Ärkebiskopsämbetets Arkiv 1985-1999

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Ärkebiskopsämbetets Arkiv 1985-1999 C020/ ark0101.04 Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 2015-12-10 Historik Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Historik för ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999. Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främste företrädare i det svenska samhället och i internationella sammanhang. Han har ett särskilt ansvar på Svenska kyrkans nationella nivå, men tjänstgör också i Uppsala stift. I stiftet finns sedan 1990 ytterligare en biskop som kallas biskopen i Uppsala stift. I biskopskollegiet är ärkebiskopen "primus inter pares" - den främste bland jämlikar - vilket innebär att han är den som sammankallar och leder det gemensamma arbetet, utan makt att bestämma över de andra stiften och biskoparna. Till ärkebiskopens speciella arbetsuppgifter hör bland annat att förrätta biskopsvigningar, vara ordförande i Svenska kyrkans centralstyrelse, Biskopsmötet samt flera andra nämnder och styrelser inom kyrkan samt att vara remissinstans i olika utredningar. Ärkebiskopsämbetet var, fram till kyrkans skiljande från staten vid millenieskiftet, en statlig myndighet som inrymde ärkebiskopens rikskyrkliga verksamhet och arbete för Svenska kyrkan som helhet. I denna myndighet fanns ärkebiskopens kansli. Under perioden 1985-1999 har tre ärkebiskopar verkat: - Bertil Werkström (1983-1993) - Gunnar Weman (1993-1997) - KG Hammar (1997-2007) Ärkebiskopsämbetets arkiv för perioden 1985-1999 omfattar ärkebiskopen och hans kansli. Det omfattar inte biskopen i Uppsala stift eller stiftskansliet. Efter att ha haft en tämligen omfattande personalstyrka under första delen av 1980-talet minskades ärkebiskopens kansli ned till bara ett fåtal personer i samband med bildandet av Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet och Svenska kyrkans centralstyrelse 1985. I stället svällde kyrkokansliet i omfattning. Ärkebiskopsämbetets arkiv är liksom hans arbetsuppgifter uppdelat i tre huvuddelar. Det är ärkebiskopens uppgifter inom Uppsala stift, hans uppgifter inom Svenska kyrkan i stort samt hans ekumeniska och internationella uppgifter. Korrespondens står för en mycket stor del av materialet. Framför allt korrespondensen med allmänheten är omfattande. En av de frågor som fick många människor att skriva till ärkebiskopen var Ecce Homo-utställningen 1998. Sida 1 av1 Innehållsförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 B Utgående handlingar B1 Kopior av utgående skrivelser 1985--1999 C Diarier C1 Diarium över ärkebiskopens tjänsteförrättningar 1958--1994 D Register och liggare D1 Inventarieförteckningar (197--1988 D2 Mötesregister 1983--1993 E Inkomna handlingar E1 Korrespondens med regering och myndigheter E1a Korrespondens med regering och myndigheter, allmänt 1985--1999 E1b Korrespondens med regering och myndigheter, rörande Sydafrika E2 Svensk korrespondens E2a Korrespondens med prästerna i Uppsala stift 1985--1999 E2b Korrespondens med myndigheter och organisationer i Uppsala stift 1985--1999 E2c Korrespondens med rikskyrkliga organisationer 1985--1999 E2d Korrespondens med biskoparna 1985--1999 E2e Allmän svensk korrespondens 1985--1999 E2f Korrespondens med Svenska kyrkans riksorganisation 1985--1999 E2g Korrespondens med utlandsförsamlingarna 1985--1999 E2h Korrespondens med ekumeniska organ i Sverige E2ha Korrespondens med Svenska Ekumeniska Nämnden/Sveriges 1985--1999 Kristna Råd E2hb Korrespondens med Nordiska Ekumeniska Institutet/Rådet 1985--1999 E2i Korrespondens med andra kyrkor och samfund i Sverige 1984--1999 E3 Korrespondens, utrikes E3a Korrespondens med internationella ekumeniska organ 1985--1999 E3b Korrespondens med kyrkor och samfund utomlands 1986--1999 E3c Allmän utrikes korrespondens 1985--1999 F Ämnesordnande handlingar F1 Handlingar rörande ärkebiskopens kansli 1979--1999 F2 Handlingar rörande ärkebiskopens uppgifter inom Uppsala stift F2a Handlingar rörande lämplighetsprövningar 1979--1993 F2b Handlingar rörande prästvigningar 1985--1999 Innehållsförteckning F2c Venia Concionandi 1985--1993 F2d Handlingar rörande besök, inbjudningar m.m. 1993--1999 F2e Handlingar rörande installationer, invigningar och andra 1985--1999 kyrkohögtider F2f Handlingar rörande prostutnämningar 1985--1994 F2g Handlingar rörande utdelning av stipendier 1985--1998 F2h Handlingar rörande NAV-ledamöter F2i Handlingar rörande Stiftelsen Ärkestiftets julbok F2j Handlingar rörande ärkebiskopens uppgifter inom Uppsala stift, 1980--1999 övrigt F3 Handlingar rörande ärkebiskopens uppgifter inom Svenska kyrkan F3a Handlingar rörande biskopsvigningar 1985--1999 F3b Handlingar rörande riksdagspredikanter och förrättningar vid hovet 1985--1999 F3c Handlingar rörande kyrkomöten 1983--1999 F3d Handlingar rörande rikskyrkliga högtider och förrättningar 1985--1999 F3e Handlingar rörande representation 1979--1999 F3f Handlingar rörande diakon- och diakonissvigningar 1985--1992 F3g Handlingar rörande ärkebiskopens uppgifter inom Svenska kyrkan, 1977--1999 övrigt F4 Handlingar rörande ärkebiskopens ekumeniska och internationella uppgifter F4a Handlingar rörande särskilda ekumeniska frågor 1984--1996 F4b Handlingar rörande ärkebiskopens särskilda utrikesresor 1985--1999 F4c Handlingar rörande utländska besök 1984--1999 F4d Handlingar rörande kyrkofondsresor 1984--1999 F4e Handlingar rörande biskopsvigningar utomlands 1985--1999 F4f Handlingar rörande nordiska primatmöten 1985--1999 F5 Ärkebiskopens handlingar F5a Ärkebiskopens tal, föredrag och predikningar 1983--1997 F5b Ärkebiskopens medverkan i konferenser och dylikt 1986--1992 F5c Övriga ärenden (197--1996 F6 Fotografier 1984--1999 F7 Kassettband och disketter 1987--1998 G Räkenskaper G1 Bokföringshandlingar, bokslut och årsredovisning 1985--1999 G2 Leverantörsreskontra 1990--1995 G3 Lönehandlingar 1990--1999 G4 Ärkebiskopens kanslis övriga ekonomihandlingar 1984--2000 G5 Handlingar rörande fonder, stiftelser och kassor 1947--1999 Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Kopior av utgående skrivelser B1 Serieanmärkning: Serien i kartong. Kopior av utgående skrivelser finns även under avdelning E. Beteckning Tid Anmärkning 1 1985-1999 Skrivelser till biskopar och domkapitel, skrivelser till kontraktsprostarna 2 1985-1999 Rekommendationsbrev 1985-1999 och PM 1985. Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Diarium över ärkebiskopens tjänsteförrättningar C1 Serieanmärkning: Beteckning Tid Anmärkning 1 1958--1994 Inbunden. - 1995--1999 Ingår i Ärkebiskopens kanslis arkiv 2000 - , serie Diarieförda handlingar diarienummer ÄB 2013/0014, avslutat 2013-01-23 (arkivet ej förtecknat [2015-09-10], därav bristen på signum). Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Inventarieförteckningar D1 Serieanmärkning: Ingår i B1:2. Beteckning Tid Anmärkning 1 (1971)--1988 Inventarieförteckningar och handlingar gällande konstinventarier. Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Mötesregister D2 Serieanmärkning: Beteckning Tid Anmärkning 1 1983-1993 Kortregister. Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Korrespondens med regering och myndigheter, allmänt E1a Serieanmärkning: Serien i kartong. Beteckning Tid Anmärkning 1 1985-1987 2 1988 3 1990 Häri även E1b, Korrespondens med regering och myndigheter, rörande Sydafrika 1985 - 1989. 4 1991-1995 5 1996-1997 6 1998-1999 7 1985--1999 Ärkebiskopens yttranden (remissvar och liknande). Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Korrespondens med regering och myndigheter, rörande Sydafrika E1b Serieanmärkning: Ingår i E1a:3. Beteckning Tid Anmärkning - 1985-1989 Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Korrespondens med prästerna i Uppsala stift E2a Serieanmärkning: Serien i kartong. Korrespondensen alfabetiskt ordnad. Beteckning Tid Anmärkning 1 1985 2 1986 3 1987-1988 4 1989-1992 5 1993-1995 6 1993-1999 Korrespondens med prästerna i Uppsala stift 1996-1999 samt rundbrev till prästerskapet i ärkestiftet 1993-1996. Arkivförteckning Ärkebiskopsämbetets arkiv 1985-1999 Serierubrik: Seriesignum: Korrespondens med myndigheter och organisationer i Uppsala stift E2b Serieanmärkning: Serien i kartong. Korrespondens med myndigheter och organisationer i Uppsala stift kan även finnas under Allmän svensk korrespondens (E2e). Beteckning Tid Anmärkning 1 1985-1986 Korrespondens med myndigheter och organisationer i Uppsala stift 1985: Samarbetskommittén EFS - Svenska kyrkan i Ärkestiftet , Ärkestiftets kvinnoförbund, Studentprästerna, Samariterhemmet, Uppsala stiftsgrupp, S:t Ansgars stiftelse och Stiftelsen Ansgarsgården, Ärkestiftskretsen av SKPF, Stiftsbyrån, Domkapitlet - Stiftsnämnden Korrespondens med myndigheter och organisationer i Uppsala stift 1986 Ärkestiftets församlings- och pastoratsförbund, Stiftelsen Koinonia,Uppsala kyrkobröder, Lutherhjälpens stiftskommitté, Uppsala stiftsgrupp, Uppsala domkyrka, S:t Ansgars stiftelse och Stiftelsen Ansgarsgården, Ärkestiftskretsen av SKPF, Stiftsbyrån, Nathan Söderbloms minnesfond, Domkapitlet - Stiftsnämnden. 2 1987-1988 Korrespondens med myndigheter och organisationer i Uppsala stift 1987: Frikyrkorådet, Stiftelsen Koinonia, Norrbyska studenthemmet, arbetsgruppen Kyrklig Förnyelse, S:t Ansgars stiftelse och Stiftelsen Ansgarsgården, rörande Ärkestiftets julbok, Stiftsbyrån, Domkapitlet - Stiftsnämnden Korrespondens med myndigheter och organisationer i Uppsala stift 1988: Ärkestiftets församlings- och pastoratsförbund, Stiftelsen Koinonia, Uppsala kyrkobröder, Studentprästerna, Uppsala stiftsgrupp, rörande Uppsala domkyrka, S:t
Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • Kyrkohistorisk Årsskrift
    kyrkohistorisk årsskrift skrifter utgivna av svenska kyrkohistoriska föreningen 1:113 Publications of the Swedish Society of Church History 1:113 Kyrkohistorisk årsskrift 2013 Redigerad av anders jarlert Professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet 5 With summaries in English und eine Zusammenfassung auf Deutsch Svenska Kyrkohistoriska Föreningen member of c.i.h.e.c. (commission internationale d’histoire et d’etudes du christianisme) arbetsutskott Ordförande: Professor Oloph Bexell Vice ordförande: Professor Anders Jarlert Sekreterare: Docent Cecilia Wejryd Skattmästare: Teol. och fil.kand. Fredrik Santell Övriga ledamöter: Professor Torkel Jansson, Professor Bertil Nilsson och Teol.dr Stina Fallberg Sundmark E-post: [email protected], [email protected] Webbplats: http://www.kyrkohistoriska.se/foreningen kyrkohistorisk årsskrift Redaktör: Professor Anders Jarlert, Lund, [email protected], tel 046-222 90 37 Redaktionssekreterare: Teol.dr Lars Aldén, Växjö (recensioner), [email protected] Adress (böcker): Teologiska institutionen, Box 511, 751 20 Uppsala (recensioner): Teol.dr Lars Aldén, Österleden 66 A, 352 42 Växjö, [email protected] (artiklar): Prof. Anders Jarlert, CTR, Allhelgona Kyrkogata 8, 223 62 Lund, [email protected] Advisory Board: Professor Ingvar Dahlbacka, Åbo, Professor Dr. Heinrich Holze, Rostock, Professor Tarald Rasmussen, Oslo. Webbplats: http://www.kyrkohistoriska.se/arsskrift PlusGiro 37 05 43-1 Medlemsavgift: 275 kronor för fullt betalande, 225 kronor för registrerade studenter
    [Show full text]
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 90 / 2015
    Svenskt Gudstjänstliv årgång 90 / 2015 Psalm, hymn och andlig visa Hymnologiska studier förord 1 2 svenskt gudstjänstliv 2015 Svenskt Gudstjänstliv årgång 90 / 2015 Psalm, hymn och andlig visa Hymnologiska studier redaktör Stephan Borgehammar Ingvar Bengtsson · Stephan Borgehammar · Anna J. Evertsson · Ragnar Holte · Liza L Lundkvist förord 3 Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv abonnemang på årsboken svenskt gudstjänstliv Det finns två typer av abonnemang: 1 Medlemmar i Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) erhåller årsboken som medlemsförmån samt meddelanden om sällskapets övriga verksamhet. Nya medlemmar är välkomna. Medlemsavgiften är 200 kr. För medlemmar utanför Sverige tillkommer extra distributions kostnader. Inbetalning görs till sällskapets plusgirokonto 17 13 72–6. Kassaförvaltare är kyrkokantor Ing-Mari Johansson, Box 3193, 531 03 Vinninga. Tel.: 0510-50637. E-postadress: [email protected] 2 Abonnemang på enbart årsboken kostar 180 kr för 2015. För abonnenter utanför Sverige tillkommer extra distributionskostnader. Avgiften sätts in på årsbokens plusgirokonto 42 68 84–3, Svenskt Gudstjänstliv. Ekonomiansvarig för årsboken är professor Ragnar Holte, Magnus Stenbocksgatan 3, 222 24 Lund. Tel.: 046-151408. E-postadress: [email protected] Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) Organisationsnummer 89 47 00-7822 Ordförande: TD Anna J. Evertsson, Floravägen 31, 291 43 Kristianstad. Tel.: 044-76967 Laurentius Petri Sällskapet bildades 1941. Dess årsbok
    [Show full text]
  • Scandinavian Kingship Transformed Succession, Acquisition and Consolidation in the Twelfth and Thirteenth Centuries
    Scandinavian Kingship Transformed Succession, Acquisition and Consolidation in the Twelfth and Thirteenth Centuries Thomas Glærum Malo Tollefsen Submission for the degree of Doctor of Philosophy Cardiff University – School of History, Archaeology, and Religion March 2020 0 Abstract This is a comparative study of Scandinavian kingship in the twelfth and thirteenth centuries, based on the themes of succession, acquisition, and consolidation of power. These themes con- stitute the study’s overarching questions: How did a king become a king? How did he keep his kingdom? And finally, how did he pass it on? In order to provide answers to these question this study will consider first the Scandina- vian rules of succession, what they were, to whom they gave succession rights, as well as the order of succession. Second, the study will look at different ways in which kings acquired the kingship, such as through trial by combat and designation succession. Third, the study will look at what happens when succession rules were completely disregarded and children were being made kings, by looking at the processes involved in achieving this as well as asking who the real kingmakers of twelfth century Denmark were. Finally, the study will determine how kings consolidated their power. This study shows, that despite some Scandinavian peculiarities, kingship in Scandinavia was not fundamentally different from European kingship in the twelfth and thirteenth centuries. It also shows that the practice of kingship was dependent on political circumstances making it impossible to draw general conclusions spanning centuries and vast geographical regions. We can look at principles that gave us a general framework, but individual cases were determined by circumstance.
    [Show full text]
  • 118 Peer-Reviewed Article a SWEDISH OUTPOST in ST
    118 peer-reviewed article A SWEDISH OUTPOST IN ST. PETERS- BURG peer-reviewed article 119 THE CHURCH OF SWEDEN AND ST. CATHERINE’S LUTHERAN CHURCH IN ST. PETERSBURG. POST-SOVIET MEMORY POLITICS FROM A SWEDISH A CHURCH HISTORICAL PERSPECTIVE by Gunilla Gunner & Carola Nordbäck OUTPOST IN abstract The formation of the Swedish Evangelical Lutheran congre- gation in St. Petersburg had consequences for the Church of Sweden and for Swedish foreign policy as the congregation made repeated attempts to be recognized as a Swedish ST. PETERS- outpost in St. Petersburg. It was hoped that the Church of Sweden would take an interest in the congregation and its church. The aim of this article is to problematize the actions of the Church of Sweden and the Swedish state in connec- tion with the revival of the Lutheran congregations on Soviet BURG territory toward the end of the Cold War. The article combines the study of cultural memories with theories derived from research that focuses on spatial location and materiality. KEYWORDS: St. Petersburg, St. Catherine Church, Swedish Lutheran congregation 120 peer-reviewed article long Nevsky Prospekt, St. Petersburg’s most fashion- material and spatial vestiges in the form of the church building. able street, are churches of Reformed, Lutheran, In addition to the Swedish congregation, a German Lutheran, Armenian-apostolic, Russian-Orthodox and Catholic a Catholic and an Armenian congregation were also registered origin. Whether or not the buildings are still used for in the early 1990s. All of these congregations referred to their religious purposes today, they bear witness to the religious and earlier activities in the city and to the church buildings which, cultural diversity that has characterized the city ever since it was despite their having been used for other purposes during the So- founded by Peter the Great in 1703.
    [Show full text]
  • Dopundervisning I Svenska Kyrkan Från Katekesundervisning Till Dagens Undervisning
    Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, CTR TEO M75: Teologi: Praktisk teologi – examensarbete för masterexamen, 30 hp Examinator: Professor Stephan Borgehammar Handledare: Professor Stephan Borgehammar Opponent: Johanna Risenfors Lindmark Framläggning: 2012-01-09 Dopundervisning i Svenska kyrkan Från katekesundervisning till dagens undervisning. Vad säger församlingsinstruktioner och doppastoraler om dagens dopundervisning? Anna Nilsson 19831205-4060 Abstract The subject of this essay is the pre- and post-baptismal education in the Church of Sweden. My method of investigation is a comparative content analysis. The documents analyzed are catechisms, different documents approved by the Church of Sweden, 27 pastoral instructions about baptism, 3 pastoral instructions about confirmation and 60 so-called parish instructions (the Church Ordinance of 1999 requires every parish in the Church of Sweden to have a parish instruction that describes its worship, teaching, social work and missionary activity.) Using these documents I will study how pre- and post-baptismal education has changed throughout history and what it looks like today. In my study of the early catechisms, I have found that the fundamental subjects of pre- and post- baptismal education were baptism, the Eucharist, the Lord’s Prayer, the Ten Commandments and the three articles of The Apostles’ Creed. In my study of the pastoral instructions and the parish instructions of today, I have found that the fundamental subjects have changed. Baptism, faith, the Bible and existential questions are the subjects focused on today. In other words, the only subject that has remained in pre- and post-baptismal education throughout history is baptism. In my study of the pastoral instructions and the parish instructions I have also investigated how the parishes define pre- and post-baptismal education – the most common definition being “teaching”.
    [Show full text]
  • The Lutheran Herald the Evangelical Lutheran Diocese of North America (Eldona)
    The Lutheran Herald The Evangelical Lutheran Diocese of North America (ELDoNA) March 2008 Issue—Feast of the Resurrection Lutheran [email protected] The Feast of the Resurrection by Rt. Rev. James D. Heiser Bishop, The ELDoNA Pastor, Salem Lutheran Church (Malone, TX) e confess in the words of the Nicene teaches that it is for the creation and preservation of Creed: “And the third day He rose faith that the Gospel has been written: “...these are W again according to the Scriptures...” written that you may believe that Jesus is the Christ, What joy this precious news of the Resurrection the Son of God, and that believing you may have gives to all Christians! We know that it is so, for life in His name.” ( John 20:31) That which we need God’s Holy Word, given by inspiration of the Holy for faith, the Lord has given to us. Spirit through the prophets and apostles, proclaims It should not surprise us that those who it. We believe in Jesus’ resurrection from the dead ‘waffle’ on Christ being the only Way of salvation “according to the Scriptures.” The Christ appeared will begin to ‘waffle’ on the inspiration of Holy Scrip- to His disciples, showed them His hands, His feet, ture, and those who vacillate on the inerrancy of His side, ate in their presence, and He taught them, Holy Scripture, will begin to carve away at the doc- and bestowed His Holy Spirit upon them, sending trine taught in God’s Word. As men have less and them to be His apostles.
    [Show full text]
  • Postmoderniteten I Svenska Kyrkan
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv Postmoderniteten i Svenska kyrkan En läsning av herdabrev 1972-2014 Postmodernism in the Church of Sweden Per Skårstedt Termin: Ht 2014 Kurs: IL1510, Idéhistorisk fördjupningskurs, 15 hp Nivå: Kandidat Handledare: Andreas Önnerfors Abstract Title: Postmodernism in the Church of Sweden Author: Per Skårstedt Year: 2015 Department: Department of literature, history of ideas and religion Supervisor: Andreas Önnerfors Sumary: The purpose of this paper is to explore to what extent some Swedish bishops (1972-2014), mainly archbishops, were influenced by postmodernity as described by Lyotard in his report La Condition postmoderne (1979). This report had a tremendous impact on the western cultural and philosophical debate in general during the very end of the twentieth century. I am trying to find out if this impact could also be observed in the religious sphere and particularly in the Church of Sweden. My theory used, is mainly based on the ideas presented in La Condition postmoderne and my method is a hermeneutical reading of eight pastoral letters. These letters were written during the time that the Church of Sweden transformed from being an officially recognized national church to a free church among other free churches and in this respect ended to be a part of the official governmental power. The terms postmodernism or post-modernity were scarcely used at all in the pastoral letters but on the other hand the bishops seemed to share many of the ideas that Lyotard presented, such as the view on the metahistory/metanarrative and the connection of knowledge to power, the necessity of dialogue and openness and the importance and the role of creating and maintaining language games.
    [Show full text]
  • Register 2013
    SVENSK PASTORALTIDSKRIFT REGISTER FEMTIOFEMTE ÅRGÅNGEN 2013 Svensk Pastoraltidskrift UTKOMMER VARANNAN VECKA Redaktör och ansvarig utgivare Bengt Holmberg, prof. em., Vallmov. 20, 439 62 Frillesås. Tel. 0736-75 01 77, 0340-65 35 81. E-post: [email protected] Redaktion Kjell Petersson, prost, teol. dr., Hässelby; Ylva Willborg, teol. kand., Älmhult; Anders Brogren, prost, Falkenberg; Markus Hagberg, komminister, Varnhem; Rolf Pettersson, komminister, S:t Pauli, Göteborg; Marco Aldén, komminister, Bunkeflo; Bo Johanneryd, komminister, teol.dr, Markaryd. Kansli SPT, Box 2085, 750 02 Uppsala. Tel. 018-51 09 86, månd., onsd. och fred. kl. 10–12. Här beställs lösnummer (30 kr). Post om tidningen sänds till boxadressen ovan eller till [email protected]. Texter för publicering sänds till redaktören: [email protected]. Svensk Pastoraltidskrift vill vara en röst för klassisk kristen tro i Svenska kyrkan på den allmänneliga kyrkans trosgrund. Tidningens perspektiv bygger på förtroende för att kyrkans Herre, Jesus Kristus, genom sin Helige Ande leder dess utveckling genom seklerna och i vår tid. Därför är arvet från fornkyrka, reformation, kyrkoväckelse av normerande betydelse också för vår kyrka. SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra. Den utkommer varannan fredag med material av betydelse för att leva och tänka katolskt – med hela kyrkans djup och bredd – i Svenska kyrkan. Prenumeration sker endast å tidskriftens PlusGiro 60 05 25-0. Prenumeration gäller för vald period från dagen för tecknandet. Helår 655 kr (26 nr), studerande 525 kr, pensionärer utan tjänst 575 kr. Halvår 415 kr (studerande 295 kr). Helår inom Europa 965 kr, utom Europa 1 085 kr.
    [Show full text]
  • Urząd Biskupa W Kościele Luterańskim Ze Szczególnym Uwzględnieniem Polski
    Ks. Jan Gross Urząd Biskupa w Kościele luterańskim ze szczególnym uwzględnieniem Polski Część II 5. Biskup prof. dr Jan Szeruda (1945-1951), urodzony 26 grudnia 1889 r. w Wędryni na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle ordynowany został dnia 15 sierpnia 1917 r. w Nawsiu. Od 22 kwietnia 1922 r. był zastępcą profesora, a od 5 grudnia 1929 r. profesorem, zwyczajnym Wydziału Teologicznego Uniwersytetu Warszawskiego, a po zlikwidowaniu Wydziału Teologicznego w roku 1955 został profesorem zwyczajnym nowoutworzonej uczelni ekumenicznej – Chrześcijańskiej Akademii Teologicznej w Warszawie z siedzibą początkowo w Chylicach. Dnia 21 czerwca 1945 r. synod księży w Łodzi powołał go na zastępcę biskupa do czasu zwołania zwyczajnego synodu Kościoła. Niestety, urząd biskupa mógł sprawować tylko do jesieni 1951 r., gdyż socjalistyczne władze totalitarne cofnęły zgodę na dalsze piastowanie przez niego urzędu biskupiego, względnie na wybór przez Synod Kościoła na urząd biskupa. Ks. biskup Jan Szeruda zmarł dnia 21 marca 1962 r. w Warszawie i został pochowany na cmentarzu ewangelickim w Warszawie. 6. Biskup dr Karol Kotula (1951-1959), urodzony 26 lutego 1884 r. w Cierlicku na Zaolziu. Po studiach w Wiedniu i Halle został ordynowany na księdza dnia 22 maja 1910 r. Wybrany przez synod Kościoła w Warszawie w dniu 18 listopada 1951 r. biskupem Kościoła, został dnia 26 kwietnia 1953 r. w kościele ewangelicko-reformowanym (kościół św. Trójcy spalony w czasie wojny zabrany został wówczas przez Państwo) w Warszawie konsekrowany i wprowadzony w urząd zgodnie z ówczesnym ZPW przez prezesa synodu w asyście wszystkich seniorów (zwierzchników diecezji). Prezesem synodu był wówczas ks. Zygmunt Michelis, proboszcz Parafii Świętej Trójcy i biskup – adiunkt (a więc biskup pomocniczy od dnia 9 marca 1952 r.) ks.
    [Show full text]
  • Lekman I Kyrkan 2008-01
    LEKMAN 1 2008 i KYRKAN SvenskaSvenska Kyrkans Lekmannaförbund Som den unga björk i skogen växer frisk i sommarregn, låt mig växa, ren och trogen, i ditt hulda fadershägn. Och när stormar skaka mig, låt mig fäste ha i dig och mig hålla vid det ena: att dig älska, frukta, tjäna. LEKMAN I KYRKAN Ansvarig utgivare Anders Nordberg Redaktionskommitté Britt-Louise Madsen FÖRBUNDSBUTIKEN Rådhusgatan 81 Välj från vårt varierande sortiment 831 45 Östersund och stöd samtidigt verksamheten 063-12 30 30 [email protected] Beställ vår sortiments- och prislista Margareta Jansson Skaraborgsgatan 29 B Förbundsbutiken 532 30 Skara Box 2132 0511-13746 [email protected] 523 02 Timmele Evert Josefsson Tel. 0321-303 02 Skansenv. 30, Öppet alla tider 515 34 Viskafors 033-291156 [email protected] Berlock med halskedja i förgyllt silver 145.- Förbundsmärke med nål eller klack 25.- När det gäller medlemskap Förbundsmärke 15 mm förgyllt med nål 50.- Juhani Ahonen Glasblock 160.- Rådhusgatan 81 Porslinsvas med förbundsmärke i guld 55.- 831 45 Östersund 063-12 30 30 070-557 82 41 Extrapriser Pikétröja 70.- Förbundets plusgiro Milanotröja 70.- Medlemsavgifter o gåvor Slipsar vinröd el marinblå 50.- Pg 50 27 87 - 5 Medlemsregister och prenumeration Allan Forsberg Vackra vykort med psalm 288 och 298 i färg 10.-/st Kimröksgatan 5 Korrespondenskort-dubbla med förbundsmärke i guld 10.-/st 296 35 Åhus Milanotröja, marin eller gråmelerad 75.- 044-240527 OBS - Fraktfritt [email protected] (OBS ny mailadress) Rätt Plusgironummer är 50 27 87-5 OBS!!! RÄTTELSE I föregående nummer 4/07 har ett felaktigt plusgironummer angivits. För att stödja Rolf Paulsen och hans arbete för ”Kloakbarnen” Kiev erbjuder vi hans CD-skiva ”Av Guds Nåde” för 199.- 2 LEKMAN I KYRKAN Närhet och omsorg I furuskogen finns den – vart tog den vägen bland oss människor För många år sedan hörde jag ett radio- Ibland förundras Eller har vi glömt ”Den gyllene regeln”, program om vad som händer när man jag över medmän- t ex sitter vid en strand och ser ut över niskors ovilja.
    [Show full text]
  • Justification in the Life of the Church
    JUSTIFICATION IN THE LIFE OF THE CHURCH A Report from the Roman Catholic – Lutheran Dialogue Group for Sweden and Finland JUSTIFICATION IN THE LIFE OF THE CHURCH JUSTIFICATION IN THE LIFE OF THE CHURCH a report from the roman catholic - lutheran dialogue group for sweden and finland Church of Sweden Roman-Catholic Diocese of Stockholm Evangelical-Lutheran Church of Finland Roman-Catholic Diocese of Helsinki. Translation: Sr Gerd Swensson, Te Deum Production and printing: Ekotryckredners ISBN 978-91-977903-5-2 Artikelnr: SK10147 Uppsala, Stockholm and Helsinki 2010 Content Preamble 8 Chapter 1 Introduction 10 1.1. Background 10 1.2. The Character of the Dialogue 15 1.3. The Thread that Runs through this Report 16 Chapter 2 The Joint Declaration – Consensus and Open Issues 19 2.1. Consensus about the Grace of God 19 2.1.1. God’s Grace and Human Response 19 2.1.2. Both Justified and a Sinner at the Same Time 21 2.1.3. The Doctrine of Justification as a Criterion 22 2.2. Open Issues 24 Chapter 3 Catholic and Lutheran in Sweden and in Finland – An Overview of Church History 26 3.1. The Middle Ages – A Common History 26 3.2. The Reformation 28 3.3. A New View of the Reformation 30 3.4. A Swedish-Finnish Lutheranism that Preserves Continuity 31 3.5. Centuries without Contact 33 3.6. The Call to Ecumenism 36 3.7. A New and Open Dialogue after the Second Vatican Council 37 3.8. Signs on the Road towards Church Unity 38 Chapter 4 Justification in the Life of the Church 43 4.1.
    [Show full text]