DOCSLIB.ORG

Regeringens Proposition Till Riksdagen Med Förslag Till Lag Om Ändring Av 5 § I Vallagen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Regeringens Proposition Till Riksdagen Med Förslag Till Lag Om Ändring Av 5 § I Vallagen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 § i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelserna kunta och Birkaland och minskar samtidigt i vallagen om indelningen i valkretsar ändras antalet finska medborgare som enligt befolk- så att de motsvarar de ändringar i kommun- ningsdatasystemet har hemkommun i Finland indelningen och landskapsindelningen som i den förstnämnda valkretsen och ökar antalet träder i kraft vid ingången av nästa år. Änd- finska medborgare som har hemkommun i ringarna i kommunindelningen har inga den sistnämnda valkretsen. Ändringen kan verkningar för gränserna mellan valkretsarna. också påverka antalet riksdagsledamöter som Däremot orsakar överföringen av Punkalai- väljs från valkretsarna i fråga. dun kommun från landskapet Satakunta till Den föreslagna lagen avses träda i kraft vid Birkaland en ändring i gränsen mellan Sata- ingången av år 2005. ————— MOTIVERING 1. Nuläge juli 2003 upplöses Seinäjoki stad och Peräse- inäjoki kommun och i stället för dem bildas 1.1. Hur ändringarna i kommunindel- en ny kommun som omfattar de båda nuva- ningen påverkar bestämmelserna rande områdena och som börjar använda om valkretsar namnet Seinäjoki och benämningen stad. Den nya kommunen hör till de domkretsar I den reglering som gäller valkretsarna vid och förvaltningsområden som nuvarande riksdagsval övergick man i samband med re- Seinäjoki stad hör till. Enligt 5 § 12 punkten i formen av statens regionförvaltning år 1997 vallagen hör staden till Vasa valkrets. till en lösning där man i paragrafen om val- Enligt statsrådets beslut 155/2004 av den kretsar räknade upp de kommuner som hör 19 februari 2004 upplöses Tohmajärvi ko m- till varje valkrets. Valkretsarna enligt gällan- mun och Värtsilä kommun och i stället för de lag och de kommuner som hör till dem dem bildas en ny Tohmajärvi kommun som räknas upp i 5 § i vallagen (714/1998). Till omfattar de båda nuvarande områdena. Den följd av denna lagtekniska lösning måste pa- nya kommunen hör till de domkretsar och ragrafen ändras i samband med varje sådan förvaltningsområden som nuvarande Tohma- ändring i kommunindelningen som innebär järvi kommun hör till. Enligt 5 § 11 punkten i att en ny kommun bildas genom samman- vallagen hör kommunen till Norra Karelens slagning eller delning av befintliga kommu- valkrets. ner, oberoende av om ändringen leder till en Enligt statsrådets beslut 156/2004, likaså ändring av valkretsarnas gränser eller inte. av den 19 februari 2004, upplöses Loimaa För klarhetens skull måste också ändringar i stad och Loimaa kommun och i stället för kommunernas namn beaktas i paragrafen. dem bildas en ny kommun som omfattar de Det aktuella behovet av en ändring av para- båda nuvarande områdena och som börjar grafen orsakas av nedan beskrivna ändringar använda namnet Loimaa och benämningen i kommunindelningen vilka träder i kraft vid stad. Den nya kommunen hör till de do m- ingången av år 2005. kretsar och förvaltningsområden som nuva- Enligt statsrådets beslut 677/2003 av den 3 rande Loimaa kommun hör till. Enligt 5 § 2 3 punkten i vallagen hör kommunen till och i stället bildas en ny Parikkala kommun Egentliga Finlands valkrets. som omfattar samtliga nämnda kommuners Enligt statsrådets beslut 387/2004 av den nuvarande områden. Den nya kommunen hör 13 maj 2004 ansluts Vehmersalmi kommun till de domkretsar och förvaltningsområden till Kuopio stad. Den utvidgade kommunen som nuvarande Parikkala kommun hör till. hör till de domkretsar och förvaltningsområ- Enligt 5 § 8 punkten i vallagen hör kommu- den som nuvarande Kuopio stad hör till. En- nen till Kymmene valkrets. ligt 5 § 10 punkten i vallagen hör staden till Norra Savolax valkrets. 1.2. Hur ändringarna i landskapsindel- Enligt statsrådets beslut 469/2004 av den ningen påverkar bestämmelserna 10 juni 2004 ansluts Kullaa kommun till Ul- om valkretsar vila stad. Den utvidgade kommunen hör till de domkretsar och förvaltningsområden som Statsrådets beslut om landskapen nuvarande Ulvila stad hör till. Enligt 5 § (147/1998) har ändrats genom statsrådets be- 4 punkten i vallagen hör staden till Satakunta slut 899/2002, som träder i kraft vid ingång- valkrets. en av år 2005, så att Punkalaidun kommun Enligt statsrådets beslut 548/2004 av den har överförts från landskapet Satakunta till 16 juni 2004 ansluts Kangaslampi kommun landskapet Birkaland. Eftersom landet för till Varkaus stad. Den utvidgade kommunen riksdagsval enligt 5 § i vallagen har indelats i hör till de domkretsar och förvaltningsområ- valkretsar utgående från landskapsindelning- den som nuvarande Varkaus stad hör till. En- en, orsakar ändringen i landskapsindelningen ligt 5 § 10 punkten i vallagen hör staden till också ett behov av att ändra bestämmelserna Norra Savolax valkrets. om indelningen i valkretsar. Enligt statsrådets beslut 549/2004, likas å av den 16 juni 2004, upplöses Karinais och 2. Föreslagna ändringar Pöytis kommuner och i stället för dem bildas en ny Pöytis kommun som omfattar de båda Med anledning av de beslutade ändringarna nuvarande områdena. Den nya kommunen i kommunindelningen och landskapsindel- hör till de domkretsar och förvaltningsområ- ningen föreslås att Karinais och Loimaa den som nuvarande Pöytis kommun hör till. kommuner stryks i 5 § 3 punkten i vallagen, Enligt 5 § 3 punkten i vallagen hör kommu- Kullaa och Punkalaidun kommuner stryks i nen till Egentliga Finlands valkrets. 4 punkten, Sahalax kommun stryks i 7 punk- Enligt statsrådets beslut 559/2004 av den ten, Saari och Uukunniemi kommuner stryks 23 juni 2004 upplöses Kangasala och Saha- i 8 punkten, Kangaslampi och Vehmersalmi lax kommuner och i stället för dem bildas en kommuner stryks i 10 punkten, Kiihtelysvaa- ny Kangasala kommun som omfattar båda de ra, Tuupovaara och Värtsilä kommuner nuvarande kommunernas områden. Den nya stryks i 11 punkten och Peräseinäjoki stryks i kommunen hör till de domkretsar och för- 12 punkten. Med anledning av den beslutade valtningsområden som nuvarande Kangasala ändringen i landskapsindelningen föreslås att kommun hör till. Enligt 5 § 7 punkten i val- Punkalaidun kommun fogas till 5 § 7 punk- lagen hör kommunen till Birkalands valkrets. ten i lagen. Enligt statsrådets beslut 560/2004, likaså av den 23 juni 2004, ansluts Kiihtelysvaara 3. Propositionens konsekvenser och Tuupovaara kommuner till Joensuu stad. Den utvidgade kommunen hör till de do m- De föreslagna ändringarna i kommunindel- kretsar och förvaltningsområden som nuva- ningen orsakar inga ändringar i gränserna rande Joensuu stad hör till. Enligt 5 § mellan valkretsarna. Däremot orsakar överfö- 11 punkten i vallagen hör staden till Norra ringen av Punkalaidun kommun från land- Karelsens valkrets. skapet Satakunta till landskapet Birkaland en Enligt statsrådets beslut 602/2004, även ändring i gränsen mellan Satakunta och Bir- detta beslut av den 23 juni 2004, upplöses kaland. När samtidigt antalet finska medbor- Parikkala, Saari och Uukunniemi kommuner gare som enligt befolkningsdatasystemet har 3 hemkommun i Finland minskar i Satakunta och ökar i Birkaland kan ändringen också 5. Ikraftträdande påverka antalet riksdagsledamöter som väljs från valkretsarna i fråga. Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av Propositionen har ingen ekonomiska verk- 2005 samtidigt som de ändringar i kommun- ningar. indelningen och landskapsindelningen som föranlett stiftandet av lagen träder i kraft. 4. Beredningen av propositionen Med anledning av vad som anförts ovan fö- Propositionen har utarbetats vid justitiemi- reläggs Riksdagen följande lagförslag: nisteriet. 4 Lagförslag Lag om ändring av 5 § i vallagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i vallagen av den 2 oktober 1998 (714/1998) 5 § 3, 4, 7, 8 samt 10-12 punkten, av dem 5 § 7 och 10 punkten sådana de lyder i lag 247/2002 och 8 punkten sådan den lyder i lag 868/2003, som följer: 5 § ki, Mouhijärvi, Mänttä, Nokia, Orivesi, Par- kano, Punkalaidun, Pälkäne, Ruovesi, Suo- Valkretsar vid riksdagsval denniemi, Tammerfors, Tavastkyro, Toijala, Urjala, Valkeakoski, Vammala, Vesilahti, För riksdagsval indelas landet utgående Viiala, Viljakkala, Vilppula, Virdois, Ylöjär- från landskapsindelningen i följande valkret- vi och Äetsä, sar: 8) Kymmene valkrets, till vilken hör föl- — — — — — — — — — — — — — — jande kommuner: Anjalankoski, Elimäki, 3) Egentliga Finlands valkrets, till vilken Fredrikshamn, Iitti, Imatra, Jaala, Joutseno, hör följande kommuner: Alastaro, Aura, Kotka, Kouvola, Kuusankoski, Lemi, Luu- Bjärnå, Dragsfjärd, Finby, Gustavs, Halikko, mäki, Miehikkälä, Parikkala, Pyttis, Rautjär- Houtskär, Iniö, Kiikala, Kimito, Kisko, Kor- vi, Ruokolahti, Savitaipale, Suomenniemi, po, Koski Tl, Kuusjoki, Laitila, Lemu, Loi- Taipalsaari, Valkeala, Villmanstrand, Viro- maa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Me- lahti och Ylämaa, rimasku, Mietoinen, Muurla, Mynämäki, — — — — — — — — — — — — — — Nagu, Nousis, Nystad, Nådendal, Oripää, 10) Norra Savolax valkrets, till vilken hör Pargas, Pemar, Pertteli, Pikis, Pyhäranta, Pö- följande kommuner: Idensalmi, Juankoski, ytyä, Reso, Rimito, Rusko, Sagu, Salo, So- Kaavi, Karttula, Keitele, Kiuruvesi, Kuopio, mero, S:t Karins, Suomusjärvi, Tarvasjoki, Lapinlahti, Leppävirta, Maaninka, Nilsiä, Tövsala, Vahto, Vehmaa, Velkua, Villnäs, Pielavesi, Rautalampi, Rautavaara, Siilinjär- Västanfjärd, Yläne och Åbo, vi, Sonkajärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusnie- 4) Satakunta valkrets, till vilken hör följan- mi, Varkaus, Varpaisjärvi, Vesanto och Vie- de kommuner: Björneborg, Eura, Euraåmin- remä, ne, Harjavalta, Honkajoki,
Load more

Recommended publications
  • Lions Clubs International Club Membership Register
    LIONS CLUBS INTERNATIONAL CLUB MEMBERSHIP REGISTER CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4017 020348 KVARNBO 107 A 1 09-2003 10-16-2003 -3 -3 45 0 0 0 -3 -3 42 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 05-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 06-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 07-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 08-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 09-2003 10-21-2003 -1 -1 55 0 0 0 -1 -1 54 4017 041195 ALAND SODRA 107 A 1 08-2003 09-23-2003 24 0 0 0 0 0 24 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 07-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 08-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 09-2003 10-16-2003 20 0 0 0 0 0 20 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 07-2003 09-18-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 09-11-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 09-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 7 09-2003 10-13-2003 2 2 25 2 0 0 0 2 27 GRAND TOTALS Total Clubs: 5 169 2 0 0 -4 -2 167 Report Types: 1 - MMR 2 - Roster 4 - Charter Report 6 - MMR w/ Roster 7 - Correspondence 8 - Correction to Original MMR 9 - Amended Page 1 of 126 CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4019 020334 AURA 107 A 1 07-2003 07-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 08-2003 06-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 09-2003 10-06-2003 44 0 0 0 0 0 44 4019 020335 TURKU AURA 107 A 25 0 0 0
    [Show full text]
  • 48 Nr 12 Bilaga 1 REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT
    48 Nr 12 Bilaga 1 REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT STÖD TILL SÖDRA FINLAND Region A Suodenniemi, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavas- Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karis, tehus, Toijala, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Ur- Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, jala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vamma- Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, la, Vampula, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Lojo, Loimaa, Lovisa, Lundo, Marttila, Mas- Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, ku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Mörskom, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Väs- S:t Karins och Åbo. tanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Skärgårdsområden Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo. Yttre skärgården Brändö, Föglö, Houtskär, Iniö, Korpo, Region B Kumlinge, Kökar, Nagu, Sottunga, Velkua Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, och Vårdö samt dessutom de genom förord- Björneborg, Brändö, Eckerö, Ekenäs, Eura, ning av jord- och skogsbruksministeriet sär- Euraåminne, Finström, Forssa, Fredriks- skilt angivna delområdena i följande kom- hamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, muner: Borgå, Dragsfjärd, Ekenäs, Finby, Hangö, Harjavalta,
    [Show full text]
  • The Dispersal and Acclimatization of the Muskrat, Ondatra Zibethicus (L.), in Finland
    University of Nebraska - Lincoln DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln Wildlife Damage Management, Internet Center Other Publications in Wildlife Management for 1960 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland Atso Artimo Suomen Riistanhoito-Saatio (Finnish Game Foundation) Follow this and additional works at: https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother Part of the Environmental Sciences Commons Artimo, Atso, "The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland" (1960). Other Publications in Wildlife Management. 65. https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother/65 This Article is brought to you for free and open access by the Wildlife Damage Management, Internet Center for at DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. It has been accepted for inclusion in Other Publications in Wildlife Management by an authorized administrator of DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. R I 1ST A TIE T L .~1 U ( K A I S U J A ,>""'liSt I " e'e 'I >~ ~··21' \. • ; I .. '. .' . .,~., . <)/ ." , ., Thedi$perscdQnd.a~C:li"'dti~otlin. of ,the , , :n~skret, Ond~trq ~ib.t~i~',{(.h in. Firtland , 8y: ATSO ARTIMO . RllSTATIETEELLISljX JULKAISUJA PAPERS ON GAME RESEARCH 21 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (l.), in Finland By ATSO ARTIMO Helsinki 1960 SUOMEN FIN LANDS R I 1ST A N HOI T O-S A A T I b ] AK TV ARDSSTI FTELSE Riistantutkimuslaitos Viltforskningsinstitutet Helsinki, Unionink. 45 B Helsingfors, Unionsg. 45 B FINNISH GAME FOUNDATION Game Research Institute Helsinki, Unionink. 45 B Helsinki 1960 . K. F. Puromichen Kirjapaino O.-Y. The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland By Atso Artimo CONTENTS I.
    [Show full text]
  • KUNTAJAON MUUTOKSET, JOISSA KUNTA on LAKANNUT 1.1.2021 Taulu I
    KUNTAJAON MUUTOKSET, JOISSA KUNTA ON LAKANNUT 1.1.2021 Taulu I LAKANNUT KUNTA VASTAANOTTAVA KUNTA Kunnan nimi Kuntanumero Lakkaamispäivä Kunnan nimi Kuntanumero Huomautuksia Ahlainen 001 010172 Pori 609 Aitolahti 002 010166 Tampere 837 Akaa 003 010146 Kylmäkoski 310 ks. tämä taulu: Kylmäkoski-310 Sääksmäki 788 ks. tämä taulu: Sääksmäki-788 Toijala 864 ks. tämä taulu: Toijala-864 Viiala 928 ks. tämä taulu: Viiala-928 Alahärma 004 010109 Kauhava 233 ks. tämä taulu: Kortesjärvi-281 ja Ylihärmä-971 Alastaro 006 010109 Loimaa 430 ks. tämä taulu: Mellilä-482 Alatornio 007 010173 Tornio 851 Alaveteli 008 010169 Kruunupyy 288 Angelniemi 011 010167 Halikko 073 ks. tämä taulu: Halikko-073 Anjala 012 010175 Sippola 754 ks. taulu II: Sippola-754 Anjalankoski 754 010109 Kouvola 286 ks. tämä taulu: Elimäki-044, Jaala-163, Kuusankoski-306, Valkeala-909 Anttola 014 311200 Mikkeli 491 ks. tämä taulu: Mikkelin mlk-492 Artjärvi 015 010111 Orimattila 560 Askainen 017 010109 Masku 481 ks. tämä taulu: Lemu-419 Bergö 032 010173 Maalahti 475 Björköby 033 010173 Mustasaari 499 Bromarv 034 010177 Hanko 078 Tenhola 842 ks. tämä taulu: Tenhola-842 Degerby 039 010146 lnkoo 149 Dragsfjärd 040 010109 Kemiönsaari 322 ks. tämä taulu: Kemiö-243 ja Västanfjärd-923 Elimäki 044 010109 Kouvola 286 ks. tämä taulu: Jaala-163, Kuusankoski-306, Anjalankoski-754, Valkeala-909 Eno 045 010109 Joensuu 167 ks. tämä taulu: Pyhäselkä-632 Eräjärvi 048 010173 Orivesi 562 Haaga 068 010146 Helsinki 091 Haapasaari 070 010174 Kotka 285 Halikko 073 010109 Salo 734 ks. tämä taulu: Kiikala-252, Kisko-259, Kuusjoki-308, Muurla-501, Perniö-586, Pertteli-587, Suomusjärvi-776, Särkisalo-784 Hauho 083 010109 Hämeenlinna 109 ks.
    [Show full text]
  • Food Supply Chains in Lagging Rural Regions of Finland: an SME Perspective
    Ruralia Institute Leena Viitaharju Merja Lähdesmäki Sami Kurki Pauli Valkosalo Food Supply Chains in Lagging Rural Regions of Finland: an SME Perspective Publications 4 Food Supply Chains in Lagging Rural Regions of Finland: an SME Perspective Leena Viitaharju Merja Lähdesmäki Sami Kurki Pauli Valkosalo Seinäjoki 2005 Publisher: University of Helsinki Ruralia Institute Kampusranta 9 FIN-60320 SEINÄJOKI Puh. +358 6 4213 300 Fax. +358 6 4213 301 ISBN 952-10-2562-X (paperback) 952-10-2563-8 (pdf) ISSN 1796-0649 (paperback) 1796-0657 (pdf) Printed by Oy Fram Ab, Vaasa Foreword An essential component of the food production sector in Finland’s lagging regions consists of small-scale enterprises located in rural areas. A high proportion utilise traditional pro- duction methods, emphasising local identity and distinctiveness, thereby differentiating products and servicing niche or segmented markets. Such enterprises frequently integrate with other sectors of the local economy, such as raw material suppliers, distributors, tour- ism and catering, thereby enhancing local activity. Thus the assessment and development of food supply chains from rural small and medium-sized enterprises (SMEs) is crucial, not only from the perspective of SME performance but also for the economic health of the region. The development of marketing and distribution systems for products from SMEs is one of the most essential activities of business operations. A critical problem for many rural SMEs is market access. Distance from major population centres, low output volume and the dispersed nature of enterprises add to the dilemma. The objective of this report is to review and evaluate the factors infl uencing supply chain development and performance in Finland, their likely evolution, and their impact on small-scale food enterprises and rural development in terms of benefi ts and problems.
    [Show full text]
  • District 107 A.Pdf
    Club Health Assessment for District 107 A through May 2016 Status Membership Reports LCIF Current YTD YTD YTD YTD Member Avg. length Months Yrs. Since Months Donations Member Members Members Net Net Count 12 of service Since Last President Vice No Since Last for current Club Club Charter Count Added Dropped Growth Growth% Months for dropped Last Officer Rotation President Active Activity Fiscal Number Name Date Ago members MMR *** Report Reported Email ** Report *** Year **** Number of times If below If net loss If no report When Number Notes the If no report on status quo 15 is greater in 3 more than of officers that in 12 within last members than 20% months one year repeat do not have months two years appears appears appears in appears in terms an active appears in in brackets in red in red red red indicated Email red Clubs less than two years old 125168 LIETO/ILMATAR 06/19/2015 Active 19 0 16 -16 -45.71% 0 0 0 0 Clubs more than two years old 119850 ÅBO/SKOLAN 06/27/2013 Active 20 1 2 -1 -4.76% 21 2 0 1 59671 ÅLAND/FREJA 06/03/1997 Active 31 2 4 -2 -6.06% 33 11 1 0 41195 ÅLAND/SÖDRA 04/14/1982 Active 30 2 1 1 3.45% 29 34 0 0 20334 AURA 11/07/1968 Active 38 2 1 1 2.70% 37 24 0 4 $536.59 98864 AURA/SISU 03/22/2007 Active 21 2 1 1 5.00% 22 3 0 0 50840 BRÄNDÖ-KUMLINGE 07/03/1990 Active 14 0 0 0 0.00% 14 0 0 32231 DRAGSFJÄRD 05/05/1976 Active 22 0 4 -4 -15.38% 26 15 0 13 20373 HALIKKO/RIKALA 11/06/1958 Active 31 1 1 0 0.00% 31 3 0 0 20339 KAARINA 02/21/1966 Active 39 1 1 0 0.00% 39 15 0 0 32233 KAARINA/CITY 05/05/1976 Active 25 0 5 -5 -16.67%
    [Show full text]
  • Säädk 135/2004
    SUOMEN SÄÄDÖSKOKOELMA 2004 Julkaistu Helsingissä 12 päivänä lokakuuta 2004 N:o 905—908 SISÄLLYS N:o Sivu 905 Tasavallan presidentin asetus Pohjoismaisesta sosiaaliturvasta tehdyn sopimuksen voimaansaat- tamisesta ja sopimuksen lainsäädännönalaan kuuluvien määräysten voimaansaattamisesta annetun lain voimaantulosta ......................................................................... 2535 906 Valtioneuvoston asetus työmarkkina-alueista annetun valtioneuvoston asetuksen muuttamisesta 2537 907 Valtioneuvoston asetus omistusasuntokorkotukilainaksi hyväksymisessä ja osaomistusasuntojen asukasvalinnassa sovellettavista perusteista annetun valtioneuvoston asetuksen muuttamisesta . 2539 908 Sisäasiainministeriön asetus rekisterihallinnon suoritteiden maksuista annetun asetuksen muut- tamisesta ................................................................................... 2541 N:o 905 Tasavallan presidentin asetus Pohjoismaisesta sosiaaliturvasta tehdyn sopimuksen voimaansaattamisesta ja sopimuksen lainsäädännönalaan kuuluvien määräysten voimaansaattamisesta annetun lain voimaantu- losta Annettu Helsingissä 8 päivänä lokakuuta 2004 Tasavallan presidentin päätöksen mukaisesti, joka on tehty sosiaali- ja terveysministerin esittelystä, säädetään: 1§ ta 2004, on voimassa 1 päivästä syyskuuta Karlskronassa 18 päivänä elokuuta 2003 2004 niin kuin siitä on sovittu. Tanskan, Suomen, Islannin, Norjan ja Ruotsin välillä sosiaaliturvasta tehty sopimus, jonka 2§ eduskunta on hyväksynyt 24 päivänä helmi- Pohjoismaisesta sosiaaliturvasta tehdyn so-
    [Show full text]
  • 6.2.2004 740/934/2003 Länsilinkki Oy PÄÄTÖS HUOMATTAVASTA
    6.2.2004 740/934/2003 Länsilinkki Oy PÄÄTÖS HUOMATTAVASTA MARKKINAVOIMASTA YKSITTÄISEEN KIINTEÄÄN PUHELINVERKKOON LASKEVAN LIIKENTEEN MARKKINOILLA 1 TELEYRITYS, JOTA PÄÄTÖS KOSKEE Länsilinkki Oy on Turun ja Porin telealueella toimivien 11 paikallisen pu- helinyhtiön yhteisesti omistama yhtiö. Länsilinkki Oy toimii näiden paikal- listen yhtiöiden apuyhtiönä ja vastaa telealueen ydinverkko- ja clearing- toiminnasta. Länsilinkki Oy hoitaa lisäksi omistajayhtiöidensä puolesta keskitetysti yhteenliittämisen eri teleyritysten välillä. Yhtiö tarjoaa palve- luja myös muille teleyrityksille. Länsilinkki Oy:llä ei ole omaa kiinteää te- leverkkoa eikä liittymäasiakkaita. Länsilinkki Oy:n liikevaihto vuonna 2002 oli 4,786 miljoonaa euroa ja yhtiön palveluksessa oli 13 henkilöä. 2 RELEVANTIT MARKKINAT 2.1 Hyödykemarkkinat Relevantteina hyödykemarkkinoina on laskeva liikenne yksittäiseen kiin- teään puhelinverkkoon. Kyseessä on ns. tukkutason markkina, joka sisäl- tyy EY:n komission suositukseen1 ennakkosääntelyn alaisiksi tulevista merkityksellisistä tuote- ja palvelumarkkinoista sähköisen viestinnän alalla (markkina n:o 9). Viestintämarkkinalain (393/2003) 16 § velvoittaa Viestintävirastoa ottamaan huomioon komission suosituksen merkityksel- lisiä viestintämarkkinoita määritellessään. Viestintämarkkinalain 43 § 3 momentin mukaan laskevalla liikenteellä tarkoitetaan teleyrityksen puhelinverkon käyttöä, kun yhteys muodoste- taan toisen teleyrityksen puhelinverkosta teleyrityksen puhelinverkkoon. Laskeva liikenne on liikennettä yhteenliittämispisteestä
    [Show full text]
  • Joukkoliikenteen Vaihtopaikat Ja Liityntäpysäköinti Pirkanmaalla Kehittämissuunnitelma
    Joukkoliikenteen vaihtopaikat ja liityntäpysäköinti Pirkanmaalla Kehittämissuunnitelma Pirkanmaan liikennejärjestelmäsuunnitelma Pirkanmaan maakuntakaava 2040 A YHDESSÄ T OS T TEEMME MUU Pirkanmaan liitto ISBN 978-951-590-304-4 Kansikuva: Jouko Aaltonen Taitto: Lili Scarpellini Painos: 200 kpl Paino: Grano Oy Tiivistelmä Liityntäpysäköinnin nykytila Yhdessä valmisteltu esitys Pirkanmaalla liityntäpysäköinnin käyttö on vakiintunutta Työn tavoitteena on ollut jakaa tietoa Pirkanmaan liityntä- pääasiassa vilkkaimpien rautatieasemien yhteydessä olevil- pysäköinnin nykytilasta sekä arvioita liityntäpysäköinnin la liityntäpysäköintipaikoilla. Tarjolla olevia liityntäpysäköin- vaikutuksista liikennejärjestelmän toimintaan. Keskeisenä tipaikkoja ei ole aktiivisesti markkinoitu eikä informaatiota tavoitteena on tukea Pirkanmaan maakuntakaavan 2040 tarjolla olevista paikoista ole ollut helposti saatavilla. Liityn- laatimisprosessia tuomalla esiin tarpeita ja tavoitteita eri kul- täpysäköinnin järjestelmällistä kehittämistä on haitannut kumuotojen yhteensovittamiseksi. Liityntäpysäköinti tulee selkeän vastuutahon ja osapuolia sitouttavan kehittämisoh- mieltää entistä selvemmin osaksi joukkoliikenteen palvelu- jelman puute. Seudun liityntäpysäköinnin tilaa voidaan hel- tasoa ja joukkoliikennetarjonnan kehittämistä. Työssä käy- posti kehittää sekä laatutason että paikkatarjonnan osalta. dyn laajan viranomais- ja sidosryhmäkeskustelun tuloksena Tampereen työssäkäyntialueen laajeneminen ja työmat- annetaan ehdotus keskeisten liityntäpysäköintipaikkojen
    [Show full text]
  • The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
    [Show full text]
  • Webometric Network Analysis
    Webometric Network Analysis Webometric Network Analysis Mapping Cooperation and Geopolitical Connections between Local Government Administration on the Web Kim Holmberg ÅBO 2009 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Holmberg , Kim Webometric network analysis : mapping cooperation and geopolitical connections between local government administration on the web / Kim Holmberg. – Åbo : Åbo Akademi University Press, 2009. Diss.: Åbo Akademi University. ISBN 978-951-765-510-1 ISBN 978-951-765-510-1 ISBN 978-951-765-511-8 (digital) Painosalama Oy Åbo 2009 Acknowledgements This research started as a mixed collection of very diffuse ideas that gradually gained focus and evolved into the research that now has been completed and written down. Without the advice and encouragement of certain persons this work would not have been possible, or at least it would have looked very different. To these persons I direct my deep gratitude. First of all I want to thank my supervisors, professors Gunilla Widén-Wulff and Mike Thelwall, for their advice and support throughout this process. I have been very fortunate to have two such knowledgeable and generous supervisors. Gunilla has given me the freedom to pursue my own path and make my own discoveries, but she has always been there to help me find my way back to the path when I have strayed too far from it. It has been a great privilege to have Mike as my second supervisor. Mike’s vast knowledge and experience of webometrics, great technical skills, and unparalleled helpfulness have been extremely valuable throughout this research. I also want to thank professors Mariam Ginman and Sara von Ungern-Sternberg for convincing me to pursue a doctoral degree, a decision that I have never regretted.
    [Show full text]
  • SISÄASIAINMINISTERIÖ Päätösehdotus Liite 2 Pelastusosasto .03.2003
    SISÄASIAINMINISTERIÖ Päätösehdotus Liite 2 Pelastusosasto .03.2003 Jakelussa mainituille VALTIONEUVOSTON PÄÄTÖS PELASTUSTOIMEN YHTEISTOIMINNAN JÄRJES- TÄMISESTÄ VARSINAIS-SUOMEN PELASTUSTOIMEN ALUEELLA Pelastustoimen alueiden muodostamisesta annetun lain (1214/2001) 4 §:n 1 momen- tin mukaan pelastustoimen alueeseen kuuluvien kuntien on tehtävä sopimus pelastus- toimen yhteistoiminnan järjestämisestä viimeistään 31 päivänä joulukuuta 2002. So- pimuksen hyväksymisestä on saman säännöksen mukaan voimassa, mitä kuntalain (365/1995) 79 §:n 2 momentissa säädetään kuntayhtymän perussopimuksen muutta- misesta. Sopimuksesta on muuten soveltuvin osin voimassa, mitä kuntien yhteistoi- minnasta säädetään kuntalaissa. Saman lain 4 §:n 2 momentin mukaan, jos kunnat eivät sovi pelastustoimen yhteistoiminnan järjestämisestä 1 momentissa säädetyssä määräajassa, valtioneuvosto määrää kustannusten jaosta, hallintomallista, virkojen ja tehtävien järjestämisen perusteista ja muista yhteistoiminnan järjestämiseksi välttä- mättömistä asioista, joista kunnat eivät ole sopineet. Valtioneuvoston määräys on voimassa siihen asti, kunnes asianomaiset kunnat toisin sopivat. Valtioneuvosto on edellä mainitun lain 3 §:n nojalla 7.3.2002 antamallan päätöksellä (174/2002) vahvistanut pelastustoimen alueet. Varsinais-Suomen alueeseen kuuluvat Alastaro, Askainen, Aura, Dragsfjärd, Halikko, Houtskari, Iniö, Kaarina, Karinainen, Kemiö, Kiikala, Kisko, Korppoo, Koski Tl, Kustavi, Kuusjoki, Laitila, Lemu, Lieto, Loimaa, Loimaan kunta, Marttila, Masku, Mellilä, Merimasku, Mietoinen,
    [Show full text]