Utlåtande 1996:15 Rh I 290

Utlåtande 1996:15 RhI (Dnr 168/93)

Rivning av Nybropaviljongen och resande av en staty till Raoul Wallenbergs minne Motion av Inge-Britt Lundin m fl (fp) (1993:19)

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta avslå motionens första att-sats anse motionens andra att-sats besvarad uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att finna en lämplig lokalisering för en staty av Raoul Wallenberg.

Föredragande borgarrådet Bertil Karlberg anför följande.

Motionens innehåll

Inge-Britt Lundin m fl (fp) har i motion 1993:19 föreslagit att kommun- fullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder att tillse att Nybropavil- jongen rivs samt att en staty till Raoul Wallenbergs minne reses på platsen.

Remisser

Motionen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden, gatu- och fastighetsnämn- den, kulturnämnden och skönhetsrådet. Stadsbyggnadsnämnden beslöt att som svar på remissen åberopa stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. I detta konstateras att stadsbyggnadskontoret vill omdisponera området vid Raoul Wallenbergs Torg. Berzelii parks gröna stadsparkskaraktär utvidgas till att även omfatta Raoul Utlåtande 1996:15 Rh I 291

Wallenbergs Torg. En plats som idag domineras av hårdgjorda ytor. Genom att ta en del av Nybroplans refug i anspråk för att flytta en gata kan parkområdet utvidgas. Nybropaviljongen i områdets södra hörn har liten påverkan på utblickarna mot vattnet och bör bibehållas. Idag står en staty över John Ericsson på Raoul Wallenbergs Torg. Möjligheterna att rymma ytterliggare en staty får prövas vid ett senare tillfälle om ovanstående idéer med en utvidgad park kan genomföras. Gatu- och fastighetsnämnden beslöt att som svar på remissen överlämna och åberopa gatu- och fastighetskontorets tjänsteutlåtande. I tjänsteutlåtandet framhålls att en upprustning av Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg kan motiveras med hänsyn till miljö och stadsbild. Nybropaviljongen har dock ett så betydande ekonomisk värde och upprustningen av platserna medför sådan kostnad att det inte är försvarligt att nu riva paviljongen. Kulturnämnden beslöt att som svar på remissen överlämna och åberopa Kultur /Stadsmuseums tjänsteutlåtande. Stadsmuseum har bedömt att Nybropaviljongen äger stort kulturhistoriskt värde vilket grundas dels på dess historia som Stockholms äldsta bevarade "flygterminal" och dels genom dess arkitektoniska utformning - en paviljongbyggnad i funktionalistisk stil ritad av Paul Hedqvist. Stadsmuseums bedömning är att Nybropaviljongen inte bör rivas. Enligt Stadsmuseums konstkansli ger de befintliga statyinstallationerna i området ej rimligt utrymme åt ytterligare monument. Stadsmuseum föreslår att Raoul Wallenbergs minne hedras på annat sätt. Skönhetsrådet beslöt att som svar på remissen framföra att man anser att Nybropaviljongen inte är omistlig varken ur kulturhistoriskt eller estetiskt perspektiv. Rådet menar vidare att byggnaden endast bör bevaras om den kan komma till offentlig användning, t ex såsom permanent utställningslokal. Rådet finner sålunda att motionärernas önskemål om rivning av paviljongen är rimlig.

Mina synpunkter

Raoul Wallenberg är en av den moderna svenska historiens stora gestalter. För många människor är han en förebild och hjälte av närmast mytiska mått. Han är aktuell inte minst idag, när raslärans förespråkare återigen går som spöken genom det europeiska samfundet. Raoul Wallenberg är en symbol för humanismen och modet att stå upp för medmänniskor i nöd. Jag delar därför till fullo motionärens ambitioner - att Utlåtande 1996:15 Rh I 292 hedra Raoul Wallenbergs minne. I detalj har jag dock tyvärr några invändningar mot motionärens förslag. Nybropaviljongen, som motionären vill låta riva, uppfördes på 1930-talet som flygpaviljong för dåvarande AB Aerotransport, nuvarande SAS. Paviljong- en är arkitektoniskt typisk för den lätta tidiga funktionalismen. Placeringen medger fri sikt mot vattnet från Norrmalmstorg och större delen av Berzeli park. På en bit av Arsenalsgatan skyms utsikten av paviljongen. Det är dock min åsikt att detta inte är tillräckligt för att motivera en rivning. Vad det sedan gäller en staty av Raoul Wallenberg delar jag motionärens åsikt att en sådan bör resas. Problemet är att det i det aktuella området redan i nuläget finns ett stort antal statyer. Det är därför möjligt att statyn inte kan beredas plats på själva Raoul Wallenbergs torg. Jag menar dock att stads- byggnadsnämnden bör ges i uppdrag att finna en lämplig lokalisering för en Raoul Wallenberg-staty, i första hand i närheten av Raoul Wallenbergs Torg. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionens första att-sats, att anse motionens andra att-sats besvarad samt att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att finna en lämplig lokalisering för en staty av Raoul Wallenberg.

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

Reservation anfördes av borgarråden Sten Nordin och Agneta Rehnvall (båda m) samt Jan Björklund (fp) enligt följande.

Vi föreslår att kommunstyrelsen skall föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motion 1993:19 av Inge-Britt Lundin m fl (m) staden bör erbjuda nuvarande hyresgäster ersättning för lokalerna i någon annan av stadens centralt belägna fastigheter, samt därutöver anföra följande.

Motionärerna föreslår att Nybropaviljongen rivs för att ge Raoul Wallenbergs Torg den plats i stadens finrum torget förtjänar. Stadsbyggnadskontoret beskriver hur torget och Berzelii Park omgärdas av en rad byggnader av byggnadsminnesklass. Hur Berzelii Park, Berns Salonger och Dramaten återfått sin tidigare glans och hur Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg är den sista länken i förnyelsekedjan i östra city. Raoul Wallenberg är en av den moderna svenska historiens stora gestalter. Han är en symbol för humanismen och modet att stå upp för medmänniskor i svår nöd. Vi instämmer helt och fullt i föredragande borgarrådets beskrivning av Raoul Wallenberg. Utlåtande 1996:15 Rh I 293

Men den värdiga hyllning till Raoul Wallenberg torget en gång var tänkt som blev aldrig verklighet. Torget är ingenting annat än ett hårt och kallt ingenmansland mellan och Berzelii Park. Vid Raoul Wallenbergs Torg ligger Nybropaviljongen. Byggnaden uppfördes 1939 men har sedan dess byggts både om och till ett flertal gånger. Den byggnad vi idag ser är med andra ord någonting helt annat än Paul Hedqvist ursprungliga flygpaviljong. Idag används paviljongen både som möbelutställning och café. Stadsmuseet framhåller Nybropaviljongen som stadens äldsta flygterminal, dess funktionalistiska stil samt att paviljongen idag används på ett tillfredsställande sätt. Skönhetsrådet anser däremot att Nybropaviljongen inte är omistlig varken ur kulturhistoriskt eller estetiskt perspektiv och att en rivning är rimlig. Vi delar skönhetsrådets uppfattning. Paviljongens funkisstil passar inte in i miljön i området utan ger intryck av att vara ett provisorium. Tvärtom innebär en rivning av paviljongen att den öppnar utsikten mot vattnet och återigen framhäver de vackra byggnader som omger Berzelii Park och Nybroplan. En rivning av Nybropaviljongen kan också ge plats på torget för en staty till minne av Raoul Wallenberg. De ekonomiska aspekterna av att riva Nybropaviljongen, evakuera hyresgästerna och bygga om torget, bör enligt vår uppfattning kunna rymmas inom ramen för Dennisöverenskommelsens medel för gatumiljöförbättrande åtgärder. När det gäller paviljongens hyresgäster bör staden erbjuda ersättning för lokalerna i någon annan av stadens centralt belägna fastigheter.

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionens första att-sats anse motionens andra att-sats besvarad uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att finna en lämplig lokalisering för en staty av Raoul Wallenberg.

Stockholm den 10 januari 1996

På kommunstyrelsens vägnar: MATS HULTH Bertil Karlberg Jan Skoglund Utlåtande 1996:15 Rh I 294

Reservation anfördes av Carl Cederschiöld, Sten Nordin, Agneta Rehnvall och

Carl-Erik Skårtnan (alla m) samt Birgitta Rydell (fp) med hänvisning till reservationen av (m) och (fp) i borgarrådsberedningen. Utlåtande 1996:15 Rh I 295

ÄRENDET

Inge-Britt Lundin m fl (fp) har i motion 1993:19, bilaga 1, föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder att tillse att Nybropaviljongen rivs samt att en staty till Raoul Wallenbergs minne reses på platsen.

REMISSER

Motionen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden, gatu- och fastighetsnämn- den, kulturnämnden och skönhetsrådet.

Stadsbyggnadsnämnden beslöt den 6 maj 1993 att överlämna och åberopa tjänsteutlåtandet från stadsbyggnadskontoret daterat 5 april 1993.

Reservation anfördes av Inge-Britt Lundin mil (fp), bilaga 2.

Stadsbyggnadskontorets utlåtande redovisar följande synpunkter.

Nybroplan som sedan 1987 till stora delar omfattas av Raoul Wallenbergs Torg har ett speciellt läge i staden. Nybroviken skjuter in i stenstaden som en kil och längst in i viken ligger Raoul Wallenbergs Torg. Anda från Norrmalmstorg har man kontakt med denna skärgårdsentre6 Torget och Berzelii park omgärdas av en rad byggnader av byggnadsminnesklass. Platsen är med motionärenas ord ett av stadens finrum. har nyligen rustats. Platsen har fått nytt liv och city har utvidgats. Berzelii Park, Berns salonger och Dramaten har återfått sin tidigare glans. En upprustning av Norrmalmstorg har påbörjats. Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg är den sista länken i förnyelsekedjan i östra city.

Utvidga parken

Stadsrummet mellan Norrmalmstorg och Nybroviken upplevs som uppdelat i tre delar med olika karaktärer. Berzelii Park är en intim grön stadspark. Raoul Wallenbergs Torg är i huvudsak en öppen hårdgjord yta. Torget är ett diffust mellanland mellan viken och parken. Nybroplan är en kommunikationsplats med sina hållplatsen omgärdade av trafik. Uppdelningen har inneburit att området fått en splittrad karaktär. En park som Berzelii Park med sin "inåtvända" utformning omgärdat av ett staket har stora möjligheter att skänka stadsborna en stunds ro även i en citymiljö med mycket trafik. På platser som Raoul Wallenbergs Torg och Nybroplan med stora hårdgjorda ytor Utlåtande 1996:15 Rh I 296 och närmast omärkliga övergångar mellan gata och torg är däremot trafiken dominerande. Med anledning av motionen och som ett led i ambitionen att successivt rusta stadens gator och torg föreslår kontoret en upprustning och omdisponering av området. Stadsbyggnadskontoret anser att Berzelii Park och Raoul Wallenbergs Torg bör bindas samman. Berzelii Parks grönkaraktär bör bli utgångspunkt för förnyelse av Raoul Wallenbergs Torg. Det innebär att de nuvarande stenplattorna till stor del tas bort och ersätts av gräs och planteringar. Skyltfloran, armatur och bänkar bör ses över. Idag skiljs Berzelii Park och Raoul Wallenbergs Torg av ett järnstaket från 1838 som ursprungligen var räcke längs den gata som var föregångare till Arsenalsgatan. Med en utvidgad park blir räcket en delande barriär, varför det bör prövas om järnräcket kan flyttas och inrama den utvidgade parkytan. Ett staket inramar då hela parken ned mot Nybroviken. En alternativ lösning är att räcket i huvudsak kvarligger av historiska skäl, men att en öppning tas upp på lämplig plats samt att ett nytt räcke uppförs mot Nybroviken-/Nybroplan. För att vidga parken ytterligare bör gatukröken runt södra delen av Nybroplan rätas ut. Den etablerade strukturen närmast Nybroviken dvs vatten, stenskodd kaj och gata bibehålles. Trafiken längs Nybrohamnen är tämligen omfattande och uppgår till ca 19 000 bilar per dygn. Vid ett genomförande av bl.a. Österleden som ingår i trafik- överenskommelsen för Stockholmsregionen kommer trafiken längs kajen sannolikt att minska. Så länge Strömbron är kvar och Kungsträdgårdsgatan inte ska belastas med stora mängder trafik kommer troligen Nybrohamnen även framgent att behövas nyttjas för trafikens framkomlighet. Förslaget till omdisponering av parken framgår av bifogad skiss.

Nybropaviljongen

I motionen föreslås att Nybropaviljongen rivs. Nybropaviljongen uppfördes 1939 som flygpaviljong för AB Aerotransport (senare SAS) räkning. Byggnaden har byggts till och om vid några tillfållen men behållt sin grundkaraktär. Den nuvarande utformningen tillkom i huvudsak 1956. Arkitekt är Paul Hedqvist som även svarat för om och tillbyggnaderna. Formen är den lätta tidiga funktionalismens med platt tak, uppglasade sidor och låg sockel av träpanel. Paviljongen är stor som en stor enplansvilla. Från 1962 till 1975 användes byggnaden för utställningsändamål. Därefter för teater och café fram till 1989. Nu visar Lammhult möbler i paviljongen som fortfarande rymmer ett café. Den för byggnadstypen främmande postmodernistiska entrén tillkom 1989. Bakom Nybropaviljongen har det sedan 1930-talet varit busshållplats, taxiuppställning och parkeringsplatser. Nybropaviljongen är belägen i sydvästra hörnet av Raoul Wallenbers Torg. Det är fri utblick mot vattnet från Norrmalmstorg och större delen av Berzelii Park. En bit från Utlåtande 1996:15 Rh I 297

Arsenalsgatans mynning skymms dock sikten och Nybroviken av paviljongen. Sammantaget är den låga uppglasade byggnadens avgränsande inverkan på utblickarna begränsad. De tidiga funktionalistiska arkitekturdragen återspeglas alltjämt i byggnaden. Om Raoul Wallenbergs Torg integreras i en utvidgad park ingår Nybropaviljongen som en naturlig del i detta område. Stadsbyggnadskontoret anser att Nybropaviljongen ej bör rivas. Stadsmuse& har underhand medelat att man ej är beredd att tillstyrka ett eventuellt rivningslovsärende. Nybropaviljongen är av stadsmuse& klassificerad som en grön byggnad dvs, "byggnad av större värde ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt."

Staty till Raoul Wallenbergs minne

Motionärerna föreslår att en staty uppförs till Raoul Wallenbergs minne på Raoul Wallenbergs Torg. Mitt på Raoul Wallenbergs Torg står idag en i staty över John Ericsson. I Berzelil Park finns en staty över Jd:is Jacob Berzelius. Vid parkens entré vid Nybroplan finns konst:iären K G Bejemarks gatuarbetare som kommer upp från underjorden och Milles björnar. På nuvarande Raoul Wallenbergs Torg är det svårt att finna en plats för ytterligare en staty. På Nybroplan vid busshållplatserna skulle möjligen en staty kunna resas. Eftersom stadsbyggnadskontoret anser det lämpligast att utvidga och omdisponera området bör frågan om placering av en eventuell staty avvaktas. Enligt Stockholms konstråd f.d. KNAP, finns för närvarande inga medel varken offentliga eller privata, anslagna för en staty över Raoul Wallenbergs minne.

Genomförande

I likhet med upprustningen av Norrmalmstorg och Stureplan bör staden söka få fastighetsägarna kring Raoul Wallenbergs Torg etc. att medverka i en omgestaltning av platsen. För bl.a omdragningar av gatan och vissa åtgärder i parken bör det prövas om medel för gatumiljöns upprustning som finns avsatta i trafiköverenskommelsen för Stockholmsregionen kan nyttjas. Detta får prövas inom ramen för det nyligen igångsatta arbetet med I:lanering av förnyelse av innerstadens gatumiljöer och genomförandet: av stomnät för kollektivtrafiken. Gatu- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret samarbetar med detta. Det berörda området saknar modern detaljplan. Skisserade förändringar kan ske utan detaljplaneändring. Genomförs förändringarna är de dock av sådan art att de bör befästas i en detaljplan.

3 1996:12-22 Utlåtande 1996:15 RH 298

Gatu- och fastighetsnämnden beslöt den 4 maj 1993 att som svar på remissen överlämna och åberopa gatu- och fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat 15 april 1993.

Reservation anfördes av Helge Löfstedt mil (fp), bilaga 2.

Ersätttaryttrande gjordes av Hans Peters (c), bilaga 2.

Gatu- och fastighetskontorets tjänsteutlåtande redovisar följande synpunkter.

Paviljongbyggnaden

Nybropaviljongen uppfördes redan 1939 att användas som flygpaviljong. Från 1962 till 1975 användes den som utställningslokal och från 1975 till 1989 för teaterverksamhet. Paviljongen är ritad av Paul Hedqvist, som även svarat för tidigare om- och tillbyggnader. Paviljongen är uppförd i ett plan, har en storlek av drygt 300 m2 och är för närvarande indelad i två lokalenheter. Den har för denna typ av byggnader normala installationer för uppvärmning, ventilation och ledningsförsörjning. Paviljongen är i gott skick och bedömes ha ett betydande värde.

Hyresgäster

För närvarande finns två hyresgäster - Lammhults Mekaniska AB, som hyr lokal för utställningar om ca 250 m2 och Jan Erik Olsson, som hyr lokal för servering om ca 70 m2. Gällande kontrakt löper till och med den 31 december 1994 för Lammhults Mekaniska AB och till och med den 30 juni 1996 för Jan Erik Olsson. De sammanlagda hyrorna uppgår för närvarande till drygt 800.000 kr/år. Serveringen brukar under sommarmånaderna genom sedvanligt polistillstånd även disponera ett intilliggande utrymme på allmän plats för uteservering. Förhandlingar pågår sedan en tid om ändring av hyresförhållandena. Anledningen är bland annat önskemål om att bereda större utrymmen för en restaurangverksamhet. I samband med förhandlingarna görs överväganden om investeringar i paviljongen. Kontoret bedömer att avtal kan träffas före sommaren om en för kommunen godtagbar uthyrning för de närmaste åren.

Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg

Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg är centrala allmänna platser, vilka bör ägnas särskild omsorg beträffande utformning och utsmyckning. Utlåtande 1996:15 Rh I 299

Här kan först nämnas något om tidigare överväganden om Berzelii Park, Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg. I samband med upprustningen av Berzelii Park för ett par år sedan diskuterades möjligheten att förlänga parkrummet österut mot Nybroviken.

En förutsättning härför bedömdes då vara att Nybropaviljongen rivs, eftersom den skymmer utsikten mot vattnet. Ur landskapsarkitektonisk synpunkt ansågs paviljongen i sin funkisstil vara ett felaktigt element i parkrummet. Den ger intryck av provisorium, skymmer siktlinjer och står i kontrast mot de monumentala byggnader som omger platsen. En rivning av Nybropaviljongen kan fortfarande motiveras på samma sätt. När det gäller kostnaderna för en förändring av Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg finns vissa möjligheter att få medel ur det så kallade Dennispaketet. I samband med Dennispaketets genomförande skall medel avsättas för att åstadkomma förbättringar av gatumiljön i såväl inner- som ytterstaden, när biltrafiken på det vanliga gatunätet minskar. Visserligen påverkas förhållandena på Nybroplan och Raoul Wallenbergs Torg endast i begränsad utsträckning av en minskad biltrafik, men kostnader för en ombyggnad och upprustning på dessa platser borde ändock kunna täckas genom ianspråktagande av nämnda medel för gatumiljöförbättring. En eventuell ombyggnad och upprustning av park- och gaturum måste självklart föregås av en särskild utredning.

Statyfrågan

Om beslut fattas om att en staty eller annat minnesmärke skall resas till Raoul Wallenbergs minne, kommer frågan om plats och konstnärlig utformning m m att behandlas närmare i senare skede. Kontoret gör inga ytterligare kommentarer i detta utlåtande.

Gatu- och fastighetskontorets sammanfattande synpunkter

Förslag rörande utformning och användning av centrala allmänna platser kan i och för sig leda till att byggnader av ekonomiskt värde måste rivas för att uppnå stads- bildsmässiga eller andra fördelar. Kontoret konstaterar att en rivning av Nybropavil- jongen i och för sig kan motiveras på så sätt. Det skulle för parken och miljön sålunda vara en fördel om paviljongen rivs och att i samband därmed även den invidliggande parkeringsplatsen togs bort. Parken skulle då kunna utvidgas med gräsytor och planteringar, och en bättre kontakt öppnas mellan Berzelii Park och Nybroviken, vilket allt skulle skapa ett värdefullt element i stadsbilden. Kontoret måste emellertid samtidigt framhålla att paviljongen ur fastighetsekono- misk synpunkt har ett betydande värde. Om ett beslut fattas att Nybroplan och Raoul Utlåtande 1996:15 Rh I 300

Wallenbergs Torg skall byggas om och disponeras på ett för stadsbild och miljö lämpligare sätt, måste värdet av paviljongen läggas till övriga kostnader för ombyggnad och omdisponering. Den totala kostnaden för omvandlingen uppskattas av kontoret inte komma att understiga 10 Mkr. Kontoret ifrågasätter om det är försvarligt att ådraga kommunen en sådan kostnad i dagens läge. Kontoret anser vid en sammanvägning av synpunkterna att de ekonomiska skälen måste överväga och avstyrker därför att Nybropaviljongen skall rivas. Kontoret anser vidare att de påbörjade förhandlingarna om ändring av hyresför- hållandena bör fullföljas, eftersom de bedömes leda till för kommunen godtagbara hyresavtal.

Kulturnämnden beslöt den 22 april 1993 att överlämna och åberopa tjänsteutlåtandet från Kultur /Stadsmuseum daterat 15 april 1993.

Reservation anfördes av Anna Lindh mfl (s), bilaga 2.

Stadsmuseums tjänsteutlåtande redovisar följande synpunkter.

Den nuvarande Nybropaviljongen uppfördes 1938-39 efter ritningar av arkitekten Paul Hedqvist. Byggmästare var AB Armator och byggherre AB Aerotransport. Byggnaden inrymde från början biljettförsäljning, godsmottagning och väntsal för flygtrafiken på Bromma. Flygbussarna hade hållplats söder om paviljongen. En åttkantig kiosk uppfördes samtidigt, även den ritad av Paul Hedqvist. Nybropaviljongen har utvidgats vid flera tillfållen, första gången 1947 då den tillbyggdes mot väster och byggdes ihop med kiosken medan en öppning lämnades för det stora pilträd, som senare kom att växa inne i paviljongen. 1951 skedde ytterligare utvidgning mot väster och 1957 fick den i huvudsak den form den har idag genom att den östra delen delvis revs och kökstillbyggnaden utfördes. 1962 tillkom "galleriet" på södra sidan. Samtliga dessa förändringar ritades av arkitekt Paul Hedqvist och anslöt helt till den första delens arkitektur och material. Trädet bereddes hela tiden utrymme i huset och kom att bli ett markant inslag i paviljongens utseende då dess krona bredde ut sig över byggnadens tak. AB Aerotransports skyltar avlöstes efterhand av SAS. Det senaste tillskottet, den utbyggda entrén, har annan arkitekt och bryter stilmässigt på ett sätt som är till men för byggnaden. Stadsmuseet har bedömt Nybropaviljongen äga stort kulturhistoriskt värde, på kartan markerat med grön färg, vilket grundas dels på dess historia som Stockholms äldsta bevarade "flygterminal" och dels genom dess arkitektoniska utformning - en paviljongbyggnad i funktionalistisk stil ritad av Paul Hedqvist. Stadsmuseets bedömning är att Nybropaviljongen ej bör rivas. Den används idag på tillfredsställande sätt dels som café och dels som möbelutställning. Området omkring den kan på olika sätt ordnas och göras mer attraktivt och tillgängligt. Enligt Stadsmuseets Utlåtande 1996:15 Rh I 301

Konstkansli ger de befintliga offentliga statyinstallationerna i området ej rimligt utrymme åt ytterligare monument. Stadsmuseet föreslår därför att Raoul Wallenbergs minne hedras på annat sätt.

Skönhetsrådets remissvar daterat 4 maj 1993 redovisar följande synpunkter.

Som ett led i den omfattande och välkomna upprustningen av området kring Nybroplan önskar motionärerna se att platsen där Nybropaviljongen nu står får en annan utformning. De föreslår att paviljongen rivs och att en staty till Raoul Wallenbergs minne förverkligas. Nybropaviljongen ritades 1938 av arkitekt Paul Hedqvist för AB Aerotransport. Dagens bygggnad är dock resultat av ett flertal ombyggnader vilket innebär att paviljongens utseende är ett helt annat än det ursprungliga. Skönhetsrådet anser att Nybropaviljongen inte är omistlig varken ur kulturhistoriskt eller estetiskt perspektiv. Rådet menar vidare att byggnaden endast bör bevaras om den kan komma till offentlig användning, t ex såsom permanent utställningslokal. Rådet fmner sålunda att motionärernas önskemål om rivning av paviljongen är rimligt. Utlåtande 1996:15 Rh I 302

Bilaga I STOCKHOLMS STAD Kommunfullmäktige

Motioner 1993:19

1993:19 Motion av Inge-Britt Lundin m fl (fp) om rivning av Nybropaviljongen och resande av en staty till Raoul Wallenbergs minne

Nybroplan är ett av stadens finrum. Sedan 1987 bär en stor del av denna plats namnet Raoul Wallenbergs Torg. Den del det gäller är partiet mellan Berzelii Park och Nybroviken med en av Stockholms vackraste utsikter. På senare tid har området kring Nybroplan genomfått en omfattande ansiktslyftning. Berns Salonger och Chinateatem har återfått sin forna glans, Dramaten skiner nyputsad i sin kvällsbelysning, parken har rustats upp och trafiken har fatt maka åt sig. Så mycket sorgligare är därför att se att dessa ambitiösa åtgärder gjort halt just vid Raoul Wallenbergs Torg. Detta pryds idag av ett av stadens många missprydande provisorier, Nybropaviljongen. En lätt skamfilad byggnad som för länge sedan spelat ut sin roll och som skär av den fria sikten från parken från Nybrovikens vatten. Det är hög tid att ge torget en utformning som svarar mot dess plats i stadsbilden och som hedrar Raoul Wallenbergs minne. Vi föreslår därför att Nybropaviljongen rivs och att torget rustas upp. I samband med denna upprustning bör lämpligen de gamla planerna på en staty till Raoul Wallenbergs minne på platsen förverkligas. Med hänvisning till vad som ovan anförts yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar att Utlåtande 1996:15 Rh I 303

berörda nämnder ges i uppdrag att tillse att Nybropaviljongen rivs en staty till Raoul Wallenbergs minne reses på platsen.

Stockholm den 22 februari 1993

Inge-Britt Lundin Anders Johnson Hans-Göran Olsson Utlåtande 1996:15 Rh I 304

Bilaga 2

Stadsbyggnadsnämnden

Reservationen av Inge-Britt Lundin m fl (fp) hade följande lydelse.

Nämnden borde ha som svar på motionen överlämnat och i huvudsak åberopat tjänsteutlåtandet, tillstyrkt motionen, samt därutöver anfört följande. Nämnden tillstår att paviljongen, ehuru ombyggd vid flera tillfållen, har ett visst kulturhistoriskt värde. Detta överskuggas dock av intrycket att det är fel byggnad på denna vackra plats. Av kontorets skiss framgår också tydligt hur paviljongen effektivt skärmar av södra delen av Berzelii Park samt Berns Salonger från vyn över Nybrovikens vatten. En förändring i motionens anda kan ses som ett första exempel på den förnyelse av stadens öppna platser som kan komma till stånd med hjälp av Dennispaketets medel. I Dennispaktetet anslås totalt 730 Mkr för åtgärder i gatusystemet, bl a i syfte att åstadkomma miljöförbättringar av det slag som föreslås i motionen. Det bör undersökas om det är möjligt att erbjuda nuvarande hyresgäster plats i någon annan av stadens centralt belägna fastigheter, där yta idag står tom. Något hyresbortfall skulle då i praktiken ej uppstå. T.ex. finns stora tomma ytor i Kulturhuset, som vore lämpade för den café- och utställningsverksamhet som idag finns i paviljongen.

Gatu- och fastighetsnämnden

Reservationen av Helge Löfstedt m fl (fp) hade följande lydelse.

Nämnden borde ha som svar på motionen överlämnat och i huvudsak åberopat tjänsteutlåtandet, godkänt att kontoret fullföljer påbörjade hyresförhandlingar under iakttagande av vad som nedan anförs samt anfört följande. I tjänsteutlåtandet vidimeras att en rivning av paviljongen och ett borttagande av parkeringsplatsen skulle vara till stor fördel för miljön kring Berzelii Park och Nybroviken. En sådan förändring är ett exempel på den förnyelse av stadens trafikplatser som kan komma till stånd med hjälp Dennispaketets medel. I Dennispaktet anslås totalt 730 Mkr för åtgärder i gatusystemet, bl a i syfte att åstadkomma miljöförbättringar av det slag som föreslås i motionen. Dennispaketets medel kan utbetalas från 1996, varför en förnyelse av Nybroplan knappast kan påbörjas tidigare. Till dess kan paviljongen hyras ut. Det hyresbortfall som uppkommer vid en enventuell framtida rivning av paviljongen måste ställas mot de stora miljövinster som har står att vinna.

Utlåtande 1996:15 RhI 305

Det bör undersökas om det är möjligt att erbjudanuvarande hyresgäster plats i någon annan av stadens centralt belägna fastigheter, där yta idag står tom. Något hyresbortfall skulle då i praktigen ej uppstå.

Ersättaryttrandet av Hans Peters (c) hänvisade till reservationen ovan.

Kulturnämnden

Reservationen av Anna Lindh (s) m fl hade följande lydelse.

Nybropaviljongens kulturhistoriska värde skall ställas mot den försköning av platsen som kan åstadkommas om paviljonen rivs och platsen görs om till allmän park. Då skulle t.ex. många av de vackra byggnaderna som omger parken fa en mer framträdande plats i stadsbilden.

Utlåtande 1996:16 RhI 306

Utlåtande 1996:16 RH (Dnr 781/94)

Förnyelse av Spånga centrum Motion av Kerstin Åslund (fp) (1994:131)

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motion 1994:131 av Kerstin Åslund (fp) besvarad med vad före- dragande borgarrådet anfört.

Föredragande borgarrådet anför följande.

Motionens innehåll

Kerstin Åslund (fp) har i motion nr 1994:131 föreslagit att kommunfullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att förnya Spånga centrum i enlighet med motionens intentioner.

Remisser

Motionen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden, gatu- och fastighetsnämn- den samt skönhetsrådet. Stadsbyggnadsnämnden beslöt att som svar på remissen åberopa stads- byggnadskontorets och gatu- och fastighetskontorets gemensamma tjänsteut- låtande. I detta konstateras att centrumområdet i dag är en småstadsmässig miljö med en tydlig och finstämd 50-talsstämning, men med en hel del brister och problem. Nu verkar möjligheterna att finansiera en upprustning vara goda. Dels har medel anvisats för förbättringar av trafikmiljön och för infartsparkeringar - i Utlåtande 1996:16 Rh I 307 båda fallen prioriterar kontoren Spånga centrum högt. Dels har den nya majoriteten föreslagit en betydande satsning på upprustning av förorter och förortscentra. Dessutom har landstinget i sin budget avsatt medel för en upprustning av stationen. Kontoren har för avsikt att under våren 1995 framlägga förslag till upprustning av centrum vad gäller exempelvis buss- och övrig trafik, allmänna ytor, infarts- och besöksparkering samt kompletteringsbebyggelse och fortsätta samrådet med företag, boende och andra intresserade i centrum. Någon form av ersättning för det rivna, och mycket saknade, stationshuset avses också föreslås som, utan att vara en nostalgisk rekonstruktion, ändå kan bli entré till samhället för de tågbuma trafikanterna och en symbol för samhällets egen identitet. Gatu- och fastighetsnämnden beslöt att som svar på remissen i huvudsak åberopa kontorens gemensamma utlåtande och därutöver anföra följande. "Nämnden anser att det är betydelsefullt att gatu- och fastighetskontoret samordnar förnyelsen av Spånga centrum med SL. SL har för avsikt att göra Spånga station till en modellanläggning för bättre bytespunkter mellan olika trafikslag. SL vill skapa en anläggning där byten mellan buss och tåg ska kunna ske snabbt och gärna över perrong. På stationen ska det finnas bra information, fungerande rulltrappor, hissar och annan service som t ex café, bankomat och affärer." Innehållet i kontorens gemensamma tjänsteutlåtande är redovisat ovan. Skönhetsrådet anser att mindre förortscentra som Spånga, har stor betydelse för stadsbilden. Rådet anser vidare att en upprustning är av vital betydelse för miljön i de centrala delarna av Spånga. Rådet tillstyrker även förändring av stationsbyggnaden.

Mina synpunkter

Situationen i flera av Stockholms förortscentra är oroväckande. Den fysiska miljön är ofta sliten och den sociala och kommersiella servicen på nedgång. Den nuvarande majoriteten har därför beslutat om en sk ytterstadssatsning i några utvalda förorter för att vända den negativa utvecklingen. Men det finns flera förorter där centrum behöver rustas upp och stadsdelen förses med nya lägenheter för att få ett underlag för service. Spånga centrum är ett av flera exempel på förorter med problem. Jag tycker att Spånga är ett samhälle som har goda förutsättningar att utvecklas positivt och återfå sin position som trivsam förort med fungerande centrum. Stadsbyggnadskontoret har i samarbete med gatu- och fastig- Utlåtande 1996:16 Rh I 308

hetskontoret arbetat med ett förslag till program för Spånga centrum, norra Solhem och del av Bromstens industriområde. Till grund för programmet ligger arkitektförslag som utarbetats dels för centrum och dels för 300 nya bostäder på obebyggd mark i Lunda. Programmet innehåller bl a:

Spånga centrum

- Omläggning av Bromstensvägen närmast järnvägen - Ny bussterminal i två plan invid centrum och över Bromstensvägen - Ny stationsbyggnad med goda omstigningsmöjligheter mellan buss och tåg - Nya lokaler för i första hand posten, men också kanske för systembolaget - Ett nytt bostadshus ca 30 lägenheter - Infartsparkering - Upprustning av torgytor, parkeringsytor

Lunda

Nya bostäder i flerfamiljshus och radhus totalt ca 300. För att detta ska vara möjligt krävs att Avestagatan läggs om i ett läge intill järnvägen.

Bromstens industriområde

På lång sikt kan vissa kvarter omvandlas för bostadsändamål. Programförslaget ska läggas fram för stadsbyggnadsnämnden under första kvartalet 1996 för att därefter skickas ut på remiss- och samråd. Programför- slaget beräknas kunna godkännas av stadsbyggnadsnämnden kring sommaren 1996. Därefter kan detaljplaner för de olika projekten tas fram. En ny stationsbyggnad som ersättning för det rivna stationshuset bör uppföras som en symbol för stationssamhället Spånga. Personligen önskar jag att det gamla stationshuset inte hade rivits. När vi nu ska bygga ett nytt, anser jag dock, att det inte ska var en rekonstruktion av den gamla byggnaden. Ett nytt stationshus bör byggas med omsorg i utformning och material för att bli en ny samlingspunkt som lever upp till de funktionella krav som ställs på byggnaden idag. Jag föreslår att kommunfullmäktige med detta finner motionen besvarad.

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Utlåtande 1996:16 Rh I 309

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motion 1994:131 Kerstin Åslund (fp) besvarad med vad före- dragande borgarrådet anfört.

Stockholm den 13 december 1995

På kommunstyrelsens vägnar: MATS HULTH Jan Skoglund

Reservation anfördes av Birgitta Rydell och Kerstin Åslund (båda fp) enligt följande.

Vi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motion 1994:131 av Kerstin Åslund (fp) att anföra följande.

Upprustningen av Spånga centrum är mycket angelägen och bör starta så snart som möjligt. Stadsbyggnadskontoret har tillsammans med gatu- och fastighetskontoret tagit fram ett omfattande förslag till program för Spånga centrum med omgivande stadsdelar. Programmet innehåller bland annat åtgärder för att förbättra biltrafiken, tillgänglighet till kollektivtrafiken, upprustning av torgytor samt nybyggnation av bostäder. Den nuvarande stationsbyggnaden är ett anskrämligt inslag i Spånga centrum och den är dessutom svårtillgänglig. Målet bör därför vara att åstadkomma en lösning som innebär både förbättringar för kollektivtrafiken och ett återuppförande av den gamla stationsbyggnaden.

Ersättaryttrande gjordes av Jan Carlson (sp) enligt följande.

Jag vill hänvisa till stockholmspartiets yttrande i stadsbyggnadsnämnden. Utlåtande 1996:16 Rh I 310

ÄRENDET

Kerstin Åslund (fp) har i en motion (1994:131), bilaga 2, föreslagit att kommunfullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att förnya Spånga centrum i enlighet med motionens intentioner.

REMIS SER

Motionen har för synpunkter inom staden remitterats till stadsbyggnadsnämn- den, gatu- och fastighetsnämnden samt skönhetsrådet.

Stadsbyggnadsnämnden beslöt den 16 mars 1995 att åberopa stadsbyggnads- kontorets och gatu- och fastighetskontorets gemensamma tjänsteutlåtande.

Reservation anfördes av Stella Fare (sp), bilaga 1.

Gatu- och fastighetsnämnden beslöt den 27 september 1994 att i huvudsak åberopa kontorens gemensamma tjänsteutlåtande och därutöver anföra följande.

Nämnden anser att det är betydelsefullt att gatu- och fastighetskontoret samordnar förnyelsen av Spånga Centrum med SL. SL har för avsikt att göra Spånga station till en modellanläggning för bättre bytespunkter mellan olika trafikslag. SL vill skapa en anläggning där byten mellan buss och tåg ska kunna ske snabbt och gärna över perrong. På stationen ska det finnas bra information, fungerande rulltrappor, hissar och annan service som t ex café, bankomat och affärer.

Reservation anfördes av Carl-Erik Skårman m fl (m), Hans-Göran Olsson (fp) och Hans Peters (c) till förmån för att åberopa kontorens gemensamma tjänsteutlåtande.

Stadsbyggnadskontorets och gatu- och fastighetskontorets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 19 december 1994 redovisar följande synpunkter.

Spånga centrum växte upp kring järnvägsstationen. Centrumområdet är i dag en små- stadsmässig miljö med en tydlig, fmstämd och vänlig 50-talsstämning, men med en hel del brister och problem. I motionen framförs såväl kritik mot den befintliga miljön som en rad förslag till förbättringar. Kontoren ansluter sig helt till den tecknade problem- bilden hur utglesning och ökande konkurrens hotar mindre förortscentra. När miljön också börjar bli sliten och skötsel och underhåll försämras, hotar centrumet att hamna i Utlåtande 1996:16 Rh I 311 en ond cirkel. De synpunkter och förslag som nu framkommit är av stort intresse. Under senare decennier har åtskilliga försök gjorts att skapa underlag för en bättre miljö och en positiv utveckling. Förslagen har emellertid visat sig svåra att förverkliga, både vad gäller finansiering och att förankra lösningar hos de boende och fastighetsägare. En huvudfråga för Spånga centrum är också hur trafikleden Bromstensvägen- Avestagatan ska passera förbi stationen, och hur bussterminalen ska formas. Ett annat problem är hur kontakten mellan Spångaviadukten och Spånga stationsväg ska lösas - nu omges bostäderna i "Filadelfiahuset" av trafik på alla sidor. Här har man hittills inte lyckats hitta någon självklart bra lösning men frågorna utreds f n. Nu verkar även möjligheterna att finansiera en upprustning vara goda. Dels har Den- nispaketet anvisat medel för förbättringar av trafikmiljön och för infartsparkeringar - i båda fallen prioriterar kontoren Spånga centrum högt. Dels har den nya majoriteten före- slagit en betydande satsning på upprustning av förorter och förortscentra. Dels har lands- tinget i sin budget avsatt medel för en upprustning av stationen. Allt talar för att vi nu ska försöka genomföra en satsning på Spånga. Kontoren har för avsikt att under våren 1995 framlägga förslag till upprustning av centrumet såväl vad gäller buss- och övrig trafik, allmänna ytor, infarts- och besöks- parkering samt tilläggsbebyggelse m m och fortsätta samrådet med företag, boende och andra intresserade i centrumet. Någon form av ersättning för det rivna, och mycket saknade, stationshuset avses också föreslås som utan att vara en nostalgisk rekonstruk- tion ändå kan bli entré till samhället för de tågburna trafikanterna och en symbol för samhällets egna identitet. Arbetet avses sedan föras vidare tillsammans med SL, parkeringsbolaget och andra byggherrar för ett snabbt genomförande.

Skönhetsrådet framförde den 2 maj 1994 följande synpunkter.

De mindre förortscentra som fortfarande finns kvar runt Stockholm; där Spånga centrum är ett av dessa, har storbetydelse för stadsbilden. Centrum och bebyggelse har vuxit fram i samklang och ger invånarna en viktig närservice. I ovanstående motion föreslås en förnyelse av Spånga centrum däribland området kring Spånga station. Skönhetsrådet anser att en upprustning av centrumområdet är av vital betydelse för miljön i de centrala delarna av Spånga och tillstyrker även en förändring av stationsbyggnaden. Rivningen år 1975 av den gamla stationsbyggnaden förändrade på ett mycket olyckligt sätt stadsbilden i Spånga Centrum. Rådet tillstyrker sålunda motionen. Utlåtande 1996:16 Rh I 312

Bilaga 1

Reservation anfördes av ledamoten Stella Fare (sp) till förmån för att

i huvudsak åberopa tjänsteutlåtandet förorda ett återuppförande av stationshuset anföra följande.

Återuppförandet av ett rivet hus är i första hand motiverat då en byggnad som kan sägas karaktärisera en stad eller plats har gått förlorad. På kontinenten har så ofta varit fallet med slott, kyrkor etc som skadades eller förstördes under kriget. I Sverige är exemplen få, men från senare kan restaurant Flustret i Uppsala nämnas, liksom G A Nilssons välkända affårshus här i Stockholm, byggt 1912, rivet 1972, och återuppfört 1989. Spånga stationshus, påpassligt rivet under Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975, kan just sägas vara en byggnad som karaktäriserade Spånga stationssamhälle, på samma sätt som rådhuset i en småstad. Arkitekt var Erik Lallerstedt, en av det tidiga seklets främsta, och stilen nationalromantisk. Nämnden anser att ett återuppförande av denna byggnad allvarligt bör prövas vid den planerade förnyelsen av Spånga centrum. Självfallet är det av yttersta vikt att även förbättra dagens dåliga förhållanden för buss- och tågresenärer. Målet bör dock vara att åstadkomma en lösning som innebär både förbättringar för kollektivtrafiken och ett återuppförande av det av spångaborna saknade stationshuset. Utlåtande 1996:16 Rh I 313

Bilaga 2 STOCKHOLMS STAD Kommunfullmäktige

Motioner 1994:131

1994:131 Motion av Kerstin Åslund (fp) om förnyelse av Spånga centrum

Flera av Stockholms mindre förortscentra står idag inför stora problem. Förändrad befolkningsstruktur och hårdnande konkurrens från upprustade större centrumanläggningar riskerar att slå ut mindre förortscentra som vuxit upp i anslutning till vår äldre förortsbebyggelse. Detta är en utveckling som bl a Köpmannaförbundet varnat för och som riskerar att leda till att barnfamiljer och äldre förlorar sin närservice, som är mycket viktig för de som inte är bilburna. Ett av dessa utsatta mindre förortscentra är Spånga centrum. Dess framtid har vid flera möten diskuterats av boende och företagare i stadsdelen. Under våren och sommaren har folkpartiets lokalavdelning tagit initiativ till en idétävling, vars resultat just presenterats. Det finns ett brett förankrat intresse för förnyelse av Spånga centrum. En förnyelse som bör ta tillvara och utveckla den unika småstadskaraktären, som idag präglar området. Därför bör eventuell nybebyggelse ske i samma skala som den äldre bebyggelsen. T ex kan låg bostadsbebyggelse tillkomma längs Kronofogdevägen och längs Gamla Landsvägen (vilket framgår av bilagd skiss). Nära torget bör finnas plats för etablering av nytt postkontor, något som skulle betyda mycket. Viktigt för centrum är också tillgång till p-platser. Detta kan t ex ordnas genom snedparkeringar längs gatorna, vilket stör den småskaliga miljön betydligt mindre än stora sammanhängande parkeringsytor. Till sist bör träden bli fler på många håll, inte minst kring stationen behövs mer grönska. Allt sedan det gamla stationshuset revs 1975 har kritik framförts mot dess efterföljare som både är svårtillgänglig och arkitektoniskt sällsynt illa anpassad till omgivningen. I en förnyelse av Spånga centrum bör möjligheten prövas att

4 1996:12-22 Utlåtande 1996:16 Rh I 314 rekonstruera den gamla stationsbyggnaden, en gång en given mittpunkt i Spångas småstadsmiljö.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslås kommunfullmäktige besluta att uppdra åt berörda nämnder att förnya Spånga centrum i enlighet med motionens intentioner.

Stockholm den 26 september 1994

Kerstin Åslund