DOCSLIB.ORG

Berättelser I Vår Tid

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Berättelser I Vår Tid Berättelser i vår tid GARAGEFILM OCH TRIART FILM PRESENTERAR – en analys av filmlivet i Stockholms län En rapport av Kerstin Olander EN FILM AV ESTER MARTIN BERGSMARK IGGY MALMBORG SAGA BECKER SHIMA NIAVARANI FOTOGRAF LISABI FRIDELL OCH MINKA JAKERSON KOSTYMÖR ERIK ANNERBORN SCENOGRAF ELIN MAGNUSSON KLIPPARE ESTER MARTIN BERGSMARK, ANDREAS NILSSON, MARLENE BILLIE ANDREASEN, HANNA STORBY LJUDDESIGNER JESS WOLFSBERG SAMPRODUCENT JESSICA ASK EXEKUTIVA PRODUCENTER REBECKA LAFRENZ OCH MIMMI SPÅNG PRODUCENT ANNA-MARIA KANTARIUS MANUS ELI LEVÉN OCH ESTER MARTIN BERGSMARK REGI ESTER MARTIN BERGSMARK FILMEN ÄR INSPIRERAD AV ”DU ÄR RÖTTERNA SOM SOVER VID MINA FÖTTER OCH HÅLLER JORDEN PÅ PLATS” AV ELI LEVÉN ©GARAGEFILM INTERNATIONAL AB 2014 I SAMPRODUKTION MED FILM I VÄST I SAMARBETE MED SVT, LJUD & BILDMEDIA, TONEMESTRENE, FILMBASEN OCH TALANGPROGRAMMET SAMT FILMRESIDENS SUBTOPIA MED STÖD AV SVENSKA FILMINSTITUTET/LARS G LINDSTRÖM OCH LINUS TORELL DISTRIBUTÖR TRIART FILM TVÅ VÄNNER, TVÅ DANSARE, TVÅ VÄRLDSMÄSTARE EN FILM AV TORA MKANDAWIRE MÅRTENS MUSIK AV The Roots, Jungle Brothers, Method Man, Pete Rock & C.L. Smooth, Das EFX, N.O.R.E #MARTHANIKI FOLKETSBIO.SE BIOPREMIÄR 22 JANUARI Januari 2016 Text: Kerstin Olander Grafisk form: Fidelity Bilderna i rapporten tillhör följande organisationer: TriArt – omslagets affischer av Tjuvheder och Nånting måste gå sönder samt bild på sid 41. Folkets Bio – omslagets affisch av Martha & Niki samt bilder på sidorna 3, 29, 42. FilmCentrum – sid 25 och Filmapoteket sid 36. Filmstadens kultur – sid 27. Tempo dokumentärfestival – sid 33. CinemAfrica – sid 33. Film Stockholm – sidorna 7, 8, 9, 15, 21, 23, 26, 31, 36, 38, 40, 43, 45, 47, 48. 2 Franska för nybörjare. Five broken cameras. Amour. Film i alla dess former är en av de Förord viktigaste uttrycksformerna i vår tid. Rörliga bilder gestaltar och förmedlar Föreliggande rapport är ett försök att beskriva en mångfald berättelser om mänskligt den spretiga scen i Stockholms län där filmens liv och når ut till de allra flesta oavsett aktörer verkar. Beställare av rapporten är ålder och bakgrund”. landstingets kulturnämnd och avsikten är att Framtidens filmpolitik, sid 5. utröna vilken roll landstinget fortsatt kan spela i utvecklingen av filmpolitiken i den egna regi- onen. Vinklingen av rapporten och förslagen Film utgör en viktig del av samtids­ har alltså detta som fokus, statens och kom- kulturen och tar på samma sätt som munernas insatser ligger inte inom utredarens böcker upp livsfrågor, om hur det är mandat att ge förslag om. Samverkan mellan aktörerna på de olika nivåerna är däremot en att leva som människa och hur vi nödvändighet för att nå framgång och på orienterar oss i tillvaron. Den ställer bästa sätt utnyttja kompetenser och resurser. oss inför livsöden och frågor om hur vi vill forma framtiden. Film är en Stockholm, januari 2016 konstform som berör och ofta ger Kerstin Olander en stark upplevelse och inlevelse i andra människors liv”. Svenska kyrkans filmarbete 3 Kalvsbo Fälarån Sness- Bolka Knutbo Snesslingeberg Sund Norrsten 9 Skämsta linge Kavarö Strömaren Bjurön Mångs- Lindersvik Söderby Stönnansbo Fäcklinge Vallby holmen Kavaröskaten 142 Mickelsbo Gräsbo Aspö 9 Halls Göksby 36 Norrskedika 30 Lund St. Risten 56 Stummelbo gruvor Klyxen 39 50 Esarby Söderby- 169 Munga Valö Karlsäng Understen Väster-Ensta L. Bultebo Vigelsbo Strömsbro Lundsvedja Norr- Tögen Alnön Djupa Tierp Florarna Andersbo Storbyn skedika Sladdarön Ormön Frebro 12 Kyrkbyn Sixarby Strömma 14 Gåvastbo Vika Rörmar Ed Långalma Nolsterbystrand Bol Stor-Roten Eskesta Prästarby Vigelsbo Bergsjö Barkö Assjö Östhammar Lackevik Vässarön Gryttjom Annö Nolster- 239 gruvor Ytternuttö Färgärd Sundsveden 64 55 Onskarby Finn- by Ullfors Skala skogen Ånö Årsta Fastebo Broddby Randersbo Boda Östhammarsfj. Mälby Yttrö 7 Vaden Yvre Älglösa Börstil Tuskö Yttersby Tobo Tegelsmora Rovsättra Sandika Ålfors Sibbo 29 18 Rudden Uppskedika Länsö Militärt skyddsområde Botarbo Elsarby Svalsbol Älvsnäs Fälön 75 47 4 Furuvik Tämnarån Elsarbo Smedby Örbyhus Sandby Raggaröfjärden Västanhede Gyllby 235 Film Marka Fagerön Ellan 144 Upplanda Väddika Raggarön Krogen Dansbo Månkarbo Tvärnö Libbarbo Björsta Berg Gruvsjön Hökhuvud Löhammar Gubbo Skogbo Danne- 40 mora Slätön Singö Ubblixbo Österbybruk Harg Värlingsö Svartklubben 49 Gryttjom Gimo Örbyhus damm 12 Backby 185 Runnebo Styns- 38 Olandsån Medholmen 30 Hinders- 17 berg Hargshamn Singö bo Iggelbo Dannemora Vattmyren Gimo Galtfjärden Käbbomossarna Söderby Ingborgbo 25 Braxen- Bergby Kättslinge Pesarby 45 Skäfthammars ka bol Aspnäs Sjölunda Danne- St. Hallsjön Singöfjärden 15 Öndbo Vendel- morasjön Norrby Vattensta 17 Hägersdal sjön Hov Myra Långboda Vendel Åby Västerängen Järsjö Herräng Fogdö Fågelsta 47 Söderby Österby Korgil Romstarbo 45 Edeboviken Mångsbo Tämnaren Andersby 36 Valde Fors Nyckel- Boda Götbrunna Lavarö Hensvik 125 Karby 47 Hammar- Norrlövsta bol 35 Östanå Lockelsbo dammen Morkarla Bromskär Husby Åstorp Östernäs 15 Åkra 53 Väster- Rotholma Svedja Järlebo Ornöfj. Svens- Vettsta Moxboda näs Rotholm- Byholma 80 Norrsälja Harbonäs Väster- Kungstomt arva 37 23 Ekeby Lunda Gräsö viken Järpebo Öster-Ekeby Flymyra Kilbyslätten Charlottendal Örvik Ekbacken 64 Sanda Grisslehamn Vendelån Dammen Löddby Gisslaren Gransätra 75 Kilby 22 Ronöholm Sörsjön Gryttby Rastsjön Tulka Klämmesudden Holm Nolmyra 24 Velången Väsby Mysslinge Hammar- Dalboda Ovanby Gråska skogen Tomta 121 40 Kilbyån Kättsbo Fyrisån Syding- Malsättra Älby Risby Ekeby Utsund Fjällbostrand Norrvissjö Ramhäll ösby 36 96 Alberga Söder- Fjällboholmarna Vissjön Korsnäs 48 Jobsby Dyvlinge Norrby äng Skyttorp 74 Hånsta Vällen Risbo Läby 13 Bergby Viksta Alunda 14 Kusby Marstalla Rångsta Jällsta Lyan Fresta Golvsta Fornbro 36 Skärsta Släsby Hallstavik Fjäll Havsskogen Sommar- Vikstaby Jälsta Trästa Häverö Käbbo Mångelbo änge Örkälla 52 Klev Kolar- Sund mora Forsbol Nothamn Söderby Våxome Gela Sättra Gottsta Norr- By 67 Mickelsbo Sätuna Frossarbo Salsta borg Nyvalla Kydinge- Stensunda Lundås byle Vansta Kåtorp Björkkulla 73 56 holm Närlinge 64 14 Häverödal Havsängen Domarbo Tensta Fjällsvedjan Hässel- OlandsånVäskinge Semmersby Edeby Forsby Långsj. Salsta by Ålsunda Aspdalssjön Ytterby 110 Skoby Ola 32 Hammarby Väddöviken Rörmyra Hammarby Bärsta Ora Lågbol Mälbyhamn Brunnby Kölinge Fäbro Väddö Skjutområde Askarbäck Klivinge Nyby Edebo Borudan Björklinge Tuna Österbyggeby Åkerlänna 39 Onslunda Vittja Mälby Häggeby Järsta 45 Stavby Husby Norrgarn Bladåkersby Gribby Ortala Vännstari- Sandbro Inninge Saringe Borr- Vällen Väddö Sandviken 123 Kullviken Forsa Vattholma lövsta Bladåker Järinge Bornan 62 Roteberg lund Örke Lena Fornby 98 Juvans- Tibble Björinge Elinge bo 34 23 Myssinge Pansaruddens nat.res. Älmsta Skuttunge Årby Faringe Senneby Sennebyhaken Harbroholm 50 128 Oxsätra Drälinge Edshammar Rasbokil Kobol Uggelsta Edeby Kyrkbyn Rungarn Toftinge Gränome Stentorpet Skebo- Skuttungeby Lejstaån Massum 95 Bolandet Grellsbo 41 11 Jumkilsån Eke Kyrsta Ängeby bruk Nor Skjutfält Dragby Husby Stensäter 56 Fjuckby 38 30 Bennebol Husinge Ytterskär 41 Vällnora Hov Lydinge Söder-Giningen Åla Stabby Gåsvik Rangarnö Björnarbo Jobsvall Högsta Väster- 36 Edinge Solvalla Broby Styggkärret Blackstalund Kiplingeberg Östa berga Henriksberg Bärby Granö Hedtorp naturreservat Björnhuvud Ströjan Ekeby Boda Barnens ö Hammarby Bråtorp Norrsjön 40 Blacksta Åloppe Lövsta- Ärentuna Rasbo Lejsta Gustavs- Björkö Ununge Brevik Storvreta Gulunge Nyby 109 Väsby löt Gåvsta berg Åsby Alby Berga Vallhov Örby Haga 33 Hosjön Roslagen Ränka Närdingen Salnö Skäret Nybygget Jumkil Bälinge Marsta Fyrisvall Storskogen Rickeby Myskja 116 Tadinge Näsby 12 Igelsta Ubby Svista Moga Ösby Ununge- 8 Odens- Råda Simpnäsklubb Näset Sjörudan Rörvik 6 89 64 Norrbo Sundbro Karby höjden Sonö lund 37 Backa Lervik Skulla Åker- St. Väsby Ekeby Olandsån Åby by Forkarby Årby Kärven Rekinde Björkö Ängeby 11 Knutby Burvik Norrby Norrtorp Skediga Vittulsberg Lill-Moga Gränsta Edsbro Vik Vika Överbo 56 Altuna Ryssbol Sotter 10 Ytterby Harö Simpnäs Klinta Björkby Frötuna Bro Söderby- Ropnäs Björköfjärden Järlåsa Jälla Eknäs Smaranäs Karl Ströja Reagård Södermarjum Bredsättra Nor Alsta Gamla Eke Åby 9 Museijvg 56 Söderby Grytsj. Björkö- Gällsätra Broby Länna Byholma Gisen Gryta Arholma 111 Uppsala Seglinge Velända Björ- Skeninge 35 Fyrisån Halmby- Lövsta Smara Ösmaren Börje 45 Funbo- Lärkstaden Almunge Ladängen Ekeby 5 Tisslinge hövda Marum Arholma 71 Mångsbo boda Väsby Ärna Skölsta sjön Malmen Vätö- 66 Fiby Skägge- 68 Kölva St. Kil Vaksala Länna Gränby N Järsö huvud Villösan sta 5 Mysk- Koludden Stensta Anders- Almunge- Andersberg 35 Gavel Kristine- svedja Åland dalen berg Uddnäs holm Svanberga 17 Uppsala Lötsjön Norr- Sättralund Erken Norrveda Dyvik Västerby Funbo Hallkved Söderby 24 byggeby Präst- Ålbo Selknä Sättraby 12 N Malma Näs Roslags- Skepps- Skyttstennäs Museijärnväg Kåsta 61 Gavel- Bro Överlöpe udden myra Berthåga Fyrislund Gunsta Tre- 41 Södersjön Värnberg Vätö 34 Vänge Österby Grim- Vätö Norrviken 62 hörningen Ösby Långsjön Stjärnholm sättra Ekeby Marielund Rörsby 43 Håkanskär Onsike Kvarnbo Vitsjö Estuna Utål Idö Holmbro Läby Lövsta Kornan Nysättra 44 Harg Karlsängen Tjärven Vämlinge Röcksta Uppveda Havssvalget Gottvallen Nåstuna Danmark Ålderbäcken Utveda 13 Håga Lidöfjärden Vattungarna St. Göken Gränhammar Kågarbol Görvälstorp V Eka 42 Funboån Råby Karby 70 Tibble- Sävja Bergsvik Håknäs Edsgarn 26 46 Linnés Sämtegen Abrahamsby Hummelbol Lohärad Finn- Skogs-Tibble by 63 Kanike- Nåsten Ultuna Vadet Rånäs garne Lidön bo Hammarby 29 Hagsättra
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Kartläggning Av Bredband Och IT-Infrastruktur I Stockholms Läns Landsbygd Foto Omslag: Clara Fägerlind
    Rapport 2013:9 Kartläggning av bredband och IT-infrastruktur i Stockholms läns landsbygd Foto omslag: Clara Fägerlind. Utgivningsår: 2013 ISBN: 978-91-7281-546-9 Fler exemplar av denna rapport kan beställas hos avdelningen för landsbygd, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn: 08-785 40 00 Besök också vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm Rapport 2013:9 Kartläggning av bredband och IT-infrastruktur i Stockholms läns landsbygd 4 Förord Enligt regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna för år 2013 ska länsstyrelserna verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås. I uppdraget ingår att redovisa och kommentera utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet i länet, med inriktning mot mindre tätorter, småorter och glesbygd. Länsstyrelsen har även uppdrag att stödja bredbandsutbyggnaden på landsbygden bland annat inom ramen för Landsbygdsprogrammet och genom handläggning av stöd till anläggning av kanalisation enligt förordning (2008:81) om stöd till kanalisation. Det övergripande syftet med kartläggningen har varit att ta fram ett underlag som kan utgöra stöd och beslutsunderlag för fortsatt arbete i länet med att utveckla och förbättra tillgången till IT-infrastruktur som medger hög överföringskapacitet i områden där marknaden inte förväntas investera i sådan infrastruktur de närmaste åren. Med kartläggningen av bredband på landsbygden vill Länsstyrelsen bidra med ett övergripande regionalt perspektiv på bredbandsutvecklingen. Ambitionen är att stötta kommunerna och lokala aktörers prioriteringsarbete på landsbygden genom att visa på var det finns resurser och behov. En viktig avsikt är att öka kommunernas förutsättningar för att komma vidare med IT-infrastrukturutveckling på landsbygden och att hitta möjligheter till samordning. Ulrika Geber Lantbruksdirektör 5 Sammanfattning Sammanfattningen ger en överblicksbild av kartläggningens resultat och kan läsas fristående från den fullständiga rapporten.
    [Show full text]
  • Inbjudan Till Samråd
    32. Samråd 2007 – Inbjudan till samråd Innehåller: Inbjudan Sändlistor Samrådsplan Annons Förteckning över införda annonser Förteckning över information på hemsida 2007-10-01 ENLIGT SÄNDLISTA STATLIGA MYNDIGHETER M FL. PROJEKT SLUSSEN INBJUDAN TILL SAMRÅD OM VATTENVERKSAMHET Ökad avtappningskapacitet och vattenbyggnadsarbeten vid Slussen samt förändrad reglering av Mälaren Exploateringskontoret i Stockholm Stad bjuder in till ett första samråd om vattenverksamhet i Projekt Slussen. Exploateringskontoret planerar också att kalla till ett andra samrådstillfälle första kvartalet 2009. Detta samrådsunderlag skickas bland annat ut till statliga myndigheter och verk, kommuner längs Mälaren, vattenanläggningsägare, större organisationer m.fl. Syftet med samrådet Syftet med detta samråd är att: • Informera om vad det planerade arbetet kan få för effekter • Få del av Era kunskaper om området • Inhämta Era synpunkter på det planerade arbetet. Samrådet sker enligt 6 kap miljöbalken för tillståndsansökan för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. När, var, hur? Det finns möjlighet att delta i samrådsmöten på följande tider och platser. Det finns också möjlighet att ställa frågor eller lämna synpunkter på annat sätt (se nedan). Ort Datum/tid Lokal Vilka Stockholm 6/11, kl. 13-15 Tekniska nämndhuset, Vattenanläggningsägare Utsikten Västerås 13/11, kl. 14-16 Länsstyrelsen, Länsstyrelsen samt Färnebofjärden kommuner i länet Nyköping 15/11, kl.14-16 Länsstyrelsen, Gröna Länsstyrelsen samt Salongen kommuner i länet Uppsala 20/11, kl. 14-16 Länsstyrelsen, Länsstyrelsen samt Sessionssalen kommuner i länet Stockholm 22/11, kl. 13-15 Länsstyrelsen, Länsstyrelsen samt Sessionssalen kommuner i länet Stockholm 29/11, kl. 13-15 Tekniska nämndhuset, Statliga myndigheter och Sessionssal A och B verk m.fl. Samrådsmöten med allmänhet, fastighetsägare längs Mälarens och Saltsjöns stränder, natur- och intresseorganisationer, båtklubbar m.fl.
    [Show full text]
  • Hållbar Landsbygdsutveckling En Förstudie
    Hållbar landsbygdsutveckling En förstudie ARBETSMATERIAL 2015:7 Hållbar landsbygdsutveckling En förstudie ARBETSMATERIAL 2015:7 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. TRF arbetar på uppdrag av landstings- styrelsen och tillhör Stockholms läns landsting (SLL). Vi bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan och kommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en gemensam syn på regionens utveckling. Vi ger förutsättningar och tar initiativ för att visioner, mål, strategier och åtaganden i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ska bli verklighet. Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I TRF:s rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av TRF. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. TRF är i likhet med Stockholms läns landstings samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligt ISO 14001. SLL:s upphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak
    [Show full text]
  • Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Harmånger Stocka Friggesund Tätorter 2015, SCB Strömsbruk Idre Ilsbo Tallåsen Lillhärdal Bef.förändring 2010-2016, % Ljusdal Lillhaga Delsbo Färila Hybo Fredriksfors Edsta 25% och mer (65) Näsviken Hudiksvall 10 till 25 (215) Los Sörforsa Järvsö Särna 3 till 10 (672) -3 till 3 (714) Iggesund Njutånger -10 till -3 (268) -39 till -10 (45) Enånger Vallsta Arbrå Lottefors Trönö Roteberg Edsbyn Rengsjö Runemo Alfta Bollnäs Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed Vad, Åsbacka och Långrör Marmaskogen Brunnsberg Segersta Sandarne Vannsätter Bergvik Rot Kilafors Älvdalen Ljusne Sibo Västermyckeläng Vallvik Skattungbyn Furudal Sälen Evertsberg Våmhus Orsa Transtrand Bonäs Gulleråsen Lingbo Vattnäs Selja Mora Boda Åmot Vinäs Venjan Nusnäs Norrsundet Stenis och Vika Nedre Gärdsjö Bergby Nittsjö, Sätra och Backa Sollerön Vikarbyn Ockelbo Limedsforsen Gesunda Rättvik Övertänger Trödje Tällberg Enviken Linghed Hjortnäs och Sunnanäng Björke Harkskär och Utvalnäs Siljansnäs Alvik Åbyggeby Svärdsjö Sysslebäck Malungsfors Bönan Bjursås Leksand Västanvik Järbo Toftbyn Lindbacka, Jonstorp och Källhagen Sågmyra Bengtsheden Gävle Häradsbygden Grycksbo Malung Insjön Jäderfors Furuvik Valbo Sundborn Skutskär Åshammar Karlsbyheden och Blixbo StennäsetÖverhärde Sälgsjön Gårdskär Danholn Forsbacka Falun KungsgårdenHillsta och Se Sandviken Djura Västerberg Gamla Berget och Korsgården Gagnef Storvik Älvkarleby Robertsholm Aspeboda Skålö Sifferbo Älvkarleö Djurås Hammarby Hofors Järna Karlholmsbruk Bäsna Norr Amsberg Årsunda Repbäcken Torsåker Vika Vansbro Marma Floda /
    [Show full text]
  • Var Visas Filmen? Om Förutsättningarna För Visning Av Film I Stockholms Län
    Var visas filmen? Om förutsättningarna för visning av film i Stockholms län En rapport av Ulf Slotte Januari 2016 2 Bilden på framsidan: En fullsatt biosalong på Bio Cosmopolite, Brandbergen, Haninge Kommun. Innehåll Inledning 4 5 Slutord 32 Sammanfattning 6 Bilaga A: 33 Biografverksamheter per kommun Genomförande 8 Botkyrka 34 Danderyd 36 1 Filmen i Stockholms län 10 Ekerö 38 Stort men snedfördelat utbud 10 Haninge 40 Vad är en biograf? 10 Huddinge 42 Vad är en filmklubb? 12 Järfälla 44 Utbudet på biograferna 12 Lidingö 46 Digitaliseringen 13 Nacka 48 Brist på dukar 14 Norrtälje 50 Visningsaktörer 15 Nykvarn 52 Slutna visningar 16 Nynäshamn 54 Filmfestivaler 16 Salem 56 Skolbio 16 Sigtuna 58 Biografen som mötesplats 16 Sollentuna 60 Kulturen i den regionala utvecklingsplanen 17 Solna 62 Stöd till visningsverksamheter 17 Stockholm 64 Sundbyberg 68 2 Fördjupning 20 Södertälje 70 Spridning av alternativt innehåll 20 Tyresö 72 CineSkåne – Spridning av film i Skåne 20 Täby 74 Mobil digital visningsteknik 21 Upplands-Bro 76 3 Slutsatser 22 Upplands Väsby 78 Effekter av digitaliseringen 22 Vallentuna 80 Skillnader mellan kommunerna 22 Vaxholm 82 Kommersiella förutsättningar 24 Värmdö 84 Offentligt engagemang 24 Österåker 86 Ideellt engagemang och lokala strukturer 26 Bilaga B: Biografstatistik 88 Komplementutbud 26 Filmfestivaler och alternativt innehåll 27 Bilaga C: Filmfestivaler 88 Biografen i stadsplaneringen 28 Slutsatser i punktform 29 Källor 96 4 Förslag 30 Förstärkt visningskonsulent 30 Ekonomiskt stöd till visningsverksamheter 30 4 Inledning Om Film Stockholm och visningsområdet institutet, Filmcentrum, Folkets Bio och Film på Got­ Film Stockholm är Stockholms läns regionala resurs- land. I utredningen har även Anita Hjelm, konsulent center för film och rörlig bild.
    [Show full text]
  • Småorter 1990 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd
    Beställningsnummer Be 16 SM 9401 Småorter 1990 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1990 Sammanfattning SCB har för första gången utfört en avgränsning av alla små därmed inte ingår i tätorter. Vid avgränsningen av småorter har orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. sådana områden tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- hundra invånare avgränsats (framför allt i närheten av Stock- ningarna för glesbygd. holm och Göteborg). Så länge andelen obebodda fritidshusfa- Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 437 i hela riket. stigheter är större än andelen bebodda fastigheter räknas Folkmängden i de små orterna uppgår till 255 100 invånare, sådana orter inte som tätorter, oberoende av invånarantalet. Det vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- förekommer dock att mindre delar av sådana orter, där perma- ges folkmängd. nentningen fortskridit långt, kan avgränsas som en separat Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 67 500 tätort medan återstoden kvarstår som en småort. hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 500 000 hektar. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än GIS-anpassning i tätorterna, 378 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ SCB tillhandahåller digitala mittpunktskoordinater samt grund- km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då läggande statistik för småorterna på diskett så att den intresse- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. rade användaren kan analysera småorterna i sitt eget GIS eller Glesbygdsbefolkningen ökade under 1980-talet mest i Stock- sitt eget kalkylprogram.
    [Show full text]
  • UPPSATSER Kulturgeografiska Institutionen
    UPPSATSER Kulturgeografiska institutionen Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat Karin Svensson Kurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2020 Handledare: Jan Amcoff Kursansvarig: Cecilia Bygdell ABSTRACT Svensson, K. 2020. Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som tidigare till viss del förklarats med hänvisning till pendling, eftersom män pendlar i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Idag har kvinnor en högre utbildningsnivå än män. Eftersom tidigare studier visar på ett samband mellan utbildning och pendling undersöker föreliggande studie antagandet att kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. För att undersöka detta analyseras skillnader mellan mäns och kvinnors pendlingsmönster över både tid och rum, samt samband mellan utbildningsnivå och pendling. Detta görs genom en kvantitativ metod baserad på data över Sveriges befolkning. Resultatet visar på att kvinnors pendlingsmönster har förändrats, i många avseenden på andra sätt än mäns. Framförallt har pendlingsbenägenheten ökat mer för kvinnor än för män, vilket skulle kunna förklaras med kvinnors ökade utbildningsnivå, och går således i linje med det antagande som studien baseras på. Om det verkligen är så att förändringen
    [Show full text]
  • BILTVÄTT  RFKEOL6WDUWNODUUHGDQQX Ren Bil På 4 Min!
    MÄLARÖARNAS nyheter Indragen busslinje 20 AUG 2012 | NR 12 ÅRGÅNG 63 | MÄLARÖARNAS NYHETER GES UT AV MÄLARÖ MEDIA AB ger problem Sedan busslinje 318 tagits bort har flera föräld- rar reagerat på krångligare och längre resväg till skolan för barnen. | 4 FARTSYNDARE I TOPP Trots en halvering av antalet fartsyndare på Ekerövä- gen ligger Ekerö kommun fortfarande i topp i landet. | 14 “Sommartider/semester, nu blir det släkt- träff. Bilburna släktingar kommer från ❥ Småland, vägbeskrivningen har jag tecknat ner och postat medels brevduva, då man Mälarö saknar dator. Jag kommer att möta släkten MSORG i Stenhamra centrum, för vidare lotsning till O ’’ min hemadress. Här uppstår problemet, vi har inget centrum! “ | 28 tyck ÅRETS SJÖRÄDDARE Ekeröbon Stefan Andersson har tagit emot utmärkel- sen ”Årets sjöräddare” för en en lyckad livräddning. | 12 VÄRLDSMÄSTARE I polska staden Wolin samlades i sommar hundratals vikingar för at tävla i bland annat världsmästerskap brokamp. Segrare blev Alsnu vikingar från Adelsö. | 18 INTERNATIONELLLL TENNISSEGER Det har gått bra för 14-åriga Mirjam Björk- lund från Ekerö i som- mar. Hon vann bland SKOGENS GULD I ÖVERFLÖD annat i den stora inter- nationella tävlingen ”Ten-- Allt regnande i sommar har fyllt skogarna med massvis av gula kantareller. Tage, Hugo och Ester Bengtsson nis Europe U16 Birkeröd”” från Träkvista har fått en fin skörd av skogens guld. Foto: Kenneth Bengtsson i Danmark. | sport 30 LEVERERAT BYGGMATERIAL - SEDAN 1922 www.statoil.se %\WDERVWDG" 5LQJRVV BILTVÄTT RFKEOL6WDUWNODUUHGDQQX Ren bil på 4 min! å Träkvista r p n å nacke 08-560 300 96 Mälarö ❥ OMSORG Mälarö omsorg bedriver hemtjänst med hjärta, omtanke och kompetens Vi har personal med högskolekompetens inom rehabilitering och omvårdnad 08-560 243 66z www.malaroomsorg.se 2 på G | BtA6Gy6GC6HCN=:I:G'%6J<JHI>'%&' Halva priset! UTSTÄLLNINGAR och måleri.
    [Show full text]
  • Naturen I Ekerö Kommun
    INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD .................................................................................................................................. 5 INLEDNING............................................................................................................................. 7 Syfte ....................................................................................................................................... 7 Uppdrag ................................................................................................................................. 7 Förändringar och nya synsätt ................................................................................................. 8 Status och användning ........................................................................................................... 8 NATUREN I EKERÖ KOMMUN ......................................................................................... 9 Geologi .................................................................................................................................. 9 Vegetation, jordbruk, kulturlandskap .................................................................................. 10 ALLMÄNNA RIKTLINJER OCH NATURVÅRDSHÄNSYN I KOMMUNENS PLANERING ............................................................................................. 12 Åkerholmar........................................................................................................................... 12 Ängs- och hagmark .............................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätortsklassificering Utifrån Servicebredd Och Servicegrad En Klusteranalys Av Sveriges Tätorter
    UPTEC STS 14021 Examensarbete 30 hp Juni 2014 Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad En klusteranalys av Sveriges tätorter Stina-Kajsa Andersson Abstract Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad : En klusteranalys av Sveriges tätorter Classification of Swedish built-up areas according to service width and service degree : A cluster analysis Teknisk- naturvetenskaplig fakultet Stina-Kajsa Andersson UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Statistics Sweden is an administrative agency that delimits built-up areas and produces statistics regarding them. The statistics provide information about the area of the Postadress: built-up areas, their population number, number of gainfully employees working in the Box 536 751 21 Uppsala built-up areas, and of buildings. Now Statistics Sweden wishes to extend such statistics by producing a measure regarding how well developed the service is in each Telefon: built-up area. 018 – 471 30 03 Telefax: This study is a contribution to this statistical improvement work and the purpose is to 018 – 471 30 00 – by employing geographical information systems and cluster analysis – classify the Swedish built-up areas according to 1) service width and 2) service degree. A Hemsida: particular built-up area has a high service width if it has many different service http://www.teknat.uu.se/student functions, such as pharmacies, schools and grocery stores. It has a high service degree if it has many service functions per 1000 inhabitants. The result consists of two different “urban hierarchies”, one in which one can identify the level of service width of each built-up area and one in which one can position each built-up area according to its service degree.
    [Show full text]