Svenskt Gudstjänstliv Årgång 90 / 2015
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Svenskt Gudstjänstliv årgång 90 / 2015 Psalm, hymn och andlig visa Hymnologiska studier förord 1 2 svenskt gudstjänstliv 2015 Svenskt Gudstjänstliv årgång 90 / 2015 Psalm, hymn och andlig visa Hymnologiska studier redaktör Stephan Borgehammar Ingvar Bengtsson · Stephan Borgehammar · Anna J. Evertsson · Ragnar Holte · Liza L Lundkvist förord 3 Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv abonnemang på årsboken svenskt gudstjänstliv Det finns två typer av abonnemang: 1 Medlemmar i Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) erhåller årsboken som medlemsförmån samt meddelanden om sällskapets övriga verksamhet. Nya medlemmar är välkomna. Medlemsavgiften är 200 kr. För medlemmar utanför Sverige tillkommer extra distributions kostnader. Inbetalning görs till sällskapets plusgirokonto 17 13 72–6. Kassaförvaltare är kyrkokantor Ing-Mari Johansson, Box 3193, 531 03 Vinninga. Tel.: 0510-50637. E-postadress: [email protected] 2 Abonnemang på enbart årsboken kostar 180 kr för 2015. För abonnenter utanför Sverige tillkommer extra distributionskostnader. Avgiften sätts in på årsbokens plusgirokonto 42 68 84–3, Svenskt Gudstjänstliv. Ekonomiansvarig för årsboken är professor Ragnar Holte, Magnus Stenbocksgatan 3, 222 24 Lund. Tel.: 046-151408. E-postadress: [email protected] Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) Organisationsnummer 89 47 00-7822 Ordförande: TD Anna J. Evertsson, Floravägen 31, 291 43 Kristianstad. Tel.: 044-76967 Laurentius Petri Sällskapet bildades 1941. Dess årsbok har till uppgift att presentera, diskutera och föra ut forskning och utvecklingsarbete inom följande områden: Liturgi Kyrkokonst Kyrkomusik Predikan Årsboken ges ut med ekonomiskt stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) och Segelbergska stiftelsen för liturgivetenskaplig forskning. © Artos & Norma bokförlag 2015 © Laurentius Petri Sällskapet och författarna 2015 Tryck Totem, Polen 2015 Grafisk form Magnus Åkerlund issn 0280-9133 isbn 978-91-7580-770-6 Årsboken publiceras även elektroniskt med sex månaders fördröjning: http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/sgl (issn 2001-5828) www.artos.se 4 svenskt gudstjänstliv 2015 Förord 7 stephan borgehammar Den blomstertid nu kommer En stilistisk jämförelse med ett samtida prästbrev 11 ingvar bengtsson Hymnoden Härdelin 43 stephan borgehammar En levande psalmbok? Den svenska psalmboken i nutida funktion 89 anna j. evertsson ”Som om orden handlade om mig” En modell för analys av psalmtexter som används i begravningsgudstjänster 117 liza l lundkvist Nathan Söderblom redivivus Fyra nya böcker om förre ärkebiskopen och fredspristagaren 147 ragnar holte 167 Recensioner 269 Böcker att notera förord 5 6 svenskt gudstjänstliv 2015 Förord stephan borgehammar Innevarande årgång av Svenskt Gudstjänstliv är den nittionde. Vår årsbok, ursprungligen startad som Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, har alltså i 90 år publicerat rön och debatter om både historiskt och aktuellt inom fälten liturgik, homiletik, kyrkomusik och kyrkokonst. Det är en stor glädje att kunna berätta att denna kunskapsmassa nu finns bekvämt tillgänglig via Internet, tack vare ett digitaliseringsprojekt som vi har erhållit generöst stöd för från Segelbergska stiftelsen för liturgivetenskaplig forskning och Thora Ohlssons stiftelse. Projektet började i februari 2013 och har fullbor- dats under sommaren i år. Från och med i höst kan alltså vem som helst med tillgång till dator gå till Svenskt Gudstjänstliv på nätet och söka eller bläddra i samtliga tidigare årgångar. Det betyder inte att den tryckta årsboken upphör. Vi tror att de flesta av våra läsare vill ha Svenskt Gudstjänstliv som en fysisk bok. Vårt goda samarbete med bokförlaget Artos kommer således att fortsätta. De tryckta böckerna ska som tidigare distribueras i augusti/september varje år och den digitala publiceringen kommer att äga rum med ca sex månaders fördröjning, i februari/mars året därpå. För hjälp med att skapa vår fina tidskriftssida på nätet vill jag tacka bibliotekarien Kristoffer Holmqvist och för hjälp med skanningen av äldre årgångar docenten och bibliotekarien Håkan Håkansson, båda vid Lunds universitetsbibliotek. Ett varmt tack vill jag också rikta till teol. och fil. kand. Erik Claeson, som noggrant och effek- tivt har laddat upp allt innehåll, artikel för artikel, på tidskriftens nätsida – ett omfattande arbete. Och sist men inte minst ett stort förord 7 tack till de båda fonder utan vars finansiella bistånd inget av detta hade kunnat ske! * 2014 års årsbok hade kyrkohandboksförslaget som tema och blev mottagen med intresse och välvilja. Bland annat blev den refererad i en artikel i Kyrkans tidning den 2 oktober. I skrivande stund går debattens vågor höga i samma tidning, sedan flera betydande musik- institutioner har sagt sig inte längre vilja delta i arbetet med en ny kyrkohandbok, eftersom de inte upplever att de ansvariga för arbetet lyssnar på deras synpunkter. Mindre uppmärksammat men egentligen ännu mer förvånande är det att landets främsta liturgivetenskapliga expertis inte utnyttjas i kyrkohandboksarbetet. Ninna Edgardh var med i ett tidigt skede men är det inte längre. Flera äldre personer med högsta liturgiveten- skapliga kompetens och lång erfarenhet av praktisk liturgisk verksam- het – sådana som Lars Eckerdal, Ragnar Holte och Christer Pahlm- blad – har inte alls engagerats. Holte bidrog dock på eget initiativ med en kritisk granskning av 2012 års kyrkohandboksförslag i en artikel som vi publicerade i Svenskt Gudstjänstliv 2014. Senare samma år publicerade Pahlmblad en liten bok med titeln Mässa för enhetens skull. Kommentarer och förslag till en reviderad mässordning för Svenska kyrkan. Båda dessa publikationer avslöjar mycket allvarliga brister i kyrkohandboksförslaget, så allvarliga att det ter sig befogat att från liturgivetenskapligt håll, precis som från musikvetenskapligt, föreslå en omstart av kyrkohandboksarbetet, med nya direktiv och väsentligt utökad kompetens. Även om åsikter och ideal rörande kyrkohandboken går starkt isär inom Svenska kyrkan kan det inte vara kontroversiellt att önska en ny kyrkohandbok som håller högsta kvalitet – teologiskt, liturgiskt, pastoralt, språkligt och musikaliskt. * 8 svenskt gudstjänstliv 2015 Christer Pahlmblads nyssnämnda bok recenseras i årets årsbok. I re- censionsavdelningen behandlas även andra böcker som på olika sätt kan bidra till fördjupad kunskap om liturgins historiska och interna- tionella sammanhang. Redaktionen bemödar sig om att inkludera ett brett urval av för årsboken relevant litteratur och att anlita recensen- ter på grundval av kompetens. Givetvis mottar vi gärna synpunkter på såväl recensionsavdelningen som på årsbokens artiklar. Artiklarna, ja. Årets tema är hymnologi. Vi bjuder på fyra ganska olika artiklar om hymnologiska frågor. Ingvar Bengtsson skriver om vår kanske mest kända psalm, ”Den blomstertid nu kommer”, och försöker kasta nytt ljus över frågan om vem som har författat den genom att jämföra den med ett samtida prästbrev. Anna J. Evertsson ger en överblick över aktuell forskning om hur, när och var Svenska kyrkans psalmbok och dess psalmer används. Liza L Lundkvist un- dersöker begravningspsalmers text med hjälp av ett analysinstrument som är utarbetat för Psaltaren och väcker på så sätt viktiga frågor om den pastorala användningen av psalmer vid begravningar. Själv söker jag teckna en bild av det stora arbete med att skriva och översätta psalmer som utfördes av Alf Härdelin (1927–2014). Sist men inte minst påminner oss Ragnar Holte om Nathan Söderbloms insatser för svenskt kyrkoliv genom en recensionsartikel som tar upp fyra nya böcker om den berömde svenske ärkebiskopen – även han, för övrigt, psalmförfattare. * Med tanke på årets tema passar det att avsluta förordet med några ord till minne av Elisabet Wentz-Janacek. I en intervju publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 20 januari 2013 sa hon: ”Och bara ordet h-y-m-n-o-l-o-g, det har jag alltid tyckt var så vackert”. Under en stor del av sitt liv arbetade Elisabet som kantor i Lund, bland annat i Helgeandskyrkan tillsammans med sin man, organisten och ton- sättaren Bedrich Janacek. År 1983 började hon arbeta med Svensk koralregistrant, som i dag innehåller mer än 20 000 melodikort med melodivarianter till svenska psalmer, från äldsta tid till 1821. För sitt förord 9 kvalificerade och i långa stycken ideella arbete med koralregistranten blev hon 2013 promoverad till hedersdoktor vid humanistiska fakul- teten, Lunds universitet. Trots att hon saknade akademisk examen var Elisabet mycket aktiv inom hymnologisk forskning och bidrog på flera sätt. Hon var medlem av Svenskt Gudstjänstlivs redaktion 1972–1990 och publicerade sig i års- boken för första gången 1979, då hon rapporterade från en konferens i Regensburg anordnad av Internationale Arbeitsgemeinschaft für Hymnologie. Med tiden blev det ett tjugotal artiklar och recensioner i ämnet, både i Svenskt Gudstjänstliv och i andra tidskrifter, dessutom utgåvor av koraluppteckningar och en bok om John Enninger från Höör (1844–1908), ”spelman, kongl. kammarmusikus, klockare” och, inte minst, upptecknare av ett stort antal av de melodivarianter som Elisabet registrerade. Sitt sista bidrag till Svenskt Gudstjänstliv lämnade hon 2013, samma år som hon blev hedersdoktor, då hon initierat och personligt teck- nade minnet av tonsättaren Egil Hovland. Nittio år hann hon fylla innan hon lämnade oss. Vi minns henne inte bara som hymnolog utan som en alltid hjälpsam och älskvärd