DOCSLIB.ORG

VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred Projektnummer: 871854 Granskningshandling 2013-12-03 Kommunala planer – Sammanställning Plan: Bilaga nr: Utdrag ur Översiktsplan ÖP2009, Hultsfreds kommun, 1 2010-06-21 Detaljplan för Målilla 14:20 m fl, Målilla, Hultsfreds 2 kommun, 2009-09-03 Byggnadsplan för del av Hägelåkra i Målilla kommun, 3 1964-05-28 Kartklipp över befintliga byggnads- och detaljplaner längs med väg 23 mellan Målilla och Hultsfred. Översiktsplan 2009 Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret, Hultsfreds kommun Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009 1 2 Kommunen i sammandrag Översiktlig beskrivning Natur Hultsfreds kommun ligger i den sydöstra delen av höglandet, en del av Det geografiska närområdet det småländska höglandet, med ett typiskt skogslandskap. På många Hultsfreds kommun ligger i den nordöstra delen av Kalmar län. Kom- håll är landskapet starkt kuperat med inslag av bördigt slättlandskap of- munen gränsar såväl till Kronobergs län (Uppvidinge kommun) och tast intill något av de många vattendragen. Framförallt är dalgångarna Jönköpings län (Vetlanda och Eksjö kommuner). Övriga grannkommu- och slättlandskapen runt Emån, Silverån, Venadalen med Verån och ner i länet är Vimmerby, Oskarshamn och Högsby. områden runt Virserum typisk jordbruksmark. Dessa jord och lerrika markområden bildades då Östersjön efter den senaste istiden täckte da- gens markyta upp till ca 110 m över nuvarande havsnivå. Marknivåerna i kommunen sträcker sig från 84 m över havet (Ryningen) till 268 m (Lönneberga). Över högsta kustlinjen (ca 110 m) är jordlagren ofta tun- na, till största del bestående av morän, och med berg i dagen på många platser. Berggrunden i kommunen består till största del av graniter. Un- der högsta kustlinjen är jordlagren tjockare och består till stor del av torv, lera, sand och grus. Bebyggelse Vatten Lövskog Öppen mark Åker Sankmark Hygge Hultsfreds kommun med närområde Barrskog Mark- och vattenytornas andelar i Hultsfreds kommun, av totalt ca 1190 km 2. Källa Lantmäterimyndigheten Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling 6 Grusåsar finns på ett flertal platser i kommunen som avlagrats under in- Hultsfred var en skärningspunkt mellan linjerna mot Kalmar, Linkö- landsisens avsmältning. Dessa har i de flesta fall en sträckning i NV – ping, Nässjö, Västervik och Växjö/Vetlanda. SÖ. Strax norr om Hultsfreds tätort finns ett större grusområde, ett s.k. Flera av kommunens orter har vuxit upp under industrialiseringens tid isälvsdelta, med bl.a. mycket goda grundvattenresurser. då flera industrier etablerades med anknytning till träförädling samt Naturen i Hultsfred domineras av barrskog med inslag av löv framför- jordbruk som Silverdalen, Rosenfors och Järnforsen. allt längs vattendragen där jordmånen är rikare. Vattendrag och sjöar utgör stora inslag i kommunens naturområden. Befolkning Största delen av kommunen är inom Emåns avrinningsområde. Övriga avrinningsområden av betydelse i kommunen är Virån och Marström- Kommunen består av ett flertal orter som var och en representerar sin mens avrinningsområde. del av kommunen. Antalet invånare i kommunen 2007 var 14196 per- 2 soner, varav ca 5300 bor i tätorten Hultsfred. Befolkningssiffrorna visar Markytorna i kommunen, ca 1124 km , består till 82 % av skogsmark i bl.a. att kommunen har en stor andel landsbygdsboende, men även att någon form (lövskog, barrskog, hygge och sankmark), 6 % åkermark, 6 det finns flera livaktiga orter i kommunen. % öppen mark (betesmark, gräsytor, tomtmark i mindre orter samt ga- tor och vägar) samt 0,3 % med tätare bebyggelse (Hultsfreds tätort). Hultsfreds kommun består av 7 församlingar och 9 tätorter som år 2006 Vattenytorna i kommunen uppgår till ca 66 km 2. Den totala ytan i hade följande fördelning avseende befolkning inom respektive område, kommunen, både land och vatten, är följaktligen ca 1190 km 2. se tabell nedan. Församling Befolkning Tätort Befolkning Kultur Hultsfred 5 366 Hultsfred 5 301 De första bosättningarna i kommunen finns runt de naturliga färdvägar- Lönneberga 1 180 Lönneberga 172 na, vattendragen och åsarna, samt de bästa odlingsmarkerna. I många fall är det intill Emån, som länge varit en naturlig pulsåder genom Målilla 1 872 Målilla 1 556 kommunen samt vid någon av flera mindre åarna. Allteftersom har be- Vena 1 213 Vena 418 hoven och möjligheterna utvecklats för att nyttja naturresurserna i Virserum 2 250 Virserum 1 819 kommunen. Dessa har varit jordbruksmarker, betesmarker, våtmarker, Järeda 675 Järnforsen 551 myrmalm, vattenkraft, skog med virke och sedermera även träförädling Mörlunda-Tveta 1 750 Mörlunda 927 i stor skala. Flera av dessa naturförutsättningar nyttjas fortfarande i mo- Rosenfors 337 derna verksamheter i kommunen. Silverdalen 785 De första orterna i kommunen växte upp där jordbruk och handelsvä- Glesbygd 2 440 gar/marknadsplatser haft störst betydelse, som Målilla, Mörlunda, Vena och Virserum. Totalt 14 306 14 306 Orten Hultsfred växte upp kring exercisplatsen för Kalmar regemente, Befolkningsfördelning i kommunens församlingar och tätorter 2006. som låg strax norr om dagens tätort, samt järnvägen. Knutpunkten Källa SCB Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009 7 110 Lönneberga Lönneberga Silverdalen 100 Vena Hultsfred Vena Hultsfred Hultsfred Målilla % 90 Vena Kommun Målilla m. Gårdveda Mörlunda 80 Virserum Järnforsen Järnforsen Silverdalen Lönneberga Målilla Rosenfors Järeda 70 1990 1995 2000 2005 Rosenfors År Index över befolkningsutvecklingen i kommunen och dess tätorter, Virserum Mörlunda åren 1990 till 2005. Källa SCB Mörlunda/Tveta Virserum 70,0 60,0 50,0 40,0 Riket Kalmar län 30,0 Hultsfred Andel Andel (%) Orter och församlingar i Hultsfreds kommun 20,0 Befolkningsutvecklingen i kommunen var kraftigt vikande under andra 10,0 halvan av 1990-talet, men har under de första åren av 2000-talet mattats 0,0 av. En viktig orsak till befolkningsminskningen har varit det negativa 0-17 18-64 65- födelseöverskottet, d.v.s. att antalet födda barn är färre än antalet döds- Ålder fall i kommunen per år. Samtidigt har medelåldern i kommunen ökat. Åldersfördelningen 2007 i Hultsfreds kommun, länet samt riket. Andelen personer över 65 är större än andelen under 17, medan det i ri- I Hultsfreds kommun är medelåldern förhållandevis hög, 44,9 år mot ket är det omvända, se tabell. rikets 41,0 år. Trenden för länet är att medelåldern ökar fortare än i riket. Källa SCB Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling 8 Kommunikationer Genom Hultsfreds kommun passerar flera viktiga kommunikations- stråk. Orten Hultsfred har haft stor betydelse som knutpunkt för järn- vägstrafik på Stångådalsbanan och Nässjöbanan, samt tidigare för smal- spårstrafik mellan Växjö och Västervik. Riksvägarna 23, 34 och 47 sammanstrålar i kommunen i orten Målilla, som följaktligen har stor betydelse ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv. Som visats ovan bor endast en mindre del av kommunens befolkning i huvudorten, knappt 40 % av kommuninvånarna bor i Hultsfreds tätort. För kommunens verksamheter och de boendes tillvaro har därför kom- munikationerna inom kommunen en mycket stor betydelse, liksom kommunikationerna över kommungränserna. Flygplatsen i Hultsfred är en rest från den militära verksamheten. Hults- freds kommun tillsammans med Vimmerby kommun övertog flygplat- sen efter Försvarsmakten 2000, men sedan 2008 är flygplatsen i privat ägo. Den har kapacitet för stora tunga plan och är den näst längsta ba- nan i länet (2000 m) efter Kalmar. Linjetrafiken på flygplatsen upphör- de 2006, men flygaktiviteten med mindre sportflygplan och segelflyg- plan är fortfarande stor. Sedan 2005 bedrivs även dragracing på flyg- platsen och sedan 2008 finns en detaljplan som medger flygboende in- till flygplatsen där flygintresserade ska kunna ha sitt privata sportflyg- plan i hangar på den egna tomten. Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009 9 Större kommunikationsanlägg- ningar i kommunen är riksvä- garna 23, 34, och 47 samt läns- väg 129, järnvägarna Stångå- dalsbanan och Nässjöbanan, samt flygplatsen i Hultsfred Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling 10 • Kommunikationerna är hållbara och funktionella samt bidrar till 3 Vision och mål att utveckla hela kommunen. • I Hultsfred finns ett väl utvecklat utbildningscentrum där musikin- Ett program för översiktsplanen har arbetats fram under 2006 och fast- dustrin utgör en viktig komponent. Studenter har tillgång till bra ställdes av kommunfullmäktige 2006-08-28. Syftet var att tidigt i pro- utbildningsmöjligheter, boende, fritidsaktiviteter och kommunika- cessen ta fram en vision och precisera mål för Hultsfreds kommuns tioner. framtida utveckling avseende användningen av mark- och vattenområ- • Både den fysiska och den sociala tillgängligheten är hög. Den all- den inom ett antal inriktningsområden. Utifrån målen fastställdes även männa och kommersiella servicen finns i hela kommunen. Bostä- riktlinjer för den översiktliga planeringen. der samt allmänna och offentliga platser har tillsammans med bu- Enligt tillväxt- och näringslivsprogrammet för Hultsfreds kommun är tiker, föreningslokaler och kontor full fysisk tillgänglighet. kommunens primära behov tillväxt. En absolut nödvändig beståndsdel • Miljön i Hultsfreds kommun, både den naturliga och den av män- för att uppnå detta mål är att det finns en varaktig befolkning i
Load more

Recommended publications
  • Mall Till Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:10 Lokala trafikföreskrifter i Hultsfreds kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-8971-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 4, 9, 12, 14 och 15 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastighet Väg nr Del Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort tillåtna hastighet km/tim 23 1 720 m söder väg 665 – Virserums södra tätortsgräns 70 Virserum 23 2 Virserums norra tätortsgräns - 100 m söder väg 681, 70 Virserum Hultarp 23/47 3 650 m öster vägkorsning väg 23/47 – 1000 m öster samma 70 Målilla vägkorsning 23/47 4 1000 m öster vägkorsning 23/47 – Målillas västra 50 Målilla tätortsgräns 23/34 5 Cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 och väg 690 - 50 Målilla 130 m norr samma cirkulationsplats 23/34 6 260 m norr cirkulationsplats i korsning med väg 34, 47 70 Målilla och väg 690 - 130 m söder samma cirkulationsplats för trafik i sydlig riktning 23/34 7 270 m söder Hagadalsgatan/ensk väg 18839 till 70 Hultsfred Hammarsebo – 270 m norr samma korsning 23/34 8 200 m norr väg 129 – 100 m norr väg 129 för trafik i 70 Hultsfred sydlig riktning 23/34 9 100 m norr väg 129 – väg 129 för trafik i sydlig riktning 50 Hultsfred 23/34 10 200 m söder väg 129 – 100 m söder väg 129 för trafik i 70 Hultsfred nordlig riktning Högskolans tryckeri, Kalmar Sid 2 (6) Väg nr Del Högsta /Gata/Ort Sträcka/avgränsning tillåtna hastighet km/tim 23/34 11 100 m söder väg 129 – väg 129 för trafik i nordlig riktning 50 Hultsfred 23.01 12 Påfartsramper till väg 23 i trafikplats Hultsfred 50 Hultsfred.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • The Lönneberga Trail Stages 1 and 2
    Stages 1 and 2 #hikinghultsfred The Lönneberga Trail This trail crosses the northernmost part of Hultsfred municipality and conn- ects the East Coast Trail with Sevedeleden. The Lönneberga Trail belongs to Sweden’s network of lowland trails and is therefore marked in orange. We have divided it into five different stages (totalling some 60 km) and added 2 extra stretches, together about 20 km. For the most part, the trail is easy to walk, and if you want to spend the night along the way, there are windbreaks at reason- able intervals, as well as hostels and hotels. Walking the entire trail is a great experience, familiarising you with Småland’s richness of nature, culture and history. The Lönneberga Trail offers you a num- ber of fine lookouts and on the way, you will also come across many historical environments and ancient monuments. Share your experiences using #hikinghultsfred, so that more can discover Hultsfred’s beautiful countryside! Here you will find more hiking trails Gissen Lönneberga Faggemåla 4 Silverdalen äge Råden rnv ijä S e il 3 Visböle s ve Norrhult u Ingelstorp 5 Haddarp rån Åkarp M Målasjön 6Vena Linden Gnötteln Ungsberg Skatsjön Fallhult 7 Versjön Hultsfred Sönnerhult Hulingen Bjärkhult L. Hammarsjön Oppbjärken 2 Åkebosjön NerbjärkenNäset Stage 1 Eckerhult - KvarntorpetSt. Hammarsjön Stage 2 Kvarntorpet - Visböle S i l Vensjön v Venshult e r å Stage 3 Visböle - Gisseskalle n Stage 4 Gisseskalle - Lönneberga 1 g ä nv Stage 5 Lönneberga Järnemåla r - jä ei Em Järnforsen us ån Stage 6 Hästhagsgölen - Hultsfred M Stage 7 Hultsfred Lönneberga - Målilla G årdvedaån E m å n Björkmossa Mörlunda HjortöströmVirserumsjön Virserum Hjortensjön Björneström M u s e i j ä r n v ä g Stage 1 starts here Eckerhult-Kvarntorpet 14 km, approx.
    [Show full text]
  • Hultsfreds Kommun Klassificerades Avrinningsområde Genomförts
    Dagvatteninventering Hultsfred kommun Erik Tholén och Matti Envall Mål 5b Sydöstra Sverige DETTA PROJEKT DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN Jordbruksfonden bär störst risk för en negativ förändring i re- Sammanfattning cipienten samt i slutänden även för Emån. Klassificeringsresultatet följer i stora drag Syftet med studien har varit att kartlägga föroreningsmängderna. Vilket innebär att dagvattnets föroreningsmängder, för att se- de största utsläppen av förorenat dagvatten i nare kunna gå vidare med mätningar och de flesta fall även klassificeras som en hot- åtgärdsinsatser för att reducera förore- spot. ningsmängderna. I studien har en klassifice- ring av alla dagvattenområden inom Emåns Inom Hultsfreds kommun klassificerades avrinningsområde genomförts. Till grund 9 stycken dagvattenområden som hotspots, för dagvattenklassificeringens resultat lig- (klass 1). Dessa dagvattenområden är Hu ger dels digitaliserad hårdgjord yta (tak-, 11, Hu 12, Hu 16, Hu 17 och Hu 18 som trafik- och industriyta) inom varje samhälle, alla ligger i Hultsfred, V 10 i Virserum, Må dels en standardformel som tar hänsyn till 2 och Må 3 i Målilla samt S 9 i Silverdalen. framräknad dagvattenvolym samt scha- blonvärden för de vanligast förekommande I rapporterna har alla hotspots inom föroreningarna. I rapporten beräknas mäng- Emåns avrinningsområde lokaliserats. För- derna av följande föroreningar i dagvattnet; hoppningen är nu att alla hotspots under- COD (kemisk syreförbrukning), kväve, fos- söks närmare avseende föroreningsmängder for, bly, koppar, zink, SS (suspenderat och vilka åtgärder som kan göras för att material) och olja. rena dagvattnet innan det når recipienten. En separat delrapport har skrivits för re- spektive kommun inom Emåns avrinnings- område. Denna del omfattar Hultsfreds kommun. Inom Hultsfreds kommun finns det 9 samhällen med ett separat dagvattensystem som mynnar inom Emåns avrinningsom- råde.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
    [Show full text]
  • Nordregio EP 2001:2
    (Nordregio EP 2001:2) NORDREGIO - NORDIC CENTRE FOR SPATIAL DEVELOPMENT Box 1658 SE-111 86 Stockholm Tel. +46-8-4635434- Fax +46-8-4635401 E-mail: [email protected] DORA - DYNAMICS OF RURAL AREAS National Report – Sweden Lars Olof Persson, project leader Vânia A Ceccato With the financial support of the European Commission (FAIR6-CT98-4162) Stockholm Oct, 2001 2 Acknowledgements Without the co-operation of the inhabitants of our study areas in Sweden this research would never have been completed. Thanks to all those who spent their time during the interviewing process between March and May 2000. A special thanks to Åsa Petterson and Mats Brandt, who helped us directly with the interviews. Also thanks to several students involved on the transcription of interviews and to Kay Swenseid for her work on the translation of part of the interviews from Swedish to English and some editing language work of the final report. Special thanks go to the team-coordinator of the DORA project at the Arkleton Centre headed by Prof. John Bryden and his team composed of Anja Timm, Jane Atterton, Paul Courtney, Keith Hart and Gilian Munro. Also to others research partners, in Germany, Helmut Schrader, Gerd Hachmöller, Birgit Koch and Lars Masurek and in Greece, Sofia Efstratoglou, Emmanouela Kourossi and Angelos Efstratoglou. The Swedish DORA team would like to thank the members of the National Steering Group who actively contributed with valuable comments during the development of this project: Birgit Wiberg, Ulla Herlitz, Harry Leiman, Ola Rörling, Maria Gustafsson, Wolfgang Pitcher and Lennart Linqvist. Thanks also to Miriam Stephan, a visiting student to Nordregio from Aalborg University, Denmark that directly contributed to the section on ‘investments’ for the Swedish study areas.
    [Show full text]
  • PADDLA PÅ EMÅN Från Solgen Till Havet
    1 PADDLA PÅ EMÅN från Solgen till havet Här kan du hyra kanoter, boka övernattning med mera Innehåll Emån - fl oden i Småland ..........................................................5 Här kan du se aktuellt fl öde i Turförslag - planeringskarta ...................................................6 Emån Värne - Holsbybrunn .................................................................8 Turistbyråer utefter Emån Holsbybrunn - Kvillsfors ........................................................10 Kvillsfors - Stensryd .................................................................12 Stensryd - Ryningsnäs ...........................................................14 Besöksmål i Emåområdet Ryningsnäs - Högsby ..............................................................16 Högsby - Fliseryd .....................................................................18 Fliseryd - Påskallavik ...............................................................20 Paddling och Emåns känsliga djurliv ...............................22 Fiske i Emån ...............................................................................23 Kanotteknik och utrustning ................................................24 Allemansrätt - Allemansskyldighet ...................................26 3 Foto Pelle Lindström Pelle Foto 4 EMÅN fl oden i Småland Du som väljer att paddla på Emån djurarter i och längs Emån. Du som fi nns Sveriges sydligaste bestånd moderna industrierna som Ny- kommer att röra dig längs södra rör dig försiktigt i naturen har till av röding. Den sägenomspunna
    [Show full text]
  • Hultsfreds Kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (251) Sammanträdesdatum Miljö- Och Byggnadsnämnden 2006-01-19
    11 Hultsfreds kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (251) Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred 2006-01-19, kl. 13.30 – 16.20 Beslutande Johan Svensson (m) Konny Bogren (s) Börje Karlsson (c) Edgar Hofvergård (s) Ivan Gunnarsson (c) Britt Sorpola (s) Lennart Davidsson (kd) Sven Nyberg (s) Evert Möller (kd) Kenneth Rosén (v) Atli Einarsson (s) Övriga deltagande Anders Helgée Anders Åström Margareta Roos Daniel Johansson Sabine Fell Monica Bergh (kd) Peter Nelsson (s) Sylve Rydén (s) Jonas T. Sandelius Utses att justera Ivan Gunnarsson Underskrifter Paragrafer 1 - 8 Sekreterare …………………………………………………………….. Margareta Roos Ordförande ……………………………………………. Edgar Hofvergård Justerande ……………………………………………. Ivan Gunnarsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2006-01-19 Datum för anslags 2006-01-26 Datum för anslags 2006-02-16 uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Miljö- och byggnadskontoret Underskrift …………………………………………………………….. Margareta Roos Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-01-19 Kommunstyrelsen § 1 Dnr A 2005-0023 Får jag lov? Slutbetänkande av PBL-kommittén (SOU 2005:77) Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2005-12-08 § 141 delegera till stadsarkitekten att upprätta förslag till yttrande vad avser samordning mellan PBL och MB, överklagande, lokal anpassning, ekonomibyggnader, personalresurser och kompetensfrågor. I bilaga redovisas de viktigaste föreslagna ändringarna beträffande prövning, kontroll och tillsyn av byggnadsverk. Ändringsredovisning finns för såväl plan- som bygglovprocessen. Länsstyrelsen har kallat planerare och bygglovgranskare till gemensam träff (2006-01-14) vad avser PBL-kommitténs slutbetänkande. Stadsarkitekten rapporterade från länsstyrelsens möte samt redovisade remissyttranden från bl a Sveriges Stadsarkitekt Förening, Sveriges kommuner och Landsting samt Rune Johansson, Byggutbildarna.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • 9. Silverån Nedre
    Områdesbeskrivning för Emåns delavrinningsområde: 9. SILVERÅN NEDRE Översiktlig områdesbeskrivning för delavrinnningsområde 1, huvudfårans utlopp, inom Emåns avrinningsområde. Emåns avrinningsområde är indelat i 19 delområden enligt kartan nedan plus ett kustområde. Delavrinningsområdesuppdelningen har gjorts genom samman-slagning av SMHI:s delavrinningsområden (2-18 st i varje). Områdesbekrivningen är en sammanställning av befintlig data från berörda kommuner (Eksjö, Vetlanda, Nässjö, Sävsjö, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn och Mönsterås), länstyrelser (Jönköping och Kalmar) och andra myndigheter. Den är anpassad för att gälla avrinningsområdet och EUs förslag till nytt vattendirektiv. Övervägande del av datan härör från år 1996. Varje delavrinningsområde presenteras var för sig i en serie om 20 volymer. INDELNING I DELAVRINNINGSOMRÅDEN 1. Huvudfåran utlopp 11. Silverån övre 2. Huvudfåran nedre 12. Sällevadsån 3. Huvudfåran mellan 13. Pauliströmsån 11 4. Huvudfåran övre 14. Gnyltån 17 5. Tjustaån 15. Solgenån nedre 6. Nötån 16. Solgenån övre Eksjö 7. Gårdvedaån 17. Torsjöån 8. Skärveteån 18. Hjärtaån Nässjö 9. Silverån nedre 19. Kroppån 10 10. Bruzaån Mariannelund 16 13 15 12 9 Hultsfred 14 4 Vetlanda 3 19 18 8 Virserum 5 7 2 6 1 Högsby Figur 9.1 Emåns delavrinningsområden med område 9, Silverån nedre, utmärkt. 9.1 DELAVRINNINGSOMRÅDETS KARAKTERISTIKA Området kan karakteriseras på olika sätt och med flera parametrar. I underavdelningar nedan beskrivs området med geografiska, geologiska, hydrologiska, demografiska och biologiska termer i form av tabeller och figurer. Med denna relativt grova upplösningen är det svårt att göra områden och sak rättvisa. Det finns dock ett mycket större bakgrundsmaterial att gå tillbaka till om så krävs i exempelvis Vattenförbundets recipientkontroll eller Länstyrelsernas biotopinventeringar. En hel del information finns också datalagt och tillgänglig i ett Geografiskt informationssystem (GIS).
    [Show full text]
  • Hultsfreds Kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (30) Sammanträdesdatum Miljö- Och Byggnadsnämnden 2006-11-09
    11 Hultsfreds kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (30) Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-11-09 Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred 2006-11-09, kl. 13.30 – 15.50 Beslutande Monica Bergh (kd) Konny Bogren (s) Börje Karlsson (c) Edgar Hofvergård (s) Ivan Gunnarsson (c) Åke Arvidsson (s) Lennart Davidsson (kd) Sven Nyberg (s) Evert Möller (kd) Kenneth Rosén (v), kl. 15.15 Atli Einarsson (s) Övriga deltagande Margareta Roos Göran Pettersson, §§ 118-119 Anders Helgée Daniel Johansson, §§ 127-128 Anders Åström Charlotte Nilsson, §§ 127-128 Utses att justera Ivan Gunnarsson Underskrifter Paragrafer 118 - 131 Sekreterare …………………………………………………………….. Margareta Roos Ordförande ……………………………………………. Edgar Hofvergård Justerande ……………………………………………. Ivan Gunnarsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2006-11-09 Datum för anslags 2006-11-14 Datum för anslags 2006-12-12 uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Miljö- och byggnadskontoret Underskrift …………………………………………………………….. Margareta Roos Utdragsbestyrkande HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Miljö- och byggnadsnämnden 2006-11-09 § 118 Dnr VAN 2003-0008 Xxxxxxxxxxxxxxxx. Ifrågasatt vanvårdad fastighet Miljö- och byggnadskontoret får regelbundet in anmälan om vanvårdad tomt på rubricerad fastighet. Byggnadsinspektören har genom brev, daterat den 14 augusti 2006, kommunicerat med fastighetsägaren, Xxxxxxxxxxxxx, angående den vanvårdade tomten. Brevet har skickats med
    [Show full text]
  • Handlingsprogram Enligt Lagen Om Skydd Mot Olyckor
    Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor 2013 – 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning .................................................................................................................................... 2 Inledning ...................................................................................................................................................... 3 Kort om kommunen ..................................................................................................................................... 3 Befolkning i kommunen .............................................................................................................................. 4 Ansvar ......................................................................................................................................................... 5 Dokument underställda detta handlingsprogram ......................................................................................... 5 Uppföljning ................................................................................................................................................. 5 Strategisk inriktning .................................................................................................................................... 5 Övergripande mål ........................................................................................................................................ 6 Räddningstjänstens organisation vid fredstid och förhöjd beredskap .........................................................
    [Show full text]