Denda Katalogoa
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Raviolis De Gambas Y Verduras 10.- Mastekatzeko Gozoki
35 Denborapasak 2012 7 27 ostirala GARA Crucigrama gigante Ana Kakuro Ana 1234567891011121314151617181920 El objetivo del juego es rellenar las casillas con números del 1 al 9, de forma que en ninguna serie de cifras, en horizontal o vertical, se 1 repitan y que la suma dé como resultado el número indicado. 2 15 11 15 21 13 13 3 7 8 5 4 17 11 12 12 11 6 4 10 19 3 5 2 19 14 6 15 10 9 14 21 19 18 7 3 6 7 20 11 18 8 16 19 10 10 17 1 9 3 6 15 5 14 17 10 11 9 8 11 HORIZONTALES VERTICALES 1. Amoldada. | Capa de óxido de color verdoso 1. Primera letra del alefato. | Posición social. | que, por la acción de la humedad, se forma en 2. Mandaba, regía. | Pieza de metal en forma Hitz Gurutzatuak Ana los objetos de metal, especialmente en los de de circunferencia. | 3. Medida de longitud. | Sa- bronce y cobre. | Arca, por lo general con tapa lida. | 4. Con poco pelo (fem). | Mandato. | 5. 1 2 354679 810 11 convexa, que sirve para guardar ropa. | 2. Dibu- Golpe fuerte que se da al tambor con la mano jo que se representa por medio de líneas sola- derecha. | Ojeriza, odio. | 6. Saliente del tejado. 1 mente. | Poder de obrar. | Relativo al laísmo. | | Apremia, urge. | 7. Baldosa. | Símbolo del re- 2 3. Res con mas de un año. | Nombre masculino. nio. | 8. Pájaros. | Hacer surcos. | 9. Que se ca- | Separado. | 4. Letra griega. | Además. -
Pais Vasco 2018
The País Vasco Maribel’s Guide to the Spanish Basque Country © Maribel’s Guides for the Sophisticated Traveler ™ August 2018 [email protected] Maribel’s Guides © Page !1 INDEX Planning Your Trip - Page 3 Navarra-Navarre - Page 77 Must Sees in the País Vasco - Page 6 • Dining in Navarra • Wine Touring in Navarra Lodging in the País Vasco - Page 7 The Urdaibai Biosphere Reserve - Page 84 Festivals in the País Vasco - Page 9 • Staying in the Urdaibai Visiting a Txakoli Vineyard - Page 12 • Festivals in the Urdaibai Basque Cider Country - Page 15 Gernika-Lomo - Page 93 San Sebastián-Donostia - Page 17 • Dining in Gernika • Exploring Donostia on your own • Excursions from Gernika • City Tours • The Eastern Coastal Drive • San Sebastián’s Beaches • Inland from Lekeitio • Cooking Schools and Classes • Your Western Coastal Excursion • Donostia’s Markets Bilbao - Page 108 • Sociedad Gastronómica • Sightseeing • Performing Arts • Pintxos Hopping • Doing The “Txikiteo” or “Poteo” • Dining In Bilbao • Dining in San Sebastián • Dining Outside Of Bilbao • Dining on Mondays in Donostia • Shopping Lodging in San Sebastián - Page 51 • Staying in Bilbao • On La Concha Beach • Staying outside Bilbao • Near La Concha Beach Excursions from Bilbao - Page 132 • In the Parte Vieja • A pretty drive inland to Elorrio & Axpe-Atxondo • In the heart of Donostia • Dining in the countryside • Near Zurriola Beach • To the beach • Near Ondarreta Beach • The Switzerland of the País Vasco • Renting an apartment in San Sebastián Vitoria-Gasteiz - Page 135 Coastal -
Ley 1/1987, De 27 De Marzo, De Elecciones Para Las Juntas
Eguneraketa 2005/03/31 §A8 Actualización LEY 1/1987, DE 27 DE EPAILAREN 27KO MARZO, DE ELECCIONES 1/1987 LEGEA, PARA LAS JUNTAS ARABAKO, BIZKAIKO GENERALES DE LOS ETA GIPUZKOAKO TERRITORIOS KONDAIRA- HISTORICOS DE ARABA, LURRALDEETAKO BIZKAIA Y GIPUZKOA BATZAR NAGUSIETA- RAKO HAUTESKUNDEEI BURUZKOA BIZKAIA Kodea Código BIZKAIA BATZAR NAGUSIETARAKO HAUTESKUNDEAK ELECCIONES A JUNTAS GENERALES §A8 LEY 1/1987, DE 27 EPAILAREN 27KO 1/1987 LEGEA, DE MARZO, DE ELECCIONES ARABAKO, BIZKAIKO ETA PARA LAS JUNTAS GENERALES GIPUZKOAKO KONDAIRA- DE LOS TERRITORIOS LURRALDEETAKO BATZAR HISTORICOS DE ARABA, BIZKAIA NAGUSIETARAKO Y GIPUZKOA HAUTESKUNDEEI BURUZKOA (BOPV nº 72, de 10 de abril de 1987) (72 zenbakidun EHAA, 1987.eko apririlaren 10ekoa) EXPOSICION DE MOTIVOS ZIOEN ADIERAZPENA Las normas electorales tienen una importancia evidente a la Hauteskunde-arauek garrantzi nabarmena dute demokraziaz- hora de configurar unas instituciones democráticas. La diver- ko erakundeen egituraketan. Gure autonomia osatzen duten sidad de Instituciones que configuran nuestra realidad auto- Erakundegoren bereziak, eta orain indarrean dauden hautes- nómica, y los problemas que plantean las actuales normas kunde-arauek sortarazten dituzten arazoek gai hori birranto- electorales, hacen necesario volver a regular esta materia con latzea beharrezko egiten dute orekazko aurrerapide baketsua la finalidad de posibilitar un equilibrado y pacífico desarrollo. egin ahal izateko. De acuerdo con el artículo 10.3 del Estatuto de Autono- Autonomia-Elkarteari Batzar Nagusietarako -
Informe Anual Al Parlamento Vasco 2014 Vitoria-Gasteiz 2015 Esta Obra Está Bajo Una Licencia Creative Commons Attribution 3.0 Unported (CC by 3.0)
2014 Informe anual al Parlamento Vasco 2014 WWW.ARARTEKO.EUS INFORMES ANUALES INFORMES ANUALES Informe anual al Parlamento Vasco 2014 Vitoria-Gasteiz 2015 Esta obra está bajo una licencia Creative Commons Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0) Un registro bibliográfico de esta obra puede consultarse en el catálogo de la biblioteca del Ararteko Formatos y ediciones: También en papel, RTF y XML Edición en euskera: Eusko Legebiltzarrarentzako urteko txostena 2014 Edición divulgativa: Resumen del Informe anual al Parlamento Vasco 2014 Publicado en volumen aparte: Informe de la Oficina de la Infancia y la Adolescencia 2014 Para acceder a las publicaciones del Ararteko: – en la web – mediante solicitud por correo electrónico – presencialmente en cualquiera de las tres oficinas, por escrito (Prado 9, 01005 Vitoria-Gasteiz) o por teléfono (945 13 51 18) ARARTEKO Diseño, maquetación, impresión y aplicaciones multimedia: Otzarreta Comunicación ISSN-e 2255-4920 Índice ÍNDICE PRESENTACIÓN .............................................................................................................. 15 CAPÍTULO I. La actividad de la institución del Ararteko en cifras ......................................................... 17 CAPÍTULO II. Supervisión de la actuación de las administraciones públicas en el ámbito del País Vasco ............................................................................................. 47 CAPÍTULO III. Actuaciones del Ararteko en defensa de los colectivos de atención pública .................................................................................................... -
Afrikar Jatorriko Biztanleak Eaen 2
begirada abuztua 77 2020 AFRIKAR JATORRIKO BIZTANLEAK EAE-N Begirada honetan, EAEn bizi diren afrikar jatorriko biztanleak aztertu ditugu, eta hala, eguneratuta geratu dira 2013ko azaroan kolektibo horri buruz argitaratutako 51. begiradako datuak. Orduz geroztik, afrikar jatorriko pertsonen etorrera-erritmoa egonkor mantendu da, eta jatorri hori bihurtu da EAEko atzerritar jatorriko biztanleen jatorri-eremu nagusietako bat. Hala ere, zehaztu behar da begirada honek orain arte eskuragarri dauden azken datuak aurkezten dituela, eta datu horiek oraindik ez dituztela islatzen egungo pandemiak etorreretan eta kolektibo horren egoeran izan dituen ondorioak. Photo by Nick Thompson, used under CC BY-NC-SA 2.0 / Cropped from original Lege gordailua BI-1163-05 77. Begirada Afrikar jatorriko biztanleak EAEn 2 1. Afrikar jatorriko biztanleriaren bilakaera EAEn 2020ko urtarrilaren 1ean, Euskal Autonomia Erkidegoko (EAE) afrikar jatorriko Hala ere, 2008tik aurrera, eta 2012ra arte, hazkundea nabarmen handitu zen, biztanleria 51.359 pertsonakoa zen, hau da, atzerritar jatorriko biztanle 2012an 35.709 pertsonara iritsi arte. Hazkunde hori 2013. eta 2014. urteen guztien % 21,3. 1. grafikoan ikus daitekeen bezala, EAEn migrazio-prozesua artean gelditu zen, EAEko atzeraldi ekonomikoko aldi gogorrenarekin batera. hasi zenetik, kolektibo horrek nabarmen egin du gora, eta hainbat fase bereizi Adierazle ekonomikoen hobekuntzarekin, jatorri afrikarreko pertsonen etorrera dira prozesu horretan. 2001. urtetik 2007. urtera bitartean, afrikar jatorriko suspertu egin da. biztanleriak gorakada erregularra eta etengabea izan zuen. 1. grafikoa Afrikar jatorriko biztanleriaren bilakaera EAEn. 2001-2020 51.359 47.681 44.716 41.125 42.758 39.054 35.709 35.868 36.823 32.418 29.665 26.302 21.455 18.135 14.904 16.412 12.559 10.399 8.505 6.543 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Iturria: geuk egina, EINren datuak oinarri hartuta. -
Suministro De Infraestructura De Seguridad Y Control De Navegación En Red PREMIA Y Servicios De Operación Asociados Pliego De Condiciones Técnicas 2 / 89
Suministro de Infraestructura de Seguridad y Control de Navegación en Red PREMIA y Servicios de Operación asociados Pliego de Condiciones técnicas Julio de 2015 Mediterráneo, 14 01010 Vitoria-Gasteiz Posta-kutxatila / Apartado: 809 01080 Vitoria-Gasteiz Tel. 945 01 73 00* Fax. 945 01 73 01 www.ejie.eus Índice 1. Introducción ........................................................................................................................................... 5 1.1 Perfil de la compañía .......................................................................................................................................... 5 2 Necesidad de Contratación .................................................................................................................. 6 2.1 Antecedentes......................................................................................................................................................... 6 2.2 Necesidad e idoneidad de la contratación ................................................................................................... 7 3 Objeto del contrato ................................................................................................................................ 8 3.1 Objeto ...................................................................................................................................................................... 8 3.2 Alcance del contrato ........................................................................................................................................... -
Euskal Autonomia Erkidegoko Eskualdeak Izendatzeaz
EUSKAL AUTONOMIA ERKIDEGOKO ESKUALDEAK IZENDATZEAZ Euskaltzaindiak, bere garaian, dagokion batzorde akademikoaren irizpe- nez, Euskal Autonomia Erkidegoko eskualdeen izenak igorri zituen Eusko Jaurlaritzara. Besterik da, Administrazio desberdinek, foru, udal eta mankomunitateek eskualde izen horiek erabiltzea, edota, Jaurlaritzak berak, Sail bakoitzaren es- kualde eremuak, beti bat ez etortzea. Hau gertatu omen da, dirudienez, Lu- rralde Antolamendu eta Ingurumen Sailak Lurralde Planetarako onartze bide- an dituen eskualdeekin, hala nola, Araba Erdialdearekin. Bistan da, kasu honetan, lurralde horretako eskualde bat baino gehiago hartzen dituela. Baina berehala dekretu bidez, lurralde horren Erdialdeaz gain, beste biak, eskualde eremu jakin batekin ados daudenak onartzen baditu Gobernu bilkurak, ofizialtasuna emanez, onuragarri eta ezinbestekotzat jotzen dugu, izen zuzenaz bataiatzea alor guztietarako. Beraz, Euskaltzaindiak igorri legez, Arabako Errioxa agertu beharko luke eta ez okerreko Arabar Errioxa. Gau- za bera Aiara / Ayala eta ez Kantauri Arabarra bezalako aldrebeskeria bat. Gipuzkoan eskualdeko mankomunitateak eskatuta, hain zuzen, euskal mendebaldeko tradizio toponomastikari so eginda, Debabarrena hobetsi zen, batzuk erabiltzen hasiak ziren Deba Beherea izenaren ordez. Arrazoi berbe- rengatik Debagoiena eta ez Deba Garaia. Komeni da, beraz, udal, foru eta autonomia administrazioek zein komunikabideek hedatzen diharduten izen bioi ere dekretuarekiko ofizialtasuna aitortzea. Goierri eta Tolosaldea izenek ez dute bat ere arazorik -
Eaeko ESKUALDEETAKO ETORKINAK
Ikuspegiren aldizkaria Immigrazioari begirada Alameda Mazarredo 39, 4ºC 48009 Bilbo Bizkaia www.ikuspegi.org 14.zbk Lege gordailua BI-1163-05 www.ikuspegi.org 2007ko otsaila 14.zbk EAEko ESKUALDEETAKO ETORKINAK Panoramika honetan, EAEko etorkinen eskualdekako banaketaz arituko gara, eta, horretarako, 2006ko urtarrilaren 1eko erroldaren behin beti- ko datuetan oinarrituko gara. Gai horri buruz, 2. panoramikan ere aritu ginen, 2003ko datuekin, eta horrek joerek jarraitu duten edo aldatu egin diren aztertzeko bidea ematen digu. Eskualde bakoitzeko etorkinen kokapen eta finkatzeetan, joerak jarraitu egin dute nagusiki. Etorkinen eskualdekako banaketari buruz hitz egiten hasi baino 1. grafikoa lehen, aipatu beharra dago 2006ko urtarrilaren 1eko erroldaren Etorkinen eta bertakoen banaketa EAEko eskualde nagusietan (%). behin betiko datuen arabera EAEn 85.542 etorkin zeudela, EINek 2006ko uztailean bildutakoa baino 2.000 gehiago. Ikuspegik 11. panoramikan aztertu zuen hori. Etorkinak 17 14 40 3 5 3 18 Biztanleria osoaren eta etorkinen lurralde-banaketan jarriko dugu arreta. Honako hauek dira datuak, hurrenez hurren: Bizkaian, EAEko biztanleria osoaren %53,5 bizi da, eta etorkinen %50,7. Araban, biz- tanleria osoaren %14,2 dugu, eta etorkinen %19,7. Gipuzkoan, biz- tanleria osoaren %32,5 dago, eta etorkinen %29,7 -1. taula-. Datu Bertakoak 11 15 41 4 4 3 22 horien arabera, Arabak EAEko biztanleria osoan duen ehunekoa baino handiagoa dute hango etorkinek, 5,6 puntu handiagoa baita. Gipuzkoan eta Bizkaian, berriz, alderantziz gertatzen da eta EAEko %0 %10 %20 %30 %40 %50 %60 %70 %80 %90 %100 Arabako Lautada Donostialdea Bilbo Handia Durangaldea Bidasoa Behea Urola Kosta Besteak 1. taula. Biztanleria osoaren eta etorkinen eskualdekako banaketa. Iturria: EINko datuak. -
Juzgado Central De Instrucción Numero Tres Audiencia Nacional Madrid
JUZGADO CENTRAL DE INSTRUCCIÓN NUMERO TRES AUDIENCIA NACIONAL MADRID DILIGENCIAS PREVIAS PROC. ABREVIADO 371/2009 INTEGRACIÓN EN ORGANIZACIÓN TERRORISTA, ESTRAGOS Y DAÑOS TERRORISTAS, TENENCIA DE ARMAS Y SUSTANCIAS EXPLOSIVAS E INCENDIARIAS CON FINES TERRORISTAS A U T O En Madrid, a veinte de diciembre dos mil diez H E C H O S PRIMERO.- En el día de hoy han sido presentados en calidad de detenidos incomunicados, GARAZI AUTOR PUEYO, ENEKO VILLEGAS AMEZQUETA, IZASKUN GOÑI JUAREZ, OHIANA LOPEZ CESTAO, SAIOA ZUBIAUR URRAZA, AINHOA VILLAVERDE BARRUTIABENGOA, HAIZEA ZILUAGA LARREATEGUI Y HARITZ ESCUDERO ZULUAGA, a quienes se les ha recibido declaración en calidad de imputados, habiéndose formalizado comparecencia al amparo del art. 505 LECRIM., en cuyo desarrollo el M.F. ha interesado la prisión provisional comunicada y sin fianza de GARAZI AUTOR PUEYO, ENEKO VILLEGAS AMEZQUETA, IZASKUN GOÑI JUAREZ, OHIANA LOPEZ CESTAO, SAIOA ZUBIAUR URRAZA Y AINHOA VILLAVERDE BARRUTIABENGOA y la prisión provisional eludible previa prestación de una fianza de 18.000 euros de HAIZEA ZILUAGA LARREATEGUI Y HARITZ ESCUDERO ZULUAGA, y las defensas la libertad en los términos que obran a las respectivas actas. SEGUNDO.- De la instrucción concluida al momento histórico procesal, y en grado de seria probabilidad, se concluye como la organización terrorista ETA mantiene dentro de su entramado criminal un conjunto de “frentes”, consecuencia de su estrategia de desdoblamiento, todos ellos sometidos a sus directrices. Dentro de esos frentes se encuentra el conocido como de “masas”, donde se incardinarían los movimientos juveniles encargados de desarrollar la denominada “kale borroka”, siempre dirigida a materializar actuaciones delictivas con el fin de generalizar el temor social como objetivo perseguido por la organización terrorista. -
Sagardo Lurra Tierra De Sidra
Sagardo lurra Tierra de sidra www.donostialdea.eus Donostialdea eskualdea Pasai Antxo Donostia 6 udalerrik osatzen dute: San Sebastián Biarritz Andoain, Astigarraga, Hernani, Lasarte-Oria, Urnieta, Usurbil. Bilbo GIPUZKOA Donostia San Sebastián Kosmopolita den Donostiaren eta Gipuzkoa landatarraren artean dagoen eskualde Iruñea honetan, lehia bizia dute Vitoria-Gasteiz Pamplona paiasia industrialek eta naturalek zein baino E-5 TXORITOKIETA E-5 Urumea ibaia Urumea zein oparoagoa izateko. SAGARDOETXEA Abangoardiako eraikin Zarautz, Bilbo adimendunak ikus daitezke Usurbil CHILLIDA LEKU 2 Euskal Herriko monumentu 3 SANTIAGOMENDI megalitikoetako multzo Orio N-634 Aginaga Astigarraga handienetakoetatik kilometro Oria ibaia gutxira. Martindegi Sagardoaren kultura Hernani bizirik mantentzeagatik ORIAKO ERRIBERA nazioartean ezaguna Biotopo Babestua IGORIN 457 m da Donostialdea. Alde Biotopo Protegido A-15 Lasarte-Oria Oztaran nabarmenak dituen eskualdea da. ANDATZA Igorin-Akola 561.8 m Zubieta estazio megalitikoa (Donostia) A-1 Urumea ibaia Urnieta Ereñotzu bailara BURUNTZA OINDI 441 m 547.4 m AIAKO HARRIA Muniskue La comarca de Donostialdea está formada Besadegi Oria ibaia por 6 municipios: Añarbe Andoain, Astigarraga, Hernani, Lasarte-Oria, Urnieta, Usurbil. Sorabila Andoain ELURZULO ADARRAMENDI 811,7 m A caballo entre la BISITARIEN cosmopolita Donostia y AIZKORRI Aduna ETXEA Nafarroa 647,3 m Arano la Gipuzkoa más rural, los ONDDO 780,7 m paisajes industriales y los A-15 Leitzaran ibaia naturales pujan por ver quien Zizurkil ZABURU A-1 778 m es más exuberante. Edificios LEITZARAN inteligentes de vanguardia Biotopo Babestua Villabona Biotopo Protegido a pocos kilómetros de la mayor concentración de Vía Verde del Plazaola monumentos megalíticos AZKETA del País Vasco. Tolosa 834 m Goizueta Por tanto, Donostialdea IRUÑEA es una comarca de PAMPLONA contrastes conocida internacionalmente por mantener viva la cultura de la sidra. -
1. SARIA: JONE HERNANDEZ II. Marrazki Lehiaketa 2016
1. SARIA: JONE HERNANDEZ (Eguzkibegi Ikastola) II. Marrazki lehiaketa 2016 Nire datuak IZENA: Urtekaria ABIZENAK: JAIOTEGUNA: HELBIDEA: Nire Nire POSTA KODEA: GELA TELEFONOA Institutuko datuak Egutegia 2016 2017 iraila urtarrila maiatza 1 2 3 4 1 1 2 3 4 5 6 7 5 6 7 8 9 10 11 2 3 4 5 6 7 8 8 9 10 11 12 13 14 12 13 14 15 16 17 18 9 10 11 12 13 14 15 15 16 17 18 19 20 21 19 20 21 22 23 24 25 16 17 18 19 20 21 22 22 23 24 25 26 27 28 26 27 28 29 30 23 24 25 26 27 28 29 29 30 31 30 31 EKAINA urria OTSAILAzezeila bagila 1 2 1 2 3 4 5 1 2 3 4 3 4 5 6 7 8 9 6 7 8 9 10 11 12 5 6 7 8 9 10 11 10 11 12 13 14 15 16 13 14 15 16 17 18 19 12 13 14 15 16 17 18 17 18 19 20 21 22 23 20 21 22 23 24 25 26 19 20 21 22 23 24 25 24 25 26 27 28 29 30 27 28 26 27 28 29 30 31 AZAROA MARTXOA UZTAILA zemendia martia garagarrila 1 2 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 3 4 5 6 7 8 9 7 8 9 10 11 12 13 6 7 8 9 10 11 12 10 11 12 13 14 15 16 14 15 16 17 18 19 20 13 14 15 16 17 18 19 17 18 19 20 21 22 23 21 22 23 24 25 26 27 20 21 22 23 24 25 26 24 25 26 27 28 29 30 28 29 30 27 28 29 30 31 31 abendua apirila abuztua 1 2 3 4 1 2 1 2 3 4 5 6 5 6 7 8 9 10 11 3 4 5 6 7 8 9 7 8 9 10 11 12 13 12 13 14 15 16 17 18 10 11 12 13 14 15 16 14 15 16 17 18 19 20 19 20 21 22 23 24 25 17 18 19 20 21 22 23 21 22 23 24 25 26 27 26 27 28 29 30 31 24 25 26 27 28 29 30 28 29 30 31 4 Galdakao 2016-2017 Agenda Ordua ASTELEHENA MARTITZENA EGUAZTENA EGUENA BARIKUA Ordutegia 5 Lapurdi Bizkaia Nafarroa Beherea Gipuzkoa Zuberoa Araba Nafarroa Mungialdea Uribe Txorierri Kosta Busturialdea Ezkerraldea Lea-Artibai Enkarterri Hego Uribe Durangaldea Arratia Etxebarri Galdakao Basauri Arrigorriaga Zaratamo Ugao-Miraballes Arakaldo Arrankudiaga-Zollo Orozko Lezama Larrabetzu Etxebarri Amorebieta-Etxano 6 10 7 8 9 5 Basauri 1 14 11 12 4 3 13 21 15 2 16 Lemoa 20 17 18 19 GALDAKAO Zaratamo 1. -
Euskal Herriko Udalen Izendegia IZENAKBILDUMA
IZENAKBILDUMA 1 1. Euskal Herriko udalen izendegia IZENAKBILDUMA Euskaltzaindia 2011 I ZENAK B ILDUMA ARGITALPENAREN PARATZAILEAK: Patxi Galé La labor de Onomástica de Euskaltzaindia tiene como finalidad el Andres Iñigo I estudio de los nombres, tanto antropónimos (nombres de pila, ZENAK apellidos...) como topónimos (mayores, menores, exónimos, callejeros, EUSKAL HERRIKO oicónimos...). Tras recoger, clasificar, analizar y establecer la forma ONOMASTIKA BATZORDEA: normativizada de los nombres, Euskaltzaindia considera imprescindible UDALEN IZENDEGIA BURUA: darlos a conocer, a fin de que las formas correctas vayan implantándose Andres Iñigo en el uso habitual, al igual que ocurre en toda lengua normalizada. B IDAZKARIA: Ese es el objetivo de la presente colección IZENAK. ILDUMA Mikel Gorrotxategi KIDEAK: Patxi Galé Le travail d’Onomastique d’Euskaltzaindia a pour but l’étude des Imanol Goikoetxea noms, aussi bien des anthroponymes (prénoms, noms de famille...) que Roberto González de Viñaspre des toponymes (principaux, secondaires, exonymes, noms de rue, noms de maison...). Après les avoir répertoriés, classés, analysés et établis Iratxe Lasa selon les normes, Euskaltzaindia considère indispensable de les faire Jose Luis Lizundia connaître, afin de favoriser l’emploi habituel des formes correctes, Elena Martínez de Madina comme c’est le cas de toutes les langues normalisées. Céline Mounole Voilà l’objectif de cette collection IZENAK. UDALEN IZENDEGIA Felix Mugurutza Txomin Peillen Patxi Salaberri Zarategi The main aim of Euskaltzaindia’s Onomastic work is the research of basque names that are classified in proper nouns (names of persons, surnames...) and place names (main and minor toponyms, exonyms, street names, house names...). After collecting, classifying, analizing and deciding the standardized form of those names, Euskaltzaindia considers it is a must to announce them, so that the correct forms are adopted in EUSKAL HERRIKO the every-day use as it happens with any standardized language.