DOCSLIB.ORG

2017 Issn 0015-248X

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
2017 Issn 0015-248X Grundl aGd 1876 av C. G. Es tl andEr 2017 ISSN 0015-248X KULTUR EKONOMI POLITIK Redaktion Jutta Ahlbeck Ansvarig chefredaktör Freja Rudels Redaktionssekreterare Redaktionsråd Martina Björklund Mats Börjesson Pekka Kettunen Nina Kivinen Else-Britt Kjellqvist Bengt Kristensson Uggla Tage Kurtén Kristina Malmio Sverker Sörlin Ulrika Wolf-Knuts Utgivare Föreningen Granskaren r.f. Åbo Ordförande Pia Maria Ahlbäck Jutta Ahlbeck Margrét Halldórsdóttir Carina Gräsbeck Jonas Lagerström Hanna Lindberg Ann-Charlotte Palmgren Julia Tidigs Formgivning Oy Graaf Ab Tryckning Oy Nordprint Ab Kontakt Redaktionen: [email protected] Prenumerationer: [email protected] Mer om oss www.abo.fi/public/finsktidskrift Instruktioner för skribenter: www.abo.fi/public/finsktidskriftinstr Om prenumerationer: www.abo.fi/public/finsktidskriftpren Bidragsgivare Svenska Litteratursällskapet i Finland, Svenska Kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Kulturfonden Island-Finland, Wil- liam Thurings Stiftelse, Kommerserådet Otto A. Malms Dona- tionsfond, Waldemar von Frenckells stiftelse Innehåll 7–8/2017 Chefredaktör Jutta Ahlbeck Att ställa frågor till det förflutna 5 Kollegialt granskade artiklar Britt-Marie Villstrand En minnesvärd man. Biskop Mikael Agricola i 1800-talets bildkonst och litteratur 7 Anna Hollsten ”Orfeus sjunger om sorg”. Familjeelegin i Gösta Ågrens författarskap 29 Essäer Bernt Österman ”Jag kan inte låta bli att oupphörligt jämföra honom med Cézanne”. Hur Göran Schildt hjälpte Georg Henrik von Wright att lösa problemet Ludwig Wittgenstein 51 Anders Björnsson En rättvis eller orättvis betraktelse. Reformatorn Stellan Arvidson, hans öde och eftermäle 67 Jonas Ahlskog Vårt praktiska och historiska förflutna 77 Granskaren Harriet Silius Står kvinnorna för samhällsutvecklingen? Varför klarar sig flickor bättre i skolan? 84 Pia Mikander Vem är utvecklingens subjekt? 87 Mio Lindman Den upphöjde filosofen och den provokativa pessimisten 90 Christian Braw Finlands Mannerheim 96 FINSK TIDSKRIFT 7/2017 Att ställa frågor till det förflutna Det är dags för årets sista nummer. Det förflutna behandlas och problematiseras i flera texter, både i form av personliga historier och mera allmänt. Reformationens jubileumsår till ära, inleds numret med Britt-Marie Villstrands artikel om Mikael Agricola (1510–1557). Det är dock 1800-talets representationer av Agricola som står i fokus för analysen, inte Agricola som historisk person. Villstrand studerar hur litteratur och konst framställde Agricola som nationens storman. I nationalistisk anda lyfte såväl historiska storverk som tidningar fram Agricolas betydelse för nationen. Även i litteratur för barn figurerade Agricola som en central ge- stalt. Flera av publikationerna där Agricola figurerade gavs ut i stora upplagor vilket enligt Villstrand tyder på en stor spridning bland den läsande allmänheten. Också de konstverk föreställande Agricola som Villstrand behandlar fångade mångas blickar och bidrog till att fästa Agricola på nationens näthinna. I numrets andra artikel, studerar litteraturvetaren Anna Hollsten Gösta Ågrens familjeelegier, dikter som behandlar sorg och förlust. Hos Ågren handlar dessa om förlusten av familje- medlemmar och hedrandet av deras minne med elegins medel. Hollsten pekar på ett politiskt engagemang i fattigdomen, som tematiseras särskilt i en dikt om moderns bortgång. Hon visar även hur paradoxen som berättarteknik spelar en betydande roll i Ågrens diktning. Hanteringen av dödstematiken ändras i dikten ”Graven i Jakobstad” (1968) som i Hollstens tolkning snarare är en Att ställa frågor till det förflutna 5 antielegi. Hollsten visar därmed hur Ågren följt en mer generell utvecklingslinje från konventionsenlig elegi mot antielegi. Bernt Österman inleder essäavdelningen med att studera Georg Henrik von Wrights brevväxling särskilt med Göran Schildt, men även med Max Söderman. I diskussionerna mel- lan Wittgensteinlärjungen von Wright och Cézannekännaren Schildt görs jämförelser mellan konstnären Paul Cézanne och filosofen Ludwig Wittgenstein. Enligt Österman tampades von Wright med ett stort filosofiskt dilemma, och det ser ut som om von Wright i Schildts bok Cézanne (1947) hittade grunden till den analogi som löste ”hans eget livsproblem”, skriver Österman. Från von Wright förflyttar vi oss till Stellan Arvidson, den svenska litteraturhistorikern, poeten, folkbildaren och socialdemo- kraten, kanske främst känd för sina biografier över 1700-talspoeten Thomas Thorild. Många förknippar också Arvidson med tillkom- sten av den svenska grundskolan. Anders Björnsson ger en översikt över mångsysslaren Arvidson, som i tiderna betraktade DDR som modell för hur den svenska socialdemokratin skulle se ut, och fick se sig slagen när muren föll 1989. I sin lectio praecursoria använder filosofen Jonas Ahlskog sig av W.G. Sebalds roman Austerlitz (2001) för att diskutera hur vi för- står vårt förflutna. Ahlskog granskar och kritiserar den filosofiska distinktionen mellan ett praktiskt förflutet (historia som en del av vår självförståelse) och ett historiskt förflutet (historievetenska- pens kunskap). Avhandlingens röda tråd är tanken att historisk förståelse och frågor om självkännedom är internt förbundna med varandra. Med andra ord inbegriper det historiska förflutna prak- tiska relationer och vice versa. Redaktionen önskar sina läsare en fridfull jul och ett gott nytt år 2018! Jutta Ahlbeck Åbo, 3.12.2017 6 Att ställa frågor till det förflutna FINSK TIDSKRIFT 7/2017 Kollegialt granskade artiklar En minnesvärd man . Biskop Mikael Agricola i 1800-talets bildkonst och litteratur Britt-Marie Villstrand I april 2015 kunde man i Turun Sanomat läsa om en undersökning utförd av Finska Bibelsällskapet. En tredjedel av de tusen tillfråga- de kunde inte svara på vem som var det finska skriftspråkets fader och ytterligare en tredjedel ansåg sig ha mycket dålig kunskap om Mikael Agricola (TS 8.4.2015). Finska Yleisradio ordnade 2004 en omröstning om de hundra mest populära finländarna genom tiderna. I denna omröstning placerade sig Agricola på sjätte plats. Även om kännedomen om Agricola varierar en hel del hör han ändå till de utvalda som har en plats i det kollektiva minnet. Det reformationsjubileum som firas år 2017 har gett orsak att lyfta fram Agricolas betydelse som reformator i Finland. Biskop Mikael Agricola står som bekant sedan 1952 staty ut- anför domkyrkan i Åbo. Redan 1865 inleddes en medelinsamling för ett minnesmonument över Agricola. Ärkestiftet i Åbo hade med kejserligt tillstånd rätt att genomföra insamlingen. Samma En minnesvärd man 7 år sändes ett upprop ut till församlingarna i landet och de upp- manades alla att delta. Insamlingsarbetet pågick åren 1865–1888. Insamlingen ledde dock inte till önskat resultat. I anslutning till den undersökning1 jag gjort kring insamlingen och gemene mans och kvinnas deltagande i den väcktes frågan om hur känd Agri- cola var vid tiden för insamlingen. Mitt intresse koncentrerades till bildkonst och litteratur, och resultatet av den genomgång jag gjort presenteras i det följande. Jag inleder emellertid med en kort presentation av Agricola och av den stormannakult man ägnade sig åt inom det aktiva nationsbygge som pågick under senare delen av 1800-talet. Vem var Agricola? Mikael Olofsson var född i Pernå och födelseåret är beräknat till ca 1510 då exakta uppgifter inte finns. Hans far var bonde och fiskare och Mikael tog därför efternamnet Agricola (bonde). Familjen var inte så fattig som man i 1800-talets litteratur gärna framhöll. Han gick i skola i Viborg och flyttade sedan med sin lärare till Åbo, där han senare prästvigdes. Agricola bereddes möjligheter att studera för Luther och Melanchton i Wittenberg och efter avslutade studier återvände han hem och blev först rektor i Åbo och sedan 1554 av Gustav Vasa (1496–1560) utsedd till biskop i Åbo stift. År 1557 deltog Agricola i den delegation som i Moskva förde fredsförhandlingar efter det krig som 1555 brutit ut mellan Sverige och Ryssland. Uppdraget och resan var betungande och på åter- resan dog Agricola den 9 april 1557 och begravdes i domkyrkan i Viborg. Agricolas största insatser gällde reformationen och det finska skriftspråket. Redan under studietiden hade han börjat översätta delar av Nya testamtet och fortsatte med detta arbete efter hem- komsten. Han översatte också delar av Gamla testamentet. Det var för reformationen viktigt att Bibeln och andra religiösa skrifter fanns tillgängliga på folkets språk. Agricola skrev därför den första 1 I Historisk Tidskrift för Finland 2017:3 ingår en artikel med rubriken Finlands reformator som monument – ett nationsbyggande projekt med förhinder 1865–1888 och i den beskrivs bl.a. insamlingens genomförande och resultat. 8 En minnesvärd man ABC-boken på finska för att göra det möjligt för åtminstone de flesta att lära sig läsa. ABC-boken utkom första gången 1543 och Nya testamentet 1548. Agricola fungerade som sin egen förläggare och betalade vanligen också tryckningskostnaderna (Perälä 2008, 6–8). Sina planer på att få hela Bibeln översatt till finska kunde Agricola dock inte förverkliga. Då hela Bibeln 1642 utkom på fin- ska var Agricola och hans insats redan bortglömda. Sammanfatt- ningsvis kan det konstateras att Mikael Agricolas potential som storman definieras av att han var reformator, lade grunden till det finska skriftspråket och litteraturen och verkade som folkbildare. Han uppmärksammas ännu idag med en egen flaggdag. Särskilt mitten och senare delen av 1800-talet präglades i Finland av intensiv nationalism; ett stort intresse för fosterlandet och dess
Load more

Recommended publications
  • A Show of Emotion
    Issue No. 3/2018 A Show of Emotion Interview by Gill Crabbe, FNG Research As the Sinebrychoff Art Museum prepares to stage an exhibition on painting and the theatre, Gill Crabbe meets the show’s curator Laura Gutman, to discuss the research she carried out in order to bring this topic to life Meeting the independent curator Laura Gutman is like meeting a detective. As curator of several shows in Finland, where she moved from Paris 17 years ago, including the recent acclaimed ‘Air de Paris’ exhibition at Helsinki Art Museum (HAM), she has used her research skills and background studying art history under Guy Cogeval at the Ecole du Louvre in Paris in the 1990s to impressive effect in Finland. Not only has she been making intriguing connections between Finnish artists and their European counterparts, but also deepening understanding of European artworks in Finnish collections. It is a busy year for Gutman as she is now in the final stages of preparing a show on theatre and painting from the 17th to early 20th centuries titled ‘Moved to Tears: Staging Emotions’ at the Sinebrychoff Art Museum in Helsinki. The museum is an appropriate setting for such a subject as it is the house of the collector Paul Sinebrychoff, whose wife Fanny Grahn was herself an actress, and their rooms on the first floor are laid out almost as a series of theatrical sets, each reflecting a period from his collection. The theme of the Sinebrychoff exhibition which is held in the galleries on the ground floor, is also a subject close to Gutman’s heart, since at the Ecole du Louvre she studied the theoretical and philosophical background to painting and theatre ‘from David to Degas’.
    [Show full text]
  • Download Download
    Iconographisk Post • Nordisk tidskrift för bildtolkning Nordic Review of Iconography Nr 3/4, 2020. issn 2323-5586. pp. 157–205. Iconographisk Post Fred Andersson Nordisk tidskrift för bildtolkning Ph.D. in Art History, Adjunct prof. (Docent), Senior lecturer, Art History & Visual Nordic Review of Iconography studies, Åbo Akademi University, Finland. Email: [email protected] Nr 3/4, 2020 Iconography of the Labour Movement. Part 2: Socialist Iconography, 1848–1952 innehåll / contents Abstract: This is Part 2 of a two-part study which aims at preliminary conclusions re- garding the iconography of the international labour movement. Earlier research in the Förord / Editorial 3 fields of social history, art history and visual rhetorics has been consulted for this pur- pose. After 1848, emerging socialist parties and labour unions depended on republican Søren Kaspersen “Quale sit intus in his” – A Note about Abbot Suger's 9 iconography for their manifestation of collective identity. The republican virtues of Bronze Doors in Saint-Denis Liberty, Equality and Fraternity remained important, but Fraternity was gradually re- placed or merged with Unity and Solidarity. In a process akin to the identification of Anders Ödman the goddess of Liberty with a more common “Marianne”, the representation of Unity Östra Sallerups kyrka i Frosta härad, Skåne: 27 and manual work in socialist iconography became focused on images of individual kolonisation och kulturella kontakter male or female workers. In earlier prints and illustrations, these representations have Ragnhild M. Bø strong affinities with how the concept of labour was personified in official monuments Miracle, Moral and Memory: Situating the Miracles 53 of the same period.
    [Show full text]
  • In Search of 'The Good of Man': Georg Henrik Von Wright's Humanistic Ethics
    In Search of ‘the Good of Man’: Georg Henrik von Wright’s Humanistic Ethics LASSI JAKOLA 1. In this paper I shall make an attempt at tracing one particu- lar path Georg Henrik von Wright travelled in the realm of values and moral philosophy.* More precisely, I shall have a look at some of von Wright’s discussions concerning the con- cept of ‘the good of man’ – a notion of which von Wright himself states at the beginning of the fifth chapter of his 1963 The Varieties of Goodness (henceforth also Varieties or VoG), that it “is the central notion of our whole inquiry”, and that “the problems connected with it are of the utmost difficulty” (VoG, 86). He continues: “Many of the things which I say about them may well be wrong. Perhaps the best I can hope for is that what I say will be interesting enough to be worth a refutation.” Von Wright’s discussion on the good of man in the Varie- ties has not escaped external criticism,1 but von Wright him- self also later grew dissatisfied with his earlier account and * I would like to thank Anita von Wright-Grönberg and Benedict von Wright for permission to quote from Georg Henrik von Wright’s un- published scientific correspondence and the two anonymous reviewers for their incisive comments on the content of this paper. I am also grateful to Erich Ammereller, Peter Hacker, Lars Hertzberg, Georg Meggle and Bernt Österman, who all read the penultimate draft of this paper and pro- vided me with comments and encouragement.
    [Show full text]
  • Notat2001 1.Pdf (78.27Kb)
    1 HiT notat nr 1/2001 Georg Henrik von Wright: Explanation of the human action An analysis of von Wright’s assumptions from the perspective of theory development in nursing history Sigrun Hvalvik Faculty of Health and Social Sciences Department of Health Studies Telemark College Porsgrunn 2001 HiT notat no. 1/2001 ISSN 1503-3759 (online) ISSN 1501-8520 (printed) Telemark College Post Box 203 N-3901 Porsgrunn Norway Telephone: +47 35 57 50 00 Fax: +47 35 57 50 01 Website: http://www.hit.no/ Printed by Reprographic Centre, Telemark College-Bø ã The author/Telemark College No part of this publication may be reproduced except in accordance with the Copyright Act, or the Act Relating to Rights in Photographic Pictures, or the agreements made with Kopinor, The Reproduction Rights Organisation of Norway 3 ABSTRACT The subject of this essay is chosen for the purpose of obtaining a deeper insight into various methodological aspects related to my forthcoming doctoral work; an historical biographical study of the Norwegian nursing pioneer, Bergljot Larsson (1883 – 1968). In the essay I claim that it is of great importance that the interpreter is explicit on the assumptions underlying his interpretations, and is aware of their influence on the theory developed. I further discuss how the Finnish philosopher, G.H. von Wright can affect the development of theory in nursing history by analyzing and evaluation his assumptions on human actions. The analyzes, evaluations and discussions take place within the theoretical framework of the American nurse scientist, Hesook Suzie Kim. Looking at von Wright from Kim’s perspective of the nursing knowledge system, makes it obvious that von Wright gives directions to aspects and phenomena of great significance to nursing.
    [Show full text]
  • Healing the Rift: How G.H. Von Wright Made Philosophy Relevant to His Life
    JOURNAL FOR THE HISTORY OF ANALYTICAL PHILOSOPHY HEALING THE RIFT: HOW G. H. VON WRIGHT MADE VOLUME 7, NUMBER 8 PHILOSOPHY RELEVANT TO HIS LIFE EDITOR IN CHIEF BERNT ÖSTERMAN MARCUS ROSSBERG, UnIVERSITY OF CONNECTICUT EDITORIAL BOARD In the introductory “Intellectual Autobiography” of the Georg ANNALISA COLIVA, UC IRVINE Henrik von Wright volume of the Library of Living Philosophers HENRY JACKMAN, YORK UnIVERSITY series, von Wright mentions the discrepancy he always felt be- FREDERIQUE JANSSEN-LaURet, UnIVERSITY OF MANCHESTER tween his narrow logical-analytical professional work and a drive KEVIN C. KLEMENt, UnIVERSITY OF MASSACHUSETTS to make philosophy relevant to his life, calling it a rift in his philo- CONSUELO PRETI, THE COLLEGE OF NEW JERSEY sophical personality. This article examines the nature of the rift ANTHONY SKELTON, WESTERN UnIVERSITY and the various stages the problem went through during von MARK TEXTOR, KING’S COLLEGE LonDON Wright’s career. It is argued that the initial impression that his AUDREY YAP, UnIVERSITY OF VICTORIA books The Varieties of Goodness and Explanation and Understanding RICHARD ZACH, UnIVERSITY OF CALGARY had contributed to healing the rift, was subdued by a gradual shift in existential focus from individualistic ethics towards a EDITOR FOR SPECIAL ISSUES critical concern for destructive ways of thinking inherent in the SANDRA LaPOINte, MCMASTER UnIVERSITY Western culture, connected with von Wright’s “political awak- ening” at the end of the 1960s. The most urgent questions of REVIEW EDITORS our times called for novel, non-analytical, ways of doing phi- SEAN MORRIS, METROPOLITAN STATE UnIVERSITY OF DenVER losophy, employed in von Wright’s later works on science and SANFORD SHIEH, WESLEYAN UnIVERSITY reason, and the myth of progress.
    [Show full text]
  • Pessimism As Worldview
    PESSIMISM AS WORLDVIEW Finnish philosopher Georg Henrik von Wright (1916-2003) is one of the foremost logicians of the 20th century, whose status was truly set in stone when he succeeded Ludwig Wittgenstein (1889-1951) at Cambridge. Outside the action typologies, von Wright’s logic is too technical and too deep into the realm of analytic philosophy for me to fully understand. But then it is not as an analytical philosopher that I have read and been moved by Georg Henrik von Wright since the age of seventeen. While still in high school, I read his Tanke och förkunnelse [Thought and prophecy] (1955), a book about Leo Tolstoy (1828-1910) and Fyodor Dostoyevsky (1821-81). This reading experience was for me a watershed. Von Wright appeared as a philosopher who understood that logic alone could not give meaning to life. I felt his gravity. Life became an important thing. But I believe von Wright’s methods also fascinated me from the start. He framed his thinking with the help of fiction writers, engaged in dialog with them even though they were dead; he knew that Tolstoy and Dostoyevsky had experienced fundamental things about humanity’s existential being and about history. A humanist philosophy unfurled; thought in which history played a starring role and had to do with worldviews. I began my post-graduate education in the late 1970s by reading von Wright’s Explanation and Understanding. It was not easy. But I still believe it was worth the effort: I have since been equipped to discuss similarities and differences between the sciences and the humanities.
    [Show full text]
  • Föglö Kyrka Från Medeltid Till Nutid
    Heikki Hanka Kyrkokonstens och den visuella kulturens epoker FÖGLÖ KYRKA FRÅN MEDELTID TILL NUTID Föglö medeltida kyrka på Åland gör ett sakligt och okonstlat intryck på besökaren. Artikeln granskar med hjälp av källkritisk närläsning textmaterial och originalkäl- lor som berör kyrkan och dess föremål. Detta kunskapsunderlag, i kombination med observationer som gjorts på plats, öppnar för betydelser som ligger bakom kyrkans nuvarande utformning och ger också insyn i dess äldre historiska skeden. Den skenbara arkaismen döljer ett konsthistoriskt rikt landskap. Finska fornminnesföreningen, grundad år 1870, åtog sig uppdraget att vårda kulturarvet genom att organisera konsthistoriska expeditioner vars mål var att identifiera och dokumentera vårt lands konsthistoriskt betydelsefulla platser. Fram till år 1902 organiserades åtta fältexpeditioner varav den första på som- maren 1871 riktades till Åbo med omgivningar och Åland.1 I slutet av juli be- sökte en expedition bestående av åtta personer, ledd av Emil Nervander, även Föglö.2 Denna artikel är en hedersbetygelse till föreningens banbrytande insats för fornminnesforskningen i vårt land. Samtidigt får vi tacka föreningen för att den konsthistoriska forskningens första frön såddes och att studiet av kyrko- konst inleddes. Även om mycket har förändrats under de gångna 150 åren, så är de forskningsmetoder som expeditionerna skapade och använde fortfarande grundläggande verktyg i den konsthistoriska forskningen. Via observationer gjorda på plats och insamling av kunskapsskärvor från varierande källmaterial fortsätter den nutida forskaren i de konsthistoriska expeditionernas fortspår. Kyrkorna har, förutom agerat plats för religionsutövning, också varit en cen- tral del av det finska kulturarvet. Överföringen av kyrkans kulturarv till fram- tiden är utmanande. Både den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan utreder för närvarande i sina strategier hur de bör förvalta kyrkans materi- ella och immateriella kulturarv3.
    [Show full text]
  • Results International Autumn Sale
    Results International Autumn Sale, No. Item Hammer price 1 A WRITING COMMODE. 2 400 EUR 2 CHEST OF DRAWERS. 1 100 EUR 3 A SET OF FIVE CHAIRS. 1 000 EUR 4 A WRITING COMMODE. 3 100 EUR 5 CUPBOARD. 900 EUR 6 A PAIR OF CHAIRS. 850 EUR 7 AN EMPIRE STYLE MALACHITE TABLE. Unsold 8 A CARD TABLE. 5 800 EUR 9 A VITRINE TABLE. 1 400 EUR 10 A SUITE OF FURNITURE, 4 PIECES. Unsold 11 A DESK. 1 800 EUR 12 A SOFA. 1 000 EUR 13 A SEMI-ANTIQUE KIRMAN. 1 300 EUR 14 A NAIN. 7 800 EUR 15 A MALAYER. Unsold 16 A KIRMAN. Unsold 17 AN SEMI-ANTIQUE CHINESE CARPET. 900 EUR 18 AN AUBUSSON. 1 600 EUR 19 AN AUBUSSON. 1 000 EUR 20 A GHOM. 520 EUR 21 A NAIN. 850 EUR 22 A NAIN. 850 EUR 23 A SARUK. Unsold 24 A KIRMAN. 2 500 EUR 25 A KASHAN. 3 000 EUR 26 A GHOM. 1 700 EUR 27 A TÄBRIS. Unsold 28 A KIRMAN. 1 600 EUR 29 TÄBRIS. 1 300 EUR 30 AN ANTIQUE BIDJAR. 530 EUR Bukowski Auktioner AB +46 (0)8 6140800 Arsenalsgatan 2 www.bukowskis.com 1/20 111 47 Stockholm Results International Autumn Sale, No. Item Hammer price 31 AN ANTIQUE KASHGAI. 750 EUR 32 AN ANTIQUE TURKISH PRAYER CARPET. 200 EUR 33 "KIOT", ICON CABINET. 1 700 EUR 34 CIGAR CABINET. 800 EUR 35 A MINIATURE COMMODE. 400 EUR 36 A WALL CABINET. 400 EUR 37 A CHANDELIER. 1 300 EUR 38 A FOUR-LIGHT CHANDELIER.
    [Show full text]
  • Travelling in a Palimpsest
    MARIE-SOFIE LUNDSTRÖM Travelling in a Palimpsest FINNISH NINETEENTH-CENTURY PAINTERS’ ENCOUNTERS WITH SPANISH ART AND CULTURE TURKU 2007 Cover illustration: El Vito: Andalusian Dance, June 1881, drawing in pencil by Albert Edelfelt ISBN 978-952-12-1869-9 (digital version) ISBN 978-952-12-1868-2 (printed version) Painosalama Oy Turku 2007 Pre-print of a forthcoming publication with the same title, to be published by the Finnish Academy of Science and Letters, Humaniora, vol. 343, Helsinki 2007 ISBN 978-951-41-1010-8 CONTENTS PREFACE AND ACKNOWLEDGEMENTS. 5 INTRODUCTION . 11 Encountering Spanish Art and Culture: Nineteenth-Century Espagnolisme and Finland. 13 Methodological Issues . 14 On the Disposition . 17 Research Tools . 19 Theoretical Framework: Imagining, Experiencing ad Remembering Spain. 22 Painter-Tourists Staging Authenticity. 24 Memories of Experiences: The Souvenir. 28 Romanticism Against the Tide of Modernity. 31 Sources. 33 Review of the Research Literature. 37 1 THE LURE OF SPAIN. 43 1.1 “There is no such thing as the Pyrenees any more”. 47 1.1.1 Scholarly Sojourns and Romantic Travelling: Early Journeys to Spain. 48 1.1.2 Travelling in and from the Periphery: Finnish Voyagers . 55 2 “LES DIEUX ET LES DEMI-DIEUX DE LA PEINTURE” . 59 2.1 The Spell of Murillo: The Early Copies . 62 2.2 From Murillo to Velázquez: Tracing a Paradigm Shift in the 1860s . 73 3 ADOLF VON BECKER AND THE MANIÈRE ESPAGNOLE. 85 3.1 The Parisian Apprenticeship: Copied Spanishness . 96 3.2 Looking at WONDERS: Becker at the Prado. 102 3.3 Costumbrista Painting or Manière Espagnole? .
    [Show full text]
  • Artist Brothers Magnus, Wilhelm and Ferdinand Von Wright at the Intersection of Art and Science // Anne-Maria Pennonen --- FNG Research Issue No
    Issue No. 6/2017 Artist Brothers Magnus, Wilhelm and Ferdinand von Wright at the Intersection of Art and Science Anne-Maria Pennonen, MA, Curator, Finnish National Gallery / Ateneum Art Museum, Helsinki Also published in Erkki Anttonen & Anne-Maria Pennonen (eds.), The Brothers von Wright – Art, Science and Life. Ateneum Publications Vol. 99. Helsinki: Finnish National Gallery / Ateneum Art Museum, 11–34. Transl. Wif Stenger Magnus, Wilhelm and Ferdinand von Wright are integral figures in the history of science and culture in 19th-century Finland and Sweden. They are sometimes referred to as if they were one and the same person, although each had his own, distinct career. The brothers are best known for their paintings and prints of birds but, as well as scientific illustrations, the work of Magnus and Ferdinand also includes many drawings, paintings and still-lifes. In fact, the eldest of the brothers, Magnus, became one of the most prominent landscape painters in Finland in the 1840s, and the youngest, Ferdinand, in the 1850s. Ferdinand also painted several portraits. The middle brother, Wilhelm, who made his career in Sweden, concentrated on scientific illustration, mostly in graphic prints. Over the many years of depicting and observing birds, the brothers acquired a depth of scientific knowledge that justifies calling them ornithologists; Magnus in particular is generally considered to be a pioneer of Finnish ornithology.1 It is clear, when we look at their work, that their careers unfolded at the intersection of science and art, and it is sometimes difficult to tell the two apart. While the works are regarded stylistically as part of the tradition of Biedermeier or Romanticism, the scientific accuracy and detail of the pictures is far more important.
    [Show full text]
  • Europa Reformata
    Europa Reformata Europa Reformata Herausgegeben von Michael Welker, Michael Beintker und Albert de Lange Bischof Prof. Dr. Friedrich Weber (1949–2015) in Dankbarkeit Bibliographische Information der Deutschen Nationalbibliothek Die Deutsche Nationalbibliothek verzeichnet diese Publikation in der Deutschen Nationalbibliographie; detaillierte bibliographische Daten sind im Internet über <http://dnb.dnb.de> abrufbar. © 2015 by Evangelische Verlagsanstalt GmbH · Leipzig Printed in EU · H XXXX Das Werk einschließlich aller seiner Teile ist urheberrechtlich geschützt. Jede Verwertung außerhalb der Grenzen des Urheberrechtsgesetzes ist ohne Zustimmung des Verlags unzulässig und strafbar. Das Buch wurde auf alterungsbeständigem Papier gedruckt. Gesamtgestaltung: Coverabbildung: ISBN 978-3-374-XXXXX-X www.eva-leipzig.de Inhalt Vorwort 9 Einleitung Michael Welker 13 Antwerpen 25 Guido Marnef – Jakob Propst, Wilhelm von Oranien und Philips van Marnix, Herr van St. Aldegonde Augsburg Andreas Link 35 – Wolfgang Musculus Basel Christine Christ-von Wedel 45 – Erasmus von Rotterdam und Johannes Oekolampad Béarn Philippe Chareyre 55 – Marguerite d’Angoulème und Jeanne d’Albret Bern Martin Sallmann 65 – Berchtold Haller und Niklaus Manuel Breslau/Wrocław Irene Dingel 75 – Johann Heß und Zacharias Ursinus Bretten Günter Frank 85 – Philipp Melanchthon Cambridge Charlotte Methuen 95 – Thomas Cranmer Debrecen Béla Levente Baráth 105 – Márton Kálmáncsehi Sánta und Péter Mélius Juhász 5 Inhalt Edinburgh Charlotte Methuen 115 – George Wishart und John Knox Emden
    [Show full text]
  • Pdf På Webben
    SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND SLS 1/2017 Finlands­ svenska ordspråk blir bok Skolelever möter inbördes kriget1918 Intervju: Prisbelönta forskaren Freja Rudels Bildskatt på webben 6 INNEHÅLL 1 Ledare 4 Målmedveten satsning på digital utgivning 5 SLS firade #kvinnovecka 6 Vetenskap, moral och social aktivism 10 Skolelever lär känna människorna mitt i inbördeskriget 17 Imponerande paket i utmanande läge 18 Ordspråken som tog över 20 Anställning gav forskningsro 23 Kvällar med kunglig glans 24 Ordföranden som försökte gräva fram skelett ur sällskapsgarderoben Wrede och jag hade kommit för upp, ropande: ”Framåt poj- 26 Milispråket i Drakan långt utanför och framför vår högre kar – eteen päin!” Vi slä- 30 Från förälskelse till analys flygel, där kulorna veno mer än som pade honom ut ur kulregnet och 10 30 32 Mångskiftande material samsas var nyttigt. Vi tryckte i snön och förde honom till förbandsplatsen. på SLS arkivhyllor fyrade på med våra pistoler (mau- I rasande fart bar det därefter i väg 38 Pris, stipendier och understöd ser) i väntan på att vår skyttelinje mot huvudkvarteret och efter den skulle hinna utväcklas och öppna skakande släden travade Wredes 42 Hela livet bevarat i bilder eld. Vår kulspruta knattra på sitt livshäst med tom sadel. 43 Guldkorn ur arkivet hemtrevliga sätt, och Wrede reste ”Ge dem, ge dem, säg till pojkarna 44 Nya böcker från SLS sig upp. ”Framåt, framåt” ropade att de ge dem!” var hans sista ord, 46 Café Svenskfinland han och vi hoppade som harar över innan vanmakten kom och skänkte 47 SLS föredragsserie hösten 2017 drivorna mot fienden. Så vände han ro åt hans oroligt arbetande Rabbe hade en anteck­ sig om, likblek i ansiktet: ”Jag tror de bröst.
    [Show full text]