst och/eller sydväst om dagens skolområde. Nötöhalvön är en rullstensås som innehåller flera artrika skogstyper och ett rikt fågelliv. Nötö som friluftsområde En ny förskola i norra Påskallavik kan bli aktuellt vid en kulle kunna utvecklas med kopplingar till hav- naturtu- större befolkningsökning. rism och bli en del i Påskallabygdens upplevelsevärden. Även Runnö, med sin välbevarade bebyggelse och natur Gång, cykel och kollektivtrafik skulle kunna utvecklas som en del i besöksmålet liksom Emån med omgivande lövskogar och våtmarker. Dessa Påskallavik har en strategisk lokalisering vid E22 i strå- har högsta naturvärdesklass där delar är skyddade som ket Oskarshamn-Kalmar. Med goda kollektivtrafikför- Natura 2000-område och riksintresse. (Biflödet Emme- bindelser tillsammans med det natursköna och kustnära kalvebäcken har liknande naturvärden). läget ger goda förutsättningar för tillväxt och utveckling. En cykelväg mellan Påskallavik och Oskarshamn samt En vandringsled från Näset i norr genom Vånevik, vidare söderut mot Mönsterås kan bidra till att cykel- Påskallavik, ut på Nötö och vidare mot Emån skulle ge pendlingen ökar och att den växande besöksnäringen en sammanhängande och naturskön vandring längs kus- med cykelturister har hittat ett naturskönt havsnära stråk. ten och vidare in mot Emmekalv och Emsfors med det Man ska känna sig trygg i Påskallavik, vare sig man cyk- gamla pappersbruket mitt i den forsande delen av Emån. lar eller går. Gång- och cykelvägar bör vara utformade på ett sådant sätt att det uppmuntrar till att gå eller cykla till målpunkter inom samhället.

70 Framtida utredningsområden

1. I norra Påskallavik föreslås ett område som ligger utanför strandskyddat område som utredningsområde för bostadsbebyggelse. Området blir en förlängning av befintlig bebyggelsestruktur i Påskallavik.

2. Verksamhetsområdet för industri norr därom bör utredas om det ska vara kvar eller om den delen av planen bör upphävas.

3. Inne i Påskallaviks centrala delar finns vissa förtätningsmöjligheter. Bredvid Strandgården kan möjlighet för bostäder utredas. Längs Kustvägen, mittemot macken, skulle bostäder kunna prövas genom detaljplan. Väster om servicehuset och Tvärgatan föreslås lämpligheten för ett bostadsområde utredas.

4. I norra Påskallavik nära E22 föreslås att ett utvecklingsområde för verksamheter med kort skyddsavstånd till bostäder utreds.

5. Område för besöksnäring

Röde gubben Påskallavik

71 4 2

72 BOCKARABYGDEN

Allmänt Vattenverk och reningsverk är placerade söder om riks- väg 37/47. Samhället Bockara ligger i den västligaste delen av kom- En förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är munen, cirka 25 kilometer från centralorten. Bockara- att vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. bygden utgör drygt 60 km2 mestadels skogsbygd men även drygt 3 km2 jordbruksmark av bästa kvalitet. Jord- Ny bebyggelse bör ske där det finns tillgång till allmänna bruksmarken finns dels söder om orten Bockara men kommunikationer. även vid Lövhult, Gransmåla och Kulltorp. Kring sam- hället finns en mycket stor ansamling av isälvssediment som ingår i stråket Högsbyåsen. Vid isälvssmältningen Befolkningsstatistik för cirka 10 000 år sedan bildades ett delta vars övre yta I Bockarabygden var fördelningen av befolkningen per nådde cirka 100 meter över den nuvarande havsytan. Av- åldersgrupp, 31/12 2018: sättningen skedde mellan och över rester av smältande glaciäris. Bockaradeltat är cirka 1,5 kilometer och någon Åldersgrupp: Antal personer: motsvarande bildning finns inte i kommunen i övrigt. 0 - 5 41 6 - 15 63 Bebyggelse 16 - 18 20 Bebyggelsen i Bockara kan förtätas, framförallt i de nor- 19 - 24 23 ra delarna. Dock blir det enstaka tomter här och där. I den 25 - 39 75 södra delen finns ett område som idag är detaljplanelagt 40 - 64 173 för bostäder men som inte har byggts ut till fullo. 65 - 135 Bockara har ett eget VA-verksamhetsområde. Total befolkning i bygden 530.

Förskola och skola Flygbild över Bockara

73 I Bockara finns förskola, Musseberg samt skola från för- Natur, kultur och friluftsliv skoleklass upp till årskurs 6. Skolan i Bockara har ett litet elevunderlag. Vid Hagsjön finns badplats och utrymmen för omkläd- Gång, cykel och kollektivtrafik nad. Det finns även en motionsslinga och två bollplaner i anslutning till skolan. Det finns flera livaktiga föreningar Det finns en gång- och cykeltunnel under riksvägen som i Bockara, både inom kultur och idrott. Kommunen ska förbättrar trafiksäkerheten för bland annat skolbarn som verka för att freda de stora områden av opåverkade om- bor på södra sidan om riksvägen och ska ta sig till skolan råden som finns för att säkerställa den biologiska mång- i norra delen av Bockara. GC-vägnätet behöver komplet- falden. teras med en GC-väg utefter riksvägen. En cykelled från Bockara till Oskarshamn är en bra utveckling som möter behovet från besöksnäringen och som även ger möjlighet Naturresurser till cykelpendling. Bockara ligger på en grusås och det finns och har funnits verksamheter kopplade till naturgrus. Naturgrus är en Trafik, transporter och transportmedel ändlig resurs med stor betydelse för vattenförsörjningen. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som Det har redan i översiktsplan 2003 föreslagits en ny drag- dricksvattenresurs. Uttag av naturgrus bör därför mini- ning av riksvägen, två olika dragningar föreslogs, en sö- meras. der om nuvarande riksväg och en norr om. I söder finns en av kommunens bästa odlingsmarker. Med den bak- I Bockara finns även ett av kommunens större områden grunden är den norra sträckningen att föredra. med brukningsvärd mark. Denna mark bör ges möjlig- heter för att kunna utvecklas som en resurs vad gäller Det finns goda möjligheter att åka kollektivt, både öst- livsmedelsproduktion. erut mot Oskarshamn såväl som västerut mot Högsby, Växjö och Vimmerby via Berga. Vid ny sträckning av riksväg 37/47 ska hänsyn tas till det rörliga friluftslivet och även viltstråk och om möjligt anpassa med planfria övergångar. Framtida utredningsområden 1. Ett nytt verksamhetsområde norr om den nya sträckningen av Besöksnäring, service och näringsliv riksväg 37/47 kan utredas och bör placeras så att det inte inkräktar Närheten till skogen och sjöar med badmöjlighet gör på naturvårdsinventering eller att det finns utvecklingspotential inom besöksnäringen. grusinventeringen Allt fler söker sig till naturupplevelser och framförallt 2. För att säkerställa en god vandringsturismen har ökat. Husbilsägare är en ökande bebyggelsemiljö bör riksväg 37/47 få en annan sträckning utanför turistsektor som också gärna vill vara nära både service samhället. och naturen. I Bockara tillsammans med Berga kan man undersöka lämpliga platser för uppställning av husbilar. Vid en ny dragning av riksväg 37/47 norr om samhället kan ett nytt verksamhetsområde norr om den nya vägen utredas. Vattenverket och reningsverket bör få speciell uppmärk- samhet för att optimalt kunna försörja Bockarabygden med vatten och för att kunna säkerställa att reningsverket fortsatt kan hålla god standard. 74 2

75 KRISTDALABYGDEN

Allmänt Befolkningsstatistik

Kristdala är beläget i de nordvästra inre delarna av Os- I Kristdalabygden var fördelningen av befolkningen per karshamns kommun i en typisk småländs skogsbygd be- åldersgrupp, 31/12 2018: stående av små byar och ensamgårdar. Kristdala samhälle Åldersgrupp: Antal personer: har troligen sitt ursprung som bygdens centralort någon 0 - 5 93 gång under tidig medeltid för en omgivande landsbygd. 6 - 15 196 Denna funktion har samhället kvar än idag. Landskapet 16 - 18 56 runt tätorten präglas av stora skogar, men i anslutning till 19 - 24 71 byarna finns öppna marker som ännu hålls i hävd. I vissa 25 - 39 234 byar kan man finna ett omväxlande och småskaligt od- 40 - 64 558 lingslandskap som sedan mycket länge har präglat denna 65 - 478 del av Småland. Kristdalaåsen, som sträcker sig nord- Total befolkning i bygden 1686. sydlig riktning har varit avgörande för lokalisering av byar och de allra äldsta vägarna. Kristalabygden är rik på sjöar, varav de största är Hummeln, Illern och Storyttern. Förskola och skola

I Kristdala finns förskola, Majbackens förskola samt Bebyggelse grundskola från förskoleklass upp till årskurs 6. Krist- I Kristdala tätort är en del av marken planlagd för bostä- dalaskolans kapacitet är tillräcklig om inte någon större der sedan länge, men har inte bebyggts. Något behov av ökning i befolkning sker. ny planläggning av bostadsområden i centrala Kristdala bedöms därför inte finnas. Möjligen behövs bostäder för Gång, cykel och kollektivtrafik äldre, men det skulle även kunna lösas på befintlig planlagd mark. Viss mark planlagd för bostäder längs vägen En säker gång och cykelväg från Kristdala till badplatsen till Oskarshamn ligger inom område för rasrisk och här vid Råsvik bör anläggas. Badplatsen har tillgänglighets- bör utredning göras innan exploatering. anpassats för rullstolsburna med ramp, även omkläd- ningsrummen kan tillgänglighetsanpassas. Cykelvägen I centrum är det möjligt med både handel och bostäder mellan Oskarshamn och Vimmerby pekas ut i den regio- på en del mark vilket skapar goda förutsättningar för nala cykelstrategin som prioriterad för besöksnäringen. flexibilitet och utveckling. Runt torget i Kristdala är både Se även Cykelplan. skola, bibliotek och handel lokaliserad vilket bidrar till ett levande centrum. Mark för verksamheter som industri är idag lokaliserad i utkanten av samhället längs vägarna Besöksnäring, service och näringsliv och här föreslås också ny mark för verksamheter. En förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är I Kristdala finns dagligvarubutiker, bensinmack, pizze- att vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. ria, bibliotek med mera. Besöksnäringen bygger mycket Kristdala har sitt eget VA-verksamhetsområde. på naturupplevelser, fiske och att man ligger nära stora Då stora delar av Kristdala kommer att ligga inom vatten- besöksmål som Astrid Lindgrens Värld. Det finns också skyddsområde krävs särskild hänsyn vid planläggning. flera kulturhistoriskt intressanta besöksmål såsom Tings- huset i Ishult. Närproducerade delikatesser är också en verksamhet som växer i detta område. För att dessa verksamheter ska kunna utvecklas behövs fler verksamhets- områden. 76 Natur, kultur och friluftsliv finns en fördjupning av översiktsplan. Naturreservat, odlingslandskap och riksintresse för kulturmiljövård i byg- Sjön Hummeln, som även är en vattentäkt, söder om den har värden som ska värnas. Kristdala, ligger i övergångszonen mellan småländska Den fördjupade översiksplanen över Bråbygden som höglandets småkuperade ytterområden och Västervik- antogs 2011-03-07 bör aktualiseras och eventuellt straktens sprickdalsterräng. Hummelns stränder är i hu- vara en modell för andra fördjupningar över bygder på vudsak omgivna av barrskog, med åker och hagmarker. landsbygden. Sjön är troligen bildad genom en kombination av en för- kastning och ett meteoritnedslag för cirka 550 miljoner år sedan. Kratern är 2 kilometer i diameter. Kristdala är en gammal ort med anor från 1100-talet, men säkert ännu äldre som en knutpunkt i bygden. Följaktligen finns det här ett rikt bestånd av fornlämningar och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Inne i själva Kristdala har inga kulturhistoriska inventeringar gjorts men som skulle be- höva göras för att kunna ge stöd vid renoveringar och Framtida utredningsområden nybyggnation. 1. Nytt område för verksamheter Kommunen ska verka för att freda de stora påverkade 2. Vid exploatering enligt gällande områden som finns för att säkerställa den biologiska detaljplan måste hänsyn tas till ev. mångfalden. rasrisk.

Bråbygden

Bråbygden är belägen i kommunens västra del, cirka 25 kilometer från centralorten och cirka 10 kilometer söder om Kristdala. Bråbygdens särart av hävdad natur- och kulturlandskap är bevarat och utvecklat. För Bråbygden

77 1 2

78 MISTERHULTSBYGDEN

Allmänt bostadsområde längs Elviravägen. Hänsyn kan behöva tas till byggnadsfritt avstånd till väg 743 utan tillstånd Misterhultsbygden består till stor del av skogsbygd och enligt länsstyrelsens förordnande enligt väglagen. Glas- skärgård. E22 går i nord-sydlig riktning genom bygden. berget söder om skjutbanan med ostkustleden och norr I norra delen av Misterhultsbygden ligger Mörtsfors och därrom kan utvecklas till ett friluftsområde, hänsyn kan Solstadström där sjön Maren norr om Mörtsfors och behöva tas till kraftledningsgatan. Även norr om skjut- Mörtforsström utgör kommungräns norrut till Västerviks banan, söder om väg 743, öster om motionsslingan äger kommun. Vid kusten och vägarna genom bygden är en kommunens mark. Viss förtätning med bostäder skulle del sammanhållen bebyggelse lokaliserad. Längs Viråns kunna vara möjlig i Figeholm, hänsyn behöver då tas till och Marens vattensystem sträcker sig naturreservat och de offentliga miljöerna som skapar ett mervärde för orten Natura 2000-områden. Längs Virån sträcker sig också ett och som möjliggör att olika aktiviteter kan arrangeras. område för riksintresse för naturvård och området kring En förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är Maren utgör både riksintresse för naturvård och riksin- att vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. tresse för friluftsliv. På Simpevarpshalvön finns en hamn Reningsverket är placerat söder om Figeholm och vat- samt ute till havs områden som är av riksintresse för en- tenverket vid Fårbosjön i Fårbo. Utöver Fårbo och Fige- ergiproduktion. I norra delen av Misterhultsbygden finns holm försörjer dessa även Misterhult. även ett område för yrkesfiske. Områden för riksintresse Kommunen ska verka för att det finns en planreserv för kommer att behandlas i kommande kust och havsplan verksamheter och bostäder i samhällen med sådant be- och i havsplanen framtagen av Havs- och Vattenmyndig- hov. heten. Vid Äspölaboratoriet finns potential att utveckla verksamheten. Framtida behov för Äspölaboratoriet och de förutsättningar som råder på platsen behöver utredas. Befolkningsstatistik Äspölaboratoriet är idag detaljplanelagt som område för geologisk och hydrologisk forskning. Äspö ingår i I Misterhultsbygden var fördelningen av befolkningen riksintresse för friluftsliv Norra Smålands skärgård och per åldersgrupp, 31/12 2018: riksintresse för naturvård Västerviks och Oskarshamns Åldersgrupp: Antal personer: skärgårdar. 0 - 5 160 6 - 15 278 16 - 18 89 Bebyggelse 19 - 24 101 25 - 39 323 Planreserver för verksamhetsområden och bostadsbe- 40 - 64 740 byggelse ska finnas i bygden. I Fårbo är mark längs E22 65 - 722 planlagd som verksamhetsmark och handel. I Fårbo finns planlagd mark för bostäder mellan samhället och Nor- Total befolkning i bygden 2413. bergsvägen. Med hänsyn till motionsslingan kan även ett område i norra Fårbo, norr om Figeholmsvägen och Förskola och skola väster om Hagadalsvägen utredas för bostäder, hänsyn till kraftledning och grusås kan behöva tas. Grönområ- Fårbo/Figeholm erbjuder förskola, förskoleklass och den eller backar som används flitigt för spontanlek bör skola till och med åk 6. När eleverna blir äldre fortsätter företrädesvis sparas. skolgången i Oskarshamn. I Figeholm, norr om Elviravägen, söder om väg 743 och väster om motionsslingan äger kommunen mark som kan utvecklas till ett bostadsområde i anslutning till befintligt 79 Gång, cykel och kollektivtrafik jövård, Solstad koppargruva och Misterhults bronsål- dersbygd med Snäckedal. Kollektivtrafiken har turer längs E22 till och från Väs- tervik och längs 743 till Figeholm. I Fårbo behöver cy- Kommunen ska verka för att besöksmöjligheterna och kelvägen byggas ut till idrottsplatsen väster om E22 så möjligheterna till friluftsliv är goda. att ett trafiksäkert stråk går ända fram från centrum av tätorten. Väg 744 bör ses över för att få en optimal tra- fiksäker miljö.

Besöksnäring, service och näringsliv

Längs E22 i Fårbo är möjligheterna för handel och verksamheter goda. En elladdningsstolpe för eldrivna bilar är placerad i området. Även i Fige- holm finns fastigheter med planlagd mark för verksamhet och handel längs väg 744/Allégatan. Föreningslivet är aktivt på orterna med både intresseför- eningar, samhällsföreningar och idrottsföreningar med flera. Ofta organiserar dessa eller organiserar i samverkan med kommunen motionsslingor och badplatser. Grupp- boenden ska finnas i området för att tillgodose behoven med en åldrande befolkning och längre levnadslängd. I Figeholm ställs högre krav på evakueringsmöjligheter eftersom orten ligger inom en radie om 10 kilometer från ett kärnkraftverk. Hamnområdet i Figeholm är en viktig plats för besöksnäringen, både för de båtburna och de som kommer från landsidan.

Natur, kultur och friluftsliv

Ostkustleden går genom Figeholm och passerar Fårbo, vilket skapar förutsättningar att utveckla områden för det aktiva friluftslivet. Figeholm har även möjligheter att utvecklas till ett centrum för friluftslivet. I mötet mellan kust och hav finns möjlighet att utveckla båtlivet och den del av det rörliga friluftslivet som använder havet som arena. Inom riksintresse för friluftsliv och riksintresse för turism och friluftsliv finns potential att utöka besöksmöj- ligheterna. Kusten i Misterhultsbygden är riksintresse för naturvård, friluftsliv samt turism och friluftsliv. En stor del av skärgården är Natura 2000-område och naturre- servatet Misterhult skärgård. Stor hänsyn ska tas inom de områden som är områdesskyddade. Även inom riksintresse för naturvård ska stor hänsyn till naturen tas. I Hamnmagasinet Figeholm Misterhultsbygden finns även riksintresse för kulturmil- 80 Flygbild Figeholm

Flygbild Fårbo

Framtida utredningsområden Utredningsområden Fårbo Figeholm 1. Område för nya bostäder 1. Område för utveckling av besöksnäring med hänsyn till det rörliga friluftslivet.

2. Område för friluftsliv

3. Område för besöksnäring

4. Område för nya bostäder

81 1

82 1

3 4

83 OSKARSHAMNS STAD OCH OMLAND Oskarshamn stad garna utbredda och skogsbruk bedrivs. Den odlingsbara jorden går att bruka. I Björnhults samhälle, Sörvik och För Oskarshamn stad gäller fördjupningen av översikts- vid Dragskär har detaljplaner upprättats. plan över Oskarshamn stad antagen i kommunfullmäk- tige i februari 2014. Denna översiktsplan ersätter inte fördjupningen av översiktsplan över Oskarshamn stad. Befolkningsstatistik Övergripande frågor i denna översiktsplan kan fungera I Oskarshamns omland var fördelningen av befolkningen som vägledning. per åldersgrupp, 31/12 2018: Oskarshamns historik Åldersgupp: Antal personer: 0 - 5 112 Lämningar av mänsklig aktivitet kan spåras med konti- 6 - 15 193 nuitet från stenåldern och framåt. För cirka 16 - 18 56 7 000 år sedan låg stranden cirka 20 meter högre än 19 - 24 67 idag. Då bildade Litorinahavet en vik vid Oskarshamn. 25 - 39 261 Den s.k. Döderhultsviken användes som hamn och han- 40 - 64 486 delsplats. 1646 blev Döderhultsvik köping och 1856 65 - 321 fick köpingen stadsprivilegier och tog namn av den då- Total befolkning i Oskarshamns omland 1496 varande regenten Oskar I. 1967 ökades Oskarshamns yta genom sammanslagning med Misterhult, Kristdala och Döderhult. 1972 tillkom Ishultsdelen av Tuna för- Bebyggelse samling och 1973 Bockara av Mörlunda församling. I Oskarshamn finns ett antal stora företag och verksamheter som tar emot och producerar stora och ökande Oskarshamns omland mängder gods. Transporterna sker idag mestadels med lastbil. En del av stadens omland har även behandlats i fördjup- ningen av översiktsplanen över Oskarshamns stad, i om- Ett led i att kunna hantera en ökad mängd gods och er- rådet finns exempelvis djurhållare och ridskolor. Vägar- bjuda attraktiva och miljövänligare transportalternativ na runt sjöarna och mot kusten inbjuder till cykelturer, jämte vägtransporter är att etablera en kombiterminal vid bad och friluftsliv. Stensjöby är ett besöksmål som utgör den södra trafikplatsen. riksintresse för kulturmiljövård. I stadens omland är sko-

Stensjö by 84 Att etablera en kombiterminal vid södra infarten syftar Stadens omland är integrerad med både staden och om- till att samla och skapa effektivare godsflöden samt möj- kringliggande landsbygd. Eftersom Oskarshamn växer liggöra miljövänligare transporter. En kombiterminal förväntas mer yta i dess omland att behöva tas i anspråk skulle innebära bättre transportmöjligheter för företa- även om redan ianspråktagna platser ska prioriteras för gen i Oskarshamn men även förbättra möjligheterna för utbyggnad. Jordbruksmarken i stadsnära lägen bör vär- hamnen att få till ett godsflöde Göteborg – Oskarshamn nas om det inte är frågan om ett än större övergripande – Baltikum. samhällsintresse. Hänsyn till natur och fornlämningar kan behöva tas eller dispens/tillstånd sökas. En kombiterminal är en anläggning där gods flyttas mellan väg- och järnvägstransporter. Kommunen ska verka för att möjligheterna för verksamheter att etablera sig nära utbyggd infrastruktur är goda.

I Oskarshamn finns ett behov av ny mark för verksamhe- Den brukningsvärda jordbruksmarken i stadens omland ter. Mark i närheten av kombiterminalen är aktuell som bör värnas. ny industrimark då en placering i anslutning till kombiterminalen och i närheten av södra infarten kan under- lätta transporterna. Området är lokaliserat i utkanten av Oskarshamn och därför med få bostäder i närheten. En ny dragning av riksväg 37/47 från södra infarten mot Lagmanskvarn förbättrar kommunikationsmöjligheterna västerut från stadens södra delar och dess omland. Den nya dragningen av riksvägen kan förändra bebyggelsestrukturen i staden och dess omland.

85 86 KUST, SKÄRGÅRD OCH HAV

Målbild 2030 Kusten och skärgården, genom sina unika värden, är attraktiv för boende, verksamheter och rekreation. Kust och skärgård är en attraktiv del av regionen och den ska vara tillgänglig för alla: - En långsiktigt väl förvaltad skärgård med natur- kultur- och rekreationsvärden som bevaras och utvecklas. - En för alla öppen och tillgänglig kust och skärgård med effektiva, miljövänliga transporter och ändamålsenlig infrastruktur. -En livskraftig kust och skärgård med förutsättningar för verksamheter och kommersiell service som är anpassade till skärgårdens förhållande året om. -En kust och skärgård med behovsanpassad, tillgänglig och resurseffektiv service.

Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och norra Småland

Havsplan I översiktsplanen ska tydliga ställningstaganden göras, både när det gäller områden nära land och i kustzonen Den 1 september 2014 infördes en bestämmelse i miljö- samt områden längre ut i territorialhavet. Under tiden balken om statlig havsplanering i Sverige som innebär 2016-2018 pågick ett projektarbete tillsammans med att det ska finnas tre statliga Havsplaner; för Bottniska länsstyrelsen och grannkommuner med territorialvatten viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska omfatta att ta fram underlag dels för den statliga havsplaneringen territorialhavet och svensk ekonomisk zon, med undan- men även för att det ska finnas bra underlag för den kom- tag av områden närmast kusten. Förslaget skall enligt munala översiktsplaneringen. havsplaneringsförordningen (2015:400) tas fram av Den statliga havsplanen kommer att ha följande fokus- Havs- och vattenmyndigheten. områden: Kommunerna har enligt plan- och bygglagen, PBL, • Attraktiva livsmiljöer planeringsansvar för Sveriges territorium, vilket även • Naturresursutvinning inkl. yrkesfiske innefattar inre vatten och territorialhav. I Oskarshamns • Kommunikationer kommun finns ett överlappande planeringsansvar mellan • Försvar • Energi kommunen och staten när det gäller territorialhavet. • Naturvård Till ytan motsvarar ”den blå” delen i Oskarshamns kommun cirka 50 procent.

87 Drygt 50% av kommunens yta består av skärgård och hav.

Den största ön är Runnö utanför Påskallavik. Skärgården Blå Jungfrun, som ligger lite längre ut i Kalmarsund, är Skärgården i Östergötland och norra Kalmar län är ett av nationalpark sedan 1926. Furön, Runnö, Storö och Mis- Sveriges mest örika skärgårdsområden. Bara i Oskars- terhult samt Ekö skärgård är naturreservat. hamns kommun finns mer än 5.400 öar vilket gör vår En av de stora utmaningarna är samspelet mellan natur, skärgård till den fjärde örikaste kommunen i Sverige. kultur och människan. Högsäsongen för rekreation och Skärgården består av flera delområden bland annat Mis- friluftsliv i skärgården är kort och under några få som- terhults, Figeholms Ekös och Påskallaviks skärgårdar. marveckor ska turister samsas med fritidsboende och fastboende. 88 Ur Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skär- Planer, policys, och program: gård i Östergötland och Norra Småland 2030: • Havs- och vattenmyndighetens arbete För att kunna upprätthålla en tillfredsställande nivå av med att ta fram en havsplan över hela Sveriges territorialvatten pågår samhällelig service krävs en fokusering av samhällets in- och de underlag som kommer fram i satser till ett mindre antal utpekade utvecklingsområden. det arbetet kan ligga till grund för en I Oskarshamns kommun är dessa Klintemåla, Figeholm fördjupning av översiktsplanen över Kust, skärgård och hav. Havs och och Påskallavik. Genom att tydligt peka ut var offent- vattenmyndighetsens förslag för att liga satsningar kommer att göras framåt ger man boende, gå till samråd beräknas färdigt under näringsidkare, potentiella inflyttare och besökare tydlig 2019. information om var i området man kan förvänta sig sam- • Ett gemensamt utvecklingsprogram hällelig service på sikt, vilket är grundförutsättning för för kust och skärgård har tagits fram i samarbete med Region Östergötland, ett attraktivt kust- och skärgårdsområde i framtiden. Norrköpings, Söderköpings Det finns också ett tydligt behov av ökad samverkan mel- Valdemarsviks, Västerviks samt Oskarshamns kommun. Detta lan aktörer för att hitta nya lösningar på gemensamma utvecklingsporgam kan vara en del av utmaningar . Här behövs mer samverkan över kommunen fördjupad översiktsplan över kust, och länsgräns. Tillgängligheten till området är begränsad skärgård och hav. och det krävs ett helhetstänk för att infrastruktur och kollektivtrafik skall fungera för boende, näringsliv och be- sökare. Väl fungerande kommunikationer är avgörande för attraktiviteten, såväl för boende som besökare. Betydelsen av förbättrad tillgång till bredband och mobil telefoni återkommer som en viktig utvecklingsfaktor och grundläggande förutsättning för fortsatt boende och för att verksamheter ska kunna utvecklas och växa. Kust och skärgårdsområdet är en unik miljö med stor potential ur ett besöksnäringsperspektiv. Här finns ett behov av ökad samverkan mellan besöksnäringsorgani- sationerna och kommunerna.

Översikt geografiskt område utvecklingsprogram

Utvecklingsområde

Gräns för område som omfattas av utvecklingsprogrammet

89 LIS-OMRÅDEN

Allmänt Vid en utveckling inom ett föreslaget LIS-område ska hänsyn tas till intressen såsom riksintressen, Inom vissa områden kan kommuner i sin översiktsplan naturreservat, skyddsvärda natur - och vattenmiljöer, peka ut områden för landsbygds-utveckling i strandnära samrådsområde Försvarsmakten, utpekade områden för lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan vindkraft. Platserna ska ha god tillgänglighet (det vill det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas säga farbar väg med relativt bra koppling till det större när man ska pröva dispens och upphäva strandskydd. vägnätet) och vara attraktiva naturmiljöer. Strandskyddets syfte med hänsyn till växt- och djurliv I Oskarshamns kommun har följande platser identifierats samt allmänhetens tillgång till stränder ska säkerställas som LIS-områden: i dispensprövningen. Sjöar får inte helt ianspråktas. Ett varsamt byggande med hänsyn till naturförutsättningar och den allemansrättsliga tillgängligheten är en förutsätt- Bockarabygden ning. 1. Strax norr om sjön Hagsjön, som ligger i nära anslut- Syftet med att peka ut LIS-områden är att främja och sti- ning till Bockara samhälle. Från väg 720 så sluttar mar- mulera långsiktig utveckling på landsbygden. Åtgärden ken ner mot sjön. Lite längre söderut utefter den östra ska till exempel bidra till att skapa långsiktiga arbetstill- stranden finns den kommunala badplatsen. Närheten till fällen eller till att det fortsatt ska kunna finnas butiker samhället, badplatsen och grannkommunen kan vara att- och offentlig service på landsbygden. Exempel på åtgär- raktivt inte bara för bostäder utan även för verksamhe- der som kan få dispens är: ter inom turistnäringen. Området ligger strax utom det • En turistanläggning där tillgång på stränder och vat- yttre vattenskyddsområdet för Bockara vattentäkt. Vid en ten är en förutsättning eller en avsevärd fördel. eventuell etablering eller byggnation ska det tas hänsyn till vattenskyddsområdet. • Livsmedelsförädling som behöver ligga vid vatten, till exempel fiskeodling och fiskförädling. • Nya bostäder för att ge tillräckligt många boende i Kristdalabygden området så att kommersiell och offentlig service ska 2. Strax öster om sjön Mösjön. Vägen mot Vena, väg kunna finnas kvar på den närmaste orten, som inte 711, nordväst om Kristdala. Eventuellt kan det föreslag- ska vara huvudorten i kommunen. na LIS-området ligga strax utanför strandskydd och ett Om dispensen gäller enstaka en- eller tvåbostadshus planerat vattenskyddsområde. Ett område med delvis av- inom ett LIS-område är kravet att huset ska byggas i an- verkad skog. Området kan vara passande för bostäder i slutning till ett befintligt bostadshus. ett attraktivt område och även för utveckling av turistnä- En större exploatering eller anläggning kan kräva ett ringen med boende nära sjö och skog. fungerande infrastruktursystem i form av vägar, vatten- 3. Krokshult, Sjön Snövålen. En vandringsled har iord- och avlopp och eventuellt även närhet till allmänna kom- ningsställts på 18 km. I Krokshultbygden möter du ett munikationsmedel och elektronisk infrastruktur. levande kulturlandskap. Det traditionella sättet att bruka I ett LIS-område ska stranden alltid lämnas fri med marken lever ännu kvar och gör bygden unik i många en passage på minst 25 meter precis som i andra avseenden. Med sitt rika och varierande odlingslandskap strandskyddsområden för att tillgodos allmänhetens- klassas bygden som riksintresse, antagen av Riksantik- och djur och växtlivets behov. varieämbetet år 2016. Området kan utvecklas för be- söksnäring med boende i sjönära läge. Här finns en rik kulturhistoria, bland annat ett brandtorn som övervakade skogarna (finns ej kvar). 90 skapa tomter för bebyggelse utefter väg 756. Även söder om samhället norr om vägen till bland annat badplatsen 4. Älgenäs udde i sjön Hummeln. Naturen kring meteor- finns bra förutsättningar att skapa attraktiva tomter för ny sjön Hummeln är intressant ur naturturistiskt perspektiv. bebyggelse. Mörtfors samhälle är livaktigt med en aktiv Sjön erbjuder fiske och badplats, strax söder om sjön går samhällsförening och med ett kluster av konstnärer bland Ostkustleden. Då Hummeln är en vattentäkt krävs det att annat. Det är närhet till bra fiske och även koppling till hänsyn tas till vattenskyddsområdet vid en eventuell ny- havet via sjön Maren och Solstaström. byggnation.

Under planperioden kan ytterligare LIS-områden till- Misterhultsbygden komma och kommer då att behandlas som en revidering 5. I Mörtfors finns en mycket fin miljö med anor från av översiktsplanen alt. som ett tematiskt tillägg. gamla tiders brytning i koppargruvan bland annat. På höjden väster om Mörtfors ström finns förutsättningar att

91 5

3 4

92 1 4

LIS-område Bockara LIS-område Hummeln

2 5

LIS-område Kristdala LIS-område Mörtfors

LIS-område Krokshult

Referenser:

• www.oskarshamn.se • www.boverket.se • www.lansstyrelsen.se • www.naturvardsverket.se • www.ksrr.se • www.klt.se • www.miljosamverkansydost.se • www.karlskrona.se • www.halmstad.se • www.orebro.se • Statistiska Centralbyrån • www.riksdagen.se • www.gov.se • www.energimyndigheten.se • www.stralsakerhetsmyndigheten.se • www.skl.se • www.rfkl.se • www.kalmar.se • Riksantikvarieämbetet

94 Postadress: Oskarshamns kommun, Box 706, 572 28 Oskarshamn Besöksadress: Stadshuset, Varvsgatan 8, Oskarshamn E-post: [email protected] Telefon: 0491-880 00 Webbadress: www.oskarshamn.se