KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 1 1973 TIDSKRIFT I SJÖVÅSENDET FöRSTA UTGIVNINGSAR 1836 KUNGL öRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 12517-3 Huvud-Redaktör och ansvarig utgivare: överstelöjtnant J. O L SEN, 371 00 Karlskrona, telefon 0455/122 50. Redaktör: Kommendörkapten B. O D I N, Rigagatan 6, 115 27 Stockholm ö, telefon 08/60 32 25. Annonsombud: Redaktör R. B L O M, Fack 126 06 Hägersten 6, telefon 08/97 68 84. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer med ett häfte i månaden. Prenumerations pris fr. o. m. 1.1.1968 25 kronor per år, i utlandet 30 kronor. Prenumeration sker enklast genom att avgiften insättes på postgirokonto 125 17-3. Inbetalningskort utsändes med januarihäftet. Förfrågningar angående kostnader m m för annonsering ställas direkt till huvudredaktören. Införda artiklar, recensioner o dyl honoreras med 12-25 kronor per sida. För införd artikel, som av KöS anses särskilt förtjänt kan författare belönas med sällskapets medalj och/eller prispenning. Bestämmelser för Kungl. örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinnas årligen i alla häften med udda månadsn:r.
TIDSKRIFT SJOVÄSENDET 136 årgången 1 och 2 häftet INNEHÅLL Sid Meddelande från Kungl. Örlogsmannasällskapet nr 6/1972 l Meddelande från Kungl. örlogsmannasällskapet nr 7/1972 3 Tyskt-italienskt gästspel på Ladoga 1942 5 Av civilekonom P. O. EKMAN Projektering av övervattensfartyg ...... 47 Av marindirektör P. G. BöLIN "Den ryska klockan" ...... 69 Marin eldledning Av professor JACOB SUNDBERG som visa i sig nå goda totalprestanda o-.: h hög funktions- S ~~gkraft e n h ~s v~~ · a . rnarinn e nhe ter beror i e ldl edningssyste~1 utvecklats. s. sä kerhet i denna kräv;md ~ miljö. Exempel bog grad på effektiviteten hos deras vapen- k?nkurr.e nskrafuga även utomland 97 Norrkö ping- finns ii ven på helt ny tek nologi, som ä r Notiser från när och fjärran kontrollsystem. T dl mannens nya torpedbåtar av i AB eld led- resultatet av omfattande fo rsknings- och Alltsedan Philips Teleindustri AB startade klass levererar Philips Teleindustr non som utv cc kling s in s<..~ tser . har marina eldledningsutmstningar hört till ningsutrustningar för såväl allm ålska styrda torpcdt.:r. Modern e lektronisk bygg- de vik tigaste produkterna. Philips Teleindustri All * J samarbe te med den svenska m:lrinens teknik har utnyttjats i informationsinsam- h p resenta- Fack, 17 5 '20 J ~i rEill a l stabs-oc h förvaltningsorgan har avancerade !ande organ, databe handlings- oc ti onscnhctcr, vi lket va rit föru tsii ttning för ait Telefon 0758/ 10 000 Tdcx 10943 philtcl ! Särtryck av införda artiklar kan beställas hos huvud efter utgivningsdagen. AB redaktören inom en månad ~ PHILIPS TELEINDUSTRI PHILIPS TEOl) niO , kikare, periskop, Militäroptik sikten, avståndsmätare kompassvinkelmätare, sektorfyrar, optiska kontrollinstrument samt objektiv och komponenter för IR-, laser-, TV och ljusförstärkarutrustningar. kombinationsmikroskop, Industrioptik stereomikroskop, profilprojektor, autokollimator, , förstoringsglas, luppar, plantolkar o kristallprojektor, stereoskop, vinkelpentagonprism för kärnkraftanläggningar, periskop . la ser för mikrosvets, läges- och rakhetsmätning . stereomikroskop, forskningsmikroskop Forskningsoptik , prismor, interferensmikroskop, specialobjektiv , linser, tunnskiktsbeläggningar, etsningar samt olika typer av laser. mikroskalor Saab-Scania utvecklar, tillverkar och , mätinstru• omfattar förutom optiska marknadsför Nordarrnatur ventiler Vårt produktprogram pre'cisionsinstrument också elektronik, ment samt Saab Marin övervaknings regler- pch servokomponenter och kompletta och manöversystem för fartyg. kontrollsystem.
AB NORDARMATUR JUNGNER INSTRUMENT 581 87 Linköping Stockholm, Tel. 08/222340 nia AB. Nordarmaturdivisionen. Riddargatan 17, ' Box 14035, 10440 Saab-Sca The crew that never . CIT-ALCATEL went ashore The ships that bring fresh air Avancerad teknik och forskning from Alaska. för industri och försvar The time it got crowded in our first unmanned engine room. Sonarutrustningar Vakuumutrustningar element Eld le.dningsutrustninga r Piezoelektriska tapethat grew into överföringssystem Vakuumpumpar The punched Data a 200 000 tonner.
för närmare ------Kontakta oss ~c --- strange s tories that can be l 1 These are som e of the l eoplf! who build s hi ps for a living. 1 tald by p a upplysningar post th1s coupon to Kockums Mekanisk l 1 If you Malmö l , 1 Verkstads AB, Inf. Dept., Fack, S-20110 1 ack a 12-page collection 1 1 Sweden, we'll send you b 1 l oftall bu t true tales. pies l l Please sendme by retum co anything is likely to l sentant: l of your J;lroclll:re "Just about l Ensamrepre l happen m a sh1pyard". I N~ l AJGERS ELEKTRONIK AB l l Company POSTFAC K STOCKHOLM 32 · l 05 26 l Address aA JGERSe Te l. : 08/46 42 46, 46 42 62 Te lex: l ------~ llEKIRONI K•A !Io ~------~ KOCKUMS ~ MEUHISKAYEAKST AOS AB MALMO SWEDEN AB S:t Eriks-Mässan Stockholms nya mäss- och kongresscentrum
Utställningar, konferenser och kongresser 1973
Svenska Möbelmässan. Natione ll fackmässa 8/2-11 /2 Skomässor, nationell och internationell fackmässa 12/3-14/3 Stockholms Internationella Båtutställning, " Allt för Sjön", 21/3-1/4 Motorbåtar. segelbåtar. roddbåtar, inom- och utombords motorer, tillbehör. Oppen för allmänheten Bygga om till nytt. " Gör-det-själv-utställning" 28/4-6/5 Kom Fritid 73. Internationell fackutställning för sportmaterial 8/5-12/5 XVII Skandinaviska Kongressen för Patologi och Mikrobiologi. 12/6-14/6 Kongress och utställning EUCEPA - Mechanical Pulping Conference 18/6-20/6 ational Exhibition on Biochemistry (IEB 73) 2/7-7/7 Intern Kongressen från den 1/7 S :t Eriks·Mässan med Hör Nu. Bofors nya 57mm allmålspjäs L70 31/6-9/9 31 :a internationella konsumtion sva rumässa n med teman: äta, bo, klä sig, koppla av. Hifi-utstä llnin g. Kursverksamhet
mässor, nationell och internationell fackmässa 17/9-19/9 Sko ~ar hög avvärjningseffekt mot alla typer av mål: 27/9-4/10 Data-Kontor 73. Internationell fackutställning för data- och overvattensfartyg, flygplan, attack- och sjömåls• kontorsutrustning . Kursverksamhet robotar. Den helautomatiska pjäsen har verkansop 18/ 10-24/10 Stockholms Tekniska Mässa. 12 :e internationella fackmässan timerad ammunition : Mot luftmål - förfragmente• för byggnad. elektronik, elektroteknik, hydraulik-pneumatik, r~de granater med zonrör. Mot sjömål - granater kemisk industri, metallbearbetning, plastindustri, transport- och materialhantering, träbearbetning, övrig industri. Konferenser for mtrangn1ng i målet. och symposier 29/10-31/10 Ide 73. Marknadsföringskonferens 3/11 -4/11 Allt för Hunden. Bedömning av hundar och internationell ut stä lln ing av hundartiklar 15/ 11-17/ 11 Svenska Tandläkare-Sällskapets Odontologiska Riksstämma. Konferenser och utställning 28/11-2/12 Svenska Läkaresällskapets Medicinska Riksstämma Konferenser och utställning ~ Eriks-Mässan ABBOFORS AB S:t S 690 20 Bofors KUNGL Meddelande ORLOGSMANNASÄllSKAPET • Nr 6!1972 •• • .KW.• • •·•·• • • KOHLSWA ••••• den 1 november 1972. försvar i Stockholm leverantör till in dustri och Ordinarie sammanträde vd e lningar: från dessa huvuda (Utdrag ur protokoll) formning och skalformning Stå lgjuteri med konventionell es ledamötern a Enquist e s tyrelseledamöter n yvald l. Till ordinari en Nerpin. uppleant omvaldes ledamot Pulvermetallurgisk avdelning och Berg samt till styrelses och Edgren (båda es ledamöterna Lindström 2. Till revisorer vaJd mval) ve rkstäder ink!. pressverk dessa ledamöter Gester (o Mekaniska samt till suppleanter f ör omval) l). och Jedeur-P almgren (nyva all ande), Aktiebolag, Kolsva ledamöterna Ahren (sammank Kohlswa Jernverks 3. Till valberedning valdes ndell (de båda si stnämnda omval). Telegram Jernverk Kolsva Schoerner och Lu Telefon 0221/510 00 Telex 4786 oförändrad för kommande arbetsår till 4. Fastställdes årsavgiften 25 kronor. ret 1972- mmanträdesdagar för arbetså 5. Fastställdes föl j ande sa arbetsåret 1973-1974: samt första sammanträde för RADAR 1973 15 november 1973. i Karl skrona torsdagen den GYROKOMPASSER H ögtidssammanträde Ordinarie sammanträden 1972, onsdagen d en 17 ja AUTOMATSTYRNINGAR åndagen d en l l december i Stockholm m torsdagen den STABILISATORER ari, onsdagen den 14 m ars, GYROFIN nuari, tisdagen d en 13 fe bru den 11 december 1973 INTEGRATED NAVIGATIONAL l n ovember och tisdagen 4 april 1973 SYSTEMS i Göteborg onsdagen d en tisdagen den 2 oktober 1973. MARINE DOPPLER DOCKING i Karlskrona i Sällskapet AND 6. Invaldes till hedersledamöter SYSTEMS lmajor Birger Björnsson NAVIGATION ordinarie ledamoten , genera Hugo Hallenborg ELEKTROMAGNETIC LOG direktör Elmo R Zumwalt j r l (USN) LORAN amira Olle Franzen direktör Uno Willers riksbibliotekarie AB i Sällskapet C A CLASE 7. Invaldes till ordinarie ledamöter 60 30 TELEX 206 96 endörkapten Palle Sandberg 52 GOTEBORG C TEL. 031/17 nde ledamoten, komm OSTRA HAMNGATAN korrespondera Bo Varenius generalmajor Carl-Gustaf korresponderande ledamoten, kommendörkapten Hammarskjöld KUNGL Meddelande Cay Holmberg ORLOGSMANNASÄLLSKAPET korresponderande ledamoten, kommendörkapten Gunnar N ordbeck Nr 711971 departementsrådet Christer Fredholm kommendörkapten 8. Invaldes till korresponde.rande ledamöter i Sällskapet Högtidssammanträdet i Karlskrona den 15 november 1972. förste intendent Bengt Ohrehus (det 201:a). direktör Martin Ardbo förste arkivarie Lennart Roseli (Utdrag ur protokoll)
Stockholm den 29 december 1972. l. Meddelade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde ordinarie ledamoten Sixten Rydberg avgått med döden. BO GRANATH Ordföranden lyste frid över hans minne. sekreterare 2. Infördes tillstädeskomna nyinvalda ledamöter, nämligen ordina rie ledamoten V arenius och korresponderande ledamoten Ardbo, vilka av ordföranden hälsades välkomna i Sällskapet. 3. Till vice ordförande för kommande treårsperiod valdes ledamo ten Gottfridsson· 4. Till ordförande för kommande arbetsår valdes hedersledamoten Lundvall . 5. Telegram till H M Konungen avsändes. Svarstelegram mottogs. 6. Tillkännagavs av Sällskapet beslutad belöning, nämligen Kungl Orlogsmannasällskapets diplom med hedrande omnämnande till sty resmannen för Kungl Armemuseum, fil lic Olle Cederlöf. 7. Uppläste ordföranden namnen på de ledamöter som under det gångna året lämnat Sällskapets krets. Föredrog ordföranden minnesteckning över 1. hedersledamoten H M Konung Fredrik IX av Danmark· Föredrog ledamoten Granath och sekreteraren utdrag ur minnes teckningar över ordinarie ledamoten N G Arnell ordinarie ledamoten G Ekelund ordinarie ledamoten A A Widner hedersledamoten K G Linden ordinarie ledamoten R L Götherström hedersledamoten P E Sköld
3 2 . . l d s G Rydberg kommer Minnesteckning över ordmarle . e amot~.n Tyskt-italienskt gästspel att föredras vid 1973 års högtidssammantrade. h d P O EKMAN .. l .. S"ll k pets verksam et un er 8. Avgav sekreteraren beratte se over a s a på Ladoga 1942 det åno- na arbetsåret. . o .. . _ 9. ~ör~drog ledamoten. Lundeli ~t?,ra g ur sm arsberattelse mo m ve tenskapsgrenen " Strategl och taktik . .. l \ 10. Nedlade ordföranden sitt ämbete med anforande. P!i insjön Ladaga verkade sommaren och hösten 1942 ett flottförband, so m i flera avseenden var rätt märk• ligt. D e brokigt sammansatta stridskrafternas fartyg Stockholm den 29 december 1972. hade allesamman överförts landvägen per järnväg t/il ort och ställe. Bemanningen var sammansatt av folk BO GRANATH från tre nationer. sekreterare Om detta i den tyska resp. italienska flottans his toria unika företag berättar v!ir finländske medarbe tare P. O. EKMAN. En del av bildmaterialet härrör fr/i n en deltagare i striderna och har v eterligen icke tidigare publicerats. ~ J
Europas största insjö Ladaga (ry. Ladozjskoje ozero, fi. Laatokka), belägen i gränsområdet mellan Ryssland och Finland, har en l ängd av 207 km i nord-sydlig riktning, en bredd av 130 km samt en sam 2 manlagd areal av 18.150 km . Den är således c. tre gånger större än Sveriges största insjö Vänern. Sjöns södra och östra stränder är hela, låga och delvis sumpiga, de norra och västra däremot bergiga samt rika på vikar och öar. I synnerhet kuststräckan i norr uppvisar tal rika, långsmala fjordar och halvöar. Här ligger även de flesta öar na (c. 400), av vilka de största är Mantsi, Lunkula och Valamo. Skär• gården omfattar sammanlagt 577 km2 . Djupet är mycket växlande. I södra delen överstiger det ingenstädes 100 m, c. 20 km från kusten icke20m och närmare densamma är djupet blott 5-10 m. Den nor ra delen är däremot genomgående 100-150 m djup. Nordväst om klosterön Valamo ligger ett 150-200 m djupt bäcken, där det störs• ta djupet260m uppmätts. Ladagas vatten är sött, rent och kallt samt statt i en ständig roterande rörelse. Sjön börjar normal t tillfrysa i n ovember i den grunda södern, men först i slutet av december är de djupare ställena isbelagda. Isen börjar gå upp i slutet av mars. Sjöfarten är normalt liv li g, men försvåras under försommaren av dimmor och under hösten av stormar med brant sjö. Kanaler har därför anlagts längs insjöns södra strand. Genom de kanaliserade fl oderna N eva och Svir ingår Ladoga i vattenvägssystemet mell an
5 4 Samtidigt som ringen kring Leningrad slöt sig i söder n.ådde d o K l k .. d f " l ' e pa Finska viken och Vita havet. Kanalerna, hamnarnas ringa storlek are s a n oaset avanceran e 111 ändska trupperna det härstädes ut- och avsaknaden av större varv begränsar avsevärt de trafikerande sta_kade malet~ ~~n gam_la riksgränsen mellan Finland och Sovjet fartygens storlek. . . .. o umonen saomt mratt~d~ s1g den 9 sept. för försvar strax bortom den Efter freden i Nystad 1721 blev Ladoga 1 s1n helhet for tva- samma. Pa denna lmJe stelnade fronten i långvarigt ställnino-skrig. hundra år framåt ett ryskt innanhav. Det viborgska guvernemen Trots up~repade ?åtrycknin~ar från tysk sida vägrade ma~skalk tets återförening med storfurstendömet Finland år 18_12 ändrade Mai~nerheun fortsa .tt~ op~r~~10nerna mot Leningrad eller beskjuta icke detta sakförhållande, då landet ju sedan 1809 utgJorde en del omrad~:· D~~l samtidiga f1_~landska framryckningen på Aunus (Olo av tsardömet. Fredsslutet i Dorpat 1920 mellan det självständiga nets)-naset langs Ladogas ostra strand avstannade i sin tur vid Svir Finland och det nya kommunistiska Ryssland tillförsäkrade det för• fl~_den, som blott delvis forcerades. Någon fortsatt offensiv för att ra den norra hälften a v Ladoga, medan Sovjetunionen behöll den mota ~e norrut strävande tyskarna stod ej på programmet. decennier. Efter vinterkriget södra. Denna tudelning varade i två I mme~ av september var Leningrad helt inringat till lands. Det c. 1939-40 hamnade insjön åter inom Rådsunionens gränser och är 2.850 km-. omfattande området inneslöts i söder av tyskarna och i finnarna som det alltjämt i våra dagar. Visserligen ryckte un_~er norr av f1~1narna. H~r befann. sig inemot tre miljoner människor, till marfät ttåget 1941 fram längs Ladogas västra och östra strander som ~!ndigheterna 1cke hunmt evakuera i tid. Därtill ansenliga positioner belägna bort~m den garn!: ri~sgränsen , n:e~ denna tem truppforband:. I st~den liksom i flottbasen Kronstadt låg Ostersjö• porära parentes varade 1 knappa tre ars ud. Den sovjettska sornm~r flottan hoptrangd mväntande det bittra slutet. Men det sega för• Fansfreden 1947 bekraf offensiven 1944 tvang finnarna tillbaka. s~_aret höll stån~ mot de anstormande tyskarna. Och Hitler såg sig tade sedan i stort sett vad Moskvafreden sju år tidigare stipulerat. nodsakad uppskjuta anfallet mot staden tills vidare. Medels bom ba_rdemang och hungerblockad skulle den tvingas till kapitulation. ::· N10hundra dagar av skomngslös belägring väntade Lenins stad. __Försörj~ingsläget för befo_lkningen i den cernerade staden var pre Inom ramen för Hitlers storoffensiv mot Sovjetunionen begynte kart. Stra~gt ransonerade livsmedel fanns för c. en månad framåt den ty.ska Armegrupp Nord den 22 juni 1941 framryckning_en från och orgamsera1~_det av -~en f~_amtida tillförseln var ett svårlöst prob Ostpreussen i syfte att förinta de till ~~ltikum förlag?a sovJetrysk,a ~em. Hungersnod utbr~t .. Svalten ~kördade troligen långt flera offer styrkorna samt att därefter erövra ImlJonstaden Lemngrad. Arme an d~ 632.000, som officiellt uppgivits. Bombardemangen och kölden gruppen överflyglade till en början lätt motståndarens försvar och tog Sin andoel. Exak.~a förlus_tsiffror torde aldrig stå att få. Trupper närmade sig snabbt målet för sin offensiv. Men närmare Nevarnetro- na~ underhall v_ar daremot tillfredsställande. För upprätthållandet av polen hårdnade motståndet och takten mattades _a v: .. . .. stndsmoralen tilldelades soldaterna ransoner minst trefaldiga de ci Den 30 aug. lyckades tyskarna taga den VIktiga Jarnvag~knut- vilas. Lem n grad punkten M ga och därmed avskära tågförbindelsen mellan De_~1 nödlida1:de stadens enda andningshål, förutom den minimala mot och moderlandet. En vecka senare drev de fram en kil norrut luftvagen var _SJÖ~örb_indelsen över Södra Ladoga. Men till en början och Ladogas strand, besatte den 8 sept. Petrokrepost (Schliisselburg) st_od ~a:ken_ tillrackligt tonnage eller lämpliga lossningshamnar till från staden. Forceran avklippte slutgiltigt landförbindelsen till och d~_sp_osmon morr~ . det:a inna~av. I september begynte byggandet av I väster erövrade tyskar det av Nevafloden misslyckades däremot. n_o dJ.?a ~amnanlaggnmgar pa Karelska näsets kust i snabb takt. Alla na den 12 sept. Krasnoje Selo och kort därpå l!ritskov id Finska ~i tillgangh?a fraktfa:tyg, pråmar, bogserare och Ladoga-flottiljens få• fran Peterhof oll kens södra strand, där ett 20 km brett kustavsmtt taltga kr~_gsfartyg ms~:tes __i d~ livsviktiga tmderhållstransporterna. avstannade tyskarnas framryck Lenino-rads. utkanter besattes. Här ? -odset ~amtade~ per Jamvag till Volchov, lossades i flodpråmar och ning definitivt. Ett sovjetiskt brohuvud vid Oranienbaum mittemot ordes tdl Novala Ladoga, fran0 vilken hamn varorna med lastånga- Kronstadt avvisade all a a nfall och förblev bestående. 7 6 e för vi Sordavala 1941-42 s till Osinovets och Morj Mensuvaara WW/I!IIIIW!III(f : FRONTLINJEN re och större läktare transporterade per järnväg till Leningrad. dare befordran lyckats avskära den nom erövrandet av Tichvin Sedan tyskarna ge öda o rga Volchov, tycktes den m ed m sista järnvägsförbindelsen till Ryssarna anlade då på några sjöförbindelsen bli värdelös. niserade till Novaja Ladoga. Men väg från närmaste järnväg veckor en bil t. Man tvingades kröp blott långsamt framå trafiken längs denna det sväl et av en m ånad. Annars hade återtaga Tichvin inom lopp grad väl dukat under. tande och frysande Lenin och i Ladagas ~ö dra del frysa till mitten av november begynte I sjötrafik. Istället anlades den förhindrade isläget all slutet av måna ån Kobona till alspåri g järnväg över isen fr då en bilväg och en sm oroade flyganfall och artilleribeskjutning Näsets kust. Den av tyska s hela roga zjizni " ( = Livets väg) upprätthöll trafiken längs denna "Do jning. etydelse för Leningrads försör ern igenom och var av vital b vint från den hotade s taden. i österled evakuerade civila Kolonnerna gen m ålmedvetet gen våren 1942 förberedde krigslednin Inför islossnin inre rutt och d en sjötransporterna längs denna återupptagandet av Petäjärvi Ladoga. LAOOGA längre till Novaja ger och köld Kilpasn ta ge nom krigs handlingar, hun Trots oerhörda förluster 1942. icke under den svåra vintern 1942 knäcktes Leningrads försvar nns de EE3 uthållighet, okuvligt mod överva Med järnhård disciplin, seg Sucho en överlevde. skliga strapatserna och stad .suul a järvi omän gen i uppdrag att under ännu våren 1942 krigs lednin Hitler gav man under seg • Lyckades gheterna att erövra densamma. söka möjli Ladoga, så måste Le avskära sjöförbindelsen över lationsperioden kom likväl till slut v unget kapitulera. Armeledningen ningrad nödt . Försvaret kunde edan glidit den ur händerna sa tsen, att tillfället r av Le I augusti 1942 avskrevs intagandet icke betv in gas numera. var tys dagordningen. Vid samma tidpunkt ningrad definitivt från kära "Li er i färd med att fö rsöka avs ka och itali enska s jöstridskraft vets väg" på Ladoga. o /0
större delen av a sedan hösten 1941 behärskade Trots att finnarn skäl - inga ägde de därstädes - av förklarliga Ladagas kuster, nde vägen - Längs den enda tillbudsståe krigsfartyg av betydelse. bogserbå- sommarens lopp bara 2 små den över land - hade under 2 9 8 från Finland. motorbåtar transporterats dit tar, 4 pråmar och 150 (20- utrustades med små kanoner Några av de större motorbåtarna längs trupperna under skärgårdsstriderna 47 mm). De stödde de egna inlåta men vågade naturligtvis icke norra stranden samma höst, den Ladoga-flottan ute på öp• strid med den överlägsna sovjetiska sig i försörjningsleden till Le . N ågra möjligheter att antasta pet vatten åtar" naturligtvis icke hade dessa bräckliga "kanonb ningrad i söder och underhålls nyttjades hu vudsakligen i farledstjänst heller. De hjälp hade de av ss. de återerövrade öarna. God transporter till sig vid Mantsi. Ilga, som den 22 sept. givit Aunus, den ex-lettiska get på Ladoga denna ångare det största farty Med sina 211 brt var Laivasto) för Ladagaflottan (Laatokan under finländsk flagg. Chef Koponen, med säte i Lahdenpohja. var kommendörkapten aug. 1941 en kustbri sterna å vilade sedan den 15 Försvaret a v ku under överste och smärre infanteriförband, gad, omfattande artilleri Kustbri omorganiserades denna Ladoga Järvinens befäLVåren 1942 att omfatta två KA-regementen (Laatokan Rannikko Prikaati) gad och R TR 13. Det förra an Tykistö Rykmentti) R TR 3 (Rannikko udde i söder till Vala för den västra delen från Saunaniemi svarade vid Svirs mynning i Kukkapää pJ Lada ga 19 41. från denna ö till Haapana Finländska "kanonbJten" mo och det senare och 152 m kanon. 2-4 pjäser vardera (75, 120 Bes ty ckning 1 st. 47 m öster. Kustbatterierna förde s att bekämpa den sovjetiska Ladoga-flottan mm) och var starka nog antal, kuststyrkor fanns alltså i tillräckligt alla enheter. Defensiva å Ladoga sjösty1;kor. Sjöherraväldet p men inga som helst offensiva var ryssarnas.
Talvela, som stod av den 2 april 1942 till general I en lägesrapport representant för Fin till det tyska OKW såsom i beråd att avresa av att få of betonade överste Järvinen vikten lands försvarsmakt, hette det bl. a.: till ort och ställe. I rapporten fensiva sjöstridskrafter vatten, vore det syn inte klarats upp innan öppet - ifall Leningrad fås till Ladoga, att motortorpedbåtar skulles nerligen nödvändigt, Morje Ladoga och Osinovets eller på det båttrafiken mellan Nya bli skulle deras verksamhet här skall kunna förhindras. Sannolikt mycket resultatrik.- att yskland på högsta ort. Trots till behandling i T 76 mm s t ri clsv<~gn s tom . Saken u.pptogs Hitler icke etrysk kanonbJt (BKA) med östfrontens södra del, hade Sovj tyngdpunkten numera låg i 11 10 slutgiltiga uppg1v1t hoppet att kväsa Leningrad. Den för stadens även vissa likvidering uppgjorda planen "Nordlicht" förutsatte på Ladoga. operationer uppmaning till Den 21 april vände sig Seekriegsleitung på OKW:s sändandet av den italienska Supermarina och föreslog densamma Finland sades motortorpedbåtar till Ladoga. Varken T yskland eller livsviktiga un äga lämpliga sådana. Båtarna skulle attackera den företag mot de derhållsleden till Leningrad samt förhindra fientliga i de av finnarna besatta kusterna. Transportvägen dit behandlades Till slut be talj, ävensom de sovjetryska dispositionerna på Ladoga. och artilleri tonades, att tyskarna själva avsåg överföra minbåtar ägde dylika. :::! <:\J..,. färjor dit, emedan finnarna icke heller Ul >-< "'rl farkoster landvägen var 8 Transporterandet a v rätt omfångsrika :?. Kriegsmarine hade redan sänt ett stort an l egentligen ingenting nytt. <( "'~: några u "':s motorpråmar och t.o.m. Ul ~ tal mtb, minsvepare, bogserbåtar, ""z o havet. Efter Ul till det sjövägen oåtkomliga Svarta H båtar på detta sätt "'H < amiral R iccardi den 14-15 « förhandlingar mellan amiral Raeder och [--< H s"' enheter dit. Bland dem 19. <( jan. skickade också Regia Marina mindre l H forslades till den MTB. Divisionen, som den 25 april med lastvagnar tänkbara fron rumänska hamnen Konstanza. Mussolini, som på alla även Ladaga ter ville deltaga i förgörandet av Sovjetunionen, gav sin välsignelse. projektet genom maj emottog Sjöstridskrafternas stab i Helsingfors, e:! Den 13 H på platsen, det överras• H av den tyska förbindelsestaben 8 förmedling [-< om sändandet <:: kande beskedet, att Fiihrern bifallit finnarnas anhållan o ångt detta var genomförbart. Tran ::;:om av förstärkning till Ladoga, så l :i: P..~ <:)P., kommendör• Italienarna kom först iväg. I början av april kallades stabs- kapten (capitano di Corvetta) Bianchini till ställföreträdande 13 12 Efter tre veckors förberedelser startade den ett 20-tal motorfordon omfattande kolonnen under de sista majdagarna från flottbasen La Spezia för "Operazione Lago Ladoga". Färden gick genom Cisadalen, via Verona, Bolzano, Brennerpasset, Innsbruck och Wörgl till Ro senheim. En långsam och mödosam etapp om 650 km längs slingran de alpvägar. Där låga broar o. dyl. hindrade genomfarten, var man tvungen lyfta ned de fyra båtarna från vagnarna samt draga dem på rullar under desamma. Utstående hörn, tak, balkonger 111.111. i byarna utgjorde inget hinder. De avlägsnades helt enkelt. Härför ägde man fullmakt av självaste Il Duce. Den 850 km långa sträckan från Ro senheim till hamnstaden Stettin avverkades snabbt längs Tysklands breda autostrador, ävensom sjötransporten med ss. Thielbeck över O stersjön till Helsingfors, som anlöptes den 9 juni. Från huvudsta den bogserades MAS-båtarna tre dagar senare längs kustfaret till Viborgsviken och lyftes via Saima kanals slussar upp till insjösyste• met. Den 14. färdades båtarna över Saimens fjärdar till Punkasalmi vid insjön Puruvesis strand. Här placerades de på kälkar och släpa• des över land till ett special tåg för vidare befordran till resans mål Lahdenpohja. Järnvägstransporten av det omfångsrika godset gick långsamt och först på kvällen den 18. var man framme. Här sjö• . En italiensk M AS-båt i full fart, med tor peder och sjunkbomber ombord. sattes båtarna den 22 juni för första gången i sött insjövatten. Efter övliga välkomstceremonier avgick 12. Squadriglia MAS samma dag till sin operationsbas Sortanlahti. ·· f' l d f" · o d · öofficeren chefens Sansorretri tjänsterum. Har JC < en orvana e SJMTB D'- Till att börja med gjorde man sig hemmastadd. Allt var nytt och höra att honom givits uppdraget transportera fyra 12. . . l främmande för det vid det blå Medelhavet vana folket. Redan re . . , '111.. . MAS-båtar J·ämte personal och utrustnll1 g den v1sronen t1 1onga f" d.. av san hitupp, med bil över alperna, längs autostradan, båtresan över 3.105 km långa vägen från Genuabukten till ~a~og a or attd a~. ·= Ostersjön, utmed Finlands skärgårdsbekransade sydkust, genom ka skära Len i narads enda förbindelse med. det ovnga Rysslan . lVl naislussarna, Saimens natursköna insjölabyrinter och tågresan genom sionen skull: uppträda som en självständJg enhet, kapab~l att o~er~ra stora, dystra skogar, hade varit en sällsam upplevelse . En italiensk o f' l" d kt stödområde utan fortlöpande underhall he1111fran. f ' d d" f" d am flottstyrka uppe i högan Nord, plöjande finländska insjöars vatten ran.. tn an" 'ls bo t a MAS 5?6-529 bor e ar or torpe er, - Forutom sp va a an1 - · f" var icke heller vardagsmat för ortsborna. . . delar en del proviant persedlar o.a. utrustnmg or mumnon, reserv , ' f" De första veckorna i Sortanlahti förflöt i de förberedande arbe 7 officerare, 19 underbefäl och 63 man me. d~agas or resan. tenas tecken. Baracker för personal och förråd restes i skogens skydd. MAS-båtarna (Motoscafi Anti Sommergtbllt) v.a r modern.a e~heter Mekanikerna inrättade verkstäder för motorer och to.rpeder, radio o 26 ton och by"ada 1939 hos firman Bagltetto l Varazze ~~.v ld Ge- en trådlös station. Stenbryggan på platsen utbyggdes och pa oo l o k b ett over no- männen nua Skrovet (19 X 5 m) var av ma lOgny pa e spal:\ r o ta försågs med skyddstak av presenning, under vilket MAS-båtarna sen. och kraftigt i aktern. Toppfarten 42 kn?p .s oqfd~ dtva I ~ o~5~ doldes för nyfikna blickar. Efter diverse · provturer och övningar i . . pao 2 000 hkr för. Som bevapmng or es tva Frascl l lm-motorer c • • kb b torpedattacker mot ss. Aunus, var divisionen klar till aktion. Några mm torpeder i sidokatapulter, två kulsprutor och sex SJU11 om er. längre framstötar tilläts än så länge inte, förrän samtliga för Ladoga Till stridsbesättning förslog 11 man. 15 14 ma kanals slussar. ssarna på väg upp. vandrar uppför Sai MAS 529 i en av dc många slu MAS-divisionen Saima kanal den 13 jtmi 7942: förhållandena. inträffat och vant sig vid de lokala tyska minbå• avdelade förband . med italienarna utlovade sex anlänt. . Av de för samarbetet 8 och KM 22 Tyskarna hade icke ännu r blott fyra KM 3, KM 4, KM juni det enda f1nländska kngsfa tarna anlände slutligen I Sortanlahti låcr sedan den 13 Reymann och 30 man försenade slutkörd ex-italiensk båt löjtnant (Oberleutnant zur See) platsen: bmtb Sisu. En gammal, med väo- MAS-båtarna tycret på år 1922. Den till Helsingfors och forslades samma första världskrigets dagar, anskaffad den 27 juni s;litternya KM (MAS 220) från över land där de sjösattes den 7 juli. Dessa transporterats från Finska viken t:git til.l Ladoga, (Liepaja) hade två veckor tidigare n C-gruppen inom den till Libau var lika med noll och veterane ~.~tar b1ldade u:sprung!Jgen (Fre till Lahdenpohja. D ess stridsvärde d. vars chef kommendörkapten Vitele på Ladogas motsatta stran "orlagda ~1. Mmensuch-FlottJlle, redan den 24 juli till vistades vid Ladogas strand. Me förvisades gamlingen vi d sidan av von Ramm, tidvis måhända smått att visa upp gattenkapJtän) minor på trafikleden Man skämdes representerades båtarna oförmärkt skulle fälla Finlands mtb-vapen nmgen _var att sovjetiska de moderna Bao-lietto-båtarna. åtar, vilket bekämpa de konvojstråken skyddande . av fyra överåriga Thornycroftb tJll Lenmgrad samt . vid samma tidp~nkt f.ö de lämpade sig föga för uppdraget komma med. patrullbåtarna. Men sannerligen icke var mycket att 17 16 Den 15 juni 1942: MAS 528 drages ur vattnet i Punkasa/mi efter färden genom Saimcn. Med lu.ftvämspjäsen bemannad går en M AS-b!it till sjöss genom skärgården utanför Lahdenpohja. T!igtransporten på väg till Lahden.pohja. Här ses den med trädgrenar maskerade En MA S-b!it p!i provtur. T. h . löjtnant Ercolesi, framom masten löjtnant Maislisch. MAS 526 p!i sin vagn. 19 18 efter sin__ finske chef, kom1~endörkapten (komentajakapteeni) Kija KM-båtarna (Kusten-Minenboote) var på 15-17 ton och byggda nen, benamndes Flottavdelmng K. Denne var operativt underställd den 1942 vid olika tyska (Kriegennan, Reinicke, Roland) och danska lokale befälhavaren för Ladaga Kustbrigad överste Järvinen. Kija (Nordbjerg & Wedel) småvarv såsom offensiva minutläggare. Skro nen hade som kadett 1926-29 genomgått Accademia Navale i Li vet (16 X 3 m) var av mahogny med V-botten och spegelakter. De vorno. Också löjtnanterna Gummerus, Herlevi och Maislisch i hans två huvudmotorerna, 12 cyl. BMW- vattenkylda flygplansmotorer stab behärskade italienska språket, ävensom tyska. om vardera 650 hkr, gav med full minlast toppfarten 26 knop. Tom ma aick båtarna 32. Babords motor var direkt kopplad till propeller axe~1, medan styrbords kunde frånkopplas. De kunde inte köras back. Härför fanns en Steudel-Otto motor på 36 hkr, som kopplades till styrbords propeller och gav 5 knops fart. I~M-båta~_na fö~de fyra . Den största och kraftigaste flottiljen på Ladaga uppsatte, märk• magnetminor i lättmetallbrunnar samt hka manga sprangbopr resp. li gt nog, det tyska Luftwaffe genom att sända ett 30-tal s.k. Siebel s.k. skräckbomber. Beväpningen utgjordes av två kulsprutor och färjor under namn av Einsatzstab Fähre Ost (E.F.O.) från hemlan bandeldvapen för de sex besättningsmännen. det hi tupp. Flott~_n var underställd den kring Leningrad opererande Båtarna var mycket lätt byggda och tålde icke ens måttlig sjögång. Luftflotte 1 :s befalhavare generalöverste Keller. Beslutet om detache De var svåra att manövrera och löpte vid fu ll fart lätt ur kurs. V1d randet av lv. artillerifärjor till Ladaga gjordes våren 1942 sedan långvarig minbelastning visade skrovet tendenser att böja sig .. Ge Luftflottan fått i uppdrag uppmjuka det belägrade Lenino-r;d samt nom vibrationer, orsakade av motorerna, lossnade bottenborden 1 ak avbryta stadens förbindelser med yttervärlden. "' tern. Makineriet var konstant utsatt för driftsstörningar och have Siebel-färjorna hade ursprungligen projekterats och by<><>ts av den rier, främst brott på kopplingarna. Vid de i Danmark bygg_da b åtar~ tekniskt och organisatoriskt begåvade överste Siebel, i d;t"' civila in na var sabotage ej uteslutet. Förbrukningen av flygbensm blev 1 nehavare av en fabrik i metallbranschen, för att avhjälpa den skrian längden dyrbar. I Ladagas sötvatten låg båtarna för djupt, va~för de bnsten på flytetyg för den planerade invasionen av Eno-land hös• de med full last icke nådde mer än 15 knop, v1lket motorerna ater ten 1940. Dessa färj or var hopsatta av pontoner och kunde vid be protesterade emot. Avgaserna leddes u~ de~ skrovet för att möjlig• hov isä~tagna fraktas per järnväg, bil eller båt till avlägset belägna aöra tyst aång men detta orsakade kav1tat1on hos propellrarna. kng~skadeplatser. Denna omständighet och måhända Görings önskan b b ) att av_en besltta en egen flotta, torde ha påverkat uppställandet av Den första månaden vid Ladaga anslog flottiljchefen till provturer flottllJen E.F.O. på insjön Ladoga. med de oinkörda båtarna, upprepade reparationer och skolning ~v det unga, oerfarna manskapet. De största skavankerna a~hjälptes v1d Från ~riegsn;,arine~ sida framkastades vissa tvivelsmål om pon tonernas andamalsenlighet pa öppet vatten av Ladoo-as format. Dessa varvet i Sordavala (Serdopol) under den första augusuveckan och avgjort dåliga sjöbåtar var icke alls lämpade för"' sjögåna de var den 10 aug. låg alla fyra minbåtarna aktionsklara i sin stö~jepunkt klumpiga att manövrera och utrustade med svaga, bullra:de moto Sortanlathi. Minorna lagrades i Kivisalmi nära Kexholm (Pnozersk). rer, som gav dem blott ringa fart och i förtid varskodde motstånda• Men ytterligare två veckor skulle förflyta, innan de tog sir:a f~rsta ren. Det a v l uErvärnsartillerister ur flygvapnet sammansatta man minor ombord. Och först i slutet av september utförde de sm forsta ;kapct var knappast kapabelt att beskjuta sjömål, än mindre navi offensiva minering av den transportled, som fienden praktiskt taget gera ull sjöss utom synhåll från land. Dessa invändningar till trots ostört befarit redan i fyra månaders tid. Alltför väl medveten om KM-båtarnas bearänsade möjlio-heter på Ladaga hade von Ramm b _~slöt Lu!tw~~f~ sända sina ganska ovanliga krigsfartyg till Ladaga föreslagit deras o~nflyttning till °Finska viken, men hans initiativ av- ~o~ _ att fran SJOSldan _sa mverka med Luftflotte l. Siebel-färjorna kom l splva verket att b1lda de tysk-italienska styrkornas ryggrad. slogs på högre ort. . Elaka tungor visste berätta, att flygvapnet ägde ett överflöd av MAS- och KM-båtarna samt mtb Sisu sammanfördes den 17 maJ oanvända, föråldrade flygmotorer. Då tyskarna å andra sidan mött en på Overbefälhavarens (Mannerheim) order till en sjöstyrka, vilken 21 20 för de ockuperade del svåriaheter vid organiserandet av luftvärnet Sicbel - Görings för• områden:s hamnar från sjösidan, hade överste på pontoner, för vil trogne- föreslagit monterandet av lv.artilleriet skulle sörja. Men pl att kas Fö rfl yttnina i vattnet överloppsmotorerna i d elar även var formerna s kull ~ byggas så, att transport landvägen möjlig. med sin stabs Den 2 juni 1942 anlände överste Sicbel tillsammans att överlägga med sma chef överstelöjtnant Wachtel till Finland för Ladoga. Vid förhand• fin sk::t värdar om transporten ::t v färjorna till at_t Luf~flotte l. ge lingar i Ladoga Kustbrigads stab överenskoms, 1 Moqe, Osmovets nom bombardennner skulle mjuka upp hamnarna de egna färjorna vid de och Nova ja Ladoga~ Vidare skulle den skydda ning K. beordrades ras framstötar över öppet vatten. Aven flottavdel nkterna i Morje och stöda dem. Primära anfallsobjekt var stödjepu komma till utfö• O si novets. Begränsade landstigningar kunde tänkas viktiga orter längs rande mot t.ex. Volchov-mynnigen, eller andra g av dessa från sjösi• etappvägen till Leningrad. Eller blott beskj utnin långsamhet samt den dan. På grund av färjornas otympli ghet och var överlägsen eld Ladaga 1942. lån o- a färden från stödområdena till södra Ladoga Sicbel-färjan No. 17 på mm lv.artilleri ansågs kraft absolut nödvändig. Med sitt effektiva 88 na. Vilket ej var fal färjorna vara motståndarens kanonbåtar överlägs ningarna till inalles 22 let. Behovet av enheter fastslogs vid överl ägg dock storstilade anordningar till färjornas snumerären till drygt 2.000. Antaletfarkosterökade förde ett tyskt arbetskompani och manskap så att dess konturer av augusti till 30 resp. 2.323 man. I ope skydd. Menmgen var att förminska Sortanlahti efterhand och steg i m itten och befälhavaren på orten, förblev oförä ndrade. Men b yg~nadsa rb ete na rativ t avseende var även E .F.O. underställd sedda från luften förbandet mycket själv hit väckte det sovjetiska spanino-sflyaets nyfi överste Järvinen. Men i praktiken uppträdde färjornas uppmarsch störtade sig de första rödstjärni;::t IL"' 2-planen ständigt. ~cenh e t och inom kort till Hel ådet. Färjorna led in ga skador, en barack or transporterades isärtagna från Tyskland 1 låganfall över basomr Samtlig::t färj emellertid tyskarna per järnväg till Lahdenpohja, där de rd es och 2 man stupade. A ngreppet gjorde singfors med båt och därifrån f~rs~ ö norrut etsbatalj on. Den för_sta Den 4 sept. flyttades den l. Kampgruppens enheter hopmonterades med bistånd a v en tysk arb forstkn ga. s maskerade intill de höga bergssträn• den 13 juni till ort och ställe. Den första färpn till Taivallahti, där dc förtöjde transporten anlände nsområdet i söder av augusti var E .F.O. i sin helhet derna. Ombaseringen förlängde resan till operatio sjösattes den 12 juli och i början näm je r eller kamp men platsen var säkrare. Sortanlahti utsattes t i Il aktion. Fottil j en var indelad i två hal vflottil med flera timmar, färdig för 45 bombanfall, vilka dock enheter var. Den 13 aug. inspekterades f?r ligen under tiden 18 aug. - 22 okt. grupper omfatt::tnde tolv resulterade ve er och den 24. avgtck endast ringa skador. Avvärjningselden åter bandet i Lahdenpohja av generalöverste Kell orsakade nl ahti (1. Gruppen) terligen icke i n ågra nedskjutna flygplan. grupperna till sina respektive stödjepunkter Sorta de el. "Flakkampffähren" under fält• Gruppen). P å den förra orten var som bekant Hopfagandet av Sicbel-färjorna och Kexholm (2. byggdes a v två pon redan baserade. förhåll anden erfordrad e rundlig tid. Varje färja tyska KM- ach de italienska MAS-båtarna Först xpert upp- v ilka i sin tur bestod av ti o vattentäta skott. Under ledning av en från Berlin hitsänd kamouflage-e toner 4.25 X 24m, 23 22 avsedda för fästes stävpartiet vid sju standardiserade avdelningar med sitt inbygg manskap och ammunition och sist kom akterskeppet solida I-balkar da maskinrum jämte bränsletankar. Däcket bestod av g monterades. och plankor, på vilket däckshus, brygga och beväpnin bred och l åg fullt Den aktionsklara kampfärjan var 25 m l ång, 14 m ygmotorer 750 rustad endast 1,2 m djupt. Maskineriet, två BMW-fl a e på bestycknin g hkr, gav densamma högs t 10 knops fart. Beroend färjorna, sj u till indelad es farkosterna i tunga och lätta. De tunga r samt 75 mans antalet, förde 3 st. 88 mm och 2 st. 20 mm lv.pjäse kanonerna ersatts besättning. Ombord på de sex lätta färjorna hade pjäser: 1 st. 37 mm, 2 st. 20 mm och 2 st. 20 mm i med småkalibriga för lera, bestyckade med 2-3 st. /0-13 cm ka de 62 man. Förutom dessa stridsen Grundg!lendc transpanfartyg fyrlingslavettage. Dessa erfordra ryska konvojerna på Ladoga. lasarettsfärja med noner skyddade de heter ägde E.F.O. en stabsfärja med radiostation, en Färjorna bar tak sanitetspersonal och sex trossfärjor med utrustning. tvåsiffriga jämna tisk numrering, de tunga tvåsiffriga udda, de lätta För transport av tal och trossfärjorna bokstaven T plus nummer. ( 18 X 4 X 0,6 m), infanteri disponerade man över nio motorbarkasser tål. Deras två 95 sammansatta av en styrbords- resp. babordsdel av s . Dessa I -båtars hkr Ford V 8-motorer gav dem toppfarten l O knop waffe ställde kapacitet var 50 man var, en ansenlig stöttrupp. Luft förväntninga rn a på s in egen flotta högt. g om högs t 100 Enligt fredsfördraget i Dorpat 1920 var örlogsfarty Dessa bestäm ton bestyckade med 47 mm artilleri tillåtna på Ladoga. stone fonnelit melser hade de fördragsslutande strandägarna åtmin ätthålla ens en flottilj av åtlytt. Finlands möjli gheter att här uppr konvoj på väg till Lmingrad. var där• Rysk teckning visand e anspråkslöst omfång var mycket begränsade. Kustartilleriet bemannades med emot väl utbyggt. De få små kanonbåtarna, s om mentets Sjökompani, tilldelades uteslutande personal ur 3. KA-Rege bestyckade krig. Vid utrymmandet av Ladoga Flotilija) i oktober 1939 av ett tiotal hjälpkanonbåtar, defensiva uppdrag, i h ändelse a v orttransport över mm artilleri. Den kompletterades med vaktbåtar, bog i mars 1940 var man tvun gen sänka fa rtygen, då b med 100- 130 ånga re m.m. Krigsutbrottet den 30 nov. just innan land icke var möjlig. se rare, transport tar permanent ntern, kom mycket olägligt för flottiljen, emedan Sovjetunionen höll normalt blott mindre patrullbå den annalkande vi ga först isbelades. D ess korta in Ladoga, men kunde givetvis med kort varsel, längs den grunda södra delen av Lado stationerade på den av finnarna ut flytta över enheter upp till jaga r sats begränsades till transporter, framförallt till den minst tre meter djupa Nevan, r e konflikten med i Saunaniemi. Från detta avsnitt besköt kanonbåta storl ek från D stersjön till platsen. Inför den väntad rymda hamn en (Ladozjskaja er dec.-jan. landfronten. I mitten av januari 1940 Finland formerades den sovjetrys ka Ladoga-Fiottiljen na sporadiskt und 3 25 24 till f rös sj ön i sin helhet, varefter all aktivitet till s jö ss avstannade. heten av Petrokrepost sjönk kanonbåten Olekma i september på Sedan området efter marsfreden helt råkat under sovjetisk kontroll, grunt vatten efter ett tyskt flyganfall. Såsom flottiljchefer fungerade omorganiserades Ladaga-flottiljen i november 1940 till en skolavdel kommendörerna (kapitan 1. ranga) Zemljanitsenko, Trajnin, Bogole ning lydande under Baltiska Flottan (KBF). pov under korta perioder juni-augusti 1941, Horosjhin (8.8.- 13.10.1941) och Tjerokov (13.10.41-25.9.44) med säte i Novaja La Vid tidpunkten för det tyska angreppet i juni 1941 uppstod flot doga. Flottiljen förärades för sin krigsinsats Röda Fanans orden den tiljen på nytt, starkare än tidigare. Stommen bildade fem, ursprung 2 juli 1944 och upplöstes den 4 nov. 1944. Tjerokov befordrades till ligen för flodbruk avsedda, grundgående med 2-3 st. 130 mm ka konteramiral två år tidigare. noner bestyckade f.d. motorpråmar för lertransport (c. 1.000 ton) Bira, Bureja, Nora, Olekma, Selemdzja samt två mindre (c. 400 ton) Under den första krigsmånaden 1941 saknade flottiljen fiender Lachta och Sjeksna, med 100 mm artilleri. Av dessa bildade Bira, att insättas emot till sjöss. Men sedan finnarnas offensiv nått Lado Nora och Selemdzja I. Divisionen baserad på Morje-bukten, de öv• gas strand, dirigerades den mot norr för att stöda 7. och 23. Armens riga 2. Divisionen med Novaja Ladoga som stödjepunkt. Från Kron avvärjningsstrider till lands. I mitten av augusti evakuerade flottiljen stadt hade torpedbåten Purga och den gamla Konstruktor (ex tsar de i kustområdet mellan Lahdenpohja och Sordavala av finnarna tidens Sibirskij Strelok) via Nevan anslutit sig till flottiljen. Den för• hopträngda trupperna ur 168. Divisionen. Huvuddelen av den le ra tillhörde den moderna Burja- el. S-klassen, som förde tre torped vande kraften och en del materiel räddades sjövägen, men stora tuber och två 100 mm kanoner plus minor, medan den senare 35- mängder krigsförnödenheter blev kvar på stränderna. Den 20 aug. åringen närmast var kanonbåt. Från Ostersjöflottan hade fyra motor hade Ladogas hela nordvästra kust, inbegripen skärgården, fallit i torpedbåtar (torpednyj kater) TKA 61, 75, 81 och 85 överförts till finsk hand och en månad senare alla utöarna. Kampen om dessa var Ladoga. Till kanonbåtarna bör även BKA 99 och BKA 100 hänföras. flottiljens sista nappatag med finnarna för året. Viktigare uppdrag Dessa (bronje ·kater) var låga farkoster, med dåliga sjöegenskaper, på väntade i söder i Leningrad-avsnittet. vilka stridsvagnstorn bärande en 76 mm kanon monterats. De snabba Sedan tyskarna under den första septemberveckan nått Ladaga patrullbåtarna var av MO-typ (malyj ochotnik) med träskrov, upp stranden och tagit Petrokrepost, måste flottiljen uppgiva detta bas delade på två divisioner omfattande 6-8 enheter var. De förde 1-2 område. Hela hösten lång intill isbildningen var alla tillgängliga far st. 45 mm pjäser, kulsprutor och sjunkbomber. Tio bogserbåtar hade tyg insatta i försörjningen av det cernerade Leningrad sjövägen från utrustats till minsvepare och bar beteckningen TStsja ( tralstsjik) jäm• Novaja Ladoga. Verksamheten försvårades av stonnar och luftan te nummer. Till dessa slöt sig en division minröjar-motorbåtar. Ett grepp, fartygens och hamnarnas dåliga skick. Under tiden 8 sept.-1 tiotal transportångare av olika slag: Sovjet, Tjapajev, Vilsandi, Han dec. säges c. 40.000 ton förnödenheter vattenvägen ha befordrats ti Il si, Svjazist, Stenzo m.fl. avslutade raden fartyg. Några ubåtar var ej Leningrad. Från staden transporterades i motsatt riktning två divisio stationerade på Ladoga, om också flere sådana tillfälligt vistats där ner och sex brigader marininfanteri till Volchov-fronten, förutom så• under sin förflyttning upp till Ishavsflottan via vattenvägssystemet rade och civila. Förlusterna i personal var obetydliga. Men den 4 mellan Finska viken och Vita havet. Efter erfarenheterna från seg nov. skadades kanonbåten Konstruktor vid ett flyganfall så svårt, att lationsperioden och striderna hösten 1942 transporterades två små den föll bort för denna säsong. I mitten a v månaden begynte isbild ubåtar av M-typen (M 77 och M79) våren 1943 från Leningrad per ningen sätta in och sjöfarten försvåras. Genom förlusten av Tichvin järnväg till Ladoga. råkade huvudbasen Novaja Ladoga i farozonen och evakuering av Ladaga-flottiljens baser var Petrokrepost (Schli.isselburg) och No fartyg därifrån påbörjades. vaja Ladoga samt de å f.d. finländskt territorium belägna Lahden Den 17 nov. avgick en första avdelning därifrån med destination pohja och Sortanlahti. Hösten 1941 gick de två sistnämnda förlorade Morje: torpedbåten Purga, kanonbåten Selemdzja, två MO-båtar till finnarna pch Petrokrepost kunde icke mera användas på grund samt kanonbåten Bira med BKA 99 och BKA 100 på släp. Utsatt för av frontlinjens närhet. I stället nyttjades Morje längre norrut. I när- isens press sjönk MO 216 och BKA 99 sprang läck, men hölls flytan- 26 27 de tills Morje den 21. anlöptes. Den 27. följde lastfartygen Tjapajev närmare samarbete med tyskarna etablerades inte. Men man kom och Vilsandi, tre minsvepare och sju patrullbåtar. De nådde välbe• överens om en uppdelning av luftrummet för undvikande av miss hållna den 4 dec. Morje. Vid samma tid upphörde sjöfarten till fö ljd förstånd. Gränslinjen följde 60° 30' N bredd, eller i stort sett en linje av ishindren definitivt. Istället öppnadesisvägen från det 30 km från dragen från Saunaniemi till Svirs mynning, den finländska offensi Osinovets belägna Kobona. Den stränga vintern möjliggjorde använ• vens ändpunkter på Ladogas bägge stränder. Söderom denna linje dandet av denna "Livets väg" ända till slutet av april1942. verkade Luftflotte 1. allena. Densamma fick de finska flygarna icke Så snart isläget tillät var Ladaga-flottiljen åter beredd att uppta överskrida. ga försörjningstrafiken. Som första isrekog noscerare färdades bogser Dessa flygförband förslog icke tillluftskydd för de tysk-italienska båten Gidrotechnik den 22 maj från Osinovets till Kobona. Två da sjöstridskrafterna, varken ute till havs eller i stödjepunkterna. Till g::tr senare fö lj de den första konvojen samma väg och den 28. var följd av de häftiga striderna kring Leningrad och vid Volchov-fron sjöfarten åter i full gång, såväl längs detta kortare stråk, som längs ten, med deras massinsats av flyg, förmådde Luftflotte l. icke till den "Srora sjövägen" från Novaja Ladoga till Osinovets och vice skansa sig luftherraväldet över Ladoga. Blott färjorna erbjöds under versa. De av Luftflotte I. utförda massiva flyganfallen förmådde dygnets ljusa timmar någotslags flygparaply. MAS- och KM-båtar• icke avskära dessa förbindelser, blott i någon mån störa sjöfarten. na kunde icke räkna med detta stöd. I slutet av juni hade bara de italienska MAS-båtarna anlänt till Det sovjetryska fl ygets herravälde över hela södra Ladoga var så Ladoga, tyskarna kom först i juli och halva augusti sku ll e förgå, gott som obestritt. Den här insatta 61. Flygbrigaden ur Baltflor innan de var klara ti ll aktion. (KBF) övervakade effektivt tillfartsvägarnas och hamnarnas luft rum samt stödde Ladaga-flottilj ens framstötar. Attackerna mot fien dens stödjepunkter var mindre framgångsrika, men de tvang bl. a. E.F.O. förlägga sina färjor från Sortanlathi längre norrut till tryg bombanfall mot hamnar En av grundbetingelserna för framgångsrika sjöoperationer på in gare krypin. Vid avvärjandet av tyskarnas Ovanför nanhavet Ladoga var herravälde i luften. Detta var tyskarna fullt na utmärkte sig sä rskilt flottans 13. Jaktflygregemente. längre bort, medvetna om. Luftflotte l. lovade följaktligen ställ a upp nödigt jakt Ladoga insattes även flygförband från landfronterna skydd för E.F.O.:s färjor till sjöss. Också eliminerandet av de far när läget så fordrade. li gaste sov j etiska krigsfartygen, såsom t. ex. Pur g a och kanonbåtarna av Bira-klassen, ställdes i utsikt. Lossnin gs hamnarna för det till Le ningrad destinerade godset skulle systematiskt beläggas med bomber, ävensom konvojerna på väg in . Medan underhållstransporterna till Leningrad således alltsedan Smärre tyska flygförband förlades i början av juli till finländskt slutet av maj återupptagits i full skala, kom tyskarna igång på allvar område. Ur Jagtgruppe 54. anlände sex Me-1 09 jaktplan till Men först tre månader senare. KM-båtarna hade inträffat i början av juli, suvaara för att skydda hopmonterandet av färjorna i det närbelägna men haverier och utbildandet av folket fördröjde de planerade ope Lahdenpohja mot angrepp från luften. En grupp på nio Me-109 ba rationerna. siebelfärjorna i sin tur var klara först en månad senare. serades på Petäjärvi för aktion mot de ryska kanonbåtarna och deras Hopsätrandet av dem och luftvärnsartilleristernas invigande i sjö• baser. För spaning och sjöräddning befann sig fyra Arado-196 pon farandets konst tog sin rundliga tid. Så förlorade tyskarna minst två tonplan i Kexholm. månader dyrbar tid a v den korta seglationsperioden på Ladoga. Det finländska flygvapnet ställde FR- resp. FA-flottiljerna ur De beprövade MAS-båtarna var färdiga redan vid midsommarti Flygregementet 3. till förfogande. Den förras Fokker-plan opererade den, men ansågs allena icke få någonting nämnvärt till stånd. För• från flygfältet. i Suulajärvi och den se nares Fiat-jagare först från sommarens ljusa nätter eliminerade nämligen en av torpedattackens Petäjärvi och fr.o.m. den 30 juni från Kilpasilta fl ygplats. Något viktigaste faktorer: överraskningsmomentet. Italienarna var vana att 28 29 nära den egna kusten över grunt vatten. Början var gå anfallsvis tillväga i skydd av mörker och dålig sikt och först dades tämligen hoppingivande. Två gånger landsattes kunskapare bakom front långt i1~ i ~ugusti skulle de mörka nätterna infinna sig så här långt i icke en gång infångades två desanter på väg hem till Lenin norr. V1d langre färder ut till sjöss i dagsljus yrkade de på skydd av linjen och Karelska näset. jaktplan. De fåtaliga planen kunde givetvis icke erbjuda täckning grad från från _ Ju~t en i timtal och så måste MAS-divisionen vänta på den ar t!llenstJska ryggrad de tyska färjorna representerade. Helt passiva var de dock inte. de Den 15 juli trodde en finsk postering på Mantsi sig ha sett en ubåt De tyska KM-båtarna kämpade med stora svårigheter innan och led utanför ön. MAS-båtarna hastade ut i skymningen för att jaga in kom igång. Såsom redan nämnts var de svagt konstruerade och blev kräktaren, men fann intet. Vid Mökerikkö rände MAS 526 den 25. av allehanda barnsjukdomar. De måste oavbrutet repareras var till råga p å allt på grund och skadades så svårt, att den ända till den aldrig fullt friska. Den 20 aug. tog de ombord sina fyra minor alla ham 8 okt. helt var borta och blott tre veckor aktivt varit med på Lado och började provturerna med full last. Resultatet var att på nytt, ga. De övriga fortsatte nattpatrulleringen under de närmaste veckor nade på varv för reparation. Den 9 sept. försökte tre båtar s KM 3, KM 4 na, utan att stöta på fienden i någon form. Systematisk ubåtsjakt be med dåligt resultat. Först den 26. på k väl len lyckade Ladaga - drevs den 25 juli i vattnen kring Konevitsa och den 31 juli resp. och Km 22 utföra en första minering av farleden Novaja norr om Kobona. En i 6 a~1g : över hela norra Ladoga. Ubåtsalarmen var falska, ty några Morje. Tolv bottenminor planterades i vattnen notis sovJetiska ubåtar fanns veterligen icke på Ladaga år 1942. De var grannskapet liggande kanonbåt med två patrullbåtar tog ingen dim nästan hundraprocentigt engagerade i den stora ubåtsoffensiven ge om besöket. KM-båtarna avlägsnade sig med nordkurs under nom finska viken ut p å Ostersjön detta år. bildning. Då väcktes ryssarnas misstankar. Och bekräftelse på när• varon a v minor fick de redan den 30 sept. då en av tingestarna ex ::- ploderade i kölvattnet p å en vaktbåt. Sjöfarten spärrades omedelbart för ett par veckor framåt inom sagda område. Magnetminorna för• orsakade veterligen inga förluster i fartyg. En stor del av de nyttja Se~an överste Järvinen den 14 aug. slutligen givit Flottavdelning de ransportmedlen var byggda av trä och minorna reagerade icke K. fna händer gå offensivt tillväga, löpte MAS-båtarna i skymning för dem. en genast ut till södra Ladoga. Utanför Toserov stötte MAS 527 den KM-båtarna gjorde ytterligare tre försök till offensiva mineringar 15 aug. kl. 03.00 på tre kanonbåtar av typ Bira av vilka löjtnant niot Schliisselburg-bukten, men företagen måste avbrytas på g rund (sottotenente di vascello) Bechi torpederade och sänkte en (Bureja?). av motorfel eller otjänligt väder. Risken att avskäras och nedkäm• Efter denna första framgång låg de tre båtarna alla nätter ute, om av motståndaren var överhängande och flottiljchefen vägrade blott vädret det tillät. pas slutligen utföra några mineringar med så skrala båtar. Han föreslog Natten 27/28 aug. lurpassade MAS 527 och MAS 528 väst istället Siebel-färjorna för ändamålet. KM-båtarnas enda vapen var i fyrplatsen Sucho på en från Novaja Ladaga kommande konvoj, ur själva verket liten målyta och hög fart, v ilken med full last var vilken löjtnant Benvenuto (MAS 528) sänkte en av tre bogserare max. 15 knop. Under resten av hösten användes de för spaning och framsläpad, fullastad stor pråm. Den tredje MAS 529 (löjtn. Erco ubåtsjakt för att slutligen vid upplösandet av Flottavdelning K. den lesi) attackerade i m ånskenet ur förmånligt läge en annan starkt 30 okt. transporterades tillbaka ·hem. D e å tervände icke till Ladoga. säkrad pråmkolonn, men bägge torpederna körde i det grunda vatt net fast i bottendyn. Allt som allt företog båtarna sjutton patrullfärder under september månad, under V'ilka man endast ett par gånger råkade i eldstrid med mycket snart reda på de främmande fartygens när- ryssarna. Men några fler sänkningar noterades ej . Konvojerna fär- Ryssarna fick 31 30 varo i deras mare nostrum. Flygangreppen mot Sortanlahti o.a. baser måga att ställa erforderligt jaktskydd. Luftwaffe var engagerat på har redan omnämnts. Aven enstaka spaningsframstötar företogs till andra fronter just då och hade inga plan till övers för sin Ladoga vattnen 1 norr. flotta. Utan jaktskydd ville denna icke gå ut ens nattetid, ty hem Natten 9/10 aug. rekognoscerade åtta MO-båtar stödda av en ka färden skulle i varje fall ske i fullt dagsljus. En annan orsak var de nonbåt Ladogas mittersta del. I gryningen den 21. rapporterade den kraftigare bestyckade och snabbare sovjetiska kanonbåtarnas närva• finländska kustbevakningen kanonbåten med tre MO-båtar utanför ro. Mot deras 130 mm artilleri förslog de namnkunniga tyska åtta• Saunaniemi. N ågot senare sågs tre MO-båtar i närheten av Möke åttorna icke. Först sedan Luftwaffe försatt en del av lodjorna ur rikkö. Natten 25/26 aug. kapade de vid Verkkosaari en finländsk spel, var de grå sjömännen åter beredda att löpa ut på den ogästvän• motorbåt och dess förare. Till följd av de många artilleristiskt över• liga, vidsträckta fjärden med sina pontoner. lägsna patrullbåtarnas närvaro i grannskapet vågade de tre MAS I början av september rapporterade deras bevingade fränder sig båtarna icke attackera kanonbåten i dagsljus. Den 1 sept. råkade ha sänkt torpedbåten Purga, 1 kanonbåt, 2 lastfartyg, 2 patrullbå MAS 529 på väg till Lahdenpohja med flottiljchefen Bianchini om tar, 1 bogserbåt med pråm. Ett antal andra fartyg hade skadats. En bord, vid sagda ö ut för två MO-båtars koncentrerade eld. Med sin del av de farligaste antagonisterna till sjöss var nu ur spel hoppades ·höga fart drog sig båten ur fällan, sköt en av antagonisterna i brand, man. men erhöll själv en träff i maskinrummet. Med ena motorn tystnad Overste Siebel utsattes för ett ständigt tryck från Luftflotte 1 :s nådde MAS 529 sl utligen Sortanlahti. Efter dessa utflykter stannade ledning, som fordrade denne skulle företaga sig något med sin flotta, Ladoga-flottiljen kvar i de egna farvattnen. De större fartygen höll på det fiendens uppmärksamhet skulle riktas mot Ladoga och det sig i den södra kustens närhet året ut. Blott enstaka MO-båtar före• olidliga trycket mot landfronterna därigenom avtaga. Vintern när• tog spaningsturer till mellersta Ladoga. made sig med stormsteg och snart sku ll e E.F.O. tvingas packa in, när isarna lade sig över dess färdvägar. Kampfärjorna hade icke hämtats till ort och ställe med stort besvär för att ligga sysslolösa under det dryga halvår Ladoga överhuvudtaget kunde befaras. Nå• gonting måste göras. De tidigare planerade landstigningarna på den För att hindra de fientliga påhälsningarna utförde E.F.O. :s 2. södra stranden talade man numera tyst om. Någon annan form av Kampgrupp säkrad av MAS 527 och MAS 528 natten 25/26 aug. aktivitet efterlystes. Fiendens förbindelser borde på något sätt störas, från Kexholm en framstöt ut till insjöns mitt c. 35 km österut från hans bevakningsstationer elimineras till att börja med. Ett lockande Konevitsa. Kontakt med moståndaren nåddes icke. Resan var dock mål var den avsides belägna flygplatsen Sucho, en viktig etapp vid till nytta för det vid öppna sjön ovana manskapet. Den l. Kamp den "Stora sjövägen" till Leningrad. Här kunde en lätt seger köpas. gruppen led av sviterna efter det sovjetiska flygangreppet mot Sor Ell er ett sjöslag med framgång utkämpas. I slutet av september an tanlahti några dagar tidigare och var upptagen av reparerandet av såg E.F.O. tiden vara mogen för ett företag till sjöss. skadorna och organiserandet av luftvärnet på platsen. Framstöten Inalles utförde färjorna sju framstötar, innan deras verksamhet u p prep ades natten 30/31 aug. då hela färjflottiljen under befäl av för året avslutades. Den första gick av stapeln natten 24/25 sept. - öv.löjtn. Wachtel befann sig till sjöss i full styrka, med alla tre kort före KM-båtarnas mineringsfärd-och utsträcktes till mellersta MAS-båtarna som uppvaktning. Färden utsträcktes till södra La Ladoga. Fienden lyste med sin frånvaro. Nästa utflykt natten 28 /29 doga, men tillfälle att pröva kanonerna förunnades icke tyskarna. sept. avbröts av dåligt väder. Följande tripp till södra Ladoga den l Varken fartyg eller flyg från den motsatta sidan visade sig. okt. ledde till eldstrid med en kanonbåt, som från 4.500 m besköt Sedan följde en månads paus med stillaliggande i stödjepunkterna. tyskarna med ett 40-tal granater, innan den försvann i en dimridå, Som skäl uppgavs talrika motorfel, men den verkliga orsaken till utlagd av 10 säkrande MO-båtar. Färjorna påstod sig också ha blivit E.F.O.:s tvekan att gå till sjöss synes ha varit det egna flygets oför- beskjutna av ett kustbatteri. Medan färden den 4/5 okt. icke resulte- 32 33 rade i n ågonting, ledde en sådan den 8/9 okt. till en för färjorna na. Inga KM-båtar medföljde och blott en mtb MAS 526. Företaget framgångsrik skärmytsling. mot Sucho var således en ren tysk Luftwaffe-angelägenhet. Avsikten var ursprungligen att den 9. genom beskjutning utradera Under nattens lopp förflyttade sig förbandet med SO-kurs, ge fyrtornet, byggnaderna och batteriet på Sucho. Oförmånligt väder och nom regn- och snöbyar till pos. 60°24 ' N-31 ° 54' O , där kursen felnavigering förde de deltagande 12 kampfärjorna, 6 trossfärjorna, kl. 05 .54 lades ost direkt mot Sucho. Sikten förbättrades efterhand, stabsfärjan, lasarettsfärjan, 4 manskapsbarkasserna, 3 MAS- och 2 vädret klarnade upp och NW-vinden tilltog, med måttlig s jögång KM-båtarna långt från fyrplatsen. Overraskningsmomentet förlora som följd. Väderleksrapporten hade icke förutsagt en dylik radikal des. Under återfärden i den ljusnande morgonen korsades förbandets förändring i väder och vind. På bred front i tre led, med de sju väg av en kanonbåt åtföljd av 6-8 MO-båtar. Under eldstriden tunga färjorna i det främsta, sedan de fyra lätta, stabsfärjorna och sänktes M0-175 och troligen M0-208. Nio överlevande tillfånga trossen, närmade man sig i den gråkalla morgonen Sucho fyrtorn, togs. Den sjätte framstöten den 12/13 okt. gick om intet i det stormi som rätt förut höjde sig ovan diset. ga vädret. Men en vecka senare ledde den sjunde och sista till en dra När avståndet var 7.500 m öppnade de tunga färjornas 88 mm ar matisk och förlustrik drabbning. tilleri kl. 06.15 eld mot de beordrade målen på ön. N o. 11 ytterst på vänstra flygeln råkade oväntat ut för grundkänning och måste göra en omväg. Eldgivningen pågick i ett par minuters tid, innan Sucho batteri gav svar på tal. Tyskarna sköt snabbt in sig på de fasta må• På e.m. onsdagen den 21 oktober startade det företag, som redan len, medan de ryska nedslagen låg för långt bakom de annalkande den 6. under täcknamnet "Brasil" (No. 208/42) utarbetats av E.F.O. färjorna. Kl. 06.19 siktades två fartyg i söder och kort därefter Andamålet med operationen var att överraskande medelst artilleri fyra mindre sådana. De öppnade eld mot tyskarna. Samtidigt be beskjutning, med efterföljande landsättning av stöttrupper, förstöra ordrade öv.löjtn. Wachtel sina fyra lätta färjor fram i frontal for batteriet, fyrtornet och radiostationen på Sucho samt lägga beslag mation mot Sucho. Effektivt stödda av dessas snabbeld körde bar på dokument och taga fångar. kasserna kl. 06.50 fram mot stranden med de tre stöttrupperna och Den lilla a v kullerstenar täckta ön Sucho (90 X 60 m) ligger c. ett sprängkommando ombord. Fem minuter senare rusade den första 35 km i NNW-riktning från Novaja Ladoga resp. Volehov-myn truppen (Koch) iland. Båtarna med de två övriga (Mahler, Schwar ningen och c. 15 km från närmaste land. Vattnen runtom är grunda ze) rände på stenar och fördröjdes något. De möttes av intensiv kul och svårnavigabla. On domineras av ett fyrtorn och ett par byggna sprute-eld från det brinnande fyrtornet och intakta nästen på stran der intill. Där befann sig år 1942 ett tre 100 mm kanoner omfattande den. Med handgranater och buntladdningar nedkämpades den väst• batteri och en radiostation. För närförsvar fanns ett antal välskyd• ligaste kanonen och fyra bunkrar jämte försvarare. Kanonen på den dade kulsprutenästen i strandremsan, fyrtornet och i husens stenfot. norra stranden rönte samma öde, medan den östligaste höll stånd. Bemanningen var c. 100 man under äldre löjtnant (starsjij lejtenant) Sprängkommandot avancerade mot fyrtornet för att spränga det Gusev. samma, då den överenskomna reträttsignalen, en röd-vit raket från För operation "Brasil" stack 1. Kampgruppen kl. 16.30 och 2. stabsfärjan, kl. 07.10 avblåste aktionen. Medförande sårade och sex Kampgruppen kl. 16.15 från sina stödjepunkter till sjöss. De sam fångar drog sig tyskarna tillbaka mot Sucho. . manträffade kl. 18.30 väst Verkkosaari och fortsatte med SO Samtidigt som landstigningen skedde rände lätta färjan No. 12 kurs till Konevitsa, som passerades kl. 21.45 . Till sjöss befann sig kl. 06.55 på grund strax utanför öns västra strand. Vid försök att stabsfärjan med öv.löjtn. Wachtel ombord, sju tunga färjor (Nris 11 , draga den från grundet råkade No. 13 själ v på stenarna och satt 13, 15, 17, 21, 23, 25), fyra lätta (Nris 12, 14, 22, 26), tre trossfär• ohjälpligen fast. Kl. 07.04 erhöll No. 22 från den intakta kanonen jor (T2, T4, T6) med 70 man stöttrupper ombord, lasarettsfärjan och (Baskakov) i land en fullträff i styrhytten och främre babordspjäsen. sju barkasser, av vilka fem avdelats för landsättning av kommando- Med trasigt maskineri, ur stånd att manövrera drevs färjan av vind 34 35 och sjö på grund. Icke nog därmed. Vid för.sök att assistera körde ytterligare No. 14 och No. 26 fast på stenarna. Då radioförbindel• sen med det landsatta detachementet avbrutits, lät Wachtel kalla truppen tillbaka ombord. De tunga färjorna gjorde helt om och körde i kolonn fram och åter på kursen NNW-SSO intill kl. 09.15, så länge hjälpaktionerna för de strandade färjorna pågick. De väx• lade skott med de i söder stående fartygen, av vilka ett kl. 07.49 sköts i brand. Dessa försvann då bakom konstgjorda dimbankar. Av den ganska livliga radiotrafiken att döma var ett ansenligt uppbåd sovjetiska fartyg i antågande. Tyskarna snappade upp och dechiffrerade redan kl. 01.17 en positionsrapport från en bevakare (M0-171) till sjöss NO Sucho. Kl. 07.10 signalerade Novaja Ladoga: -06.00 beskörs Sucho från sjösidan. I området fiendefartyg och Tyska Sicbelfärjor pd väg till Sucho torsdagen d en 22 oktober 1942. I mitten en landsättningspråmar. 06.40 försökte fienden landsätta trupper vid lätt kamp/ärja. T . v. synes aktersk eppet av en tung färja m ed 88 mm Sucho. Patrullbåten 214, BK 99 och BK 100 samt patrullbåten 198 luftvärnsk anon. har avgått till platsen. Anmärkning: Sucho har sedan den 21.10. kl. 18.40 tigit. - Under stridens lopp uppsnappades ytterligare fjorton radiomeddelanden, den 23 okt, sju och den 24. ett par. Det sista från Sucho till staben löd: - Till Kytov. Sänd snarast byggmaterial och verktyg med fartyg No. 514 till Sucho. Invänta icke Suchos repre sei1tant. - Striden mellan färjorna, kanonbåtarna och Sucho hade pågått i närapå två timmars tid utan någon som helst aktivitet i luftrummet ovanför. Kl. 07.17 cirklade fyra tyska Me 109-plan allena över om rådet som flygskydd för färjorna. Ett ensamt sov j etiskt spaningsplan hade kort innan visat sig långt i väster. Men det skulle bli annorluda. Vid 08 -tiden susade de första sovjetiska planen österifrån in på arenan. Tre I -15 jagare störtade sig över färjorna i ettriga låganfalL Ett plan träffades av luftvärnet och störtade i havet syd Sucho. En kvartstimme senare attackerade fyra Lagg-3 från samma håll, varvid ett plan sköts ned. Angreppen fortsatte därefter praktiskt taget hela dagen intill kl. 15 med oförminskad styrka. Ur E.F.O.:s stridsrapport No. 629/42 av den 27 okt. 1942 plockar vi följande anteckningar om f!ygattackerna, Kl. 08.01: 3 1-15, 1 ned skjuten. 08.15: 4 Lagg-3, 1 ned. 08.20: 1 PE-2. 08.25: 3 I-15. 08.47: 6 IL-2, 3 I-15, 1 IL-2 ned. 08.53: 2 IL-2. 08.54: 1 IL-2. 08.57: 3 IL-2. 09.00: 3 Lagg-3. 09 .03: 1 IL-2. 09.16: l IL-2. 09.19: 1 IL-2. 09.21- 09.32: 8 IL-2, .l ned. 09.36: 2 IL-2. 09.54: 1 SB-2. 09.58: 5 SB-2. 10.14: 1 SB-2. 10.20: 1 SB-2. 10.25: l HE 111 (eget?). 11.05: 6 I-15. En arti!lerifi:ir ja pd Ladaga 1944 m ed finsk besä a ning. 36 37 11.10: 4 I-15. 13.35- 13.51: 7 I-15, 2 ned. 14.06-14.06-14.11: 26 IL-2, 8 I-15, 2 ned ... Inalles fälldes c. 400 bomber över färjorna, utan att anställa större skador än hål orsakade av splitter. Attackerna avvärjdes i. regel av luftvärnet ombord. Det egna jaktflyget ingrep sporadiskt med ett fåtal plan. Färjorna fällde 8, medan de tyska jaktpiloterna påstod sig ha skjutit ned 11 och de finska 4 plan. Tyskarna lyckades inte draga flott de strandade färjorna N ris. 12, 13 och 26, varför de sprängdes på platsen kl. 09.00-09.11 av eget folk. Den av artillerielden ramponerade och grundstötta No. 22 kom däremot loss och linkade efter det övriga förbandet, som kl. 09.14 anträtt återtåget med NW-kurs i 5 Beauf. motvind och stark sjögång, som försvårade manövreringen av de klumpiga pontonerna oc h riktandet av pjäserna samt reducerade farten till knappa fem knop. ::- På sovjetryskt håll synes man icke ha haft någon som helst kän• nedom om operation "Brasil". Kanonaden mot Sucho kom som en fullständig överraskning. Batteriet öppnade eld för sent och endast en lätt färja triffades. De tyska kommandona demolerade två ka noner och flera försvarsnästen samt försatte större delen av persona len ur spel, innan de femton minuter senare kallades tillbaka. Strids dugliga förblev bara en kanon och en handfull försvarare, som med den sårade chefen Gusev förskansade sig i det brinnande fyrtornet. 7.10 Cm:r.ofJ ()eccHmHt.J:t Radiostationen försattes i ett tidigt skede ur spel. Staben i Novaja La napoMOC .. Ma~ m(; doga alarmerades först av patrullerande fartyg i grannskapet. Patrullbåten MO 171 befann sig sedan midnatt till sjöss NO Sucho. Vid 06-tiden förnams motorsurr i. väster och kl. 06.15 sågs mynningseldar från fler kanoner flamma upp. N edslagen täckte Sucho . .Aldre löjtn. Kovalevskij rapporterade omedelbart per radio, ~/.. , att ön beskörs av ett flertal fartyg, förmodligen landsättningsfar• koster. Ett andra alarm kom från minsveparen TStsja 100, som låg ,r['Vi_,--- --J SO Sucho . .Aldre löjtn. Kargin sa tte kurs mot fyren och öppnade kl. 06.30 eld mot ansamlingen fientliga fartyg. Fyra till sjöss befint liga MO-båtar dirigerades till platsen. skottlossning mellan dessa och färjorna följde. Striden om Sucho den 22 oktober 1942. Klockslagen östeuropeisk tid. Vid 07-tide!]. löpte de sovjetiska motåtgärderna med fullt pådrag. (V. Atjkasov/ B. Vainer: Krasnoznamennyi Baltijskij Flo t v V elikoj Kl. 08 var de första planen ur KBF:s 61. Flygbrigad på valplatsenoch Otetjestvennoi Voine. Moskva 1957). 38 39 sjutimmarskarusellen började. En halvtimme senare stack de första Operation "Brasil" kostade tyskarna två tunga och två lätta färjor av Ladagaflottiljchefen Tjerokov beordrade fartygen till sjöss från plus en manskapsbåt. En lätt färja var illa tilltygad och helt ur spel. sina hamnar. Från Novaja Ladoga avgick kanonbåten Nora, svep Med färjorna förlorades sex 88 mm, två 37 mm, fem 20 mm och nio arna TStsja 37, 126, 127 och patrullbåtarna MO 201, 205 och 206 20 mm (fyrlings) kanoner, förutom annan värdefull materiel. Per under befäl av kapten 3. rangen Kuriat till Sucho. Från Morje ka sonalförlusterna var 18 döda, 4 saknade och 57 sårade, vilka huvud nonbåtarna Bira och Selemdzja, BKA 99 och BKA 100, mtb TKA 61 sakligen inträffade ombord på No. 22. Lamslåendet av Sucho batteri och TKA 81 samt patrullbåtarna MO 198 och 214 under kapten l. för någon tid framåt motsvarade knappast de lidna förlusterna. Fö• rangen Ozarovskij. Tjerokov följde senare med en bevakare. retaget var icke av avgörande betydelse för operationerna på Lado Det förra förbandet nalkades vid 09-tiden Sucho från söder och ga. För E.F.O. var det ett bakslag. Kuriat sände sina tre MO-båtar i förväg i en östlig båge runt ön för En av orsakerna till den närmast negativa utgången var enligt dess att antasta fienden från NO. De råkade kl. 09.20 i skottväxling med uppfattning den felaktiga väderleksrapporten. Istället för gynnsamt, färjorna, som just då anträtt återtåget. Kl. 09.54 ingrep Nora från disigt väder, råkade förbandet ut för 5 Beauf. nordlig vind med stark söder i eldstriden med sitt långskjutande artilleri. Morje-avdelningen sjögång, uppklarnande och god sikt. Sjökorten var icke heller korrek anlände kl. 10.3 0 från SW och stötte strax på färjorna. Mellan kl. ta och färjorna rände på obekanta grund invid Sucho. Tre måste i 10.49-14.34 utspann sig en fortlöpande artilleriduell på 6.000- onödan uppgivas och sprängas. Samarbetet med det fåtaliga egna 13.000 m mellan Bira och Selemdzja å den ena och de tunga färjorna flyget förlöpte, vad jaktpiloterna beträffar mycket väl. Något stöd å den andra sidan. R yssarnas eld var täckande, men inga fullträffar av bombflyget hade man däremot ej - tvärtom. Efter bombfällning noterades. Blott splitterverkan å pontonerna, av vilka flera sprang mot fienden flög planen kors och tvärs över färjorna, störande dem läck. Tyskarnas stridsrapport berättar om åtminstone fyra träffar å i deras eldgivning. De fällde ett tag sin last över de strandade och kanonbåtarna. I akterskeppet på den ena skedde en våldsam explo sprängda färjorna och angrep av misstag det återtågande egna för• sion. De drog sig ·utom räckhåll för de tyska kanonerna och fortsatte bandet. därifrån eldgivningen till kl. 15.18. On Sucho företedde efter striden en sorglig anblick. Tyskarna ha Kl. 11.32 avvärjde ryskarna en första torpedattack av TKA 61 de öst närapå trehundra 88 mm granater, över tusen 37 mm och över och TKA 81 mot eftersläntrarna inom färjkolonnen. Båtarna dök in femtontusen 20 mm projektiler över detta begränsade område. De i en dimbank och kom igen kl. 11.35 och 11.40, utan att nå resu ltat. tre kanonerna var ur spel, ställningarna raserade, fyren och byggna Målen var trossfärjan T 6, som på grund av motorfel blivit efter derna utbrända, personalen decimerad till nära nog intet. Redan p å samt den likaledes lama lasarettsfärjan, som bogserades av T 4. Dessa e.m. den 22 okt. anlände kapten Tjodakov med nytt manskap till ön hade även tagits under eld från den enda återstående 100 mm pjäsen och övertog kommandot där. Försvarsberedskapen återställdes efter på Sucho kl. 10.05. Tunga färjan No. 21 vände då o m och tystade hand. kl. 10.13 kanonen ifråga med några fullträffar i batteriet. Samma Under striden gick inga sovjetiska fartyg förlorade, men en del färjas pontoner var slagna läck av granatsplitter och då länspumpar blev skadade a v artillerielden. Ryssarna rapporterade sig ha sänkt na strejkade, begynte den långsamt sjunka. Wachtel beo rdrade No. eller förstört inalles 13 landsättningsfarkoster och 6 barkasser. Eller 23 bärga besättningen, varpå No. 11 och No. 23 sköt den skadade m.a.o. praktiskt taget alla deltagande tyska fartyg. En väl optimis kamraten i brand. Men denna höll sig flytande på de hela ponto tisk beräkning utan täckning i den krassa verkligheten.· Sucho batteri nerna och sågs ännu kl. 15.30 som ett brinnande bål, långt i fjärran och kanonbåtarna sades ha likviderat 5 + 4, flyget 8 + 2 fartyg. Vi bakom kolonnen. Med No. 21 gick också den skadade barkassen I 6 dare hette det, att piloterna skjutit ner 14 fientliga plan, med blott förlorad. Den 23 okt. kl. 03.15 anlöpte färjorna slutligen sina stödje• 5 egna förluster. punkter. 40 4 41 Företaget mot Sucho var den sista marina operationen tyskarna ut avgöra det inringade Leningrads öde. De mäktade icke avskära stor förde på Ladoga. Vintern nalkades snabbt och isynnerhet motorbå stadens enda betydelsefulla länk med yttervärlden. De var alltför tarna, som skulle återföras till Finska viken via Saima kanal måste svaga och olämpliga för uppdraget. Den tyska sommaroffensivens snart avföras från de aktiva stridskrafterna. Det slutgiltiga storman tyngdpunkt låg i söder och styrkorna vid Leningrad-fronten var all loppet mot Leningrad till lands hade redan tidigare avförts från dag deles otillräckliga för stadens betvingande. sjöoperationerna på La ordningen. doga blev därför en helt separat företeelse. Med beaktande av deras Först förlades de fyra KM-båtarna den 23-25 okt. till Lahden ringa omfång, väckte de emellertid en rätt livlig internationell upp pohja, varifrån de landvägen transporterades till Saimen och där märksamhet. Ty det var ju dock fråga om tyska och italienska strids ifrån via kanalen till Finska viken och hemlandet. Dessa båtar (KM- enheter, vilka utnyttjade stödjepunkter belägna på återerövrat fin 3, 4, 8, 22) återvände icke mera till Finland. Men under följande seg ländskt territorium, bemödade sig att strypa tillförseln till Leningrad. lationsperiod 1943 insatte tyskarna, visa av erfarenheterna från La Deras försök föjdes med en viss spänning. doga, andra KM-båtar på Finska viken, där fem gick förlorade. I mitten av januari 1943 drev ryssarnas motoffensiv till lands un De fyra MAS-båtarna följde samma väg den 27-30 okt. till Hel dan tyskarna från flaskhalsen vid Schliisselburg och därmed var singfors och därifrån till Reva! (Tallinn), där de övervintrade jämte landförbindelsen med Sovjetunionens övriga delar återupprättad. besättningar. Den sista etappen tillryggalades i stark köld, som täckte Sjöfarten på Ladoga minskade under de följande åren i betydelse skroven med en tunn isskorpa. Båtarna återsåg aldrig Medelhavets och några försök att avskära densamma gjordes aldrig mera från nå• solvarma stränder, utan stannade kvar i Finska viken. Genom köp got håll. övergick de den 5 maj 1943 till Finland, hissade vid överlåtelsen i De navigatoriska förhållandena inom den sydligaste delen av La Revals hamn blåvit örlogsflagg och fördes av kaptenlöjtnant Herlevi doga gynnade inte en angripare. Konvojerna färdades huvudsakligen med finländsk besättning över viken. Under namn av Jylhä(Storvu• längs rutter, där vattendjupet ingenstädes nådde tjugo meter. Torped len) Jyry(Buller); Jyske(Brak), Jymy(Dån) bildade ex- MAS 526, skjutning i så grunda vatten mot rätt små och värdelösa faryg var 527, 528 och 529 en egen mtb-division inom Finlands flotta. Av föga ändamålsenligt. Effektiv minering av farleden Kobona-Morje praktiska skäl ändrades namnen snart till Jymy 1, 2, 3, 4. De deltog hade utan tvivel lett till bättre resultat. De olämpliga KM-båtarna aktivt i kriget och vann en del framgångar under konvojstriderna medförde blott fyra magnetminor, som dessutom icke alls lämpade i aug./sept. 1943 på rutten Kronstadt-Lavansaari. Efter kriget sig mot fartyg med träskrov. Varken italienare eller tyskar hade slut ströks de i slutet av 50-talet definitivt ur flottans rullor. ligen något större intresse a v Schliisselburg-bukten, där de lätt kunde Siebel-färjorna transporterades bort per järnväg isärtagna och bli instängda och nedgjorda av de kraftigt bestyckade eskortfartygen. nödtvunget i betydligt långsammare tempo. De sista avreste först Oroandet av den kortare sydliga rutten föll därför helt på flyg den 30 nov. från Ladogas strand. Sex enheter köptes till Finland: vapnets lott. Men Luftwaffe förfogade icke över bombplan i till tunga färjan No. 17 och trossfärjan T 2 samt fyra manskapsbar räckligt antal för uppgiften. Ej heller jaktplan för den egna flottans kasseL Dessa opererade på Ladoga ända till den slutliga utrymningen skydd, trots att denna helt och hållet var bemannad med flygvapen i september 1944, då de landvägen fördes till Saimen. Här låg de personal och leddes a v en "Flakkommandeur". Bristen på flygplan kvar i ett års tid, emedan Saima kanal icke mer kunde användas. En gjorde sig alltmer gällande, medan folk fanns mer än nog. Vilket ligt fredsvillkoren överlämnades samtliga fartyg slutligen fullt rus bildandet av den över 2.000 man starka E.F.O. tydligt visade. tade i augusti 1945 i Helsingfors till de sovjetryska myndigheterna. Siebel-färjorna var icke avsedda för långvarigt, fortsatt bruk vil ket framstötarna över Ladoga oftast ledde till. De var tidsödande färder på ett dygn. Den längsta mot Sucho varade 35 timmar i ett De till Ladog.a år 1942 koncentrerade tyska, italienska och finska sträck. Färjornas flygmotorer tålde icke belastningen och kollapsade sjöstridskrafterna ägde icke ens närmelsevis några resurser att allena alltsomoftast, med långvariga reparationer som följd. Sjöegenskaper- 42 43 na var dåliga, artilleriet bestod uteslutande av luftvärnspjäser, nor världskrigets dagar och d' Annunzios tolkning av bokstäverna M A S malt icke lämpade för sjömåL Förbindelsetjänsten fungerade icke - Memento Audere Semper (Minns, våga alltid) - förpliktade. tillfredsställande, navigeringen var icke den bästa möjliga. "Masisterna" var effektiva och lidelsefullt fästade vid sitt vapen. Att Bemanningen var främlingar på platsen och ägde - fö rutom ita fångsten inte blev så stor under Ladoga-parente~en kan man inte di li enarna- ingen som helst eller blott ringa erfarenhet av sjön. Fär rekt klandra dem för. jornas besättningar var medelålders män från Sydtyskland och Oster De för Ladaga avdelade enheterna anlände för sent till ort och rike, som varit med i leken i tre års tid ända från krigets början. De ställe. Sommarmånaderna förflöt i förberedelsernas tecken och först visade föga entusiasm för detsamma, men underkastade sig den i slutet av september begynte hu vudstyrkan - artill eripontonerna - stränga disciplin en utan knot. Färderna ut på det villande, ogästvän- aktivt uppträda till sjöss. Som flankskydd vid utflykterna önskade 1 gai ha vet väckte närmast o! ustkänslor hos dessa i nlandsbor. KM E.F.O. de italienska MAS-båtarna, vilkas egna patrullfärder härige• båtarna bemannades av un gt folk med begränsad eller in gen front nom reducerades till ett minimum. Torpedattacker i skydd av mörk• erfarenhet. Nervositeten inför avstickarna till okända vatten var ret förblev rena önsketänkandet, ty motparten visste vanligtvis, när påfallande, men väl ute i operationsområdet skötte sig dessa unga färjorna gick till sjöss och höll sig ur vägen för dem. Angrepp i fu llt värnpliktiga med den äran. dagsljus mot de av talrika MO-båtar skyddade sovjeti ska kanonbå• Den bästa a v de främmande stridsenheterna på Ladoga var den tarna hade knappast lett till res ultat, men orsakat onödiga förluster. italienska MAS-divisionen. Den skulle säkert ha nått rätt skapliga KM-båtarna lämpade sig icke heller för samverkan med färjorna. De sänkningsresultat, om blott de lokala förhåll andena varit annorlun erfordrade vackert väder och möjlighet att tyst och oförm~irkt smyga da. De ljusa sommarnätterna vållade svårt avbräck. Under den väl• sig fram. Färjornas bullrande motorer ann onserade deras närvaro re komna, mörka hösten förde de nyckfulla, häftiga stormarna åter dan på långt håll. Emedan KM-båtarna allena icke ville löpa in i med sig nya pro~lem. Skrovens bottenkonstruktion lämpade sig icke Schli.isselburg-viken, återstod blott den yttre farleden som anfalls för höga hastigheter i den krabba sjön. Overraskande ytdimmor objekt. Densamma önskade E.F.O. emellertid hålla helt minfri för tvang åter till overksamhet. Ett annat gissel var de allest~i de s kring att icke inskränka färjornas rörelsefrihet. En katastrof hade lätt kun flytande lösa stockarna. De grunda vattnen i söder försvårade i nat inträffa, ifall minor lagts ut på fel ställe och färjorna beräk• högsta grad användningen av torpederna. De erfordrade i avfyr nat sin position oriktigt. Tyskarna fruktade också för sovjetiska ningsögonblicket rätt mycket vatten för att komma i jämvikt. Var minfält, vilka i själva verket ej utlagts längs farleden. En annan käl• djupet alltför ringa, körde de osvikligt in i bottengyttjan. Målen var la till oro var de aggressiva stridsflygarna, som förutom materiella långtifrån värdefulla enligt italiensk måttstock: små, usla hjälpka skador åstadkom all varlig tillbakagång i "färjkarlarnas" stridsmoral. nonbåtar, bogserare, pråmar, motorbåtar o.dyl. Därhemma skulle slösandet av torpeder på dessa andra rangens flytetyg lätt leda till ~:- krigs rätt för de ansvariga cheferna. Senare fick man revidera denna uppfattning. Kanonbåtarna och de full astade lod jorna var mål att Den sovjetiska Ladaga-flottiljen löste med rätt anspråkslösa me fika efter, då någonting bättre tyvärr ej fanns på Ladoga. del sin huvudsakliga uppgift att upprätthålla den sjöväga tillförseln Den nästan genomgående av unga f iskare och andra kustbor be till Leningrad. Förutom tillfälliga framstötar till vattnen i norr stående personalen ägde krigserfarenhet från Medelhavet och hade uppehöll sig fartygen på transportleden i söder. De få kanonbåtarna omsorgsfullt förberett sig för detta specialuppdrag i högan Nord, var visserligen starkare bestyckade än Siebel-färjorna, men antalet vars "kyliga" klimat de bar med jämnmod. I land levde man ett kanoner på fiendesidan var förkrossande stort (21 mot 12). Man so rglöst liv och fördrev tiden med sång och musik. Men varje aktion hade även skäl att se upp för moståndarens minspärrar. Någon orsak ut på Ladagas yidder förbereddes med samma omsorg och iver som att gå offensivt tillväga på Ladaga fanns inte. ett förestående tonfiskdråp därhemma. Traditionerna från första Under de följande seglationsperioderna var ryssarnas dominans 44 45 på Ladoga orubbad. Året 1943 var förhållandevis lugnt, men somma ren 1944 bröt stormen lös. Den sovjetiska storoffensiven över Karels Projektering GOSTA BOLIN ka näset den 9 juni berörde icke Ladoga i högre grad. Men framryck av Övervattensfartyg ningen över Svirfloden kort före midsommar utlöste en livlig aktivi tet även till sjöss. Kulmen nåddes den 22-23 juni, då Ladaga-flot tiljen säkerställde landsättningen av trupper från ett 50-tal farkoster händelserna år 1919. En i kustsektorn Tuulos - Vitele. En kopia av Arsberättelse: K rigsfartygskonstruktion, M ask in-, e le k tro- och tele månad senare minskades aktiviteten i någon mån och den 2 sept. nöd• teknik gades Finland ingå vapenstillestånd. Inom loppet av en må nad eva kuerades alla finländska fartyg landvägen till eget område, förutom Årsberättelsen har ett så omfångsrikt område so m tema att försök till ss. Aunus, fyra stora pråmar och två mudderverk. Insjöns vågor be allsidig behandling med nödvändighet skulle leda till en ytlig över• rörde ingenstädes mera finländskt territorium. Ladoga var åter ett sikt. Den har därför med stöd av stadgarnas § 29 inskränkts till över• sovjetryskt innanhav. vattensfartyg, aktuella för våra farvatten och realistiska med hänsyn till en "lätt" flotta. Därigenom kan vissa utvecklingstendenser be handlas på ett fylli g~ re sätt och en del torde likväl äga principiell gi l tighet även för större örlogsfartyg. Ett betraktelsesätt från projektörens synvinkel är därvid lämpli gast och mest förutsättningslöst. Hans uppgift att s~mmar:jämka er~ skilda intressen och önskemål från olika specialomraden till en optt mal, realistisk enhet ger honom den överblick som behövs för ett in- tegrerat fartygssystems slutliga utförande. . Man har upplevt åtskilliga misslyckade försök att påtvmga. ett uppenbart olämpligt skrov en i och för sig utmärkt :apenutrus~nmg. Lika meningslöst är det att förse ett bra skrov med tcke effekttv ut rustnino- . Växelverkan mellan vapen - plattform måste noggrant undersÖkas för att uppnå ett optimum. Dilemmat för projektören är h~~vid den snabba tekniska utvecklingen på de flesta områden under ett modernt fartygssystems långa framtagningstid. Förutsättningar för en riktig utveckling är därför stor flexibilitet i projektarbetet och inte minst en stabil, långsiktig, ekonomisk planering. För att driva fram utvecklingen är det givetvis lämpligt att ställa höga krav på alla områden. Detta står t y~ärr i krasst motsatsförh~~ lande till ekonomiska realiteter. Kravet pa ett stort antal enheter ar den "lätta" flottans grundprincip och detta gör höga anskaffnings och underhållskostnader för fartygsenheterna mindre önskvärt. Moderna vapen och vissa framdrivningsmaskinerier har, bl.a. ge nom införandet av elektroniken, lätta konstruktioner och koncentra tion av större maskineffekt på små fartyg, blivit lättare och mindre utrymmeskrävande. Aven tillämpning av nya materielslag för kab- 46 47 !ar, rörledningar och bostadsinredning har minskat utrustningsvikten PROJEKTERINGSPROCESSEN och behovet av underdäcksutrymmet. Detta har underlättat över gången till en lätt flotta utom i ett avseende. Antal och konstruktion a v vapen har ökat kravet på däcksutrymme. Samma gäller för gas turbiners skrymmande luftintag. Från att vara vikts- eller volymkri tiska konstruktioner har dessa små övervattensfartyg nästan undan tagslöst övergått till att vara "däcksytekritiska". Därmed når far tygsstorleken snabbt en undre gräns om inte kravet på slagkraft skall eftersättas. Minskning av fartygsstorlek leder även till gränsen för funktions duglighet i svårt väder. Nedsättning av farten under svåra väderleks• förhållanden är ofrånkomlig, särskilt för s.k. planande skrovformer och små svävare. Användning av planande skrovformer har därför avlösts av en återgång till deplacerande former. Försök att komma ifrån problemet genom att övergå till okonventionella farkoster så• som svävare och bärplansbåtar av olika typer har hittills strandat Bild 1. på att dessa medför så många andra svårlösta ekonomiska och teknis utvecklat härför nödvändiga empiriska och teoretiska metoder. Lag ka problem att bara enstaka, realistiska konstruktioner kunnat fram bundenheten vid själva projekterings- och anskaffningsprocessen av tagas trots mångårigt dyrbart utvecklingsarbete. ett "system" och framförallt härför erforderliga ekonomiska aspekter Miljön och miljöforskningen har blivit alltmer betydelsefull för har man av någon anledning inte ägnat samma uppmärksan~het . örlogsfartygens konstruktion. Detta nya betraktelsesätt med tillämp Först under påverkan av andra tekniska grenar och av datortekmken ning både på materielen och på människan har ofta möjliggjorts av har man börjat tillämpa vad anglosaxarna brukar kalla "system en- moderna beräkningsmetoder. Datortekniken i förbindelse med sanno gineering" men även många andra beteckningar är gångbara. . likhetskalkyler, är därvid de mest markanta faktorerna. Dessa nya En allmän<>iltig framställning ges av Krappinger (1), som med VlS tekniska hjälpmedel ger oss möjlighet att optimera på ett helt annat sa modifikationer utmärkt passar för att i princip bekriva gängse sätt än tidigare och underlättar tidskrävande beräkningar vid pro praxis hos oss (bild l). jektering, inom skeppshydromekaniken, på hållfasthetens område, för Med utgångspunkt från en motivation som måste föreligga i lång underhållsfilosofin och på allehanda administrativa och dokumenta tidsplaner m.m. framtas i regel ett antal altern~tiva ~ystem, kanske en tionsområden. Man får dock ej glömma att varje teknisk optimering för utvecklingen mest betydelsefull del av proJekte:mgsproces~.en ~om mås te kompletteras med en ekonomisk och resultatet är därför icke kräver sällsynta och svåranskaffade J?erso!1ella. u:satser, ~a.~hg~ .n alltid entydigt utan kan variera från varv till varv, från land till kreativt ingenjörsarbete. Dessa alternauv maste msat.tas 1 r:ul!on for land. den tilltänkta verksamheten. Ordet "miljö" bör härv1d tas 1 sm mest I det följande skall några av dessa nya områden mera utförligt vidsträckta betydelse, från fientlig vapen- och spaningsinverkan till behandlas med tyngdpunkten på miljön samt människans arbetsinsats farvattnets krav under hårda väderleksbetingelser m.m. om bord. Systemens egenskaper undersöks sedan med hänsyn till na~url agar na, ekonomiska lagar resp. - ramar samt gällande föresk~1fter o.ch Moderna projekteringsmetoder uppställda randvillkor. Härför torde det ~umera vara ofran~?ml1gt Länge har skeppsbyggnadstekniken nöjt sig med att för fartygskon att som hjälpmedel använda datorberäkmngar som nedan narmare struktioner beskriva lagbundenheten av fysikaliska sammanhang och skall beskrivas. 48 49 Systemen som man på så sätt framtager i form av ett utkast till bibliotek av detaljprogram till förfogande som här i fortsättningen teknisk, taktisk, ekonomisk målsättning (UTTEM) måste med hjälp skall behandlas under resp ämne. Det har emellertid visat sig att en av kriterier prefereras för att nå målet, beskrivningen av ett opti integrering av alltför avancerade delprogram i ett projektprogram malt system (PTTEM). Aven här är en datorbehandling av stort vär• leder till långa körtider och att en sådan noggrannhetsgrad i regel ej de. behövs. Det i detta optimala system ingående fartyget underkastas sedan Projektprogrammets effektivitet är beroende av återmatning av en granskning genom att de väsentligaste parametrarna, exempelvis data från tekniska och ekonomiska efterkalkyler. Återmatningen är huvuddimensioner, fart, vapenlast m.m. analyseras för att uppnå en arbets- och kostnadskrävande och får ej negligeras vid sidan om pla optimal plattform, ett förprojekt utgörande underlag för anskaff neringsverksamheten. ningsbeslut och för slutgiltig projektering. Man konfronteras emellanåt med förslag till "patentlösningar" i Under det följande projekteringsskedet bör optimeringar som be form av standardfartyg, användbara för olika ändamål, framlagda rör hela fartyget undvikas. Endast komponenterna förbättras, säkra• i den förhoppningen att därigenom förenkla och förbilliga fartygs re vikter och kostnader framtages och utrymmena färdigplaneras. I anskaffningen. Eftersom fartygsskrovet i dag utgör en mindre del av detta understrykes samstämmigheten med Lemtes uppfattning (2). totalkostnaden än vapen- resp. teletekniska utrustningen grusas dessa Det är numera en nödvändighet att datorbehandling ingår i projek förhoppningar i regel och fartyget blir varken optimalt i prestanda teringsprocessen (markerade med cirklar i bild 1). Många datorpro hänseende eller billigare än ett "skräddarsytt" fartyg. gram har på sistone framtagits, från enkla, avsedda för parameter Avancerade örlogsfartygsexportörer håller sig med en vackert ut studier, till mycket avancerade som kan ta fram prestanda, vikter och förd katalog av egna standardserier. En av de mest extrema är meto kostnader med sådan nogrannhet att de kan utgöra basen för eko den som Blohm & Voss söker lansera, med avseende på au-raketer i nomiska beslut. Man kan även integrera program för olika fartyg i samarbete med Bofors. Det innebär att vapeneldledningar eller an ett system och bygga ut dem att omfatta redarens drifts- och lönsam nan lämplig utrustning sammanbygges i "containers", som tillverkas hetsproblem likaväl som örlogsflottans underhållsproblem. i underleverantörens verkstad och som i sin helhet kan monteras i Det måste krävas att programmen ej är alltför otympliga och dyr och anslutas till fartyget. bara. Flexibilitet vid användning för vitt skilda fartygstyper och Fördelarna ligger knappast i kostnads- eller viktbesparing utan i olika noggrannhetsgrader behövs i synnerhet hos oss. Ibland är ett möjligheten att under gynnsamma verkstadsbetingelser sammanbyg växelspel mellan konstruktion, ritning och datorberäkningar önsk• ga och avprova materielen. Andra fördelar är att attraktiva ma värt. På så vis kan de som saknar begreppet "skeppsbyggnadskonst" terielnyheter på relativt sent byggnadsstadium löpande kan monteras i datamaskinåldern få viss kompensation. Givetvis måste för projek ombord och underhållet av den "containeriserade" materielen ratio teringen nödvändiga uppgifter om vikter, utrymmen, form, motstånd, naliseras. Metoden är ännu ej prövad i praktiken och för- och nack propulsion, maskineffekt, sjöegenskaper, hållfasthet, förråd och va delarna kan därför ännu inte till fullo överblickas. pen, stabilitet och trim samt kostnader, på lämpligt sätt genom au slutligen skall här beröras trenden i vissa NATO-länder att över• tomatiska iterationsprocesser vara knutna till programmet och vid låta sammanhållningen för framtagningen av ett fartygssystem till ändring av en eller flera huvudparametrar måste alla andra egenska andra företag än skeppsvarv. Skälet uppges vara att vapen- och te per automatiskt framräknas och konsekvenserna allsidigt undersökas. letekniska system ökat sin kostnadsandel och bli vit alltmer integre På så sätt använd är datorn ett utmärkt hjälpmedel för tidigare rade och svårare att överblicka för varvsexpertisen. Kända försök i omöjliga beräkningar och ger en ökad chans till optimering. Datorn den riktningen synes dock ha medfört fördyringar och samarbets löser däremot inga besvärliga tekniska problem. Tvärtom tvingas svårigheter. Den rätta vägen torde fortfarande vara att skapa kon man att ge sig i. kast med problemen intensivare än någonsin. struktionskapacitet på skeppsvarven. Detta understryker nödvändig• Förutom projektprogrammen står f.n. på specialområden ett helt heten att rusta upp konstruktionskapaciteten på inhemska skeppsvarv 50 51 och även vidmakthålla denna under perioder där beläggningen med "Fregatter" nybyggnader är låg. En effektiv metod härför synes vara att exporte ra fartyg av hög kvalitet och överlägsna konstruktionsmetoder. Relativt sjödugliga fartyg mellan ca 1 200 och 5 000 ton med ut präglad ubåtsjakt- och sambandsutrustning, i farthänseenden (ca 30 knop) och artilleribestyckning markant svagare än jagare. D e be ::- tecknas ibland som "Ocean Escorts", "Av iso Escorteurs", "General Aktuella fartygsslag Pur pose"- resp "Anti Submarine Fri gates" (bild 2). Det var förhållandevis lätt att finna adekvata beteckningar för far större örlogsfartyg gäller tygstyper fram till 1960-talets början. För "Korvetter" detta fortfarande. Tunga och lätta kryssare, hangarfartygstyper och finns kvar - beteckna fartyg med slagskepp - i den mån de ännu Fartyg under l 200 ton som kan ha liknande uppgifter som fregatter i alla länder. När man kommer v1ssa bestämda egenskaper, entydiga och samma måttliga fartresurser, omkring 30-35 knop. De beteck detta svårare och än mera för små far ned till jagarens storlek blir nas o fta "Coastal Escorts" ell er "Aviso Cotiers" (bild 3). tyg, aktuella för vår flotta. Detta beror främst på att faktorer som bestämmer en typs egen skaper inte är lika i alla länder, t.ex. en korvett i franska marinen påverkas av helt andra miljöförhållanden än en rysk korvett. Till "Attack far ty g" och med inom ett och samma land torde angränsande hav vara så olika att man h e l ~ inte kan tala om en typisk rysk, fransk eller svensk Deplacerande stridsfartyg med en fart omkring 40 knop, 100-400 korvett. Särskilt svårt är det att placera oceangående jagare. Deras tons deplacement och i huvudsak attackbetonad bestyckning av ro storlek tenderar att växa, vilket i viss mån suddar ut gränsen till botar, artilleri eller torpeder. De betecknas i olika länder med " Patrol kryssare. Olika specialkonstruktioner finns dessutom inom båda ka Escorts", "Klein e Kampfschiffe" eller "Avi so Rapide" (bild 4 ). tegorier, såsom robot-, radar-, helikopter-, eskortjagare m.m. På ned Samtliga befintliga eller under byggnad varande fartygsserier med re storleksgränsen är gränsdragningen gentemot fregatter svår då ovannämnda subjektiva kategoriindelning har sammanställts för att båda typer kan ha utpräglade ubåtsjaktutrustningar. få en överblick över utvecklingstendensen. I och för sig har en sådan En annan grupp av fartyg som i årsredogörelsen 1972 utförligt tillbakablickande statistik ett begränsat värde. Resultatet utgör dock behandlats, minsvepare resp. minjaktfartyg (7) ävensom planande utgångspunkten för en prognos och har varit mera givande än vän• typer av torpedbåtar samt trängfartyg, kan svårligen systematiseras. tat. Som särskilt angeläget har jag ansett det vara att få ett svar på De lämnas utanför denna redogörelse. följande speciella frågeställningar. Ett sätt är givetvis att indela fartygstyperna efter deras strategiska Hos vilka länder (varv) ligger tyngdpunkten för utvecklingen av eller taktiska primär- och sekundäruppgifter. Tyvärr är dessa uppgif dessa typer och i vilken utsträckning exporteras sådana fartyg till ter sällan väldefinierade eller brukar av förståeliga skäl ej kunna andra länder? presenteras. Man gör d ärför bäst att indela fartygen efter väsent• Finns en storleksgräns fö r f artyg med ombord placerade lätta he li ga prestanda, storlek och sjöegenskaper, fart och uthålli ghet, mot likoptrar? ståndskraft och slagkraft resp. bestyckning. Finns en klar tendens till robotbestyckning för dessa fartygskate Eftersom det kan vara av värde och intresse att analysera utveck go rier? lings tendenser f<;ir de för oss mest aktuella fartygen har här valts tre Finns en klar tendens till användning av gasturbiner, dieselmoto kategorier med följande definitioner. rer eller kombinationsmaskineri er? 52 53 TABELL l . FREGATTER KORVETTER ATTACKFARTYG LÄNDER MED EGEN ANTAL TOTALA DÄRAV ANTAL TOTALA DÄRAV ANTAL TOTALA DÄRAV D 0: D 00 &; tg"' • l z z D l> :g -l:" o• D l> Statistiken har uppgjorts med hjälp av tillgängliga källor och un >->-U: ><( D o derrättelser som stått till buds medio 1972. Tabell l ger en över• wo:,_ --'"'_J:; 0:0>-- >-w blick över befintliga fartygstyper och antalet enheter. Iögonfal• u.,.:<( '=I l> >--z Il L1 Il w lande är den numerära överlägsenheten på östsidan betr. korvetter :>: Dl> O D D w • u ~ och attackfartyg ävensom att exporten resp. "överlåtelsen" till sa '-<( w _J o o o o {L o o o o tellitstater av fartygsenheter inom ramen av dessa typer är så myc o ~ ~ g ~ ket mera markant än på västsidan, där huvudparten av exporten faller på England (Vosper-Thornycroft), Frankrike (Constructions Diagram J. Mecaniques de Normandie) och Västtyskland (Lurssenwerft och Blohm & Voss). Den totala exporten av örlogsfartyg från USSR uppskattades 1969 till mera än 700 enheter till ett tjugotal länder. För attackfartyg kan man på västsidan skönja en intressant ut vecklingslinje sqm börjar med den svenska T 101 serien som initiera de Li.irssen-typernas framtagning. Dessa har sedan otvivelaktigt på- 54 55 verkat Spica-klassen i Sverige, Ashvilleklassen i USA, la Combattan te i Frankrike och Tenacity hos Vosper. Diagram l visar 93 fartygstyper resp 1 442 enheter med olika • D • symboler för fregatter, korvetter och attackfartyg varvid fyllda sym o boler anger helikopterförande fartyg. En klar gräns synes vid ca • • 1 500 tons deplacement. Intressant är att inga ryska fartyg inom de • c::. p (Q) • • tre kategorierna synes ha utrymme för att medföra helikoptrar. Mo • LJ - derna fregatter utrustas numera i regel med lätta helikoptrar. Heli • D D eJ koptertyper framgår av tabell 2. Siffrorna i tabellen anger totala an ... o 56 5 57 ;;o -o m -1 -< o m ;;o )> m )> -< r- z V> )> ~ )> ;;o.; ;;o < - )> -1 -1 ;;o m C> , 32 GOA ?::2 5-A USSR- - 36 738 s-s 5TYX US5R- - - ?;L. s-s US5R- Et wr l - SHADDOCK l ~ - 14 20 SEA- S-A KILLER - - 26 :1>: ;><: ~ -1 c )> i z 5EA- 5-A -1 -1 m < ;><: o ;;o WOLF 50 TYPER ÖVRIGA - 12 309 S-A 5EA- CAT L. - - 105 S-A SEA- A/B47-J3" 5PARROW : · ~ -.... :---> ~ k 22 B - - 5-A M L. TARTAR "A/B204B" - " 96 S-5 :1>: ö V> ABRIEL -< C> ;;o -1 )> ;><: , -1 )> () )> -1 G 30 LYNX " 2 - 212 S-S MM38 EXOCET 10 L - "SEAKING" 28 30 ~ k :<'- S-S " PINGVIN ---- A5P 63 "W _ 2 3. TYP AC_I{FARJYG 102 I..AMPS" " FREGATTER KORVETTER ATT TABELL TABELL V1 '-O V1 00 därvid en stor flexi bilitet för att åstadkomma en i regel m åttlig P. O. Fanger (3) har ställ t upp en rad ekvationer som kan dator fart. behandlas och åskådliggöras i komfortdiagram med följande para metrar. aktivitetsnivån Fartyget som miljö kl ädselns värmelednings motstånd medel u stt rålni n gs tem p era turen "Miljö" har blivit ett flexibelt modebegrepp som vi i framtiden knap relativa lufthastigheten past torde kunna undvika. Begreppet förefaller vara tillämpbart p å lufttemp era tu ren nästan vilket område som helst, från p oli ti sk propaganda till subtila luftfuktigheten. tekniska värderi ng ar. Det ä r ventilationsteknikens svåra uppgift att även på våra små Ett fartyg t.ex. som på g rund av "miljöns" ogästvänlighet strandar fartyg säkerställa ett för människor och maskiner tillräckligt flexibelt på en klippig kust kan t.o.m. i sin a dödsryckningar minska vågorna klimat till rimlig kostnad och ett minimum av vikts- och utrymmes och hota havets "miljö" genom att springa läck i bränsletankarna. behov. P å våra bred dgrader med i regel måttliga 5ommar- men desto Begreppet är därför reciprokt dvs. det kan anses som ett systems på lägre vintertemperaturer har det visat sig vara gynnsamt att håll a verkan på omgivningen, men även som omgivningens inflytande på frisklufttillförseln på ett minimum, att u ppv~irma frisk luften enbart systemet. Stridsmiljön skall här ej behandlas och havets yttre påver till rumstemperatur och tillföra resten av värmebehovet lokalt ge kan på fartygen återkornmes till i nästa avsnitt. nom radiatorer. Andå har en viss lu ftbefuktning icke kunnat undva För a tt fartyget som stridsenhet skall fungera måste utrustning och ras. Uppvärmning av torr kall luft, t.o.m. enbart till r umsteperatur, besättning ombord få en chans att arbeta under gynnsamma miljö ge r m ycket l åg relativ fuktighet till förfång för människor och öm• betingelser. Detta gäller rörelser, klimat, buller, v ibrationer, stötar tåligt materiel. En nackdel med luftbefuktningen är att den ställer och betr materielen även elektriska störningar. Relativt väl har man höo-a krav på bordläggnings- och däcksisolerin g, i syn nerhet nu när sedan !inge beaktat materielens krav men människans funktionsbe de~ utomordentligt lämpli ga sprutasbesten på grund av silikosrisk tingelser har först på senare tid börjat undersökas på allvar och fort för varvsarbetarna ej längre torde kunna användas. I samband med farande är mycket ogjort på detta o mråde. isbrytarbyggen pågår försök i Sverige med bl.a. nya materielslag, vilka torde kunna ge resu ltat även för örl ogsfartygen. En annan nackdel med luftbefuktningen är den stora färskvattenförbrukningen. Klimat Viss förhoppning ger d ock utvecklingen av en ny tysk metod att an vända saltvatten. Vid isbrytarbyggen kommer även Munters ekono Ingen torde numera opponera sig om m an för en dator eller för kom ventsystem att utprovas. plicerad utrustning ombord säkerställer en god, f unktionsvänlig om Ventilationssystemet mås te ge en fullgod utestängning av ABC givning. Människan kan visserligen betecknas som en i många avse stridsmedel. P å många håll har man den uppfattningen att sådana enden finare mekanism som dock har överlägsen anpass ningsförmåga. angrepp på små havsytor so m Ostersjöns kan uppträda så överras• Denna fungerar endast inom rimliga gränser och individernas egen kande a tt en omställning till ett slutet system ej medhinns. Man bygg skaper varierar mycket inbördes. ger därför hela e ller en del av ventilationssystemet för kontinuerlig Man kan betrakta människokroppen som en förbränningsmaskin drift och tillför ett minimum av friskluft per man och timme, exvis med en värme- och en vätskebalans som påverkas och styrs av rum det tyska "Dauer Schutzluft Klimasys tem" (DSK) och "Full Time mets temperatur och fuktighet, luftens syrehalt och rörelse, k lädseln Citadell System" i USA. Dessa anläggningar kräver tillförsel av en och arbetets art~ Prestationsförmågan minskar i så väl för kall som minsta luftmängd för att ge övertryck och säkerställa erforderlig för varm omgivnin g, v id kropps- eller mentalt arbete. syrehalt samt noggrann kylning och filtrering av cirkulationsluften. 60 61 Stora luftmängder skulle behövas vid de rumsvolymer som står till nad är f.n. under utprovning. Genom differentiering av kraven för förfogande i små örlogsfartyg för att avlägsna kroppslukter. Det är olika utrymmesstorlekar och olika fartygstyper kombinerad med en därför fördelaktigare att filtrera cirkulationsluften och anse en ut effektiv bekämpning av den direkta bullerkällan, dämpande upp lu~t~män gd av 20 m 3 per man och timme som en rimlig kompromiss. ställning och balansering av roterande delar torde väsentliga för• Dangenom kan en COz koncentration som föreskrivs bl.a. av tyska bättringar kunna nås. Seeberufsgenossenschaft (SBG) väl innehållas. För detta avvägnings• och för den mest ekonomiska fördelning och distribution problem Vibrationer a.: i~ner~uft vid_ olika driftsituationer behövs en noggrann genom raknmg 1 komphcerade fall med hjälp av datorprogram. Buller, vibrationer och stöt är teoretiskt sett besläktade svängnings• fenomen. Andå ställer de konstruktören inför vitt skilda problem be roende på att de uppträder i olika frekvensområden, med olika in BuLler tensitet och beroende på att fortplantningen sker i olika medier. Det är dä rför mycket svårt att hitta lämpliga allrounddämpare. Egen de flesta konstruktionsdelar i skrovet lig Buller ur~st å r i förbränningsmotorer, gasturbiner, kuggväxlar etc. svängningsfrekvensen hos från propellrar och axlar så att genom dal1g balans av roterande delar i maskinella anläggningar och ger olyckligtvis nära störfrekvensen oss och i de flesta länder baseras genom ol1ka sorters kavitation, t.ex. strömning i rör och trummor, risk för resonans föreligger. Hos inbyggnad och provning av mate samt genom propellerbladens kontakt med den turbulenta ström• föreskrifterna för konstruktion, av propellerstärningarna ningsb~lde_n akter om fartyget. Det kan verka störande inåt fartyget rielen på schematiska fortplantningsbilder för olika fartygs och utat, 1 senare fallet påverkas stridsmiljön. längs fartygsskrovet och upp till mastregionerna riktighet måste kontinuerligt ske. Där• Bullret inom fartyget kan störa besättningens välbefinnande intill typer. En verifiering av deras på t.ex. Spica-typen som en punkt där allvarliga hälsorubbningar inträffar och kan försvåra för är det beklagligt att fullskalemätningar nkter hittills ej kunnat genomfö• stridstjänsten. Ur arbetssynpunkt nödvändig komfort får ej förväx• även är önskvärda ur andra synpu las med lyx. ras på grund av personalbrist. A ven här ger datorprogram i kombi en möjlighet att på lång sikt spara Fastställelse av normer för tillåtna bullernivåer ombord har hit nation med fullskalemätningar av örlogsfartygen. Vibrationerna tills ej kun1:at ske ens för handelsfartyg. Detta torde ej orsakas av pengar och förbättra kvaliteten kan i regel effektivt elimine under~_kattmng a v problemen. Varv, redare och även myndigheter från enstaka störkällor inom fartyget resp. genom relativt har daremot vant obenägna att fastställa gränser av tekniska och r ~s genom isolering från fartygskonstruktionen själva materielen. ekonomiska ..skäl. ~ör ?rl~gsfartygens del måste man dock angripa dyrbara förbättringar av inverkar på människans presta problemet for att ~dl nml1ga kostnader ti llförsäkra funktionsduglig Aven vibrationer av låg frekvens vid de hörbara svängningarna har het. Rekommendationer har numera utarbetats även hos oss. Måhän• tionsförmåga. På samma sätt som effekten men även varaktigheten da fyller de ej alla höga anspråk på teknisk fulländning men de är frekvens och amplitud den största enkla och torde kunna efterlevas. spelar en stor roll ( 4 ) . svängningarnas påverkan på de . Små örlogsfartygs maskinutrymmen kan ej göras så bullerfria att Bild 5 ger en överblick över med stora amplituder nsken för hälsan elimineras. Goda öronskydd och föreskrifter betr. mänskliga sinnena. Långsamma svängningar kan orsaka vistelsens varaktighet måste här tillämpas. orsakar bl.a. sjösjuka, snabbare inom hörbarhetsområdet 0,1 mm. Bild 6 visar låga sväng• Rum där talkommunikation är nödvändig för tjänsten, radio- resp. smärta vid amplituder av omkring del sambandet mellan accelera hydrofonhytter samt centraler måste upphängas flytande på dämpa• ningsfrekvenser och i bildens vänstra delen har som exempel på tidsberoendet gi r~ .. Bos~äder ~an.geno1~ !~ge, väggbeklädnad och användning av tex tion och sjösjuka, i högra det gäller att utföra skriv- eller tdJer fa en lag bullermva. En ny sorts bullerdämpande väggbekläd- vits gränser för exponeringstiden när läsarbete ( 4). 62 63 MÄNNISKANS PE.VERKAN AV LE.NGSAMMA SVÄNGNINGARs SCHEMATISK FRAMsTÄLLNING HUR MÄNSKLIGA SINNENA VARAKTIGHET VID ARBETSPRESTATIONER REAGERAR VID MOLEKYLÄR VIBRATION KRITERIER FÖR SJÖSJUKA DUBBEL AMPLITUD l MM 1o 4 1"~::-T--r------;---,.---..,.------, ACCELERATION l G O, l. O 0,30 0,20 OMRE.DE FÖR VARIERANDE GRAD AV SJÖSJUKA 1Ö10r----t----~----+-----~---+----~ sv.aRIGHET ATT SVE.RIGHET FÖR 50% LÄSA OCH SKRIVA AV MANSKAPET 10 3 104 105 FREKVENs l HZ 0,10 INFRALJUD ~--~=-~------~~· UURA- HÖRBART LJUD LJUD SVE.RIGHET FÖR 10% AV MANSKAPET 1. SJÖSJUKA 5. SMÄRTA 2. SYNNERLIGEN 6. OFÖRNIMBAR OBEHAGLIGT 7. IRRITATION 0,8 1,0 1,2 1,4 3. HÖRBARA VIBRATIONER 8. KITTLING o 0,2 0,4 0,6 FREKVENS l HZ 4. -u- 9. LJUDTRÖSKEL Bild 6. Bild 5. 64 65 Stöt ga materialtyper. Kan man genomföra detta konsekvent har man re dan uppnått en beaktansvärd förbättring. Därvid bör mä1~~is~an s för att skydda betJanmg: Den mekaniska stöten är en belastnings- eller hastighetsändring med stöttålighet ej glömmas. Olika åtgärder l~~11plig mycket kort varaktighet. För fartyg är i regel undervattensdetona personalen, fjädrande stolar, dämpande golvbeläggn.ingar, och 1 andr~ lan~er. tioner farligast. Deras karaktär är i hög grad komplicerad och givet placering på drabbningsplatser utreds f.n. hos oss personalskador redan v1d matt vis beroende av de vapen som orsakar den, men även av farvattnets Utan sådana åtgärder riskerar man beskaffenhet och de geometriska faktorerna i stötsituationen. Man liga accelerationsnivåer. (Bild 7). tvingas därför inte minst av ekonomiska skäl att basera föreskrifter för fartygens stöttålighet på en "normalstöt" som bör revideras så snart nya vapenkonstruktioner ger anledning därtill. Stöten inverkar MÄNNISKANS PEVERKAN VID STÖT på fartyget dels genom en lokal belastning, dels en förflyttning av hela fartyget och dessutom initieras olika svängningsfenomen i far tygsbalken och i dess konstruktionsdetaljer. Gensvaret och skade ACCELERATION l G verkningarna är beroende på konstruktionens styvhet och massa 300 samt på dämpningen genom det omgivande vattnet. Med utgångs 200 punkt från normalstötens totala detonationsenergi kan man uppställa en energiekvation. ~ Framtagna datorprogram kan ge en lösning som emellertid bör 100 \ bekräftas genom fullskaleförsök mot kända konstruktioner. Ytterli att beskriva stötens modifiering inom far wrl l gare program behövs för 50 ~ ~ t tyget på väg till stridsviktig materiel som bör tåla lika mycket som "1'\1'- 3 / fartyget i sin helhet. Eventuell t kan sådana sprängförsök utföras i \ '\. c:t-r-. 1\ modell skala. L L " '\. 1 \ Rent praktiskt ä r problemet att till rimliga kostnader åstadkomma ett så jämt skydd som möjligt för stridsviktig materiel och besättning ombord. (12) 10 I USA har man resurser till relativt invecklade beräkningar för ·001 ·006 •01 ·06 ·1 ·6 komplicerade konstruktioner och har råd att i full skala prova en VARAKTIGHET l SEKUNDER större del av materielen på testplattformar. Man får dock inte glöm• 1. UNDERBENsFRAKTURER sker i huvudsak för större övervattensfartyg och ubå• ma att detta 2. METTLIG SKADA fartyg kommer tar, dvs. man dra r en nedre gräns där våra "stora" 3. ALLVARLIG SKADA in i bilden. De fl esta europeiska länder måste tillämpa mycket enkla re metoder. Man konstruerar fartygen oftast på basis av normala be Bild 7. lastningar och konstaterar vilken "normalstöt" de tål. Den viktigaste materielen typprovas för att konstatera stöttåligheten och bedöma inbyggnad med eller utan dämpande element. I de flesta fall, i syn Arsberättelsen avslutas i nästa nummer av TiS. nerhet på varv med begränsad konstruktionskapacitet, får man nöja sig med att tillämpa de välkända konstruktionsprinciperna, rätt klarningsavstånd, ur stötsynpunkt riktiga konstruktioner och lämpli- 66 67 LITTERA TURFORTECKNING l. Systemteclmik - Eine aktuelle Ergänzung der Schi//stheorie, Prof D r !ng JACOB SUNDBERG "Den ryska klockan" O Krappinger, Hansa 1970, P . 9 1. 2. Systematisk /artygsprojektering, N Dell gren , T.I.S. J an 1 968 P.38 med in lägg av O Härlin, T.I.S. maj 1968 P .319 och B A Lemte B von Schenk T.I.S. 1968 P .322. ' ' och deras straffrättsliga ansvar i ljuset av de 3. Thermal Com/ort-Analysis and Applications in Environmental Engineering, Om krigsfångama Dr P O Fanger. finska räfsterna och de sovjetiska dissenserna i Niirnberg. 4. Acoustic Fatigue of Humans Exposed to Noise, Dr G ilbert C Tolhurst, U nivercity of Massachusetts, Naval Research. aug 1971. l. Det kom ett bud, ett ilbud kom: 5. Construction and Classification of the Ship of Tomorrow, D ir Eigi l Abra "Den är bruten, vår konvention; hamsen, Hansa, J ahrg 107, 1970. Brusin har vänt med vår förpost om, haft von 6. Das Eisw iderstandsdiagramm. als Wertm.esser der Eisbrecheigensc man hinner ej riva bron. schen Gescllscha f 1969, Seeschiffen, P G Bölin , J ah rbuch der Schiffbautcc hni Vårt ur var tolv, och vi följde det, Bd.63 P.32. men d en r ys ka klockan är ett." 7. Årsberättelse i örlogsfartygskonstruktion, A Gärdin, TIS 1972. 8. Årsberättelse i örlogsfartygskonstruktion, H Hallberg TIS 1967 P .623. versen. Den var en ej onyttig påmin Propulsian for High Speed Ships, L Areand and C R Comolli Förr kunde varje skolbarn den 9. Waterjet att Paper 67-350, S.N.A.M.E. New York. May 1967. nelse om att andra länder s e tiden an på annat sätt än vi och 10. Årsberättelse i Örlogs/artygskonstnt.ktion, H G:son Hafström, T.LS. okt folkrättsliga konventioner kan betyda olika ting i olika land. Sedan 1965, P .539. man tagit del av kommendören Wulffs apologi för handboken i folk 11. Behand/ung und Schutz der Schiffs-Aussenhaut, A H van L onden Sc hiff rätt1 inställer sig en undran om man icke på detta håll gått förlustig und Hafen J ahrg 22, A ug 1970, P .768-772. den visdom "Sandels" av Johan Ludvig Runeberg dock förmedlade. sist Dam.age by Under 12. The Design and Testing of Naval Equipm.ent to re För egen del menar jag att en av de viktigaste uppgifter en jurist kan Ingenieur, Jrg 81, N r 26, Jun 1969. water Explosions, P B Wisha rt, De ha som del av den svenska krigsmakten är att söka förmedla insikt Strengthening of Ship Hulls, B M Johansson, Intern ational 13. On The l ce- om hur våra närmaste och mäktigaste g rannar se på de krigsmaktens Shipbuilding Progress, R otterdam, Vol 14, Nr 154, Juni 1967. problem som bruka kallas folkrättsliga, så lunda att s.a.s. inom. skeppshydrom.ekaniken. Å rsberättelse i Krigsfa rtygs juridiska 14 . Utvecklingslinjer n" så att Virra bro blir riven i Konstruktion, Prof C Falkemo T.I.S. 1969, P.537. lära ut något om " den ryska kl ocka tid. Det finns desto större skäl att göra så i dag då fö rsvaret nyli gen uppträda, som i ? iv handböcker och tidskri fter. Crede, Vibration Handbook, J ane's Fighting publicerat en bok om krigsfångar och hur de bör 2 Sh1 ps 1971 /72, Flottentaschenbuch 197 1/72, Marine Rundsc hau 1970-72 Revue hög grad aktuali se rar just dessa frågeställningar. J ag skall återkom Maritime 1971-72, Soldat und Technik 1969-72. ' ma härtill . 1 OB har i december 1970 för att bl. a. "an vändas so m uppslagsverk fö r allt befäl för att under neutralitet, krig och ockupation lösa uppkommande fo lk rättsproblem" fastställt en av Stig J ägerskiöld & Torgil Wulff fÖrfattad "Hand bok i folkrätt under neutrali tet och krig". Av Wulffs inlägg i TIS 1972 s 387, jfr 384 framgår att " näs tan varje sida" i h andboken måste skri vas om, om den skulle även spegla sovjeti sk folkrärtsuppfattning. 2 "Krigs fånge - Anvisningar för uppträdande i krigsfånge nskap". 1972 års upp laga. 68 69 2. Modelltänkandet Man må emellertid undra över vad i den norska modellen som i dao- är realistiskt för svenskt vidkommande, särskilt beträffande mot I Mullers årsredogörelse i krigsvetenskapsakademin för 1972 berörs stå~dsrörelse. Det krävdes nämligen att vissa förutsättningar var på civilbefolkningen baserade krig av gerillatyp och där anförs bl.a.: fyllda innan norska motståndsrörelsen framstod som en nationel~ "I Sverige räknar vi med att föra ett fritt krig bakom fiendens linjer verksamhet. I den utredning av Sveriges dåvarande tre professorer 1 och sannolikheten för att motståndsrörelserna uppstår också hos oss folkrätt, Halvar Sundberg, Erik Fahlbeck och Hilding Eek, som pu bakom dessa linjer till stöd bl.a. för det fria kriget är stor . . . Mot blicerades 1956 under titeln "Den norska rättsuppgörelsen- Respon bakgrunden av dessa fakta är den svenska utrikespolitiken starkt sum och utredning" underströks starkt den stora betydelsen av "den akt i v för att skapa ytterligare internationella folkrättsreglertill skydd under 1941 tilltagande motsättningen mellan Tyskland och Ryssland, 1 för civilbefolkningen." Vad Muller sagt må sammanställas med ar vi lken ledde till krigsutbrottet i juni samma år".5 I den norska e~ter mechefens förslag att varken regering, riksdag eller krigsdelegation krigsräfsten med samarbetsmännen indelades krigstiden öppet 1 tre 2 skall kunna fatta beslut på ockuperat område. Förslaget aktualisera skeden med hänsyn till de förskjutningar värderingsnormerna under des a v det av Grundlagberedningen redovisade betänkandet om den oått och vi lka ansågs avgörande för bedömningen av de enskildas 3 norska exilregeringens verksamhet under kriget som ledning för be handlande. "När det tredje skedet, motståndets tid, kan anses hava 6 dömningen av regeringsverksamheten i ett krigsläge. Det blir då inträtt" - sk rev Halvar Sundberg i en senare kommentar - "är klart att det tänkande som ägnats dessa frågor i hög grad baserats vanskligt att avgöra. I utredningen har förändringen? me? stöd .av på en norsk modell. Den kan beskrivas som en storanfallsmodelL norska källor, antagits kunna sammanställas med SovJetumonens m Fienden invaderar över havet, regeringen flyr över Västerhavet, träde i kriget, hemmakommunisternas härav föranledda övergång svenskarna etablerar motståndsrörelse, motstånd görs i alla lägen, se från tyskvänlig till tyskfientlig politik med tillgripande av sabotage gern kanuner när regeringen återvänder med allierade styrkor. Med och våldshandlingar som kampmedel, samt krigslyckans för Norge denna modell för ögonen är också broschyren "Om kriget kommer" hoppgivande vändning genom ty.skarnas börjande mi.litära motgå~.g sä rskilt meningsfull. Den tillkom ju första gången 1943 under in ar. Först 1943 synas hemmafronten och Londonregenngen hava bor trycket av våra norska bröders olyckor och dessas orsaker och gav jat acceptera våldet såsom motståndsmedel, samma.år arresterades de ett litterärt uttryck åt krigsårens hårdföra anda som sedan levde vi norska officerarna och fördes i krigsfångenskap ull Tyskland, var- dare i det oroli ga 50-talet: "Motstånd skall göras ständigt och i al la lägen .... Vi ger aldrig upp. Varje meddelande att motståndet skall s "Den norska rättsuppgörelsen - responsum och utredning," Institutet för of u p pges är falskt."4 fentli g och internationell rätt, nr 18, s 48 ff. 6 H . Sundberg, " Den norska rättsuppgörelsen och svenska medborgare," För• 1 M[il!er, C i viiförsvaret och säkerhetspolitiken, KKVA Handlingar och Tidskrift valrningsrärrsli g ridskrift 1958 s 192. 1972 s 165 f. ~ Se armechefens y ttrande över grundlagberedninge ns betänkande (SOU 1972: 15-16). 3 Starens offentliga utredningar 1972:18 Justitiedepartementet. "Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget", Stockholm 1972 (utförd på be redningens uppdrag av jur. kand. Kaj Mannheimer under överinseende av be redn in gens expert utrikesrådet H ans Blix). ' Broschyren utgavs enligt inhämtade uppgifter första gången 1943 av Starens informationsstyrelse en li gt beslut av KM :r. En andra upplaga utgavs d. 15 maj 1952 av Civilförsvarsstyrelsen en li gt kungl. beslut och en tredje upplaga i maj 1961 av Inrike~deparremenret en li gt kungl. beslut. C itatet är hännar från sist nämnda upplaga s 3. 70 71 7 hot".9 Man åsyftar för Sveriges del framför allt kombina Jamte Sverige tillkännagav transiteringstrafikens avbrytande." Att sovjetiskt av det svenska randstatsläget och en tilltagande amerikansk Sovjet angreps av tyskarna och kommuniströrelsen d rogs med i kam tionen isolationism. Vår handlingsfrihet har hängt på en balansa kt mellan pen mot dem var sålunda förutsättningen för den norska enigheten. supermakterna. Svensk planläggning har base rats på antagan I tänkbara svenska krigsfall gynnas vi ej a v någon motsvarande enig de två det av fo rtsatt amerikanskt engagemang i Europa. Att bevara ett så• het. De ge rillaaktioner vi få förutse sönderfalla i provästliga och dant blir då tydli gen en naturlig uppgift för svensk utrikespoli tik. p roös tliga. Oavsett hur vi dras in i kriget kan vi knappast undgå den D en li vli ga svenska kritiken av det amerikanska Vietnam-engage splittringen.8 Den norska modellen är därför för vår del vilseledande. t sy nes fö ga inriktad på denna uppgift. Det svenska tänkan Här fordras nytänkande. mange det utgår i själva verket från att amerikanarna se en b etydelsefull Utvecklingen här i landet sedan 1960-talets mitt beskrivs av ut skillnad m ellan sitt Vietnam-engagemang och sitt europeiska engage ländska observatörer som fin landiseringen av Sverige. Med "fin mang. Den skillnaden kan endast vara av folkrättslig a rt. Att det landiseri ng" förstås allmänt "neutralisering och skyddslös het inför finns e n amerikansk tendens att uppfatta en sådan ski llnad som m e nings full är obestridli gt: Vital kallar den för "a point of substance in the U nited States, where the legali stic aspect of poli tical ques ti ons is of enduring si gnificance." 10 Det är icke desto mindre mycket sam 7 D en svenska utredningen som så lunda på grund av förfanarkonsortiers optimisti skt att anta att en juridisk skillnad upplevs som en avgö• emisk uppfanning gav mansärrning uttryckte en enhetlig och aukrorirari v akad rande politisk faktor. Jag tror också det är lätt att överskatta håll n deban och själv ra nnsa kan på n o rskt upphov till en omfanande och utdrage fastheten i denna amerikanska attityd inför erosionen genom socialis utredninge n "Om landssv iksopp håll som vann unryck i den officie ll a norska margin aler för den demoraliserande verkan tati onen i debanen ti ska läror. Det finns små gjoret", ur g. av Justis- og politideparremenrer 1962. Irri Med socialis e av som den socialistiska varianten av folkrätten utövar. torde haft nära sa mband med professorernas mindre försynta p åpeka nd och är det - som strax skall visas - ej svårare att förklara "vänsterpartiernas ansvar för (der norska) försvarets tidigare nedbrytande" ti sk apparat gen ett rättfärdigt social istiskt krig än det även p å svenskt ämbetsmannahåll har man känt sig uppkall ad an söka ett vapenskifte i Europa som . termer. driva doktrinens menin gar. Själva skedesindelnin gen h a r dock lämna rs i fred varit att förklara vapenskiftet i Vietnam i sådana der - Man får bänre grepp om den djupa norska s pinringen när man e rfar arr Med finlandiseringen - så långt den nu drivits genom nedrust d är lil la Norge sände 6.000-8.000 frivilliga i fält för ryska rna på osrfronten, nin g och alienering av den amerikanska statsledningen - följer att ast ci rka de kämpade med utmä rkelse: norska brigaden i Skottland höll end den finländska modellen rycker oss närmare på gott och ont. Den s. "Qui sling - Propher 5.000 man. Se a llmänt de engelska verken R. Hewin bör ställas vid sidan av den norska. Den aktualiserar till sk illnad lejohn. "The Parriotic Trairors." Witho ut Honour" och D . Lin från den norska problem med sidbyte, gerillabekämpning och kust 8 sis som i W ulffs Mot denna bakgrund är det kanske ej onarurligt med en skep om krigs förbrytaransvar (TIS jägaroperationer. Den lämnar också besked tillspetsn ing blir "en m ycket negativ inställn ing till ge rillaverksamhet" n av och kri gs ansvarigheL 1972 s 379) men som också vinner stöd av de bekymmer med hanteringe ionen ge rilla so m svensk trupp haft som san s in i Mel lanöstern . Sk ulle diskuss bero rucka min syn på krigsma ktens sannolika upgi fter lärer det i vart fa ll ej 9 and expos ure ro Sovier rhrears", se Su lz berger, International s 384). Wulffs "Neutra li zati on på min interlokutörs särdeles " demokratiska" sinnelag ( jfr Wulff Fin Hcra ld Tribune 19 juni 1972. D avid Vital, som uppehå ll er sig mycket vid eställning att en "väl utbyggd demokratisk styrelse och fongående socialt för Survival of Sma ll Srares" (London 1971 ), talar om "the now av polis" (Wulff land i "The reformarbete" skulle garantera att gerillaaktioner kan " möras Fin tradirional and wel l-un dersrood forms of loose and indirecr control over förefaller minst sagt vilsen om man se r p å r. ex. T upamaros framväx t i s 386) 115), resp. sett från and ra hå ll et, "to manipulare-or manoeuvre ens svenska kul nish affairs" (s Uruguay. M åhända har Wulff ej heller noterat att n yfattigdom erant wirhi n - a balance of restrainr and pressure between it and t he prepond antyda att det fordras me r än bekännelse ti ll demokratin tur har inslag som 7). våld• power in w hose sphere ir falls" (s 11 och socialt paws för att slutprodukten ej skall leda till desperation och 10 he Survival of Small Srates" s 11 6. samheter. David Vital, "T 73 72 6 3. Finland och Niirnberg För fånglägren uppsattes en särskild undersökningscentral i Riihimä• ki för att ta ställning till angivelser. Åtal skedde vid ståndrätt p å En av det andra världskrigets intressantaste följdföreteelser var den orten.4 Vad gäller stridshandlingar reste kommissionen redan i okto s. k. Ni.irnbergprocessen. Den hade sitt upphov i Moskvakonferensen d. ber 1944 krav att några tiotal militärer som tjänat i Ostkarelen skul l nov. 1943 mellan Stalin, Churchill och Roosevelt. Där bestämdes le inom 3 dagar ha fängslats i förbidan att åtalsunderlag kom fram. att tyskar anklagade för krigsförbrytelser skulle återsändas till de Ett 40-tal personer anhölls, bland dem generalen Pajari. Han var områden d ä _~ f~rbrytelserna begåtts. Men beträffande storförbrytar• misstänkt för sin ledning av Hoglands återerövring d . 27 mars 1942, o saknade specifik geografisk anknytning skul le 5 n_a v!lkas_gan~mgar som varit mycket blodig och där nästan inga fångar tagits. Redan i ars~dd rattegan3 hallas. - Fmland träffade vapenstillestånd med s december s.å. meddelades emellertid att inga yrkanden framställdes Sov;et redan d. 19 sept. 1944. Art. 13 i denna överenskommelse för• och Pajari frigavs. Beträffande övriga kom det emellertid att dröja band Finland att "samarbeta med de allierade makterna med avseen till efter Parisfreden, dvs. 2,5 år, innan besked kom. Hälften frigavs de å anhållande och dömande av personer, som komma att åtalas då utan åtal. Kvar var då mest vad som skett i de ösvkarelska flyk för krigsförbrytelser." I arbetet på riktlinjer för rättegången med de tinglägren, bl.a. i Petroskoi, och åtal väcktes så småningom vid tyska storförbrytarna vidgades emellertid ansvarsregistret ~enom krigsrätt. Flertalet som så länge suttit anhållna hade begått blott Porsdamöverenskommelsen d. 2 aug. 1945 till att även omfatta ~'brott ringa förseelser och kunde därför friges direkt efter dom. mot freden" och en så utvidgad brottskatalog befästes i London med statsledningen baserades på ett av överenskommelsen d. 8 aug. 1945 om uppsättande av en internatio Krigsansvarighetsräfsten fört åtal med sju huvudpunkter upptagande åtgärder nell militärdomstol, som kom att bli känd under namnet Ni.irnber~ justitiekanslern varigenom de tilltalade skulle medverkat till att domstolen.l Från sovjetisk sida påyrkades därefter att också finska och försummelser kom i krig 1941, eller hindrat åstadkommandet av fred. Av vapenstill eståndsfördraget skulle anses påkall a utkrävande av ansvar Finland 2 svenskt intresse är att justitiekanslern tog u p p ( 1) träffand et för "brott mot freden" . Ehuru Finland icke ratificerat Londonöver• särskilt finska transiteringsöverenskommelsen med Tyskland samt enskommelsen kunde man i dåvarande svaghetstillstånd ej hålla av den statsledningen efter det tysk-ryska krigsutbrottet, utan stången mot den sovjetiska tolkningen utan 1945 infördes en laa om (2) att finska vid landets gränser skulle gjort det nödvän• b_~straffn _i_ng av de krigsansvari~a och en specialdomstol sattes o upp att sovjetiska krigsrörelser avgivit ett med krigsförklaring liktydigt konstaterande av for att doma ett antal f.d. regenngsmedlemmar och ett tidigare sän digt, och tillåtit finska stridskrafter att överskrida landets debud i Berlin jämlikt denna lag. Finland kom härigenom under två krigstillstånd är förstås svenskt kuriosum eftersom vi slags räfst, en gällande krigsförbrytare i klassisk mening och en gäl gräns. - Transiteringsfrågan 6 Punkten om förklaring• l ande krigsansvarigheL själva träffat en liknande överenskommelse. är dock den principiell t intressantaste, eftersom Krigsförbrytarräfsten pådrevs via den allierade övervaknings en a v krigstillstånd Finland och Sovjet gällde 1933 års internationella konven- kommissionen med sovjetiska krav på lagförino- av finska kränk mellan ningar ~v lant_krigets lagar och bruk i tre hänse~nden, nämligen (1) benandlmgen 1 fångläger, (2) stridshandlingar vid fronten, och (3) område.3 behandlingen av civila i Ostkarelska militärförvaltningens 4 Ledningen av krigs brottsutredningen tillhörde i början en s. k. övervaknings 1 ledning av sovjetiskt mi ss nöje, till en spe 82 United Nations Treaty Series 279. nämnd, men fl yttades sen are, i an 2 g i justirieministeriet. Denna avdelning nedlade sin verksamhet 1946. Huvudkälla för den efterföljande framställningen om brott mot freden har va cialavdelnin 5 yska garnisonen om ca 500 man föll 300 på sj älva Hogland, y tterli rit: Procape (utg.) "Fä ll an de dom som fri a r - D ok um ent ur Finlands krigsan Av den r fin ska flyget, och 30 man togs till fånga. svari ghetsprocess", Stockholm 1946. gare l 00 ma n sköts ned på isen av 3 v irta, Sotilasaikakauslelni nr 6/54, s 244-254. Framställninge n i d enn a del bygger på en d. 13 okt. 1972 dagtec knad prome Se Y. E. Pohjan 6 förelåg d ock att Finland såsom särskilt skäl att medge ryskarna mana som stä llts_ till mitt förfogande av professor Inkeri Anttila och so m f ör Den skillnaden redan m edgivit ryssarnas transitering. fattats av pol. dr Lauri H yvämäki . transitering kunde åberopa att de 74 75 tion om definition av begreppet angripare. 7 Intresset följer av att onekli gen ej sovjetiska domstolar. Söderut var det annorlunda. Tys denna konvention under efterkrigstiden varit basen för socialistläg• kar, rumäner m.fl. allierade transporterades normalt till Sovjet för rets syn på folkrättslig krigsansvarigheL att dömas av sovjetiska domstolar. Räfsterna i Finland hade sålunda Enligt art. 2 i 1933 års konvention räknades so m angripare den sär karaktär. part som först skridit t ill krigsförklaring eller, även uran krigsför• klaring, företagit invasion av annan stats område eller företaair an fall med land-, sjö- ell er luftstridskrafter mot annan stats o~r å d e 4. Niimberg och Tyskland fartyg ell er luftfartyg. I art. 3 sägs att "intet skäl av politisk, mili~ tär, ekonomisk eller annan natur skall h!ntu ursäkta e ller rättfärdi• Ni.i rnbergdomstolen, som var en mi litärdomstol gemensamt uppsatt ga ett i artikel 2 förutsatt angrepp." - Vid rätteo-ån <>e n var det av de fyra segrande stormakterna - Sovjet, U.S.A., Storbritanni en ostridigt att Sovjet börjat krigshancllingarna.8 Den ~yska kontroll och F rankrike - fällde sin dom först d. l okt. 19~6 t - dvs. 7 m å kommissionens t.f. led::tre, general Savonenko (generalöverste Sjdanov nader efter den finska krigsansvari ghetsdomen. Av de 22 tillralade var då frånvarande) sökte emellertid på processuella skäl undanröja dömdes 12 till döden, 7 till frihetsstraff och 3 f rikändes. Två man detta faktum. Han ingrep mot att i processen fin o-e föras fram för lurade segrarna på exekutionen: Göring begick självmord några tim Sovjet kränkande fakta vartill hörde att denna be g~ nt krigsoperatio mar tidigare, Ley under själva förundersökningen. De som befanns nerna. - I domen som föll d. 21 feb. 1946, ogill ades emell ertid åta• skyldiga till angreppskrig eller konspiration för angreppskrig fick let på denna punkt. Men de tilltalade dömdes på de andra åtals li vstids frihetss traff om ej förmildrande omständigheter förelåg. Det punkterna, sålunda inklus ive den som gällde transiteringsöverens• k an nämnas att två a miraler ansågs skyldiga på denna punkt: Rae kommelsen, till frihetsstraff mell an 2 och 10 år.9 der och Dönitz. Raeder anklagades här framför allt för sin del i U nder det att övervakningskommissionen från början i vissa fall tyska statsledningens rådslag kring "Weseri.ibung" - anfallet mot synes ha kategoriskt förbjudit att krigsförbrytarräfstens åtal gick till Norge. Dess karaktär av anfallskrig följde av att domstolen vägra fmska domstolar kom som synes hela räfsten de acceptera att operationen skulle ha utl östs av ig å n gsä ttan~et av dock att äga rum in 2 för sådana - ståndrätter, krigsrätter och en specialdomstol, men den brittiska operationen för att besätta norska kusten. Dömtz la des här till last att han på högre order kommenderat sina ubåtar till 7 147 League of Nations Trea r y Series 68. Kon venrionen som undertecknades i London d. 3 juli 1933, bl. a. av Sovjet unionen, tillträddes av Finl a nd d. 31 jan. 1934. Konven tionen återgår på ett av sovjetiske utrikesministern Lirvinov v id nedrustnin gskonferensen i Geneve i februa ri 1933 väckt förslag som sedermera ' Ni.i rnbergdorn ens fullständiga tex t har utgivits av bl. a. Office of United speglades i Poliris-rapporten och som slutligen vid den världsekonomi ska kon States C hief of Counsel for ProscCLJtion of Axis C riminality under titeln "Nazi ferensen i London sommaren 1933 ledde till avslutningen av likalydande traktater Conspiracy and Aggress ion", en m å ngvolymse rie med särskild domsvolym. Do mellan Sovjetunionen och ett antal ra ndstater (Lilla Ententen m. fl. ). Jfr Bengt men har också publicerats i 1947 41 AJIL 172-333 men ura n den sovjetiska Broms, " The Definition of Aggression in The United Nations". (A nn ales uni dissensen. Domsrolssradga, anklagelseakter och dom ha på svenska utgivits av versitc.tis turkuensis ser. B rom. 108), Åbo 1968, s 18-2l. Utrikespolitiska in stitutet i serien Internationell politik nris 23 och 25 under ~ Vad som tilldrog sig v id sovjetisk-finska krigsurbrottet ha r i svensk li tteratur titeln "N(irn bergsproccssen", Srockholm 1946 och 1947; också hä ri felas den nyligen avhandlats i Björknun, "Sverige inför Operation Barbarossa", (akad. sovjetiska disse nsen. - r d et f öljande kommer jag att hänfö ra mig till den avh. Stockholm 1971), s 350, 364 f., 373, 403 och not l. Björkman synes dock först nämnda engelsk-språkiga utgåvan uneler betecknin gen "den a merikanska icke h a brukat a nnan finsk bila än Paasik i vis "Minnen". urgå van" och till den svenska utgå van a v 1947. 9 Nämnas må att sovjetiska handboken i sjömilitär folkrätt (Barabolya m. fl. 2 Svensk a utgåv an s 212, 370 f. - Rörande vad man numera vet om dessa sam Voenno-Morskoy Mezhdunarodno-Pra vo ro y Spra vochnik, Moskva 1966, för mi g band, se Anders J. Andrae, "De allierades mi litära planer mot Norden från tillgänglig i eng.clsk övers.) anför dc finska och svenska rransircringsa v talen september 1939 intill den 9 april 1940", KKV A Handlingar och T idskrift 1972 som liksrälida neutralirersbrorr, Del III, kap. Il l, see. 2. s 255 ff (285-287). 76 77 innebörden att endast skyddsuppgifter i samband med Weseriibun o- och att hans ubåtar va förbereda angreppskrig" fick den begränsade rit väl krigsberedda när kriget bröt ur.3 ° gälla verksamhet som den handlande i fråga avsett skola bidraga till an greppskrig. Ett utbrutet Niirnbergprocessen skilde sig så till vida från de finska räfsterna att starta ett krig som han vet blir ett avgöra karaktären att den sovjetiska rättsuppfattningen hade direkt säte i domstolen. De krigs egen karaktär kunde därför ej slutgiltigt upphört före krigsutbrottet uttryck för en socialistisk särmening som där kom fram är kanske av krigsförberedelsearbetet om det t.ex. Domstolen var dock icke enig i p~oce~sens intressantaste inslag och i det följande skall jag begränsa eller ägt rum först efter detsamma." utan den sovje m1g nll den problematik som lyftes fram av de sovjetiska dissenser- denna bestämning av begreppet aggressionshandling n a. tiske ledamoten, generalmajoren L. T. Nikitjenko,G lät protokollföra med bedömningen av bl.a. von Pa Domstolsstadgans ord om planerande, förberedande eller påbörjan• en avvikande mening i samband de a v anfallskrig hade i åtalsakterna uppdelats i två särskilda brotts pen och F r itzsche. g kunde Franz von Papen som varit tysk typer:. angreppskrig och annan angreppshandling (eller aggressions Enligt domstolens menin förberett "Anschluss" och därefter dragit si g handlmg). Domstolen godtog denna uppdelning i sin recit4 och ut ambassadör i Wien och till angreppskrig till last. "Ingenting veckl~de sedan begreppet aggressionshandling ytterligare när den tillbaka ej läggas förberedelse - " att han deltog i de planer i vilka gav sma skäl för de enskilda tilltalades ansvar. I en kommentar till bevisar" - anförde domstolen utgjorde ett steg i riktning mot ytterliga d.?1~1en har professor Quincy Wright sammanfattat begreppet enligt ockupationen av Osterrike ens att han del tog i planer på att om folpnde: "Den enskildes avsikt är av största betydelse för bedöman• re angreppshandlingar eller besättandet genom angreppskrig." ; - Den det a v det särskilda brottet aggressionshandling ... . För att bestäm• nödvändigt genomföra sig. Han fann det nog att åberopa ma om en person gjort sig skyldig till detta brott fordras att man sovjetiske ledamoten reserverade faktum och att von omfattning hans befälsmakt ("authority") över det nazistiska besättandet av Osterrike som ett unde.~söker i vilken 8 de vapnade styrkorna engagerats eller den betydelse han haft såsom Papen tagit del i "denna angreppshandling". för att såsom avdelningschef i pro rådgivare eller medhjäpare till en som haft sådan befälsmakt även• Hans Fritzsche var anklagad inrikespressen och sedan för radion, ha som hans avsikter när han auktoriserat eller tillrått eller medverkat pagandaministeriet, först för för att hos tyska folket hetsa fram de till auktoriserandet av bruket av sådana styrkor." Att "planera eller avsiktligt förfalskat nyheter lidelser som fick dem att begå krigsförbrytelserna och ogärningarna mot mänskligheten. Domstolen fann emellertid att han ej beklätt ör allt ' Se i svenska utghan s 363, resp. 362. Domen mot Dönitz är eljest framf en sådan ställning att han kunde anses ansvarig för angreppskrig: bekant på grund av domstolens s tällningstagande till der oinskränkta ubåts kriger o ch dess förh ållande till 1936 års Londonprotokoll. I denna del avhördes rh c N urembcrg T rial" , 1947 41 AJIL 38 H. (s 66 ingen sovjetisk di sse ns och frågan kommer dä rför ej arr närmare beröras i denna 5 Quincy Wright, "The Law of Mucll er & W ise, "Intern ati onal C rimi nal L a w ", artikel, ehuru domstolens lösning arr dels fälla Dönitz för der oinskränkta ubåts f. ); artikeln finn s omtryc kt i (s 271 ). Jfr härtill Pietet. utg. "Commentary kriger vad gäller sänkningen av neutralt tonnage, dels vägra att fälla honom South H ackensack etc. 1965, s 239 ff R elative to th e Trea tment of Prisoners of War". emedan de segrande bedrivit samma typ av krigföring, lämnar eftervärlden i del III. -G eneva Convention avsevärd osäkerher om vad domstolen menade om Londonprotokollets giltighet. Geneva 1960, s 420. i sovjetiska högsta domstolen och ti teln kunde En med modern vapenteknik förtroge n och juridiskt initierad studie av dessa ~ Nikirjenko var v ice ord förande ralm ajor". Nikitjenko hade f rå n början, då frågor återfinnes i British Yearbook of International Law 1970 s 19 ff. (O 'Con kanske översä rras med "justitiegen e stolens ve rksamhet drogs upp, fö reträtt meningen nell, " Internationa l Law and Contempora ry Naval Operations") se särskilt a v riktlinjerna för N iirnbergsdom s uppgift därför snittet om "Submarine Warfare" s 40-61. att ansvarsfdigan redan v ar klar och att N iirnbergsdomstolen 4 straffet, se " Intern ational Conference on Mi " D e första aggress ionshandlingar, s om stämningen beh andlar, äro ockupatio kunde begränsas till att bestämma 03. nerna av O sterrike och Tjec koslovakien, och der första angreppskrig, som an lita ry Trials", London 1945, s 3 7 41 AJIL 318; amerikanska utgåvan s 153 . föres i stämningen, är kriget mot Polen, vilket inleddes den 1 september 1939." Svenska utgåvan s 388 ; 1947 Svenska utgåvan s 181. s Amerikanska utgåvan s 174. 78 79 han hade aldrig ens talat med Hitler.9 - Också mot detta frikän• dena. Såsom organisationsbrott i sov j etisk mening bedömdes att höra nande reserverade sig den sovjetiske domaren. Han underströk den till polisorganisationen i all a dess former ä vensom särskilda typer särskilda betydelse som man i den tyska statsledningen tiilmätt mass av militär verksamhet: t.ex. att vara generalstabsofficerare eller un media och deras propagandaverksamhet och gjorde gällande att derrättelseofficerare. 12 Med denna bakgrund kunde den sovjetiske Fritzsche varit den verkliga chefen för rikspressen och efter 1942 domaren i militärdomstolen i Nurnberg ej se några skäl att frikänna, högste chef för radion en li gt egen uppfattning. Nikitjenko under såsom skedde i Ni.irnberg, riksregering, generalstab och överkomman• strök vidare propagandans roll för att förbereda och genomföra agg do.l'3 ressionshandlingar och särskilt Fritzsches insatser för att stödja upp Sedan domen fal lit i Ni.irnberg fann man på att låta Förenta Na rättandet av en tysk motståndsrörelse med täcknamnet "Werwolf". tionernas generalförsamli ng godkänna vad som hänt. Drygt två må• "Hans verksamhet var av grundläggande betydelse för angreppskri nader efter domen beslöt församlingen enhälligt att bekräfta "de gets förberedande och förande."10 folkrättsliga principer som erkänts i Nurnbergdomstolens stadga och Domstolsstadgan upptog utöver brottskatalogen i Art. 6 också i dom" (Res. 95 (1) d. 11 dec. 1946). Formuleringen var föga lyckad, Art. 9 ett organisationsbrott. Enligt denna artikel kunde domstol en då stadgan och domen kunna tänkas bygga på andra principer än förklara viss organisation för brottslig. Från åklagarsidan yrkades de folkrättsliga. Sovjetiska bedömare kunna t.ex. mena att frikän sådan förklaring beträffande bl.a. tyska riksregeringen, generalsta nandet av riksregering, generalstab och överkommando liksom av ben och högkvarteret. Dessa organisationer frikändes emellertid jäm• von Papen m.fl. avveke från de folkrättsliga principerna: i så fall likt av domstolen själv utformade kriterier för brottslighet.ll Där• skul le FN ej ha bekräftat frikännandet. emot utfärdades äskad förklaring beträffande SS och SD, Gestapo Omkring ett år senare, d. 21 nov. 1947, uppdrog FN :s generalför• och nazistpartiets ledarkår. Frikännandet föranledde återigen den samlina åt folkrättskommissionen att formulera de folkrättsliga prin- o 1 1 sovjetiske domaren att reservera sig. ciper som erkändes i domstolens stadga och dom (Res. 177 (II) (a) . ' Den sovjetiska ·utgångspunkten var den rättskipning som vid sam Kommissionen framlade 1951 ett utkast till lag angående brott mot ma tid ägde rum i själva Sovjetunionen med krigsfångar från axel freden och mänskligheten. Däri återfanns bl.a. bestämmelsen i N i.irn makterna. Den grundades på ett kombinat av sovjetisk militärstraff• bero-domstolens stadga att ställ n ingen som statschef eller ansvarig rätt och allmän sov j etisk straffrätt sådan denna teoretiskt gäll t i det tjä~steman ej befriade från straff. Beträffande brott begånget på invaderade sov j etiska området (inklusive de baltiska staterna och de order av regering eller överordnad, förutsattes att straffrihet kunde områden som annekterats vid den polska delningen 1939). Bland de komma i fråga endast om "a moral choice" icke förelegat. Man aktuella straffbuden fanns de i 1926 års ryska strafflag intagna, som fu llföljde sålunda principen att en person som begått ett folkrätts• riktade sig mot kontrarevolutionära förbrytelser. Art. 59, mom. 3, brott är ansvarig därför och att bestraffa jämlikt folkrätten oberoen- riktade sig mot "banditverksamhet, dvs. organiserandet av väpnade band och deltagande i dem och i de excesser som de föranstaltat: 12 Framställninge n i denna del grundar sig i hu vud sak på den av Röda korset överfall på sovjetmyndigheter, enskilda anstalter eller enskilda med utgivna, av Maurach författade volymen "Die Kriegsverbrecherprozesse gegen borgare, järnvägsstationer, förstörelse av järnvägar och andra tra deutsche Gefangene in der Sowjerunion", Hamburg 1950. J fr min framställ fik- och kommunikationsmedel." Detta straffbud användes bl.a. mot ning i TIS 1972 s 227 - 230. enheter som anförtrotts partisanbekämpningen i de bakre armeområ- J3 Det var givetvis naturligt för en vice ordförande i sovjetiska högsta domstolen att ej inlåta sig i någon självständig prejudikatbildning utan repliera på etab lerad sovjetisk rätt. • Svenska utgåvan s 403; 1947 41 AJIL 328; a merikanska utgåvan s 163. 1'1 En relativt utförlig redovisning av det i FN nedlagda arbetet i denna fråga ges 10 Amerikanska utgåvan s 178. av Sandström, FN :s lagkommission och folkrättskodifikationen, Sv ]T 1962 s 11 Svenska utgåvan s 280 f., 308 ff.; 1947 41 AJIL 250 f. , 268 H., amerikanska 24-32 (21-40); rörande se na re verksamhet, se Fercncz, "Dcfinin g Aggression: utgåvan s 86, 104 ff. Where Ir Stands and Where It's Going", 1972 66 AJIL 491-508. 80 81 de av reglerna i intern rätt. Vad som sålunda föreslagits av den folk tande eller som hetsar mot deltagare i fredsrörelsen för deras verk rättsliga expertisen har dock ej alltid vunnit gensvar av den straff samhet för freden eller som låter förfölja dem," varvid särskilt rättsliga. Professor Gerhard Mueller i New York fann förslaget skulle beaktas om "dådet begås på direkt uppdrag av stater, som "sorgligt inadekvat" med tanke på de standardkrav som brukar bedriva krigshets eller en aggressiv politik mot fredsälskande folk.'' ställas på interna strafflagar: folkrättarna hade överförenklat de - Den nya strafflagen av d. 12 jan. 1968 upptar också i brottska faktiska svårigheterna och felaktigt antagit att lagen kunde tillämpas talogen angreppskrig, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. framgångsrikt utan att man skapat makten att praktiskt genomföra I anslutning till Nurnbergdomens uppdelning och med fullföljande av den Y' principerna i 1950 års lag tillämpades distinktionen mellan angrepps Hur man än ser på Ni_irnbergprocessen i anförda hänseenden är krig och angreppshandlingar. Angreppskriget kriminaliseras i 85 § dock klart att den i Tyskland haft en enorm inverkan på utformning som riktar sig mot "den som i ansvarig statlig, politisk, militär eller en a v strafflagstiftningen. Utvecklingen på den socialistiska sidan av ekonomisk funktion medverkar till hotelser om, planering, förbere• Tyskland får antas riktigt återspegla de attityder som göra sig gäl delse eller förandet av ett angreppskrig." Angreppshandlingen kri lande inom socialistlägret över huvud taget. Jag kommer därför i minaliseras i 86 § som enligt sin rubrik riktar sig mot "förberedandet fortsättningen att inrikta framställningen på den östtyska utveck eller genomförandet av angreppshandlingar". Den gäller envar som lingen såsom den för svensk krigsmakt intressantaste. "föranstaltar om att vidtaga en angreppshandling mot tyska demo Rättsutvecklingen inom sovjetzonen präglades redan från början kratiska republiken eller någon annan stats territoriella eller poli av en stark vilja att för framtiden undgå varje kritik av den typ tiska oavhängighet eller att medverka i en sådan handling eller att Nurnbergdomen speglade. När zonen omorganiserades till en socia organisera eller befrämja uppsättandet av band för att begå an listisk republik försågs författningen av d. 7 okt. 1949 med följande greppshandlingar." Någon begränsning till personal med särskilda bestämmelser: kvalifikationer som gällde beträffande § 85, gäll er sålunda ej be 18 Art. 6, mom. 2. Bojkotthets mot demokratiska anstalter och or träffande § 86. Den gäller varje soldat och varje privatperson. ganisationer, mordisk hets mot demokratiska politiker, spridande Vad gäller platsen där brottet begåtts gäller icke någon begränsning av troshets, rashets och hets mot folkgrupp, av militaristisk pro för någotdera av straffbuden. Såsom framgår av den officiella öst• paganda liksom av krigshets ... äro förbrytelser i strafflagens tyska kommentaren till Art. 8 i samma strafflag äga dessa stadgan 19 mening . . ." den tillämplighet ä ven på svenskarna i Sverige. I anslutning till fredskämparnas världskongress påföljande år i War zava utfärdades på sovjetiskt initiativ fredsskyddslagar av staterna i socialistlägret. Tyska socialistrepubliken utfärdade en sådan lag om 5. Tyskland och Sverige skydd för freden d. 15 dec. 195016 ; Högsta Sovjet antog en liknande lag d. 12 mars 1951.17 Tyska lagen hotar med dödsstraff den som Finskt modelltänkande aktualiserar inom den svenska krigsmakten "hetsar mot andra folk" eller som "gör rörelsen för fredens upp behovet av förståelse för det socialistiska juridiska tänkandet. Sådan rätthållande och befästande föraktlig eller framställer den nedsät- förståelse är förutsättning för framgång i förhandlingar med socia- 15 G.O.W. Mueller, "The United N ations Draft Code of Offences Against the P eace and Security of Mankind: An American Evaluation", i Mueller & Wise. "International Criminal Law", South Hackensack etc 1965, s 623 f. JS Strafrecht der Deutschen Demokratischen Republik - Lehrkommentar zum 1 " Gesetz-Blatt der D.D.R. 1950 s 1199. Strafgesetzbuch (hrgb Ministerium der Justiz etc)., Bd 2, Berlin 1970, s 17, 17 Högsta Sovjets författningssamling 1951 No 5 : se närmare Meder, Sowjetrecht, nr 6. Frankfurt am Main etc. 1971 , s 377 f. 19 Lehrkommentar. Bd 1, s 59. 82 83 listlägret. 1 Den krävs också för att rätt kunna bedöma våra förut• 1972, har visserli gen ställt sig bakom kravet att gerilla skall åtnjuta 6 sättningar vid vapenskifte med makt inom socialistlägret. krigsfångestatus på lättvindiga v illkor. Men därmed har man I Försvarets nyutkomna bok med Anvisningar för uppträdande i enligt vad jag inhämtat i anslutning till föreläsningar över krigsfångenskap påpekas effekten a v den indoktrinering som krigs ämnet in galunda avsett att föreslå någon begränsning i 18 kap. fångar hos de socialistiska makterna utsatts för. 2 En amerikansk ut brottsbalken om högmålsbrott.7 Att svensk gerilla av det ena eller redning har också påpekat de fundamentalt olika erfarenheter som andra slaget vinner krigsfångestatus skulle därför icke hindra att ve amerikanska krigsmakten gjort vad gäller krigsfångar i tidigare ame derbörande döms för uppror jämlikt brottsbalken 18:I.8 Krigsfånge rikanska krig och i krig med makter inom socialistlägret.3 I Korea status skulle då i anslutning till Art. 85 i krigsfångekonventionen kriget befanns var tredje krigsfånge på kommunistsidan ha gjort sig endast medföra ett antal specifika privilegier såsom att dödsdom ej skyldig till en eller annan form av samarbete med fienden: de ut får verkställas förrän efter viss tid, att fängelsestraff blott H r verk sattes för politisk indoktrinering och övertygades om det orättfärdiga ställas i vissa anstalter och att krigsfånge har viss rätt att mottaga i FN-förbandens kamp m.m. 4 Konfrontationen med socialismens tan gåvopaket, att brevväxla, motionera, åtnjuta sj uk vård och förrätta 9 kevärld ledde sålunda till en överraskande kraftig demoralisering andakt (Art. l 01, 107, l 08) - Så som det förhå ll er sig på det bland krigsfångarna. Demoraliseringen har en omedelbar slagkraft, interna planet, så förhåller det sig också vid det internationella va eftersom de senare äro de väpnade styrkornas främsta informations penskiftet. Vederbörande krigsfånge kan åtalas för brott mot fien källa. Intet löser tungans band hos en krigsfånge så som antydningen dens straffrätt i den mån denna gjorts tillämplig på honom. Så är att han riskerar att ställas inför rätta för krigsförbrytelser eller brukligt i socialist!ägret: som redan framhållits har 1968 års östtyska krigsansvarighet. Mest talför blir han förstås om han vill köpa sig strafflag sådan tillämplighet både vad gäll er krigsförbrytelser och fri genom att visa det rätta ångerköpta sinnelaget, men även därför• utan kan effekten bli katastrofal. "Den normala reaktionen från den som blir beskylld för att vara krigsförbrytare är naturligtvis att för svara sig" - erinra de svenska anvisningarna. "I försöken att bevisa att beskyllningen är falsk kan fången yppa mycket av militärt in krigsfången har dess betydelse tresse för fienden."" J u högre ställning 6 Jfr Mullers avslöj anden ovan sid. 70 f. och not l. fullare upplysningar har han att lämna. 7 Utrikesrådet Blix föreläste över ämnet "Bör krigets lagar moderniseras" vid mot åtal för krigsförbrytelser Krigsfångeegenskapen skyddar icke juridiska fakulteten i Stockholm bl. a. d. 10 oktober 1972 och besvarade därvid och krigsansvarighet. Svenska delegationen vid Röda kors-konferen på anfört sä tt den ställda frågan. serna rörande folkrättens modernisering, den senaste i Geneve våren 8 Jfr hä r Padelford, "International Law and Diplomacy in the Spanish Civil Strife". New York 193 9, s 2, vari hävdas att fånga rna fortfaran de må behand amn es ti eller 1 En av den svenska utrikesförvaltningens få ex perter på sociali stiskt tänkande las som högför räda re ("rema in treasonable") intill dess de ges 2d cd . New som gjorde honom ovärderlig v id förhandlingar med soc ialistlägret var Sven segra i kriget. Kelse n & Tucker, " Principl es of In te rn ational Law", tt behandlin t; Allard. Bl and hans instruktiva arbeten på o mrådet märks "Russia and the York 1966, s 413 , å andra sidan, tycks se en motsättning så a treason". J fr Austri an State T reaty" (Pa U.P. 1970) (jfr Wainhouse i 1972 66 AJIL 674 so m krigsfånge utes luter att " be treared as criminals for hi gh f. ) samt "Stalin och Hitler", Sthm 1970. härtill N JA 1927 s 592 och N J A 1946 s 65. 0 g (III): 75 2 T förordet till "Kri gsfånge" anför tm att " boken söker bes kriva vad en krigs Geneve-konventionen d. 12 aug. 1949 a n g. krigs fångars behandlin i krig få nge kan utsättas för i form av .. . indoktrin erings försök". United Nations Treaty Seri es 135 (nr 972), intagen i "Folkrätt i krig", utg. 3 "Inquiry into the U .S.S. Pueblo and EC-121 P lane Incidents", Report etc. Sveriges överenskommelser med främmande makter om folkrätten Pietet (utg.), "Commen Jul y 28, 1969, H.A.S. C. No 91-12, s 168 4, 1685. av Justitiedepartementet, Stockholm 1971, s 115 ff. (Se to the Treatment of Priso ners of 4 "Kri gs fånge ~ Anvisninga r för uppträdande i krigsfånge nskap" s 18. tary, del III, - Ge neva Conventian Relative 5 "Kri gs fån ge - Anvisningar för uppträdande i krigsfångenskap" s 45 . Wa r", Geneva 1960, s 414- 416. 84 85 bör nå dit. 12 brott mot freden.10 Inom .socialistlägret har man därtill reserverat sig tatur och endast har annan uppfattning om hur man mot de särskilda privilegierna för krigsfånge jämlikt förutberörda Vad den socialistiska samhällsåskådningen betyder i lagtolkningen g i de Art. 85. I de svenska krigsfångeanvisningarnar påpekas också den kan med fördel studeras i Tyskland. Landets sönderbrytnin stad särskilda udd som den reservationen kan tillföra demoraliseringspro två statsbildningarna med likartade om ej rentav likalydande cessen.11 ganden på samma tyska språk har gett oss ett lättillgängli gt illustra Det får därför särskilt intresse hur man inom socialistlägret tolkar tionsmaterial just för sådana lagtolkningsstudier. i rätts• sina egna lagbud. Det följer redan av krigsfångebehandlingens all Den socialistiska samhällsåskådningens genomslagskraft männa betydelse på underrättelsesidan. Men därtill kommer att tolk uppfattningen är ett stort och fascinerande ämne. Vad det material, h den ekono ningsproblematiken speglar grundläggande socialistiskt tankegods som tillhandahålls a v klasstänkandet, politiseringen oc en traditionell som kan antas verka övertygande inom hela det fält där man har miska världsförklaringen, innebär när det kastas in i 121 h samma långsiktiga målinriktning som inom socialistlägret. För svensk lagtolkningsprocess har jag sökt utreda i mininauguralföreläsning. trupp är detta ett särskilt känsligt ämne, eftersom svenska regeringen Här skall jag endast söka sammanfatta de socialistiska huvudtankar rätts• såvitt framgår av dess deklaration d. 22 mars 1950 just företräder na. Rätten är enligt denna åskådning intet med egenvärde utan är samma långsiktiga målsättning som länderna med proletariatets dik- ordningen definieras i sammanhang med statsbegreppet. Då rätten ett element i statsbegreppet är all rätt politik. Det politiska direkti vet blir därför naturligt styrande även för legaliteten. Socialistisk legal i t et i rättsskipningen innefattar att hålla nära samband med socia- 111 I förutberörda Lehrkommcntar Bd I s 59 heter det: "Under de i 80 §, 3 mom. bestämda förutsättningarna kunna främmande medborgare och andra personer ställas till stra ffrättsligt a nsvar jämlikt DDR:s lagar för straffbara handlingar Osten Unden upplästa regeringsdeklarationen, som de begått utanfö r DDR:s territOrium. Till dessa straffbara gärningar hör t 2 Se den av Tage Erlan der och . 1950 nr 11 s 11: det svenska exemplet särskilt förbrytelse r . .. mot freden, mänskligheten och de mänskliga rättighe• FK prot. 1950 nr 11 s 13, AK prot s diktatur' ... a tt den av dessa länder terna (§§ 85-95)." - Jfr incidenterna hösten 1971 i Ka ribiska havet då ku sk ulle visa " länder med 'proletaria tet ets ekonomiska struktur ... kan ske med bansk a ö rlogsmän började uppbringa och angripa panamaiska fartyg som be eftersträvade omdaningen av sa mhäll Härmed må jämföras sta tsrådet drev en irriterande sjötrafik på internationellt vatten ("Johnny Express" d . bibehå ll ande av äkta politisk demokrati." - utg. av SSU, 1972 nr 11 /12 s 3, 15 dec.). Besättningsmän p :l dc uppbringade fartygen ställdes inför rätta så• Gunnar Strängs uttalande i tid skriften "Frihet" för de socialdemokratiska som "kontrare volutionärer" och Johnny Express incidenten fö ljdes av en ku varav framgår att han tror att "arbetet två i socialistlägret inlemmade staterna ba nsk kommunke som a ngav att "ships that p erpetrate acts of piracy against värderingarna .. . ä r på gång" i de utrikesministerns framträdande i our country w ill be treared wi thout leniency no matter the distance from our Kuba och Nordvietnam. Av östtyske a tt han fann slående likheter mellan sin coasts or the flag or camouflage they use tO perpetrate their crimes". - Jfr svensk TV d . 20 dec. 1972 framgick olikheter mell an den östtyska och rörande nord vietnames isk lagföring av amerikanska krigsfångar den anonyma och den svenska sy nen m en förkrossande noten " The Geneva Conventian and the Treannem of Frisoners of War in den västtyska. 12 & int. rätt nr 34 (1970). Det ges Vietnam", 1967 80 Harvard Law Review 858-868, samt Delbert D . Smith, 'h "Teleologisk metad och fair play", Inst.f.off. folkrepubliken redde sig sålunda " The Geneva Prisoner of W ar Conventian : An Appraisal", 1967 42 New även praktiska möjligheter. D en polska rrörde från den borgerliga tiden: York University Law Reviev 902-904. intill 1970 med en strafflags tiftning som h ä mell ertid d en roll so m lagen bör 11 "Krigsfånge - Anvisningar för uppträdande i krigsfångenskap" s 45. - Rö• "Om lagens o rd icke förändra des, så blev e a euphemistiskt uttryckte saken: ra nde socialistlägrets reservationer till Art. 85, se "Folkrätt i krig" s 66 not 1 jade spela helt n y" som S. E hrlich en sm ul a ises - Revue mensuelle 1958 samt 67-68. -En närmare redogörelse återfinns i Pietet, "Commentary" del III "La legalite en Pologne", Per ~ p ec ti ves polon s 423-425. No 6 s 25 . 87 86 13 liststatens politiska uppgift. En bland elen socialistiska rättsordning• den".1" I anslutning härtill utvecklas en säregen penchant för milita ens främsta uppgifter är att undertrycka socialismens inre och y ttre ristiskt språkbruk : det talas inom den socialistiska juridiken med för• fiender. 14 Legalitet är därfur fast förenat med att vara partisic So kärlek om "kamp" och " front". Att kriget alltid står för dörren be ciali stiska åklagare och domare mås te alltid se förbrytelsen i sam ror - såsom strax skall närmare utvecklas - på den inneboende agg manhang med den rådande politiska situationen. Varje försök att ressiviteten hos socialismens fiender. Den är betingad a v historiens bedöma rättsfrågor opartiskt m ~s te i princip tillbakavisas, eftersom oföränderliga Jagar och kan påverkas endast genom att historiens opartiska avgöranden kränka denna legalitet. 15 Tillspetsat uttryckt gång påskyndas. Denna krigslära anknyter till det folkrättsliga ag blir - med sociali stisk ås kådning - rättsordningen ett kampinstru gressionsbegreppet. till ment och domineras av en politisk opportunism som, från fall I den nuvarande epoken gäller att man skilj er skarpt mellan rätt• nde fall, kan föreskriva ridderlig återhållsamhet, resp. skräckinjaga färdio-a och orättfärdiga krig. Angreppskriget är orättfärdigt. Enig gen auto vi ld sinthet. I varje kampsituation underordnas rättski pnin het r1der visserligen ej om vad som skall förstås med :ngreppskrig: matiskt ~ tatens kampmåL det enda som är säkert är att Ni.irnbergdomstolen ansag att Tyska st indiffe Med kriget för dörren ändras all as synsätt. Aven de me Riket gjort sig skyldig till detta och att personer i dess led~ing sk ull e renta bli beredda att se n ågot legitimt i en monolitisk, allt genomsy sraffas därför.17 Oenigheten hindrar i vart fall ej den enski lda staten rande politisk ledning. Domen blir lika mycket led i krigsansträng• från att i sin straffrättskipning tillämpa sitt aggressionsbegrepp. Inom ningen som utbildningen och produktionen. För en samhällsåskådning socialistlägret fal ler man därför tillbaka på den i själva samhälls hand i som ser rätten som ett kampinstrument passa r detta som åskådningen inbyggda krigsläran. handske. Inom sociali smen har v idare utvecklats en krigsLära av lika I socialistiska kommentarer till begreppet angreppskrig förses det ller betydelse som synen på rätten som kampinstrument när det gä vanlio-en med adjektivet "imperialistiskt". Lenin är här mönsterbil• tolkningen av straffbuden till skydd för freden . Kontentan av denna dand:. Han satte 1916 imperialism som namn på en epok i den ka rätts lära är att kriget alltid står för dörren. En av den socialistiska pitalistiska samhällsutvecklingen karakteriserad ~v maktsträv~nden mot ordningens huvuduppgifter blir därför att "försvara fredslägret så gränslösa att de måste urladdas i väpnade konfhkter. Utvecklmgen skall varje försök till imperialistiskt angrepp" och rättstillämpningen under denna epok, menade Lenin, "försiggår under ett sådant tryck, na- "med alla medel skydda fredsverket och den fredliga uppbygg i ett sådant tempo, med sådana motsättningar, konflikter och kon v ul sioner . .. att imperialismen oundvikligen kommer att explode var kriget: "Finns det"- frågade han - " under 13 "Domaren som håller sig p å avstånd från de politiska debatterna . .. vore icke ra".18 Explosionen eli minera diskrepan i stånd att fylla sin uppgift": S. E hrlich, "La legalite en Pologne," Perspec kapitalismen något annat medel än krig för att rives polonaises - Revue mensuelle 195 8 nr 6 s 27 . Rörande östtysk lagtolk sen mellan produktivkrafterna och kapitalackumulationens utveck ning samt de sa mmanvävda kraven på soc ialistisk lega litet och partiskhet, se lin g, å e na sidan, och finanskapitalets uppdelning av kolonier och Lange, " Die Entwicklun g des Strafrec hts in der Sowjetischen Besatzungszone", sa mt R osentha l, "Aufga ben, Methoden und Aufbau der sowjetzonalen Justiz", båda i antologin Rosenthal m. fl. 1 "Bonner Bericlne aus Mittel- und Ost steriet giv en före• deutschland - Die Justiz i n der sowjetischen Besarzungszone Deutschlands", JG Ätergivet efter en d. 21 jan. 1956 av östtyska justitiemini utg. av Bundesministerium fur gesamtdeutsche Fragen, Bonn/Berlin 1959 (s 10 skrift fö r statsvetenskaplig utbildning (här citerat efter Rosentbal s 8). ta vad so m förstås med - 19, 114 ff). med rika hänvisningar till östtysk och sovjetisk lirtet·atur. 17 Bli x sy nes mena att man knappast hell er be höver ve 14 Ranke, "Der E ntwurf des neuen Familiengesetzbuches", Staat und Recht 1954 "angreppskrig" , se "Sovereignty, Aggression and Neutra lity" (Dag Hammar s 73 4. skiöld foundation ) Uppsala 1970, s 34 ff. 15 1 sc haft", Wien 1929. Jfr Melsheimer, "Sozialistische Gesetzlichkeit im Srrafverfahren", Neue Justiz 8 Lenin, förordet till Bucharin, " Jmperali smus und Weltwirt a 1956 s 295, .sa mt Hilde Benjamin & Melsheim er, " JO Jahre demokratischer s 11 , återgivet efter den svenska översättn in ge n i K emp, "Teorier om imperi J ustiz in Deutschl and", Neue J ustiz 1955 s 266. li smen", Stockholm 1972, s 98. 88 7 89 'intressesfärer', å den andra?"19 Lenins betraktelse torde egentligen denna udd i straffbuden. Preambulen till 1950 års lag om skydd för ha varit inlägg i en teoretisk strid inom socialismen. Den blev emel freden angav öppet att lagen endast riktade sig mot "de anglo-ame lertid sakrosankt, petrifierades till del av den ideologiska överbygg• rikanska imperialisterna och deras hantlangare". Premabulen till1968 naden i Sovjet, och vann i form av en förenklad parafras tillämp• års strafflag anger att lagen riktar sig "mot de kriminella anslagen ning inom den socialistiska juridiken. Statsbildningar som i sin för• mot freden ... som utgå från den västtyska imperialismen och dess utbestämda utveckling ännu ej passerat denna civilisationsepok kal förbundna och som hota vårt folks levnadsvillkor.21 lades imperialistiska. Man ansåg sig därmed ha visat en statens im Folk som nått den högre civilisationsnivån, å andra sidan, dvs. manenta tendens mot väpnad konflikt, en tendens opåverkbar av va det socialistiska lägret, måste givetvis försvara sitt civilisatoriska let av politisk styrelseform. Från att beteckna epok började termen försteg. Om en socialistisk makt råkar i krig är det följaktligen enligt också beteckna stat genomgående epoken och slutligen till att be den obevekliga naturlagen för samhällsutvecklingen ett försvarskrig. teckna att staten ännu ej nått till nästa ödesbestämda civilisations Det är oförenligt med en sådan makts egen natur att föra ett an fas - socialismen. greppskrig. 22 Ur socialistisk synvinkel är det därmed naturligt att varje stadgan Därmed har samlats den arsenal som erfordras för tolkningen av de till skydd för freden har sin udd mot stater på denna lägre civili de socialistiska straffbud som växt fram ur Niirnbergprocessen och de sationsnivå. Eftersom Sverige ur sovjetisk synvinkel ej är riktigt so sovjetiska dissenserna till domen. cialistiskt, st~tr också vårt land kvar på den imperialistiska civilisa 85 § i östtyska strafflagen riktar sig mot genomförandet av ett tionsnivån.20 Ur socialistisk synvinkel finns ej anledning att dölja angreppskrig. Den officiella kommentaren definierar angreppskriget 19 i nära anslutning till formalbestämningen i 1933 års sovjetisk-finska Lenin, "Der Imperalismus als höchstes Stadium des Kapitalismus", 1916. Aus 2 gewählte Werke, Bd I, Moskva 1946, s 848: här har brukats den svenska traktat. 3 Därmed finns, kan man tycka, mycket ringa utrymme för översättningen i Kemp, op. cit. s 97. läran om det rättfärdiga kriget. 20 Som bekant har den svenska kommunismens programskrivare Lars Herlitz i Med 85 § kriminaliserar även förberedelse, planerande och hot om en uppmärksammad TV-insats förklarat att Sverige är en liten men hungrig angreppskrig. F.-C. Schroeder har påpekat att utrymmet för den imperalistisk stat (se Handelstidningen d. l nov. 1972 s 2). Kemp, "Teorier leninistiska krigsläran därmed väsentligen utökats.24 I den östtyska om imperalismen" s 103 förklarar saken så att Sveriges öden äro "oskiljaktigt litteraturen har gjorts gällande att den verksamhet som drevs av förenade med världsimperali smen" ad si d. 110. Texten torde visa att detta ej Forskningsrådet för frågor gällande Tysklands återförening vore att ä r en oskyldig lek med ord utan något lika ödesdigert som när Kominterns exekutivkommine 1929 bestämde att Sveri ge "var ett imperialistiskt land" i följd vara v det inte kunde vara "neutralt". Som bekant förde Karl Kilbom en lång kamp mot denna ödesmättade bedömning och menade att den svenska hi stori ska traditionen, d. v. s. den hundraåriga freden oc h de politiska partiernas 2 1 Lehrkommentar Bd I s 32. pac ifism, så bröt udden a v ifrågavarande samhäll såskådning att den svenska neut 22 När imperialistiska makter råka i krig med varandra är det par definition raliteten kunde godtas i anslutning ti ll den av Stalin d. 6 aug. 1927 deklarerade orättfärdiga krig på båda sidor. Krig av imperialistisk makt mot feodal makt, principen om "det ob li gatoriska hänsynstagandet till den nationella egenarten." å andra sidan, skulle enligt den marxistisk-leninistiska krigsläran kunna vara Klibom menade 1955 att " utvecklinge n . .. till fullo visat att Sverige icke var ett rättfärdigt krig: det för civilisationen framåt. Se härtill F.-C. Schroedcr, och icke är ett imperialistiskt land" ("Cirkeln slutes - Ur mitt livs äventyr "Die Rechtmässigkeit des Krieges nach westlicher und sowjetischer Völkerrechts• III", Sthm 1955, s 184, jfr 145 f., 162, 181). Att påståendet numera som sy auffassung", i antologin "Völkerrecht in Ost und West" (hrsgb v. R . Maurach nes kan föras fram och vinna proselyter i sä rskilt den akademiska miljön v itt & B. Meissner), Stuttgart etc. 1967, s 185 . nar på sitt sätt om det intellektuella förfa ll et i Sverige och ger anledning till 23 Uti Lehrkommentar Bd 2 s 12 gentas ord för ord definitionen i A rt. 2 (1) - mindre sangvi niska betraktelser än dem Wulff funnit skäl uttrycka i TIS 1972 (3) i 1933 års förutberörda traktat. s 386: jfr ovan. sid . not 8. - Se även Fiedler, "Der sowjetische Neurralitäts 24 F. C . Schroeder, "Der Schutz des äusseren Friedens im Strafrecht", Juristen- begri ff in Theori e und Praxis", Köl n 1959, s 77 ff. Zeitung 1969 s 44 (41-48). 90 91 anse som förberedelse till annektering. 25 En sådan bedömning avvi I sovjetiska vetenskapsakademins lärobok av 1961 anförs också att ker tydligen från majoritetens i Ni.irnberg men vinner onekligen visst "krigen mot de fredsälskande folken i K orea, Viet-N am och Egyp stöd a v den sovjetiska dissensen. Krigsförberedelser hos en socialis ten, vilka åsyftade att förslava folken, vore angreppskrig och orätt tisk makt kunna naturgivet icke vara förberedelse för angreppskrig; färdiga krig."30 Samma tanke har numera också fått eko i svenska imperialistiska makter däremot förbereda lika naturgivet alltid an riksdagen genom utrikesminister Wickmans deklaration d. 18 april greppskrig.26 1972 av innebörd att de gängse folkrättsliga31 synpunkterna om agg I västtysk litteratur har påpekats att formalbestämningens genom ression bli irrelevanta eftersom " den sociala frigörel sen och den na 32 brytande via kriminaliseringen av förberedelse också ger utrymme tionella frigörelsekampen ... icke får mötas med militärt våld." för tillämpning av straffbudet i fall av angrepp mot ett folk snarare Därmed har bäddats för en a v socialismens magnifika paradoxer: än mot en stat.27 Tanken p å en sådan tilbmpning tycks ha uppkom staterna äro visserligen jämlikt FN-stadgan absolut förbjudna att mit i följd av Korea-kriget. Under det att man på grund av formal gripa till v2.pnat våld mot varandra; men "folken" ha en lika absolut bestämningen först avvisade tanken att den amerikanskledda FN rätt att gripa till väpnat våld mot sina regeringar. "Förtryck . .. 28 aktionen mot Nordkorea skulle kunna vara ett angreppskrig , kom kan alltid bekämpas av de förtryckta" som den polske docenten K . J. 3 man efter hand i sovjetisk litteratur till att, ehuru endast en stat hm Skubiszewski fått uttrycka saken i S0rensens ManuaP Staterna mås de utföra ett angrepp så k unde ett folk vara föremål för angrepp.29 te lita till fokrätten i stället för att slåss om sina oförrätter; men folken som redan leva i en väsentligt mera utvecklad rättsordning än ~ 5 Enligt vad som uttalas av ö sttyske rikså klagaren J. Streit i artikeln "Der· den folkrättsliga och vilken dessutom administreras med en kraft Schurz der Souveränirär der DDR, des Friedens, der Mensc hlichkeir und der som internationella domstolen aldrig varit mäktig, de ges rätten att Mensch enrechre im neuen Straft- echr", Neue Justiz 1967 s 172: i enlighet där• slåss om sina oförätter blott de ej röra vid statsgränsen! Det är svårt med m:'ts te det föreli gga föruts ättnin gar att i liknande ordning lagföra olika baltiska organi sationer i di asporan, särskilt de so m verka i länder som icke att se varför ej den duellrätten är minst lika umbärlig som staternas. erkänt den sovjetiska ann ekteringe n. "Den oskyldiges fälla och den skyldiges vägvisare" kallade sir Austen 26 Rörande sovjetiska försök att låta krigsLiran slå igeno1n äv en vad gäller for Chamberlain aggressionsbegreppet som kalfatrades i engelska under maldefinitionen, se Schroeder, Juristenzeitung 1969 s 42 och not 25 . huset d. 24 nov. 1927, men den beskrivningen duger än bättre för da 2 i Schroedcr, loc.cit., påpekar, i sin disku ss ion av rriöjligb etern a att trots den sov gens situation. Den ger ju en driven taktiker fritt fram i den minut jetiska formaldefinitionen f?t med läran om det rättfärdiga kriget, att "det som han kan finna - t.ex. bland universitetens desparata unga virr endast kan gälla att enbart stater kunna vara an grepp sstt.bjekt men även folk pannor med ungdomens svaghet för att sl åss och den inskolade be kunna vara an greppsobjekt, s:'t a tt inbördeskrig och nationella befrielsekrig nagenheten att bekänna sig till folket - " folket" som känner sig endas t ådagalägga aggression fr:'t n den sid a Sovjetunionen finner osy mpatisk." (Kurs. hä r). Temat utvecklas närm a re i Sc hroeder, "Rec htmäss igkeit des Krieges" s 216. Det må noteras att i Lehrkommentar Bd 2 s 13 definitionen av an 30 Korovin m. fl., " International Law - A Textbook for Use in Law Schools" greppskrig, so m eljest fö ljer 1933 å rs t ra ktat, rensats från den se nares hänvis Academy of Scienc es of the U.S.S.R. Insti tute of State and Law, Moskva s 403. ning i punkt (5) till inbördeskrig: "D enna beg reppsbestämning gör det ute 3t Det är uppenbart att statsddet med detta ordval avsett de västerländska folk slu te t" - säger kommentaren - "att förklara inre väpnade konflikter av typen rättslärorna. in bördeskrig och natio nell a befri else krig vara angreppskrig." (s 13) " 2 Snabbprotokoll fr:'tn riksdagsdebattern a 1972 nr 61 s 16. 2 3:1 "Ma nu al of Public International Law", ed. by Max S0rensen, London etc. " Schroed er, Rechts mässigkeit des K ri eges s 216. I C hrusjtjovs memoarer .,.- vars autencitet dock är omstrid d - anges öppet att det var Nordkorea som var 1968, s 771 . Manu alen utgör ett fö rsök att öve rbrygga klyftan mellan super angripare och det med stöd av " den kommunistiska världsåskådningen" : makterna: det förefall er att finnas en folkrätt för socia listlägret och en an "Chrusjtjo v min ns", Srhm 1971 , s 368 ff. En översik t av vittnesbörden ha r nan för USA och dess förbundna. D ansken S0rensen fick därför uppdraget att lärmurs i en artik el av Hans Wolf, "Kor·eakrigers utbrott", i H and elstidningen utvälja ett författarkonsortium bland rättsvetenskapsmän som icke voro direkt d. 9 jan. 1973 s-2 . bundna till supermakterna. Av detta skäl :'ttnjuter Manualen en särskild slags 2n Se Schroeder, "Rec htsn1ä ss igkeit des K.rieges" s 216 f. med v id are hänv isnin ga r. auktoritet inom folkrätten . 92 93 förtryckt och bekämpar "förtryckarna". "Förtryckarna" som förbe• 6. slutsatser reda sig för situationen kunna t.o.m. förebrås förberedelse till agg ression ty systemet känner igen annan broms än taktikern själv. Svenskarna ha upplevt många manifestationer av socialistiskt juri 86 § i östtyska strafflagen kriminaliserar slutligen förberedelse och diskt tänkande men de ha aldrig upplevt någon konfrontation med utförande av angreppshandlingar. Här står man helt fri i förhållan• socialistisk rättsåskådning. Aven baltutlämningen synes bland ju de till formalbestämningen i 1933 års traktat. Den socialistiska sam rister ha varit en illa missförstådd sak. hällsåskådningen får fritt spelrum med allt vad detta - enligt vad I det föregående har jag med utgångspunkt från den sovjetisk som n yss utreddes - kan innebära. finska traktaten om definition av aggression och de sovjetiska dis De öppningar som sålunda skapats för den i samhällsåskådningen senserna i Ni.irnbergprocessen sökt visa vilket bräckligt skydd en så• inbyggda krigsläran i förening med den grundläggande synen att rät dan traktat är mot en välutvecklad socialistisk rättsapparat. Jag me givit en förhörsledare många nar mi o- ha visat att det mer än något annat är själva den socialistiska ten är ett kampinstrument ha sålunda b . o argument varför ej blott krigsfångna generalstabsofficerare utan även samhällsåskådningen som medför att traktaten ger den an g n pne sa meniga ha åtskilligt att vinna på samarbetsvilja. Den kasuistik som föga skydd och särskilt då den inbyggda krigsläran och iden om rät• utvecklats i rättstillämpningen och i kommentarerna ger honom ock ten som kampinstrument. Det är nu tid att draga slutsatser. så åtskilliga pedagogiskt verkningsfulla exempel att visa på för att Först och främst ger redovisningen en inblick i hur socialister i understödja argumenteringen. Beredskapslagstiftning baserad på om allmänhet måste uppleva problematiken. Aven kommunister som för tvistade gränser har i kommenterande litteratur anförts som exempel tillfället avsvurit sig a vs i k ten att göra rev o l utio n måste tydligen på förberedelse till angreppskrig. Beträffande angreppshandlingar uppleva svenska krigsmaktens verksamhet som något bottenlöst anfördes före 1968 års strafflag som exempel hot över Berlinmuren omoraliskt och djupt kriminellt. Att åtal ej komma till stånd för mot enskilda soldater i östtyska gränsskyddet, kastandet av farliga folkrättsbrotten förberedelse till angreppskrig och aggressionshand föremål över gränsen och grävandet av tunnel under gränsen.34 I lingar måste ses av dem som en maktkorruption av samma slag som strafflagskommentaren anförs såsom angreppshandlingar dels en så aktualiserades efter det riksbanken i statligt nit hösten 1969 tillät sig bred politisk å t gärd som u ppställandet a v Hallsteindoktrinen, dels att utan hänsyn till ögonskenlig brottsbalkens bestämmelser om ocker specifika militära incidenter som U-2 flygningen och Pueblo-affä• i 9 kap. 5 § debitera ränta med 365 procent. Saken föranledde ett ren.35 I betraktande av den genomtänkta socialistiska samhälls- och skarpt påpekande från professor Jägerskiöld att "någon rättslig rättsåskådningen lärer kunna förutsägas att den östtyska inflygning prövning av räntornas laglighet ... ej kommit till stånd, då riks en ända till Markaryd av Mig-jakt d. 12 april 1972 icke enligt socia bankens ledning, egendomligt nog, åtnjuter en särställning i. .s traff listisk uppfattning kan bedömas som angreppshandling36 under det process uellt hänseende" som gör "riksbanksledni.ngen ... praktiskt att DC-3 och Catalina-affären i juni 195237 måste bedömas som an ta·get oåtkomlig" och som "är ägnad att möjliggöra övergrepp" av greppshandlingar från de svenska besättningarnas sida. den typ ockerräntorna visade.1 D et moraliska problemet synes mig mera karakteristiskt och bestämmande än taktiskt betingade av 34 Przbulski, "Zum Charakter der Aggressionshandlungen gegen die Staatsgrenzen ståndstaganden från själva dädandet i en revolution. der DDR." Neue Justiz 1964 s 93. Vidare synes redovisningen klargöra hjälplösheten vid en konfron 35 Lehrkommentar Bd 2 s 16 f. tation med denna rättsåskådning hos dem som företräda samma lång• 36 Sedermer:t har dock från östtyska försvarsministeriet in kommit en ursäkt vari siktiga målsättning som det socialistiska lägret. Inför den svenska orsaken till incidenten angivits vara övningsflygning och felnavigering och satsningen på en revidering av 1949 års Geneve-konventioner, varom man förklarat sig beredd att förhindra upprepande. 37 Se Aktstycken utg. av Utrikesdepartementet, ny serie I :C:2, "Utrikesfrågor" 1 Jägerskiöld, "Riksbankens 'ockerräntor"', Svenska Dagbladet 27.4.1970. I de etc. 1952, kap: X. Nedskjutning av två svenska flygplan över Ostersjön i juni cember samma år återbetalades dock räntarna överraskande till bankerna. 1952, s 81 ff. 95 94 det vänli gaste man kan säga är att förslagen obehagli gt påminna om vad som ledde till 1936 års dödfödda Londonprotokoll, synes insikten Notiser från nar och fjärran om denna hjälplöshet åtminstone vara ägnad att framkalla en nyttig självrannsakan på svenskt håll. D en skull e i vart fall ge bättre insikt Gre kland och Turkiet om hur den väntade demoraliseringen av svenska krigsfångar kan Nya ub!ltar bemötas. I se ptember leve rerades den fjä rd e och sista av dc fyra ubhar, som G rekland På den r ent juridiska sidan tror jag mig ha något bidragit till en bes tällt i Västtyskl and. Fartyge n har by gg ts v id Howaldtswerke i Kiel och är sanering. Svensk internationell straffrätt har aldrig lockat någon ve på ci rka 1 000 ton. D en nu levererade ubåten har fått namnet "Triton". Ungefär tenskapsman till någon mer omfattande insats och dess tillstånd har samtid igt härmed kölsträcktes vid samma va rv den första a v två lika stora varit därefter. Det tog tio år innan Polenaborterna och Mrs Fink ubåtar, so m Turkiet b eställt. Kölsträckninge n skedde vid en liten ceremoni v id bin e's besök föranledde strafflagsreform trots massmedias förtjusta stapelbädden där den turkiske marin chefcn, amiral Celal Eyiceoylu med ve rkade. uppmärksamhet.2 Den ringa verksamheten lärer i ej ringa utsträck (So ld H und Tcchnik, 72. 10. 10) ning ha betingats av att man i bestraffningsverksamheten sett ett slags kampinstrument riktat mot dem vi ogilla: narkotikasmugglare, Italien utländskt sjöfolk som kolliderar med svenska båtar på öppna havet, Ny motorrobotb!it av bärplantyp radiosändare till ha vs som stör det svenska radiomonopolet etc. Att Med utgångspunkt från konstruktion av och erfare nheterna från den ameri plötsligt se hur rättssystemet kan drabba svenskarna och deras myn kanska flottans ex perimentbåt av bärplantyp, "Tucumca ri", har itali en ska fl ottan digheter som tilltalade borde verka rensande på tankegångarna. Kan konstruerat en helt ny typ av mr b b patrullbåt med så väl artilleri- som sjörobot ske kan perspektivet leda till jämkningar till fönnån för en mera beväpning. Objektet bär t v a rbetsnamnet "P-420" och avser en 24,5 m lång och renodlad rättside. 7 m bred bärplanbåt p å ca 60 ton med en b eräknad toppfart av omkri ng 50 knop. Man beräknar att en prototyp skall kunna börj a provturer und er första k va rtalet 1973. Framdrivningsmaskineri et ä r uppdelat på dels ett diese laggregat med Z drev för marsc hfart i nedsä nkt läge (på skrovet), dels en gasturbin som driver ett warer-jet-aggre gat vid högfart (på bä rplanen). Beväpningen skall bli en hel automatisk allmålskanon, 76 mm från OTO/Melara, i torn med en eldhastighet av 80 skott/min samt två OTOMAT sjörobotar med en räckvidd av 90 km. Beirplanst >i l!ct består av t re helt fribärande " ben", ett i förstäven och två akterut, ett på vardera lå rin gen. Det förli ga benet kan fä ll as framåt-uppåt och genom ett par små s tä vporta r helt fäll as in i förstä ven, medan dc aktra benen fäl las utåt-uppåt och försäkras intill fartygss id an. Styrnin g v id bärplansdrift sker på fl ygplansvis medelst ske vningsroder på bärplanen . Vapenutrustninge n styrs av en helautomatisk radareldledning a v itali enskt ursprung. (Navy Intern ational, se p 72) Kanada Dc nya fregatterna p!i provturer De fyra n ya, stora fregattern a, DDH 280 " Iroquois", DDH 281 " Hu ron", DDH 282 "Athabascan" och DDH 283 "Algonquin", har inlett si na provturer. D en f örsta, " Iroqu6is" var klar med varvsproven r edan i jun i och hissade befäls tecken i ju li. D e tre övriga beräknas bli kl a ra före årsskiftet. KProp. 1972:98 s 95. (Navy International, scp 72) 96 97 Sovjetunionen Byggnad av hangarfartyg Enli gt uppgifter, so m framlagts av amerikanska underrättelse tjänsten p å basis av fotomateriel från spanin gssatelliter, håll er r yssa rna på att bygga ett hangar fa rtyg v id N ikolajev-varve t i Svarta H avet. Fartygets storlek uppskattas att bli ca 30 000 ton och dess byggnad säges a nge att det avsett för "fixed-wing-air craft", a lltså att det skul le vara ett attackhanga rfartyg. I så fall är ryssa rna inne på e n u tveckling rakt motsa tt den västli ga där USA bereder sig att reduce ra sin a hangarfartygsstyrkor och Storbritannien skall skrota det ena av sin a t vå moderna attackhanga rfartyg. Det sovjetiska han ga rfartyget får d oc k ses främst som ett politiskt objekt och fö rst därefter som en prototyp för ett eve ntuellt kommande sovjeti skt hanga rfa rtygssystem. Uppbyggnaden av ett dylikt, för SSSR helt nytt och oprövat system, torde erfordra sådan tid att västmakterna trots a llt för överskådlig tid framöver kommer att förbli dominerande på detta område. (Defcnce, mar 72) Storbritannien satellitsamband för flottans fartyg J973 skall levereras till Royal Nav y åtta utrustningar för radiosamband vta stationä ra (skenbart s tillas tående) sa mband ssatelli ter av typ SKYNET. En sådan fartygsanläggning bes tå r av en elektronisk styrenhet av storlek ordinär telefon kiosk samt t vå olika antennutrustningar anslutna till denna. Hela utrustningen sk all vara transportabel och väger inte mer än att en helikopter kan ta den i ett lyft. H ärigenom kan anläggningen va lfritt utn yttjas på a lla fartygs typer från storlek fregatt och uppåt, d v s de fartyg, so m oftast har sin ve rksamhet utanför ku stradiostationernas räckvidder för de våglängder, som här ä r aktuella. Antenn anläggninge n b estår av tre antennsct, en 1-metersa nrenn för telefoni-samband och t vå 112-metersantenner för radiofjärrskrift. Antennerna är väderskyddat placerade i plastradamer och blir automatiskt stabilise rade och inriktade mot satelliten. Fördelarna med ett dylikt satellitsamband är att man i stor utsträck ning undgår atmosfäri ska s törninga r. och betydligt minskar ri sken för fientlig in pejling. (Fackpress) Sydafrika Fartygsbeställningar i Portugal Sydafrika har beställt sex ubåtsjaktkorvetter av den snabba " j oao Cotincho" kl asse n i Portugal. Fartygen antas bli utrustade med gasturbiner, trolige n från brittiska Roll s Royce. Aven stora delar av den el ektroniska utrustningen bedöms bli av brittiskt fabrikat. I anslutning härtill kan det vara på s in plats påminna om att britterna tidigare ansåg sig av politiska skäl icke kunna leverera krigs materiel till Syda.frika. (Armed Forces Journal, a ug 72) 98