Några historiska nerslag i kvarteren runt Norra Real [email protected] T U L E G A T A N Tulegatan är knappt en kilometer lång och sträcker sig från Tegnérgatan i söder, till Vanadislunden i norr. På 1800-talet hette gatan Lilla Surbrunnsgatan eft er en brunn och först 1885 ändrades namnet till Th ulegatan. Namnet Surbrunn kommer sig av att det i området fanns en sur brunn, Norremalms Sur-brunn af Capellanen vid S:t Olof, som påstods vara “hälsogifvande och nyttigt i fl erehanda sjukdomar”. Speciellt myrsyran i vattnet var hälsobringande för reumatiker. År 1767 skadades källan vid ett byggnadsarbete och brunnen slutade ge hälsovatttnet. Namnet Th ule kommer kommer från den grekiska mytologin och betecknar ett område längst i norr. Th ulegatan går ju in i det som kallas Sibirien, ett område långt från Stockholms centrum. I södra Europa var Ultima Th ule en generell beteckning för Skan- dinavien LM Ericssons första fabrik, Tulegatan 5 1883-84 uppförde Ericsson sin första fabriksbyggnad på adressen. Det var egentligen ett ståtligt femvångshus till vilket man fogade en verkstadsdel. Lars Magnus Ericsson och hans familj bodde själv i en femrumslägenhet en trappa upp med direkt kontakt med kontoret och verkstaden. Verkstaden, även den i fem våningar, låg mot Rådmansga- tan. Ett fyrtiotal anställda arbetade här, men aff ärerna gick bra och redan 1891 var det över 200 och och en tillbyggnad genomfördes. Ordning och reda präglade anläggningen och t.ex. var belysningen (gas-) rikligt tilltagen för att möjliggöra eff ektivt arbete 57 timmar i veckan. Tidigare hade Ericsson haft mindre verkstäder här och där i Stocholm. Den första låg på Drottnnggatan 15. Tillbyggnaden 1891 ritades av arkitekten Wilhelm Klemming Bilden till vänster är tagen i augusti 2011. Lönnberg, Patrick, Tulegatan 2 Tulestation , Stockholms elektricitetsverkens huvudstation, Tulegatan 7 - 13 Tulestationen, eller Stockholms elektricitetsverkets huvudstation, är en byggnad vid Tulegatan 7-13 i Vasastan i Stockholm. Byg- gnaden är en av fl era liknande stationer som ritades av arkitekten Ferdinand Boberg åren 1902-1906. Anläggningen vid Tulegatan skulle bli Stockholms elektricitetsverkets huvudstation. När Värtaelverket invigdes 1903 blev Tulesta- tionen även en av fl era understationer där den i Värtaverket producerade växelströmmen omvandlades till likström, som var den vanliga distributionsformen vid denna tid. Längs Tulegatan uppfördes den gulputsade kontorsdelen samt intilliggande verkstadsbyggnader. Gavlar och entréer är utförda av röd Övedskloster-sandsten. Portalen över huvudentrén (Tulegatan13) är rikt dekorerad med elektricitetsank- nytna motiv som glödlampor, batterier, kabelknippen och en mycket realistisk generator över entrén, allt är utförd i den röda sandstenen. Mellan fönstren över huvudingången står en barbröstad kvinnogestalt som håller i ledningarna till en ljuskrans av glödlampor runt sitt huvud, över henne vakar S:t Erik. Över fönster- och portvalv sprakar elektriska fl ammor. Vid Tulestationen fi nns sedan 1960 Bobergs berömda portvalv från Brunk- ebergsverket vid Regeringsgatan, som var Stockholms första elektricitetsverk och som producerade elektricitet mellan åren 1892-1911. När Brunkebergsver- ket revs 1960 för att ge plats åt varuhuset NK:s tillbyggnad tog man hand om Bobergs skapelse och fl yttade den till Tulegatan. Texten - något nerkortad - kopierad från Wikipedia Ovan: Tulestationsportal med lampkvinnan Till vänster: Portalen från Brunkebergsverket, som fl yttades hit 1960. Nedan: Bilden tagen i augusti 2011 Lönnberg, Patrick, Tulegatan 3 Spårvagnshallarna , Tulegatan 2 Spårvagnshallarna uppfördes 1905 i samband med att häst- spårvagnarna avvecklades och spårvägstrafi ken elektrifi erades. Den sista hästspårvagnen i Stockholm gick vid midnatt den 10 februari 1905, dragen av de två trotjänarna “Drott” och “Vivi”. Drott pensionerades för övrigt på Berggården i Kista. Han ligger begraven under E18 och hans gravsten fi nns på Spårvagnsmuseet. Han var en mycket älskad Stockholmare. Arkitekt var Adolf Emil Melander. Byggnaderna uppfördes i rött tegel och murkrönet mellan taktinnarna (kreneleringen) ger anläggningen ett borgliknande utseende. Spårvägen avvecklades 1967 och fram till dess fungerade byg- gnaderna som spårvagnshallar. Sedan blev de ett spårvägs- Drott och Viva 1905, sista dagen på jobbet. De eldrivna spårvag- narna klarade av backarn bättre än hästarna. De orkade inte med Söders backar och hade redan tidigare ersatts med ångdriv- na spårvagnar museum. Under 80-talet fanns en bilaff är där. 1997 fl yttade Moderna museet in och idag är det en exklusiv kontorsbyggnad. I anslutning till hallarna fi nns det s.k. Spårvägspalatset. Det ritades också av Melander och byggdes redan 1885-87. In- tressantast med den är att den ursprungligen kröntes av två fyr- spannskulpturer, Qvadrigan, utförda av Carl Johan Dyfverman. De monterades ned eft er stormskador 1891 och pryder sedan dess Cirkus på Djurgården. En totalrenovering av palatset genomfördes 1990-talet och byg- gnaden fi ck sitt ursprungliga yttre utseende. Samtidigt byggdes den nya byggnaden på gården innanför palatset. Till vänster Carl Johan Dyfvermans Qvadrigan på Cirkus. Skulp- turen fanns fram till 1891 på Spårvagnspalatset Nedan: Bilden tagen i augusti 2011 Lönnberg, Patrick, Tulegatan 4 Ericsson , Tulegatan 15 - 19 Ericssons verksamhet på Tulegatan 5 gick utomordentligt bra. År 1896 blev det ett aktiebolag och växte snabbt till ett modernt företag i världsklass. Detta krävde utvidgning och då ville man ha något anslående. Arkitekten Johan Laurentz engagerades och i korsningen Tulegatan-Rehnsgatan intill Norra Real blev det en anläggning i sandsten och puts som direkt anslöt till det nyaste i Amerika, en mjukt formad rundbågearkitektur av ett slag som lanserats av arkitekten H H Richardson. Det var samma stil som det berömda Brunkebergverket hade. Kontorets lyxig mahognyinredning pryddes med skulpterade änglar som telefonerar med varandra. Denna inredning fi nns för övrigt uppställd på Tekniska museet. Till höger: På huvudkon- toret har änglarna tillägnat sig den moderna it-tekniken och pratar i telefon. Ovan: En fl ygbild från 1927 Till höger: Den extremt lyxiga kontors- avdelningen i fem våningar. Här botten- våningen med väggar i mahogny. Nedan: Den magnifi ka byggnaden från i korsningen Tulegatan - Rehnsgatan med 42 000 kvadratmets arbetsyta. Det förblev Ericssons huvudkontor fram till 1940, då verksamheten centrerades till Telefonplan. Lönnberg, Patrick, Tulegatan 5 Norra Real , Tulegatan 14 Norra Reals idrottshall byggdes samtidgt som skolan, dvs blev klar 1890. Tillbyggnaden är dock från 1928 då den dåvarande om- kädningsfl ygeln åt fotbollsplan revs. Här kan också nämnas att bostadshusen längs Odengatan byggdes en bit in på 1900-talet och i början av seklet fanns det långtgångna planer på att bygga ett annex till Norra Real där istället. Det var en ganska stor byggnad och arktektoniskt mycket lik huvudbyggnaden. I bottenvåningen hade man tänkt sig ett badhus. Det blev dock inget av dessa planer utan istället byggdes skjutbanan på huvudbyggnadens fj ärde våning om för undervisningssalar 1923. Idrottshallen från Tulegatan, fotograferad i augusti 2011 P-hus Norra Real Under Norra Reals fotbollsplan fi nns ett parkeringshus för 176 bilar, med en yta på 2500 kvm i två plan. Byggnationen, som in- vigdes i juni 1998, gör att det är förbjudet att köra tyngre fordon in på fotbollsplan. Det känsliga byggarbetet utfördes med stor försiktighet av APJ Betong & Anläggningsteknik. Arkitekt är Böving & Kinnmark Arkitektkontor. S:t Stefanskapell , Tulegatan 38 Kapellet fanns i hörnet av Frejgatn och Tulegatan. Det byggdes år 1900, men fl yttades 1904 till Aspudden, Sigfridsvägen/Alvastravägen, i samband med bygget av Vanadislunden. På 1960-talet byttes namnet till Sankt Sigfrids kapell. Kapellet i nygotisk stil är i trä, med oktogonalt (åttahörnigt) kyrkorum, som ritats av arkitekt Erik Otto Ulrich. Bilden hämtad från Stockholmskällan Huvudsaklig källa för artikeln om Tulegatan är webplatsen “Centrum för Näringslivshistoria” Lönnberg, Patrick, Tulegatan 6 Sibirien Området norr om Odengatan mellan Sveavägen och Valhallavägen kallas Sibirien. Namnet kom sig av att området låg långt från Stockholms centrum och att kommunikationerna var dåliga. Höstspårvagnens slutstation var Roslagstorg, dagens Erikbergsplan. Clas på hörnet i korsningen på Frejgatan är ett av Stockholms äldsta värdshus med anor från 1731. Bellman ska ha varit stamgäst här. .. Ädsta krog i Stockholm är Den Gyldene Freden på Österlånggatan 51. Dem har funnits sedan 1722. Vanadislunden Vanadislunden är ett parkområde i Sibirien som fi ck sin utformning redan 1903. Den är en av Stockholms största parker och har fått sitt namn eft er gudinnan Vanadis. Hon är samma person som också är känd som Freja, en av vanernas främsta gudinnor. Att den svenska fregatten Vanadis hade gjort en uppmärksam- mad världsomsegling åren 1883-85, had gjort namnet extra populärt. Vanadislunden är en av Stockholms största parker och ligger i stadsdelen Vasastaden i In- Clas på hörnet. Bilden är tagen i september 2011 nerstaden. Vanadislunden har fått sitt namn eft er gudinnan Vanadis och den som dyrkades längst (som fruktbarhetsgudinna) i Norden. Brunkebergsåsen går rakt igenom parken och gör den mycket kuperad. Högsta punkten ligger 43 meter över havet. Innan området förvandlades till park, kallades det Ormträskhöjden. Ormträsket var en liten sjö på den plats där Wennergrenska Centret fi nns idag. Redan 1879 uppfördes en kvadratisk vattenresorvoar