DOCSLIB.ORG

HON VALDE ATT GE UPP KONTROLLEN Sidan 8

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
HON VALDE ATT GE UPP KONTROLLEN Sidan 8 TORSDAG 27 MAJ. NR 11/2021 ISSN 0356-1275 ISSN 2737-0003 HON VALDE ATT GE UPP KONTROLLEN Sidan 8 Herdevalet i Vanda Inte ens en stroke fick Amanda Audas-Kass: avgörs i rätten Sidan 4 ner honom på knä Sidan 24 Loppet är orättvist Sidan 13 LEDARE FRÅGAN ÄR vad som händer nu. Det uppen- KYRKPRESSEN bara är att Vanda svenska församling kommer Herdeval blir att tvingas leva i ett ovisst läge under rätt lång REDAKTIONEN tid framöver. Ett avgörande i förvaltningsdom- stolen dröjer ofta minst ett år och i väntan på Ansvarig redaktör, vd Nicklas Storbjörk långkörare det måste domkapitlet hitta en tillfällig lös- tfn 040 144 6200 ning på kyrkoherdefrågan i Vanda. I Borgå stift finns ett liknande fall sedan Redaktionsansvarig Sofia Torvalds »Det VANDA SVENSKA FÖRSAMLING har tidigare, då Monica Heikel-Nyberg efter kyr- tfn 040 831 6748 hamnat i ett läge man helst hade undvikit. koherdevalet i Petrus församling besvärade Prenumerationer återstår Kyrkoherde Martin Fagerudd ska gå i pen- sig till förvaltningsdomstolen. I det fallet fick Åsa Nordström sion och när tjänsten utannonserades under hon rätt. Domstolen ansåg att Heikel-Nyberg tfn 040 831 6614 att se hur (ej sms) vårvintern lockade den två sökande, Monica var mer meriterad och att hon diskriminerats Layout domstolen Cleve och Kristian Willis. I beredningen in- på grund av ålder och kön. Det betyder na- Malin Aho väger dessa för valet konstaterades att ”vardera sökande turligtvis inte att det kommer att gå så den- tfn 040 831 6902 är lämpliga för tjänsten. Gällande skicklig- na gång. Gällande meriter var skillnaden av- Redaktör aspekter het och förmåga är Cleve mera meriterad”. sevärt större i Heikel-Nybergs fall. Hon hade Emelie Wikblad mot varan- Samma slutsats hade domkapitlet i Borgå cirka tjugo års erfarenhet av att arbeta som tfn 040 831 6788 stift kommit fram till, och den bottnade i att präst, varav tolv som kyrkoherde. Motkandi- Redaktör dra.« Cleve har fler tjänsteår. Cleve har jobbat nio daten Daniel Björk hade arbetat drygt fyra år Christa Mickelsson tfn 050 361 6491 år som präst, varav ett år och fyra månader som präst, med ett par veckors inhopp som som tf. kyrkoherde, medan Willis har fyra enda kyrkoherdeerfarenhet. Redaktör Erika Rönngård och ett halvt års arbetserfarenhet som präst Det som utöver det här kunde tala till Wil- tfn 040 831 6322 men ingen kyrkoherdeerfarenhet. lis fördel är att trenden de senaste åren varit Redaktör När ärendet behandlades i församlingsrådet att det blivit lättare att väga in annat än en- Österbotten kom ändå ett motförslag: att Kristian Willis bart formella meriter vid val till tjänster. Det Johan Sandberg tfn 040 831 3599 skulle väljas till kyrkoherde. Motiveringen var menar i alla fall Johan Bärlund, som är profes- i första hand att Willis gjort ett starkt intryck sor i nordisk rätt och som intervjuas på följan- Redaktör Pian Wistbacka under anställningsintervjun och gett mer över- de uppslag. Monica Cleve har alltså mer erfa- tfn 040 831 5797 tygande svar bland annat gällande sin vision renhet, medan Kristian Willis anses ha gjort för församlingen. I omröstningen fick Willis bättre ifrån sig i anställningsintervjun. Det Redaktör: Ulrika Hansson (tjänstledig) sex röster mot Cleves fyra, och Willis valdes återstår att se hur förvaltningsdomstolen vä- Redaktörer e-post: till ny kyrkoherde. Cleve kom med ett rättel- ger dessa aspekter mot varandra. fö[email protected] seyrkande till församlingsrådet, men det för- KONTAKTUPPGIFTER kastades. Därefter meddelade Cleve att hon Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör Redaktionen i Helsingfors tar ärendet till förvaltningsdomstolen. på Kyrkpressen. Tölötorggatan 2 B vån.8 00260 Helsingfors tfn 040 831 6545 [email protected] Redaktionen i Österbotten Norrmalmsgatan 21 A, 68600 I DETTA NUMMER Jakobstad, tfn 040 831 3599 Utgivare: Fontana Media Ab Paradbild: Sofia Torvalds Tryck: Botnia Print, Karleby ISSN 0356-1275 DÄRFÖR FÅR DU KYRKPRESSEN Kyrkpressens adressuppgifter kom- mer från församlingarna, som för register över sina medlemmar. Kyrkpressen sänds till alla hem i för- samlingar som prenumererar på den till sina medlemshushåll. Den är en hälsning från den församling och kyrka du tillhör. Kontakta din för- samling för adressändringar eller om du inte vill ha KP. Privata prenu- Hon älskar Jakten på ett samtal Mannen som Hur ska det gå meranter kontaktar Kyrkpressen: [email protected] • goda berättelser där vi faktiskt möts ömsade skinn i Vanda? tfn 040 831 6614 Hon är läraren som En egen inre process, Vi är gudomliga varel- Kyrkoherdevalet i älskar kyrkor och bib- en kyrka som fick bli ser iklädda ett kropps- Vanda går vidare till liska berättelser. Nu talkshowstudio och ligt paket, säger Mao förvaltningsdomsto- PRENUMERATIONSPRISER: debuterar hon som ro- frågor som inte har Lindholm, som för en len. Det är oklart vem Finland 60 € Utlandet 84 € manförfattare. Sid 12 färdiga svar. Sid 20 ständig monolog med som ska sköta kyr- Gud. Sid 22 koherdejobbet. Sid 4 www www.kyrkpressen.fi facebook.com/kyrkpressen Avdelningar: Nyheter Sid 4 / Feature Sid 8 / Inkast Sid 13 / Den här söndagen Sid 14 / På gång i din församling Sid 15 / På gång i stiftet Sid 19 / Kultur Sid 20 / Feature Sid 22 / Kryss Sid 26 / Opinion Sid 31 instagram.com/kyrkpressen 2 KYRKPRESSEN NR 11 • 27.5.2021 KYRKPRESSEN NR 11 • 27.5.2021 3 ”Man behöver inte släppa taget” Vem är du? John M Nyman, – Att göra en skiva är för mig en på många GÖR: ra textmässigt varierande skiva, men det blev sätt vansinnig idé, åtminstone ekonomiskt. Kör betongbil till elva låtar om kärlek på olika sätt. Det, liksom vardags. med topplacering på Vegalistan. Men hur släpper man taget om det om det är FAMILJ: musikstilen, är kanske överraskande för dem något man vill? Samma sak med tron, veten- SIngel, har två som känner mig tidigare. Många har väntat TEXT: JOHAN SANDBERG skapen vill ju motbevisa allt sådant. Man kan barn från ett tidi- sig lite tyngre och rockigare. FOTO: gare äktenskap. ANDERS EKLUND ju inte släppa taget om det man tror på. INTRESSEN: Musik Skriver du allt på engelska? Måste man alltid släppa taget? – Jag vill inte sjunga på svenska för det blir I skrivande stund har John M Nyman legat – Nej, det är snarare tvärtom. Bara för att så lätt rikssvenskt och lite dansbandsaktigt. på topp på Vegalistan i två veckor med sin låt det jag tror på och drömmer om inte nödvän- Det finns också en poäng i att skriva på ett How can I let go? Bakom artistnamnet döljer digtvis är realistiskt behöver jag inte släppa främmande språk för då håller man det en- sig Mikael ”Mickus” Nyman från Jakobstad. taget om det. Hur ska jag kunna släppa taget kelt. Skriver man på svenska kan man krång- om det som jag vill? la till det med svåra ord. Vad betyder det för dig att ligga på topp? –Det känns ju som en bekräftelse på att Har du en skiva på gång också? Du har också ett engelskklingande ar- folk gillar den låt jag har skrivit. Det är kan- –How can I let go? är första låten som släpp- tistnamn? ske lite poprock över låten och den har väl en tes från den skivan. Ursprungligen hade jag – Faktum är att jag heter John Mikael. Jag rätt bra refräng som folk fastnat för. tänkt att skivan redan skulle ha kommit ut, vill undvika Mikael för strömningstjänster- men på grund av uppmärksamheten på Vega- na är ju globala. Den engelskspråkiga världen Har låttiteln nån betydelse för dig? toppen beslöt jag hålla andan lite och se hur vet inte hur man ska hantera namnet Mikael – Jag skriver inget som inte har betydelse det går. Jag vill inte förvilla lyssnaren med fle- när det skrivs med k. för mig. Jag lägger normalt mer vikt vid tex- ra låtar samtidigt. Kanske det är dumt tänkt, ten än musiken. jag vet inte hur man normalt tänker i sådana Vad har du för musikaliska ambitioner? – Vid första anblicken är det kanske ytter- här situationer. – Man får ser var det här leder. Mest av allt ligare en halvtragisk låt om förälskelse. Men Skivan If you were here är hans första solo- vill jag dela med mig det jag funderar på. Jag jag upplever att det finns flera bottnar än så. skiva. Han sjunger endast på den, medan Jo- föreställer mig att ge ut fler låtar också i fort- Det gäller inte bara förälskelse utan alla for- hannes Häger står för kompet. sättningen, kanske med mera traditionellt, li- mer av drömmar. – Ursprungligen hade jag tänkt mig en me- te samhällskritiskt Mickus-innehåll. 2 KYRKPRESSEN NR 11 • 27.5.2021 KYRKPRESSEN NR 11 • 27.5.2021 3 Herdevalet i Vanda går till domstol I mitten av april valde försam- lingsrådet i Vanda Kristian Willis till kyrkoherde trots att Monica Cleve enligt beredningen var mer meriterad. Cleve kommer nu NYHETER att föra frågan vidare till förvalt- ningsdomstol. TEXT: SOFIA TORVALDS Förra vecka tog församlingsrådet i Vanda svens- ka församling ställning till Monica Cleves rättelseyrkande gällande kyrkoherdevalet, men förkastade yrkandet med rösterna 9–2. Efter att Cleve fått besked om församlings- rådets beslut meddelade hon att hon för ären- det vidare. – Jag kommer att föra frågan vidare till för- valtningsdomstolen, säger hon, men vill inte i det här skedet kommentera frågan mer än så. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda svenska församling Kristian Willis till Vanda svenska församling har sina utrymmen i nya Dickursby kyrka. FOTO: ARKIV/ULRIKA HANSSON ny kyrkoherde i församlingen. Han skulle ef- terträda Martin Fagerudd, som går i pension. Inför valet konstaterade både domkapitlet i sitt utlåtande och kyrkoherde Kim Ranta- la från Tammerfors, som beredde ärendet, att Cleve ”i skicklighet och kunnande är mera meriterad”. »Församlingsrådet måste kunna motivera sitt beslut.« Willis har "visionär helhetssyn" Martin Fagerudd säger att det att församlings- rådet valde Kristian Willis framför Monica Cleve baserar sig på motiveringar som nu är offentliga och nedtecknade i protokollet från tisdagens möte.
Load more

Recommended publications
  • Kvarken Archipelago English
    World Heritage Site Kvarken Archipelago English Västra Norrskär Västra Norrskär is the second largest island in the Norrskär archipelago. On the Municipality island there is a 21 meter high brick and stone lighthouse that was built in 1846. Korsholm The lighthouse was automated in 1987 and it is now one of the most luminous lighthouses in Finland. There used to be a functioning pilot house on the island in Coordinators the years 1922-1970. The island has a highly varied wildlife. It is mainly made up of 70305:31790 brushwood fields that spread over different gravel, stone, and rock formations. Of trees there are only a few alder groves on the island’s shores. In the summer new Driving directions born water birds and gulls swim around in the small ponds. Coming from Vaasa first drive about 20 km along Alskatin- tie (724) to Replot. Then turn left towards Vallgrund onto the road 7242. Drive about 7,1 km and turn right onto the road 7245 towards Klobbskat. After driving along this road about 16,3 km you will arrive at a sharp turn, where the road continues to the left (Klobbskatvä- gen). After driving about 1,9 km along this road you will arrive at the Klobbskat fishing harbour. At the port there is ample parking space, at least on the northwestern side. From there one can get a fishing boat ride to Norrskär with pre- vious arrangement. The sea jour- ney is more than 25 km long and goes towards the west southwest Thanks to the different sea weeds that have been washed on land over the (WSW).
    [Show full text]
  • P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO
    LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen
    [Show full text]
  • Österbotten I Siffror Pohjanmaa Lukuina 2016 Ostrobothnia in Numbers
    ÖSTERBOTTEN I SIFFROR POHJANMAA LUKUINA 2016 OSTROBOTHNIA IN NUMBERS Kaskinen - Kaskö Korsnäs Isokyrö - Storkyro Larsmo - Luoto Malax - Maalahti Kronoby - Kruunupyy Vörå - Vöyri Kristinestad - Kristiinankaupunki Nykarleby - Uusikaarlepyy Laihia - Laihela Närpes - Närpiö Pedersöre Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Vaasa - Vasa Folkmängd – Väkiluku – Population 2000-2015 Förändring 2000- Muutos 2000 2014 2015 2015 Change % Isokyrö - Storkyrö 5 151 4 842 4 785 -366 -7,1 Kaskinen - Kaskö 1 564 1 324 1 285 -279 -17,8 Korsnäs 2 246 2 219 2 201 -45 -2,0 Kristinestad - Kristiinankaupunki 8 084 6 845 6 793 -1 291 -16,0 Kronoby - Kruunupyy 6 846 6 662 6 682 -164 -2,4 Laihia - Laihela 7 414 8 068 8 090 676 9,1 Larsmo - Luoto 4 111 5 107 5 147 1 036 25,2 Malax - Maalahti 5 638 5 573 5 545 -93 -1,6 Korsholm - Mustasaari 16 614 19 287 19 302 2 688 16,2 Närpes - Närpiö 9 769 9 389 9 387 -382 -3,9 Pedersöre 10 258 11 060 11 129 871 8,5 Jakobstad - Pietarsaari 19 636 19 577 19 436 -200 -1,0 Nykarleby - Uusikaarlepyy 7 492 7 533 7 564 72 1,0 Vaasa - Vasa 61 470 66 965 67 619 6 149 10,0 Vörå - Vöyri 6 935 6 705 6 714 -221 -3,2 Österbotten – Pohjanmaa – Ostrobothnia 173 228 181 156 181 679 8 451 4,9 HELA LANDET – KOKO MAA –WHOLE COUNTRY 5 181 115 5 471 753 5 487 308 306 193 5,9 Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Statistikcentralens befolkningsprognos (2015) Tilastokeskuksen väestöennuste (2015) Statistics Finland´s population projection (2015) Förändring Muutos Change % 2015 2030 2040 2015-2040 2015-2040 Uusimaa - Nyland 1 620
    [Show full text]
  • The Land of Islands and Waters
    Finland The Land of Islands and Waters The Island Committee 1 NNoo hhiddenidden vvale,ale, nnoo wwavewashedavewashed sstrandtrand iiss lloved,oved, aass iiss oourur nnativeative NNorth.orth. Our Land, the Finnish National Anthem Lyrics by JL Runeberg 1846 Translation by Clement Burbank Shaw ARTO HÄMÄLÄINEN/KUVALIITERI • FRONT COVER PHOTO: AARNI NUMMILA/LUONTOKUVAT PHOTO: COVER • FRONT HÄMÄLÄINEN/KUVALIITERI ARTO Dear Reader ■ Finland is the country richest in waters and one of the richest in islands in Europe. We boast 76,000 islands that cover over half a hectare in area, 56,000 lakes over one hectare, 647 rivers and 314,000 km of coastline. Every Finnish municipality has waters, almost all of them have islands. Every island, lake and river has a special place in the hearts of Finnish people. This brochure has been created to illustrate these unique riches of ours. ■ The multitude of islands and waters makes the Finnish land- scape fragmented, creating extra costs for the economy as well as the State and municipalities, but it is also a unique strength for us. Our islands, sea areas, lakes, rivers and coastline are positive regional development factors in a world where living is increasingly made by producing experiences and adventures. JOUNI KLINGA ■ Recreational residences (1.9 million people staying at recreation- al homes), boating (700,000 boats), recreational fi shing (1.2 million fi shermen and women), nature enthusiasts and tourists ensure that our islands and waters and their development are issues that touch the entire nation.
    [Show full text]
  • KIERTO KIRJEKÖ KO E LM a 1972 No 1 2 8 -1 3 0
    POSTI- JA LENNÄTINHALUTUKSEN KIERTO KIRJEKÖ KO E LM A 1972 No 1 2 8 -1 3 0 No 128 Kiertokirje postitoimipaikkojen perustamisesta Tammikuun 1 päivästä 1973 perustetaan postiasema I Lemin kunnan Kuukanniemen kylään Ky­ Luhtajoki Nurmijärven kunnan Klaukka­ men lääniä Lappeenranta 10 posti-ja lennä- lan Metsäkylään Uudenmaan lääniä; toimii tinkonttorin alainen Kuukanniemi -niminen Klaukkalan posti- ja lennätintoimiston alai­ postiasema II. sena. Maaliskuun 1 päivästä perustetaan Helmikuun 1 päivästä perustetaan haaraosasto I haaraosastot I Joensuu 23 Joensuun kaupungin Hu- Joensuu 22 Joensuun kaupungin Pentti­ kanhaudan kaupunginosaan Pohjois-Karja­ län kaupunginosaan Pohjois-Karjalan lää­ lan lääniä; toimii Joensuu 10 posti-ja len- niä; toimii Joensuu 10 posti- ja lennätin- nätinkonttorin alaisena ja konttorin alaisena, postiasema I Oulu 22 Oulun kaupungin Kontinkan­ Helsinki 74 — Helsingfors 74 Helsingin kaan kaupunginosaan Oulun yliopistollisen kaupungin Siltamäen kaupunginosaan Uu­ keskussairaalan yhteyteen Oulun lääniä; denmaan lääniä; toimii Helsinki 73 posti-ja toimii Oulu 10 postikonttorin alaisena, ja lennätintoimiston alaisena. No 129 Kiertokirje postitoimipaikkojen nimien muuttamisesta Tammikuun 1 päivästä 1973 muutetaan allamainittujen postitoimipaikkojen nimet seu­ raavasti: Nykyinen nimi Uusi nimi Aholahti Savonlinna 81 Billnäs — Pinjainen Pinjainen — Billnäs Borgå 10 -- Porvoo 10 Porvoo 10 — Borgå 10 Borgå 20 — Porvoo 20 Porvoo 20 — Borgå 20 Fiskars — Fiskari Fiskari — Fiskars 5 5 9 2 —7 3 /1 7 Postiasemille jakelu no 39 2 Gerby Vaasa 28 — Vasa 28 Grankulla — Kauniainen Kauniainen — Grankulla Höstves Vaasa 39 — Vasa 39 Kalaks Kalax Karleby — Kaarlela Kaarlela — Karleby Kasko — Kaskinen Kaskinen — Kasko Kaustar — Kaustari Kaustari — Kaustar Kellarpelto Savonlinna 71 Kerklaks Kärklax Kvevlaks Kvevlax — Koivulahti Kyrkslätt — Kirkkonummi Kirkkonummi — Kyrkslätt Kätkesuanto Kätkäsuvanto Lappböle — Lapinkylä Lapinkylä — Lappböle Lepplaks Lepplax Lielaks Lielax Liperi as.
    [Show full text]
  • Kristina Svels – World Heritage Management and Tourism Development
    Kristina Svels World Heritage Governance and Kristina Svels | World Heritage Governance and Tourism Development | 2017 Tourism Heritage Governance and World Kristina | Svels Tourism Development A study of public participation and contested ambitions in the World Kristina Svels Heritage Kvarken Archipelago This PhD thesis examines public participation in World Heritage Governance and processes prior and after the designation of the Kvarken area into a UNESCO World Heritage site Tourism Development in 2006. The study examines public participation with a special focus on World Heritage governance, A study of public participation and contested ambitions in tourism development and transnational learning. the World Heritage Kvarken Archipelago Världsarvsförvaltning och turismutveckling En studie i offentligt deltagande och omtvistade ambitioner i världsarvet Kvarkens skärgård. Doktorsavhandlingen behandlar offentligt deltagande i processer före och efter utnämningen av Kvarkens skärgård till världsarv 2006. Studien undersöker offentligt deltagande med fokus på världsarvsförvaltning, turismutveckling och transnationellt lärande. ISBN 978-952-12-3525-2 Kristina Svels Born in Vörå, Finland, 1967 Studies and academic degrees: Vocational teacher in Tourism studies, DAKO/Åbo Akademi University, 2005 - 2007 Master of Social Science, Åbo Akademi University, 2008 Licentiate of Social Science, Åbo Akademi University, 2011 Doctoral program at the National Graduate School for Environmental Social Studies in Finland, YHTYMÄ/Tampere University, 2013 - 2015 Cover by Tintin Rosvik Digital version ISBN 978-952-12-3526-9 World Heritage management and Tourism development: A study of public participation and contested ambitions in the World Heritage Kvarken Archipelago Kristina Svels Social policy - Rural studies Faculty of Education and Welfare Studies Åbo Akademi University Vaasa, Finland, 2017 ISBN 978-952-12-3525-2 Painosalama Oy – Turku, Finland 2017 In memory of my brother Johan Svels (1971 – 2004) – always in my heart.
    [Show full text]
  • Iota Directory of Islandsregional Listbritish
    FINLAND EU-126 OH9 a. LAPPI PROVINCE group (=Ajoskrunni, Etukari, Kallio [near Koivuluoto], Koivuluoto, Korkeakari, 65º34–65º50N 024º08–025º05E Kuljunkari, Kuusiluoto, Lehtikari, Linnanklupu, Maasarvi, Montaja, Pauha, Pensaskari, Pihlajakari, Pitkaletto, Savukrunni, Selkakari, Selkasaari [near Kemi], Selkasarvi, Syvaletto, Tiuranen) (Note: not Ajos) EU-184 OH8 b. OULU PROVINCE group (=Hailuoto, Hietakalla, Hietakari, Hiuvet, Hoikka-Hiue, Iso-Hiue, Kotakari, 64º10–65º34N 023º35–025º26E Kriisi, Kropsu, Maakalla, Maakrunni, Roytta, Satakari, Ulkokalla, Ulkoklama, Ulkokrunni) EU-101 OH6 c. LANSI-SUOMI (VAASA) PROVINCE group (=Berggrund, Bergo, Bjorkogrunden, Bjorkon, Borsskar, 61º57–64º10N 020º35–023º43E Gashallan, Granholmen, Granskar Kuusissari, Korppisluot, Lapporarna, Marigrund, Mickelsorarna, Molpe, Molpegrunden, Norrskaren, Ostero/Vastero, Pirkluot, Raippaluoto Replot, Ronnskaren, Salgrund, Skalorsskatan, Skarporen, Sodra Bjorkon, Sodra Fjardsgrund, Storskar, Tankar, Tornskar, Torson, Valassaaret, Valsorarna, Vargogaddar) (Note: not Eugmo, Grytskaret, Lango, Langoren, Larsmo) EU-173 OH1 d. LANSI-SUOMI (PORI) PROVINCE group (=Anttoora, Bastuskar, Enskeri, Ilgrund [aka Vihurikari], 61º04–61º57N 021º00–021º40E Isomaa, Kalla, Kuuskajaskari, Kylmapihlaja, Lampaluoto, Ouransaaristo, Pastuskeri [x2], Pirskeri, Reposaari Rafso, Sandstrominkari [aka Sandstrom Reef], Sappi, Sunaskeri, Tahkoluoto) (Note: not Nurmes) EU-096 OH1 e. LANSI-SUOMI (TURKU) PROVINCE group (=Attu, Bengtskar, Berghamn, Bergholm [near Keistio], 59º35–61º04N 021º00–022º48E
    [Show full text]
  • Usnea in East Fennoscandia
    Ann. Bot. Fennici 36: 235–256 ISSN 0003-3847 Helsinki 14 December 1999 © Finnish Zoological and Botanical Publishing Board 1999 The lichen genus Usnea in East Fennoscandia. III. The shrubby species Pekka Halonen, Leena Myllys, Teuvo Ahti & Olga V. Petrova Halonen, P., Botanical Museum, University of Oulu, P.O. Box 3000, FIN-90401 Oulu, Finland Myllys, L. & Ahti, T., Department of Ecology and Systematics, P.O. Box 47, FIN-00014 University of Helsinki, Finland Petrova, O. V., Department of Flora and Vegetation, Polar-Alpine Botanical Garden, RUS-184236 Kirovsk, Murmansk Region, Russia Received 23 April 1999, accepted 18 October 1999 Halonen, P., Myllys, L., Ahti, T. & Petrova, O. V. 1999: The lichen genus Usnea in East Fennoscandia. III. The shrubby species. — Ann. Bot. Fennici 36: 235–256. Nine shrubby Usnea species are reported from East Fennoscandia: Usnea diplotypus Vain., U. fulvoreagens (Räsänen) Räsänen, U. glabrata (Ach.) Vain., U. glabrescens (Nyl. ex Vain.) Vain. ex Räsänen, U. hirta (L.) F. H. Wigg., U. lapponica Vain., U. sub- floridana Stirt., U. substerilis Motyka and U. wasmuthii Räsänen. New chemotypes are reported in U. glabrescens, U. substerilis and U. wasmuthii. Some chemotypes have geographical tendencies in their distribution. For instance, the thamnolic acid strain of U. subfloridana is the main chemotype of the species only in some southern coastal regions. Several poorly known taxa described especially by V. Räsänen are identified and lectotypified. A key to the shrubby Usnea species in East Fennoscandia is pro- vided. Key words: Finland, lichen, Russia, secondary chemistry, taxonomy, Usnea INTRODUCTION merous new species and varieties. His work was much influenced by the world monograph by Mo- The Finnish lichenologist Edvard Vainio (e.g., tyka (1936–1938, 1947), who cites numerous Finn- Vainio 1925) laid the foundation for the taxonomy ish specimens.
    [Show full text]
  • Tastes from the Gulf of Bothnia with Local and Culinary Specialties from the Sea and the Forest
    taste Tastes from the Gulf of Bothnia with local and culinary specialties from the sea and the forest. THE HIGH COAST for its distinguished, wide-ranging and, most is inspired by garden cafés and Swiss farm importantly, highly gratifying cuisine. For restaurants. You can get there by foot from HOTELL HÖGA KUSTEN many, the area’s famous “fermented herring” Umeå city center in about 30 minutes by fol- In Sandöverken, 80km south of Örnsköldsvik pops instantly into mind when they think of lowing the majestic Umeälven river board- The High Coast Bridge crosses the Ånger- the High Coast and cuisine – and they are walk. There are no cars. Welcome to Älvis! manälven river on the border between the right to make the connection, at least to a Umeå/Grubbe. municipalities of Härnösand and Kramfors. certain degree. Fermented herring has been The restaurant of Hotell Höga Kusten of- produced locally on the island of Ulvön sin- KVARKEN FISK fers a wonderful view over the bridge and ce 1890. 30km from Umeå serves locally produced food and drinks – You will find Kvarkenfisk by the beautiful here you can really taste the unique flavors Rovögern fishing village. Kvarkenfisk serves of the World Natural Heritage Site. variety of pickled herrings, fish cakes, salads, seafood, smoked seal, smoked fish from its BOX DISTILLERY own smokehouse, exciting marinades, sau- In Bjärtrå, 71km south of Örnsköldsvik ces, sausages, pâtés, pastrami and soups. Box Distillery has its origins in a long-gone Everything made from the local, rich sea life. sawmill that once stood on the shores of the FRILUFTSBYN / Kvarkenfisk also has an exciting dessert ta- mighty Ångermanälven river in Northern SKULEBERGET TOP COTTAGE ble with a little something extra..
    [Show full text]
  • Seminar of the UBC Commission on Urban
    ABC - Alliance of Baltic Cities Cities as Regional Engines 16-19.10.2003 Vaasa, Finland Union of the Baltic-Cities Commission on Urban planning Dear members of the ABC project and all other readers of this report Vaasa is the main regional centre of Ostrobothnia, located in the western central part of Finland. Therefore, it was natural for the City of Vaasa to accept the hosting of the second ABC semi- nar, on the theme “Cities as Regional Engines”. I was pleased to welcome to Vaasa as many as 46 urban planners of various professions from 23 cities in seven different countries during the days of the seminar. It gave us from Vaasa the opportunity to make the City of Vaasa and the Vaasa-region better known and to spread that knowledge among our fellow members in the Union of Baltic Cities. It also gave us the possibility to receive new professionally created ideas and new angles on solutions to some of our own urban planning questions in Vaasa. I hope the participants had a worthwhile and interesting time in Vaasa during the seminar and that they took many good memories and impressions of Vaasa back home with them, as well as some new experiences of best practice. I also believe that the seminar created a further development of contacts between all urban planning colleagues within the network, which was built and sup- ported by the ABC-project. I would like to thank all the members of the ABC project for your participation and for your contributions to fi nding new ways for the City of Vaasa to become an even better regional en- gine than it is already.
    [Show full text]
  • High Coast / Kvarken Archipelago Sweden & Finland
    HIGH COAST / KVARKEN ARCHIPELAGO SWEDEN & FINLAND The High Coast in the western Gulf of Bothnia has been largely shaped by glaciation and the rebound of the land by 285m following the retreat of the overlying glacier 9,600 years ago. This is the highest such uplift known, and is the type locality for research into isostatic rebound. The Kvarken Archipelago of 6,500 islands across the Gulf of Bothnia is a landscape in continuous change and an outstanding example of post-glacial island uplift in a flat and shallow morainal archipelago. As with the High Coast, which it complements, this is the world’s most representative area for studying the process. COUNTRIES Sweden and Finland NAME High Coast / Kvarken Archipelago NATURAL WORLD HERITAGE TRANSBOUNDARY SERIAL SITE 2000: The High Coast inscribed on the World Heritage List under Natural Criterion viii. 2006: The Kvarken Archipelago inscribed on the World Heritage List under Natural Criterion viii, as an extension to the High Coast. STATEMENT OF OUTSTANDING UNIVERSAL VALUE [pending INTERNATIONAL DESIGNATIONS (KVARKEN ARCHIPELAGO) 1974: The Valassaaret and Björkögrunden Archipelago designated a Wetland of International Importance under the Ramsar Convention (16,730 ha). 2004: The Quark Archipelago Wetland created from the Valassaaret and Björkögrunden Archipelago site, extended to include the Mikkelinsaaret Islands (to 63,699 ha). IUCN MANAGEMENT CATEGORIES The High Coast World Heritage site: V Protected Landscape/Seascape comprising: Skuleskogen National Park: II National Park Nordingrå Nature
    [Show full text]
  • Nature Interpretation Plan for High
    Nature interpretation plan for High Coast and Kvarken Archipelago - to communicate the Ice age and land uplift Text: Malin Henriksson and Anna Carlemalm Translation: Lingsoft Layout: Consid Communication and KMG Turku Cover image: Malin Henriksson Published in 2020 by County Administrative Board of Västernorrland and Parks and Wildlife Finland Lystra - awareness and activities in the World Heritage Site High Coast/Kvarken Archipelago The EU-funded transboundary Interreg Botnia-Atlantica project Lystra developed the High Coast/Kvarken Archipelago World Heritage Site in the time period of 1.1.2018–31.12.2020. The project produced a nature interpretation plan, updated the knowledge on the geological values of the Site and classified them, produced digital solutions and renewed the pedagogical material on the World Heritage Site. Project Lystra’s lead beneficiary was Parks & Wildlife Finland, and other beneficiaries were the rest of the project partners: County Administrative Board of Västernorrland (Sweden), Geological Survey of Sweden (SGU), Geological Survey of Finland (GTK), Finnish Geospatial Research Institute (FGI) and City of Vaasa in Finland. Project’s total budget was 1,38 million euros. Besides the EU-funding, the other providers of funds in Finland were the Regional Council of Ostrobothnia, Association of the World Heritage Site of Kvarken Archipelago, and Visit Vaasa/ the City of Vaasa. In Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency and the municipalities of Örnsköldvik and Kramfors funded the project. 3 INTERPRETATION
    [Show full text]