Ny Trafikled Skeppsbron Nybroplan
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHA1VG 1943 NR 63 FÖRSLAG TILL NY TRAFIKLED SKEPPSBRON NYBROPLAN K. L. Beckmans Boktryckeri Stockholm 194.3 r- Bih. nr 63 år 1943 3 Till borgarrådet Yngve Larsson. Efter samråd mellan stadsplanekontoret, gatukontoret och Aktiebolaget Stockholms spårvägar erhöllo undertecknade, såsom representanter för nämnda förvaltningar, i uppdrag att fullfölja den av stadsplanekontoret påbörjade ut- redningen om ny trafikled mellan Skeppsbron och Nybroplan. Sedan detta uppdrag nu fullgjorts, överlämnas härmed ett utlåtande, benämnt »Förslag till ny trafikled Skeppsbron—Nybroplan», jämte 7 st. bilagor. Vid utredningen har samråd ägt rum med professor Ivar Tengbom, stads- arkitekt Gunnar Wetterling och arkitekt Ture Ryberg. Professor Tengbom har över de uppgjorda alternativa förslagen avfattat särskilt utlåtande (Bil. 6). Förslaget till ventilationsanläggning i tunnel under Norrström har uppgjorts av civilingenjör Axel Rosell, Aktiebolaget Svenska Fläktfabriken. Spårvägs- och fastighetskostnaderna ha beräknats av spårvägs bolaget och fastighetskon- toret, övriga kostnader av gatukontoret. Stockholm den 18 mars 1943. NILS LIDVALL KARL NORDGÅRD E. TENGBLAD 4 Bih. nr 63 år 1943 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Tidigare förslag 5 Erinringar mot de tidigare förslagen 7 Fordringar på den nya trafikleden 10 Läge för trafikled med bro över Norrström 12 Alternativa broförslag 16 Läge för trafikled med tunnel under Norrström 16 Alternativa tunnelförslag 17 Kostnader för broalternati ven 19 Kostnader för tunnelalternativen 19 Sammanställning av kostnaderna 21 Förslag till ny trafikled 22 Bilagor. Tidigare förslag och yttranden om ny trafikled Skeppsbron—Nybroplan 39 Trafikutvecklingen och trafikfördelningen i Stockholm 72 Trafikleden mellan Skeppsbron och Nybroplan ur spårvägs- och buss- teknisk synpunkt 78 Särskild motivering av byråingenjör Karl Nordgård 81 Särskilt yttrande av förste ingenjör N. Lidvall 84 Utlåtande av professor Ivar Tengbom 85 FÖRSLAG TILL NY TRAFIKLED SKEPPSBRON— NYBROPLA1V- TIDIGARE FÖRSLAG Frågan om att mellan de norra och södra stadsdelarna anlägga en ny, östlig trafikled i syfte att därigenom åstadkomma en avlastning av trafiken över Norrbro, Gustav Adolfs Torg och därtill anslutande trafikleder har disku- terats alltsedan år 1866, då den s. k. Lindhagenska stadsplanekommittén fram- lade ett hela stadsområdet omfattande regleringsförslag. Detta förslag upp- tog bland annat en broförbindelse över Norrström mellan Slottskajen och Hovslagargatan samt denna trafikleds anslutning till Strandvägen över den igenfyllda, till park utlagda Nybroviken. Under tiden 1874-1927 avläm- nades, såsom framgår av här bilagda »PM angående tidigare förslag och yttranden om ny trafikled Skeppsbron—Nybroplan» (Bil. 1), av enskilda personer ett flertal förslag till sådan trafikled, därav ett förslag till tunnel- förbindelse för spårvägstrafiken. Från Stockholms stads sida upptogs spörsmålet till allvarlig prövning först i och med att stadsplanedirektör Albert Lilienberg år 1928 framlade en »generalplan för de tätare bebyggda delarna av Stockholm». Stadsplanedirek- tören förordade därvid en bro mellan Skeppsbron och Blasieholmen antingen i läget Logårdstrappan—Museiparken eller i läget Slottsbacken—kajen söder om Nationalmuseum. I framtiden skulle en sådan trafikled kunna fortsättas »från Nybrovikens mynning fram till Strandvägen och Styrmansgatan». Den s. k. brodelegationen, vilken år 1928 yttrade sig över vissa förslag till ett flertal nya och förbättrade genomfartsleder, förordade en ny bro över Norrström öster om Norrbro. Delegationen framhöll även att brons läge såväl ur stadsbildens synpunkt som med hänsyn till brons tillfarter på norra sidan innefattar så ömtåliga problem, att läget lämpligen icke borde fastställas, förrän en fri idétävlan över trafikproblemet i dess helhet ägt rum. I likhet med brodelegationen hemställde stadsplanenämnden om utlysande av en allmän tävlan, och detta förslag tillstyrktes av drätselnämnden, gatunämnden, fastig- hetsnämnden, hamnstyrelsen och spårvägsbolaget. Då dessa yttranden av- gåvos, framlade enskilda personer förslag till såväl bro- som tunnelförbindelser. I enlighet med stadsfullmäktiges uppdrag den 21 juni 1929 anordnade stadsplanenämnden en allmän idétävlan. Vid tävlingstidens utgång den 6 juni 1930 hade inkommit 23 förslag till broförbindelse och 15 förslag till tunnel- förbindelse. Den för prisbedömningen tillsatta nämnden ansåg dock icke 6 Bih. nr 63 år 1943 något av de inlämnade förslagen vara ägnat att läggas till grund för frågans lösning. Enligt prisnämndens mening borde denna lösning sökas genom en trafikled i tunnel under Norrström, i främsta rummet i riktning mot Hov- slagargatan, eftersom en tunnel i riktning mot Arsenalsgatans mynning, som eljest ur olika synpunkter måste anses god, möter allvarliga betänklig- heter med hänsyn till de relativt betydande kostnaderna och de komplika- tioner, som på grund av befintlig bebyggelse torde vara förenade med tun- nelns utförande. Prisnämnden ansåg, att en spårvägstunnel innebar en god- tagbar lösning, men ville dock bestämt förorda, att den erforderliga fortsatta utredningen jämväl skulle omfatta möjligheten att tillgodose den allmänna gatutrafiken, särskilt den tyngre lastbilstrafiken, genom en tunnel i huvud- sakligen samma riktning, alternativt genom en för båda trafikslagen avsedd tunnel. Särskilda yttranden avgåvos av stadsplane-, gatu- och spårvägsdirek- törerna, vilka förordade en bro i riktning mot Museiparken respektive Karl XII:s Torg och Fersenska Terrassen. Tävlingen föranledde herr Carl Lind- hagen att till stadsfullmäktige inlämna en motion, vari han förordade en bro i det år 1866 föreslagna läget Slottskajen—Hovslagargatan. Enär prisnämnden uttalat sig för en trafikled i tunnel under Norrström, uppdrog gatunämnden år 1931 åt hamnstyrelsen att uppgöra detaljerat för- slag till sådan tunnel. Hamnstyrelsen överlämnade uppdraget till Siemens- Bauunion, som år 1932 avlämnade alternativa förslag till tunnel i riktning mot Hovslagargatan. Det ena förslaget avsåg en 10,o m bred spårvägs- och gång- tunnel i första utbyggnaden och en 13,6 m bred tunnel för kör- och gångtrafik i andra utbyggnaden; det andra förslaget avsåg en 22,3 m bred tunnel för såväl spårvägs- som kör- och gångtrafik. Stadsfullmäktige hade emellertid år 1931 uppdragit åt stadsplanenämnden att anordna en internationell allmän idétävling om ny stadsplan för Nedre Norrmalm. I fråga om trafikleden Skeppsbron--Nybroplan fanns bland förslags- ställarna förespråkare för såväl bro- som tunnelförbindelser. År 1936 avlämnade stadsplanenämnden sitt förslag till ny stadsplan för Nedre Norrmalm. Därvid uttalade nämnden i föreliggande fråga endast, att »när så anses behövligt, utbygges mellan Blasieholmen och Skeppsbron en spårvägsförbindelse, till vilken samtliga de nordsydliga linjer, som nu pas- sera över Gustav Adolfs Torg, överflyttas. När förhållandena så kräva, kan nämnda förbindelseled kompletteras med en gatuförbindelse för biltrafik, som helt befriar Gustav Adolfs Torg från den genomgående körtrafiken mellan de östra och södra stadsdelarna». Nämnden synes närmast haft i tankarna det av Siemens-Bauunion utarbetade förslaget. 1 yttrande över stadsplane- nämndens förslag uttalade sig spårvägsbolaget för en bro »från Skeppsbron till kajområdet mellan Karl XII:s Torg och Grand Hotel» och gatunämnden för en spårvägstunnel i riktning mot Karl XII:s Torg och under Arsenals- gatan fram till Nybroplan. Därutöver framkommo i detta sammanhang för- slag från enskilda personer om såväl bro- som tunnelförbindelser. Stads- kollegiet, som ansåg att en trafikförbindelse mellan Skeppsbron och Blasie- Bih. nr 63 år 1943 7 holmen snarast möjligt borde komma till stånd, hemställde den 12 maj 1938 hos stadsfullmäktige, att stadsplanenämnden skulle erhålla i uppdrag att i samråd med övriga vederbörande nämnder upprätta och för stadsfullmäktige framlägga principförslag till ny trafikled mellan Skeppsbron och Blasie- holmen eller trakten närmast nordväst därom ävensom till denna trafikleds anslutningar till befintliga trafikleder. Stadsplanekontoret igångsatte därefter en utredning i frågan och upp- gjorde under tiden fram till maj 1942 ett flertal såväl bro- som tunnelförslag, dels för enbart motorfordonstrafik, dels för såväl motorfordons- som spår- vägstrafik. Dessa förslag kostnadsberäknades av gatu- och fastighetskon- toren. Under tiden 1866—maj 1942 har, såvitt kan bedömas av nu tillgängliga handlingar, framlagts närmare 100 förslag till bro- eller tunnelförbindelse mellan Skeppsbron och Blasieholmen, varav närmare 60 bro- och närmare 40 tunnelförslag. Broarna förekomma i minst 9 olika lägen och tunnlarna i minst 18 olika lägen. ERINRINGAR MOT DE TIDIGARE FÖRSLAGEN Mot de före år 1939 framlagda förslagen, i vilka ingå en bro mellan Skepps- bron och Blasieholmen, har av myndigheter och enskilda framställts en rad erinringar ur såväl estetiska och sjöfarts- som trafiktekniska synpunkter. Först och främst har man på en del håll ansett, att en bro över Norrström — vilket läge denna bro än komme att givas — ändrar karaktären av detta säregna stadsparti invid slottet och därigenom kan befaras komma att för- störa ett skönhetsvärde, som man vill bevara åt framtiden. Andra ha för- menat, att en bro endast kan tänkas i riktning mot Karl XII:s Torg. Även en bro i riktning mot Museiparken har sina förespråkare. Däremot synas de flesta vara ense om, att en bro i riktning mot Fersenska Terrassen eller mot kajen söder om Nationalmuseum ej kan inkomponeras i stadsbilden på