http://www.diva-portal.org

This is the published version of a paper published in Horisont.

Citation for the original published paper (version of record):

Granqvist, R. (2014) Översättning som språk: De andras röster i Eino Leinos dikter (Elmer Diktonius), Väino Linnas Tuntematon sotilas (Nils-Börje Stormbom, Sven-Olof Högnäs), och Kalevala (Lars Huldén, Mats Huldén, Eino Friberg).. Horisont, 61(3): 48-53

Access to the published version may require subscription.

N.B. When citing this work, cite the original published paper.

Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-93604 e s s ä e s s ä

förlorar sin identitet, fråntas sin egenhet. ‘Kolonialiseras’ kunde vi kalla det.

Översättningens språk och hur den lyckas

Den litteraturhistoriska verkligheten hjälper till att under- minera de här föreställningarna. A-texten eller originalet är redan i sig överförd text; Hamlet existerade i olika ver- sioner långt innan William Shakespeare och hans ensem- ble slutförde mästerverket i början av sextonhundratalet, samma sak gällde James Joyces Dublin-berättelse Odysseus och dennes förhållande till Homeros’ klassiska epos Odys- séen. Shakespeare och Joyce härmade. Det gjorde dem till Översättning som språk stora författare. ‘Kalevala’-sångerna existerade långt innan De andras röster i Eino Leinos dikter (Elmer Diktonius), Väino Linnas Tuntematon sotilas (Nils-Börje Stormbom, Elias Lönnrot upptecknade och organiserade dem i en Sven-Olof Högnäs ), och Kalevala (Lars Huldén, Mats Huldén, Eino Friberg). episk versform. Embryot till Kalevala hade ut­vecklats i århundraden. Elmer Diktonius. Det finns inga original, bara kopior. Vi är också varan- raoul j. granqvist dras kopior. Och det skall vi vara glada över. Det innebär den motsatta sidan, invid författaren och dennes text. Den att förlaget som i förordet hänvisar till översättningens tro- förra strategin för verket hemåt, den senare upprätthåller het till ‘originalet’ hemfallit åt en intetsägande schablon. dess annorlundahet och vädjar till läsaren att införskaffa, på Att offentligt osynliggöra översättaren är en logik av detta. egen hand, extern kunskap om texten. Budbäraren skall hålla käften, klä sig i vadmal, äta ärtsoppa, De anpassade lyhörda repetitionerna eller översättning- och försvinna­ illa-betald från scenen som kyparen från mat- arna förser ‘originalet’ med överlevnadsstämpel. Den finska bordet. De som äger litteraturen vill inte befatta sig med Bibeln är därmed mera finsk än hebreisk.Kalevala har med denna figur. Recensenterna, kritikerna, och förlagen, väldigt tiden blivit alltmer finländsk nationalistisk, men samtidigt Vad är översättning som bångstyrigt geni, drucken bohem, eller oantastbart många, har bristande kunskap om översättningens tema- i lika hög grad pan-nationalistisk. De över sextio översätt- och varför den kan misslyckas unikum. Eller dennes nervärderade motpol, den munt- tik, strategi, och historia. Översättningens västerländska ningarna av eposet vittnar om det senare, bland dem en på lige berättaren. Upptagenheten med författaren påverkar idéhistoria och teoribildning handlar om dessa problem. swahili och en annan på meänkieli. Att översätta är att överföra ett språk till ett annat; att översättningen negativt; texten/berättandet underordnas Den bäste översättningen är en i raden av annorlunda, Det är denna splittrade och ambivalenta värld jag kallar bygga broar och skapa ömsesidig förståelse mellan indi- och dess skapare premieras. ofta illojala, hädiska, fantasifulla versioner av den föregå- översättningens språk, ett språk i överförd betydelse som är vider, kulturer och stater. Det är en demokratisk process Det kan också handla om hierarkier kring manligt och ende, som Elmer Diktonius bearbetningar av några Leino- utan grammatik, syntax och fonetik, utan land och hav, men som gynnar i synnerhet de små språken i världen, som kvinnligt, där manligt språk, tilltal och patriakalt tankesätt dikter. Diktonius språk är annnorlunda men talar samma äger en gemensam gränsöverskridande tematik och ideologi. finska och svenska. Men det är inte så enkelt. Vem och förvränger översättandet. Begrepp, ord och resonemang Leino-språk. Leino å sin sida tar ansats i Kalevala, som i sin Där finska, svenska och engelska texter förenas ien olikhetens vad som gynnas är beroende på huruvida trafiken mellan kring ‘trohet’ och ‘lojalitet,’ så vanliga i dessa sammanhang, tur… Fenomenet kallas för översättningens metonymi. Att likhet. I översättningens språk hittade Leino och Diktonius de stora och de små löper i båda riktningarna och inte har uppstått ur ett manligt maktperspektiv. Genomförd A krånglar sig fram till B, pojke dras till flicka, flicka erövrar varandra, liksom finskaKalevala funnit franska Rolandssången stannar upp på ena sidan av bron. Den brobyggande trohet, en ‘trogen översättning,’ är fundamentalistens val- pojke, kan också i en sådan metaforernas värld vara, att pojke och engelska Beowulf. Väinö Linnas Tuntematon sotilas och ömsesidighet som översättningen av ‘A till B’ förväntas språk. ‘Trohet’ tar kål på språk. möter pojke eller att inget möte uppstår alls. Allt detta är Kurt Vonneguts Slaughterhouse 5 är bröder. gestalta kan därmed vara en illusion, och en farlig sådan. Det angränsande fenomenet, den närmast hysteris- över­sättning, även det uteblivna mötet. Två översättningar Översättning är därmed ett kulturpolitiskt och ideologiskt ka tilltron till originalet, vi kan kalla honom ‘fadern,’ och kan upprätthålla ömsesidiga symmetrier utan intimitet. Eino Leino och Elmer Diktonius. fält. En översättning är alltid en politisk handling; dess föraktet för den sekulära, triviala kopian, ‘bastarden’, gör Språkets närhet och distans frånvaro likaså. översättningen­ utslätande, normativ och trivial. Så sker Översättningens språk Översättning kan gå fel. Det kan bero på den upphöjda alltför ofta också när afrikanska romaner på engelska eller Översättarens röst hörs på olika sätt, ibland högljutt tol- Elmer Diktonius (1931) placerar sig tätt intill Leino, författarrollen, oftast en mans. Det är synen på författaren franska översätts till europeiska språk; det ‘afrikanska’ kande strax invid den tänkte läsaren och ibland lika aktivt på på den omedgörliga vänstra kanten, invid ”trubaduren”

48 raoul j. granqvist översättning som språk raoul j. granqvist översättning som språk 49 och ”stridsmannen” och några av hans mest ”motsträviga dikter” ur Helkävirsiä som han ger förtur, ”Äijön virsi” (Gubbens sång), ”Tyyrin tyttö” (Tyyris tös), ”Ylermi” (Ylermi), ”Ukri” (Ukri), ”Herramme Vapajahtamme” (Herren vår frälsare) och ”Tumma” (Den mörka). Till- sammans bildar de trettio dikterna han valt att översätta ett slags samspelande eko av hans egen trots, tvivel och motstånd. Rytmen och tonfallet följer Leinos.

”Ylermi”

(1) Ylermi ylpeä isänta (1) Ylermi husbonden stolta ajoi temppelin ovesta, körde genom tempeldörren, lausui kirkon laivan alta: sade under kyrkoskeppet: ”Täss’ on mies tämän sukuinen, ”Här är en av denna släkten, kadu ei tehtyä tekoa ångrar ej gärningar gjorda, eikä taivasta tavota.” vill ej efter himlen gripa.” ------(4) Ylermi ylpeä isäntä (4) Ylermi husbonden stolta ajoi keskikäytävälle, körde in på mittelgången, keskiristiltä kirosi: svor så under mittelkorset: ”Täss’ on mies tämän sukuinen, ”Här är en av denna släkten, ei ole porossa polvin, aldrig uti gruset kryper surustansa suurentuvi.” av sin sorg han blir blott större.”

Runot 1, s. 513–514 Lyriskt urval, s. 74–15 Eino Leino tecknad av Axel Gallen-Kallela.

Thomas Warburtons översättning av samma dikt (1963) ningar, en för finlandssvenska läsare, en annan för riks- talar ett annat språk, stiliserat och alienerande, med sta- svenska, men att han försökt sig på en mittenväg genom velseräkning, daktyl/troké, som utgångspunkt. Han är att dels harmoniera de två, dels lägga till en förklarande långt ifrån Diktonius fokus på en diktens anarkistiska ordlista på finlandssvensk soldatslang och andra dialek- livssyn och personliga stämning. Det gäller för Warbur- tala uttryck. Egentligen­ är den här deklarationen felaktig, tons Helkasånger-antologi som helhet. Han undviker de ett spel för det rikssvenska galleriet. Boken är ett fiktivt hädiska konnotationerna som omger ”himlen”(1) (som antropologiskt fältarbete om det långa finska kriget där blir ”han ej ångrar en gärning/ föga bättras för belö- talet, samtalet, muntlighet, dialekterna korsar varandra ning”*) och ”svor ... under mittelkorset” (4) (som blir för att narrativt upprätthållas via en enspråkig allmän- ”gjorde på korsmitten kunnigt:”) i dikten ovan och mys- svensk berättarröst. Den rösten är i minoritet. Dessa tifierar ”porossa polvin” (= ”knäar i askan”), att jämföra finskspråkiga röster simuleras i svensk tappning via ett med Diktonius jordiska ”uti gruset krypa” (Helkasånger, dialektalt blandspråk, en finlandssvensk ’pidgin’, med s. 42-43). Han slätar ut Leino, tycks det mig, låter honom två undan­tag. De centrala karaktärerna västfinnen Hie- inte tala ut. I Diktonius Lyriskt urval samtalar två jäm- tanen och karelaren Rokka har tilldelats öster­bottniskt, lika. respektive östnyländskt tal, med Linnas tillåtelse. Den förres talform har konstruerats av författaren och läraren Väinö Linna och N-B. Stormbom. Krigets (finlandssvenska) språk

I företalet till Okänd soldat (1955) förklarar översättaren * ”föga bättras för belöning” bygger på Leinos ”ei parane palkan att han egentligen borde ha åstadkommit två översätt- eestä” i en tidigare version och som Leino ändrade.

50 raoul j. granqvist översättning som språk e s s ä e s s ä

Sven-Olof Högnäs, född i Nedervetil (tillika min lärare bestämmer (trettioandra sången, rad 251-272); i dessa Jag träffade Eino Friberg (1901–1995) i en liten åren 1948-1950 i den lilla skärgårdskommunen Öja). rader är det dottern Tellervo som är i centrum. Far och vindsvåning­ i Cambridge, utanför Boston, en april- Hietanen talar alltså konsekvent autentisk Nedervetil- son Huldéns Kalevala var den första svenska fullstän- kväll 1988 för att intervjua honom om hans långa svenska, som den Raumo-bo han är. För läsaren inte en diga översättningen på drygt 150 år. Det var hög tid, resa från Merikarvia till U.S.A. 1906, under russi- mer avancerad imaginär förflyttning än den som krävs kan man tycka, inte bara språket hade löpt amok, även fieringens decennium, och sin ännu längre resa att att hålla Hietanen vid liv en tid. De finska soldaterna tar lojaliteten med källtexten hade fått ett antal stötar som blind, sedan 10-års ålder, och som första finsk- sig över den ryska gränsen i ett tidigt skede av Fortsätt- under årens lopp. Inspirerade av de inledande raderna språkige någonsin översätta Kalevala till engelska. ningskriget. Hietanen tar till ordet. i eposet, överförde Huldén Kalevala-berättarens syn på Ett arbete han påbörjade som 75-åring med en brail- parsångens minnesskapande betydelse för kulturarvet leskriftkopia (punktskrift) av Kalevala och sin fru [Hän] katseli ympäril- [Han] såg sig omkring leen ja puheli leppoisasti: och sa gemytligt: till modern läsarpraxis genom att simulera ett dialogiskt Adeles högläsning som utgångspunkt, för att slutföra – Ei tääl näytä pal mittä – Hä sir nu int ut ti finns samspel mellan de talande/sjungande. den tolv år senare, 1988. Samma år återvände han för varastamis oleva. Tiäki heti så mytji ti stjäla jär. Tilå- Det sker genom en grafisk manipulation: den jämna första gången till Finland för att emotta Finlands muuttus huanommaks. Mut mää vädre vart strax sämber. raden är konsekvent indragen, i motsats till den udda. Vita Ros-orden ur Urho Kekkonens hand. korpi on samalaist. … Jaa … Men ödemarken ä samaleis a poja. Me ole sit marssinu … Ja-a, pojka. Så nu ha vi Han utesluter också bisatser som “Väinämöinen yttrade På grund av sin blindhet hade han ett osvikligt öra läpi Karjalan laulumaitte. marssera tvärs genom hitt sig, utlät sig och sade”; det minnesretoriska överflö- för rytm, pauser, allitteration och prosodi, en översät- Eiks täälpäin ollu semmot- karlesk sångarlandä. Var int det tämjs. Läsandet blir lätt, gungande lättsamt, po- tares förmåga att avlyssna och kommunicera med den ti vanhoi äiji ja ämmi ku ä hiåt så ä sku finns tokote lauleski runoi ja kaikelaissi gambel gubba å käringa som etiskt berikande, intellektuellt provocerande. ‘Kalevala närvarande, aktiva åhöraren. Likt Huldén kompri- itkuvirssi? Josta mää olen sjungd runona å gråtvisona? som latmansläsande,’ har vissa kritiker kallat Huldéns merade han raderna försiktigt och uteslöt tungande semmotti kuullu. Vaik mää Ja tycker ätt ja ha hört om mästerverk. De har missförstått poesins väsen: ord på upprepningar. Som berättarna i Kalevala var båda ihmettelen kyl kauhiast et na toko. Int för ja nu för- flykt. upptagna med mottagandet. Det är en njutning att Bibliografi mikä semmone itkuvirs ol- staar va tokote gråtvisone ä. lenka on. Kui voi porat Hurleiss gar ä till ti sjung å läsa dem sida vid sida. De är lika, fast så annorlunda. Kalevala, kansalliseepos. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. gråt på ein gang? Ein gang laulaes? Mää kattelin kerra Här är Fribergs alternativa Tellervo: http://www.finlit.fi/kalevala/index.php?m=11&l=1. haural ko ämmä veisasiva ja på ein begravning såå ja not ”Tellervo,Tapion neiti, ”Tellervo, i skogen uppväxt, porasiva, mut ei siit tullu pal tå kärnga greet å sjungd på Metsäntyttö tylleröinen, Tapios smått runda dotter, Kalevala. Översättning: Lars Huldén och Mats Huldén. mittä. Muukko semmost kä- sama gangå, men hä let int utupaita, hienohelma, klädd i flor och fina kjolar, Atlantis: Stockholm, 1999. nisemist ja vikinä. na vidare. Ti bara snora å hivus keltainen, korea, med det granna gula håret, Tellervo, maid of Tapio, Guard them with thy sha- Leino, Eino. Helkasånger. Svensk tolkning: Th. Warburton. (Linna, s. 111) piipa. (Linna/Stormbom/ jok’ olet karjan kaitselija, du kan väl ta hand om hjorden, Roly-poly pretty maiden, pely hands, Albert Bonniers Förlag: Stockholm, 1963. Högnäs, s. 130) viitsijä emännän viljan vakta matmors dyrbarheter Lovely with your hair so Guide them with thy slender Leino, Eino. Lyriskt urval. Sammanställt och översatt: mieluisassa Metsolassa, i ditt Metsola, din skogsgård, yellow fingers, Elmer Diktonius. Söderströms & C:O förlagsaktiebolag: tarkassa Tapiolassa! vaksamhetens Tapiola! Gauzy-smocked and Bush them down as sleek as Översättningens mångspråkighet, en standardiserad Tammerfors, 1931. Kaitse karja kaunihisti, Håll dem noga under uppsikt, elegant-skirted, lynxes, svensk berättarröst, finlandssvensk ‘pidgin’ med inslag av viitsi vilja virkeästi! passa på dem hela tiden. Thou who art my cattle Smooth as any fish fin comb Leino, Eino. Runot 1. Kustannusyhtiö Otava: Helsinki, 1985. keeper, them en kriget fostrad vokabulär, och de två tätt utformade re- Leino, Eino. Runot 2. Kustannusyhtiö Otava: Helsinki, 1985. “Kaitse kaunoisin kätösin, ”Vårda dem med vackra handen, Watcher over all my milkers Like the gleam of the gionala dialekt- och talformerna kompletterar A-textens In the pleasant realm of mermaid’s hair, Somin sormin suorittele, sköt med fingrarna de fina, Linna, Väinö, Tuntematon sotilas. Werner Söderström finskspråkiga, lika hybrida och närvaran­de språkvärld. Woodland, Soft as fleece of woodland’s Osakeyhtiö: Porvoo, Helsinki, Juva, 1986. su’i ilveksen iholle, stryk dem slätare än lodjur, Closely guarded park of ewe. Stormboms översättning är det andra hjulet i en nationell kampua kalan evälle, jämnare än fiskens fenor, Linna, Väinö. . Översättning: N-B. Stormbom. Tapio, As the dark of evening Okänd soldat dokumentation med ett gemensamt språk. Allegoriskt är karvalle meren kapehen, blanka såsom vattenväsen, Holger Schildts Förlag: Helsingfors, 1955. Keep my cattle tenderly, deepens, mjuka såsom får i skogen! det en universell berättelse om kriget ur soldaters per- metsän uuhen untuvalle! Watching over them alertly. Dusk of twilight darkens, The Kalevala: Epic of the Finnish People. Translated by Eino spektiv. ‘Så va e,’ bekräftade min far, veteranen, efter att Illan tullen, yön pimeten, När det kvällas, natten kommer, Drive my cattle home to me, Friberg. Editing and Introduction by George C. Schoolfield. hämärien hämmetessä skymingen har börjat falla, ha läst boken och sett Edvin Laines film från samma år. (Friberg, p. 266) Here before their kindly Illustrated by Björn Landström. Otava Publishing Company saata karjani kotihin, sänd då hem dem hit till mistress, Ltd: Helsinki, 1988. etehen hyvän emännän, gården, Lars Huldén, Mats Huldén, och Eino Bubbling springs upon their hete heiluva selällä, hem till deras goda matmor, backs, Omarbetad version av föredrag hållet vid Förlaget Friberg som översättare. Kalevala maitolampi lautasilla! bärande på djupa gölar, Pools of milk upon their Västkustens Eino Leino jubileum i Karleby den 6 juli 2014. och poesi från två och samma håll insjöar av mjölk i juvren. rumps.

(Kalevala, kansalliseepos Vi förflyttar oss till Metsola, djurens och skogens my- runo 32, rivi 251–272) (Huldén, s. 261-262) tiska rike, där Tapio och hans fru Mielikki styr och raoul j. granqvist

52 raoul j. granqvist översättning som språk raoul j. granqvist översättning som språk 53