Några historiska nerslag i kvarteren runt Norra Real

[email protected] T U L E G A T A N

Tulegatan är knappt en kilometer lång och sträcker sig från Tegnérgatan i söder, till Vanadislunden i norr. På 1800-talet hette gatan Lilla Surbrunnsgatan eft er en brunn och först 1885 ändrades namnet till Th ulegatan.

Namnet Surbrunn kommer sig av att det i området fanns en sur brunn, Norremalms Sur-brunn af Capellanen vid S:t Olof, som påstods vara “hälsogifvande och nyttigt i fl erehanda sjukdomar”. Speciellt myrsyran i vattnet var hälsobringande för reumatiker. År 1767 skadades källan vid ett byggnadsarbete och brunnen slutade ge hälsovatttnet.

Namnet Th ule kommer kommer från den grekiska mytologin och betecknar ett område längst i norr. Th ulegatan går ju in i det som kallas Sibirien, ett område långt från centrum. I södra Europa var Ultima Th ule en generell beteckning för Skan- dinavien

LM Ericssons första fabrik, Tulegatan 5

1883-84 uppförde Ericsson sin första fabriksbyggnad på adressen. Det var egentligen ett ståtligt femvångshus till vilket man fogade en verkstadsdel. Lars Magnus Ericsson och hans familj bodde själv i en femrumslägenhet en trappa upp med direkt kontakt med kontoret och verkstaden. Verkstaden, även den i fem våningar, låg mot Rådmansga- tan. Ett fyrtiotal anställda arbetade här, men aff ärerna gick bra och redan 1891 var det över 200 och och en tillbyggnad genomfördes. Ordning och reda präglade anläggningen och t.ex. var belysningen (gas-) rikligt tilltagen för att möjliggöra eff ektivt arbete 57 timmar i veckan.

Tidigare hade Ericsson haft mindre verkstäder här och där i Stocholm. Den första låg på Drottnnggatan 15.

Tillbyggnaden 1891 ritades av arkitekten Wilhelm Klemming

Bilden till vänster är tagen i augusti 2011.

Lönnberg, Patrick, Tulegatan 2 Tulestation , Stockholms elektricitetsverkens huvudstation, Tulegatan 7 - 13

Tulestationen, eller Stockholms elektricitetsverkets huvudstation, är en byggnad vid Tulegatan 7-13 i Vasastan i . Byg- gnaden är en av fl era liknande stationer som ritades av arkitekten Ferdinand Boberg åren 1902-1906.

Anläggningen vid Tulegatan skulle bli Stockholms elektricitetsverkets huvudstation. När Värtaelverket invigdes 1903 blev Tulesta- tionen även en av fl era understationer där den i Värtaverket producerade växelströmmen omvandlades till likström, som var den vanliga distributionsformen vid denna tid. Längs Tulegatan uppfördes den gulputsade kontorsdelen samt intilliggande verkstadsbyggnader. Gavlar och entréer är utförda av röd Övedskloster-sandsten. Portalen över huvudentrén (Tulegatan13) är rikt dekorerad med elektricitetsank- nytna motiv som glödlampor, batterier, kabelknippen och en mycket realistisk generator över entrén, allt är utförd i den röda sandstenen. Mellan fönstren över huvudingången står en barbröstad kvinnogestalt som håller i ledningarna till en ljuskrans av glödlampor runt sitt huvud, över henne vakar S:t Erik. Över fönster- och portvalv sprakar elektriska fl ammor.

Vid Tulestationen fi nns sedan 1960 Bobergs berömda portvalv från Brunk- ebergsverket vid Regeringsgatan, som var Stockholms första elektricitetsverk och som producerade elektricitet mellan åren 1892-1911. När Brunkebergsver- ket revs 1960 för att ge plats åt varuhuset NK:s tillbyggnad tog man hand om Bobergs skapelse och fl yttade den till Tulegatan. Texten - något nerkortad - kopierad från Wikipedia

Ovan: Tulestationsportal med lampkvinnan Till vänster: Portalen från Brunkebergsverket, som fl yttades hit 1960. Nedan: Bilden tagen i augusti 2011

Lönnberg, Patrick, Tulegatan 3 Spårvagnshallarna , Tulegatan 2

Spårvagnshallarna uppfördes 1905 i samband med att häst- spårvagnarna avvecklades och spårvägstrafi ken elektrifi erades. Den sista hästspårvagnen i Stockholm gick vid midnatt den 10 februari 1905, dragen av de två trotjänarna “Drott” och “Vivi”. Drott pensionerades för övrigt på Berggården i Kista. Han ligger begraven under E18 och hans gravsten fi nns på Spårvagnsmuseet. Han var en mycket älskad Stockholmare.

Arkitekt var Adolf Emil Melander. Byggnaderna uppfördes i rött tegel och murkrönet mellan taktinnarna (kreneleringen) ger anläggningen ett borgliknande utseende.

Spårvägen avvecklades 1967 och fram till dess fungerade byg- gnaderna som spårvagnshallar. Sedan blev de ett spårvägs- Drott och Viva 1905, sista dagen på jobbet. De eldrivna spårvag- narna klarade av backarn bättre än hästarna. De orkade inte med Söders backar och hade redan tidigare ersatts med ångdriv- na spårvagnar

museum. Under 80-talet fanns en bilaff är där. 1997 fl yttade Moderna museet in och idag är det en exklusiv kontorsbyggnad.

I anslutning till hallarna fi nns det s.k. Spårvägspalatset. Det ritades också av Melander och byggdes redan 1885-87. In- tressantast med den är att den ursprungligen kröntes av två fyr- spannskulpturer, Qvadrigan, utförda av Carl Johan Dyfverman. De monterades ned eft er stormskador 1891 och pryder sedan dess Cirkus på Djurgården.

En totalrenovering av palatset genomfördes 1990-talet och byg- gnaden fi ck sitt ursprungliga yttre utseende. Samtidigt byggdes den nya byggnaden på gården innanför palatset.

Till vänster Carl Johan Dyfvermans Qvadrigan på Cirkus. Skulp- turen fanns fram till 1891 på Spårvagnspalatset

Nedan: Bilden tagen i augusti 2011

Lönnberg, Patrick, Tulegatan 4 Ericsson , Tulegatan 15 - 19 Ericssons verksamhet på Tulegatan 5 gick utomordentligt bra. År 1896 blev det ett aktiebolag och växte snabbt till ett modernt företag i världsklass. Detta krävde utvidgning och då ville man ha något anslående. Arkitekten Johan Laurentz engagerades och i korsningen Tulegatan-Rehnsgatan intill Norra Real blev det en anläggning i sandsten och puts som direkt anslöt till det nyaste i Amerika, en mjukt formad rundbågearkitektur av ett slag som lanserats av arkitekten H H Richardson. Det var samma stil som det berömda Brunkebergverket hade. Kontorets lyxig mahognyinredning pryddes med skulpterade änglar som telefonerar med varandra. Denna inredning fi nns för övrigt uppställd på Tekniska museet.

Till höger: På huvudkon- toret har änglarna tillägnat sig den moderna it-tekniken och pratar i telefon.

Ovan: En fl ygbild från 1927

Till höger: Den extremt lyxiga kontors- avdelningen i fem våningar. Här botten- våningen med väggar i mahogny.

Nedan: Den magnifi ka byggnaden från i korsningen Tulegatan - Rehnsgatan med 42 000 kvadratmets arbetsyta. Det förblev Ericssons huvudkontor fram till 1940, då verksamheten centrerades till Telefonplan.

Lönnberg, Patrick, Tulegatan 5 Norra Real , Tulegatan 14

Norra Reals idrottshall byggdes samtidgt som skolan, dvs blev klar 1890. Tillbyggnaden är dock från 1928 då den dåvarande om- kädningsfl ygeln åt fotbollsplan revs. Här kan också nämnas att bostadshusen längs Odengatan byggdes en bit in på 1900-talet och i början av seklet fanns det långtgångna planer på att bygga ett annex till Norra Real där istället. Det var en ganska stor byggnad och arktektoniskt mycket lik huvudbyggnaden. I bottenvåningen hade man tänkt sig ett badhus. Det blev dock inget av dessa planer utan istället byggdes skjutbanan på huvudbyggnadens fj ärde våning om för undervisningssalar 1923.

Idrottshallen från Tulegatan, fotograferad i augusti 2011 P-hus Norra Real Under Norra Reals fotbollsplan fi nns ett parkeringshus för 176 bilar, med en yta på 2500 kvm i två plan. Byggnationen, som in- vigdes i juni 1998, gör att det är förbjudet att köra tyngre fordon in på fotbollsplan. Det känsliga byggarbetet utfördes med stor försiktighet av APJ Betong & Anläggningsteknik. Arkitekt är Böving & Kinnmark Arkitektkontor.

S:t Stefanskapell , Tulegatan 38

Kapellet fanns i hörnet av Frejgatn och Tulegatan. Det byggdes år 1900, men fl yttades 1904 till Aspudden, Sigfridsvägen/Alvastravägen, i samband med bygget av Vanadislunden. På 1960-talet byttes namnet till Sankt Sigfrids kapell.

Kapellet i nygotisk stil är i trä, med oktogonalt (åttahörnigt) kyrkorum, som ritats av arkitekt Erik Otto Ulrich. Bilden hämtad från Stockholmskällan

Huvudsaklig källa för artikeln om Tulegatan är webplatsen “Centrum för Näringslivshistoria”

Lönnberg, Patrick, Tulegatan 6 Sibirien

Området norr om Odengatan mellan Sveavägen och Valhallavägen kallas Sibirien. Namnet kom sig av att området låg långt från Stockholms centrum och att kommunikationerna var dåliga. Höstspårvagnens slutstation var Roslagstorg, dagens Erikbergsplan. Clas på hörnet i korsningen på Frejgatan är ett av Stockholms äldsta värdshus med anor från 1731. Bellman ska ha varit stamgäst här. .. Ädsta krog i Stockholm är Den Gyldene Freden på Österlånggatan 51. Dem har funnits sedan 1722.

Vanadislunden Vanadislunden är ett parkområde i Sibirien som fi ck sin utformning redan 1903. Den är en av Stockholms största parker och har fått sitt namn eft er gudinnan Vanadis. Hon är samma person som också är känd som Freja, en av vanernas främsta gudinnor. Att den svenska fregatten Vanadis hade gjort en uppmärksam- mad världsomsegling åren 1883-85, had gjort namnet extra populärt.

Vanadislunden är en av Stockholms största parker och ligger i stadsdelen Vasastaden i In- Clas på hörnet. Bilden är tagen i september 2011 nerstaden. Vanadislunden har fått sitt namn eft er gudinnan Vanadis och den som dyrkades längst (som fruktbarhetsgudinna) i Norden.

Brunkebergsåsen går rakt igenom parken och gör den mycket kuperad. Högsta punkten ligger 43 meter över havet. Innan området förvandlades till park, kallades det Ormträskhöjden. Ormträsket var en liten sjö på den plats där Wennergrenska Centret fi nns idag.

Redan 1879 uppfördes en kvadratisk vattenresorvoar på Vanadislunden. Den var dock snart för liten och en ny byggdes 1914 ovanpå den gamla. De mörka Hels- ingborgsteglen längst ner är vad som syns från den ursprungliga bassängen. Den borgliknande konstruk- Vanadislunden 1899. Längst uppe till vänster skymtar den gamla reservoaren tionen, ritad av Gustaf Améen, överst är från 1914. Vattendjupet i bassängen är 6 meter En intressant byggnad i Vanadis- lunden är Cedersdals malmgård, en byggnad från 1700-talet, som ägdes av tobaksplanteraren Peter Cedersgren. Att det är en s.k. “malmgård” betyder att den byggd på Stockhoms malmar, dvs utanför Stockholms kärna, ett slags fritidshus för adels- och borgarklassen. Det fi nns 38 sådana här malmgårdar i Stockholm, några är närmast att likna vid palats. Intressantas med gården är dock inte de äldsta delarna utan långorna byggda 1917 under andra världskriget. Bostäderna där var nöd- bostäder och enormt små. Man ville med dem visa att det vara möjligt att bo drägligt i små bostäder om de bara planerades på rätt sätt. Kanske Stock- holms första “compact living”. Vattenreservoaren från 1914. Bilden är från Wikimedia Common Huvudsaklig källa för artikeln om Tulegatan är webplatsen “Centrum för Näringslivshistoria” Lönnberg, Patrick, Tulegatan 7 B I R G E R J A R L S G A T A N

Birger Jarlsgatan är från 1880-talet och fått sin sträckning längs den igenfyllda Rännilen, bäcken från Brunnsviken via Träsket vid nuvarande Jarlaplan till . En vanlig benämning på bäcken var Kattrumpan, antagligen för att den slingrade sig som en sådan. Följande beskrivning av okänd författare fi nns på några ställen på webben:

En gång var det möjligt att ro från Katthavet (nuvarande Berzelii Park) via Rännilen, som slingrade sig fram ungefär där Birger Jarlsgatan går, genom Stora Träsket, som sträckte sig från Eriksbergsplan till Surbrunnsgatan, och fortsätta Kattrumpsbäcken ut i Brunnsviken. Det var en utmärkt vinterväg för Roslagsbönderna. Från Rännilen anlade Johan Hårleman år 1694 Stockholms första vattenledning till “språng och vattenkonster” i Kungsträdgården. Med tiden blev vattnet alltför illaluktande, ledningarna läckte dessu- tom. Från Jakobsbergsgatan gick en bro över Rännilen, det var trafi kleden mellan Norrmalm och Ladugårdslandet. När Albert Lind- hagen lade fram sin Esplanadplan år 1866 tänkte han sig Birger Jarlsgatan som en rak linje mellan Nybroviken och Brunnsviken. Alla var inte förtjusta och juveleraren Christian Hammer, som framsynt hade köpt upp tomter nere vid Nybroplan (“Hammerska rucklen”), ville i stället för en boulevard ha en kanal med trädplanterade körbanor på vardera sidan. Eft er många kompromisser fattades besluten och den nya gatan stenlades. Rucklen revs och ståtliga hus växte upp. I Birger Jarlspassagen kunde herrarna beskåda vågade sängkam- marscener i Mutoscopen och vid , i hörnet av Biblioteksgatan slog Det Stora Varuhuset upp sina portar.

Finns Norra Real i Norrrmalm eller Vasastaden?

Fram till Tegnérgatan utgör Birger Jarlsgatan gräns mellan Östermalm och Norrmalm. Norröver är den gräns mellan Vasataden och Norrmalm. Norra Real tillhör alltså stadsdelsområden Norrmalm, men fi nns i stadsdelen Vasastan. Stadsdelsområdet Nor- rmalm omfattar inte bara stadsdelen Normalm utan även Vasastaden, Skeppsholmen och en liten del av Östermalm.

1700-talskarta. Norra Real fi nns på tomten XLVII. Här kan man se Stora Träsket och hur Rännilen följer dagens Birger Jarlsgata.

Brunkebergsåsen

Brunkebergsåsen går rakt igenom hela Norrmalm och är en del av den mäktiga Stockholmsåsen, en 60 km lång rullstensås som går mellan Arlanda och Jorbro. I Stockholms innerstad är den tillplat- tad på allehanda byggen, men t.ex. i Norra Reals närhet fi nns Ob- servatoriekullen och området kring Johanneskyrkan kvar. Namnet Brunke har åsen fått av Johan von Brunkow, som var riddare, riksråd och drots i Sverige från slutet av 1314 till sommaren 1318 (drots var ett ämbete närmast kungen i rang) då han avrättades på åsen för att ha försökt bryta hertigarnas belägring av Stegeborg, ett tegeltorn i Östergötland.

Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 7 Brunkebergstunneln

Tunneln, som går genom Brunkebergsåsen, byggdes 1884- 86 och var på sin tid ett stort projekt och en teknologisk utmaning. Den är 231 meter lång och 4 meter i diameter. Man hade liknande problem som man idag har med tun- neln genom Hallandsåsen. Lös sand och sten rasade in och det löste man med hjälp av en inhyrd engelsk frysmaskin. Jorden frystes till -20 grader och däreft er kunde grusmas- sorna schaktas bort från tunneln utan större rasrisk. En liknande metod har blivit lösningen för problemen med Hallandsåsen.

Arbetet leddes av Knut Lindmark som också byggt Katari- nahissen. Den 9 juni 1886 invigde kung Oscar II tunneln, men någon ekonomisk framgång blev den inte. Det kostade två öre att promenera genom den och det var mer än folk Tunneln grävdes från två håll, dels från David Bagares gata och del ansåg det värt. från dagens Tunnelgatan Erikbergs plan

I den södra delen av Stora Träsket anlades 1790 Träsktorget Det var till en början en handel- splats och det var här bönderna i Roslagen sålde sina produkter. År 1810 fl yttades avrättning- splatsen på Packartorget (nuvarande Norrmalmstorg) till Träsktorget, Spö- och skampålemed Kopparmatte fanns också här vid det som idag är Karl Staaff s park, liksom “trähästen” med sin vassa rygg. Djurplågare fi ck sitta på denna häst med tyngder på fötterna. En och annan avrättning förhöjde också platsens underhållningsvärde.

Karl Staaff var partiledare för Liberala samlingspartiet 1907-1915 och statsminister 1905-1906 och 1911-1914. “Kopparmatte” är en skulptur i brons som placerades överst på skampålen. Den var tillverkad i början på 1600-talet och fi nns idag placerad i Rådhuset.

År 1950 ändrades namnet till Eriksbergsplan och Erikbergsparken anlades framför Timmer- mansordens byggnad. År 1973 restes Karl Göte Bejemarks konstverk Fordon nedanför parken.

Kopparmatte

Timmermansorden byggnad

Erikbergsparken med Timmerman- sordens palats

Bilden kopierad från Wikimedia Commons Timmermansordens byggnad I Erikplansparken fi nns en magnifi k byggnad, som tillhör Timmermansorden. Den är ritad av Isak Gustaf Clason och färdigställdes 1927. Timmermansorden är ett mycket hemligt och slutet brödrasällskap, som står på kristen protestantisk grund. Den har sina rötter i i 1700-talet, men lite är känt om vad de 1300 infl ytelserika “bröderna” egentligen sysslar med. Utåt har de bidragit med många lov- värda sociala projekt, men hemlighetsmakeriet gör att de illasinnade ryktenena är många. Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 8 Sankt Johannes kyrka

Samma år som Norra Reals byggnad blev färdig, invigdes Sankt Johannes kyrka högst upp på Brunkebergsåsen. Det var inte första kyrkan på platsen utan redan 1651 fanns ett begravningskapell här. Klockstapeln, byggd 1692, fi nns kvar. Kyrkan är byggd i nygotisk stil, ritad av Carl Möller. Han har också ritat en del andra kyrkor, bl.a. Gustaf Adolfskyrkan på Östermalm. Kykklockorna är orginellt nog gjutna i stål. Normalt är de av brons. Klangen i stålklock- or är lite mera dämpad.

Till höger en teckning av Carl Hedelin. I Förgrunden fi nns den gamla Johanneskyrkan, ett kyff el, och i bakgrunden den domkyrkliknande nya byggnaden.

Biografen Zita

Zita ligger vid Birger Jarlsgatan 37 och det har den gjort sedan 1913, men till en början under namnet Vinter-palatset. Den är den äldsta biografen i Stockholm och drivs numera av Folkets Bio. Den är känd för att lyft a fram kvalitetsfi lmer i stark kontrast till vad som gällden på 80-talet då utbudets tyngdpunkt låg på porr.

Bilden tagen 110913 Korskyrkan På Birger Jarlsgatan 66 fi nns en ganska anonym kyrka, Korskyrkan. Den har funnits här sedan 1962 och är inrymd i en gammal biograf, ritad av stockholmsarkitekten Josef Östlihn och byggd 1927. Kyrkan var tidigare i Örebromissionens regi, ett kyrkosam- fund som för övrigt stod för Norra Reals cafeteria under några år i början av 2000-talet. Numera är det Evangeliska frikyrkan som driver verksamhet där. Samfundet är en sammanslagning av en rad marginaliserade frikyrkor, däroibland Örebromissionen.

Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 9 Spårvagnspalatset

Spårvägspalatset arkitekt är Melander och byggnaden uppfördes 1885-87. Här fanns - förutom kontor - även bostäder, ett sadel- makeri samt verkstad. Från börja fanns en fyrspannskulpturer, Qvadrigan av Carl Johan Dyfverman på taket, men i samband med reparationerna av stormskador 1891, fl yttades skulpturen till Cirkus på Djurgården. Byggnaden totalrenoverade i början av 1990-talet och fasade återfi ck då sitt ursprungliga utseende. De helt nya byggnaden på gården innanför palatset är från den renoveringen.

Spårvagnspalatset med Tegnérgatan till höger. Bilden är tagen i september 2011

Karl Staaff s park Stockholms äldsta bensinmack En okänd “park” mittemot Erikbergsplan. Karl Staff var partiledare Av de bensinmackar som idag fi nns i bruk torde den som för Liberala samlingspartiet 1907-1915 och statsminister 1905-1906 fi nns är från 1927. Den drevs av Krook’s Petroleum & Olje och 1911-1914. Hans eft ermäle är en modernisering och demokrati- AB, som 1951 bytte namnet till Svenska Esso AB. 1985 sering av svensk politik. Statyn är gjord av Carl Eldh 1927. köptes företagaet av norska Statoil. Det fi nns långtframskridna planer att exploatera parken för en modern byggnad.

Till vänster Karl Staaff s park, som kanske ersätts med en arktektoniskt spännande skapelse.

Ovan bensinstationen som troligen är den äldsta av Stock- holms existerande bensinstationer

Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 10 Shellhuset

År 1927 byggde Svensk-engels- ka Mineralaktiebolaget sitt hu- vudkontor på Birger Jarlsgatan 64 i hörnet av Rådmansgatan. På 30-talet bytte man namnet till AB Svenska Shell. byg- gnaden ritades av Fredrik Lid- vall (född i Sankt Petersburg) i Albin Starks arkitektkontor. Den rundade formen fi ck den för att ge plats åt en pumpsta- tion med skärmtak framför byggnaden. Som en del av de- korationerna kring fönstren på våningen med ett smidesräcke, fi nns Shellsnäckan.

Shellhuset vid Birger Jarlsgatan/ Rådmansgatan. Immanuelskyrkan

Missionsförbundets nationalhelgedom. Missionsförbundet är en frikyrka med rötterna i 1800-talets folkrörelser. Kyrkobyggnaden fi nns på birger Jarlsgatan 65 i korsningen med Kungstensgatan. Den är ritad av Sture Fröléns arkitektkontor och byggdes 1970 - 74. Fasaden är i holländsk tegel och klocktornet framför kyrkan är i rå betong och pryds med ett kors. Även den stora vita byggnaden med butiker på bottenvåningen, tillhör församlingen, men är uthyrd. De äldsta spårvagnshallarna fanns på tomten, men revs när samfundet byggde sitt nya fl aggskepp. Hela kvarteret revs och ägs idag av Mission- skyrkan. Tidigare hade samfundet en kyrka byggd 1886 alldeles intill på Tulegatan 3, men den revs 1977. Svenska Missionskyrkan grundades 1883 av Paul Peter Waldenström eft er bråk med Svenska kyrkan om försoningsläran. samfundet har idag c 60 000 medlemmar men trenden är att medlemstalet är snabbt sjunkande och den tidigare ekonomiskt så välmående Immanuelkyrkan har idag ekonomiska problem. Församlingen har 1500 Den rivna Immanuelkyrkan (ritad av medlemmar. Erik Gustaf Sjöberg) på Tulegatan 3

Immanuelkyrkan vid Birger Jarlsgatan.

Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 11 Ellen Keys park

Parken anlades på 1930-talet, samtidigt som Borgarskolan byggdes. I parken står en Ellen Key-staty av Sigrid Fridman, rest 1953

Ellen Key (1849 - 19 26) engagerade sig starkt i frågor kring barnuppfostran, social problematik, feminism och fred mellan na- tioner. Henns mest kända bok blev “Barnets århundrade” som hon gav ut vid sekelskift et 1900. Den översattes till 26 olika språk. Grundsynen i boken är att barnet är som en växt som behöver frihet och näring att utveckla sina anlag. Undervisningen skulle inte få ingripa störande mer än nödvändigt. Aga och betyg var av ondo. Sådant gör barn osjälvständiga.

Filosofi skt var hon påverkad Goethe och hennes religon var skönheten i lagom och måtta.

Ellen Keys starka feministiska åsikter och radikala tänkande kring relion och yttrandefrihet mottogs med sympati på många håll, men också motsatsen. August Strindberg låter henne komma till tals som Hanna Paj i ”Svarta fanor” och det är förvisso ingen sympatsik person utan en besvärligt integrerande käring.

Statyn “Ellen Key” av Sigrid Fridman restes 1953 Borgarskolan och Balettakademin

Vid Kungstensgatan 2-8, Kar- lavägen 8-10, Birger Jarlsgatan 70-76 fi nns Knut Nordenskjölds klassicistiska byggnad från 1930-talet, den s.k. Borgar- skolan, som idag används av Viktor Rydbergs gymnasieskola med estetisk inriktning. Tidi- gare har där varit biograf och teater. En tillbyggnad ut mot Birger Jarlsgatan byggdes 1996 och var avsedd för Balettaka- demin, som utbildar dansare, musikalartister och koreografer.

Borgarskolan bilden tagen i september 2011

Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 12 Grekisk-ortodoxa kyrkan

Den grekisk-ortodoxa kyrkan på Birger Jarlsgatan 92 heter Sankt Georgios kyrka. Den är inrymd i en byggnad i gotisk stil , ritad av Anders Gustaf Fors- berg och färdigställd 1890 för den katolsk apostoliska kyrkan, som var ett samfund med sekteristiska drag. Den grundades av den engelske prästen Edward Irwing på 1800-talet och uppfattade sig som som en sista väckelse som skulle återskapa den ursprungliga kristna kyrkan inför Kristi återkomst, en händelse som förväntades ske mycket snart. Den hade som mest c. 900 medlemmar, men då inga tecken på krist återkomst kunde skönjas, minskade antalet medlem- mar och samfundets sista präst docg i England 1971.

Sedan 1970-talet har det grekisk-ortodoxa met- ropolitdömet sin kyrkliga verksamhet här, men ger för närvarande intryck av att den mycket lite. . Samfundet står under den ekumeniske patriarken av Konstantinopel.

Rysk-ortodoxa kyrkan

Rysk-ortodoxa kyrkan på Birger Jarlsgatan 98, heter Kristi Förklarings ortodoxa kyrka och lyder under Konstantinopel-patriarkatet. Den är inrymd i ett sexvåningsbostadshus och exteriört vittnar inget annat om kyrklig verklsamhet än ett förgyllt kors ovanför portalen.

Ryska kyrkan har funnits i Sverige sedan början av 1600-talet och varit lokaliserad på en rad olika platser i Stockholm. Den första verksamheten bedrevs i ett magasin på Rysstorget vid Södra Stadshuset, nuvarande Stadsmuseet och alltså på samma ställe som Norra Real började sin verksamhet 1876. På birger Jarlsgatan har kyrkan funnits sedan 1907. Kristi Förklarings ortodoxa kyrka är den äldsta av de ryska kyrkorna utanför Ryssland och församlingen är Sveriges första icke-lutherska församling eft er reforma- tionen. På grund av sin långa historia och därför att kyrkan, som är unik i sitt slag för Sverige, utgör ett gott exempel på en rysk huskyrka som de såg ut i det gamla Ryssland, förklarades Kristi Förklarings ortodoxa kyrka 1999 för byggnadsminne. Detta innebär att den inte får rivas och inte heller förändras utan skall bevaras för framtiden. Källa: Församlingens websida.

Ingången till kyrkan. Till vänster en rysk-ortodox bokahandel. Ikonostasen Bilden kopierad från Wikimedia Common.

Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 13 Humlegårdsparken Parken anlades som kunglig trädgård av Johan III. Bl.a. odlades humle och det är det som givit parken dess namn. allmänheten fi ck tillgång till trädgården 1764 och allmän park blev den 1869. Parken har en rad statyer och den mest kända är nog Per Hasselbergs Farfadern (1896). Det nakna gossebar- net i “Farfaderns” knä framkallade stor indignation och mycket rabalder i början av 1900-talet

Kungliga biblioeket I parken fi nns Kungliga Biblioeket, som är sveriges nationalbiblioek med uppgift att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla svenskt tryckt och audiovisuellt material, att främja infrastrukturen i det sven- ska forskarsamhället och att vara ett forskningsbibliotek, främst inom humaniora och samhällsvetenskap.

Gustav Vasa anskaff ade på 1520-talet böcker i historia, naturvetenskap och teologi samt musikalier och kartor till slottet Tre Kro- nor i Stockholm. Sönerna Erik XIV, Johan III och Karl IX utökade boksamlingarna. 1587, under Johan III:s tid, inreddes en nära 80 meter lång vindsvåning, kallad Gröna Gången, med öppna bokhyllor.

Vasakungarna köpte i allmänhet sina böcker från utlandet, men när den lutherska läran införts tog de för egen räkning hand om böcker ur de samlingar som beslagtogs i landets katolska kloster. 1620 donerade Gustav II Adolf böckerna från de svenska medelti- da klosterbiblioteken till Uppsala universitet. Därmed lades grunden till universitetsbiblioteket.

Under stormaktstiden fl ödade böcker in i landet genom de krigsbyten som svenskarna tog under fälttågen utomlands. På order från högsta ort beslagtogs böcker och handskrift er i kloster, domkyrkor och slott i de bal- tiska länderna, Polen, Tyskland, Böhmen, Mähren och Danmark. Böckerna hamnade främst på Uppsala univer- sitetsbibliotek och på KB. Från Prag hämtades 1648 KB:s mest spektakulära handskrift , den s.k. Djävulsbibeln (en bibel med en djävulsteckning) från 1200-talet, ett krigsbyte från Prag 1648 (det trettioåriga kriget). Då svenskarna skickade rapporter från fälttågen, bifogade de ibland lokala tidningar eller fl ygblad. Genom dessa sällsynta tryckalster har KB kommit att få en särställning i Europas äldsta tidningshistoria. Biblioeket fanns i det kungliga slottet, tre Kronor, och när det brann 1697 brann gick stora delar av samlingarna förlorade. 17 386 böcker och 1 103 handskrift er brann upp. Kvar fanns 6 826 böcker och 283 handskrift er, däribland Djävulsbibeln.

Inte förrän 1768 kunde KB äntligen fl ytta in i det nya Tessinska slottets nordöstra fl ygel. Bibliotekets inredning blev dock inte färdig förrän 1796. 1877 blev byggnaden i Humlegården klar och biblioeket kunde fl ytta till sin nuvarande plats Den nyaste delen är från 1990-talet.

Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan 14 L Ä R K S T A D E N

Lärkstaden kallas området öster om Birger Jarlsgatan (egentligen öster Karlavägen). Det bebyggdes 1907 - 17 och har fått sitt namn av kvarteret Lärkan, som var det första som exploaterades. Alla kvarter i området har fågelnamn.

Området karakteriseras av de många fi na villorna. Några av dem tjänstgör som ambassader. Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska Högskolan

Skolan har funnits sedan 1876 och är en fortsättning på Kons- takademiens Byggnadsskola som grundades 1735. Institutionen fanns då i Kongliga Teknologiska Institutet på Drottnnggatan, en byg- gnad som fi nns kvar. På 1950-talet fl yttade den till Teknikringen 76 och 1970 till nuvarande adress Östermalmsgatan 26.

Byggnaden är ritad av främst Gunnar Henriksson och den har av många stockholmare utnämnts till stadens fulaste hus. Den är byggd i brutalistisk stil med råbetong och omålade tegelväggar. Utseendemässigt går associationerna till någon nerlagd fabrik i det gamla Sovjetunionen. Tidigare fanns ett fängelse på platsen för arkitekturskolan. Det var en vacker tegelborg från 1897, ritad av Gustaf Lindgren. Delar av skolan brann upp våren 2011. Aulan samt verkstäder Ursprungligen var det ett kvinnofängelse med 115 celler, men förstördes helt.. Ingen tycktes bli riktigt upprörd över det. eft er ett tag togs även manliga interner in här. Fängelset upphörde 1925 och istället fl yttade Riksarkivet in. Orsaken till att man En ny arkitekturskola är planerad och Th am Videgård Hansson stängde fängelset lär ha varit att den icke-önskvärda insynen från Arkitekter arbetar på att utforma anläggningen som är tänkt att allt fl er närboende blev för stor. bli vid Östra Station. Infl yttningsdatum är för närvarande satt 1968 revs byggnaden för att ge rum åt arkitekturskolans betong- till 2013. kloss

Lönnberg, Patrick, Lärkstaden 15 Engelbrektskyrkan På det gamla kvarnberget reser sig sedan 1914 Lars Israel Wahlmans mäktiga skapelse i jugend och nationalromantisk stil. Kyrktornet är 65 meter högt och eft ersom den står på en kulle blir höjden enastående. Det är en stor kyrka som rymmer 1400 personer och valvet är det högsta i Skandinavien, 32 meter.

Engelbrekts församling är en avknoppning från Hedvig Eleonora församling 1906.

Orgeln i kyrkan med 86 stämmor är också en av landets största kyrkorglar. Det nuvarande instrumentet är tillverkat av Grönlunds 1964. Orgeln har byggts om ett antal gånger och som mest hade den 101 stämmor och var då - tillsammans med Lunds domkyrkas orgel - Sveriges största.

Columbarium Kyrkan har sedan 1961 ett columbarium med adressen Karlavägen 13. Ett kolumbarium är en lokal där urnorna med kremerades aska förvaras. I Engelbrekts columbarium fi nns plats för 6000 urnor. Sveriges första och Nor- dens största columbarium fi nns för övrigt i Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan. Det invigdes 1924 och har idag plats för 35 000 urnor

I Engelbrekts columbarium fi nns bl.a. no- bellpristagaren i fysik, Karl Manne Georg Siegbahns stoft . Han gick gymnasiet på Norra Real, fi ck Nobelpriset för sina röngenspek- troskopisa upptäckter 1924. Han dog 1978 92 år gammal.

Lärkstaden före Engelbrektskyrkan var byggd. Gissningsvis är Eft ersom vann arkitekttävlingen 1906 och kyrkan invigdes 1914, är bilden tagen kring sekelskift et 1900. bilden antagligen från kring 1910. Till höger fi nns byggnadsställn- ingar för tornet och i bakgrunden syns Norra Real.

Engelbrekt Engelbrektsson ledde upproret mot Eriks trupper. Framgångarna uppmuntrade adelsmän och prästerskapet ansluta sig till upproret och det utvecklades till något av ett frihetskrig. Eft er en vapenvila lovade den danska kungen Erik respektera Sveriges konstitutionella rättigheter, men de löft ena höll han inte och kriget återupptas. 1436 intar Engelbrekt Stockholm, men nu kom han i konfl ikt med adeln istället och fi ck bl.a. Magnus Bengtsson som fi ende. Han lyckades också ta livet av Engelbrekt och därmed var Engelbrekts karriär som martyr och helgon beseglad och svenskarna fi ck moralisk styrka avsätta Erik 1439. I början av 1900-talet var han alttså nationalhjälte och hyllades med gatunamn, skolor och kyrkor. Lönnberg, Patrick, Lärkstaden 16 Engelbrektsskolan På Valhallavägen 76 fi nns en av Stockholms största grundskolor, Engelbrektsskolan ritad av arkitekterna Ernst Haegglund och Kon- rad Elméus. Den invigdes 1902 och hette då Hedvig Eleonora Norra Folkskola och var dimensionerad för 2400 elever. Så många har det dock aldrig varit där. Idag är det knappt tusen elever i skolan. 1906 fi ck den namnet Engelbrekts folkskola.

En originell sak med skolan var att man 1915 byggde en takterrass där tuberkolossjuka barn undervisades. Som mest var det femti barn som satt där och huttrade. Den friska luft en skulle göra dem gott, trodde man. Tjocka överdragskläder och halmskor skyd- dade mot kylan, och varmvattenkrus i trälådor användes för att värma fötterna. Undervisningsformen pågick fram till 1950-talet. Källa: Wikipedia

Nedan som Engelbrektsskolan ser ut idag

Stockholm International School , SIS Finns sedan 1976 på Johannesgatan 18. SIS är en engelskspråkig skola med undervisn- ing från förskoleklass till gymnasiet. Skolan grundades 1951 för att erbjuda utbildning för barn till utländska diplomater och sven- skar som söker en internationell utbildning. Skolan har c. 500 elever från totalt ett 50-tal lände. All undervisning sker på engelska. Engelbrektsskolan som den nybyggd såg ut 1901. År 1942 bygdes skolan om. Fasaden Skolans årsavgift är över och taket fi ck då dagens fortfarande pampiga men enklare utfomning. 100 000 kr per år. Bilden kopierad från Wikimedia ,men retuscherad och restaurerad av P. Lönnberg Källa: Wikipedia Tyska skolan Tyska skolan Stockholm även kallad DSS (Deutsche Schule Stockholm), belägen på gården till Karlavägen 25, grundades 1612. Den är också den näst äldsta tyska skola utanför Tyskland. Tyska skolan grundades 1612 av den tyska församlingen i Stockholm, men det tog några decennier innan den tagit form.

Intill Sankt Johanneskyrkan fi nns Stockholm Internatinal School fi nns i den gamla Brum- merska skolan som var fram till 1929 en kristen fl ickskola grundad 1862. Byggnaden uppfördes 1896-97 (arkitekt Sam Kjellberg), men byggdes om 1948. Från början fanns skolan i Gamla Stan, men fl yt- tades 1953 till Karlavägen eft er att ha varit stängd sedan andra världskrigets slut.

Idag har skolan såväl grundskole- som gym- nasiekurser.

Tyska skolan på Karlavägen Lönnberg, Patrick, Lärkstaden 17 V A S A S T A N Vasastan kallas området mellan Birger Jarlsgatan och Karlsbergs sjön.

Astrid Lindgren bodde 70 år av sitt liv i området (Da- lagatan 46) och fl era fi lmer förknippas med stadsdelen, t.ex. Karlsson på taket, Mannen på taket och En kärlek- shistoria. Filmen “Sista ring”, 1955, är väl ingen större succe, men intressant för Norra Real genom att stora delar av den spelades in där. Museeisalen byggdes upp för den inspelningen.

Odengatan 31, 33 Fsatigheterna längs Odengatan i det kvarter, Roslagen, som Norra Real fi nns i, är dels från 1930 (Odengatan 33) och 1992 (Odengatan 31). På Odengatan 31 fanns tidigare ett tvåvån- ingshus, som också var byggt 1930. PÅ Odengatan 31 fanns redan 1941 en Konsumbutik som var först i Sverige med självbetjäning. Detta nya amerikanska sätt att handla slog då inte riktigt igenom och under krigsåren up- phörde butiken p.g.a. varubrist. År 1947 öppnades den dock igen och nu gick det bra. En reklamfi lm från 1947 fi nns på Konsums webplats http://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Kooperativ-sam- verkan/Var-historia1/Tidslinjen/1930-1960/1947/Genom- brott-for-snabbkop/ Sveriges första snabbköp på Odengatan 31

Närmast Odengatan 31, byggt 1992. Här fanns tidigare en tvåvåningsbyggnad. Konsum kan stoltsera med att vara Sveriges första Självbetjäningsbutik. Till höger Odengatan 33, byggt 1930. Lönnberg, Patrick, Vasastan 16 Sveabron - bron som fi nns men inte syns Sveabron blev klar1897. På 1800-talet var Sveavägen en smal gata och gick ned i en sänka under Odengatan. . Man hade tänkt sig en enkel träbro, men Skånska Cement erbjöd sig att bygga en bågbro av betong med en spännvidd på 8 meter för endast 1800 kr och tog hem kontraktet.

I början av 1920-talet höjde man Sveavägen upp till Odengatans nivå, men den gamla bron fi ck ligga kvar som fyllning. Sveabron fi nns alltså fortfarande kvar under asfal- ten i korsningen Sveavägen/Odengatan.

På 1950-talet konstaterades genom provborrningar att massorna hade satt sig och att det uppstått ett cirka en meter högt hålrum under brovalvet. Med tanke på den tunga trafi ken över korsningen beslöt man att fylla håligheten med betong. Tulegatan 16. Idag fi nns Norra Reals om- kädningsrum där de här rucklet står. När bilden är tagen, fi nns ingen uppgift om, men Nedan: Den stora bilden visar Sveabron när den byggs 1897. en gissning är vid sekelskift et.

Till vänster: Den smala Sveavägen, eller Badstuga- tan som den hette när bilden togs 1903. Ovan: Bilden är tagen 1906. Vi ser spårvagns- spåren över bron, Observatoriekullen och att arbetena med Observatorieparken påbörjats. Lönnberg, Patrick, Vasastan 17 Observatoriekullen Observatorielunden med Observatoriekullen är en park belägen ovanpå Brunkebersåsen. Den högsta punkte ligger 42 meter över havet. Sedan 1753 har här funnits ett stjärnkikeri, ett astronomiskt observatorium. Kullen ansåg mycket lämplig eft ersom luft en där var ren och inga störande ljus. På 1930-talet hade dock förhållandena ändrats så pass mycket att det ansågs befogat att fl ytta observatoriet till Saltssjöbaden. Det som fi nns där idag är mest kuriosa och saknar vetenskapligt värde. År 1774 var observatoriet speciellt uppmärksammat. Ett rykte hade spritts över hela Europa om världens undergång var mycket nära och många stockholmare hoppades då att astronomerna på något sätt skulle kunna avstyra den väntade katastrofen. Även

1858 hotade en världsundergång. Tecknet var tydligt: En komet med lång svans. Den första ballonguppstigningen från kulle skedde redan 1784. Den enda passageraren var dock en katt. Ballongen landade i Värmdö och katten tros ha överlevt resan. Sedan följde en rad ballonguppstigningar från kullen. Även med mänskliga passagerare. Enda fram till 1860 fanns en stor väderkvarn på kullen. Den kallades Spelbomskan eft er den första ägaren på 1600-talet som hette Spijlbohm.

Skulpturen “Kentauren” i brons av Sigrid Fridman har funnits på kullen sedan 1939. Den var på sin tid en omstridd skulptur och det tog nästan tio år innan den kom på plats. Sigrid var ju kvinna och bara det var något suspekt. “Skulpturen är en konst för män. Numera fi nns ju skulptriser och de kan gärna få erkännande för älskliga barn- porträtt eller andra smärre alster av kvinnlig sensibiletet”, tyckte man. Skulpturen Ellen Key (1953) i Ellen Keys park är också ett arbete av Sigrid Fridman.

Ovan Kentauren. Den skarpsynte kan också hitta Norra Reals takterrass till höger om hästsvansen. Nedan observatoriet idag. Det renoverades 1991 eft er att ha varit nerläggningshotat. Det fungerar mest som ett museum och turistattraktion. Ett café fi nns också. Till vänster en teckning på Observatoriet med den nya tillbyggnaden av Mankell i Ny Illustrerad Tidning 1878

Lönnberg, Patrick, Vasastan 18 Stadsbiblioteket Den kubiska byggnaden med en stor cylinder på taket är en skapelse av den världsberömda arkitekten E. G. Asplund. Det fi nns något orientaliskt över biblioekshuset och det är lätt att uppleva det som något mer än en expeditionsbyggnad för de 700 000 böck- er som biblioteket rymmer. En originell detalj är att man greppar Eva, handtaget utformat som en kvinnoskulptur, när man ska öppna glasdörren in till biblioteket. Det är knappast någon tvekan om att detta är en av Stockholms arkitektoniskt mest intressata byggnader i Stockholm.

Biblioteket invigdes 1928. Hela projektet hade möjliggjorts av att mer än hälft en av byggnadskostnaderna betalades genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs Stift else.

Handelshögskolan Handelshögskolan (arkitekt: Ivar Tengbom) vid Sveavägen invigdes högtidligen 1926 med kungen närvarande. Skolan grundades dock redan 1909 av näringslivet och är Sveriges äldsta handelshögskola. Knut Agathon Wallenberg var en av de stora fi nansiärerna. Från början låg högskolan vid Brunkebergs torg (i Brunkebergs hotell). Byggnaden revs under 1970-talet för att ge plats åt Riks- bankens praktbyggnad med den svarta fasaden av i diabas. En praktbyggnad.

Handelshögskolan är en privat högskola med högt internationellt anseende och fi nansieras till 80 pro- cent med privata medel.

Högskolan har sedan några år tillbaka ett konkret sa- marbete med Norra Real .

Lönnberg, Patrick, Vasastan 19 Franska skolan

Franska Skolan är en svensk friskola med fransk profi l. Undervisningen är på svenska och svensk läroplan följs. Dock läser alla elever framska på olika nivåer. Fransktalande elever går i till Lycée Français Saint Louis de Stockholm på Stora Essingen, som följer den franska läroplanen. Skolan grundades 1862 för att ge fattiga katolska barn en bra utbildning. Skolan fi ck ett tydligt uppdrag att undervisa eleverna i den franska kulturen samtidigt som man skulle lära ut det svenska samhällets värderingar. Humanismen, d.v.s. tron på och res- pekten för den enskilda människan, kom att genomsyra hela skolan och ledde till att skolan öppnades för alla oavsett religion eller etnicitet. I början av 1900-talet blev Franska Skolan en ren fl ickskola. 1910 fl yttade den till lokalerna på Döbelnsgatan, mittemot Sankt Johanneskyrkan. 1968 togs de första pojkarna in och sedan 1973 är Franska Skolan offi ciellt en skola för både pojkar och fl ickor. Källa: Franska skolans website.

Kanal 5 och Kanal 9 Kanal 5 har sitt svenska kontor i korsningen Rådmansga- tan/Döbelnsgatan . TV-kanalen är en ren underhållning- skanal med stora framgångar med amerikanska fi lmserier och dokusåpor. Huvudkontoret ligger i London och det är också därifrån sändningarna sker. År 2010 fi ck Kanal 5 till- stånd att starta kanalen Kanal 5 HD i marknätet och sedan februari 2011 är det igång. Kanlaen startades av fi nansmannen Mats Carlgren 1989 och ägs av SBS Broadcasting som ingår i ProSiebenSat.1 Media

Kanal 9 är en systerkanal till Kanal 5 som ägs av ägs av ProSiebenSat.1 Media med säte i Tyskland. Precis som Kanal 5 sänder man från England.

Lönnberg, Patrick, Vasastan 20 Betlehemskyrkan på Luntmakargatan 82 tillhör Evangeliska Fosterlandsstift elsen, en pietistisk förening inom Svenska kyrkan. Den bildades 1856 med Carl Olof Rosenius i spetsen som en väckelserörelse parallellt med waldenströms Missionsförbundet. EFS - i motsats till Mis- sionsförbundet - stannade kvar inom Svenska kyrkan. ... Kyrkan på Luntmakargatan har funnits där sedan 1956. Att kyrkan tas upp här beror på det ständigt återkommande frågorna från Norra Reals elever om vad det är för en “sekt” som fi nns i korsningen Luntmakargatan/Rehnsgatan. Det man då sett är inte EFS utan en rörelse som heter Credo. Det är kristen studen- trörelse med rötterna i Svenska kyrkan och som teologiskt står EFS nära. Den är en direkt motrörelse till den s.k. liberalteologin, dvs att man med vetenskapliga metoder skulle kunna förstå och utveckla den kristna tron. Man arbetar med studentsekreterare och skolteam som startar, stöttar och utrustar kristna grupper och enskilda. Det är den verksamheten som syns i skyltfönstren på på vägen mot tunnelbanan. Credo får använda EFS:s lokaler.

Scheffl erska palatset, “Spökslottet” Palatset på Drottninggatan 116 är från cirka år 1700 är mest känt som Spökslottet. Det byggdes av den förmögne handelsmannen, Petter Scheeff er som en malmgård (fritidshus). Det lär fi nnas hemliga underjordiska valv med guld- och silverskatter, liksom skelett eft er inmu- rade människor. I övrigt är det gott om spöken i huset och många har vittnat om konstiga ljud och om speglar som gått sönder. På 1800-talet bodde den depressionsdrabbade operasångaren Gustaf Sandström på slottet. Han var en enstöring och han sade sig umgås med enbart Goethe och Schiller. År 1862 skedde den sista off entliga avrättningen i Stockholm. Det var hästgardisten Göthe som halshöggs för våldtäckt. Scheffl erska papatset sett från slottets park Dagen eft er träff ade en viss Hvasser Sandström den deprimerade operasångaren och beklagade sig över en natt satt vid sitt piano och sjöng alla sina stora arior. I gryningen tystnade att det nu väl enbart var Schiller kvar bland hans så det plötsligt och man hörde ett skott. Sångaren hade skjutit sig. vänner. “Göthe halshöggs ju igår”. En tid senare Slottets legendariske trädgårdskafé , Petissan, fi nns på Skansen och är forta- hörde grannarna till slottet hur Gustav Sandstöm frande ett kafé Lönnberg, Patrick, Vasastan 21