Hållbar landsbygdsutveckling En förstudie

ARBETSMATERIAL 2015:7

Hållbar landsbygdsutveckling En förstudie

ARBETSMATERIAL 2015:7 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. TRF arbetar på uppdrag av landstings­ styrelsen och tillhör Stockholms läns landsting (SLL). Vi bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan och kommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en gemensam syn på regionens utveckling. Vi ger förutsättningar och tar initiativ för att visioner, mål, strategier och åtaganden i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ska bli verklighet.

Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I TRF:s rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av TRF.

Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande.

TRF är i likhet med Stockholms läns landstings samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligt ISO 14001. SLL:s upphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:s miljökrav.

Konsulter Helene Norberg, Daniel Rogat och Patrik Waaranperä, SWECO

Projektledare Shewen Nysmed, tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Grafisk form Fidelity

Tryck Stockholms läns landsting 2015

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550, 104 22 Stockholm Besöksadress: Norra stationsgatan 69 Tfn +46 (0)8 123 130 00, Fax +46 (0)8 737 25 66

ISSN 1654-885x Arbetsmaterial 2015:7

4 En ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

En snabbt växande Stockholmsregion behöver bra regionplanering. Den viktigaste utgångs­punkten i vår planering är den regionala utvecklingsplanen för Stockholms­ regionen, RUFS 2010. Nu pågår arbetet med att ta fram nästa regionala utvecklingsplan, en vidareutveckling av den nuvarande planen, med blick mot år 2050. Den nya planen ska peka ut Stockholmsregionens samlade vilja och vara en tydlig vägledning för hur vi ska nå våra långsiktigt hållbara mål och vara en attraktiv storstadsregion.

Arbetet med att ta fram nästa regionala utvecklingsplan kräver ett stort engagemang och deltagande från regionens aktörer. Det leds av Stockholms läns landsting (tillväxt- och regionplaneförvaltningen samt trafikförvaltningen) och Länsstyrelsen i Stockholms län. I det gemensamma arbetet har tillväxt- och regionplaneförvaltningen regionplane­ ansvaret, trafikförvaltningen det långsiktiga trafikplaneringsansvaret och Länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret. Du kan följa arbetet på www.rufs.se

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting

5 Innehåll

Förord...... 5 Landsbygdsutveckling i den kommunala Innehåll...... 6 planeringen ...... 32 Sammanfattning ...... 7 Generella slutsatser ...... 32 Inledning...... 8 Bebyggelseplanering...... 32 Trafik...... 32 Landsbygdens förut­sättningar, utmaningar Areella näringar ...... 32 och möjligheter i Stockholm...... 9 Landsbygdsutveckling i andra regioner...... 33 Vad är landsbygd?...... 10 Skåne...... 33 Hur påverkar dagens trender landsbygden?...... 12 Västra Götaland...... 34 Nulägesbeskrivning av Stockholms landsbygd ...... 14 Landsbygdens befolkning...... 14 Landsbygdsutveckling i kommande RUFS...... 36 Landsbygdens ekonomi och näringsliv...... 15 Fysisk planering ...... 37 Landsbygdens infrastruktur och ­kommunikationer...... 16 Noder och markplanering...... 37 Landsbygdens miljö, natur- och kulturlandskap...... 17 Målsättningar i RUFS 2010...... 37 Vilka utmaningar ger nuläge och trender Synkronisering med landsbygds- för landbygdens fysiska planering?...... 17 programmet och TFP...... 38 Bristande hållbarhet...... 17 Målår och genomförande ...... 39 Spridd bebyggelsestruktur (sprawl) ...... 18 Landsbygden som en del av bostadslösningen ...... 39 Infrastruktur, boende och service Mellankommunala frågor ...... 39 drar åt olika håll...... 18 Flödeskarta...... 39 Urbaniseringen och den växande staden...... 18 Intressanta exempel ...... 40 Bristande respekt för jordbruksmarken ...... 19 Ny RUFS - ny plankarta ...... 40 Planering med ett inifrån perspektiv...... 19 Genusperspektiv...... 41 Permanentning av fritidshus ...... 19 Tillgång till statistik...... 41 Enskilda lösningar för kretslopp och energi...... 20 Bristande fokus på mark i periferin...... 20 Avslutande slutsatser...... 42

Landsbygdsutveckling i teorin...... 21 Bilaga 1: Statistik­tillgång och -behov...... 45 Några teorier om den rumsliga fördelningen Källor och metod...... 46 av tillväxt och utveckling...... 22 Resultat av inventeringen...... 47 Förhållningssätt till ekologiskt hållbar landsbygd...... 23 Jordbruk, skog, skogsbruk, markanvändning Ekosystemtjänster...... 23 och geologi...... 47 Resiliens...... 24 Demografi, företag, socioekonomi, boende Planetära gränser...... 24 och annan övrig statistik kopplat till befolkning...... 48 Samband, flöden och funktioner Infrastruktur...... 48 mellan stad och land...... 25 Miljö och klimat (natur och vatten)...... 49

Landsbygdsutveckling i praktiken...... 27 Litteratur ...... 50 Det nationella landsbygdsprogrammet/ havs- och ­fiskeriprogrammet...... 28 Regional handlingsplan för landsbygds- programmet och havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020...... 29 Aktörer och funktioner...... 30

6 Sammanfattning

Syftet med den här förstudien är att den ska vara ett Landsbygden har många utmaningar. Generellt sett arbetsmaterial till kommande RUFS. Regionplane­ är befolkningen åldrande, arbetslösheten hög, ringen har i uppgift att främja en långsiktigt hållbar inkomst- och utbildningsnivåer relativt låga samt utveckling i regionen och att på bästa sätt hantera konkurrensen om marken hård. Värdefull jordbruk­ och tillvarata regionens samlade tillgångar. Det smark bebyggs och tenderar att spridas oplanerat, inkluderar också landsbygdens utmaningar och den näringslivet är inte tillräckligt modernt, lönsamt och viktiga relationen mellan stad och land. Det finns kunskapsintensivt, IT-infrastrukturen brister och därför behov av att i högre utsträckning än tidigare belastningen på miljön är hög. Även omvärldens inkludera landsbygdens förutsättningar, utma­ trender, till exempel urbanisering, IT, demografi, ningar, möjligheter och behov i regionplaneringen. individualism och miljömedvetenhet påverkar lands­ bygden och ställer krav på regionplaneringen. Stockholms tillväxt, urbaniseringstrenden, den ökade konkurrensen om marken, behovet av ökad Urbaniseringen och den starka tillväxten kan bidra resiliens i regionen, ett hårt tryck på miljön från den till ”urban sprawl” eller till välfungerande noder växande staden, svårigheter att tillgodose behoven av utanför de regionala kärnorna. Landsbygden kan infrastruktur, kommunikationer, privat och offentlig bestå av en åldrande befolkning, hög arbetslöshet service i glesa miljöer är exempel på förhållanden och låg utbildnings- och inkomstnivå, eller av ett som kräver lösningar i samverkan. modernt uppkopplat näringsliv som drar nytta av regionens innovationskraft och kunskapsintensitet. Det finns olika definitioner på landsbygd. Definitio­ Landsbygden kan ha god tillgänglighet med infra­ nen av landsbygd är ofta kvantitativ, men den kan struktur som ger kommunikationsmöjligheter av behöva kompletteras med kvalitativa resonemang olika slag, från IT till regionbussar och pendeltåg, och skapas utifrån vad definitionen ska användas till. men kan även vara relativt isolerat i periferin. Länsstyrelsen har tagit fram en definition inför arbe­ tet med landsbygdsprogrammet som är anpassad för En slutsats i denna förstudie är att landsbygden bör Stockholms förhållanden och som kan vara lämplig lyftas i kommande RUFS utifrån de utmaningar och även för delar av RUFS-arbetet. Det kan också vara möjligheter som finns. Målen och strategierna från av värde att det finns en gemensam bild av vad som är RUFS 2010 är användbara men bör kompletteras och landsbygd hos regionens aktörer, men denna kan fyllas med åtaganden om en modern och hållbar samtidigt behöva anpassas till den aktuella fråge­ landsbygd med tillgänglighet, en planerad markan­ ställningen. Frågan om att värna jordbruks- och vändning, ett innovativt näringsliv och skapande av betesmark kräver exempelvis att även mer tät­ livskraftiga noder med serviceutbud. Sammanhåll­ ortsnära mark ingår i resonemangen. ning, livschanser, förnyelseförmåga, flerkärnighet, kapacitet och kvalitet bör i kommande RUFS gälla Det finns inte en enda typ av landsbygd i Stockholm. även de delar av regionen där landsbygdens befolk­ Landsbygden har många funktioner, såsom att vara ning, verksamheter och strukturer finns. Markan­ bostadsort, arbetsort, lokaliseringsort, marknad, vändningen bör analyseras och planeras noggrant, rekreationsområde, markreserv, plats för infrastruk­ samtidigt som noder identifieras, definieras, analyse­ tur, plats för materiella resurser som vatten och ras och prioriteras på landsbygden dit infrastruktur, andra råvaror, plats för deponering och förbränning kommunikationer och service av olika slag riktas. av avfall, samt plats för den regionala identiteten och Detta kräver kännedom om landsbygdens förutsätt­ geografisk nod i nätverk. Det krävs kännedom om ningar, karaktär och funktion i olika delar av regio­ funktionerna som den specifika landsbygden har vid nen. Det kräver också samråd och dialog med kom­ regionplaneringen eftersom det ger specifika behov muner och andra berörda aktörer. och förutsättningar i olika delar av regionens lands­ bygd.

7 Inledning

Den regionala utvecklingsplaneringen har ambitio­ Analyser av landsbygden behöver innehålla många nen att hantera landsbygdens utmaningar och möj­ dimensioner och landsbygden har flera karakteris­ ligheter på ett tydligare sätt. Riktlinjer och strategier tika som är specifika för just landsbygden. Det för dessa delar av länet är bristfälliga i RUFS 2010 fysiska landskapet är en viktig förutsättning för och landsbygden är en del av regionen som också landskapets utvecklingsförutsättningar. Naturresur­ behöver hanteras i RUFS. Denna förstudie syftar till serna på landsbygden ska användas för såväl produk­ att ge ett arbetsmaterial inför den kommande proces­ tion som livsmiljö och dessa naturresurser är grun­ sen att inkludera landsbygdens förutsättningar och den för en stor del av den ekonomiska och sociala behov i större utsträckning i kommande RUFS. aktiviteten på landsbygden.

Landsbygden bör inkluderas i regionplaneringen av Ytterligare en specifik faktor är landsbygdens gleshet flera skäl. Regionens utveckling och en mängd andra som påverkar såväl sociala relationer och näringsliv faktorer påverkar tillsammans förutsättningarna för som behovet av infrastruktur. Men glesheten är landsbygden. Utvecklingen av regionens landsbygd också en tillgång som ger utrymme för bland annat påverkar i sin tur förutsättningarna för en hållbar upplevelseturism och företagsetableringar. Lands­ regional utveckling. Ytterst syftar den regionala bygdens möjligheter att skapa en attraktiv miljö för utvecklingsplaneringen till att främja en långsiktigt både boende och företagande är stor. Trots detta är hållbar utveckling i regionen. Det handlar om att på det idag ofta människans livsvillkor i städer och tät­ bästa sätt hantera och tillvarata regionens samlade orter som står i fokus, liksom städernas roll i det inn­ tillgångar. Landsbygden är en del av regionen och bör ovativa och kreativa värdeskapandet. liksom övriga delar inkluderas i regionplaneringen för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för I denna studie beskrivs nuläget, trender, utmaningar boende, livsmiljö, rekreation och produktion. och knäckfrågor samt alternativa definitioner på vad landsbygd är. Sedan beskrivs landsbygdsutveckling i Stockholms tillväxt, urbaniseringstrenden, den teori och praktik, inom regionala program, i kommu­ ökade konkurrensen om marken, behovet av ökad ner samt i ett par utvalda regioner. Därutöver disku­ resiliens i regionen, ett hårt tryck på miljön från den teras hur landsbygden kan hanteras i en kommande växande staden samt svårigheter att tillgodose beho­ RUFS-process, och den statistik som finns tillgänglig ven av infrastruktur, kommunikationer, privat och för att ta fram kunskapsunderlag om Stockholms offentlig service i glesa miljöer, är exempel på förhål­ landsbygd beskrivs. Metoden för studien har varit landen som kräver lösningar i samverkan. Det finns studier av skriftligt material och statistik, intervjuer ett stort förändringstryck på landsbygden i Stock­ med företrädare för andra regioner, samt möten och holms län och med förändringarna uppkommer nya workshops med aktörer i Stockholmsregionen. intressen och konflikter om vad landsbygdens mark ska användas till. Det är i första hand en kommunal uppgift att hantera dessa konflikter mellan olika all­ männa intressen, mellan privata och allmänna intressen och mellan olika privata intressen, men den kommunala planeringen behöver även ske i ett regio­ nalt sammanhang.

8 Landsbygdens förut­ sättningar, utmaningar och möjligheter i Stockholm

9 Vad är landsbygd?

Det finns ett behov av kunskap om landsbygden i någon av kommunens tätorter. En tätort definieras Stockholm. Det behövs exempelvis mer kunskap om som sammanhängande bebyggelse med högst 200 hur marken används och vilken kvalitet den har. Det meter mellan husen och minst 200 invånare. behövs även mer kunskap om vilka konkreta föränd­ ringar och trender som äger rum och hur dessa påver­ Statistiska centralbyrån, SCB, har ingen egen defini­ kar Stockholmsregionens storstadsnära landsbygd, tion av glesbygd eller landsbygd, men däremot av samt vilka konsekvenser de kan leda till ur ett regio­ småort och tätort. Den gemensamma nordiska tät­ nalt utvecklingsperspektiv. För att samla in denna ortsdefinitionen fastställdes vid ett möte mellan de kunskap behöver landsbygden definieras. Det finns nordiska chefsstatistikerna år 1960, men den defini­ olika definitioner på landsbygd och nedan beskrivs tion som då togs fram hade använts sedan 1920: några som ofta används. ”Som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan På nationell nivå tillämpar Jordbruksverket en defi­ husen normalt icke överstiger 200 meter.”. SCB defi­ nition som delar in Sverige i fyra kategorier: tätorts­ nierar småort som sammanhängande bebyggelse med områden (områden med mer än 10 000 invånare), 50–199 invånare och högst 150 meter mellan husen. tätortsnära landsbygd (områden omkring tätorter med mer än 10 000 invånare på 20–60 kilometers Tillväxtanalys har konstruerat ett index på tillgäng­ avstånd, det vill säga pendlingsavstånd), tätorter i lighet som mäter både tillgänglighet till tätorter och glest befolkad landsbygd (1 000–10 000 invånare), tillgänglighet till service.3 Detta index har sin grund i samt glest befolkad landsbygd (övrig landsbygd, det tidigare Glesbygdsverkets områdesdefinition som inklusive tätorter med upp till 1 000 invånare).1 delar in landet i glesbygder, tätortsnära landsbygd och tätorter. Områden med 5 minuters pendling till Denna indelning ligger till grund för definitioner av en tätort med 3 000 invånare räknas som tätort. kommuner. Landsbygdskommuner tillhör de två Områden med 5–45 minuters pendlingsavstånd sistnämnda kategorierna. En kommun som består av utanför tätorterna kallas tätortsnära landsbygder landsbygd som har mindre än fem invånare per kilo­ och områden med mer än 45 minuters pendlingsav­ meter definieras som gles landsbygd. De två först­ stånd till närmaste tätort definieras som glesbygder. nämnda kategorierna definieras som storstadsområ­ I modellen delas landet in i fem klasser utifrån närhet den (kommuner i regionerna Stockholm, Göteborg till tätorter av olika storlek eller grad av tillgänglighet och Malmö) eller stadsområden, beroende på befolk­ till dessa. ningsdensitet och pendlingsmönster. Stockholms läns landsting har i samarbete med regi­ Enligt Jordbruksverket klassificeras Stockholms län onförbunden i Södermanland och Uppsala län före­ som storstadsregion med tillhörande tätortsnära slagit en uppdelning av storstadsnära landsbygder i landsbygd utanför tätorterna. Samtliga kommuner i fem typologiseringar:4 länet klassificeras som stadskommuner och stor­ • Landsbygd med omfattande inflyttning (och pend­ stadskommuner. Norrtälje och Nynäshamn har tidi­ ling) gare definierats som landsbygdskommuner. • Landsbygd med intensiv fritidsanvändning • Landsbygd med extensiv fritidsanvändning (stora Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, utgår också strövområden, relativt få fritidshus) från kommuner och definierar tio olika kommunty­ • Landsbygd med primärnäringar per utifrån ett antal variabler.2 Glesbygdskommuner • Landsbygd med nya näringar definieras som kommuner med en tätortsgrad som understiger 70 procent och som har mindre än åtta I arbetet med landsbygdsprogrammet anger Läns­ invånare per kvadratkilometer. Täthetsgraden defi­ styrelsen i Stockholms län att de definierar lands­ nieras som andelen invånare i kommunen som bor i bygd som områden utanför tätorter med upp till 3

1 Jordbruksverket (2013): Allt om landet – Så gjorde vi allt om landet. 2 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2011): Kommungruppsindelning 2011 – revidering av Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning. 3 Tillväxtanalys (2010): Tillgänglighet till tätorter av olika storlekar – Modellering genom indexerad tillgänglighet, PM 2010:10. 4 Regionplane- och trafikkontoret (2008): Storstadsnära landsbygd i regional utvecklingsplanering”, Rapport 4-2008.

10 000 invånare. I sin SWOT-analys och i det arbete Dessa tätorter har valts ut för att de har en särskild som har gjorts inför landsbygdsprogrammet 2014– historik som gamla bruksorter, eller bedöms ha sär­ 2020, definierar Länsstyrelsen länets landsbygd som skild landsbygdskaraktär, utifrån den kompetens om glesbygd, småorter samt ett urval med 36 specifika länets landsbygd som finns på Länsstyrelsen. Därut­ tätorter (se tabell).5 över klassas 13 av länets 26 kommuner som lands­ bygdskommuner. Tätorter med landsbygdskaraktär enligt Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för Definitionen är snävare än exempelvis Jordbruksver­ lantbruksfrågor, mars 2012, statistik från 2010 kets definitioner eftersom den exkluderar flera tät­ Tätort Invånare ortsområden som är så kallade sovstäder eller föror­ Kårsta, (Vallentuna) 457 ter och har en betydligt starkare relation till Brottby, (Vallentuna) 205 Stockholms stad än till sitt eget omland. För Stock­ Bammarboda, (Österåker) 249 holms län kan det bli fel att inkludera tätorter som är Återvall, (Värmdö) 206 rena förorter. Länets totala tillväxt har resulterat i att Sundby, (Ekerö) 270 flera mindre orter har tillkommit som pendlingsför­ Kungsberga, (Ekerö) 406 orter och som har en tydlig relation till länets urbana Tureholm, (Ekerö) 260 centra. Dessa har inte landsbygdskaraktär och är inte Lilla Stenby (Ekerö)*** 244 en del av landsbygdens utmaningar och möjligheter. Lurudden (Ekerö)*** 205 Det ska dock inte glömmas bort att det även inom Söderby (Ekerö)*** 250 pendlingsavstånd kan finnas jordbruksföretag som har en typisk landsbygdsproblematik och kanske till Ölsta (Ekerö)*** 267 och med problem som är större just för att de är nära, Ådran (Huddinge**)*** 244 som till exempel konkurrens om marken. Detta är ett Sibble, (Botkyrka) 309 exempel på att en entydig definition inte alltid är Muskö, (Haninge) 261 lämplig och att olika definitioner kan behöva använ­ Håbo-Tibble kyrkby, (Upplands-Bro) 256 das. Den ovan nämnda definitionen från Länsstyrel­ Mariedal, (Upplands Bro) 297 sen kan till exempel vara väldigt användbar för dis­ Finkarby, (Nykvarn) 214 kussioner om infrastruktur, kollektivtrafik, privat Vattubrinken, (Södertälje) 332 och offentlig service, liksom sociala förhållanden på Sandviken, (Södertäje) 338 landsbygden, men den kan behöva kompletteras med Tuna, (Södertälje) 232 kartor för markanvändning där även jordbruksmark Edsbro, (Norrtälje) 488 på nära pendlingsavstånd inkluderas i resone­ Grisslehamn, (Norrtälje) 249 mangen för att inte missa de kanske största problem­ områdena. Herräng, (Norrtälje) 422 Skebobruk, (Norrtälje) 282 Definitionen av landsbygd är ofta kvantitativ och Svanberga, (Norrtälje) 501 uttrycks i statistiska termer, men den kan behöva Södersvik, (Norrtälje) 281 kompletteras med kvalitativa resonemang. Om syftet Söderby-Karl, (Norrtälje) 231 inte är en jämförande analys med andra län kan en Rånäs, (Norrtälje) 428 definition som utgår från att landsbygd är områden Spillersboda, (Norrtälje) .. som ligger utanför arbetsmarknadsregionen och där Riala, (Norrtälje) 215 den servicen saknas vara användbar. Definitioner Finsta (Norrtälje)*** 244 bör skapas utifrån det syfte de ska användas till. För Sorunda, (Nynäshamn) 1307 exempelvis en utbyggnad av bredband bör landsbygd Stora Vika, (Nynäshamn) 651 definieras som områden där marknaden för utbygg­ Grödby, (Nynäshamn) 340 nad inte längre är lönsam. För regionplaneringens Landfjärden, (Nynäshamn) 241 syften kan på motsvarande sätt ett landsbygdsbe­ grepp baseras på områden som ligger utanför den Lidatorp (Nynäshamn)*** 340 service som finns i den flerkärniga regionen. ** Tätort som ligger i mer än en kommun, benämns utifrån den kommun där större delen av tätorten ligger *** preliminärt namn … statistik saknas Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län

5 Länsstyrelsen i Stockholms län: SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns landsbygd, 2013-10-04.

11 Ett mer kvalitativt perspektiv på tätort och lands­ munerna. Ett annat skäl är att de 36 orter som har bygd förekommer ofta i den kommunala planeringen. valts ut kan vara lämpliga som utgångspunkt för en Förutom begreppen tätort och landsbygd förekom­ diskussion kring lämpliga noder på landsbygden där mer exempelvis också begrepp som samlad bebyg­ bebyggelseutveckling med tillhörande lämplig och gelse och sammanhållen bebyggelse för att bebyggel­ relevant service skulle kunna utvecklas. Det är dock seutvecklingen i så hög grad som möjligt ska kunna viktigt att dessa noder ses i ett sammanhang av orter anpassas till strategier som baseras på lokala förut­ i en hierarki, där ett för ortens storlek och funktion sättningar. lämpligt utbud av privat och offentlig service erbjuds, och där mindre orter knyts till större med infrastruk­ En sammanfattande slutsats är att begreppet lands­ tur och kollektivtrafik. Den fysiska planeringen spe­ bygd inte är och inte ska vara enhetligt, och ofta inte lar en betydande roll och markanvändningen är ett ens kvantitativt, utan att det ska baseras på den fråga strategiskt verktyg för att landsbygdens tillväxtförut­ som står i fokus. Den definition och den statistik som sättningar ska användas optimalt. Landsbygden är har tagits fram av Länsstyrelsen kan vara lämplig beroende av marken och dess resurser för både pro­ som utgångspunkt även för RUFS-arbetet. Ett skäl duktion och livsmiljö, och detta gäller även den för detta är vikten av att det finns en gemensam bild landsbygd som är inom pendlingsavstånd från en hos regionens aktörer, både i diskussionen mellan större tätort. TRF och Länsstyrelsen, men också gentemot kom­

Hur påverkar dagens trender landsbygden?

Frågorna kring boende på landsbygden och pendling Globaliseringen ger en alltmer sammanvävd värld. till staden eller ökade möjligheter att även finna sin Globaliseringen är inte ny men den går snabbare idag utkomst på landsbygden påverkas av flera faktorer. än tidigare eftersom både kommunikations- och Dels av politiska initiativ som exempelvis satsningar transaktionskostnaderna har minskat. Den ger nya på infrastruktur, bredband och kollektivtrafik, dels möjligheter men också utmaningar. Konkurrensen av trender, demografi, värderingar med mera. har ökat och därmed kraven på förmåga till omställ­ ning. Orter som är beroende av en eller få sysselsätt­ Flera av dagens trender påverkar landsbygden och ningsmöjligheter är sårbara i den globala konkurren­ dess utvecklingsförutsättningar. De stora globala sen. Globaliseringen ger dock också nya möjligheter megatrenderna som globaliseringen, den åldrande för de landsbygdsföretag som kan kombinera en lokal befolkningen, den tekniska utvecklingen, den indivi­ förankring med de nya nätverk och flöden som globa­ dualiserade livsstilen och utvecklingen mot miljö­ liseringen erbjuder. Det är betydande lokala och mässig hållbarhet är trender som alla inverkar också regionala skillnader beträffande denna förmåga. Det på landsbygden. finns landsbygdsföretag som framgångsrikt bygger vidare på en tidigare naturresursbaserad lokal eko­ Den fysiska planeringen har en viktig roll för att nomi eller på platsen i sig. Det finns också företag bidra till att de möjligheter som trenderna genererar i som drar nytta av de nischer som globaliseringen kan största möjliga mån ska kunna utnyttjas och för att skapa. Den fysiska planeringen kan ha en viktig roll de utmaningar som trenderna från omvärlden drar när det gäller att stödja en pågående utvecklings­ med sig inte ska få alltför negativa konsekvenser för potential och att möta behov. landsbygden. Den fysiska planeringen kan bidra med vissa förutsättningar som tillsammans med tillväxt­ Den åldrande befolkningen ställer ökade krav på väl­ politiken och andra politikområden kan bidra till att färd och service på landsbygden. Den demografiska stärka landsbygdens utvecklingsförutsättningar. Det trenden mot ett ökat åldrande ökar ytterligare av är av stor vikt att regionplaneringen, tillväxt- och urbaniseringstrenden. På landsbygden stannar den miljöpolitiken, samt andra för landsbygden relevanta åldrande befolkningen kvar medan yngre flyttar till politikområden, exempelvis insatser i landsbygds­ staden, vilket gör denna trend extremt stark på programmet och miljömålen, går i samma riktning landsbygden. Nya lösningar för effektiv service behö­ utifrån en gemensam syn på utmaningar och möjlig­ ver utvecklas för att klara servicebehoven i områden heter för Stockholms landsbygd. som karakteriseras av gleshet.

12 Urbaniseringen bidrar till en fortsatt regionförsto­ för en socialt hållbar landsbygd. En hållbar lands­ ring och till att polycentriska storstadsregioner bygd kräver en öppenhet och tolerans, god tillgäng­ utvecklas. Detta innebär att Stockholmsregionen i lighet, hög kunskapsnivå, hög sysselsättning och ett allt högre grad kommer att utveckla alternativa regio­ dynamiskt och innovativt näringsliv. I den utveck­ nala kärnor. Om regionen ska fortsätta utvecklas kan lingen kan inte delar av landsbygdens befolkning inte Stockholms kommun och regionens centrala lämnas efter. Ett gott utbud av offentlig och privat delar ses som den enda tillväxtmotorn, utan övriga service, goda kommunikationer, bra hälso- och sjuk­ regionala kärnor måste också få utvecklas. Det stäl­ vård samt goda utbildningsmöjligheter är politiskt ler krav på att rörligheten mellan regionens olika påverkbara faktorer. Det är också områden där fysisk stadsdelar förbättras. Det är inte bara de regionala planering tillsammans med övriga politikområden kärnorna som kan förväntas växa, utan även orter kan bidra till goda förutsättningar för hållbarhet och utanför dessa. Urbaniseringstrenden kan förväntas där kommuner och landsting spelar en avgörande medföra att tidigare glesa områden expanderar till roll. Det kan dock finnas risk för konflikter mellan förorter och att småorter blir tätorter. Det ställer krav svagare och starkare grupper på landsbygden och på infrastruktur, kollektivtrafik, bostäder, skolor dessa behöver förutses och hanteras. etcetera för att inte flaskhalsar ska uppstå när regio­ nen expanderar. Noder som förses med service behö­ Den uppkopplade individualistiska människan stäl­ ver utvecklas, utöver de regionala kärnorna, och där­ ler höga krav och söker sitt boende efter sina egna utöver behöver de små orterna knytas ihop med preferenser. Här kan landsbygden vara attraktiv, dessa noder. men det gäller för den fysiska planeringen att ligga steget före och erbjuda boenden och lägen för verk­ Samtidigt med urbaniseringstrenden finns även samheter som är attraktiva noder, där ett underlag andra motsatta trender. Det finns trender som bidrar kan skapas som räcker till för den service som krävs. till en flyttning till landsbygden, till exempel medel­ Kommuner kan ofta vara reaktiva och tendera att klass som flyttar ut ur storstäderna till exklusiva tjänstvilligt säga ja till byggherrars förslag, istället landsbygdsmiljöer inom bilpendlingsavstånd, lågin­ för att aktivt driva sina egna strategier. Det försvårar komsthushåll som söker billigt boende och de nya förutsättningarna att skapa ett tillräckligt underlag pensionärerna som använder fritidshuset en allt för service och goda utvecklingsförutsättningar. större del av året. Dessa trender är i hög grad en ange­ Bredband är till exempel ett grundläggande krav på lägenhet att hantera för den fysiska planeringen och en attraktiv landsbygd men behöver ett visst befolk­ planeringen av bebyggelse då de ökar risken för ningsunderlag. ”urban sprawl”. Värderingar och livsstil spelar på lång sikt en avgö­ Den tekniska utvecklingen och ekonomins omvand­ rande roll för samhällsutvecklingen och det kan vara ling mot en kreativ tjänstesektor och uppkopplade fullt tänkbart att landsbygden, med rätt förutsätt­ verksamheter ger nya möjligheter för näringslivet på ningar, uppnår en attraktivitet som blir en del av landsbygden. Det innebär större möjligheter för kommande livsstilsmönster. Närodlat, miljövänligt, exempelvis distansarbete och digitaliserad offentlig småskaligt, uppkopplat och närvarande är värden och privat service. Genom detta kan fysiska resor som kan gynna landsbygdens attraktivitet, men det bytas ut mot digital kommunikation, vilket innebär krävs även att det går att tillgodose grundläggande minskat bilresande samtidigt som möjligheter till fler behov av service, infrastruktur och kommunikatio­ levande byar och småorter skapas. Om detta får en ner. Politiskt och i den regionala planeringen gäller viss omfattning ökar underlaget också för andra det då att skapa förutsättningar för en landsbygd som typer av verksamheter som hantverk, småbutiker och upplevs som modern och inte ”efter”. För den sociala annan lokal service. Underlaget för kollektivtrafik sammanhållningen är det viktigt att denna moderni­ kan både minska och öka vid en sådan utveckling. tet gäller för hela landsbygden och inte bara i attrak­ Med IT-stöd kan en efterfrågestyrd kollektivtrafik tiva delar för en urbaniserad och trendig befolkning. utvecklas för att möjliggöra småskaliga lösningar. Närmare studier av dessa potentialer och mekanis­ Medvetenheten om klimatet och miljön skapar en mer i olika delar av regionen är exempel på aktivite­ efterfrågan på närodlade, miljövänliga varor och ter som kan behövas. tjänster, och därmed en konsumtion som är en driv­ kraft för en minskad miljö- och klimatpåverkan. För­ Ökade sociala klyftor med skillnader i hälsotal samt ändrade beteenden leder till en efterfrågan på exem­ både låga och varierande skolresultat är utmaningar pelvis miljövänliga kommunikationer och

13 möjligheter att bruka jorden för närodlad och miljö­ ökande befolkning i regionen. Detta kräver åtgärder vänlig produktion. Landsbygdens utvecklingsförut­ och en dialog mellan den regionala planeringen, sättningar påverkas även av klimatförändringarna kommuner och länsstyrelse. och samhällets användning och produktion av energi, såväl när det gäller landsbygdens delaktighet För planeringen av landsbygden gäller det att förutse, i energiproduktionen som vad en förändrad energi­ förhålla och anpassa sig till, hantera respektive dra användning kan leda till med avseende på till exem­ fördel av ovanstående omvärldstrender. De ger upp­ pel resvanor, livsstilar, produktions- och konsum­ hov till utmaningar, möjligheter och knäckfrågor tionsmönster. Det är generellt sett viktigt att ha en som det måste finnas en beredskap för att hantera, beredskap för att trycket på landsbygdens kultur-, respektive en beredskap för att dra nytta av. natur- och miljövärden kan förväntas öka med en

Nulägesbeskrivning av Stockholms landsbygd

Nuläget för Stockholmsregionens landsbygd påverkas I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg av ovan nämnda trender, men det är också viktigt att att det är stora skillnader i förutsättningarna för belysa andra faktorer för att förstå dynamiken och landsbygden i Stockholms län. Den till ytan största förutsättningarna för landsbygdens utvecklingsmöj­ sammanhängande landsbygdsmiljön i länet överlap­ ligheter i Stockholmsregionen. Den storstadsnära par ett gränsområde mellan fyra kommuner: Sigtuna, landsbygden utsätts för ett stort förändringstryck, Vallentuna, Österåker och Norrtälje. Länets södra dels genom den stora mängden anspråk på hur lands­ landsbygd är mindre sammanhängande. Gränsen bygden ska användas, dels genom den stora mängden mellan Nynäshamn, Botkyrka och Södertälje delas intressenter. Beroende på intressen och utgångspunk­ till stor del upp av inloppet från Östersjön och är inte ter varierar synen på landsbygdens roll i förhållande lika geografiskt integrerad. Skärgårdens kustland­ till städerna. Medan vissa aktörer framhåller behovet skap överbryggar flera kommuner. Här finns kustnära av att skydda eller bevara landsbygdens särart, vill fritidshusområden och landsbygd, stora villor och andra ta tillvara landsbygden som en resurs och ytter­ gräddhyllor, men också öar och glesbygd med till­ ligare andra satsa på dess utvecklingskraft. gänglighetsproblematik och avveckling. Bakom sta­ tistiken och resonemangen i denna nulägesanalys Bilden av landsbygden behöver uppdateras och nyan­ döljer sig vitt skilda förhållanden. När diskussioner seras. Urbaniseringen av den Stockholmsnära lands­ om landsbygden förs i regionplaneringen är det där­ bygden har pågått länge och regionens tillväxt gör att för på sin plats att söka efter och diskutera utifrån de landsbygdens urbanisering når större geografiska specifika förutsättningar som gäller för just den aktu­ områden. Den traditionella uppdelningen mellan stad ella landsbygden. och land är delvis överspelad och det är idag mer ange­ läget att tala om olika regiondelar med olika regionala Landsbygdens befolkning funktioner. Kopplingen mellan stad och land har stärkts, Stockholms läns landsbygd har en stor befolkning. delvis som en följd av en alltmer centraliserad arbets­ Om länets landsbygd var en tätort skulle den komma marknad och förbättrade kommunikationer. Samtidigt på sjunde plats bland landets största tätorter, mellan kan man skönja en polarisering mellan stadsliv och Linköping och Helsingborg. Befolkningsmängden är lantliv när det gäller levnadsvillkor och värderingar. Sveriges tredje största landsbygdsbefolkning och Stockholms landsbygd är en av landets mest tätbefol­ Delar av den storstadsnära landsbygden är utsatt för kade och snabbväxande. År 2010 bestod landsbygds­ ett starkt förändringstryck. Landsbygdens mark tas i befolkningen i Stockholms län av totalt 98 768 perso­ anspråk för bostäder medan fritidshus omvandlas till ner. Av dessa bodde 55 996 utanför tät- och småort, 31 åretruntboende. Med ett större befolkningsunderlag 068 i småort och 11 722 i landsbygdstätort. Sedan 1995 läggs en grund för att utveckla kommunikationer och har befolkningen på landsbygden ökat med i genom­ service. Samtidigt ökar risken för målkonflikter mel­ snitt över 1 000 personer årligen. Utifrån den upp­ lan markutnyttjande för å ena sidan jord- och skogs­ skattningen har Stockholms läns landsbygd idag över bruk och å andra sidan boende och infrastruktur, 100 000 invånare. exempelvis genom att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk.

14 Länets lantbrukare blir allt äldre. Trots en hög befolk­ trädande företagare inom företagstjänster, jordbruk ningstillväxt står lantbruket inför samma utmaningar samt handel på landsbygden. Cirka nio procent av som det övriga landet med låg lönsamhet och en åld­ samtliga operativa företagsledare i Stockholms läns rande, homogen befolkningsstruktur. En fungerande tätortsnära landsbygdsområden driver företag inom generationsväxling är avgörande för lantbrukets kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske. År 2010 framtid i länet. fanns det 2 616 operativa företagsledare i länet inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Av dessa var 1 407 Skärgårdens befolkningsutveckling ser inte heller sär­ bosatta i tätortsnära landsbygd. Av samtliga jord­ skilt ljus ut. Dyra sjötransporter, få arbetstillfällen, bruksföretagare i länet år 2010 hade 10 procent utri­ höga markpriser och höga levnadsomkostnader för­ kes bakgrund, 40 procent bedrev någon form av väx­ svårar för låg- och medelinkomsttagare att bosätta sig todling, 17 procent bedrev husdjursskötsel och 11 permanent i skärgården. Resultatet är en långsam procent blandat jordbruk. Jordbrukarhushållens (inte avbefolkning av permanentboende, inte minst på öar aktiebolag) genomsnittliga årsinkomst i Stockholms som är populära bland besökare och hos turismnä­ län år 2011 uppgick till 319 700 kr, vilket är 8 400 kr ringen. under det nationella snittet. Under 2010 bedrev 42 procent av jordbruksföretagen i Stockholms län någon Det är viktigt att vara försiktig med förenklade kate­ eller flera bisysslor. Av dessa bedrev mer än hälften goriseringar av människor på landsbygden, liksom olika former av entreprenadtjänster, både i och utan­ någon annanstans. Verkligheten är mer komplex och för jordbruket. En femtedel arbetade med turism, låter sig inte struktureras i statistiska grupperingar. uthyrning och andra fritidsaktiviteter. Länets jord­ Men det statistiken visar är att arbetslösheten är bruksföretagare är gamla: över en tredjedel är över högre på landsbygden i Stockholms län i jämförelse 65 år och knappt tre procent är under 35 år. Nära 40 med både det regionala och det nationella genomsnit­ procent av alla som är sysselsatta inom jordbruk i tet. Cirka 17 procent av alla invånare utanför tätor­ Stockholms län klassas som lejd arbetskraft. terna mellan 20 och 64 år stod som icke förvärvsarbe­ tande år 2011. Personer som är födda utanför Sverige En ökad innovationskraft hos landsbygdsföretagen är eller har utländsk bakgrund är kraftigt underrepre­ viktigt för att höja lönsamheten och tillväxten, och senterade på landsbygden i jämförelse med i övriga därigenom möjligheten till fler arbetstillfällen, men länet. även för att bidra till en minskad miljöpåverkan. Jord­ bruket har exempelvis potential att bidra med en stor Statistiken visar också att utbildningsnivån är något volym organiskt material till biogas. Avsättning för lägre på landsbygden än i resten av länet. I synnerhet närproducerade livsmedel och biobränslen samt kom­ skiljer sig andelen personer med eftergymnasial plettering med kretsloppshantering av restprodukter utbildning. Av alla invånare utanför Stockholms läns kan bidra till en hållbar ekologisk tillväxt genom att tätorter hade ungefär 50 procent enbart gymnasial skapa alternativa energikällor. Samtidigt ges lant­ utbildning (cirka 38 procent för hela länet) år 2011, bruksföretagen möjlighet till alternativa inkomstkäl­ medan 30 procent av befolkningen på landsbygden lor som ökar lönsamheten och konkurrenskraften. hade någon form av eftergymnasial utbildning (cirka 47 procent för hela länet). Lantbruket är en förutsättning för svensk livsmedels­ produktion och ger möjligheter att kunna bevara bio­ Landsbygdens ekonomi och näringsliv logisk mångfald och skapa ekosystemtjänster, syssel­ Landsbygdens närhet till en diversifierad marknad sättning och samhällsservice, men det är också en och andra företag i Stockholmsregionen är en potenti­ källa till miljöproblem i länet som exempelvis över­ ell resurs. Det krävs hög kompetens och samverkan gödning. Det finns en potential för närproducerat, mellan landsbygdens näringar och storstadens inno­ ekologiskt och modernt småskaligt, men jordbruket vations- och universitetsmiljöer för att skapa en behöver moderniseras för att öka lönsamheten och modern landsbygd med innovativ produktion och utvecklingskraften. För näringsverksamheterna på dynamik i näringslivet. Andelen sysselsatta i små landsbygden är det ett problem att de höga markpri­ företag (färre än tio anställda) är avsevärt högre på serna i länet försvårar lantbrukets expansionsmöjlig­ landsbygden än i mer tätbebyggda områden. Många heter, och att marken har konkurrens från växande företag leds av män inom tydligt mansdominerande tätorter. branscher, undantaget personliga och kulturella tjänster, vård och omsorg, samt utbildning där fler Det finns ett stort underlag för att utveckla varor och kvinnor än män leder företag. Kvinnor är också fram­ tjänster i den regionala fiskesektorn, inklusive fisketu­

15 rism, vilket kan ge lönsamma näringar för länets kombinationer av företagande och anställningar är landsbygd och i skärgården. Konsumtionen av fisk i exempel på hur landsbygdens lokala arbetsmarknader regionen uppgår till cirka 31 000 ton per år och turis­ kan innebära både en utsatthet och en robusthet. men är omfattande, liksom stockholmarnas intresse för fritidsfiske. Det finns även mycket goda möjlighe­ Landsbygdens infrastruktur och ter att kombinera traditionellt skärgårdsfiske och för­ kommunikationer­ ädling, sportfiske och turistisk verksamhet.6 Bättre pendlingsmöjligheter, väl utbyggd kollektiv­ trafik och satsningar på IT-infrastruktur krävs för att Drygt en fjärdedel av Sveriges totala omsättning från landsbygden ska bli livskraftig, resilient och ekono­ besöksnäringen genereras i Stockholms län och miskt, socialt och miljömässigt hållbar. Insatser i den besöksnäringen har stor betydelse för Stockholms fysiska planeringen krävs för att landsbygden ska bli ekonomi och sysselsättning. Under 2008 resulterade attraktiv. besöken i en omsättning på närmare 22 miljarder kro­ nor och sysselsatte 18 200 personer.7 Infrastrukturen på landsbygden har kommit efter i förhållande till tätare befolkade områden, i synner­ Besöksnäringen i Stockholms skärgård omsätter het vad gäller infrastruktur som fibernät och kollek­ drygt fyra miljarder per år och sysselsätter 3 300 tivtrafik. Att hålla samma takt som den snabba tek­ människor på årsbasis. Ambitioner finns att ytterli­ niska utvecklingen i länets centrala delar är en gare öka besöksnäringens betydelse i skärgården. Det stående utmaning för landsbygden som trots allt är omväxlande kultur- och naturlandskapet och skär­ försedd med ett tätt vägnät och relativt god kollektiv­ gårdslandskapets unika resurser ger stora möjligheter trafik. Landsortsbussar når ut till samtliga kommu­ för rekreation och besöksnäring, men belastningen på ners landsbygd, även till ytterområdena. Länet är miljön är stor under en kort säsong. även välförsett med rälstrafik. Pendeltåg passerar rakt genom länet och når över länsgränsen på tre av Turism- och besöksnäringen i Stockholms län bedöms fyra linjer. Tvärbanor kompletterar delar av kollek­ ha god marknadspotential för att ta fram innovativa tivtrafiken i Vallentuna och Österåkers kommun. De produkter som tillvaratar länets variationsrika natur­ täta transportnäten och en länsövergripande kollek­ miljöer. Infrastrukturen är dock en faktor som även tivtrafik möjliggör arbetspendling i stora delar av påverkar turism- och besöksnäringen. På många länet. Utanför de prioriterade trafikstråken är dock destinationer, inte minst på landsbygden, finns det avgångarna få, vilket skapar stora begränsningar. områden med en liten lokalbefolkning. Om ny infra­ Det gäller i synnerhet i områden långt från tätorter struktur istället prioriteras i områden där det bor fler och i mellankommunala gränsområden med gles människor riskerar besöksnäringens förutsättningar befolkning. på landsbygden att försämras. Brister i IT-infrastrukturen begränsar landsbygdens En ytterligare svårighet för näringslivet på landsbyg­ utveckling. Färre än nio procent av länets 56 000 den är de begränsade valmöjligheter som är en följd av invånare som bor utanför tät- och småorter har till­ glesheten. Avstånd och gleshet gör att företag i lands­ gång till bredbandsanslutning via fiber. De personer bygdsområden sällan kan dra nytta av storleksförde­ som har tillgång till fiber bor nästan uteslutande i lar, klusterbildningar eller närhet till differentierade gränsområdet mellan tätort och glesbygd, eller i arbetsmarknader. På små arbetsmarknader blir rör­ avskilda men nybyggda villaområden. Fiberanslut­ ligheten och dynamiken ofta alltför låg. Det finns helt ningsgraden bland invånare i småorter och lands­ enkelt inte så många relationer att välja på. Empiriskt bygdstätorter är ännu lägre då dessa ofta ligger i finns det ett stort stöd för att det generellt sett är lätt­ länets ytterområden och inte angränsar till befintliga are att nå hög produktivitet ju tätare en miljö är. Vissa stråk av fiberstamnät. Stockholms län har Sveriges landsbygdsföretag lever dock i en miljö som tycks högsta täckningsgrad av IT-infrastruktur, men kunna kompensera för dessa nackdelar. Sociala rela­ utvecklingen på landsbygden har gått långsamt. Den tioner, kultur och företagsklimat är exempel på förhål­ regionala samordningen av IT-infrastruktur är låg landen som kan variera stort mellan olika bygder och och utvecklingen har i stort lämnats åt marknadens regioner och som har visat sig ha betydelse för företa­ villkor för lönsamhet. Detta leder till att utvecklingen gens livskraft. Säsongsarbete, mångsidig försörjning, hämmas utanför de större tätorterna.

6 Länsstyrelsen i Stockholms län: SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län, 2013-06-17. 7 Länsstyrelsen i Stockholms län: SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns landsbygd, 2013-10-04.

16 Landsbygdens miljö, natur- och kulturlandskap i skärgården. Utvecklingen belastar miljön genom en Stockholms natur- och kulturlandskap är unikt för ökad biltrafik, fler fritidsbåtar och större avloppsvo­ att vara så storstadsnära. Landsbygden bidrar till lymer från fritidshus som ofta saknar goda avlopps­ regional identitet, med en kultur och historia som lig­ lösningar. ger förborgat i landskapet. Miljön behöver därför för­ valtas och utvecklas utifrån sina egna kvaliteter för Stockholms län är det län i landet som har störst pro­ att kunna fortsätta vara en resurs för regionen. blem med övergödning. Nästan samtliga avrinnings­ områden i länet är påverkade av övergödningen. Nästan 70 procent av länets mest värdefulla åker­ Trots åtgärder visar senare provtagningar i länets mark finns inom tre kilometer från tätortsbebyg­ sjöar, kustvatten och vattendrag inte tecken på öns­ gelse, vilket innebär att det råder konkurrens mellan kad förbättring. Jordbruksmarken är en av de största tätorter och lantbruk om värdefull tätortsnära åker­ källorna till övergödning. mark.8 Ökande markpriser gör det mer attraktivt för jordbrukare att sälja av mark. Det blir också dyrare Länets skogar är några av landets mest nyckelbiotop­ för jordbrukare att köpa jordbruksmark för expan­ täta. År 2012 upptog Stockholms läns skogsmarker sion eller nyetablering, särskilt mark av högre kvalitet. 364 000 hektar varav cirka 80 procent var produktiv skogsmark. Mer än hälften av all skogsmark ägs av Länets befolkningstillväxt resulterar även i stor enskilda personer. Sett till antalet personer har belastning på luft- och vattenkvaliteten. Få av mil­ Stockholms län Sveriges näst största skogsägarkår. jömålen bedöms kunna nås före 2020. Miljö- och kli­ Hela 23 procent av länets produktiva skogsmark lig­ matåtgärderna klarar inte av att hantera belast­ ger inom en kilometer från närmaste tätortsgräns. ningen från den pågående befolkningsökningen i Skötsel av tätortsnära skog är en stor utmaning för länet, eller den följande utbyggnaden av tätortsnära skogsbrukarna i länet. Skogen är attraktiv för både infrastruktur. Miljöarbetet i länet har stora utma­ exploatering och rekreation, samtidigt som den är ningar och den biologiska mångfalden och djurlivet utsatt för föroreningar. Den totala produktionen av hotas av tillväxt och markexploatering. Samtidigt är virke är låg i Stockholms län i jämförelse med i resten naturmiljön i länet en mycket viktig resurs. av landet och det finns få storskaliga förädlingsverk­ samheter. Av övriga län var det bara Gotland som Omvandlingen av fritidshus till permanentboende avverkade mindre volymer och inflyttning i nybyggda, avskilda villaområden, står för en del av befolkningsökningen på landsbyg­ den. Exploateringen är i stor grad koncentrerad till strandnära områden längs sjöar, Östersjökusten och

Vilka utmaningar ger nuläge och trender för landbygdens fysiska planering?

Den storstadsnära landsbygden är utsatt för ett stort Den fysiska planeringen spelar en avgörande roll för förändringstryck som uttrycks genom dels en stor landsbygdens utmaningar och knäckfrågor. Den kan mängd anspråk på hur landsbygden ska användas, bidra till att skapa framtida utvecklingsmöjligheter, dels en stor mängd intressenter. Beroende på intres­ men en bristfällig fysisk planering kan också för­ sen och utgångspunkter varierar synen på landsbyg­ svåra en framtida långsiktigt hållbar struktur. Föl­ dens roll i förhållande till huvudstaden, de regionala jande utmaningar har särskilt uppmärksammats i kärnorna, övrig landsbygd och gröna kilar. Medan denna förstudie. vissa aktörer framhåller behovet av att skydda eller bevara landsbygdens särart, vill andra ta tillvara landsbygden som resurs och ytterligare andra stärka dess utvecklingsmöjligheter.

8 Länsstyrelsens geodatabas.

17 Bristande hållbarhet och icke-planerad bebyggelseutveckling kan också Nulägesanalysen visar att landsbygden i Stockholm försvåra en framtida energiproduktion på har omfattande problem med ekonomisk, social och landsbygden miljömässig hållbarhet. Lönsamhet i företagandet, liksom inkomster är relativt låga. Detsamma gäller I detta sammanhang kan det nämnas att Sverige har arbetslöshet och utbildningsnivåer. Belastningen på ratificerat landskapskonventionen vilket innebär att miljön är alltför hög, både beträffande vatten- och vi har åtagit oss att skydda, förvalta och planera vårt luftkvalitet och när det gäller övergödning. landskap i enlighet med konventionens intentioner. Landskapskonventionen trädde i kraft 2011 och lyfter Detta är inte problem som enbart kan lösas med den fram landskapet som en gemensam tillgång som vi fysiska planeringen, men tillsammans med övriga har ett gemensamt ansvar för. Konventionen betonar politikområden och insatser inom exempelvis lands­ att det möts många olika värden i landskapet, till bygdsprogrammet kan den bidra till lösningar och ge exempel ekologiska, estetiska, sociala och rätt förutsättningar. Det är viktigt att landsbygds­ ekonomiska.9 programmets insatser, det regionala miljöarbetet, RUFS och kommunernas planering verkar i samma Det är viktigt att hindra tendenserna till spridd riktning och baseras på en gemensam problembild bebyggelseutveckling som finns på landsbygden idag, och gemensamma övergripande mål. till exempel genom att hitta nya former av landsbygdsboende där man prövar att förtäta i Spridd bebyggelsestruktur (sprawl) bystrukturer som tillvaratar unika platsvärden och Kommunernas fysiska planering har en avgörande också ger underlag för kollektivtrafik, lokal service roll för att skapa långsiktigt hållbara och robusta samt gemensamma kretsloppslösningar. Det finns få strukturer, samt för att säkerställa önskvärda värden exempel idag men ett tidigt försök i Håbo-Tibble och funktioner för landsbygden och för att underlätta kyrkby samt i andra delar av landet (till exempel i en avvägning mellan olika intressen. En spridd Dalarna) kan ge inspiration och idéer av denna typ i bebyggelse, sprawl, försvårar för diverse ett regionalt systemperspektiv. servicefunktioner, till exempel barnomsorg och en tillfredsställande kollektivtrafik genom att Infrastruktur, boende och service underlaget blir för litet. drar åt olika håll En landsbygdsutveckling där bebyggelseplanering En utveckling av sprawl som kan verka oförarglig på och planering för trafik och annan service inte kort sikt kan bli styrande och låsande för framtida bedrivs integrerat är ett reellt hot. En spridd bebyg­ beslut genom att ett stigberoende uppstår, det vill gelseutveckling försvårar en hållbar infrastruktur, säga att en utglesad bebyggelseutveckling förstärks men den försvåras även av bristande samverkan i och att det efter hand kan bli mycket svårt att vända planeringen. på utvecklingen. Kommunernas planering är i praktiken ofta reaktiv istället för proaktiv och följer En lösning på den här utmaningen är att integrera inte alltid den utpekade viljan i exempelvis översikts­ bebyggelse- och trafikplanering på olika skalnivåer planer. En reaktiv planering idag, med en spridd samt att idéer kring byförtätning och noder utvecklas bebyggelsestruktur, sprawl, som en följd av ett högt i regionens landsbygdsområden. På landsbygden bebyggelsetryck, innebär att det i framtiden blir svårt finns en potential när det gäller nya bostäder, men en att skapa hållbara och fungerande trafik­strukturer. hållbar och robust utveckling är beroende av ett inte­ En reaktiv kommunal fysisk planering gör det även grerat synsätt som omfattar planering av trafik och svårare att skapa förutsättningar för service och offentlig service av olika slag. Möjligheten att återan­ fungerande kretsloppslösningar. vända och att renovera fastigheter för både boende och arbete i traditionella lokala bykärnor stärker Ett uttalat problem med en spridd bebyggelse i länet också förutsättningarna för både service- och kollek­ är att värdefull jordbruksmark tas i anspråk. En tivtrafikförsörjning. spridd bebyggelsestruktur kan även förstöra rekreativa samt ekologiska värden, det vill säga värden som idag gör landsbygden attraktiv. En spridd

9 http://www.raa.se/omriksantikvarieambetet/vartinternationella-arbete/europaradet/europeiska-landskapskonventionen/.

18 Urbaniseringen och den växande staden Bristande respekt för jordbruksmarken Dagens urbaniseringstrend är stark och staden har En låg värdering och en låg avkastning, relativt sett, en stark attraktionskraft med flyttströmmar till sta­ från regionens jordbruksmark äventyrar möjlighe­ den. Den växande staden kan påverka landsbygden terna till lokal matproduktion. Detta kan på sikt på flera sätt och det finns samtidigt motverkande skapa problem med resiliensen i regionen och även trender för livsstilsboende som kan göra landsbyg­ för den nationella matproduktionen i stort. Lantbru­ den attraktiv. Befolkningsökningen i regionen leder ket är en förutsättning för svensk livsmedelsproduk­ till behov av att skapa attraktiva boendemiljöer i tion och för möjligheterna att kunna bevara biologisk regionala kärnor och mindre städer och tätorter, med mångfald och skapa ekosystemtjänster, sysselsätt­ goda livsbetingelser och vissa urbana kvaliteter men ning och samhällsservice. samtidigt i direkt anslutning till landsbygden. En avgörande förutsättning för denna attraktionskraft Innovationskraften hos landsbygdsföretagen är sär­ är en väl fungerande IT-infrastruktur. skilt viktig för att höja lönsamheten och tillväxten och därigenom möjligheten att skapa fler arbets­ Behovet av en utbyggd infrastruktur kan komma i tillfällen. Skogsbruket i regionen har också viss konflikt med intresset att bevara områden med höga betydelse som en källa till sysselsättning.11 natur-, kultur- och rekreationsvärden eftersom det ofta är just dessa värden som gör boende och företa­ Planering med ett inifrån perspektiv gande på landsbygden attraktivt. Många funktioner En ensidigt pittoresk syn på landsbygden som en kan fungera väl, sida vid sida, och stärka varandra. rekreationskälla för stadsbor kan överskugga andra Men det finns också potentiella intressekonflikter viktiga frågeställningar vid en utveckling av lands­ kring konkreta frågor om markanvändning, till bygden. Landsbygden och tätorter i direkt anslutning exempel då dessa skapar effekter i landskapet som har unika kvaliteter – inklusive högklassig kollektiv­ inte är önskvärda. 10 trafik och möjligheter till distanskommunikation – som kan vara attraktivt för såväl boende som före­ Urbaniseringen leder till höga markpriser och efter­ tagande. För att skapa förutsättningar för denna frågan på mark. Detta har effekter på landsbygdens utveckling spelar den fysiska planeringen en stor roll. möjligheter för såväl jordbruksproduktion som rekreation. Den fysiska planeringen har därigenom En planering för landsbygden som utgår från ensi­ en viktig uppgift att värna natur- och kulturland­ diga perspektiv på exempelvis risk och sårbarhet skapet och samtidigt bidra till utvecklingsmöjlig­ eller klimatfrågor kan leda till att planeringen sker heter. Kommunernas förmåga att attrahera företag utifrån stadens behov av landet. Detta kan leda till en och näringsliv är en viktig faktor för landsbygdens förlorad respekt för att regionplanering bör bidra till utvecklingsmöjligheter. Kapacitet att erbjuda plan­ attraktivitet och goda möjligheter för boende, rekre­ klar mark samt bredband är betydelsefullt, men bör ation och verksamhet på landsbygden utifrån dess baseras på en proaktiv och planerad användning av specifika förutsättningar, precis som i andra delar marken. Ökande möjligheter att arbeta på distans av regionen med de specifika förutsättningar som från landsbygden, inklusive skärgården, kan ge bety­ gäller där. dande fördelar i form av mer levande bebyggelse­ miljöer och bättre underlag för service och kollektiv­ Permanentning av fritidshus trafik. Fritidsboenden ligger ofta i perifera lägen, långt från den centrala arbetsmarknaden, och är ofta dåligt för­ En bidragande faktor till problematiken med mar­ sörjda med kollektivtrafik. Permanentning av fritids­ kanvändning är den åldrande befolkningen på lands­ hus leder till ett ökat resande med bil och bilens andel bygden, främst bland lantbrukarna. Behovet av gene­ av det totala resandet ökar med minskad bebyggelse­ rationsväxling är stort så att inte värdefull mark säljs täthet. Det perifera läget innebär längre resor och av för att det inte finns någon som kan ta över verk­ den ökande biltrafiken bidrar till tilltagande trängsel samheten. i vägsystemet i regionen.

10 Regionplane- och trafikkontoret (2011): Den mångfacetterade landsbygden i storstadens närhet, opublicerad. 11 Länsstyrelsen i Stockholms län (2013): SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns landsbygd.

19 En permanentning av fritidshus innebär utmaningar Bristande fokus på mark i periferin för kommunerna. Ett glest bosättningsmönster inne­ Kommunernas fokusering på den centrala tätorten bär svårigheter att förse bebyggelseområden med kan vara ett hot för marken i kommunernas utkanter. kommunal service och ställer krav på vatten- och En aktuell tendens i regionen är att lokala service­ avloppslösningar. Ur ett kommunalt perspektiv har funktioner konkurreras ut av alltmer storskaliga lös­ dock permanentning också positiva sidor. Fritids­ ningar som lokaliseras på denna mark för en växande husen utgör en bostadsreserv när efterfrågan på regional marknad. Dagens syn på ”billig” mark i bostäder är högre än vad marknaden klarar av att kommunernas utkanter utarmar då inte bara den producera. lokala servicen på landsbygden utan äventyrar även framtida kommunövergripande samarbeten om mar­ En permanentning kan kombineras med en småska­ kanvändning för att behålla jordbruksmark och vik­ lig förtätning i ett nätverk av noder för att ge bättre tig grönstruktur. underlag för lokal service- och kollektivtrafik. Uppkopplingen mot närbelägna regionala kärnor, Mellankommunala samarbetsinitiativ bör tas i sam­ tätorter och mindre städer har en central betydelse verkan med tillväxt- och regionplaneförvaltningen ur ett hållbarhetsperspektiv. för att både peka på problem i kommunernas utkan­ ter och på möjligheter till samverkan. Det kan exem­ Enskilda lösningar för kretslopp och energi pelvis handla om att en kommun satsar på förnybar Kommunernas fysiska planering har en avgörande energi som grannkommunen kan dra nytta av, roll för att skapa långsiktigt hållbara och robusta medan den andra kommunen satsar på en dagvatten­ strukturer där små och medelstora lösningar för damm som också kan användas av den förstnämnda kretslopp och energi tas tillvara genom bland annat kommunen. små och medelstora VA- och energianläggningar. Enskilda VA-lösningar kan visa sig mindre hållbara. På lång sikt kan också enskilda VA-lösningar för­ svåra kommunövergripande VA-satsningar och inne­ bära att kommunala investeringar utnyttjas ineffek­ tivt. En småskalig eller medelstor förtätning enligt den skisserade modellen ovan kan vara ett sätt att möjliggöra ekonomiskt bärkraftiga, medelstora kretsloppslösningar för både VA, material, avfall och energi.

20 Landsbygdsutveckling i teorin

21 Några teorier om den rumsliga fördelningen av tillväxt och utveckling

utföras på olika ställen och ekonomiska olikheter Det finns teorier om hur tillväxt och utveckling för­ uppstå mellan större och mindre orter. En annan delar sig geografiskt och hur olika orter utvecklas slutsats är att privat och offentlig service av olika slag med avseende på storlek och funktion. Dessa teorier bör erbjudas i enlighet med deras räckvidd. kan bidra till att analysera de utmaningar som den fysiska planeringen måste hantera på landsbygden. Två huvudinriktningar framkommer i den region­ forskning som huvudsakligen tar sin avstamp i eko­ Under 1950- och 1960-talen var den geografiska nomisk geografi. Den ena inriktningen argumenterar forskningens huvuduppgift att identifiera orsaker till för att ekonomin utan politiska åtgärder leder till och effekter av den urbaniseringsprocess som med ökade skillnader mellan regioner, medan den andra full kraft hade inletts efter andravärldskrigets slut. hävdar att spridningseffekterna gynnar även omgi­ Några klassiska modeller som förklarar den rumsliga vande regioner. En bristande tilltro till marknadens fördelningen av tillväxt och utveckling, samt relatio­ förmåga att spontant minska regionala olikheter i ner och funktioner mellan mindre och större orter, ekonomiskt välstånd återfinns i ett flertal olika teori­ utvecklades under denna period. bildningar. Myrdal (1957) hävdade att det inte fanns några belägg för att spridningseffekter jämnade ut Den allra mest förenklade versionen av dessa model­ skillnader i ekonomisk välgång, det kunde lika gärna ler bygger på transportkostnader som gör varorna vara tvärtom. Han ansåg att spridningseffekterna mindre attraktiva i takt med att avståndet växer. Vid gällde ett mycket litet område och att omgivningen ett visst avstånd finns det utrymme för en ny produ­ riskerar att råka ut för ”baksugseffekter”. Dessa gör cent och detta fortgår tills man har fått flera olika att den ekonomiska aktiviteten i stället går ner i de producenter i ett område. Blandar man in flera varor i omgivande regionerna i takt med att resurserna flö­ modellen så har de olika räckvidd. Varor och tjänster dar från omgivningen in i ekonomins centra. Både med kort räckvidd som till exempel bröd finns på alla kapitalet såväl som arbetskraften dras till den cen­ orter, medan varor och tjänster med lång räckvidd trala orten, vilket utarmar närliggande orter. Enligt som till exempel en specialist i kirurgi enbart finns Myrdal sker tillväxten därför i detta regionala cen­ på ett fåtal ställen. Det här gör att det utvecklas orter trum, på bekostnad av de omgivande områdena.12 där vissa erbjuder varor som har en viss räckvidd Den motsatta åsikten, att tillväxt i en region har en (och alla varor med kortare räckvidd), medan andra positiv inverkan på övriga regioner, är förankrad i orter erbjuder varor upp till en längre räckvidd, till nationalekonomiska teorier. exempel både mejerierna och sportartiklarna. Resul­ tatet blir en ortshierarki där det på vissa orter bara Spridningseffekter ses i klassisk ekonomisk teori som går att få tag i varor som kunderna definitivt inte vill en mekanism som minskar obalanser i fördelningen åka långt för att köpa, medan det på andra orter, så av ekonomisk tillväxt. Även de omgivande regionerna kallade centralorter, finns ett bredare utbud av artik­ kring ett tillväxtcentrum kan få högre välstånd lar. Varje centralort dominerar över ett antal mindre genom att en högre efterfrågan på varor och tjänster orter som inte har lika omfattande utbud av varor och ger tillväxt även där. Teserna om tillväxtcentra är det tjänster. Den teori som här beskrivs på ett förenklat mest inflytelserika exemplet på teorier som bygger på sätt kallas Christallers centralortsteori och ligger positiva spridningseffekter. De användes flitigt under bakom de grundläggande insikterna om regional 1960- och 1970-talen i många länder för att formu­ utveckling inom regionforskningen. lera en politik för regional utveckling.

Christallers modell har ett flertal efterföljare, men I dag har regionforskarna i princip enats kring några redan från den här enklaste versionen som enbart slutsatser: bygger på avstånd går det att dra slutsatsen att om • Utveckling innebär ofta polarisering det fanns ett fullständigt homogent geografiskt • Tillväxtcentra är en källa till ekonomisk utveckling område skulle ändå olika ekonomiska aktiviteter någonstans, men inte nödvändigtvis i närheten

12 Myrdal, G. (1957): Rich Lands and Poor, New York: Harper & Row.

22 • Även små orter kan tjäna som tillväxtcentra stor roll för att skapa förutsättningar som kan bidra • Tillväxtcentras roll är att sprida innovationer till spridning av tillväxt, exempelvis genom att tillgo­ De bör därför stimuleras till att ha den rollen även dose behovet av infrastruktur, trafik och kommuni­ om det innebär att de dominerar över andra orter kationer. Goda kommunikationer kan förstärka till­ eller regioner. växteffekter och flöden av både arbetskraft och övriga resurser till storstaden kan ge baksugseffek­ Gårdagens modeller fokuserade på avstånd, transport­ ter. Men investeringar och flöden i den andra rikt­ kostnader, råvaror och arbetskraft för att förklara ningen, från konsumtion av varor och tjänster, kan regional utveckling och den rumsliga fördelningen av tillsammans med flöden av både kunskap och kom­ ekonomiska verksamheter. Dagens modeller inklude­ petens, samt närheten till storstadens trendkänslig­ rar även kompetens och förmågan till lärande, samt het vad gäller både varu- och tjänsteutveckling ge innovationer, agglomerationsfördelar och socialt värdefulla spridningseffekter. För regionplaneringen kapital. Dessa faktorer bidrar väsentligt till att för­ är det också viktigt att ta fasta på att om vissa orter klara regional utveckling i det moderna samhället. ges möjlighet att växa kan de tjäna som centrum och erbjuda ett tillräckligt befolkningsunderlag för pri­ När man vet hur de kritiska drivkrafterna ser ut åter­ vata och offentliga varor och tjänster. En del i att står det att försöka skapa eller åtminstone främja och skapa en hållbar landsbygd är att medvetet planera bidra med förutsättningar för att de ska växa fram. för sådana noder i ortshierarkin genom att planera Det gäller att ta tillvara möjligheter till spridning av bebyggelse i kombination med trafik och offentlig storstadens tillväxt. Den fysiska planeringen spelar service av olika slag.

Förhållningssätt till ekologiskt hållbar landsbygd

Några viktiga begrepp för en ekologiskt hållbar för det mer känslomässiga välbefinnandet, till utveckling för Stockholmsregionens landsbygd är exempel estetiska och kulturella värden samt ekosystemtjänster, resiliens och planetära gränser. rekreationsvärden. Landsbygden bidrar även till en regional identitet som ligger förborgat i land­ Ekosystemtjänster skapet Ekosystemtjänster är de tjänster och funktioner som • Producerande tjänster, vilket är mat och material olika ekosystem och dess organismer erbjuder män­ som vi kan använda mer eller mindre direkt. niskan och som vi är direkt beroende av för vår för­ sörjning och överlevnad. Utmärkande för dessa Tabellen på nästa sida utvecklar denna uppdelning av tjänster är att de skapas av de levande organismernas ekosystemtjänster. De tjänster som kan vara priorite­ arbete i naturen: såväl på land som i vattenmiljöer, rade för Stockholmsregionen anges i fet stil. Den såväl i vilda miljöer som i miljöer påverkade av nedre tabellen visar förslag på gruppering av ekosys­ människan. temtjänsterna utifrån olika teman.

Att synliggöra kopplingen mellan naturen och män­ Miljön behöver förvaltas och utvecklas utifrån sina niskors välbefinnande är grunden bakom utvecklingen egna kvaliteter för att den ska kunna fortsätta att av konceptet ekosystemtjänster. Begreppet utgår vara en resurs för regionen. När det gäller ekosystem­ ifrån att människors välbefinnande är beroende av tjänster sker en dynamisk utveckling som kan stärka ekosystemens strukturer, processer och funktioner, landsbygdens värden. och att människor påverkar ekosystemen negativt. Stockholmsregionens starka tillväxt gör att lands­ Fyra olika typer av ekosystemtjänster kan urskiljas: bygdens funktioner ibland konkurrerar med storsta­ • Understödjande tjänster som är en bas för att de dens behov, som när grönområden med höga natur­ andra systemen ska fungera, till exempel närings- värden ska tas i anspråk för utbyggnaden av och vattencykler infrastruktur eller när jordbruksmark används för • Reglerande tjänster som är mer specifika funktio­ bostadsbyggande. Men många funktioner är samti­ ner, exempelvis luft- och vattenrening, men också digt kompatibla, till exempel när ett landskap av kul­ utjämning av vattenflöden turhistoriskt intresse attraherar besökare som ger • Kulturella tjänster som innefattar det vi använder underlag för näringsverksamhet.

23 Producerande Reglerande Kulturella • Mat, material och energi • Pollinering • Hälsa och fritidsupplevelser • Dricksvatten (vattencykeln) • Reglering av skadedjur • Turism • Koldioxidbindning • Estetiska värden • Genetiska resurser • Sociala relationer • Biokemikalier, medicin och • Rening av vatten (vattencykeln) • Tysta områden naturmedicin • Flödesreglering och erosionsskydd (vattencykeln) • Undervisning och kunskap • Klimatreglering och luftrening • Intellektuell och andlig inspiration • Bullerdämpning • Vetenskapliga upptäckter • Fröspridning

Understödjande • Biologisk mångfald • Vattencykeln • Näringscykler

• Jordformation • Fotosyntes

Förslag på gruppering Biologisk mångfald Areella näringar Vatten och klimat Hälsa, upplevelser och kunskap 1. Biologisk mångfald 1. Mat, material och 1. Vattencykeln energi • Dricksvatten 1. Rekreation, turism och 2. Pollinering • Rening av vatten estetiska värden 3. Skadedjursreglering • Flödesreglering och 2. Tysta områden 4. Näringscykler ­erosionsskydd 3. Sociala relationer (återföring av näring) 2. Koldioxidbindning

Källa: Ekologigruppen, 2015

Resiliens ler att planera så att regionens resiliens stärks genom Resiliens definieras som ett systems långsiktiga för­ ett produktivt samspel mellan stad och land. måga att klara av förändringar och att vidareutvecklas. Ekologisk resiliens syftar på ett ekosystems förmåga Planetära gränser att återhämta sig efter störning. Det finns gränser för Konceptet planetära gränser identifierar nio globala hur mycket och hur ofta ett ekosystem klarar av stör­ processer som relaterar till förändringar i miljön som ningar utan att det försvagas så pass mycket att det drivs av mänsklig aktivitet. Forskningen visar att inte längre kan skapa de ekosystemtjänster som det dessa nio processer reglerar jordsystemets stabilitet gjorde innan störningarna inträffade. och resiliens och det samspel mellan mark, hav, atmosfär och biologisk mångfald som tillsammans Social resiliens är ett samhälles förmåga att förutse, skapar de förutsättningar på jorden som våra sam­ tåla och återhämta sig från störningar och påfrest­ hällen är beroende av. ningar, till exempel katastrofer av olika slag, ekono­ miska nedgångar eller politiska oroligheter. Fyra gränser bedöms ha överskridits år 2014 enligt tidskriften Science: klimatförändring, förlust av bio­ Det som utmärker resiliensbegreppet är dels att det logisk mångfald, förändrad markanvändning och så tydligt fokuserar på samverkan mellan ekologiska förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. och sociala system, dels att det inte förutsätter en lin­ Att överskrida planetens gränser innebär stora risker jär, förutsägbar utveckling. Strategier som baseras på för dagens och framtida samhällen. En konsekvens resiliensbegreppet innebär därför att stärka syste­ kan vara att en fortsatt förlust av biologisk mångfald mens förmåga att anpassa sig till förändringar av urholkar de ekosystemtjänster som naturen erbjuder olika slag. och som mänskliga samhällen är beroende av. Lands­ bygden är en del av samspelet mellan mark, hav, Landsbygdens utveckling är ett viktigt perspektiv på atmosfär och biologisk mångfald i regionen och bör Stockholmsregionens förmåga till resiliens. Den därför ingå i planeringen för att klara de planetära fysiska planeringen har en betydande roll när det gäl­ gränserna.

24 Samband, flöden och funktioner mellan stad och land

Det finns en hel del kunskap om landsbygd i allmän­ har sitt ursprung på landsbygden, vare sig det gäller het men det behövs mer kunskap om sambandet mel­ skogsbruk som grund för trävaror eller gruvor för lan den storstadsnära landsbygden och närliggande brytning av mineral som sedan förädlas till stål- och tätorter, förorter, förstäder samt storstaden. Kopp­ järnvaror och så vidare. Det finns en tendens att lingen mellan landsbygd och storstad är så betydande dessa, egentligen självklara, fakta kommer bort i dis­ att de mindre närliggande tätorternas roll kan utar­ kussionen om städer som tros kunna fungera utan att mas genom att de dräneras på viktig lokal service. De ha en relation till landsbygden.14 kan dock även berikas av ett tillväxtcentrum. Det ska också poängteras att det inte alltid är den Det som är specifikt med Stockholms landsbygd i närliggande landsbygden som är viktigast för alla flö­ jämförelse med andra landsbygder i landet är närhe­ den. Städer behöver inte köpa sina råvaror och sin ten till en kraftigt växande storstad. Urbaniseringen energi från den närliggande landsbygden eller ens innebär att funktionella flöden av olika slag mellan från landsbygden i samma land. De flöden som landsbygden och city ökar i omfattning och kom­ beskrivs mellan stad och land behöver därför inte plexitet. Från att ha varit ett område med ett relativt gälla mellan en viss stad och landsbygden utanför. begränsat utbyte med storstaden, utmärks landsbyg­ Det kan också vara så att flöden sker mellan stad och den idag i allt högre grad av en ökande arbetspend­ landsbygd som ligger längre bort för att det av någon ling till den centrala arbetsmarknaden i Stockholm. anledning brister i förmågan att tillvarata flödet från Numera har människor på den storstadsnära lands­ den egna omgivande landsbygden. bygden och i skärgården ofta företag och verksam­ heter som är kopplade till livet i storstaden och som Historiskt sett har beskrivningar av samspelet och integreras i en växande, funktionell region. Utöver flödet mellan stad och land lagt stor vikt vid det arbetskraft finns det även ett flöde av besökare för fysiska kretsloppet. Samspelet har övervägande rekreation och turism, där stadsbor söker landsbyg­ beskrivits i termer av materia och resursflöden. Frå­ dens och skärgårdens rekreationsmöjligheter och gor som särskilt har lyfts fram är flöden av vatten, landsbygdsbefolkningen söker sevärdheter, restau­ mat, material och energi in mot tätorter och städer ranger och kulturutbudet i staden. från den omgivande landsbygden, medan flödena i den motsatta riktningen utgörs av avfallsprodukter En hållbar och robust region förutsätter ett välfunge­ som avlopp, komposterbart avfall och andra restpro­ rande samspel mellan stad och landsbygd. Varken dukter från energiproduktion som askor. den ena eller den andra klarar en isolerad tillvaro. Stad och land fyller olika funktioner vilket gör att de Därutöver tillkommer arbetsmarknadsrelaterade på olika sätt kompletterar varandra. Förhållandet kopplingar som pendling och vikten av rekreations­ mellan stad och land kan liknas vid ett beroendeför­ möjligheter. Ytterligare aspekter som har förts fram hållande där de utbyter nyttigheter med varandra. är rekreationsområdenas fysiska, kulturella och soci­ Detta förhållande kan förklaras genom olika flöden. ala funktioner och deras potential för hälsofräm­ Landsbygden förser staden med arbetskraft, mat, jande aktiviteter för stads- och tätortsbor i regionen, råvaror och energi och rekreationsmöjligheter, samt som mötesplats för olika grupper i samhället medan staden tillför landsbygden till exempel kultur, och som bärare av en kulturell identitet. En faktor offentlig och privat service samt utbildningsmöjlig­ som i ökande grad har betonats på senare tid är heter, men är också en handels- och mötesplats. humanistiska värden som har att göra med identi­ Landsbygden behöver stadens efterfrågan på dess tetsskapande, estetik och historia. Här spelar till­ tjänster och varor men även dess utbud.13 En utma­ gängligheten till och kvaliteten på informationsin­ ning är att göra dessa flöden miljömässigt och socialt satserna en viktig roll för att förmedla kunskap. hållbara. En annan viktig funktion som har identifierats allt Städer har en försörjningsrelation till landsbygden mer på senare tid är den roll som gränslandet mellan eftersom alla livsmedel men även flertalet produkter stad och land har för utvecklingen av nya strukturer

13 Tillväxtanalys: Städer och deras tillväxtförutsättningar – beskrivning av olika städer och deras förutsättningar för tillväxt, Rapport 2011:08. 14 Länsstyrelsen i Stockholms län (2013): SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns landsbygd.

25 för kommersiella och industriella ändamål, till exem­ Det behöver också poängteras att det inte finns en pel köpcentrum och produktionsanläggningar av slags landsbygd i Stockholm. Landsbygden i Stock­ olika slag. Detta kan ses som intrång i landsbygden holm har många funktioner: som bostads-, arbets- och en förstörelse av dess värden, men rätt planerade och lokaliseringsort, marknad, rekreationsområde, anläggningar för till exempel förnybar energiförsörj­ markreserv och som plats för infrastruktur och ning i form av vindkraftverk, solcells- och vågkraft­ materiella resurser såsom vatten och andra råvaror. parker kan ses som en förstärkning av banden mellan Landsbygden är också plats för deponering och för­ stad och land i ett hållbarhetsperspektiv. bränning av avfall samt är en viktig del av den regio­ nala identiteten och en geografisk nod i nätverk. Sammantaget kan de relationer som håller ihop sta­ den, tätorten och landsbygden inom och utanför en Inför arbetet med RUFS 2010 förslogs en typologi region yttra sig på olika sätt, både materiellt och över olika landsbygdsområden för att frångå den tra­ immateriellt, i form av exempelvis människor som ditionella och statiska synen där landsbygd ses som fysiskt förflyttar sig, kapitalöverföringar och mentala en företeelse och staden som en annan.15 Målet med föreställningar. Utvecklingen på den storstadsnära en sådan typologi av den storstadsnära landsbygden landsbygden kan inte heller isoleras från det övriga är att den ska kunna användas i både lokalt och regio­ samhället utan måste ses i ljuset av flera parallella nalt utvecklingsarbete. En typologi som grupperar processer som verkar i samhället i stort, på både olika typer av landsbygdsområden och beskriver makro- och mikronivå. Det kan handla om förhållan­ vilka frågor, utmaningar och förändringsprocesser den på arbetsmarknaden, livsstilstrender, satsningar som är viktiga inom de olika områdena. Med hjälp av på infrastruktur med mera. typologin kan en karta tas fram där det går att identi­ fiera var olika typer av landsbygd är lokaliserade. För Stockholmsregionen har landsbygden flera vik­ Landsbygd är en glidande skala från rural till urban tiga funktioner. Stora delar av landsbygden är attrak­ som har olika förutsättningar. Dessutom kan den tiva miljöer för både boende och besökare. Insikten rurala landsbygden i sig innefatta en mängd olika om att landsbygdens kvaliteter inte kan tas för givna, funktioner, såsom fritidshus och rekreation, ströv­ utan att omsorg om dessa kvaliteter har stor bety­ områden för rekreation, lantbruk och andra primär­ delse för regionens identitet, miljö och utvecklings­ näringar, landsbygd med nya näringar såsom dis­ möjligheter kan dock behöva betonas mer. tansarbete, hästnäring etcetera, samt områden med pendling. Dessa olika typer av landsbygd kräver pla­ En styrka med länets landsbygd är att den med inter­ nering utifrån sina olika förutsättningar. nationella mått ligger i nära anslutning till den cen­ trala kärnan (huvudstaden), de regionala kärnorna och övrig stads- och tätortsbygd. Detta gör länet unikt, inte bara för besöksnäringen i form av rekrea­ tionsvärdet, utan även för att det ger goda möjlighe­ ter att utveckla ekosystemtjänster.

15 Regionplane- och trafikkontoret (2008): Storstadsnära landsbygd i regional utvecklingsplanering, Rapport 4:2008.

26 Landsbygdsutveckling i praktiken

27 Det nationella landsbygdsprogrammet/ havs- och ­fiskeriprogrammet

Till de viktigaste styrmedlen för en hållbar lands­ I landsbygdsprogrammet ingår företagsstöd, pro­ bygdsutveckling hör landsbygdsprogrammet samt jektstöd, miljöinvesteringar, kompensationsbidrag havs- och fiskeriprogrammet. Regeringen beslutade och miljöersättningar. Stöden och ersättningarna om ett förslag till nytt landsbygdsprogram den 5 juni finansieras gemensamt av Sverige och EU. 2014. En skillnad mot tidigare program är att det nya Det nya landsbygdsprogrammet löper från 2014 fram landsbygdsprogrammet är mer målstyrt. Det finns till och med 2020, men är försenat så 2015 blir ett mål på EU-nivå samt på nationell och regional nivå. mellanår för planering. Programmet består av stöd Det övergripande målet, smart och hållbar tillväxt och ersättningar för att utveckla landsbygden. Miljö för alla, finns i den gemensamma strategin Europa och hållbar utveckling är också prioriterat. 2020.

De uppställda målen för landsbygdsprogrammet är Landsbygdsprogrammet 2014–2020 består av sex så att det ska ge: kallade prioriteringar. Till varje prioritering finns • lönsamma och livskraftiga företag fokusområden, sammanlagt 18 stycken. De stöd och • aktiva bönder och öppna marker med betande djur ersättningar som blir möjliga att söka ska passa in i • en modern landsbygd. minst ett av dessa fokusområden.

1. 2. 3. 4. 5. 6. Främja kunskaps­ Förbättra lönsam- Förbättra djurväl- Återsätta, bevara Främja resurseffek- Främja social överföring och heten och konkur- färd, riskhantering i och främja eko­ tivitet och stödja utveckling, innovation inom renskraften i alla jordbruket och system kopplade övergången till en bekämpa fattigdom jordbruk och på typer av jordbruks- organisationen av till jordbruk kodioxidsnål och kli- och skapa landsbygden företag och i alla livsmedelskedjan mattålig ekonomi ekonomisk

Prioriteringar regioner, samt inklusive bearbet- inom jordbruks- och utveckling på lands- främja innovativ ning och marknads- livsmedelssektorn bygden jordbruksteknik föring av jordbruks- produkter 1a 2a 3a 4a 5a 6a Främja innovation, Förbättra jord- Förbättra primär- Återställa, bevara Effektivisera vatte- Främja diversifie- samarbete och bruksföretagens producenternas och förbättra den nanvändning inom ring, skapande och kompetens­ ekonomiska resultat konkurrenskraft biologiska mång­ jordbruket utveckling av nya utveckling på lands- och underlätta om- genom att bättre falden, bland annat småföretag och bygden strukturering och integrera dem i inom: 5b arbetstillfällen modernisering av livsmedelskedjan • natura 2000- Effektivisera energi- 1b jordbruksföreta- med hjälp av: områden användningen inom 6b Stärka banden gen, särskilt i syfte • kvalitetssystem • områden med jordbruket och vid Främja lokal utveck- mellan jordbruk och att öka marknads- • skapa mervärden naturliga eller livsmedelsförädling ling på landsbygden livsmedels­ anpassningen och av jordbrukspro- andra särskilda produkton samt att diversifiera jord- dukter begränsningar 5c 6c forskning och inno- bruksverksam- • säljfrämjande • jordbruk med Främja tillgång på Öka tillgänglig­ vation. Även syfte heten. åtgärder på lokala höga naturvärden och användninga av heten till, använd- med att utveckla marknader • de europeiska energi från förny- ningen av och miljöledning och 2b • korta försörjnings- landskapens bara källor och kvaliteten på miljökvalitet. Underlätta inträdet kedjor karaktär främja en sam- informations- i jordbrukssektorn • producentgrupper hällsekonomi som och kommunika- 1c för jordbrukare med och producentorga- 4b bygger på använd- tionsteknik på Främja livslångt adekvat kompetens, nisationer Förbättra vatten­ ning av biproduk- landsbygden lärande inom särskilt vid genera- • branschorganisa- förvaltningen ter, avfall, restpro-

Landsbygdsprogrammetsfokusområden jordbruk. tionsskifte tioner inklusive använd- dukter och andra ning av växtnäring förnybara biolo- 3b och växtskydds­ giska resurser som Stödja riskförebyg- medel inte är avsedda till gande insatser och livsmedel riskhantering inom 4c jordbruket Förebygga markero- 5d sion och förbättra Minska jordbrukens markskötsel utsläpp av växthus- gaser och ammoniak

5e Främja bevarande av kolsänkor och kolinbindning inom jordbruket

Källa: Jordbruksverket 2014-01-16 28 För att välja ut vilka som ska få stöd används urvals­ lantbruk i områden där det är svårare att driva ett kriterier. Det finns nationella urvalskriterier och jordbruk. urvalskriterier på regional nivå som redovisas i regio­ • Miljöinvesteringar som är ersättning för investe­ nala handlingsplaner. Urvalskriterierna ska göra ringar som gynnar miljön, till exempel engångsröj­ att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ning av betesmark eller arbete för att förbättra vat­ ansökan poängsätts och får en slutpoäng. EU-kom­ tenkvaliteten. missionen rekommenderar beslutsomgångar, vilket • Kompetensutveckling och rådgivning som är innebär att alla ansökningar inom en viss period ersättning för utbildnings- och rådgivningsin­ jämförs med varandra. Det finns en starttid och en satser inom olika områden, till exempel för att sluttid för när den som söker stöd kan skicka in sin stärka konkurrenskraften, livsmedelsförädling, ansökan och vara med i urvalet. I varje beslutsom­ miljö- och klimat, service och andra näringar på gång får ansökningarna med högst poäng stöd efter landsbygden. Organisationer, föreningar, företag att ha granskats utifrån urvalskriterierna. Besluts­ och myndigheter som ordnar kurser, utbildningar, omgångar och urvalskriterier ska tillsammans ge demonstrationer och informationsåtgärder kan konkurrens mellan ansökningarna så att de som bäst söka dessa stöd. bidrar till att uppfylla målen får stöd. • Företagsstöd som innebär möjligheter till startstöd för att starta eller ta över ett företag inom jordbruk, Landsbygdsprogrammet har fått en ny struktur i trädgård eller rennäring. Det finns också möjlighet jämförelse med det förra programmet. Begrepp som att få investeringsstöd för andra verksamheter än axel har försvunnit och nya begrepp som priorite­ jordbruk, trädgård eller rennäring. ringar och fokusområden har istället initierats. • Projektstöd för att göra investeringar tillsammans. Figuren på föregående sida visar de sex prioritering­ Det kan till exempel vara att investera i bredband, arna och deras fokusområden. Den första priorite­ satsa på fritidsanläggningar och turism, service ringen, Kunskap och innovationer är övergripande eller att ta tillvara och vårda natur- och kulturmil­ och ska genomsyra hela programmet. jöer som hembygdsgårdar. Det kommer också att finnas möjlighet att söka stöd för att utveckla Det finns stöd och ersättningar under varje fokusom­ landsbygden genom samarbeten, till exempel pilot­ råde. I det nya landsbygdsprogrammet väljer respek­ projekt för att stärka konkurrenskraften inom tive medlemsland vilka stöd och ersättningar som jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och passar just deras behov. Stöden och ersättningarna klimat. Samarbeten kan också vara att utveckla ska ses som verktyg för att nå de mål som varje fokus­ nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller område har. De stöd som kommer gå att söka är: andra verksamheter på landsbygden. Sammanslut­ ningar av företag, kommuner, organisationer, ideella • Miljöersättningar för att till exempel sköta betes­ och ekonomiska föreningar kan söka projektstöd. marker och slåtterängar eller odla vall för att sti­ mulera hållbar odling. Regeringen har beslutat om landsbygdsprogrammet. • Djurvälfärdsersättningar för att ge extra djurom­ EU-kommissionen ska nu granska och godkänna det sorg i syfte att djuren ska må bättre. svenska landsbygdsprogrammet, vilket förväntas ske • Kompensationsbidrag som är en ersättning till i juni 2015.

Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020

Stockholm läns handlingsplan för landsbygdspro­ • Stärkt konkurrenskraft grammet och havs- och fiskeriprogrammet visar hur • Innovation landsbygdsprogrammets mål ska nås på regional • Närproduktion och lokal marknad nivå. Det nationella handlingsprogrammet har • Samverkan anpassats till regionala förhållanden. Prioritering­ • Minskat växtnäringsläckage arna i handlingsplanen baseras på den SWOT-analys • Öppet odlingslandskap som gjordes inför programarbetet. Följande områ­ • Ekologisk produktion den prioriteras för Stockholms län: • Klimatanpassning och minskad klimatpåverkan

29 Stockholms län prioriterar satsningar på livsmedels­ fiering av produktionen prioritereras. Innovation och produktion och diversifiering av lantbrukets produk­ nya former av brukande ska stimuleras, till exempel ter för avsättning på en lokal marknad, men beroende där markägare arrenderar ut mark och erbjuder på produkt planeras även för avsättning på en natio­ grundläggande markberedningstjänster till nya bru­ nell marknad eller exportmarknad. I länet främjas kare som inte har kapital att köpa jordbruksmark. också samverkan och bildande av företagsnätverk. Ytterligare en prioriterad problematik är övergöd­ Satsningar på animalieproduktion är prioriterade i ning av kust, sjöar och vattendrag. Den kraftigt Stockholms län. Bakgrunden är att befolkningsök­ ökande befolkningen med bland annat utflyttning till ningen och tätorternas utbyggnad leder till en ökad tidigare fritidshusområden och en redan underdi­ konkurrens om jordbruksmarken. Konkurrensen om mensionerad rening av enskilda avlopp ställer stora jordbruksmarken påverkar inte minst animaliepro­ krav på att avloppsreningen byggs ut. En ökande duktionen som historiskt sett legat nära tät bebyg­ besöksnäring i känsliga områden innebär också gelse. Detta tillsammans med faktorer som låg lön­ utmaningar med krav på infrastruktur, funktion och samhet och hög arbetsbelastning gör att intresset för bekvämlighet. Med en bättre samverkan mellan jord­ animalieproduktion sjunker. En av konsekvenserna bruksnäringen och kommunerna bör olika typer av är att antalet nötboskap minskar, vilket ökar risken kretsloppslösningar kunna fortsätta utvecklas och för att värdefulla betesmarker växer igen och att höga omsättas i praktiken. Det gäller inte minst i skärgår­ natur- och kulturvärden går förlorade. Stöd priorite­ den. I enlighet med det nationella miljömålet mins­ ras för satsningar som ligger i linje med de nationella kad klimatpåverkan prioriteras därför satsningar miljömålen och som bidrar till att upprätthålla det som bidrar till att jordbrukets klimatpåverkan mins­ betade landskapet, eller för omställning till ekologisk kar och även satsningar som syftar till att anpassa animalieproduktion. jordbrukets anläggningar till ett förändrat klimat.

Länsstyrelsen och partnerskapet för handlingspla­ Flera av prioriteringarna i landsbygdsprogrammet är nen framför att det finns potential att öka jordbruks­ i samklang med de nationella miljökvalitetsmålen. produktionen i Stockholms län. Betydande arealer av Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål i Sverige länets jordbruksmark brukas idag passivt och pro­ och arbetet med att nå dessa utgör grunden för den duktionen av foder, livsmedel, bioenergi och timmer nationella miljöpolitiken. Samtliga 16 miljökvalitets­ är relativt låg. Några orsaker till den extensiva pro­ mål berör landsbygden på ett eller annat sätt och för duktionen är låg lönsamhet, höga markpriser, brist en stor del av målen har den fysiska planeringen en på kapital och svårigheter att få lån, samt att det finns viktig roll för utfallet.16 relativt få mellanstora och storskaliga lantbruk. Den mycket höga andelen äldre lantbrukare bidrar också Landsbygdsprogrammet kan också stärkas genom till den låga produktionen. En fungerande genera­ RUFS och vice versa, liksom av den kommunala stra­ tionsväxling är avgörande för lantbrukets framtid i tegiska planeringen. Om RUFS kan peka ut noder där länet. Mångfalden i länets tätorter med ett stort antal bebyggelse, trafik, infrastruktur och service bör personer med utländsk bakgrund skulle kunna vara utvecklas och som relaterar till stråk, tätorter och en potentiell resurs för landsbygden. Dels som en mindre byar så påverkar detta troligen även utveck­ marknad för diversifierade och lokalt producerade lingsförutsättningarna för satsningar som kan gå i produkter och tjänster, dels som en källa till nya före­ samma riktning som landsbygdsprogrammets sats­ tagare, inte minst unga och kvinnor. ningar. Framför allt kan planerade strukturer för markanvändningen vara användbara för satsningar Mot ovanstående bakgrund vill Länsstyrelsen och inom landsbygdsprogrammet och stödja dess inten­ partnerskapet underlätta generationsväxlingar. tioner. Nyetableringar och satsningar som leder till intensi­

16 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbetei-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/.

30 Aktörer och funktioner

Boende, markägare och verksamma på den stor­ tioner är att fokusera på överordnade intressen istäl­ stadsnära landsbygden spelar en aktiv roll i den regi­ let för aktörer. Ett viktigt skäl till att fokusera på onala utvecklingen. Andra viktiga aktörer är kom­ överordnade intressen är att vissa mycket betydelse­ munala tjänstemän och politiker, näringsidkare och fulla aktörer mycket väl kan representera flera, organiserade intressenter. Regionala strategier, pro­ ibland motstridiga, intressen. Detta gäller framför gram och utvecklingsplaner har betydelse för utveck­ allt stora sektorsövergripande organisationer som lingen på landsbygden. Länsstyrelsen och kommunerna. Exempel på interna konflikter som kan uppstå om aktörer står i fokus är Vilka värden och funktioner som idag är landsbyg­ den potentiella motsättningen mellan bevarande och dens viktigaste i Stockholmsregionen beror på vem exploatering i planfrågor. Under sådana omständig­ som tillfrågas och i vilket sammanhang. Ett urval av heter är det viktigt att det är just intressena som står i värden och funktioner skulle kunna tas fram genom fokus för planeringsprocessen. att dels identifiera funktioner med enkelriktade flö­ den, dels flöden som är dubbelriktade. Ett ytterligare Om fokus ligger på mer överordnade intressen stärks sätt är att identifiera vilka funktioner som olika aktö­ förutsättningarna för en öppen och mer robust pro­ rer på landsbygden intresserar sig för. Alla dessa cess för dessa förändringar, samtidigt som de grund­ angreppssätt kan och behöver kombineras. läggande motiven för samverkan behålls. Ytterligare ett skäl att fokusera på överordnade intressen sna­ Beroende på intresse främjar olika aktörer olika rare än på aktörer är att en kartläggning av aktörer typer av funktioner hos regionens landsbygd. En svårligen kan vara heltäckande. Bland de aktörer som långsiktig process med ett helhetsperspektiv på sam­ har intressen i den storstadsnära landsbygden och är hällsutvecklingen måste vara öppen för förändringar med och påverkar dess utveckling ingår även aktörer i den uppsättning aktörer som medverkar. En för­ som inte är direkt verksamma på den faktiska lands­ teckning över aktörer måste därför i någon mån bygden. betraktas som ett tidsdokument, ett nedslag i en viss tidpunkt. Det gäller särskilt om potentiella aktörer Utifrån ovanstående resonemang kan ett antal vär­ inkluderas i planeringen, det vill säga aktörer som i den och funktioner (överordnade intressen) behöva dagsläget har få kopplingar till landsbygden men som identifieras i Stockholmsregionen. Tabellen nedan mycket väl kan komma att ha en helt annan roll i visar en indelning i tre typer av aktörer – berörda, framtiden.17 initiativtagare och regelansvariga – för att ge en mer principiell möjlighet till analys av landsbygdens vär­ Det mest hållbara och robusta perspektivet för att den och funktioner.18 identifiera landsbygdens viktigaste värden och funk­

Värden och funktioner Berörda lands- Initiativtagare till Regelansvariga bygdsaktörer förändring och projekt Understödjande ekosystemtjänster inkl kretslopp och försörjning med förnybar energi Reglerande ekosystemtjänster Tillgodoseende ekosystemtjänster inklusive rekreation Kulturella ekosystemtjänster Bostadsförsörjning Arbetsplatsförsörjning Serviceförsörjning Plats för trafikinfrastruktur

17 Regionplane- och trafikkontoret (2011): Den mångfacetterade landsbygden i storstadens närhet, opublicerad. 18 Fog med flera (1989): Det kontrollerade byggandet, Stockholm, Carlssons förlag.

31 Partnerskapet för landsbygdsprogrammet avspeglar • Skogsstyrelsen, Stockholms distrikt relativt väl de aktörer som spelar roll för landsbyg­ • Skärgårdens intresseföreningars kontakt­ dens utveckling. Partnerskapets deltagare kan kate­ organisation goriseras inom följande områden: • Skärgårdsstiftelsen • Offentliga aktörer inom landsbygdsutveckling • SLU Aqua, Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm • Näringslivet • Sportfiskarna • Intresseorganisationer och paraplyorganisationer, • STF, Svenska turistföreningen inklusive företrädare för miljö- och klimatarbete, • Stockholms idrottsförbund samt de som arbetar för social delaktighet, jäm­ • Stockholms läns fiskareförbund ställdhet och icke-diskriminering • Sveriges Organiserade Fiskeguider • Representanter för tidigare LAG- och FOG-områden • Södertälje kommun • Universitets- och forskningsinstitut • Södertälje landsbygd • TRF, Stockholms läns landsting Partnerskapet i Stockholms län omfattar: • Upplands-Bro kommun • Agroax • UROSS, Utveckla Roslagen och Stockholms skär­ • Bondens mat i Uppland gård • Botkyrka kommun • Vallentuna kommun • Coompanion • Vaxholms kommun • Ekerö kommun • Värmdö kommun • Ekologiska lantbrukarna Uppland • Österåkers kommun • Fiskefrämjandet Stockholms Skärgård • Östra Svealands fiskevattenägareförbund • Friluftsfrämjandet Mälardalen • Företagarna Stockholms län De aktörer som är mest relevanta för tillväxt- och • Haninge kommun regionplaneförvaltingen är de som agerar på regional • Hela Sverige, Länsbygderådet Stockholms län nivå. Lokalt finns en mängd olika intressenter där • Hushållningssällskapet olika kategorier, till exempel företagarföreningar och • JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik byalag, kan vara mycket viktiga på sina respektive • Lantbrukarnas Riksförbund Mälardalen orter, beroende på var eldsjälarna på orten har enga­ • Lantbrukarnas Riksförbund Ungdom gerat sig. Dessa intressenter har vanligen kontakt • Mälarens fiskareförbund med kommunerna. • Naturskyddsföreningen • Norrtälje kommun Det kan vara värt att notera att utbildningsaktörer, • Nykvarn kommun till exempel anordnare av yrkes- och vidareutbild­ • Nynäshamn kommun ningar av olika slag men även forskningsinstitutioner • Sigtuna kommun skulle kunna vara intressanta aktörer för landsbyg­ • SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i den, mot bakgrund av att utbildningsnivån är låg och Sverige att det behövs nytänkande och innovation.

Landsbygdsutveckling i den kommunala planeringen

Fysisk planering är viktigt för att peka ut en robust ling efter att några översiktsplaner har antagits och och hållbar landsbygdsutveckling och för att säker­ som saknas i denna genomgång. ställa vissa önskvärda värden och kvaliteter. För att ta reda på hur länets landsbygdskommuner jobbar Följande översiktsplaner har studerats: med den fysiska planeringen har en översiktlig Vallentuna kommun Upplandsbro kommun genomgång gjorts av de berörda kommunernas över­ Värmdö kommun Nykvarn kommun siktsplaner. Översynen är inte heltäckande och ger Södertälje kommun Botkyrka kommun kanske inte en helt rättvis bild av hur kommunerna Norrtälje kommun Vaxholm jobbar med landsbygdsutvecklingen. Det kan också vara så att kommunerna har arbetat fram andra Sigtuna kommun Österåker dokument som är relaterade till landsbygdsutveck­ Haninge kommun Nynäshamn

32 Generella slutsatser Trafik Ingen av de översiktsplaner som har gåtts igenom är När det gäller de studerade översiktsplanernas tra­ heltäckande. Anledningen till att ingen översiktsplan fikplanering så finns det en utbredd inriktning mot berör samtliga framtida landsbygdsfrågor är bland att trafiksystemet ska ställas om och prioriteras efter annat att kommunernas omgivande land skiljer sig gång, cykel och kollektivtrafik. För nya bostäder och mycket åt. Värmdö kommun och Vallentuna kommun verksamhetsområden gäller lokalisering i lägen med har till exempel stora skillnader i sin naturgeografi. god infrastruktur.

En annan slutsats är att kopplingen mellan fysisk pla­ Areella näringar nering och social hållbarhet brister generellt, förutom De olika landsbygdskommunerna arbetar i varierad i Södertälje. I dagsläget har Sigtuna kommun en klar utsträckning med landsbygdsfrågor. Nynäshamns och tydlig jordbruksstrategi i sin översiktsplan. Även och Sigtuna kommuns arbete med de areella näring­ Upplands-Bro är på gång att ta fram en fördjupad arna tillhör det som särskilt kan lyftas fram. I Nynäs­ översiktsplan för landsbygden som är värd att studera. hamns översiktsplan som antogs av kommunfull­ mäktige den 17 oktober 2012, står det klart och Med vissa undantag är kommunernas omvärldsrela­ tydligt att de areella näringarna på landsbygden och i tioner och relationen till RUFS väl beskrivna och skärgården ska prioriteras. Jordbruksmark ska beva­ framtida utmaningar är identifierade. Även vissa ras för livsmedelsproduktion och odling av energi­ mellankommunala samarbeten är identifierade och grödor och utvecklingen bör ske mot verksamheter etablerade, till exempel Stockholm Nordost. som främjar turism och upplevelser.

Överlag är de berörda kommunernas natur- och kul­ I Sigtuna kommuns översiktsplan som antogs av turvärden väl beskrivna, säkerställda och illustrerade kommunfullmäktige den 15 maj 2014, är det tydligt på kartor. De studerade kommunerna har däremot angett att jordbruk i olika former ska fortsätta att kommit olika långt i översiktsplanearbetet när det vara den huvudsakliga markanvändningen på lands­ gäller VA-arbetet, omvandlingen av fritidsbebyggelse, bygden och att åkermark ska värnas och vårdas. Det strategier för bredbandsutbyggnad, frågor kring risk- framförs att jordbruksmarken både har en lokal och och sårbarhet, översynen av jordbruksmark, samt en global betydelse eftersom dess främsta värde är analyser av de areella näringarna. att producera livsmedel, energigrödor och andra eko­ systemtjänster. Sigtuna kommuns översiktsplan Det är viktigt att notera att kopplingen till lands­ pekar även på den konflikt som finns vid bebyggelse­ bygdsprogrammet i kommunernas fysiska planering utveckling på jordbruksmark eller i skogsmark. För är väldigt bristfällig och i vissa fall saknas helt. Det att kunna ta ställning till en framtida exploatering bör också nämnas att kommunerna inte beskriver hävdar Sigtuna kommun att en metod för värdering relationen mellan stad och land eller hur samspelet av jordbruksmark ska ligga till grund när en särskild mellan stad och land ser ut i någon större utsträck­ sektorsplan för jordbruksmark tas fram. I planen ska ning. Ordet funktion används inte heller i nämnvärd en värdering göras som utgår från viktiga basdata för utsträckning i översiktsplanerna. jordbruksmarken, såsom markslag, areal, åker­ marksgradering (bördighet), arrondering och Bebyggelseplanering odlingskapacitet. Generellt kan det sägas att det finns ett utbrett för­ hållningssätt till förtätning i den fysiska plane­ ringen, i alla fall på översiktsplanenivå. Det går inte att ta miste på att den framtida bebyggelseutveck­ lingen ska utgå från utpekade stadsutvecklingsområ­ den, utbyggnadsområden, tyngdpunkter med mera och att utvecklingen av landsbygden ska motverka en spridd bebyggelse. De studerade kommunerna skiljer sig i detaljeringsgrad när det gäller vägledning av ny bebyggelse, men generellt ska bebyggelsen föregås av planläggning. I vissa fall finns det även ett stråktänk där trafiken och kollektivtrafiken samordnas med bebyggelseplaneringen.

33 Landsbygdsutveckling i andra regioner

för om en gemensam vision, det flerkärniga Skåne, Skåne som bygger på fem strategiområden, med den fysiska I det skånska utvecklingsprogrammet fastställs det planeringen som verktyg.20 Både målbilden och stra­ att den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes tegiområdena har formulerats utifrån den kunskaps­ styrkor.19 Skåne är den del av landet som har störst bas som har tagits fram inom arbetet med Struktur­ tätortstäthet, med finmaskiga, flerkärniga ortstruk­ bild för Skåne, tillsammans med de dialoger som har turer med allt från urban storstad till småstad och förts med och mellan Skånes kommuner. Intentionen bysamhällen. Vikten av att bygga vidare på denna är att strategierna som har tagits fram ska användas i struktur framhålls som en avgörande faktor för Skå­ det regionala utvecklingsarbetet och konkretiseras nes attraktivitet och hållbarhet. Skåne har flera tyd­ och utvecklas i delregionala och kommunala plane­ liga regionala kärnor och tillväxtmotorer som ger en ringsarbeten. De fem strategiområdena är: mångfald av livsmiljöer där människor kan mötas, • Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kär­ leva och verka tillsammans utan att resa långa nor och utveckla den flerkärniga ortsstrukturen. sträckor. • Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne. • Växa effektivt med en balanserad och hållbar mar­ God tillgänglighet med bra kommunikationer är kanvändning. grundläggande för att flerkärnighetens mångfald ska • Skapa socialt hållbara attraktiva orter och miljöer kunna användas optimalt. Det betonas att satsning­ som erbjuder hög livskvalitet arna på kommunikationer är en viktig del av strate­ • Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, gierna för en levande och hållbar landsbygd så att det södra Sverige och södra Östersjön. aldrig är långt till närmaste tätort. En god tillgänglig­ het ställer dock i sin tur krav på markanvändningen. Strategiernas koppling till landsbygdens utveckling Tillgången till mark och naturresurser är både en för­ är stark. Utöver en god tillgänglighet som binder utsättning och en begränsning för att Skåne ska samman Skånes byar, orter och kärnor, betonas en kunna utvecklas. Det framhävs att en balanserad och sammanhållen bebyggelse och en helhetssyn på tra­ genomtänkt markanvändning är avgörande för Skå­ fik, bebyggelse och grönstruktur. Vikten av att Skåne nes attraktionskraft och en hållbar utveckling och att ska fortsätta vara flerkärnig är central, och kopp­ den fysiska planeringen kräver ett inomregionalt lingen mellan de regionala kärnorna och orterna i samarbete. deras omland ska vara stark för att hela Skåne ska vara tillgängligt och livskraftigt. Planeringen ska ske Strukturbild för Skåne är ett viktigt verktyg för utifrån befintliga bebyggelsestrukturer för att skapa utvecklingen av de fysiska strukturerna. Det starta­ orter som ger underlag för service av olika slag och en des som ett projekt år 2005 med syftet att koppla trafikplanering som ger närhet till större centra. Vid samman det regionala utvecklingsarbetet med kom­ bedömningar av markanvändning ska samhällspla­ munernas översiktsplanering. Strukturbild för neringens olika intressen vägas samman. Skåne är en arena för dialog kring ett regionalt per­ spektiv på den fysiska planeringen. En mängd kun­ I Skåne betonas vikten av den regionala tillgänglig­ skapsunderlag har tagits fram om regionens fysiska heten för en levande och hållbar landsbygd. Det är strukturer. centralt att de regionala kärnorna och tillväxtmoto­ rerna är väl sammankopplade genom en eller flera År 2010 påbörjades nästa fas i arbetet som innebar länkar och att byarna ingår i kärnornas nära omland. att Region Skåne tillsammans med Skånes kommu­ För tio år sedan uppfattades behovet av landsbygds­ ner utarbetade gemensamma strategier för Skåne, utveckling och problemen med balansen mellan stad med koppling till den fysiska planeringen. Insikten och land som större än idag när sambanden mellan om att den fysiska planeringen har en stor betydelse stad och land är starkare, tillgängligheten bättre och för regionens utveckling hade stärkts sedan Struk­ arbetsmarknaden mer sammankopplad. turbild för Skåne startades. År 2013 beslutades där­

19 Region Skåne (2014): Det öppna Skåne 2030, Skånes regionala utvecklingsstrategi. 20 Region Skåne (2013): Strategier för det flerkärniga Skåne, Strukturbild för Skåne.

34 Skånes främsta strategiska verktyg för en hållbar Den handlingsplan till landsbygdsprogrammet som landsbygdsutveckling är flerkärnigheten. Strate­ nu processas fram är synkroniserad med VG 2020. gierna för att behålla och utveckla denna flerkärnig­ De prioriteringar som har gjorts inom Västra Göta­ het ingår i stor utsträckning i den fysiska plane­ land 2020 – strategi för tillväxt 2014–2020, kan ge ringen. Målbilden av den flerkärniga ortsstrukturen synergier för landsbygdsprogrammet och havs- och lever också vidare i det regionala tillväxtarbetet inom fiskeriprogrammet. Exempel på prioriteringar inom RUS. Det har gjort begreppet landsbygd så gott som VG 2020 där det finns synergier för landsbygdspro­ överflödigt i vokabulären kring regionalt tillväxtar­ grammet och havs- och fiskeriprogrammet är: bete och regional planering. Strukturen är flerkärnig • Skapa starka förutsättningar för att förverkliga och i Skåne har förorter ersatts av landsbygd och byar idéer och starta företag. med goda kommunikationer. • Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Västra Götaland • Effektiv kompetensförsörjning och livslångt Det övergripande dokumentet för utvecklingsarbetet lärande i företag och organisationer. i Västra Götaland är Västra Götaland 2020 – strategi • Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för för tillväxt 2014–2020.21 Denna strategi har antagits alla och som främjar hållbarhet. av fullmäktige och består av 32 prioriterade frågor • Utveckla en regional framtidsbild som stödjer håll­ inom ramen för fyra teman och nio områden. bar utveckling i Västra Götaland. Genomförandeplaner finns för olika delar av Västra • Gör Västra Götaland till en modell för hållbar Götaland och består av aktiviteter inom bland annat landsbygdsutveckling och samspel mellan stad och infrastruktur, forskning, klimat och kultur. Västra land. Götalandsregionen, VGR, har även i uppdrag att ta in fysisk planering i sitt utvecklingsarbete. Arbetet med landsbygdsprogrammet görs i en process där målbilder, nuläge och prioriteringar VGR har huvudansvaret för regional tillväxt och arbetas fram. Målbilden för landsbygden från utveckling. Länsstyrelsens roll är att bidra till att Västra Götaland som visas på nästa sida, kan tjäna målen för den regionala tillväxtpolitiken uppnås som som inspiration för Stockholmsregionen.22 genom insatser inom bland annat landsbygdsutveck­ ling, samhällsplanering och social hållbarhet, men även energi och klimat, miljöskydd, naturvård och kulturmiljövård.

21 Västra Götalandsregionen (2013): Västra Götaland 2020. 22 Länsstyrelsen Västra Götalands län(2014): Landsbygd 22050.

35 Västra Götaland utvecklar hållbara Västra Götaland använder resurser effektivt lösningar och produkter för regionen och och utvecklar mångfald och fungerande för den internationella marknaden kretslopp

År 2050 har samhällets behov av produkter och År 2050 är Västra Götaland självförsörjande på tjänster från naturen ökat. I Västra Götaland förnyelsebar energi och småskaliga energilös­ förädlas råvarorna från land och kust i regionen. ningar är ett vanligt komplement till energisys­ Innovativa idéer fångas upp och stöds till temet. Det är självklart för såväl individer som utveckling av nya produkter som når den kom­ företag och offentliga verksamheter att välja livs­ mersiella marknaden. Det finns goda samarbe­ medel producerade i länet. Restprodukter från ten mellan branscher och mellan forskarvärlden såväl stad som land blir till energi på landsbyg­ och gårdarna i länet. Kunskapsutbyte sker över den och blir åter till nytta för hela samhället. traditionella gränser. Med jord, skog och vatten som utgångspunkt utvecklas produkter och lös­ Det är vanligt att olika typer av mark- och vatte­ ningar i länet, inom allt ifrån energi, byggnader nanvändning samsas och samverkar i landska­ och livsmedel, till textilier, läkemedel och kun­ pet. Näringsämnen från lantbruket återförs till skapsteknologi. marken genom slutna kretslopp. Det mesta av djurfodret produceras numera i länet. Inrikt­ Landskapet erbjuder rekreation och naturupple­ ningen och storleken på gårdarna varierar. Lant­ velser. Ekoturism och måltidsturism lockar bruksföretagen har internationell konkurrens­ besökare från när och fjärran. kraft med hög effektivitet och god djuromsorg. Tidigare nedlagda gårdar är åter i bruk. Teknik­ Västra Götaland skapar samhällen som utvecklingen har frigjort arbetskraft för att gör det lätt för alla människor att må bra bruka de mindre biotoperna i landskapet. Det och leva gott främjar den biologiska mångfalden och ger en År 2050 är landsbygden i Västra Götaland en attraktiv landskapsbild. lika självklar arena för framgångsrikt företa­ gande som städerna, oavsett bransch. I småor­ terna runt om i länet finns knutpunkter för transport och logistik. Handel och samarbete är väl utbyggt med andra regioner i Sverige och världen.

Kvinnor och män i olika åldrar och med olika bakgrund attraheras av de möjligheter som finns på landsbygden. Teknikutveckling och väl utbyggd infrastruktur har gjort det möjligt att bo och arbeta i princip var som helst i länet. Det är lätt att ta sig mellan små samhällen och större städer.

Närheten till öppna landskap, rent vatten och frisk luft lockar såväl unga som äldre till sam­ hällena på landsbygden och vid kusten. Det lokala föreningslivet är med och formar sam­ hällena och bidrar till att människor möts och utvecklar sina relationer. Skola, äldreomsorg, affärer, fritidsaktiviteter, kulturutbud och mötesplatser bidrar till ett gott liv för alla. Loka­ ler, i såväl offentlig som ideell regi, används av fler och för olika ändamål. I många samhällen finns bypooler som erbjuder olika tjänster som underlättar återbruk av varor.

36 Landsbygdsutveckling i kommande RUFS

37 Fysisk planering tillräckligt stort befolkningsunderlag för infrastruk­ Den regionala utvecklingsplaneringen är en långsik­ tur, trafik och övrig service. Oavsett typ av landsbygd tig process som i hög grad bygger på samförstånd krävs detta förhållningssätt för att säkra goda förut­ mellan många inblandade aktörer. En viktig förut­ sättningar för produktion och livsmiljö. Regionens sättning för detta samförstånd är en gemensam roll i denna utveckling är att kunna stärka kommu­ begreppsanvändning så att de frågor som diskuteras nernas ambitioner och ge dem stöd i att driva detta på och hanteras inom ramen för planeringsprocessen ett strukturellt plan. uppfattas på samma sätt av alla aktörer. Särskilt vik­ tigt blir detta när samordningen mellan det regionala Det är viktigt att planera för landsbygden eftersom utvecklingsarbetet i Stockholms län och angräns­ glesheten kräver planering av bebyggelse och mar­ ande län ökar, eftersom grundläggande perspektiv på kanvändning, där marken är en del av både produk­ begrepp som centrum och periferi, stad och land, tät­ tionsförutsättningarna och den attraktiva livsmiljön. het och gleshet kan förväntas variera mellan länen. Samtidigt skiljer sig inte landsbygden från övriga Ett ytterligare skäl till att definitionsfrågan är viktig regiondelar när det gäller behovet av planering för att är för att begreppet landsbygd kan variera och inne­ skapa attraktivitet och goda utvecklingsmöjligheter bära olika typer av landsbygd. utifrån landsbygdens specifika förutsättningar.

De frågor som behöver arbetas in i kommande RUFS För att säkerställa befolkningsunderlag för infra­ kan hämtas från de identifierade utmaningarna och struktur, trafik och service behöver troligen noder möjligheterna i denna förstudie. I länets landsbygds­ identifieras, definieras, analyseras samt utvecklas kommuner finns i praktiken en rädsla för stagnation: och relateras till stråk och orter i närområdet. Detta att ingen byggare vill bygga eller att man ställer mil­ är en process som bör göras i samråd med kommu­ jökrav som skrämmer intressenter och köpare. Där­ nerna och förslagsvis baseras på kartbilder som utöver är kommunernas översiktsplaner inte juri­ beskriver landsbygdens värden och funktioner. Som diskt bindande och det är därför i ett ”skarpt läge” utgångspunkt kan exempelvis även det statistiska möjligt att göra avsteg från dem. Kommunerna är material som har tagits fram av Länsstyrelsen använ­ inte heller alltid markägare. Att påverka markan­ das. Metoden med typologier som användes tidigare vändningen i samma inriktning som önskas i RUFS, kan också vara en god utgångspunkt. eller för den delen i kommunernas översiktsplaner, kan därför vara svårt. Detta är ett stort problem och Markanvändningen behöver analyseras och rekom­ landsbygdsfrågornas betydelse och status bör vara mendationer bör utgå från vilken jordbruks- och högre i ett kommande RUFS-arbete. betesmark som bör värnas. Dessa rekommendatio­ ner kräver kunskap om och en värdering av marken, Kommunerna uppvisar en spretig bild av hur långt de vilket i sig är ett omfattande men viktigt arbete. har kommit i utbyggnaden av VA och bredband, samt Rekommendationerna kan därutöver utökas till att hur de hanterar utmaningarna med fritidsbebyggelse dela in marken i vilka olika typer av mark som bör som ska omvandlas till permanentboende. Det sak­ värnas, såsom mark för rekreation. För denna mark­ nas även en översyn av landsbygdskommunernas planering krävs en annan definition på landsbygd än jordbruksmark. Därutöver är kommunernas arbete när noder arbetas fram. När det gäller noder kan bristfälligt när det gäller klimat, risk och sårbarhet. Länsstyrelsens Tätorter med landsbygdskaraktär och statistiska underlag användas som grundmate­ En positiv slutsats som kan göras är dock att kommu­ rial. När det gäller användningen av marken bör även ner med nyss antagna översiktsplaner hanterar de den mark som är mer central i regionen inkluderas areella näringarna bättre än de landsbygdskommu­ eftersom den kan vara särskilt relevant att värna. ner som har äldre översiktsplaner. Syftet är att trycket från den växande staden inte ska ta värdefull mark i anspråk, utan att markanvänd­ Noder och markplanering ningen planeras noga. En viktig regional uppgift är Denna förstudie innehåller utmaningar och möjlig­ att ge kommunerna stöd i dessa ambitioner. heter som visar att det krävs mer planerad markan­ vändning och bebyggelseutveckling för att skapa Målsättningar i RUFS 2010 goda livsmiljöer och goda produktionsförutsätt­ De olika åtaganden som ingår i kommande RUFS bör ningar för både besöksnäring, areella näringar och ge förutsättningar att skapa en hållbar landsbygd. En andra näringar. En mer planerad bebyggelseutveck­ hållbar landsbygd skulle kunna definieras som: ling på landsbygden ger större förutsättningar för ett

38 • en landsbygd med unika värden och goda förut­ jord- och skogsbruk, om landsbygdens attraktiva sättningar för boende, verksamheter och besökare miljöer och dess betydelse för besöksnäringen och de • en livskraftig och väl förvaltad landsbygd med gröna näringarna, men också om möjligheterna till goda kommunikationer och resurseffektiv offentlig kretslopp, närodlad matproduktion och att det krävs service med hög kvalitet. en regional samverkan.

RUFS 2010 anger mål och strategier som har relevans Den delregionala planen för kust och skärgård beak­ även för landsbygden. I princip samtliga strategier tar skärgårdens utmaningar och möjligheter mer kan innehålla relevanta åtaganden för landsbygden. ingående.23 Många av dem är fortfarande aktuella och Landsbygdens behov och förutsättningar lyser dock kan tjäna som inspiration till kommande RUFS. Här med sin frånvaro och flera åtaganden är uttalat inrik­ har kärnöar och replipunkter valts ut; ett förhåll­ tade mot de urbana delarna i regionen. Målen inom ningssätt som kan överföras till noder på landsbyg­ till exempel transportsystemet fokuserar på trans­ den. Det anges i planen att ”riktlinjer för lång­siktigt porter till och inom regioncentrum och till övriga samordnad utveckling av bebyggelse, trafiksystem regionala stadskärnor. Detta kan jämföras med och tekniska försörjningssystem behöver tas fram för exempelvis Region Skånes uttalade skrivningar om kust- och skärgårdsområdet, liksom i andra delar av flerkärnighet där regionala kärnor ska bindas ihop Stockholmsregionen. Här behövs ett samarbete med orter och byar för att hela regionen ska vara till­ mellan kommunerna, Storstockholms lokaltrafik, gänglig. Även i RUFS 2010 är strategin att vidareut­ Waxholmsbolaget och Regionplane- och trafikkonto­ veckla en flerkärnig region, men fokus ligger på att ret.” På motsvarande sätt anser Sweco att ett sam­ utveckla en tät bebyggelsestruktur och att värna om arbete bör ske med relevanta aktörer för att utveckla kultur- och naturmiljöer, snarare än att skapa livs­ noder och stärka en planerad markanvändning på kraftiga miljöer på landsbygden. Det påpekas i RUFS landsbygden. I den delregionala planen anges också 2010 att en spridd bebyggelse ska motverkas, vilket att: ”En sammanvägd helhetsbild skulle kunna ge är förenligt med att planera för noder på landsbygden. underlag för att peka ut samlade miljöer med särskilt stora värden som fordrar särskilt hänsynstagande, Även åtagandena inom strategin för att utveckla idéer på motsvarande sätt som den regionala grönstruktu­ och förnyelseförmåga har fokus på täta och kunskap­ ren på fastlandet. Det ger också underlag för att sintensiva miljöer. Detta står i kontrast mot exempel­ artikulera krav på hänsynstagande till miljö-, vis Västra Götalands vision om en modern och inno­ kultur- och naturvärdena i övriga delar av kust- och vativ landsbygd med kopplingar till forskningen, skärgårdsområdet”. På motsvarande sätt skulle vär­ vilken också är synkroniserad med visionen för Väs­ defull mark på landsbygden kunna identifieras och tra Götaland 2020. vara ett underlag för att ställa krav på hänsynsta­ gande till dessa värden, mot bakgrund av att konkur­ Inom strategin Stärk sammanhållningen finns åtag­ rensen om marken är hård från en växande storstad. anden om att skapa attraktiva och varierade boende­ miljöer, men landsbygdens möjligheter nämns inte. Tankar, principer och arbetssätt från den delregio­ Det bör vara ett åtagande att inkludera sammanhåll­ nala planen bör kunna överföras till kommande ningen med befolkningen i hela regionen, även lands­ RUFS, i valda delar. Inför kommande RUFS behöver bygdens befolkning. I RUFS 2010 ligger fokus på att strategierna i RUFS 2010 gås igenom och komplette­ integrera och binda samman områden för att stärka ras med åtaganden där landsbygdens förutsätt­ sammanhållningen i stadsområdena, men samman­ ningar, möjligheter och behov beaktas i större hållningen mellan stad och land nämns inte. Detta är utsträckning. en skillnad mellan RUFS 2010 och till exempel Struk­ turbild Skåne. Synkronisering med landsbygds- programmet och TFP Under strategin Säkra värden för framtida behov i En genomgång av de berörda landsbygdskommuner­ RUFS 2010, finns de planeringsmål och åtaganden nas översiktsplaner visar att inriktningen mot fler­ som har en direkt relevans för landsbygden och dess kärnighet och noder i RUFS 2010 är ett synsätt som natur-, kultur- och rekreationsmiljöer. Här står det har gällt länge i kommunernas fysiska planering, också om landsbygdens utveckling: om ett aktivt även om det har skrivits med andra ord. Det refereras

23 Regionplane- och trafikkontoret (2008): Delregional plan för Stockholms kust och skärgård, Rapport 2008:15.

39 inte alls till landsbygdsprogrammet i samma jämna mellanrum följa upp utvecklingen av jord­ utsträckning varför kommande landsbygdsprogram bruksmarken, det vill säga om den har minskat, ökat måste samordnas, inte bara med kommande RUFS eller är konstant, och var utvecklingen har skett, i den utan även med kommunernas strategiska planering. ena eller den andra riktningen. I dagsläget skulle det vara värdefullt att i en kom­ mande process, i samarbete med länets berörda aktö­ Landsbygden som en del av bostadslösningen rer och kommuner, samråda kring gemensamma för­ Kommande RUFS kan signalera att landsbygden är hållningssätt och en gemensam vokabulär. en del av regionens lösning för bostadsproblemati­ ken, och tillkommande bebyggelse och utbyggnads­ Landsbygdsprogrammets prioriteringar kan stärka områden kan ses som en del av den framtida bostads­ och stärkas av åtaganden i kommande RUFS samt stocken, men det är viktigt att bebyggelse och kommunernas översiktsplaner. Prioriteringarna för markanvändning planeras. Stockholm i det kommande landsbygdsprogrammet kan komplettera nästa version av RUFS på ett bra Det är viktigt att poängtera att det idag finns ett sätt. Åtagandena i nästa RUFS kan vara i samma glapp mellan kommunernas strategiska planering anda och komplettera ambitionerna i landsbygdspro­ och det fysiska utfallet. Kommunerna agerar många grammet. Infrastruktur till landsbygdsområden för gånger reaktivt istället för proaktivt vilket under boende, näringsliv och besöksnäring är exempelvis vissa omständigheter leder till en bebyggelsestruktur en sådan fråga. Planering för att samordna markan­ som är utspridd, tvärtemot vad som står i berörda vändningen i kommunernas utkanter är en annan. kommuners översiktsplaner. Ett kommande arbete Ett mer aktivt brukande av jordbruksmarken och en skulle kunna visa på goda exempel och hur kommu­ ökad animalieproduktion för ökad resiliens kan vara nerna kan planera mer proaktivt för att uppnå mer ytterligare gemensamma ambitioner. långsiktiga och robusta strukturer.

En uppgift i det kommande arbetet är att tillsam­ Mellankommunala frågor mans med kommunerna utveckla hur de kan förhålla Användningen av mark i kommunernas utkanter bör sig till de båda dokumenten genom att definiera de ingå i diskussionen om landsbygdens utveckling. båda programmens roll för den kommunala plane­ Marken kan vara en mellankommunal och därmed ringen. också en regional angelägenhet. Det kan behövas ett kommunövergripande samarbete som säkerställer Nästa version av RUFS behöver även samordnas med att inte jordbruksmark och viktig grönstruktur för­ det Regionala trafikförsörjningsprogrammet som störs. Denna mark kan även spela en viktig roll när rymmer långsiktiga mål för kollektivtrafiken till det gäller landsbygdens förmåga att producera 2030. Utöver de övergripande målen om attraktiva energi. I kommande arbete är rekommendationen att resor, en tillgänglig och sammanhållen region samt fokusera på kommunövergripande samarbeten när effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan, det gäller landsbygdsutveckling och användningen kan trafikförsörjningsprogrammets konkreta mål av mark i kommunernas utkanter. användas så att de delar som berör landsbygden och kollektivtrafiken går att mäta och följa upp. Flödeskarta Inför kommande arbetsmoment behöver en flö­ Målår och genomförande deskarta vidareutvecklas för att bli relevant i den En fråga inför kommande arbetsmoment är hur tids­ regionala kontexten som är mer komplex än en enty­ perspektiven i kommande RUFS ska synkroniseras dig stad–land relation. Det handlar till exempel om med kommunernas planering. Ett sätt kan vara att en struktur med en central kärna och ett flertal regio­ det korta tidsperspektivet i kommande RUFS kan nala kärnor som alla har olika relationer till den vara i paritet med den lite längre planeringshorisont omgivande landsbygden. De gröna kilar som leder in som uttalas i den strategiska fysiska planeringen i de mot huvudkärnan har främst en mer renodlad lands­ flesta kommunerna. Detta kan med fördel också föl­ bygdskaraktär i de perifera delarna, med ett stort jas upp. Exempelvis kan landsbygdskommunernas inslag av areella näringar och skogsbruk. Närmare strategiska planering följas upp genom att analysera den centrala kärnan blir rena naturvärden och rekre­ hur många detaljplaner, bygglov med mera som ationsfunktionen med sociala värden alltmer fram­ genomförs och beviljas i de prioriterade eller utpe­ trädande. De regionala kärnornas omland varierar kade utbyggnadsområdena. Ytterligare ett sätt att mycket, från att omges av ett stort inslag av areella följa upp kommunernas fysiska planering är att med näringar och skogsbruk (till exempel Täby-Arninge)

40 till att domineras av natur- och rekreationsmark (till studera extra då dess inriktning och utgångspunkter exempel Flemingsberg). stämmer överens med RUFS när det gäller både angreppssätt och teori. Ingen av landsbygdskommu­ Intressanta exempel nerna i denna studie gör i sin fysiska planering ett så Av de översiktsplaner som är genomgångna är ingen tydligt avstamp i RUFS 2010 som Botkyrka kommun. heltäckande när det gäller arbetet med landsbygden, I kommunens översiktsplan används kartor från vilket bland annat beror på kommunernas särart. Det RUFS, inzoomade över Botkyrka med tillhörande finns dock en hel del goda exempel som skulle kunna förtätnings- och utvecklingsprinciper. Botkyrka går vara ledstjärnor inför det kommande RUFS-arbetet. även så långt att de har döpt vissa av sina kartor med rubriknamn som har hämtats från RUFS 2010. Ett Södertälje kommuns nya översiktsplan som antogs annat intressant angreppssätt är hur Botkyrka kom­ av kommunfullmäktige den 28 oktober 2013, inklu­ mun hanterar natur, vatten och kulturmiljöer i sin derar landsbygden på ett sätt som gör det möjligt för översiktsplan. Utgångspunkten är att naturen och framtida aktörer och för kommunens tjänstemän att kulturmiljöerna ska kunna användas mer och av fler, utveckla landsbygden på ett långsiktigt hållbart sätt. det vill säga tillgängliggöras. När det gäller storstads­ När det gäller tillkommande bebyggelse så står det naturen så delas denna i tre ”nyanser av grönt” i kom­ tydligt angivet att den ska lokaliseras i anslutning till munens översiktsplan. Färgnyansen beror på hur utpekade tyngdpunkter, samtidigt som värdet av att naturen används, det vill säga på vilken social funk­ bevara brukningsvärd jordbruksmark måste beak­ tion den har. tas. Södertälje kommun gör även i sin översiktsplan en tydlig koppling mellan fysisk planering och den När det gäller jordbruksmarken är Botkyrka kom­ sociala dimensionen. muns huvudsakliga linje att områden som idag är obebyggda, och i synnerhet jordbruksmark, i första Upplands-Bro kommun tar i skrivande stund fram en hand ska bevaras som oexploaterade och att jord­ fördjupad översiktsplan för landsbygden, samrådet bruksmarken är nödvändig för matproduktion. Det pågick till och med december 2014. Utgångspunkten är också värt att notera att Botkyrka kommun i sin i den fördjupade översiktsplanen är att de areella översiktsplan beskriver förhållandet stad–land och näringarna och den miljövänliga energiproduktio­ att stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i rela­ nen har företräde på landsbygden framför andra tion till sin motsats: landsbygd. exploateringsintressen. En annan mycket intressant synvinkel som Upplands-Bro arbetar med i fördjup­ Ny RUFS – ny plankarta ningen av översiktsplanen för landsbygden är att pla­ I den kommande RUFS-processen föreslås att lands­ nen konsekvensbeskriver vilken påverkan olika bygdskommunerna gör ett gediget arbete i den strate­ bebyggelsestrukturer har för landsbygden och hur giska planeringen och pekar ut bland annat utbygg­ mycket jordbruksmark som behöver avsättas åt nads- och verksamhetsområden som kan importeras bebyggelse, infrastruktur med mera. Ytterligare en i en kommande markanvändningskarta. Dialog blir kommun som arbetar bra med jordbruksfrågor är en nyckel i denna process för att det inte ska uppstå Sigtuna kommun. begreppsförväxlingar kring vad som har pekats ut i den kommande RUFS. Förutom att den föreslagna I sin översiktsplan som antogs den 13 december 2005 arbetsmetoden drar stor nytta av kommunernas gör Ekerö kommun tydliga ställningstaganden för lokalkännedom gör den att de berörda kommunerna bebyggelsen. Allt från tillkommande bebyggelse till känner sig delaktiga. Den övergripande rumsliga hur kommunen ska jobba med fritidsbebyggelse som strukturen är uttalad och förankrad i kommunernas ska omvandlas till permanentboende och strategier översiktsplaner utifrån samma rumsliga tankesätt, kring strandskydd. men i en mer detaljerad form.

Ett ytterligare exempel är Värmdö kommun som Den kommande plankartan bör inte markeras med pekar ut ett antal ”tysta områden” i sin översiktsplan enbart nya utbyggnadsområden. Att till exempel som antogs av kommunfullmäktige den 14 december reservera stora markområden för jordbruk och mat­ 2011. Något som också kan vara en god idé för kom­ produktion är också att reservera mark. Det är vik­ mande RUFS. tigt att jordbruksmarken på något sätt reserveras i den kommande plankartan eftersom jordbruksmar­ Botkyrka kommun har ett angreppssätt i den kom­ ken faller inom miljölagstiftningen och inte inom munövergripande översiktsplanen som är värt att plan- och bygglagen.

41 Den kommande plan- och markanvändningskartan tillgänglig är ofta välstrukturerad, medan GIS-data behöver synliggöra på ett tydligt sätt hur stråk och är mer ostrukturerad och varierar i aktualitet och grönstrukturer sträcker sig över läns- och kommun­ omfattning. Detta innebär att det kan krävas ett gan­ gränserna. Kartan skulle även kunna kompletteras ska omfattande arbete för att på kartan analysera med mark som är avsedd för deponier, områden som exempelvis bebyggelsestrukturens utformning och pekats ut för vindkraft med mera. Dessa områden tillgänglighet och markens användning. hämtas med fördel från landsbygdskommunernas översiktsplaner. I den kommande plankartan kan det Stockholms läns landsting har mycket data med också vara aktuellt att reservera mark för tekniska avseende på bland annat demografi och socioeko­ verksamheter. nomi för basområden. För att kartlägga landsbygden krävs i huvudsak att en definition av landsbygden tas Genusperspektiv fram som kan användas för att kategorisera basom­ Det kommande arbetet bör inkludera ett genusper­ råden. Länsstyrelsen har exempelvis använt en defi­ spektiv där konsekvenser för såväl kvinnor som män nition från Jordbruksverket (med vissa egna övervä­ beskrivs i samtliga moment. Bebyggelseutveckling, ganden) för att skilja ut den tätortsnära landsbygden i planering i noder, serviceutbud, infrastrukturut­ länet. Jordbruksverket har mycket data på kommun­ byggnad, kollektivtrafikens utformning, markan­ nivå för jordbruket, men även omfattande informa­ vändning, den förväntade utvecklingen av näringsli­ tion i sin databas Allt om landet när det gäller till­ vet, besöksnäringen och de areella näringarna är gången till service, demografi, socioekonomi och frågor som innebär olika konsekvenser för kvinnor rekreation. Nackdelen med databasen är att mycket och män och dessa konsekvenser behöver belysas av innehållet börjar bli inaktuellt på grund av det just under arbetets gång. nu inte sker någon löpande uppdatering. Ur ett lands­ bygdsperspektiv hade det varit relevant att analysera Tillgång till statistik tillgången (närheten) till olika typer av service på Det kommande arbetet med RUFS innebär att det kommunnivå även på en lägre geografisk nivå, vilket finns ett behov av analys och statistik. Generellt finns för närvarande inte är gjort. det mycket tillgänglig statistik för den typ av analyser som kan förutses. Tillgången på statistik och GIS är Ett perspektiv som inte fångas in i den tillgängliga överlag bra och omfattande, samt håller hög kvalitet statistiken och GIS är flöden och samspel mellan (se bilaga 1). Utmaningen ligger huvudsakligen i att landsbygd och stad. Det som finns tillgängligt på data välja ut vilken data som är mest relevant för analyser är flyttningsströmmar och pendling. Det som saknas av hållbar landsbygdsutveckling och därefter bear­ är exempelvis flöden av material och livsmedel. beta och analysera underlagen. Statistiken som finns

42 Avslutande slutsatser

43 Det finns flera förhållanden som särskiljer landsbyg­ grammet. Detta är främst för att kunna använda och den och gör den specifik i planeringen. Ett är att den diskutera landsbygdens förhållanden med jämförbar fysiska miljön präglas av det brukade landskapet. Ett statistik, både i det kommande samarbetet mellan annat är den gleshet som ger speciella förutsätt­ Länsstyrelsen och tillväxt- och region­ ningar och högre kostnader för tillgänglighet. Samti­ planeförvaltningen och i dialog med kommunerna. digt är landsbygden en livsavgörande miljö i många Det är viktigt att regionens aktörer har en gemensam bemärkelser. bild av landsbygdens förutsättningar, begränsningar och möjligheter för att kunna arbeta i gemensam Landsbygden är också svåranalyserad eftersom det riktning, och att detta arbete inte försvåras på grund finns en diversitet i begreppet och definitioner kan av att statistiken inte är jämförbar. Kompletterande behöva utformas efter behov. statistik kan och bör dock tas fram där definitionen varierar beroende på vilken fråga som analyseras. Ett perspektiv på landsbygden är att se den som ett När landsbygdens markanvändning analyseras krävs komplementärt rum till staden. Då är landsbygden det därför att även mer tätortsnära jordbruksmark i både en miljö för dem som bor där och en miljö som regionen inkluderas i analysen eftersom denna mark innehåller ett antal funktioner som behövs i samhäl­ kan behöva värnas i hög grad. let i allmänhet. Dessa funktioner utvecklas och för­ ändras, liksom relationerna land–stad. En diversifie­ I teorin finns det beskrivningar av den dynamik som rad landsbygd kan växa samman på många sätt med leder till att vissa orter växer och drar till sig ett allt en stads olika delar och funktioner, men det betyder större utbud av varor och tjänster, medan andra tap­ inte att de blir lika utan de är komplementära på olika par detta utbud. Tillväxt i vissa orter kan spridas till sätt. I den fysiska planprocessen behövs kunskap om andra, men kan även leda till att omgivande orter denna variation och hur den förändras över tid. krymper. För planeringen är det en viktig uppgift att välja ut noder där privat och offentlig service av olika Det finns således inte en enhetlig landsbygd i Stock­ slag kan samlas, samt skapa förutsättningar så att holms län utan landsbygden har många funktioner, utvecklingskraften i tillväxtnoderna ger välstånd till exempel som bostadsort, arbetsort, lokaliserings­ även till omkringliggande småorter. Detta kräver ort, marknad, rekreationsområde, markreserv, plats bland annat kommunikationer, infrastruktur, en för infrastruktur, plats för materiella resurser såsom genomtänkt och hållbar användning av marken och vatten och andra råvaror, plats för deponering och ett väl anpassat serviceutbud. Arbetet med dessa förbränning av avfall, samt som en viktig del av den noder innebär att de definieras och identifieras, att regionala identiteten och en geografisk nod i olika behov av service och infrastruktur analyseras, samt nätverk. En mängd flöden går mellan stad och land att de relateras till stråk och möjligheter till kommu­ och dessa flöden behöver inte hålla sig inom länet nikation med större och mindre orter. eller ens landet. Vid regionplaneringen krävs det kännedom om de funktioner som den specifika Generellt sett finns det idag ett flertal utmaningar på landsbygden har eftersom det ger specifika behov i landsbygden: bebyggelsen tenderar att spridas ut, olika delar av regionen. Landsbygdens funktion i befolkningen är åldrande, arbetslösheten är hög, olika delar av regionen och dess kommuner är viktig inkomst- och utbildningsnivåerna är relativt låga, utifrån ett planeringsperspektiv eftersom det ligger konkurrensen om marken är hård, näringslivet bör till grund för karakteristika och behov. vara mer modernt, lönsamt och kunskapsintensivt, IT-infrastrukturen liksom markanvändningen bris­ Landsbygden kan och bör definieras på olika sätt. För ter och belastningen på miljön är hög. Det krävs att kunna avgränsa och beställa statistikunderlag är åtgärder inom såväl planering som inom ett flertal definitionerna ofta kvantitativa, men det kvantitativa politikområden, såsom miljö, jordbruk och tillväxt, bör kompletteras med kvalitativa bedömningar som för att hantera dessa utmaningar. beror på den fråga som ska analyseras. Infrastruktur, liksom olika varor och tjänster, kräver olika densitet Även omvärldens trender ställer krav på regionplane­ för att kunna erbjudas och därför behövs det olika ringen. Flera av de trender som kan identifieras idag definitioner för att fånga den densitet som är relevant påverkar landsbygdens förutsättningar att bidra till för den tjänst, vara eller struktur som planeras. eller sänka den regionala utvecklingen. Urbanise­ Tillväxt- och regionplaneförvaltningen bör arbeta ringen och den starka tillväxten kan bidra till ”urban vidare utifrån den definition som har utarbetats av sprawl” eller till välfungerande noder utanför de Länsstyrelsen inför arbetet med landsbygdspro­ regionala kärnorna. Landsbygden kan bestå av en

44 åldrande befolkning, hög arbetslöshet och låg utbild­ Stockholms läns landsbygd är stor och diversifierad. nings- och inkomstnivå, eller av ett modernt uppkop­ Det krävs kännedom om dess olika delar och förut­ plat näringsliv som drar nytta av regionens innova­ sättningar för att planera rätt och denna kunskap kan tionskraft och kunskapsintensitet. En infrastruktur och bör inhämtas med statistik och analyser. En som ger kommunikationsmöjligheter av olika slag, mängd relevant statistik finns tillgänglig, men plane­ från IT till pendeltåg och regionbussar, är viktiga ringen av Stockholmsregionens landsbygd bör fram­ och politiskt påverkbara faktorer för detta vägval. för allt göras i en process med kommuner och andra Klimatet och miljön är ett samhällsansvar där tren­ regionala aktörer som har denna kunskap och ansva­ derna går i sakens riktning och bör gå hand i hand rar för att bidra till landsbygdens utveckling. Det med planeringen. finns kunskapsglapp i flera viktiga frågor där ett underlag behöver tas fram. Det handlar till stor del Knäckfrågor som regionplaneringen måste hantera om specifik kunskap i delar av landsbygden där till är oplanerad markanvändning, en alltför spridd exempel markanvändningen behöver planeras så att bebyggelse, bristande IT-infrastruktur, åldrande inte god jordbruksmark används till bostadsbyg­ lantbrukare, miljöproblem samt bristande innova­ gande, samt att få fram underlag för vilken service tionskraft och lönsamhet. Dessa faktorer förstärker som behövs för att skapa väl fungerande noder och varandra och ger negativa konsekvenser med avse­ hur dessa kan identifieras och prioriteras. Kartlägg­ ende på både social, ekonomisk och miljömässig håll­ ningen av noder behövs också för det vidare arbetet barhet. På längre sikt är spridd bebyggelse också en med exempelvis bredbandsutbyggnad och bedöm­ utmaning av flera skäl, liksom en bristande infra­ ningen av teknisk infrastruktur som VA-lösningar. struktur och en planering som inte integrerar bebyg­ Analyser av risk och sårbarhet samt analyser av livs­ gelse och trafik. Permanentning av fritidshus kan medelsproduktionen och dess potential är andra vara en bostadsreserv, men den är även en utmaning områden där extra kunskap skulle behövas. för planeringen. Konkurrensen om marken är en pla­ neringsfråga av betydelse och att värdera markens Det kommande arbetet inriktas förslagsvis på att produktionsförmåga är viktigt för regionens resi­ definiera, identifiera och analysera noder för lands­ liens. Marken i kommunernas utkanter behöver syn­ bygdsutveckling som relateras till stråk, samt större liggöras mer i planeringen, vilket kan vara en roll för och mindre orter, och dit service och infrastruktur ett regionalt initiativ. ska riktas. Dessa noder och den service och infra­ struktur som krävs behöver definieras utifrån upp­ Kommunernas översiktsplaner berör landsbygden på ställda kriterier och prioriteringar. För att kunna olika sätt, dels för att den ser olika ut, dels för att identifiera noderna krävs det kännedom om lands­ ambitionsnivåerna när det gäller landsbygden skiljer bygdens förutsättningar, karaktär och funktion i sig åt. Natur- och kulturvärden är överlag väl hante­ olika delar av regionen. Detta arbete behöver göras rade men kommunerna har kommit olika långt vad utifrån faktaunderlag, men framför allt i dialog och i gäller bredband, VA-arbete, översyn av jordbruk­ en process med kommunerna och de övriga berörda smark, analyser av areella näringar, risk- och sårbar­ regionala aktörerna. I det kommande arbetet bör hetsanalyser med mera. Det finns dock ett utbrett även ovan nämnda frågor om markanvändning, livs­ förtätningstänk som går i linje med RUFS 2010 och medelsproduktion och sårbarhet analyseras. En pro­ som kan skapa goda förutsättningar även för plane­ cess för en mer välplanerad markanvändning som ringen av landsbygden. baseras på typologier och kunskapsuppbyggnad om regionens mark bör initieras för att kunna värna Landsbygden bör lyftas i kommande RUFS utifrån de mark för areella näringar, men även för rekreation utmaningar och möjligheter som har belysts. Målen med mera. och strategierna från RUFS 2010 är relevanta men bör kompletteras med åtaganden om en modern Det finns ett kunskapsgap när det gäller att identi­ landsbygd med tillgänglighet, en bättre hantering av fiera noderna och den service som över tid behöver miljöproblemen, en mer välplanerad markanvänd­ utvecklas där, liksom att analysera användningen av ning, ett innovativt näringsliv och skapande av livs­ marken. Denna kunskap måste baseras på statistik kraftiga noder i stråk med serviceutbud. I kommande och faktaunderlag, men framför allt på en utvecklad RUFS bör sammanhållning, livschanser, förnyelse­ dialog och ett samråd med kommunerna. Det är av förmåga, flerkärnighet, kapacitet och kvalitet gälla stor vikt att regionens aktörer samlas i denna dialog även i de delar av regionen där landsbygdens befolk­ och gemensamt arbetar fram planeringsunderlag för ning, verksamheter och strukturer finns. landsbygdens utveckling i kommande RUFS. Lands­

45 bygden och dess behov av noder och strukturer för markanvändningen behöver komma upp på agendan i diskussionerna med kommunerna.

För att landsbygden ska vara hållbar måste den fung­ era för både miljön, ekonomin och för människornas hela livscykel. För att regionen ska vara hållbar och resilient, behövs en regionplanering i hela regionen.

46 Bilaga 1: Behov av och tillgång till statistik

47 Fokus i denna kartläggning har legat på att hitta rele­ tistik och GIS-skikt som beskriver markanvändning, vanta underlag som beskriver befolkningsstrukturer, jordbruk, skogsbruk, klimat, infrastruktur, rekrea­ bebyggelsestrukturens utbredning, pendling och tion och näringsliv. Inventeringen har således varit flyttning, sysselsättning, socioekonomiska aspekter, förhållandevis bred och täcker in flera sociala, ekono­ service, energifrågor, materialflöden samt ekosys­ miska och miljömässiga hållbarhetsaspekter. temtjänster. Till detta kommer exempelvis även sta­

Källor och metod

Inventering har skett av mer eller mindre tillgänglig • TRF:s områdesdatabas (innehåller i huvudsak sta­ statistik och GIS hos i huvudsak statistikansvariga tistik som tillhandahålls av SCB) myndigheter (SFS 2001:100) och informationsansva­ • SCB:s statistikdatabas (innehåller all slags statistik riga organisationer som tillhandahåller geodata från SCB och andra statistikansvariga myndighe­ (SFS 2010:1770). Några exempel på huvudkällor är ter, ofta nedbrytbart på kommunnivå) följande: • Jordbruksverkets statistikdatabas (innehåller data om jordbruk, ofta ner på kommunnivå) • Stockholms läns landsting • Jordbruksverkets Allt om landet (innehåller olika • Statistiska Centralbyrån, SCB slags data för kommuner) • Länsstyrelsen i Stockholms län • Geodata.se (bra översikt på vad det finns för kartor • Jordbruksverket som kan användas för att beskriva landsbygden) • Skogsstyrelsen • Naturvårdsverkets miljödataportal (kartor, data • Naturvårdsverket och rapporter) • Lantmäteriet • Skogsdataportalen hos Skogsstyrelsen (geogra­ • Sveriges Geologiska Undersökning fiska data) • Sveriges lantbruksuniversitet • SLU:s TaxWebb (länsdata för skogsbruk och mar­ • Statens geotekniska institut kanvändning) • Havs- och vattenmyndigheten • Post- och telestyrelsen En stor del av den tillgängliga statistiken är endast • Skolverket nedbrytbar på kommunnivå och ibland endast på • Socialstyrelsen länsnivå. Vad gäller geografiska data är den geogra­ • Trafikverket fiska indelningen inte en begränsning på motsva­ rande sätt. Stockholms läns landsting (TRF) har Inventeringen har sammanställts i en överskådlig mycket data kring befolkning och socioekonomi för lista i tabellformat (i en separat leverans) med nöd­ basområden och andra områdesindelningar i sin vändig information för att enkelt kunna hitta till­ områdesdatabas. I tidigare studier har landstinget gänglig statistik och GIS som är relevant för hållbar köpt in data för demografi och socioekonomi som landsbygdsutveckling. Inventeringen av dessa källor varit nedbruten på kilometerrutor. Det senaste inkö­ innehåller uppgifter om vad det är för typ av informa­ pet omfattar statistikåret 2005. tion som tillhandahålls (inklusive måttenheter och indelningar), på vilket sätt data finns tillgängligt Länsstyrelsen i Stockholms län har i samband med (internetdatabas, nedladdningsbara tabeller, webb­ sin SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns kartor med mera), vad informationen har för aktuali­ landsbygd (2013-10-04) definierat landsbygd i Stock­ tet, möjligheten att skapa tidsserier, kvalitet och holm och beställt data för att beskriva landsbygden i begränsningar i underlagen, geografisk indelning och länet. En nationellt samordnad statistikbeställning utbredning, samt eventuella uppgifter kring vad det gjordes i samverkan med Jordbruksverket. I beställ­ är för koordinatsystem. ningen tilllämpades Jordbruksverkets definition Regional Balans på koordinatnivå för att skapa en Exempel på databaser som tillhandahåller relevant geografisk avgränsning inom varje kommun där det statistik och GIS är: är möjligt att bryta ut landsbygden. Detta underlag omfattade uppgifter med avseende på demografi, sys­ selsättning, näringsliv och utbildning för perioden 2000–2012.

48 Resultat av inventeringen

Nedan ges en sammanställning över den statistik SCB:s undersökning av markanvändningen är från år som finns tillgänglig, indelad i olika kategorier. Kate­ 2010. Undersökningen och sammanställningen görs goriseringen har gjorts för att inventeringen ska bli endast vart femte år och omfattar uppgifter såsom mer överblickbar, men även för att fånga in områden jordbruksmark, skogsmark, bebyggd mark, täkter där det finns mer eller mindre tillgänglig data. Det och gruvor, golfbanor, skidpister och vatten. Bebyggd som presenteras är en sammanfattning av den inven­ mark är uppdelad på byggnadstyper och infrastruktur. tering som är gjord och all tillgänglig statistik ingår därmed inte. För mer detaljerad information kring Demografi, företag, socioekonomi, boende datakällorna hänvisas till inventeringstabellen som och annan övrig statistik kopplat till befolkning levererats separat. I tabellen nedan presenteras ett urval av tillgängliga datakällor med statistik som är kopplad till befolk­ Jordbruk, skog, skogsbruk, ning och företag. En stor del av den tillgängliga statis­ markanvändning och geologi tiken finns på en låg geografisk nivå i landstingets I tabellen nedan presenteras ett urval av tillgängliga områdesdatabas. I en egen analys och nulägesbild av data för markens användning och tillstånd. En del Stockholms läns landsbygd har Länsstyrelsen även GIS-data inom området kan laddas hem kostnads­ beställt tidsserier kring demografi och socioekonomi fritt från källornas databaser på internet, medan en för landsbygden i länet, enligt en särskild definition. del måste beställas. Jordbruksverkets statistik är Jordbruksverkets databas Allt om landet innehåller vanligen nedbruten på den lägsta möjliga nivå som många olika typer av data på kommunnivå kring data tillåter. Det kan dock inte uteslutas att det går att befolkning, företagande, rekreation, tillgång till ser­ få viss data nedbruten på lägre nivå, vilket i så fall vice med mera. Nackdelen med Allt om landet är att måste prövas utifrån bland annat statistiksekretess. en stor del av det datamaterial som är inlagt börjar bli inaktuellt på grund av att det just nu inte sker någon Ett perspektiv som saknas är exempelvis var jord­ löpande uppdatering av databasen. När det gäller bruksproduktionen tar vägen. Det går inte att svara bostadsbestånd och hushållsstatistik är det tillgäng­ på hur mycket av produktionen som stannar kvar liga datamaterialet hos landstinget gammalt. Med inom regionen och hur mycket som exporteras till det nya lägenhetsregistret skulle det vara möjligt att andra delar av landet och världen. Denna begräns­ ta fram mer aktuell information om bostadsbestån­ ning är dock densamma även för andra näringsgrenar. dets och hushållens sammansättning på låg geogra­

Källa Data Typ Lägsta geografisk indelning för statistik Jordbruksverket Jordbruksmarkens användning Statistik Kommun Företag och företagare i jordbruk Statistik Kommun Husdjur Statistik Kommun Jordbrukets ekonomi Statistik Län Mark- och arrendepriser Statistik Län Sysselsättning i jordbruk Statistik Län Trädgårdsodling Statistik Län Vegetabilieproduktion Statistik Län Jordbruksdata (produktionsplatser, vatten- GIS bruk, ängs- och betesinventeringar med mera) Sveriges lantbruks­ Skogsmark (inkl. produktiv skogsmark) Statistik Län universitet Skogsstyrelsen Skogsdata (nyckelbiotoper med mera) GIS Sveriges Geologiska Geologiska kartdata (berg, jord, grundvatten GIS Undersökning med mera) SCB med flera Bebyggelsestrukturens utbredning, Statistik Kommun markanvändning Naturvårdsverket Miljöövervakningar (av jordbruk, landskap, GIS skog och våtmark med mera)

49 fisk nivå. För närvarande finns denna statistik endast Miljö och klimat (natur och vatten) på kommunnivå på SCB:s hemsida. Miljödataportalen är en karttjänst från Natur­ vårdsverket med information om till exempel miljö­ Överlag är tillgängligheten kring denna typ av statis­ övervakningsstationer, områdesskydd och resultat tik väldigt omfattande. Den huvudsakliga begräns­ från inventeringar och geografiska analyser. Från ningen är den geografiska indelningen samt hur portalen kan vissa data laddas hem för mer avancerad landsbygden ska definieras geografiskt. Stockholms användning. Hos Länsstyrelsen i Stockholms län läns landsting har i tidigare studier beställt statistik finns också nedladdningsbara data kring bland annat på kilometerrutor, men dessa uppgifter är idag något mark och vatten. Från Länsstyrelsen finns även inaktuella. GIS-data för riksintressen som bland annat omfattar friluftsliv, kulturmiljövård, naturvård, punkter för Infrastruktur energiproduktion, kustturism och friluftsliv, Genom geodatasamverkan och inspiredirektivet är högexploaterad kust, skyddade vattendrag och mycket GIS-data tillgänglig via bland annat hemsi­ nationalstadspark. dan www.geodata.se. Den fritt tillgängliga informa­ tionen är dock relativt ostrukturerad än så länge. Vad Tillgången till data om klimatpåverkan och växthus­ gäller IT-infrastruktur har PTS data kring tillgången gaser på en lägre geografisk nivå är bristfällig. till bredband. Informationen är uppdelad på bland annat olika tekniker och hastigheter. Även mobil­ operatörerna har täckningsdata på sina hemsidor.

Källa Data Typ Lägsta geografisk indelning för statistik SCB/ TRF Områdesdatabasen Statistik Basområden Arbetssökande Förvärvsarbetande och pendling med mera Befolkning, flyttningar med mera Inkomster Ohälsa Utbildning Bostäder och byggande Jordbruksverket Allt om landet databas Statistik Kommun Länsstyrelsen/ SCB/ Demografi och socioekonomi för Statistik Tätortsnära landsbygd Jordbruksverket­ landsbygden

Källa Data Typ Trafikverket Vägar, järnväg, broar och tunnlar, trafik och framkomlighet med GIS mera Post- och Telestyrelsen Bredbandets utbredning och hastigheter GIS Trafikförvaltningen Kollektivtrafik GIS/ Stockholms läns landsting Statistik

Källa Data Typ Naturvårdsverket Miljödata GIS Länsstyrelsen i Stockholms län Mycket data avseende mark och vatten samt markens värde GIS och skydd Länsstyrelserna Riksintressen GIS Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattendata samt fiske GIS

50 Litteratur

Fog m.fl (1989): Det kontrollerade byggandet, Stockholm, Carlssons förlag.

Jordbruksverket (2013): Allt om landet – Så gjorde vi allt om landet.

Länsstyrelsen i Stockholms län (2010): Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013 – Genomförandestrategi för Stockholms län.

Länsstyrelsen i Stockholms Län (2013): SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns landsbygd, 2013-10-04.

Länsstyrelsen i Stockholms län: SWOT-analys avseende Havs- och fiskerifonden för Stockholms län, 2013-06-17.

Myrdal, G. (1957): Rich Lands and Poor, New York: Harper & Row.

Region Skåne (2013): Strategier för det flerkärniga Skåne, Strukturbild Skåne.

Region Skåne (2014): Det öppna Skåne 2030, Skånes regionala utvecklingsstrategi.

Regionplane- och trafikkontoret (2008): Delregional plan för Stockholms kust och skärgård, Rapport 2008:15.

Regionplane- och trafikkontoret (2008): ”Storstadsnära landsbygd i regional utvecklingsplanering”, Rapport 4:2008.

Regionplane- och trafikkontoret (2011) ”Den mångfacetterade landsbygden i storstadens närhet”, opublicerad

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2011)”Kommungruppsindelning 2011 – revidering av Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning”

Tillväxtanalys (2010) ”Tillgänglighet till tätorter av olika storlekar – Modellering genom indexerad tillgänglighet”, PM 2010:10

Tillväxtanalys, ”Städer och deras tillväxtförutsättningar – beskrivning av olika städer och deras förutsättningar för tillväxt”, Rapport 2011:08

Västra Götalandsregionen (2013)”Västra Götaland 2020”

51 52 53 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550, 104 22 Stockholm Besöksadress: Norra stationsgatan 69 Tfn +46 (0)8 123 130 00, Fax +46 (0)8 737 25 66 54