s v e n s k a litteratursällskapet i f i n l a n d SLS 1/2017

Finlands­ svenska ordspråk blir bok

Skolelever möter inbördes­­kriget1918

Intervju: Prisbelönta forskaren Freja Rudels Bildskatt på webben 6 INNEHÅLL

1 Ledare 4 Målmedveten satsning på digital utgivning 5 SLS firade #kvinnovecka 6 Vetenskap, moral och social aktivism 10 Skolelever lär känna människorna mitt i inbördeskriget 17 Imponerande paket i utmanande läge 18 Ordspråken som tog över 20 Anställning gav forskningsro 23 Kvällar med kunglig glans 24 Ordföranden som försökte gräva fram skelett ur sällskapsgarderoben Wrede och jag hade kommit för upp, ropande: ”Framåt poj- 26 Milispråket i Drakan långt utanför och framför vår högre kar – eteen päin!” Vi slä- 30 Från förälskelse till analys flygel, där kulorna veno mer än som pade honom ut ur kulregnet och 10 30 32 Mångskiftande material samsas var nyttigt. Vi tryckte i snön och förde honom till förbandsplatsen. på SLS arkivhyllor fyrade på med våra pistoler (mau- I rasande fart bar det därefter i väg 38 Pris, stipendier och understöd ser) i väntan på att vår skyttelinje mot huvudkvarteret och efter den skulle hinna utväcklas och öppna skakande släden travade Wredes 42 Hela livet bevarat i bilder eld. Vår kulspruta knattra på sitt livshäst med tom sadel. 43 Guldkorn ur arkivet hemtrevliga sätt, och Wrede reste ”Ge dem, ge dem, säg till pojkarna 44 Nya böcker från SLS sig upp. ”Framåt, framåt” ropade att de ge dem!” var hans sista ord, 46 Café Svenskfinland han och vi hoppade som harar över innan vanmakten kom och skänkte 47 SLS föredragsserie hösten 2017 drivorna mot fienden. Så vände han ro åt hans oroligt arbetande Rabbe hade en anteck­ sig om, likblek i ansiktet: ”Jag tror de bröst. Vi stodo omkring ningsbok i bröstfickan satarna prickat för en gångs skull båren och visste ej när han stupade. Anteck­ ningsboken genomborra­ – – – i ryggen – – – rakt i genom.” om vi skulle skratta 26 des av kulan som dödade Han gick framåt några steg, men eller gråta. Det var honom. sjönk ihop och föll i mina armar, ju gamle Wrede, Rabbella oli muistikirja rintataskussa kun hän väsnades en stund över sin otur som låg där. kaatui. Surmaluoti lävisti och reste sig slutligen till hälften muistikirjan. SLSA 1101.

Rabbe Wrede Källan. Svenska litteratursällskapet informerar 1/2017 (24:e årgången). 1915. SLSA 1101. Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors. 32 UPPGIFTER www.sls.fi, tfn 09 618 777, e-post: [email protected] 1. Harry och Rabbe var båda unga män som stred på olika sidor i inbördeskriget. Välj Ansvarig utgivare: Marika Mäklin. Redaktörer: Patricia Berg, Hedvig Rask, Hanna Riska. Övriga redaktionsmedlemmar: Christer Kuvaja, Kristina en av texterna och beskriv hur Harry eller Rabbe framställs i texten. Linnovaara, Jonas Lång, Jennica Thylin-Klaus. Layout: Antti Pokela. 2. Hitta på en situation där någon i dag handlar hjältemodigt. Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola. Arkivbilder­ ur egna samlingar. 3. Vad skulle du fråga Harry eller Rabbe om det var möjligt? Tryck: Trinket Ab, Helsingfors 2017. ISSN-L 1237-8356. ISSN (print) 1237-8356. ISSN (online) 2242-6787. Omslagsbild: Grundstötning? Fotograf: Bernhard Åström, 1919. SLS/Veterinär Bernhard Åströms glasplåtsamling. SLS 1555_166. Sommarhälsning, s. 48–49: Folkhälsans simkurs, Maxmo. Fotograf: Rafael Olin, TEHTÄVÄT 1963. SLS/Rafael Olins samling. ÖTA 112-17 foto 00124.

1. Harry ja Rabbe olivat nuoria miehiä, jotka taistelivat sisällissodassa eri puolilla. Valitse Arkivbildernas signum: Pärmbild SLS 1555_166 Sid. 14–15 SLS 614 jompikumpi teksteistä ja kerro, millaisena Harry tai Rabbe kuvataan. Sid. 33 ÖTA 315 foto 84 Sid. 34 ÖTA 315 foto 70 (ovan), foto 103 (nedan) Sid. 35 ÖTA 315 foto 52 (ovan), foto 46 (nedan) Sid. 37 SLSA 1368 (ovan), 2. Pohdi millaisissa tilanteissa nykyään toimitaan sankarillisesti? SLS 2300 (nedan) Sid. 42 SLS 865 B276 3. Jos se olisi mahdollista, mitä sinä kysyisit Harrylta tai Rabbelta?

Rabbe träffad av en kula. Rabbe on saanut osuman. Arne Jörgensens samling. SLS bibliotek.

44

1918.indd 44 02.03.2017 11:08:36 LEDARE

HENRIK MEINANDER Peka med hela handen

SLS vetenskapliga råd godkände i novem- ber 2016 en övergripande plan för sina vetenskapliga och kulturella mål fram till utgången av året 2020. Det är fråga om en koncis lunta som bland annat listar våra viktigaste målgrupper och det som så fint heter målbild. Många förhåller sig reserverat till ”Under de närmaste dylika dokument. Det är tidskrävande åren går SLS allt mer att vaska fram tillräckligt krävande men ändå realistiska målsättningar. Det går medvetet in för att dessutom sällan riktigt som planerat. utöka och förbättra Oförutsedda saker sker, tär på resurserna sin digitala kompetens och kräver omprioriteringar. Och även om och produktion." SLS kapitalförvaltning är i goda händer finns det tydliga ekonomiska gränser för vad vi kan förverkliga. Men just därför är det nyttigt för Henrik Meinander är professor i historia vid Helsingfors universitet varje organisation att med jämna mel- och ordförande för SLS. Foto: Kira lanrum checka sina koordinater, justera Schroeder/Outhouse Media 2016. sin väg framåt och slutligen peka med hela handen för att sällskapets anställda, förtroende­valda och medlemmar ska veta vilka våra övergripande målsättningar är. SLS tre viktigaste målgrupper är forskare och studerande, skollärare och -elever samt opinionsbildare och samhällsaktörer i Finland och Sverige. Att tjäna vetenskapssamfundet har alltid varit och kommer att förbli SLS ledstjärna, men det skadar inte att påpeka detta varje gång vårt syfte kommer på tal. Den av våra målgrupper som däremot nu lyfts fram mycket mera än tidigare är lärarna, skolan och det som kallas för den digitala generationen. Detta är visserligen också helt i linje med vår syftesparagraf, som bland annat före- skriver att SLS uppgift är att ”offentliggöra vittnesbörden om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland”. Det finns ändå flera skäl att rikta strålkastarna särskilt på skolvärlden och alla dem som gestaltar, organiserar och lever sin vardag på nätet. Tidigare definierades den digitala generationen vanligtvis som personer födda efter åttiotalet. Numera är emellertid en så stor del av befolkningen digitalt upp- kopplad att en sådan definition lätt kan vara missvisande. Mera väsentligt i detta sammanhang är att SLS under de närmaste åren allt mer medvetet går in för att utöka och förbättra sin digitala kompetens och produktion. En viktig föregångare på detta område är sällskapets pågående digitala utgivning av Zacharias Topelius samlade arbeten, vars vetenskapliga insatser och tekniska innovationer redan har rönt positiv uppmärksamhet. ●

KÄLLAN 1/2017 1 Ruth Illman (t.v.) och Pauline von Bonsdorff. RUTH ILLMAN OCH PAULINE VON BONSDORFF VALDES IN I SLS VETENSKAPLIGA RÅD Professor Pauline von Bonsdorff och docent Ruth Illman valdes miljö­estetik, ofta med ett fenomenologiskt grepp. till nya medlemmar i SLS vetenskapliga råd vid årsmötet den 6 april Ruth Illman är docent i religionsvetenskap och föreståndare 2017. von Bonsdorff och Illman efterträder professor Fred Karlsson för Donnerska institutet för religions- och kulturhistorisk forsk- och professor Johannes Brusila som inte ställde upp för återval. ning vid Åbo Akademi. Till Illmans expertområden hör bland annat Pauline von Bonsdorff är professor i konstfostran vid Jyväskylä religionsdialog och modern judendom. ● universitet. Hon forskar bland annat i barndomens estetik och Fira Finland 100 med oss i 24 timmar!

Vem är galen nog att anlita 60 toppforskare och förmå dem hålla föredrag efter föredrag i ett helt dygn? Svar: SLS och Yle. Tillsammans förverkligar de Föredragsmaraton – 24 timmar live om Finland. Evenemanget är en hyllning till bildningen, forskningen och experterna som brinner för sina ämnen. Föredragsmaraton kan med fog kallas för ett unikt evenemang. Den 8–9 september samlas forskare och toppexperter inom olika discipliner på Svenska Teatern för att hålla korta föredrag (cirka 15 minuter per per- son) i sammanlagt 24 timmar. Föredragen belyser Finlands historia, samhälle och kultur med tyngd- punkt på de 100 senaste åren, ur ett perspektiv som går bortom Wiki­pedia och Google. Mångfald, nya insikter och överraskande detaljer är ledord under hela dygnet. Alla föredrag sänds direkt dygnet runt på Yle Arenan. Dessutom kom- mer stora delar av Föredragsmaraton att sändas på Yle Teema & Fem och i Yle Vega. Vill du uppleva Föredragsmaraton på plats på Svenska Teatern? Håll utkik efter biljettinfo på SLS webbplats! ●

2 KÄLLAN 1/2017 SLS på Educamässan i Helsingfors SLS deltog i slutet av januari i Finlands ret på mässan, där SLS deltog med två pro- främsta evenemang inom undervisning och gram. Ted Urho intervjuade Nelly Laitinen pedagogik, Educamässan. I år var temat Fin- från SLS och Juha Nirkko från SKS om arkiv- land 100 år – Inlärning och bildning och SLS pedagogik och källkritik utifrån 1918-läro- presenterade sina nya pedagogiska sats- medlet. Peik Henrichson diskuterade till- FÖLJ SLS PÅ SOCIALA MEDIER! ningar: läromedlet 1918. Minä olin siellä sammans med läsambassadören Katarina Du får nyheter, arkivskatter och en – Jag var där och en ny pedagogisk resurs von Numers, läraren Johanna Bonäs och glimt av hur vi jobbar. om Zacharias Topelius. Materialen är spe- Hanna Kurtén från SLS om hur Topelius ciellt framtagna för att användas i skolun- texter om allt från resor och språk till upp- Instagram: slsfinland dervisning och presenterades i SLS monter finningar och sjukdomar kan användas på Facebook.com/slsfinland och på scenen Hörnan i det svenska kvarte- olika sätt i skolorna. ● Twitter: @slsfinland

KOMMUNICERANDE KONSUMTION Tack alla som uppmärksammade att forsk- ningsprojektet Kommunicerande konsum- tion efterlyste minnen av kring­vandrande försäljare i Källan 2016/2. Drygt 20 svar kom in till SLS arkiv. ●

SLS PUBLICERAR FOLKMUSIK PÅ WEBBEN Den 10 maj firades den nationella folk- musikdagen för första gången i Finland. SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut höll öppet hus i Vasa och publicerade dagen till ära två skivor ur sin skivserie på flera streamingtjänster. Skivorna är folkmusik- gruppen Rosenfinks debutskiva Rosenfink (2013) och julskiva Stråla stjärna ren och klar (2015). Musiken finns på ­Spotify, Deezer,­ Itunes, Tidal, Apple Music och Google Play Music. Fler skivor av andra artister ges ut på webben i höst. ●

SLS ortnamnssamlingar digitaliseras

SLS och Institutet för de inhemska språken namnen kommer att vara sökbara både orts- (Språkinstitutet) har ingått ett samarbetsavtal­ vis och enskilt. I databasen finns också upp- om att digitalisera och använda SLS ort- gifter om de olika orternas art, när och av DANSMINNEN TILL FORSKNINGEN namnssamlingar i Språkinstitutets nationella vem namnen samlats in. SLS har sedan slu- Närmare 170 dokument blir nu tillgängliga ortnamnsdatabas. Språkinstitutet­ digitalise- tet av 1800-talet samlat in svenska ortnamn för dem som vill forska i dans och ung- rar under åren 2014–2018 sitt namnarkiv,­ i Finland. Intensivast var insamlingen under domsliv i Österbotten. SLS/Finlands svenska bestående av finska, svenska och samiska 1950–1970-talet­ då det gjordes en syste- folkmusikinstitut tog i maj emot dansmin- ortnamn. De svenska ortnamnssamlingarna matisk insamling i hela det svenska språk- nen som sammanställts av arbetsgrupperna som finns vid SLS arkiv har skannats och de området. Totalt innehåller SLS ortnamns- kring böckerna Och dansen den går (2011) ingår som en del i projektet. För tillfället sak- samlingar cirka 380 000 namn och cirka och Det var en dans bortom vägen (2016). nas finansieringen för fortsatt arbete inom 1 000 insamlingskartor. Ortnamnssamling- Materialet består av enkätsvar, berättelser, projektet för de svenska och samiska ort- arna utgör grunden inom namnvården och intervjuer och anekdoter kring ungdoms- namnens del. I den färdiga ortnamnstjänst­en namnplaneringen i dag, och används också danserna i svenska Österbotten från 1940- kommer ortnamnen att länkas till kartor och av forskare och allmänheten. ● talet till nutid. ●

KÄLLAN 1/2017 3 UTGIVNING ”Vi gör nu en målmedveten satsning på digital utgivning”

Jennica Thylin-Klaus tillträdde Berätta kort om din bakgrund. hela SLS serie ska bli tillgänglig digitalt, som SLS utgivningschef – Jag är historiker och disputerade 2012 vilket förutsätter en omfattande satsning i mitten av mars. Digital vid Åbo Akademi med en idéhistorisk på rättighetsarbetet. Arbetet är redan avhandling om svensk språkvård i Finland inlett och kommer att pågå framöver. utgivning och fokus på att nå under senare delen av 1800-talet och bör- nya läsare står högt på listan jan av 1900-talet. Tidigare har jag arbe- Vad ser du mest fram emot när Thylin-Klaus inleder sitt tat som språkgranskare, skrivhandledare att göra som utgivningschef? arbete. och översättare. Jag har också jobbat som – Jag ser mycket fram emot att i mitt nya redaktionssekreterare för ­Historisk Tid- jobb få följa med utvecklingen inom för- skrift för Finland i åtta år och från och lagsbranschen. Vi har lång erfarenhet när med i år är jag huvudredaktör. det gäller att ge ut vetenskaplig litteratur av hög kvalitet, men nu handlar det om När började du på SLS? att göra litteraturen tillgänglig i nya for- – Jag har jobbat på SLS sedan 2006, mat och vända sig till en ännu bredare först som Historiska nämndens fors- läsekrets. För att nå ut i dag måste man kare, där­efter som redaktör, bland annat vara en mycket aktiv aktör och dessutom för Förvaltningshistorisk ordbok och Max villig att förnya sig. De satsningar som Engmans Språkfrågan (2016), och som gjorts, till exempel i samband med SLS forskare inom projektet Svenskan i Fin- kvinnovecka på sociala medier, visar land – i dag och i går. att det går att väcka intresse bara man har ett genomtänkt koncept och är öppen Hur ser du på utvecklingen för nya idéer. inom digital utgivning? – Vi satsar också på att skapa fler sam- – Vi gör nu en målmedveten satsning på arbeten med förlag både i Finland och i digital utgivning. Det är ett fält som är Sverige. Det gäller att satsa på både kvali- under ständig förändring, och det krävs tet och synlighet, inte minst för att nå ut att man följer med i utvecklingen och sat- till bredare målgrupper. Synligheten är Läs mer om den aktuella sar på kompetens. En utmaning när det också viktig för att författare ska se SLS utgivningen på s. 44. gäller den digitala utgivningen av äldre som ett attraktivt alternativ. ● böcker är rättigheterna. Vårt mål är att

4 KÄLLAN 1/2017 SLS firade #kvinnovecka

Över trettio äldre böcker, vissa av dem slutsålda, har under våren dammats av och fått nytt liv i digital form. SLS digitaliserings­satsning fick sin början inför internationella kvinnodagen den 8 mars: Vilka var egentligen de första kvinnorna som gav ut böcker på SLS?

FÖR ATT BESVARA FRÅGAN dök vi ner i arkiven och fann tretton tidiga kvinnliga forskare. De var inte många, men de bar alla på en tänkvärd historia. Den första kvinnan som gav ut en monografi i SLS skriftserie var Jenny af Forselles (1869–1938). Hon var också en av de första kvinnorna i Finland som tog en högre akademisk examen, och hon disputerade i littera- turvetenskap 1904. Fyra år senare utkom Elias Lönnrots svenska skrifter I på SLS. af Forselles var lärare i Privata svenska flickskolan i Helsingfors och aktiv inom socialt arbete och kvinnosaksfrågor. Hon var också Finlands kvinnliga akademikers förbunds första ordförande och långvarig redaktör för den feministiska tidskriften Nutid, som banade väg för tidskriften Astra. Under en hel vecka kring den 8 mars pågick SLS kvinnovecka i sociala medier, där forskarna och deras vetenskapliga bidrag presenterades, bland annat i korta videor. Forskningsområdena rör sig från historia och fält­ insamlingar till språkvetenskap och litteratur. Tidsmäs- Jenny af Forselles. V. Rasmussen/Museiverkets bildsamlingar. sigt sträcker sig utgivningen från 1908 till 1970. Under kvinno­veckan publicerades dagligen nya verk på SLS Några tidiga kvinnliga forskare på SLS webbplats, och veckan avslutades med en ny e-bok, Lena Jenny af Forselles Gunvor Kerkkonen Marander-Eklunds­ Att vara hemma och fru. En studie av (1869–1938) (1903–2002) kvinnligt liv i 1950-talets Finland från 2014. Greta von Frenckell-Thesleff Birgit Lunelund Grönroos Senare i mars gratulerade SLS hundraåringen Gene- (1881–1967) (1906–1972) alogiska Samfundet i Finland genom att fokusera på Greta Hausen (1882–1963) Anna Bondestam släktforskning. Flera häften ur serien ”Släktbok” och Ruth Hedvall (1886–1944) (1907–1995) ”Släktbok. Ny följd” publicerades digitalt, och bokserien Karin Allardt Ekelund Birgit Klockars (1912–1996) kommer att kompletteras i höst. Dessutom utkommer ett (1895–1990) Ingegerd Lundén Cronström urval böcker med koppling till märkesåret 1918 digitalt. ● Margit Åström (1899–1980) (1913–1972) Hanna Riska är förlagsredaktör på SLS Marta Hirn (1903–1995) Ragna Ahlbäck (1914–2002)

Ladda ner och läs böckerna på sls.fi > utgivning > e-böcker. Videorna finns på SLS Facebook och Youtube.

KÄLLAN 1/2017 5 VETENSKAP, MORAL OCH SOCIAL AKTIVISM 

Jämställdhet, aborträtt, mänskliga rättigheter och avkriminalisering av homosexualitet var ledmotiv för sociologen Edvard Westermarck och hans krets – redan kring sekelskiftet 1900. Som argument använde de sig av sina vetenskapliga rön och konstnärliga uttryck. Nu har kretsens arbete och samhällsengagemang undersökts.

Text: Nina Edgren-Henrichson

6 KÄLLAN 1/2017 Edvard Westermarck bedrev fältforskning i Marocko i flera repriser. Bilden är från hans andra vistelse i Marocko 1900–1902. Personerna är ( fr.v.) Tousi, Sîdi Abdsslam I, Abdlkrim, Edvard Westermarck, Sîdi Abdsslam II och Sîdi Rahhal. Museiverkets bildsamlingar.

– JAG ANSER ATT PROJEKTET både har breddat Historikern Julia Dahlberg har undersökt konstnä- bilden av Edvard Westermarck och hans närkrets och ren och författaren Helena Westermarck (1857–1938), fördjupat den. Det säger Petteri Pietikäinen, profes- syster till Edvard och hans intellektuella bundsförvant. sor i idéhistoria vid Uleåborgs universitet och ledare Avhandlingen handlar dels om Helena Westermarcks för projektet Kretsen kring Edvard Westermarck och det strävan att som kvinna och konstnär skapa sig en roll tidiga 1900-talets idélandskap. Pro- som samhällelig intellektuell, dels jektet har haft en treårig finansie- om tankeutbytet mellan henne och ring från SLS och resulterat i fyra ”Edvard Westermarck brodern och om dem båda som den doktorsavhandlingar. var på sin tid Finlands intellektuella debattens pionjärer. Två av avhandlingarna har Edvard internationellt mest Idéhistorikern Jouni Ahma­järvi Westermarck (1862–1939) själv i har skrivit om en av Edvard Wes- fokus. Idéhistorikern Niina Timo- renommerade vetenskaps­ termarcks elever, sociologen Gun- saari har lyft fram Westermarcks man med ett brett nar Landtman (1878–1940) och den- arbete för reformer inom äkten- samhälls­engagemang.” nes vetenskapliga och samhälleliga skaps- och sexuallagstiftning­en, ett verksamhet. Inte heller Landtmans arbete som han grundade på sina arbete har tidigare varit föremål forskningsresultat och som vann gen­klang interna- för vetenskaplig forskning. tionellt. Sociologen Otto Pipatti har undersökt hur – Om man ser på de fyra undersökningarna har alla Wester­marcks moralteori utvecklades, något som tidi- någonting nytt att tillföra forskningen om Westermarck gare har varit helt outforskat. Han har studerat hur och hans närmaste krets, konstaterar Pietikäinen och Westermarck kom till sin teori och vilka influenser drar sig inte för att kalla undersökningarna banbry- han fick från de skotska upplysningsfilosoferna Adam tande och nyskapande. Smith och David Hume och från Charles Darwin.

KÄLLAN 1/2017 7 Nyvaknat intresse för Edvard Westermarck Sociologen Edvard Westermarck var på sin tid Finlands internationellt mest renommerade vetenskapsman med ett brett samhällsengagemang. För eftervärlden är hans verk om äktenskapets ursprung och utveckling (The History om Human Marriage, 1891) och hans moralteori (The Origin and Development of the Moral Ideas, 1906– 1908) de mest kända. Han gjorde flera forskningsresor till framför allt Marocko, blev utnämnd till professor i praktisk filosofi i Helsingfors 1906 och i sociologi vid London School of Economics 1907. När Åbo Akademi grundades 1918 kallades han till professor i filosofi och valdes också till akademins första rektor. Den Darwininspirerade antropologiska och sociolo- giska forskningstradition som Westermarck och hans elever representerade föll mer eller mindre i glömska efter andra världskriget. Inom sociologin gick man då in för att studera det nuvarande samhällets sociala strukturer och relationer, och nya skolbildningar som till exempel funktionalismen tog över. – Intresset för Edvard Westermarcks vetenskap- liga gärning började vakna på nytt för ett tjugotal år sedan, konstaterar Petteri Pietikäinen, men hans och den Westermarckska kretsens samhälleliga engage- mang har lyfts fram först i och med det här projektet.

Samhällsengagerade forskare Edvard Westermarck arbetade mot föråldrad lagstift- ning. Han ansåg bland annat att förmyndarskapet för kvinnor skulle avskaffas och äktenskapet göras till ett jämställt partnerskap, att abort skulle legalise- ras, att skilsmässolagstiftningen skulle liberaliseras och skilsmässa beviljas genom överenskommelse och att homosexualitet skulle avkriminaliseras. Sina ståndpunkter motiverade han med vetenskapliga argument. Författaren och konstnären Helena Westermarck var syster till Edvard Engagemanget för kvinnors rättigheter delade Westermarck­ och hans intellektuella bundsförvant. Foto: Daniel Nyblin Edvard Westermarck med systern Helena Westermarck. 1888. Museiverkets bildsamlingar. Hon var med och grundade Kvinnosaksförbundet Uni- onen på 1890-talet och var aktiv inom förbundet i tio år. Även Edvard var medlem i Unionen och stödde dess sak genom föredrag och artiklar. Också Edvard Westermarcks elever var samhälle- ”Den Westermarckska gruppen ligt engagerade. upprätthöll upplysningens fackla – Gunnar Landtman till exempel var med och grun- under 1900-talets första decennier dade Förbundet för mänskliga rättigheter. Han före- trädde en vidsynt liberalism mellan världskrigen, när när Finland översköljdes av en Finland var ganska unket nationalistiskt och konserva- mycket stark nationalism.” tivt, säger Pietikäinen. Den Wester­marckska gruppen upprätthöll upplysningens fackla under 1900-talets första decennier när Finland översköljdes av en mycket stark nationalism. Den Westermarckska kretsen bestod också av andra än dem som det här projektet har undersökt, bland andra filosofen Rolf Lagerborg, som historikern Marja Jalava har skrivit om, religions­vetaren och antropologen Rafael Karsten, konsthistorikern Yrjö Hirn, sociologen

8 KÄLLAN 1/2017 och diplomaten Ragnar Nummelin och sociologen och hade träffat varandra i olika sammanhang och insett sedermera utrikesministern Rudolf Holsti. att deras forskningsämnen låg nära varandra. – De tillhörde alla den liberala sidan. Den här grup- – Det gick alltså mycket organiskt till, bottom up pen urskiljer sig inom den finländska intelligentian så att säga. Forskarna själva förstod att det här skulle under början av 1900-talet. kunna bli ett projekt och bad om min åsikt. Och jag konstaterade att det utan vidare skulle vara ett bra pro- Fortfarande aktuell jekt. Jag blev gärna pro- – Det finns en klangbotten för Westermarckianismen jektledare för det, säger också i dag. Ta en så enkel sak som mänskliga rättig- Pietikäinen. ”Den Westermarckska kretsen har heter, som emellanåt verkar var borttappade i dagens När projektet nu är inspirerat också oss och även gett diskussion. Westermarcks och hans elevers synpunkter avslutat har alla fyra blivit oss en etisk förpliktelse. Också på mänskliga rättigheter och tolerans är fortfarande färdiga med sina avhand- ytterst gångbara, säger Pietikäinen. lingar. Niina Timosaari en forskare kan, och ska, delta i Projektet har inte bara gett ny kunskap om Wes- och Jouni Ahmajärvi har den offentliga debatten både som termarck och hans krets. Petteri Pietikäinen konsta- redan disputerat, Otto forskare och som medborgare.” terar att det också har väckt frågor kring forskarens Pipatti disputerar i sep- roll i samhället. tember och Julia Dahl- – Vilket är vetenskaparnas samhälleliga ansvar, i bergs avhandling är inlämnad för förhandsgransk- synnerhet humanvetarnas och samhällsvetarnas? Hur ning. Petteri Pietikäinen konstaterar att projektet har borde de som medborgare ta ställning? Den Wester- varit en fin upplevelse. marckska kretsen har inspirerat också oss och även – Det har varit alldeles fantastiskt att som senior gett oss en etisk förpliktelse. Också en forskare kan, se hur de här unga forskarna, som är i början av sin och ska, delta i den offentliga debatten både som fors- karriär, stöder varandra, läser varandras texter, har kare och som medborgare. blivit vänner. Också socialt har det här projektet varit en framgång. Organiskt projekt Helt slut är projektet ändå inte. Gruppen kommer De fyra forskarna i projektet hade alla på var sitt håll tillsammans med några andra forskare att samman- börjat undersöka ämnen som anknöt till Westermarck ställa en antologi om Westermarck och hans krets. eller hans närmaste krets redan innan projektet star- Tanken är att manuskriptet till den ska vara klart före tade. De kommer delvis från olika forskningsmiljöer: årsskiftet. ● sociologen Otto Pipatti och historikern Julia Dahlberg Nina Edgren-Henrichson är projektchef på SLS. De fyra är båda från Helsingfors universitet, men från olika forskarna har alla presenterats som Månadens forskare på fakulteter, medan Niina Timosaari och Jouni Ahmajärvi SLS-bloggen (www.sls.fi/blogg), där du kan läsa mer om var doktorander i idéhistoria vid Uleåborgs universi- deras forskning. tet. Idén till projektet växte fram efter att forskarna

Gruppen kring Westermarck-projektet. Från vänster Otto Pipatti, Julia Dahlberg, Niina Timosaari, Petteri Pietikäinen och Jouni Ahmajärvi.

KÄLLAN 1/2017 9 ARKIV Skolelever lär känna människorna mitt i inbördeskriget

I slutet av mars fick alla högstadier och gymnasier i Finland en låda fylld med läroboken 1918. Minä olin siellä – Jag var där. Bakom den ovanliga satsningen står SLS och SKS, som genom bokens arkivbilder och berättelser vill visa hur annorlunda det var 1918 jämfört med i dag – men också likheterna.

Text: Catariina Salo

10 KÄLLAN 1/2017 Foto: Oscar Sundberg. Tampereen museot. KÄLLAN 1/2017 11 RÅA OCH HÅLÖGDA människor i källar­ Boken är uppbyggd kring arkivmaterial om vanliga utrymmen fyllda med hyllor från golv till tak, medborgare i Finland 1918. Principen är att materialet G lysrör som blinkar medan en arkivarie med presenteras i sin ursprungliga form, på sitt ursprung- vita bomullshandskar trött tummar på gamla foto- liga språk. För att reda ut arkivmaterialens kontext och grafier och bläddrar i dammiga böcker ... ge en bakgrund, finns infotexter på både finska och Kanske är det så här det ser ut i ett arkiv, om du frå- svenska. Till varje innehållsdel finns olika uppgifter gar en skolelev. Den bilden krossas totalt när Svenska som uppmanar läsaren att bilda sig en egen uppfatt- litteratursällskapets förste arkivarie Nelly Laitinen ning om materialet. och Finska Litteratursällskapets (SKS) arkivforskare Juha Nirkko berättar om jobbet med att ta fram boken Inspirerar till källkritiskt tänkande 1918. Minä olin siellä – Jag var där. En viktig uppgift som går som en röd tråd genom hela – Själva idén till boken föddes redan 2013 när vi läroboken är källkritik: hur ska källor läsas? I den på SLS lanserade den svenskspråkiga boken Krigets nya läroplanen betonas förmågan att kritiskt granska barn, som lyfter fram vinter- och fortsättningskri- texter, en annan viktig sak är att integrera olika skol- get ur barnets synvinkel, på Educamässan. En hel ämnen i varandra. massa finskspråkiga lärare kom fram och frågade om – Det är en ämnesöverskridande bok. Jag tror ingen vi inte har något på finska, och då föddes idén för utgår från att någon använder den från pärm till pärm, första gången – varför inte göra en tvåspråkig bok?, lärarna får själva plocka ut de avsnitt och uppgifter säger Laitinen. som passar klassen, säger Laitinen. Ett år senare presenterades idén för SKS som nap- Boken kan användas i såväl historia som moders- pade på den, och 2015 började man planera boken. mål, i undervisningen av det andra inhemska språket På ledningsnivå har man stöttat projektet från första och varför inte också i samhällslära. början. Processen har varit lång och krävande, men – Delarna är självständiga och inget är beroende både på SLS och SKS är man väldigt nöjda med slut­ av föregående eller följande kapitel, säger Nirkko. resultatet.

På det här upp- slaget i boken blir eleverna bekanta Wrede och jag hade kommit för upp, ropande: ”Framåt poj- långt utanför och framför vår högre kar – eteen päin!” Vi slä- med Rabbe Wrede­ flygel, där kulorna veno mer än som pade honom ut ur kulregnet och och Harry Borg var nyttigt. Vi tryckte i snön och förde honom till förbandsplatsen. som båda hylla- fyrade på med våra pistoler (mau- I rasande fart bar det därefter i väg des som hjältar på ser) i väntan på att vår skyttelinje mot huvudkvarteret och efter den den vita respekti- skulle hinna utväcklas och öppna skakande släden travade Wredes eld. Vår kulspruta knattra på sitt livshäst med tom sadel. ve röda sidan. hemtrevliga sätt, och Wrede reste ”Ge dem, ge dem, säg till pojkarna sig upp. ”Framåt, framåt” ropade att de ge dem!” var hans sista ord, han och vi hoppade som harar över innan vanmakten kom och skänkte drivorna mot fienden. Så vände han ro åt hans oroligt arbetande Rabbe hade en anteck­ sig om, likblek i ansiktet: ”Jag tror de bröst. Vi stodo omkring ningsbok i bröstfickan satarna prickat för en gångs skull båren och visste ej när han stupade. Anteck­ ningsboken genomborra­ – – – i ryggen – – – rakt i genom.” om vi skulle skratta des av kulan som dödade Han gick framåt några steg, men eller gråta. Det var honom. sjönk ihop och föll i mina armar, ju gamle Wrede, Rabbella oli muistikirja rintataskussa kun hän väsnades en stund över sin otur som låg där. kaatui. Surmaluoti lävisti och reste sig slutligen till hälften muistikirjan. SLSA 1101.

Rabbe Wrede 1915. SLSA 1101. UPPGIFTER 1. Harry och Rabbe var båda unga män som stred på olika sidor i inbördeskriget. Välj en av texterna och beskriv hur Harry eller Rabbe framställs i texten. 2. Hitta på en situation där någon i dag handlar hjältemodigt. 3. Vad skulle du fråga Harry eller Rabbe om det var möjligt?

TEHTÄVÄT 1. Harry ja Rabbe olivat nuoria miehiä, jotka taistelivat sisällissodassa eri puolilla. Valitse jompikumpi teksteistä ja kerro, millaisena Harry tai Rabbe kuvataan. 2. Pohdi millaisissa tilanteissa nykyään toimitaan sankarillisesti? 3. Jos se olisi mahdollista, mitä sinä kysyisit Harrylta tai Rabbelta?

Rabbe träffad av en kula. Rabbe on saanut osuman. Arne Jörgensens samling. SLS bibliotek.

44

1918.indd 44 02.03.2017 11:08:36

12 KÄLLAN 1/2017 Nelly Laitinen (SLS) och Juha Nirkko (SKS) har varit den drivande kraf- ten bakom det tvåspråki- ga projektet 1918. Minä olin siellä – Jag var där. Foto: Catariina Salo.

Bekant material med nya ögon Det andra som var nytt för Laitinen och säkert Nästa år har det gått 100 år sedan inbördeskrigets fasor många andra med henne, var att det också i samma i Finland, och boken kom ut i god tid inför landets familj kunde förekomma familjemedlemmar som stod 100-årsjubileum. Men hittar vi något nytt i denna krigs- på motsatta sidor. Inbördeskriget splittrade inte bara period som behandlats i såväl litteraturen, populär­ landet utan också familjer. kulturen som historieundervisningen? – Jag hade samma allmänhumanistiska iakttagel- – Jag var egentligen hemskt trött på inbördeskriget ser. Kriget var varken rödvitt eller svartvitt, alla var när vi drog i gång projektet, säger Nirkko. delar av samma soppa – en del hade ett starkt politiskt Samtidigt vet han att det är ett patos, en del brydde sig inte utan ämne som alltid återkommer, gång hoppades bara att de skulle överleva på gång. på något vis, säger Nirkko. – Vi kommer in i en ny era och ”Det var som om vi var på En annan intressant iakttagelse ser på gamla dokument med nya som både Nirkko och Laitinen lade glasögon. Den här boken är inte väg för att se en spel­mans­ märke till var hur inbördeskriget bara en bild av hur samhället såg orkester men i stället fick fortfarande färgar våra åsikter och ut år 1918, utan den ger också en The Beatles!” ideologier. När människor med bild av hur samhället ser ut 2017, olika bakgrund samlas och pratar fortsätter han. om kriget 1918, framträder olik­ Arkivmaterialet är bestående, heterna. men hur vi ser på det och tolkar det ändras från gene- – Det är inget som påverkar slutresultatet, alltså ration till generation. boken, men det är intressant hur de politiska ideo­ – Kriget var vad det var, det gäller bara att se på det logierna från 100 år tillbaka fortfarande färgar dis- genom tidsglasögon, fyller Laitinen i. kussionerna, ingen är helt neutral när det kommer Att jobba fram pedagogiskt material utifrån arkiv- till inbördeskriget, säger Juha Nirkko. material har också gett dem själva nya infallsvinklar. Trots ideologiskt färgade diskussioner blev slut- – Jag lärde mig två nya saker, säger Laitinen. Dels resultatet, boken 1918. Minä olin siellä – Jag var där, att det fanns en hel massa familjer som varken ville en ännu bättre helhet än arbetsgruppen hade kun- ta parti för de röda eller de vita. Det fanns mängder nat förvänta sig. av människor som bara ville ta avstånd och gömma – Det var som om vi var på väg för att se en spelmans­ sig, så som folk i allmänhet säkert skulle tänka – det orkester men i stället fick The Beatles! skrattar Nirkko. hade bara aldrig slagit mig.

KÄLLAN 1/2017 13 "Det fanns en hel massa familjer som varken ville ta parti för de röda eller de vita. Det fanns mängder av människor som bara ville ta avstånd och gömma sig."

14 KÄLLAN 1/2017 Kapitel två i boken handlar om krigets vardag, bland annat ransoneringen av livs- medel. På bilden utdelning av matkuponger i Helsingfors 1918. SLS arkiv.

KÄLLAN 1/2017 15 ”Vi har verkligen satt tid och energi på att söka fram bra material ur båda lägren och om människor i alla åldrar, och därigenom försökt belysa kriget från många olika håll.”

Skolsatsning som hittat rätt Dessutom är det ett faktum att de arkiv där en stor Boken, som fått stöd av Svenska kultur­fonden, skicka- del av Finlands historia finns samlad, är tvåspråkiga. des ut till landets alla grundskolor och gymnasier. Varje Så är man intresserad av landets historia är det bra årskurs 7–9 och varje gymnasium fick 25 exemplar var, att kunna både finska och svenska. och boken har dessutom skickats till alla kommunala – Det kommer vi inte ifrån, det finns i vårt kultur- bibliotek i Finland. Därutöver kan hela boken läsas arv, säger Laitinen. gratis som pdf på webben. – Min frus mormor drog sig i tiderna till minnes Ännu har eleverna inte hunnit använda och ge feed- Helsingfors som det var 1918, det var en helt svensk- back på den rykande färska boken, men det har redan språkig stad då. Att det svenska språket satt så natur- kommit respons från både rektorer och personer som ligt i vår kultur då gör det hemskt roligt att den här bidragit med material. boken är tvåspråkig, säger Nirkko. – Vi har skickat boken till personer som gett oss lov I boken har man också med­vetet försökt krossa att trycka deras äldre släktingars historier, och de har den stagnerade bilden av att alla svenskspråkiga var berömt boken väldigt mycket, säger Nirkko. vita och alla finskspråkiga röda. – Lärare och rektorer har också tackat för leveran- – Vi har verkligen satt tid och energi på att söka sen och reagerat speciellt positivt på tvåspråkighets- fram bra material ur båda lägren och om människor aspekten, flikar Laitinen in. i alla åldrar, och därigenom försökt belysa kriget från Hade bokprojektet inte fått stöd för att delas ut gratis många olika håll. hade det ändå blivit av, men då i mindre upplaga och En stor del av tiden och efterforskningarna till till försäljning. Men med tanke på skolornas ekono- boken har gått till att gräva efter vanliga historier i miska situation hade den troligen inte nått så många arkiven. Hur hade människorna det, hur levde en ton- högstadier i det fallet. åring 1918, och vad skiljer sig från i dag? Det visade sig – Sedan är det ju fint att vi också har nätversionen, inte vara så mycket. Det allmänmänskliga spelar en men en fysisk bok som kan skickas till elever är nog central roll i slutresultatet, människorna är likadana bra, säger Nirkko. – det är omständigheterna som förändras. – Jag var på en läromedelskonferens nyligen och En sista fråga, är det faktiskt så att ni alltid har vita där hade elever tillfrågats om digitala läromedel, de bomullshandskar på er där i arkiven? facto vill de läsa texter i en fysisk bok. Dokument som – Nej! Det nyaste är faktiskt att handskar de facto ska delas och skolkalendrar ska däremot vara i digital kan smutsa ner mer än de skyddar, skrattar Laitinen. form, men läsandet ska ske på papper, berättar Laitinen. – Jo, rena händer är ofta bättre än smutsiga hand- skar, avslutar Nirkko, men säger att han själv nog ibland En naturlig och historisk tvåspråkighet förskräckt ser på när antikforskare på tv bläddrar i Att 1918. Minä olin siellä – Jag var där blev en tvåspråkig gamla böcker utan handskar. bok föll sig naturligt redan från början. – Vänder man sida med hand- – Varför ska man alltid skilja på språken? Kriget skar på, kan det mekaniska påverkade ju hela samhället oberoende av moders- trycket vara större än att Boken och mer mål och ideologi, oberoende om du var röd eller vit. bläddra barhänt. Men ser du arkivmaterial från 1918 finns på adressen Ett syfte med den här boken är att lyfta fram den här på mikrofilmer måste du nog polyfonin av människor i Finland, att visa att kriget fortfarande ha handskar! ● berörde såväl vuxna som barn, civila som soldater och 1918.sls.fi Catariina Salo är frilansjournalist fångar som fångvaktare, säger Nelly Laitinen. och teaterinformatör.

16 KÄLLAN 1/2017 KOLUMN

STURE LINDHOLM Imponerande paket i utmanande läge

Historien är sällsynt väl framme ”Innehållet i den här i offentligheten under jubileumsåret 2017. Många andra händelser i världen gör det boken kan måhända tacksamt att undervisa historia och sam- väcka starka känslor hos hällslära just nu. Men samtidigt möter en äldre generation.” lärarna större utmaningar i sitt arbete än tidigare. Den obligatoriska historieundervis- ningen i gymnasiet har på dryga två decen- nier krympts till hälften. I dag har gym- nasieeleverna under hela sin gymnasie­tid endast cirka 20 lektioner à 75 minuter om Finlands hela historia. I läroplanen som togs i bruk 2016 har inte bara den svenska utan också den ryska tiden i Fin- lands ­historia plockats bort från det som av händelserna 1918, men dokumenten ansetts vara allmänbildning. Den obligato- Sture Lindholm är lektor i histo­ erbjuder det ”kött på benen” som ofta riska gymnasiekursen heter nu Det själv- ria ­vid Ekenäs gymnasium, för- uteblir från behandlingen i klassen. ständiga Finlands historia. fattare och doktorand vid Åbo Boken erbjuder många olika an­vänd­ Akademi. Han är aktuell med bo- En annan utmaning är att både lärare ken Fånglägerhelvetet­ Dragsvik ningsmöjligheter. Eleverna kan leva sig och elever i dag förutom läroboken har och har fungerat som sakkunnig in i en viss persons situation och sedan tillgång till överväldigande mängder i SLS och SKS 1918-projekt.­ Foto: återge detta för de andra. Materialet material på webben. Att jobba med det Scott Osborn. kan utnyttjas för rollspel kring någon spännande digitala materialet är givande situation, eller så kan eleverna ”leka men tidskrävande. Och hur ska läraren hitta relevant, till- journalister” och skriva fiktiva men verklighetsbase- förlitligt och tillgängligt material, som i ord och bild kan rade reportage från Finland 1918. Materialet lämpar levandegöra ett historiskt skede? sig också för självstudier, och med bokens frågebat- Därför är en bok som 1918. Minä olin siellä – Jag var där teri kan de studerande öva sig i färdigheter att hantera mer än välkommen som ett resursmaterial om vår historias källmaterial. kanske mest komplicerade och känsloladdade ämne. Här 1918 har tidvis varit ett extra utmanande ämne för görs primärkällor från arkiven tillgängliga för skolbruk, och lärare. Redan den känsloladdade diskussionen om kri- dessutom med relevanta källkritiska frågor. Bara lärarens gets rätta benämning (frihetskrig eller inbördeskrig) fantasi sätter gränser för användningen. Eleverna kan under visar på svårigheterna att greppa ämnet. Innehållet i lektionstid konkret bekanta sig med dagböcker, bilder, brev den här boken kan måhända väcka starka känslor hos och texter från de ödesdigra månaderna 1918. Krigets van- en äldre generation, som kanske varit van vid att hän- sinne och hur enskilda personer påverkades och upplevde delserna 1918 slätats över, undvikits eller kanske åtmins- händelserna framgår tydligt av materialet, som gör det möj- tone i familjetraditionen presenterats ganska ensidigt. ligt för eleven att leva sig in i händelserna. Boken komplet- Redan detta motiverar i så fall dess utgivning.● terar existerande läromedel; läroboken ger helhetsbilden

KÄLLAN 1/2017 17 NY BOK Ordspråken som tog över

Det som skulle bli en liten populär bok med de vanligaste talet, man trodde det på 1990-talet och ordspråken blev ett projekt på ett helt decennium. Nu ser en del tror det även nu. författaren Carola Ekrem redan ljuset i ordspråkstunneln. – De lever verkligen högt och lågt, säger Ekrem som sållat ordspråk ända från Text: Catariina Salo Christofer Larsson Grubbes 1600-talsbok till de över 1 700 ordspråk Barack Obama ”FÖRGÄNGLIG som en Snapchat­video”. använde sig av i tal under sin tid som ”Bilden som bröt internets rygg”. ”Skön- president. heten ligger i uppladdarens Instagram- Ekrem började med att skriva av ord- filter”. språken som samlats i SLS arkiv och Känner du igen ordspråken ovan? gruppera dem enligt tema men också Inte det? Det är för att de just hittades enligt ort. Hon menar att orten är vik- på, men ge dem några hundra år så kan- tig att ha med, trots att ordspråk i sig ske de fastnar. Så är det med de ordspråk är väldigt allmänmänskliga och inter­ vi använder i dag. nationella. Men det finns regionala – I många vanliga ordspråk lever en variationer. ålderdomlig begrepps- och föremålsvärld – Jag kan bli väldigt irriterad på Duellen­ kvar, säger Svenska litteratursällskapets i Hufvudstadsbladet där det kan frågas arkivarie Carola Ekrem. från vilket land ett visst ordspråk kom- Och hon vet, för i över ett decennium mer – man kan inte fråga så! Ordspråk har hon jobbat med olika finlandssvenska är ofta så internationella att du inte kan ordspråk. Arbetet skulle resultera i en liten säga att det här är från Kina och det här populär bok där en del ordspråk finns sam- från Överpurmo. lade, men det blir en bok på över 600 sidor Förr frågade man ofta om ordspråk och en hel databas av ordspråk. avspeglar folksjälen; kan man se hur fin- – Jag har jobbat med det här år ut och ländare eller svenskar är i ljuset av deras år in, det är 60 000 ordspråk som ska gås ordspråk? Ekrem menar att det här är igenom! säger Ekrem. Hon har visserli- rätt omöjligt eftersom de flesta ordspråk gen skrivit ett par andra böcker parallellt härstammar från hundratals år tillbaka med ordspråksboken, som kommer ut och de facto är väldigt internationella. till sommaren. – Det finns mycket allmänmänsklig visdom i dem. Ordspråk är internationella och allmänmänskliga Stor potential i anti-ordspråk Det är en myt att ordspråken skulle vara Ordspråk har alltid varit populära, men på väg att dö ut. Det trodde man på 1960- ser vi på de ordspråk vi använder i dag

18 KÄLLAN 1/2017 kan de tyckas väldigt omoderna. Vem vet nen” och ”det kommer, det kommer, sa och lokala variationer, men har också flera varför vi vill ha grädde på vårt mos eller barnmorskan”. källor. Finns ordspråket i Grubbes bok varför en nötkärna är så frisk? Trots att En slags modernisering av gamla ord- från 1600-talet, kommer det från Bibeln den underliggande meningen ofta går oss språk och uttryck är de eller har det funnit med i förbi känner vi igen bildspråket. anti-ordspråk som ibland Lönnrots eller Topelius I äldre tider användes ordspråken kan ses. Där vrider man ”Ordspråk är ofta så ordspråkssamlingar kan mycket i skolundervisningen, de ansågs till ordspråken och byter också den informationen vara pedagogiska och ingick därför i skol- ut ord och fraser för att få internationella­ att hittas. Kategoriseringen är böckerna. dem att passa in i andra du inte kan säga ett digert arbete. – Men visst har jag fått sålla bort en sammanhang. Det här ses att det här är från – Hade jag vetat hur del oanständiga ordspråk också, speciellt ofta i reklamvärlden eller i Kina och det här mycket jobb det skulle bli wellerismerna hånar ofta blinda och lytta. tidningars rubriksättning. från Överpurmo.” med boken hade jag nog De visar också på hur samhället var förr. – Speciellt Hufvud- inte börjat på den, skrat- Wellerismerna är en form av ordspråk stadsbladets ledarredak- tar Ekrem. som härstammar från Charles Dickens tion sysslar med det här! säger Ekrem och När hon sitter och bläddrar i ett utkast roman Pickwickklubben, där karaktären visar upp en hel bunt tidningsurklipp med ur boken som kommit tillbaka från redak- Sam Weller använder sig av beskrivande rubriker som ”Koka soppa på en Stubb” tören Nora Ervalahti på SLS, ser Ekrem ordspråk i stilen ”det tar sig, sa pyroma- och ”Mycket Nato lite ull”. ändå ett ljus i tunneln. Däremot är det viktigt Sitter man och jobbar med ett enormt att både avsändaren och arkiv som det på SLS känns det som en mottagaren känner till viktig kulturgärning att ge ut de skatter vad det är som traveste- som finns till allmänhetens påseende. ras med dessa förvrängda – Folk frågade väldigt mycket om ord- ordspråk, annars försvinner språk och litteratursällskapet började ju hela poängen. samla in dem redan på 1800-talet. Så vi är tillbaka på ruta Med enorma kartotek och mappvis ett: vi behöver lära oss för- med allmänhetens egna ordspråk till för- stå gamla uttryck. fogande började det tio år långa arbetet – De är ju ofta klichéer, att skriva en modern ordspråksbok. men väldigt levande, bland – Den som ännu är lite bonusintres- annat just i tidningspres- serad av ordspråk kommer från nästa år sen. Det finns en stor poten- att ha tillgång till en databas på nätet tial i de här anti-ordsprå- där man kan kombinera olika sökord, ken. till exempel kan du söka ”ordspråk från Lappträsk om hästar”. Ordspråkens Men först alltså den fysiska boken, för kulturgärning den är så gott som klar nu, och en lättnad Ordspråksboken Många kro- blandad med stolthet kan förnimmas i kar i långdansen kommer ut Ekrem när hon pratar om den. i slutet av sommaren och – Ja det är klart jag måste ha en release­ i den har Ekrem samlat fest när boken kommer ut! ● tusentals ordspråk. De är kategoriserade enligt tema

”Jag har jobbat med boken år ut och år in, det är 60 000 ordspråk som ska gås igenom!” säger Carola Ekrem.

KÄLLAN 1/2017 19 I sitt jobb som nämndforskare på SLS uppskattade Sofie Henricson att komma i kontakt med forskare inom andra ämnen och ha tillgång till språksamlingen vid arkivet. Foto: Catariina Salo.

20 KÄLLAN 1/2017 FORSKNING Anställning gav forskningsro

Att jobba som nämndforskare ger ekonomisk trygghet för en doktorand, men också en bredare insyn i den egna disciplinen och nya nätverk.

Text: Catariina Salo

SOFIE HENRICSON hade läst nordiska få möjligheter att bli anställd som dok- ”Att skapa gränsöver­ ­ språk på Nordica vid Helsingfors univer- torand. Jag tycker faktiskt att den ekono- skridande kontakter, som sitet och när hon skrivit sin pro gradu miska tryggheten är det allra viktigaste. kände hon att hon inte var färdig. Det Förutom att jobba med sin egen kanske inte hade hittats i fanns ännu saker kvar att säga om det forskning var Henricson sekreterare i universitetets korridorer, var ämne hon valt. språkvetenskapliga nämnden vid SLS. en viktig del av Henricsons Hon tillbringade ett par månader som Det betydde bland annat att hon deltog upplevelse av SLS.” praktikant på sin egen institution, och i planeringen av seminarier och proto- märkte att hon trivdes väldigt bra där. kollförde alla nämndens möten. Det var där och då hon bestämde sig för – Det var spännande att följa med, för att bli doktorand. där samlas ju toppskiktet av ens egna Ämnet för forskningen blev ungdoms- ämne. Många professorer och andra samtal på språköarna i Kotka, Björneborg, superkunniga och erfarna människor Tammerfors och Uleåborg. deltar, och där fick jag följa med hur de Som forskare hankar man sig oftast tänker och idéar när de beviljar medel fram på stipendier, något som får många och stipendier. att årligen överväga att ge upp hela sin Att skapa gränsöverskridande kon­ forskarbana. Också Henricson levde på takter, som kanske inte hade hittats i uni- stipendier i början av sin forskning, men versitetets korridorer, var en viktig del av sedan öppnades en möjlighet till anställ- Henricsons upplevelse av SLS. ning. En treårig tjänst som nämndforskare i Att jobba som satellit språkvetenskap utlystes av SLS. Henric­ När Henricson började som nämndfors- son sökte – och fick – jobbet. kare 2008 fanns det ett önskemål från SLS att forskarna fysiskt skulle sitta i Den ekonomiska tryggheten viktigast SLS lokaler. Henricson säger att det absolut viktigaste – Ibland kände jag mig lite isolerad. som SLS gjorde för hennes forskning var Det kan vara bra att sitta i samma korridor att erbjuda ekonomisk trygghet. som sina kollegor och handledare, och – Det är en hemskt stor grej för en inte vara en satellit på håll. Däremot finns doktorand och det är inte att förakta, det säkert forskare som tvärtom tycker speciellt i Finland där det finns väldigt det är bättre att få lite avstånd från sin

KÄLLAN 1/2017 21 Resebudgeten öppnade världen En annan viktig aspekt av att jobba som nämndforskare är den resebudget som finns forskaren tillhanda. Tack vare den hade Henricson möjlighet att åka på kon- ferenser på olika håll i världen och dels presentera sin forskning, dels få feed- back på den. – Vanligtvis måste du som doktorand, förutom att söka stipendium för själva forskningen, söka skilda resestipendier om du vill åka på konferenser och sprida din forskning. – Man är absolut en lyxforskare på SLS! Förutom anställningen ingick lunch- sedlar, motionssedlar, årsfester och inte minst semesterdagar. Det är väldigt lyx- igt om man jämför med andra forskare, säger Henricson. Efter sin disputation flyttade Henric- heminstitution också. För mig var det ju son över till Åbo universitet för att jobba inte heller så långt mellan SLS och Forst- med annan forskning, men hon har haft huset, där min institution fanns. nytta av SLS också efteråt. Henricson flikar in att trots att Forst- – Nyligen blev jag inbjuden till en huset vid Helsingfors universitet är en workshop i Melbourne i Australien. För vacker byggnad finns det heller inget att att bekosta flygbiljetterna sökte och fick klaga på när det kommer till SLS lokaler. jag ett resestipendium från SLS. Förutom – Det roliga är ju ändå att man kom- det använde jag material från SLS arkiv mer i kontakt med andra forskare inom till min presentation under workshopen andra ämnen och dessutom ser man hur och kommer säkert att använda samma språkarkivet fungerar. Den miljön är väl- arkivmaterial för artikeln jag skriver uti- digt spännande. från presentationen. ”Det fanns ett helt rum Som nämndforskare kände Henricson Sofie Henricson forskar för tillfället med människor som bara att hon fick hålla på med sin egen forsk- inom forskningsprogrammet Interaktion ning utan att någon på SLS lade sig i det och variation i pluricentriska språk vid Åbo ville att jag skulle skriva vetenskapliga, och hon kände också att universitet. Hon pendlar mellan Åbo och färdigt min bok.” de andra forskarna gav henne kollegialt Helsingfors, där hennes familj finns. Hen- stöd för att hon skulle få jobba med exakt nes nuvarande tjänst är i kraft till års- det hon ville. skiftet, och därefter är livet igen öppet. – Det fanns ett helt rum med männi- – Universitetsanställda jobbar ofta i skor som bara ville att jag skulle skriva procent, jag undervisar 25 procent och färdigt min bok, säger hon. forskar 75 procent. Det gör det enkelt för mig att pendla till Åbo för att undervisa, det sträcker sig till en eller två dagar i DOKTORSAVHANDLINGAR MED SLS-FINANSIERING veckan. Forskningen kan jag för det mesta göra hemifrån. Uppgifterna gäller från hösten 2004 då forskningsenheten vid SLS tillkom Att byta från Helsingfors universitet och fram till slutet av 2016. Alla de doktorander som varit anställda eller till Åbo universitet ser hon bara som erhållit finansiering av SLS i forskningsprojekt eller som stipendium i minst hälso­samt. Dessutom fanns där en massa två år är medräknade. bekanta ansikten. – Min nuvarande chef var nämndord- Färdiga avhandlingar (disputerade doktorander) 35 förande när jag jobbade som forskare på Avhandlingar som är under arbete (icke-disputerade doktorander) 40 SLS och min ena handledare från Hel- singfors universitet jobbar inom samma forskningsprogram, säger Henricson. ●

22 KÄLLAN 1/2017 Kvällar med

Det blev ett kungligt I samarbete med Sveriges ambas- kungligsad i Helsingfors, glans Queen Christina- spektakel när drottning projektet och Stiftelsen för Åbo Christina av Sverige Akademi bjöd SLS in gäster till ett (1626–1689) hyllades evenemang på Sibelius­museum i Åbo och ett på Sveriges ambas- under två kvällar i maj. sad i Helsingfors. Historikerna Susanna Åkerman och Petri Karonen föreläste om den legendariska drottningen och hennes regentperiod. Skådespelaren och regissören Christoffer Strandberg uppträdde med en personlig och underhållande betraktelse över de roller som genom tiderna tillskrivits Christina, utan hennes samtycke. De båda kvällarna avslutades med ett magiskt uppträdande av ­Austria Barock Akademie, som spelade musik från Christinas tid. Drottning Christina var bara sex år gammal när hon blev drottning, i och med sin far Gustaf II Adolfs död. Hon uppfostrades till att leda en stormakt och tog över regeringsmakten så fort hon blev myndig. Under sina år som regent var hon politiskt aktiv och höll ett dynamiskt hov. Därför kom det som en chock när hon 1654 abdikerade från tronen, gick i exil och konverterade till katolicismen. Hon togs emot i Rom och Skådespelaren Christoffer Strandberg underhöll publiken blev en mäktig gestalt även där, med ett stort intresse för konst och veten- med en personlig betraktelse över drottningens liv. skap. Drottningen var en föregångare på många plan. Ett sekel före upp- Musikerna Klaus Haidl, Jörg Zwicker och Olivera Tičević uppträdde med musik från Christinas tid. lysningstiden förespråkade hon tolerans, utbildning och religions- och yttrandefrihet. Christina fascinerar och väcker fortfarande debatt, över 300 år efter sin död. Men hur var det med namnet, ska det inte stavas Kristina? Nja, drott- ningen var de facto döpt till Christina och hennes namn ”försvenskades” i likhet med andra svenska kungligheters efter hennes död. Under eve- nemangen i maj valde man att respektera den stavning som drottningen själv använde, Christina. ●

Marika Mäklin är kommunikationschef vid SLS KÄLLAN 1/2017 23 ”När jag började som ord­ förande uppmanade jag, lite på skämt, både vd:n och kanslichefen att komma fram med benrangel ur säll­ska­pets garderober – så jag skulle få material till mina många tal.”

Under Fred Karlssons ordförandeskap har SLS dragit i gång flera stora projekt i samarbete med finska universitet. 24 KÄLLAN 1/2017 INTERVJU Ordföranden som försökte gräva fram skelett ur sällskaps­garderoben

I över tjugo år var Fred Karlsson styrelseledamot vid SLS, varav tolv år som vice ordförande och fyra år som ordförande. Nu stiger han åt sidan men fortsätter främja vetenskapen på annat håll.

Text: Catariina Salo

– VAR SAK HAR SIN TID, som det heter Varken revirtänk eller agenda garderober – så jag skulle få material till i Predikaren. Det var dags att lämna över Karlsson medger att han inte haft någon mina många tal. Ingendera lyckades pro- och jag känner mig varken lättad eller egentlig agenda under sin tid som aktiv ducera ett enda skelett! skrattar Karlsson. nostalgisk, det känns helt normalt, säger på SLS, han tillhör en vetenskap som inte Han insåg att det nog inte var värst Svenska litteratursällskapets förra ord­ direkt är representerad på sällskapet. Där- motiverande för de anställda att leta fram förande Fred Karlsson en knapp vecka emot ser han det som en styrka att han, gamla skandaler, så han rotade runt lite efter att klubban lämnat hans hand. så att säga, kommer lite utifrån. på egen hand. Att det blev en lång och gedigen bana – I alla organisationer finns det ett visst Inga större skandaler kunde ändå loka- inom sällskapet för Karlsson är faktiskt mått av revirtänk, där man drar hemåt på liseras, trots att det sjöd lite på 1960-talet en ren och skär slump. sitt eget expertisområde. Därför är det bra när det fanns åsikter om att SLS var allt- En dag när han satt på sitt kontor i att inte ha någon egen käpphäst, säger för Helsingforscentrerat. Korvhuset­ i Helsingfors knackade dåva- Karlsson. rande ordförande Johan Wrede på Karls- Han fortsätter med att det också varit Tips för framtiden sons dörr, de råkade sitta i samma institu- till nytta för både honom själv och SLS Fred Karlsson känner inte att det finns tionskorridor på den tiden. Wrede frågade att han har ett större kontaktnät till det något som direkt blev ogjort under hans helt oförhappandes om Karlsson hade lust finska i Finland. tid inom SLS, men tipsar gärna nya gene- att bli styrelsemedlem i Svenska littera­ – Vi har dragit igång flera stora pro- rationer om ett gräv de kunde sysselsätta tursällskapets­ styrelse­ (som numera heter jekt i samarbete med finska universitet sig med. vetenskapliga rådet). under min tid, säger han och nämner – Jag har ibland undrat om det fun- – Jag baxnade förstås, för det var inte finansiering av projekt vid Jyväskylä nits skevheter i utdelningen av pris och vad jag väntat mig höra, säger Karlsson och Uleåborgs universitet. stipendier genom åren. Finns det någon som själv hade en finskspråkig profes- osynlig hand som har dirigerat, kan man sur i allmän språkvetenskap vid Helsing- Inga skandaler eller skelett utläsa något om de som fått stora stipen- fors universitet, och egentligen inte hade Själv är Karlsson nöjd med det lagarbete dier, mindre stipendier eller kanske blivit någon beröringspunkt med det som SLS som han åstadkommit under sina år som utan utdelning? jobbar för. ordförande. Han nämner också att de tidigare sty- Han funderade ändå över natten och – Det är viktigt att visa upp sig i var- relserna inte alltid varit eniga gällande tackade sedan ja. dagen och inte bara sitta i ett kabinett utdelningarna. – Jag vet att Johan Wrede hade frågat dag ut och dag in. – Det fattades en gång ett beslut om att åtminstone en person före mig som hade Några skandaler har det heller inte Gunnar Björling skulle få ett större pris, svarat nej. Hade den personen tackat ja dykt upp medan han varit aktiv. och det här ledde faktiskt till avgångar hade vi inte suttit här i dag och mången – När jag började som ordförande upp- inom styrelsen. Det vore intressant att sak hade sett helt annorlunda ut för mig. manade jag, lite på skämt, både vd Dag veta om det funnits mer av den sortens Slumpen får till stånd en hel del intres- Wallgren och kanslichef Jonas Lång att händelser, säger Karlsson som ett tips till santa grejer i människors liv. komma fram med benrangel ur sällskapets forskare och förtroendevalda. ●

KÄLLAN 1/2017 25 Pellepuku, röllipuku, gurksallad. Kärt barn har många namn. Kamouflagedräkten har genom åren getts flera olika namn i militärslangen på Nylands brigad.

26 KÄLLAN 1/2017 Milispråket i Drakan – roligt, raffinerat och vulgärt

Både mullin och vanhor äter bata och bäddar sängen med dägätechi. Militär­ slangen på Nylands brigad i Dragsvik skapar samhörighet mellan beväringarna och hjälper dem att se humoristiskt på vardagen på brigaden.

Text: Janina Öhman KÄLLAN 1/2017 27 SLS ARKIVS FRÅGELISTA Milispråket i Drakan – en språklig smältdegel Drakan vände sig till dem som har tjänst- Det så kallade Dragsvikspråket, den mili- gjort eller varit stamanställda vid Nylands tärslang som talas vid Nylands brigad, brigad. Arkivet tog emot sammanlagt 68 är en slang som en stor del av finlands- svar. Av de som svarade på frågelistan svenskarna kommer i kontakt med i ”Militärslangen är en del av var 59 män och tre kvinnor, och de hade något skede; antingen genom att själva vardagen på Nylands brigad ryckt in i armén mellan 1952 och 2016. tjänstgöra vid Nylands brigad eller genom och de som svarat på fråge­ Meddelarna kommer från Karleby i norr bekanta som tjänstgjort där. Dragsvik- listan upplever att man snabbt till Lovisa i öster och flest svar kom in språket skiljer sig från den övriga militär- lärde sig förstå vad uttrycken från Nyland, tätt följt av Österbotten. slangen i Finland eftersom den influeras Också några meddelare från Åboland, både av de finlandssvenska dialekterna betydde och att språket blev Tammerfors och Åland deltog. Efter ett och den finska militärslangen, och dess- en naturlig del av vardagen.” inslag om militärslang i Radio Vega i feb- utom av finlandssvenska och finska slang- ruari 2017, som också lades ut på Svenska uttryck. En av dem som svarade på fråge­ Yles webbplats och spreds flitigt i soci- listan skriver så här: ala medier, fick arkivet in ytterligare sex svar med exempel på militärslang från En svenskspråkig beväring som tjänstgjort Nylands brigad. i Dragsvik och en svenskspråkig som tjänst- gjort vid annat truppförband hade nog svå- righeter att tala militärslang [med varandra] SLANGORD FÖRKLARING då skillnaderna var väldigt stora. (Man född dagatätschi/dägätechi/dagatäcke det rutiga sängöverkastet som 1991) används på brigaden matabatchi/matabacken matkärlet för fältförhållanden Beväringarna vid Nylands brigad kom- kessu sergeant kipinä kaminvakten mer från olika delar av landet och det smurffipuku Finska arméns blåvita träningsdräkt märks i militärslangen. Det kommenteras napalm potatismos också i svaren: no can do’s svarta påshandskar (”med dem på händerna kan man inte göra något, men de håller händerna varma”) Jag upplevde den [slangen] som en väldigt fin bata (fält)mat sak. Den var ju en så salig blandning av alla hajoo ”gå sönder”, bli knäckt sorters dialekter och språk. (Man född 1991) mulliradio rykten paminami snus pikkumustat svarta shorts Det är en stor blandning av personer från sputnik Soldathemmets (på slang sotku/sode) olika delar av Svenskfinland med stora dia- avlånga munk med glasyr lektala skillnader och även kulturer, därav blir det en egen liten färgnyans i språket

Fotograf?

28 KÄLLAN 1/2017 MILITÄRSLANG VID NYLANDS BRIGAD GENOM ÅREN

1950-talet 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet stridsbälte chachabälte cha-cha/ stridu/ stridu/strido/ stridu, stridu/stridon/ cha-chabälte/ cha-cha bälte tetsari beltschi tetsare/ rähinä­remmi KJ-väst/M85

kamouflage- pellepuku pellepuku pellepuku pellepuku/ gurksallad/ M05, gurk- dräkt kekkonens pellepuku/ sallad/gurk- uniform/pelle­ röllipuku/rölli salladen/ uniform/unisex/ kurkku­­salaatti/ sissi­puku rölli­puku rekryt moku (uttal mulli rekyl/ mulli, mulli/ mulli mulli måko) muldat/ muldachev/ muldachi mortti/muldat

nylänning gummi gumipitt gumi/gumibit gumi/gumidaiju gumi/ gumi/gumipitt gumi­pitt/ gumilänning

österbottning pampupsch pampusch/ pampusch/ pampusch/ pami/pampes pampes/pami/ plattlänning pampasbo pampes/pami pampian/ pampas­bo

vid Nylands brigad då dessa sammanförs. ”Slangens funktion en mansdominerad bransch syns också i (Man född 1974) uppfattas i första slangen. Så här skriver en man född 1984: Slangen – en del av livet på brigaden hand vara samman­ Slangen i Dragsvik är milt sagt vulgär och Militärslangen är en del av vardagen svetsande. Den bidrar grabbig, men det besvärade mig inte så på Nylands brigad och de som svarat också med humor och mycket på den tiden. Den vulgära slangen på fråge­listan upplever att man snabbt gör på sitt sätt tiden passar in med den ofta råa men hjärtliga lärde sig förstå vad uttrycken betydde på brigaden lättare.” stämningen som råder på brigaden. Den mili- och att språket blev en naturlig del av tära livsstilen har mycket absurda inslag vardagen. Om den första kontakten med och språkbruket hjälper i processen att se militärslang skriver två före detta bevär­ humorn i situationen när man gör narr av ingar så här: det i väntan på hemförlovning.

Första kontakten med militärslang var Slangens funktion uppfattas i första hand redan vid ankomsten utanför porten när vi Slang används dagligen, med alla beväringar­ vara sammansvetsande. Den bidrar också frågade några äldre beväringar om råd. De och i ledigare sammanhang med till exem- med humor och gör på sitt sätt tiden på smålog bara och sade till varandra ”känner pel ­underserge­anter och aspiranter som är brigaden lättare. En kvinna född 1984, du trycket” och den andra sade att det var bekanta från civilen. Slang används natur- sammanfattar det så här: enormt. Förstod senare att uttrycket betydde ligtvis inte då man tilltalar en av högre mili- att ju större tryck desto mera hade man kvar tärgrad och i officiella situationer som i sam- Slangen är också en form av humor som gör av tjänstetiden ”dagatryck”. (Man född 1953) band med kanslibeteende. (Kvinna född 1993) det lättare att orka med vardagen. Den kan vara skymfande mot kvinnor, människor av Efter att man för första gången hört något Man använder militärslang dagligen och med annan hudfärg och vem som helst egent­ ord, till exempel stägä eller STG, så blev det nästan alla, förutom kanske högt uppsatta ligen, men till saken hör att slangen ska tas nog i huvudet, så det var inga större problem. stammisar. […] Några stammisar vägrade med en stor dos självironi. Jag upplever den Kläderna blandade jag med i början. Drog på att använda slang­uttrycken, medan andra i första hand som jargong, inte som något smurffipuku då det skulle vara mullipuku­ … använde dem fritt. (Man född 1988) som uttrycker verkliga åsikter eller attity- men hann ju fixa bytet då jag märkte vad de der. Slangen är trots allt något som håller andra hade på sig. (Man född 1970) Sammansvetsande, humoristisk och ihop gemenskapen inom brigaden, inget som politiskt inkorrekt exkluderar. ● Slangen används bland alla beväringar Militärslangens beskrivs av meddelarna Janina Öhman är arkivarie vid SLS arkiv. på brigaden, men oftast inte med stam- som bland annat rolig, raffinerad, vulgär personal eller i officiella sammanhang: och grabbig. Att militären traditionellt är

KÄLLAN 1/2017 29 Från förälskelse till analys Per Olov Enquists unika författarröst lockade Freja Rudels till ett intellektuellt äventyr. I maj belönades hon för sin avhandling om Enquists romaner.

REDAN I DEN FÖRSTA texten som litteratur- romanfigurer. Karaktärerna är samtidigt på vetaren Freja Rudels läste av den svenska för- ett intressant sätt alla inordnade i berättelsens fattaren Per Olov Enquist fann hon en alldeles maktstruktur. särskild ton, en förmåga att dröja vid känslor Det kan vara drottningen, som i Livläka- och stämningar. rens besök utvecklas från oskuld och avelsdjur – Visst fick allt sin början av att jag i tiderna till en kvinna som behärskar politikens spel. förälskade mig i Per Olov Enquists texter. Eller nobelpristagaren Marie Curies assistent Nu har Rudels själv minsann fått dröja vid Blanche­ Wittman, som i Boken om Blanche och Enquists texter ett bra tag. Först skrev hon sin pro Marie (2004) blir svårt stympad på grund av strål- gradu-avhandling om romanen Livläkarens besök ningen på röntgenavdelningen. Dessutom blir (1999), och senare doktorsavhandlingen I berät- Blanche som hysterika känd som vetenskapligt tandets makt. Om tre romankroppar av Per Olov demonstrationsobjekt. Enquist, som belönades med Statsrådet Mauritz Man kunde säga att hela romanbygget med Hallbergs pris för årets främsta vetenskapliga dess tematik ”tar kropp” i en specifik karaktär. verk på svenska. – Med ordet romankroppar försöker jag – Men också slumpen spelade en viss roll, bland annat visa hur romanens och berättan- berättar Rudels. Samtidigt som jag skrev min dets möjligheter vidgas, säger Rudels. Genom gradu stötte jag på en kurs i feministisk dikt- förkroppsligandet kommer Per Olov Enquist tolkning. att ifrågasätta normerna för berättandet och På kursen ifrågasatte man invanda föreställ- subjektiviteten. ningar om subjektiviteten som något manligt I Freja Rudels avhandling finns också flera och rationellt. Allt det här sammanföll dess- exempel på hur egenmäktigt romanförfattaren utom med att Rudels läste Livläkarens besök. Enquist förhåller sig till historiska fakta och – Jag hajade till när jag märkte att det var verkliga historiska personer. exakt det här nya perspektivet på subjektivitet – Men de historiska romanerna är bara en som löpte genom romanen. sida av Enquist, säger Rudels. Han har prövat på väldigt många stilarter sedan debuten på Romankroppar 1960-talet, men han har aldrig varit rädd för En annan insikt var att karaktärerna i Enquists de stora frågorna, som vad det är att vara män- böcker kan ses som romankroppar, utpräglat niska, att finnas till.● kroppsliga men ofta också marginaliserade Peik Henrichson är producent vid Fri Film

PRIS FÖR FRAMSTÅENDE FORSKNING

SLS har sedan 1920 årligen delat ut Stats­ Enligt prisnämnden ger Freja Rudels På SLS webbplats (www.sls.fi) kan rådet Mauritz Hallbergs pris till forskare avhandling prov på analytiskt skarpsinne, du läsa prismotiveringen i sin helhet och som i ett vetenskapligt arbete, utgivet i klarhet i framställningen och teoretiskt Freja Rudels festtal som hon höll vid pris­ original på svenska i Finland, visat prov djup. Nämnden konstaterar även att hon utdelningen den 16 maj. på särskilt framstående forskning. Pris­ skickligt frilägger den mycket komplexa summan är 20 000 euro. relationen mellan roman och människa.

30 KÄLLAN 1/2017 "Enquist har aldrig varit rädd för de stora frågorna, som vad det är att vara människa, att finnas till."

Freja Rudels gick en kurs i feministisk dikttolkning, något som kom att påverka hennes analys av Per Olov Enquists romaner. Foto: Peik Henrichson. KÄLLAN 1/2017 31 ARKIVDONATIONER 2016 Mångskiftande material samsas på SLS arkivhyllor

SLS arkiv gjorde rum för 43 donerade arkiv och samlingar under 2016. Här finns allt från sydösterbottniska fotografier till vardagsberättelser om krigstid och livet på Utö i Åbolands skärgård. Nya avtalsmodeller har också varit under arbete, för att bättre kunna möta framtidens utmaningar.

EN BIT IN PÅ 2000-TALET skedde ett paradigmskifte från kasernen i Vasa till striderna utanför Tammerfors. i arkivvärlden. Det blev möjligt att dela information I ett långt brev skrivet i slutet av mars berättar han om materialsamlingar och göra dokument, handlingar om de senaste veckornas drabbningar och avslutar och fotografier tillgängliga digitalt. Som en följd av med ett löfte om att skriva mera senare. Något nytt de tekniska möjligheterna har det också blivit aktuellt brev hann Väinö aldrig skicka eftersom han stupade att se över med vilka villkor donationer tas emot till tre dagar senare i samband med intagningen av Tam- arkivet och vilka lagar och regler som styr den fort- merfors. Om krigshändelserna i Nyland berättar Carl satta användningen av olika material. V. Sandelin i sin skildring av tiden i Sigurdskåren och Det senaste året har SLS arkiv därför utarbetat en detektivutredning över Bertel Björkenheims­ och donationsavtal och samtyckesblanketter för insam- andra vitas död i Pellinge skärgård. ling som beaktar digitalisering och spridning. Juridi- Det kom också in donationer med anknytning till ken är tydligare närvarande i arkivariernas arbetsbild skydds­kårer: fotografier av Västerhankmo och Kvev- än tidigare och ännu är den digitala världen under lax skyddskårister, Evert Roos arkiv med material om utveckling. Den nationella tillämpningen av EU:s nya Lappträsk skyddskår och vita garde och familjen Sor- dataskyddsförordning, som bland annat påverkar hur varis arkiv som innehåller bilder på skyddskårister minnesorganisationer får hantera personuppgifter, är och elever i Vörå krigsskola. under arbete. På SLS gör vi vårt bästa för att vara upp- Kriget är ofta närvarande i civilpersoners vardag, i daterade. Vår målsättning är att donatorer och med- brev och i dagböcker. Fångvaktaren Karl Johan West- delare som deltar i insamlingar ska känna förtroende berg berättar i sin dagbok om tillfångatagna röda för SLS i dagens digitala värld. och ryska soldater i Vasa länsfängelse, medan Maria Nyströms dagboksanteckningar ger information om 1918 krigshändelserna i Lovisatrakten.­ I uppropet efter- Under fjolåret gjordes ett upprop om material från 1918, frågade vi inte bara material som berör kriget, utan dels för att komplettera det materialbestånd arkivet önskade också att få in beskrivningar av vardagsli- redan har, dels för att få in intressanta dokument som vet. Ett sådant fönster in i vardagen 1918 är breven i kunde användas i 1918-projektet (se s. 10). familjen Hartmans arkiv. Dottern Sigrid berättar om Det var många värdefulla handlingar om kriget som umgängesliv och frivilligarbete i Helsingfors, i Vasa donerades, bland annat kan vi i breven hem till föräld- funderar mamma Elsa på det nya hemmets inredning: rarna följa den unga vita soldaten Väinö Lindells väg ”men hurudana tapeter skulle man taga, enfärgade

32 KÄLLAN 1/2017 Bilderna i fotografen Ilta-Lilja Klockars arkiv är tagna mellan 1948 och 1964, antagligen i Lappfjärd. Råkar du känna du igen mannen på enhjulingen? SLS arkiv går som bäst igenom bilderna och tar tacksamt emot information om personer, platser och årtal. Fotograf: Ilta-Lilja Klockars. SLS/Ilta-Lilja Klockars arkiv.

KÄLLAN 1/2017 33 Öhman (1819–1906) noterar vädret, isförhållanden, fartyg som anlöper Utö, förlisningar, handelsfärder, fisket, fågelskyttet och världshändelser. Hans barnbarn, senare lots, Gileh Fridolf Öhman (1894–1963) fortsätter med dagboken 1907, endast tolv år gammal, fram till 1932. Yrkeslivet och det lokala vardagslivet varvas även nu med världshändelser och händelserna för hundra år sedan har satt spår också i den här dagboken:

1917 Okt. 16. Kom det rykten om att revolution börjats i Petrograd, som även snart besannades några dagar senare, revolutionen spred sig även snart till de finska städerna och alla ryska tjenstemän och herrar blevo från sina tjenster avsatta och många även dödade.

1918 mars 18. Började vi även få känning av inbördeskriget förty en stor del av sockne bor flydde ut hit för att slippa undan de rödas härjande där.

Han noterar även att 22 000 tyskar landsteg på Åland i mars och antecknar i dagboken hur deras resa framskrider via Korpo, Nagu och Nötö. Den 11 april landsteg tyskarna i Hangö. I de fem handskrivna häftena som arkivet består av finns även farledsbeskrivningar, sirligt utformade räkne­exempel, beskrivningar över remmarna mellan Utö och Lohm antecknade av understyrman Wilhelm Öhman 1904, positionsbestämmel- ser för torskfiske, anteckningar med betraktelser över livet och över vardagliga förhållanden samt ordlistor för kommunika- Ovan: Lappfjärds kyrka, nedan: café och busstation i ­Hoxells tion på både ryska och finska daterade 1836. vägkorsning i Lappfjärd, närmast i bild M. Salmis sko- och läderhandel. Fotograf: Ilta-Lilja Klockars. SLS/Ilta-Lilja­ Klockars arkiv.­ Harry Järvs arkiv Krig förändrar livet för alltid och för många blir inriktningen efteråt en annan än den som före kriget tycktes färdigt utsta- kad. Så var fallet också för Harry Järv (1921–2009), vars arkiv donerades till SLS under hösten. Harry Järv, från Karperö i Korsholm, deltog som 18-åring ”Krig förändrar eller blommiga, hvad fodrar stilen?”. som frivillig i vinterkriget. Under fortsättningskriget blev Järv livet för alltid och Breven i Helmer J. Wahlroos arkiv välkänd patrulledare för det finlandssvenska infanterirege- för många blir berättar i sin tur om livet i Viborg mentet IR 61. Järv belönades ett flertal gånger för sina insatser och Åbo. I vardagsskildringarna är bakom fiendens linjer, vid Svir och vid slaget vid Tienhaara. inriktningen efteråt matbristen ett ofta förekommande Järvs fotografier från fortsättningskriget har legat som grund en annan.” tema: ”Vi äro på god väg att bli svält- för bland annat filmenFramom främsta linjen från 2004. konstnärer”, skriver Dorti Schau- Efter kriget flyttade Järv till Sverige där han under hela sin man i ett brev ur Ernst Ane Löth- yrkeskarriär kom att arbeta inom biblioteksväsendet. Han skrev ners arkiv. Ett barns perspektiv på ett tjugotal böcker, översatte en stor mängd böcker till svenska krigstiden ger den tioåriga Helsing- och var redaktör för kulturtidskrifterna Horisont, Radix och forsflickan Elin von ­Krae­mers dag- Fenix. Han var specialiserad på Franz Kafka och ledamot av bok och i en senare skriven berättelse går ­Astrid Rot- Vitterhetsakademien. kirch tillbaka till 1918, då hon som elvaåring upplevde Harry Järvs arkiv omfattar drygt tio hyllmeter material från kriget på nära håll på sin hemgård Oravala i Kymmenedalen. 1930–2009 och innehåller till stor del korrespondens, tal, före- drag, urklipp och handlingar i anknytning till Järvs verksamhet Utpost Utö som riksbibliotekarie vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Utö har en spännande historia med sina lots- och sjöfartstra- I talen och föredragen ger Järv sin syn på vitt skilda ämnen, ditioner som tydligt träder fram i ett av de donerade arkiven. från Finlands roll i krigen till litteraturfilosofiska utredningar. Materialet omfattar bland annat dagboksanteckningar ur Utö- En del material av mer privat karaktär, såsom antecknings- perspektiv under drygt hundra år. Äldre fyrvaktare Carl Gustav böcker och gästböcker, ingår också i arkivet.

34 KÄLLAN 1/2017 Handarbete vid kaffebordet för­ evigades av Lappfjärdsfotogra- fen Ilta-Lilja Klockars.

Glad chaufför i en Mercedes-Benz W136 170 V. Fotograf: Ilta-Lilja Klockars. Båda bilderna ur SLS/Ilta-Lilja Klockars arkiv. KÄLLAN 1/2017 35 Frågelistor, fält­ Fotografier från Lappfjärd Det finns sedan tidigare många arkiv av både amatör- och profes- insamling och sionella fotografer vid SLS. Nu har den här gruppen ytterligare kompletterats med donationen av fotografen Ilta-Lilja ­Klockars nytillskott i bok­ (f. 1929) arkiv. Hon var ägare till Fotografiateljé Lappfjärds Foto – Lapväärtin Foto. I samlingen finns drygt 1470 glasnegativ tagna 1948–1964 och allmänheten har redan visat intresse för samlingarna 2016 bilderna. Bland motiven finns personporträtt, födelsedagar, konfirmations- och skolelevfoton, landskapsbilder, manskörs- Insamlingsprojektet Finlandssvensk migration och och revyfotografier. frågelistan­ Tur (och retur?), från december 2015 till 15.6.2016, var ett samarbete mellan Åbo Akademi, Författare, konstnärer, skådespelare ­Migrationsinstitutet i Kronoby, Finlandssvenskarnas Konstnärsarkiv är också en central grupp i arkivets material­ riksförbund i Sverige (FRIS) och Svensk presstjänst. Sam- bestånd som fyllts på under fjolåret. Beda Stjernschantz (1867– manlagt 306 personer svarade på frågelistan. I septem- 1910) är en uppskattad konstnär inom symbolismen. Åren 1885– ber intervjuades 20 finlandssvenskar om migration och 1889 studerade hon vid Finska Konstföreningens ritskola och identitet i Stockholm. därefter i Gunnar Berndtsons privatakademi 1889–1891. Hen- nes arkiv innehåller korrespondens till familjemedlemmar Fältinsamlingsarvodena gick till tre studerande vid och vänner och omfattar bland annat brev från Anna Bremer, Åbo Akademi. Johan Bergman, Mindy Svenlin och Sofia Albert Edelfelt, Selma Lagerlöf och Ellen Thesleff. Därtill finns Wanström intervjuade 16 finlandssvenskar bosatta i Sve- manuskript, biografiska handlingar, anteckningar, arbetsan- rige. Därtill intervjuade Mira Åkerholm, Åbo Akademi, nio finländska emigranter i Vancouvertrakten. sökningar, urklipp, fotografier och skisser. En annan speciell konstnärshelhet som donerats är förfat- Minoritet i minoriteten, ett samarbete med föreningen taren, bildkonstnären Ann-Marie Häyrén-Malmströms (1904– Kultur för alla om insamling av HBTIQ-material, inom 1967), författaren, mykologen Nicken Malmströms (1897–1967) projektet Finland 100 – I regnbågens färger. Fråge­listan och skådespelaren, balettdansören och konstnären Manfred lanserades på SLS webbplats under pridefestivalen i Negendancks (f. 1937) arkiv. Häyrén studerade för Helene Helsingfors, och vid seminariet "Vårt queera kulturarv" Schjerf­ eck före sin debut som bildkonstnär 1921. Hon skrev på SLS lanserades ett upprop om insamling av arkiv- två diktsamlingar, Brinnande stig (1945) och Solstorm (1946). material. Dokumentation också under Raseborg Pride Nicken Malmström skrev dikter, noveller och aforismer. Arkivet och Åland Pride. Insamlingen pågår fram till juni 2017. innehåller manuskript, korrespondens, dagböcker och urklipp. Ett tredje konstnärsarkiv som tagits emot är kostymdesig- Vackert väder i dag, ett samarbete med ämnet folk- ner Regina Backbergs (1898–1979, f. Piirainen), hennes man loristik vid Åbo Akademi om väder och väderiakttagel- ser, lanserades i december 2015 och pågick till 31.5.2016. diplomingenjör Boris Backbergs (1895–1970) och deras son, Listan besvarades av 75 personer. konstnären och arkitekten, Klaus Backbergs (1933–2015) arkiv. Bland korrespondensen finns bland annat brev av Tove Jans- Milispråket i Drakan behandlade militärslang vid Nylands son och Elmer Diktonius. brigad. Frågelistan, som 75 personer svarade på, sam- Därutöver hör brev av Eva, Toini och Zacharias Topelius, lade in erfarenheter och attityder (se s. 26). skådespelaren Kerstin Nylanders rollfotografier, författaren Eric von Schantz manuskript, reklamtecknaren O.J. Eklunds Namnen i våra städer, en fältinsamling i två städer. Till teckningar, Rabbe Enckells skissböcker och Elmer Diktonius samlingarna tillkom 285 inofficiella namn i Karis, och i album till Birgitta Enckell till nytillskotten i fjol. Vasa kompletterades samlingen med drygt 100 namn. Ca tjugo nya alternativa namn till platser och ca tio nya Filminspelningar inofficiella namn kom in via webbplatsen. Även några filmer har donerats, bland annat fem videofilmer inspelade av Folke Renlund från Jakobstad. Materialet omfattar Musikevenemang som SLS dokumenterade 2016 var bl.a. Folkdansens jubelår och Mellersta Österbottens inspelningar av purpurin i Kronoby (1996), Finlands svenska Folkdansdistrikts 40-årsjubileum i Vasa, Visstuga på spelmansförbunds och Finlands Svenska Folkdansrings gemen- Brage friluftsmuseum i Vasa, Finlands svenska spel- samma stämma Samstämt i Jakobstad 2005 samt dokumentären mansförbunds spelmansstämma i Lovisa, Folkmusik- ”Ett filmporträtt” Eugen Törnqvist – en Purmopojk(2016), om en kryssningen Folklandia och Folkmusikdagarna i Vasa. känd dragspelare i nejden som uppträtt aktivt under många år. En förteckning över alla mottagna donationer finns på SLS Bibliotekets samlingar växte med 452 böcker och webbplats. fonogram av sammanlagt 74 donatorer. Därtill togs 86 Vi tackar samtliga donatorer! ● böcker emot i samband med arkivdonationer. Yrsa Lindqvist, Sanna Jylhä, Maria Miinalainen och Pia Uppgård är arkivarier på SLS

36 KÄLLAN 1/2017 Bildkonstnären Beda Stjernschantz hörde till 1890-talets symbolister, här ett uppslag ur ett av hennes skissblock från den tiden. SLS/Beda Stjernschantz arkiv. Läs mer om Stjernschantz på bloggen på SLS webbplats.

I häftetBeskrivning av inloppet till Åbo vid finska Utö från 1836 finns även översättningar av ord och nyttiga fraser från svenska till ryska och finska. SLS/Handlingar från Utö. KÄLLAN 1/2017 37 pris, stipendier och understöd

38 KÄLLAN 1/2017 SLS årshögtid direktsändes och det går fortfarande att se programmet på SLS webbplats www.sls.fi. KÄLLAN 1/2017 39 Pris Statsrådet Mauritz och SLS budgetmedel: Hallbergs pris Fil.dr Blanka Henriksson 15 600 Vid SLS årshögtid den 5 februari euro, fil.mag. Maria Johansson 2017 utdelades 264 000 euro i lit- Statsrådet Mauritz Hallbergs pris 8 800 euro, fil.mag. Jakob Löfgren terära pris. om 20 000 euro utdelades den 8 800 euro och fil.mag. Marianne 16 maj och tillföll filosofie dok- Robertsson 13 200 euro. tor Freja Rudels för doktorsav- Karl Emil Tollanders pris handlingen I berättandets makt. Utdelning inom historia ur Ragnar, Om tre romankroppar av Per Olov Ester, Rolf och Margareta Berg- Karl Emil Tollanders pris om 40 000 Enquist.­ Se intervju på s. 30. boms fond, Ingrid, Margit och euro och den Tollanderska me­dal­ Henrik Höijers donationsfond II jen tillföll professor Max Engman och Gösta Schybergsons fond: för Språkfrågan. Finlandssvensk- Pro gradu-pris Fil.mag. Topi Artukka 26 400 hetens uppkomst 1812–1922. euro, fil.mag. Sara Cederberg Verket är en imponerande syn- Pro gradu-pris i etnologi om 1 000 26 400 euro, fil.mag. Frida Ehrn- tes av Engmans över fyra decen- euro tilldelades fil.mag. Marianne sten 26 400 euro, fil.mag. Cecilia nier långa forskning om Finlands Robertsson. Hortlund 2 200 euro, Historiska formation till en nation och stat Pro gradu-pris i litteraturveten- föreningen rf 16 000 euro, ekon. i växelverkan med Sverige, Ryss- skap om 1 000 euro tilldelades dr Agneta Karlsson 25 100 euro, land och de övriga europeiska fil.mag. Ylva Perera. fil.mag. Emil Kaukonen 26 400 imperierna. Engmans enastå- euro, fil.dr Kasper Kepsu 31 200 ende styrka som forskare ligger Pro gradu-pris i språkveten- euro, fil.dr Hanna Lindberg 33 400 i hans förmåga att gestalta det skap om 1 000 euro tilldelades euro, fil.mag. Robert Louhimies förflutna över nationella, språk- fil.mag. Ruut Korpinen. 26 400 euro, fil.dr Viveca Rabb liga och ideologiska gränslinjer. 31 200 euro och fil.dr Mats Wick- Dessa perspektiv har han också ström 15 600 euro. flitigt värnat om som akademisk SLS Studentpris lärare, vetenskaplig redaktör och Utdelning inom kulturhistoria ur Studentpriset i modersmålet om förtroendevald inom olika kultu- Ragnar, Ester, Rolf och Margareta 1 000 euro tilldelades Joakim Kat- rella samfund och stiftelser. Bergboms fond: telus från Gymnasiet Lärkan, Hel- Den åländska keramikgrup- singfors. pen 6 000 euro, dipl.ing. Eme- Övriga pris utdelade Studentpriset i samhällslära om lie Enckell 1 000 euro, fil.mag. vid årshögtiden 1 000 euro tilldelades Johannes ­Catarina Harjunen 13 200 euro, ­ fil.mag. Hanna Kivikero 8 800 euro, Författaren Zinaida Lindén 20 000 Nummikoski från Gymnasiet Grankulla samskola. fil.dr Heidi Kurvinen 15 600 euro, euro, Föreningen Granskaren Institutet för folklivsforskning 22 000 euro, dramatikern Milja Studentpriset i historia om 1 000 vid Åbo Akademi 4 000 euro och Sarkola 20 000 euro, professor euro var tilldelades Oskar Kallio fil.mag. Julia von Boguslawski Holger Weiss 18 000 euro, pro- från Ekenäs gymnasium och Sean 26 400 euro. fessor Jan Samuelson 18 000 Rehn från Katedralskolan i Åbo. euro, författaren Ulf Stark 8 000 Utdelning inom litteraturveten­ euro, illustratören Linda Bonde- skap ur Ragnar, Ester, Rolf och stam 8 000 euro, författaren Ralf Arkivets informantpris Margareta Bergboms fond, Selma, Andtbacka 10 000 euro, författa- Ingrid och Lars Wasastjernas fond, ren ­Catharina Gripenberg 10 000 Gun Anderssén-Wilhelms 150 Ingrid, Margit och Henrik Höijers euro, redaktör Sofia­ Torvalds euro, Andreas Holmberg 100 donationsfond I och budgete- 10 000 euro, filosofie doktor Aapo euro, Erik Kaunismäki 100 euro rade medel: Roselius 10 000 euro, politices och Birgitta Lönnqvist 150 euro. Arrangörskommittén för Nor- magister Jan Kronholm 10 000 Lit 2017 3 400 euro, fil.mag. Olga euro, filosofie doktor Arne Tofte­ Engfelt 13 200 euro, fil.mag. gaard Pedersen 10 000 euro, för- Stipendier och Rebecka­ Fokin 22 000 euro, fattaren Sara Razai 10 000 euro, understöd fil.mag. Maïmouna Jagne-Soreau författaren Ann-Helen Attianese 2 000 euro, fil.mag. Judith Meurer- Under vintern och våren 2016−­ 10 000 euro, författaren Henrika Bongardt 700 euro, fil.mag. Maria­ 2017 har SLS beviljat följande sti- Ringbom 10 000 euro, författa- Renman 26 400 euro, fil.mag. pendier och understöd. ren Peter Sandström 10 000 euro, ­Katja Sandqvist 13 200 euro och kontaktchef Emina Arnautovic Utdelning inom etnologi och fil.mag. Pia Vuorio 26 400 euro. 5 000 euro och filosofie doktor folkloristik ur Ingrid, Margit och Utdelning inom samhällsveten­ Sofia Häggman 5 000 euro. Henrik Höijers donationsfond I skap ur Ragnar, Ester, Rolf och

40 KÄLLAN 1/2017 Margareta Bergboms fond, Ingrid, Utdelning inom kyrkohistoria ur wald, Tyskland 2 225 euro, fil.lic. Margit och Henrik Höijers dona- Ingrid, Margit och Henrik Höijers Seija Lappalainen 24 000 euro, tionsfond I, Selma, Ingrid och Lars donationsfond II: stud. Daniel Schultz 15 000 euro Wasastjernas fond och budgete- Fil.mag. Joonas Tammela och Sibelius-Akademin 137 235 rade medel: 26 400 euro. euro. PeM Tuuli From 15 400 euro, pol.mag. Mikael Harjula 8 800 Utdelning inom miljövård och Resestipendium för studier i Nor- euro, pol.mag. Katarina Perander-­ teknologi ur Ingrid, Margit och den ur Professor Carl-Eric Thors Norrgård 22 000 euro, pol.mag. Henrik Höijers donationsfond II: stipendiefond: Tobias Pötzsch 8 800 euro, PhD Fil.mag. Staffan Dahlström Fil.stud. Sofia Hägglund 400 Kaarina Reini ­22 000 euro, pol. 26 400 euro, Finlands skrän­tärne­ euro, hum.kand. Anni Posio 1 000 mag. Dan Sundblom 8 800 euro arbetsgrupp 17 940 euro, Natur euro, fil.mag. Daniela Silén 340 och pol.mag. Sarah Åkerman och miljö rf 20 000 euro och M.Sc. euro och fil.mag. Satu Siltaloppi 27 490 euro. Soudabeh Saeid 26 400 euro. 300 euro. Utdelning inom språkvetenskap Utdelning inom svenskans fort­ Resestipendium för medicinestu- (svenska språket) ur Ingrid, Mar- bestånd i Finland ur Bo Back- derande och -kandidater ur Carl- git och Henrik Höijers donations- ströms fond: Johan von Troils minnesfond: fond II: Fil.mag. Henriikka Autio 13 000 Med.lic. Sofia Eriksson 700 euro, Adolf Noreen-sällskapet för euro, Flerspråkig skola – flersprå- med.kand. Alexandra Lehtonen svensk språk- och stilforskning kig inlärningsmiljö 24 000 euro, 800 euro, med.kand. Roberta 10 000 euro, PeM Tuuli From 8 800 Flex-In arbetsgrupp 15 000 euro, Sandström 1 200 euro och med. euro, Föreningen för nordisk filo- Sammanslutningen Svenska Klub- kand. Sofia Takolander 1 200 euro. logi rf 9 200 euro, fil.mag. Hen- ben i Helsingfors rf och Muntra musikanter MM r.f. 30 000 euro Stipendier för studerande ur Hol- na Heinonen 350 euro, Jyväskylä ger Frykenstedts stipendiefond: universitet, Institutionen för språk och Svenska Finlands folkting 8 000 euro. Hum.kand. Leena Aunio 2 000 och kommunikationsstudier 2 200 euro, teol.kand. Hanna Fager­ euro, fil.dr Sinikka Lahtinen 510 Utdelning inom teologi ur Ingrid, udd 2 000 euro, hum.kand. Val- euro, docent Marko Lamberg Margit och Henrik Höijers dona- ter Holmström 2 000 euro och 38 400 euro, fil.mag. Olga Mezhe­ tionsfond II: hum.kand. Mia Teppo 2 000 euro. vich 13 200 euro, fil.mag. Mari TD Heidi Hirvonen 31 200 euro, Mäkilä­ 400 euro, Nordica/Helsing- TD Heidi Jokinen 31 200 euro och Stiftelsernas postdok-pool: fors universitet 5 000 euro, fil.mag. docent André Swanström 38 400 Pol.dr Sarah Lehtinen 36 000 Heidi Poutanen 13 200 euro, fil.dr euro. euro, Ph.D. Miikka Silfverberg Caroline Sandström 1 100 euro, 40 000 euro och ekon.dr Dennis fil.mag. Pauliina Sopanen 470 Utdelning av tryckningsbidrag ur Sundvik 37 000 euro. euro, fil.mag. Jenny Stenberg- Christian och Constance Wester­ Övriga understöd ur Ingrid, Mar- Sirén 850 euro, fil.mag. Linda Stor- marcks fond och Ingrid, Margit git och Henrik Höijers donations- ås 13 200 euro, fil.dr Eveliina Tolva- och Henrik Höijers donations- fond II och Stiftarnas fond: nen 1 000 euro och fil.mag. Veijo fond I: Hanaholmen – kulturcentrum Vaakanainen 600 euro. Hellas förlag ABOY 5 900 euro, docent Ben Hellman 3 500 euro, för Sverige och Finland 50 000 Utdelning inom ekonomi och docent Anders Johansson 900 euro, Hugo Bergroth-sällska- statistik­ ur Bröderna Lars och euro, KultAd rf 4 100 euro, Migra- pet 7 000 euro och Pressarkiv- Ernst Krogius forskningsfond: tionsinstitutet/Centret för Svensk- föreningen r.f. 39 600 euro. M.A. Mats Ekman 26 400 euro finland 5 000 euro och Redaktio- och pol.mag. Tuomas Nurminen nen för festskrift 2 000 euro. Forskningsunderstöd 8 800 euro. Fonden för Finlands svenska bild­ Forskningsprojektet Den okände Utdelning inom finlandssvenskt konstnärer och tonsättare: von Wright, Helsingfors univer- kulturarbete ur Birger Pettersons Kompositören Harri Wessman sitet, projektledare universitets- fond: 1 500 euro, M.A. Marjo Levlin 3 500 lektor Thomas Wallgren, 325 000 Centret för livslångt lärande euro, bildkonstnär Janika Norr- euro. vid ÅA/Skärgårdsinstitutet 10 000 gård Löfqvist 3 000 euro och M.A. Forskningsprojektet Vardagens euro. Emma Rönnholm 3 500 euro. rum. Svensk kultur i Finland under­ Utdelning inom genealogi och Fredrik Pacius minnesfond: 1900-talet – traditionsvetenskap- släkthistoria ur Hjördis och Arvid­ Arbetsgruppen Fredrik Pacius liga perspektiv, Åbo Akademi, pro- Standertskjölds minnesfond: editionsgrupp 10 000 euro, Erkki jektledare t.f. professor Fredrik Gardberg Center r.f. 8 000 euro. Melartinsällskapet r.f. 2500 euro, Nilsson, 625 000 euro. Festival Nordischer Klang, Greifs-

KÄLLAN 1/2017 41 Hela livet bevarat i bilder Under våren publicerade SLS drygt 460 fotografier av Vörå­fotografen Erik Hägglund och över 2 000 bilder tagna av den västnyländske amatörfotografen Bernhard Åström på den natio- nella sökportalen finna.fi. De unika bildsamlingarna visar livet i början av 1900-talet i all dess komplexitet. Bilderna är allt annat än tillrättalagda – här syns liv och död, fest och vardag, familjeliv, skolgång och arbete om vartannat. Bilderna är högupplösta och får användas fritt, förutsatt att man anger upphovsmannen. ●

Kopperskan Anna Maria Kronqvist ( f. Konsti) från Rejpelt, Vörå, lägger kopphorn på Jenny Cederholm. SLS arkiv/Erik Hägglunds fotosamling.

42 KÄLLAN 1/2017 Till SLS arkiv inlämnades nyligen en liten minnes­ bok som har tillhört Valter W. Forsblom (1888–1960). Boken användes under hans skoltid i småbarns­ skolan i Nystad och Uudenkaupungin Yhteislyseo­ och verserna i boken är skrivna på både finska och svenska. Traditionen att samla anteckningar och autogra­ fer var ursprungligen manlig och sammanhängde med adelsmäns och studenters kontaktskapande Guld­- resor med början i 1500-talets Tyskland. I mitten av 1800-talet hade minnesboken nästan helt bli­ vit en tradition bland flickor. I Svenska litteratur­ sällskapets samlingar finns därför endast några korn pojkalbum,­ och boken är ett välkommet tillskott. I Valters bok har mamma och pappa, som till traditionen hörde, skrivit sina pedagogiska verser ur på de första albumsbladen. Också lärarinnan Betty Lindborg har antecknat allvarsamma ord. Fjorton pojkar och fem flickor har bedyrat klasskamraten sin vänskap och minnena har prytts med vackra arkivet glansbilder. Valter W. Forsblom blev senare en av Svenska litteratursällskapets genom tiderna främsta tradi­ tionsinsamlare och hans storverk Magisk folk­ medicin i serien Finlands svenska folkdiktning väckte beundran också utanför Finlands gränser. Forsblom är även vår tidigaste arkivkollega – han arbetade som amanuens vid litteratursällskapets arkiv 1927–1939. ●

Carola Ekrem är arkivarie på SLS arkiv

Valter W. Forsbloms minnesbok.

KÄLLAN 1/2017 43 Nya böcker från SLS

företagsmiljö. Texter som ska in- Våren 2017 formera måste vara tydliga, och översättningar måste motsvara Språk i prosa och press originaltexter. Företagen bestäm- Svenskan i Finland – i dag mer själva på vilka språk de ger och i går II:1 service. Företag med verksam- Red. Marika Tandefelt het i flera länder har ett gemen- samt koncernspråk, men samti- Språk i prosa och press handlar digt kan flera olika språk användas om språket i samtida finlands- internt. Företagens service och svensk prosa och press, där språk- reklam påverkas också av kun- riktighetsfrågor inte upphör att dernas egna språkval. väcka känslor och locka till de- batt. Fem skribenter skriver om 207 s., inbunden, illustrerad, det finlandssvenska medieland- cirkapris 32 euro skapet, finlandssvenska särdrag i ISBN 978-951-583-363-1 skrift och författarnas och jour- nalisternas språkarbete. HENRIK MEINANDER Kansallisvaltio 242 s., inbunden, illustrerad, vuosikymmenten ristiriitaisesta Ruotsalaisuus Suomessa 1922– cirkapris 32 euro kehityksestä. Kirja piirtää laajan 2015 ISBN 978-951-583-362-4 kaaren itsenäisyyden alku­vuosista Suomen ruotsalainen historia 4 nykyhetkeen. Språk i skola och Suomen ruotsalainen historia 347 s., kovakantinen, kuvitettu, hinta samhälle -kirjasarjan päätösosa on vetä- n. 38 euroa Svenskan i Finland – i dag västi kirjoitettu esitys kansallis- ISBN 978-951-583-369-3 och i går II:2 valtio-Suomesta ja sen ruotsa- Red. Marika Tandefelt laisuuden historiasta. Se kertoo Föreställda kielivähemmistöstä ja sen suh- Språk i skola och samhälle visar teesta enemmistöön: alkuaikojen finlandssvenskheter hur texter kommer till i skolans jyrkistä kiistoista, kiistoja seuran- Intersektionella perspektiv värld, hos myndigheterna och i neesta pitkästä sovusta sekä viime på det svenska i Finland Red. Sven-Erik Klinkmann, Blanka Henriksson & Andreas Häger I Föreställda finlandssvenskheter undersöker åtta författare med bakgrund i folkloristik, sociologi och geografi hur det finlands- Öppet fall svenska gestaltas i tidnings­debatt, Red. Nils Erik Villstrand & webbdiskussioner och läroböcker­ Petri Karonen i historia. Gemensamt för analy- Finlands historia skrivs ofta ut­ serna är synen på begreppet makt ifrån det titthål som den 6 decem- och det intersektionella perspek- ber 1917 erbjuder. Vad hade hänt, tivet, där kategorier som kön, klass hur skulle framtiden ha format sig och etnicitet möts. om ett annat alternativ hade valts 375 s., häftad, cirkapris 26 euro bland dem som stod till buds? Sju ISBN 978-951-583-364-8 historiker granskar val och alter- nativ i Finlands historia utgående från året sjutton i varje sekel, med början i medeltidsåret 1417 och fram till nutid. 296 s., inbunden, illustrerad, cirkapris 28 euro ISBN 978-951-583-370-9

44 KÄLLAN 1/2017 finländsk högerextremism, ka- nonisk dialog mellan J.L. Rune- berg och Juhani Aho, receptio- nen av Gunnar Björling och Karl H. Wiiks syn på det finländska in- bördeskriget. Därtill finns artik- lar om Torsten Söder­hjelm och hans närmaste krets i Florens samt post­modernism och paro- di i romaner­ av Monika­ Fagerholm. I HLS ingår också essäer och Kjell Westös festtal från SLS årshögtid. Ca 380 s., häftad, illustrerad, cirkapris bilderna publiceras nu för första Land (1875) och deras finska över- 28 euro, utkommer i september gången, med inledning och till- sättningar användes först i ele- ISBN 978-951-583-403-4 hörande växtfakta. mentarskolorna och sedan i folk- Ca 150 s., inbunden, illustrerad, skolorna, långt in på 1900-talet. JUHA BÄCKMAN, JARNO cirkapris 38 euro, utkommer i oktober Boken om Vårt Land har utkommit KOIVUMÄKI & NIKOLAI MARSCHAN ISBN 978-951-583-371-6 i mer än 20 upplagor på svenska Hösten 2017 Mannerheims adjutant och omkring 60 på finska. Gud Minnen av O.R. Bäckman KARI TARKIAINEN och fosterlandet är den värde- grund Topelius och folkskolan Många krokar Överste O.R. Bäckman tjänst- Moskoviten byggde på. Hans syn på med- i långdansen gjorde som yngre adjutant för Sverige och Ryssland 1478–1721 borgarnas rättigheter och skyl- Gustaf Mannerheim 1942–1946. digheter är tidlös, och boken fick Finlandssvenska ordspråk I länderna kring Östersjön har Bäckman behöll kontakten med stor betydelse för den nationella och talesätt Ryssland ofta upplevts som ett Mannerheim­ även efter hans tid självförståelsen. Utg. Carola Ekrem hot, i äldre tid liksom i våra dagar. som president, och blev den för- Moskoviten handlar om denna Ca 600 s., inbunden, illustrerad, ste intendenten för Mannerheim- Här presenteras ett stort urval ord- Rysslandssyn och dess bakgrund cirkapris 34 euro, utkommer i oktober museet 1951–1966. På ett distin- språk och talesätt som delats in i i de tidiga kontakterna mellan ISBN 978-951-583-414-0 gerat och respektfullt sätt berättar ett fyrtiotal olika kategorier som svenskar och ryssar. Vi får veta han om mannen bakom den of- ”Vår herre och djävulen” och ”Dju- hur de två rikena växte fram, hur ZACHARIAS TOPELIUS fentliga bilden. Boken är rikt il- ren i ordstäven”. Läsaren får också den kulturella och politiska klyf- lustrerad och innehåller också Föreläsningar i veta hur ett visst ordspråk använts tan mellan dem uppstod och hur material om Mannerheims släkt- geografi och historia på olika orter i Svenskfinland. Bo- man försökte överbrygga den. bakgrund och liv. Utg. Jens Grandell ken bygger på källmaterial ur SLS Nyckelfigurer i kontakterna, så- arkiv från ca 1880–2005. I kom- Ca 200 s., inbunden, illustrerad, som svenska tolkar och diplo- Zacharias Topelius Skrifter XV mentardelen beskrivs ordsprå- cirkapris 34 euro, utkommer mater eller ryska överlöpare, por- kens historia och utgåvan illu­ Topelius var professor i Finlands i september trätteras också i boken. historia 1854–1875 och föreläste streras med teckningar av Bosse ISBN 978-951-583-359-4 Österberg. Ca 500 s., inbunden, illustrerad, också om geografi. I de tidigare cirkapris 38 euro, utkommer i opublicerade föreläsningarna be- Ca 680 s., häftad, cirkapris 28 euro, december handlar han landet och folket som utkommer i augusti Bröderna von Wrights växter ISBN 978-951-583-412-6 ett odelbart helt och underbyggde ISBN 978-951-583-361-7 så uppfattningen om Finland som Utg. Bertil Nordenstam ZACHARIAS TOPELIUS en separat nation. De är skrivna på Historiska och I början av 1990-talet gjorde bo- Naturens Bok och löpande prosa som ibland påmin- litteraturhistoriska tanikern och professorn Bertil Boken om Vårt Land ner om de historiska romanerna. studier 92 Nordenstam en oväntad upp- Föreläsningarna publiceras en- täckt på Naturhistoriska riks­ Utg. Magnus Nylund under bart digitalt. Red. Jennica Thylin-Klaus & medverkan av Håkan Andersson, Anna Biström museet i Stockholm. I det nordiska Pia Forssell & Henrik Knif Publiceras på Topelius.fi herbariet fann han 57 original- Zacharias Topelius Skrifter XVII i november 2017 Frågor kring nationalism och iden- akvareller av konstnärsbröderna ISBN 978-951-583-413-3 titet är spår som följs i årets HLS, ­Magnus, Wilhelm och Ferdinand Topelius skolböcker Naturens i artiklar kring Lars Huldéns dikt, von Wright. De detaljrika växt- Bok (1856) och Boken om Vårt

KÄLLAN 1/2017 45 PIGGA UPP DIN SVENSKA I BJÖRNEBORG!

Folktinget har sedan sommaren 2012 deltagit i politikerveckan SuomiAreena i Björneborg. På SuomiAreena vill Folktinget synliggöra och skapa positiva attityder till det svenska språket. I år samarbetar vi med Marthaförbundet, Ålands landskapsregering, Svenska litteratursällskapet och Folkhälsan på Medborgartorget i paviljongen Café Svenskfinland. Välkommen med! Paviljongen i Björneborg 10–14.7.2017 Måndag 10.7 Tisdag11.7 Onsdag 12.7 Torsdag 13.7 Fredag 14.7

Marthaförbundet erbjuder Ålands landskapsregering Folktinget välkomnar både Svenska litteratursällskapet Folkhälsan bjuder på hushållsrådgivning live, bjuder på en bit stora och små att pyssla inbjuder dig att placera smakskola på svenska. intressanta diskussioner ålandspannkaka, tillredd tillsammans med bland andra Gudmundila, Du får också trampa din och smakprov på och serverad av kocken tv-snickaren Jim Björni, Nackeby och Klåsmark på egen smoothie på vår sommarens smaker. Michael Björklund. känd från programmet kartan. Västra Finland är smoothiecykel eller testa Vid vårt matbord för Samtidigt kan du testa Strömsö. Samtidigt kan du fullt av roliga svenska på motionsformen vi diskussioner om dina kunskaper om Åland. diskutera aktuella ortnamn som är obekanta World Jumping matsäkerhet, matkultur Vicelantrådet Camilla språkfrågor med oss. för många. Placera dem rätt på studsmatta. De 500 och delar med oss Gunell, ministrarna Mika och gissa den finska första får en tubscarf. av recept och inspiration Nordberg och Mats motsvarigheten! Du kan Kom och hälsa på oss! för en bättre värld, Perämaa finns vinna ett fint bokpris. en vardag i taget. i Paviljongen. folktinget. #cafésvenskfinland

Diskussioner & torgkvarten Recept för ett framgångsrikt Finland Tisdag 11.7 kl. 15.15, plats: Stadshusets gård, Hallituskatu 12 Medverkande: Jenny Wolfram, Pekka Lundmark, Peter Vesterbacka och Thomas Blomqvist. Moderator: Kirsi Heikel Arrangör: Folktinget Kulturell mångfald i det självständiga Finland Onsdag 12.7 kl. 15.15, plats: Stadshusets gård, Hallituskatu 12 Medverkande: Henrik Meinander, Maimouna Jagne-Soreau, Kyösti Hagert, Kristina Stenman och Tanja Ljungqvist. Tillsammans med Moderator: Stan Saanila Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Kulturfonden World Jumping på torgkvarten Fredag 14.7 kl. 12.00, plats: MTV:s scen på Medborgartorget World Jumping förbättrar din kondition och balans och ökar din styrka. Folkhälsan utbildar instruktörer i World Jumping. Arrangör: Folkhälsan

46 KÄLLAN 1/2017 SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPETS FÖREDRAGSSERIE HÖSTEN 2017

Att fylla hundra Jubilarer och historiska händelser

Svenska litteratursällskapet hus, Riddaregatan 5, Helsingfors

Måndagen den 18 september kl. 18.00

En kväll om Vivica Bandler och Lilla Teatern Bengt Ahlfors: Teater, kön och Vivica Bandler Caterina Stenius: Teaterkris och guldålder på samma gång

Måndagen den 16 oktober kl. 18.00

En kväll om Göran Schildt och om Marita Lindquist Monika Fagerholm: Leros – författarnas ö Maria Lassén-Seger: Marita Lindquist. Med barnets blick på världen och vardagen

Måndagen den 13 november kl. 18.00

En kväll om Georg Henrik von Wright och essäkonsten Thomas Wallgren Nora Hämäläinen

Måndagen den 4 december kl. 18.00

En kväll om Ryssland och revolutionen samt året 17 i Finlands historia Bengt Jangfeldt: Vi och dom. Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé Nils Erik Villstrand: Finlands historia som öppna framtider

Med förbehåll för ändringar SLS önskar alla läsare en fartfylld sommar!

Svenska litteratursällskapet i Finland PB 158 00171 Helsingfors

Prenumerera på SLS nyhetsbrev! SLS nyhetsbrev innehåller information om det senaste som pågår inom SLS – från boknyheter till forsk- ningsrön och pärlor ur SLS arkiv. Brevet är gratis och sänds ut per e-post med några veckors mel- lanrum. Sänd ett e-postmeddelande med rubriken ”SLS nyhetsbrev” till adressen [email protected]. Din prenumeration bekräftas med ett svarsmeddelande.

Vill du bli medlem i SLS? Du kan ansöka om medlemskap via sällskapets webbplats ­www.sls.fi eller genom att skicka in en ansökan till adressen nedan. Som medlem får du SLS medlemstidning Källan, års­boken Historiska ­och litteraturhistoriska­ studier gratis samt 50 % rabatt på ett exemplar av varje­ bok i SLS skrift­serie (om ej annat anges). Medlems­avgifter: årsmedlemmar 20 euro, ständigt medlemskap 800 euro.

Beställ Källan gratis! SLS medlems- och informationstidskrift Källan utkom- mer två gånger om året. Du kan beställa hem gratis exemplar av Källan eller prenumerera kostnadsfritt på tidskriften. För beställningar, skriv till [email protected] eller ring 09 618 777.

s v e n s k a litteratursällskapet i f i n l a n d

PB 158, 00171 Helsingfors (besöksadress: Riddaregatan 5, Helsingfors) Öppet vardagar 9.00–16.00

SLS I VASA Handelsesplanaden 23, 65100 Vasa Öppet tisdag–torsdag 10.00–16.00

Tfn 09 618 777 (gemensam växel) [email protected] www.sls.fi

IV KÄLLAN 1/2017