VÄGPLAN Väg 23, Målilla- Hultsfred

Projektnummer: 871854

Granskningshandling 2013-12-03

Kommunala planer – Sammanställning

Plan: Bilaga nr: Utdrag ur Översiktsplan ÖP2009, Hultsfreds kommun, 1 2010-06-21

Detaljplan för Målilla 14:20 m fl, Målilla, Hultsfreds 2 kommun, 2009-09-03

Byggnadsplan för del av Hägelåkra i Målilla kommun, 3 1964-05-28

Kartklipp över befintliga byggnads- och detaljplaner längs med väg 23 mellan Målilla och Hultsfred.

Översiktsplan 2009

Antagandehandling

Miljö- och byggnadskontoret, Hultsfreds kommun Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

1 2 Kommunen i sammandrag Översiktlig beskrivning Natur Hultsfreds kommun ligger i den sydöstra delen av höglandet, en del av Det geografiska närområdet det småländska höglandet, med ett typiskt skogslandskap. På många Hultsfreds kommun ligger i den nordöstra delen av Kalmar län. Kom- håll är landskapet starkt kuperat med inslag av bördigt slättlandskap of- munen gränsar såväl till Kronobergs län (Uppvidinge kommun) och tast intill något av de många vattendragen. Framförallt är dalgångarna Jönköpings län (Vetlanda och Eksjö kommuner). Övriga grannkommu- och slättlandskapen runt Emån, Silverån, Venadalen med Verån och ner i länet är Vimmerby, Oskarshamn och Högsby. områden runt Virserum typisk jordbruksmark. Dessa jord och lerrika markområden bildades då Östersjön efter den senaste istiden täckte dagens markyta upp till ca 110 m över nuvarande havsnivå. Marknivåerna i kommunen sträcker sig från 84 m över havet (Ryningen) till 268 m (Lönneberga). Över högsta kustlinjen (ca 110 m) är jordlagren ofta tun- na, till största del bestående av morän, och med berg i dagen på många platser. Berggrunden i kommunen består till största del av graniter. Un- der högsta kustlinjen är jordlagren tjockare och består till stor del av torv, lera, sand och grus.

Bebyggelse Vatten Lövskog Öppen mark

Åker

Sankmark

Hygge

Hultsfreds kommun med närområde Barrskog

Mark- och vattenytornas andelar i Hultsfreds kommun, av totalt ca 1190 km 2. Källa Lantmäterimyndigheten

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

6 Grusåsar finns på ett flertal platser i kommunen som avlagrats under in- Hultsfred var en skärningspunkt mellan linjerna mot Kalmar, Linkö- landsisens avsmältning. Dessa har i de flesta fall en sträckning i NV – ping, Nässjö, Västervik och Växjö/Vetlanda. SÖ. Strax norr om Hultsfreds tätort finns ett större grusområde, ett s.k. Flera av kommunens orter har vuxit upp under industrialiseringens tid isälvsdelta, med bl.a. mycket goda grundvattenresurser. då flera industrier etablerades med anknytning till träförädling samt Naturen i Hultsfred domineras av barrskog med inslag av löv framför- jordbruk som Silverdalen, Rosenfors och Järnforsen. allt längs vattendragen där jordmånen är rikare. Vattendrag och sjöar utgör stora inslag i kommunens naturområden. Befolkning Största delen av kommunen är inom Emåns avrinningsområde. Övriga avrinningsområden av betydelse i kommunen är Virån och Marström- Kommunen består av ett flertal orter som var och en representerar sin mens avrinningsområde. del av kommunen. Antalet invånare i kommunen 2007 var 14196 per- 2 soner, varav ca 5300 bor i tätorten Hultsfred. Befolkningssiffrorna visar Markytorna i kommunen, ca 1124 km , består till 82 % av skogsmark i bl.a. att kommunen har en stor andel landsbygdsboende, men även att någon form (lövskog, barrskog, hygge och sankmark), 6 % åkermark, 6 det finns flera livaktiga orter i kommunen. % öppen mark (betesmark, gräsytor, tomtmark i mindre orter samt gator och vägar) samt 0,3 % med tätare bebyggelse (Hultsfreds tätort). Hultsfreds kommun består av 7 församlingar och 9 tätorter som år 2006 Vattenytorna i kommunen uppgår till ca 66 km 2. Den totala ytan i hade följande fördelning avseende befolkning inom respektive område, kommunen, både land och vatten, är följaktligen ca 1190 km 2. se tabell nedan.

Församling Befolkning Tätort Befolkning Kultur Hultsfred 5 366 Hultsfred 5 301 De första bosättningarna i kommunen finns runt de naturliga färdvägar- Lönneberga 1 180 Lönneberga 172 na, vattendragen och åsarna, samt de bästa odlingsmarkerna. I många fall är det intill Emån, som länge varit en naturlig pulsåder genom Målilla 1 872 Målilla 1 556 kommunen samt vid någon av flera mindre åarna. Allteftersom har be- Vena 1 213 Vena 418 hoven och möjligheterna utvecklats för att nyttja naturresurserna i Virserum 2 250 Virserum 1 819 kommunen. Dessa har varit jordbruksmarker, betesmarker, våtmarker, Järeda 675 Järnforsen 551 myrmalm, vattenkraft, skog med virke och sedermera även träförädling Mörlunda-Tveta 1 750 Mörlunda 927 i stor skala. Flera av dessa naturförutsättningar nyttjas fortfarande i mo- Rosenfors 337 derna verksamheter i kommunen. Silverdalen 785 De första orterna i kommunen växte upp där jordbruk och handelsvä- Glesbygd 2 440 gar/marknadsplatser haft störst betydelse, som Målilla, Mörlunda, Vena och Virserum. Totalt 14 306 14 306

Orten Hultsfred växte upp kring exercisplatsen för Kalmar regemente, Befolkningsfördelning i kommunens församlingar och tätorter 2006. som låg strax norr om dagens tätort, samt järnvägen. Knutpunkten Källa SCB

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

7 110

Lönneberga Lönneberga Silverdalen 100 Vena

Hultsfred Vena Hultsfred Hultsfred Målilla % 90 Vena

Kommun

Målilla m. Gårdveda Mörlunda

80 Virserum Järnforsen Järnforsen Silverdalen Lönneberga Målilla Rosenfors Järeda 70 1990 1995 2000 2005 Rosenfors År Index över befolkningsutvecklingen i kommunen och dess tätorter, Virserum Mörlunda åren 1990 till 2005. Källa SCB

Mörlunda/Tveta Virserum 70,0

60,0

50,0

40,0 Riket Kalmar län 30,0 Hultsfred Andel Andel (%)

Orter och församlingar i Hultsfreds kommun 20,0

Befolkningsutvecklingen i kommunen var kraftigt vikande under andra 10,0 halvan av 1990-talet, men har under de första åren av 2000-talet mattats 0,0 av. En viktig orsak till befolkningsminskningen har varit det negativa 0-17 18-64 65- födelseöverskottet, d.v.s. att antalet födda barn är färre än antalet döds- Ålder fall i kommunen per år. Samtidigt har medelåldern i kommunen ökat. Åldersfördelningen 2007 i Hultsfreds kommun, länet samt riket. Andelen personer över 65 är större än andelen under 17, medan det i ri- I Hultsfreds kommun är medelåldern förhållandevis hög, 44,9 år mot ket är det omvända, se tabell. rikets 41,0 år. Trenden för länet är att medelåldern ökar fortare än i riket. Källa SCB

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

8 Kommunikationer Genom Hultsfreds kommun passerar flera viktiga kommunikations- stråk. Orten Hultsfred har haft stor betydelse som knutpunkt för järn- vägstrafik på Stångådalsbanan och Nässjöbanan, samt tidigare för smal- spårstrafik mellan Växjö och Västervik. Riksvägarna 23, 34 och 47 sammanstrålar i kommunen i orten Målilla, som följaktligen har stor betydelse ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv.

Som visats ovan bor endast en mindre del av kommunens befolkning i huvudorten, knappt 40 % av kommuninvånarna bor i Hultsfreds tätort. För kommunens verksamheter och de boendes tillvaro har därför kommunikationerna inom kommunen en mycket stor betydelse, liksom kommunikationerna över kommungränserna. Flygplatsen i Hultsfred är en rest från den militära verksamheten. Hults- freds kommun tillsammans med Vimmerby kommun övertog flygplatsen efter Försvarsmakten 2000, men sedan 2008 är flygplatsen i privat

ägo. Den har kapacitet för stora tunga plan och är den näst längsta banan i länet (2000 m) efter Kalmar. Linjetrafiken på flygplatsen upphör- de 2006, men flygaktiviteten med mindre sportflygplan och segelflyg- plan är fortfarande stor. Sedan 2005 bedrivs även dragracing på flygplatsen och sedan 2008 finns en detaljplan som medger flygboende intill flygplatsen där flygintresserade ska kunna ha sitt privata sportflygplan i hangar på den egna tomten.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

Större kommunikationsanlägg- ningar i kommunen är riksvä- garna 23, 34, och 47 samt läns-

väg 129, järnvägarna Stångå- dalsbanan och Nässjöbanan, samt flygplatsen i Hultsfred

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

10 • Kommunikationerna är hållbara och funktionella samt bidrar till 3 Vision och mål att utveckla hela kommunen. • I Hultsfred finns ett väl utvecklat utbildningscentrum där musikin- Ett program för översiktsplanen har arbetats fram under 2006 och fast- dustrin utgör en viktig komponent. Studenter har tillgång till bra ställdes av kommunfullmäktige 2006-08-28. Syftet var att tidigt i pro- utbildningsmöjligheter, boende, fritidsaktiviteter och kommunika- cessen ta fram en vision och precisera mål för Hultsfreds kommuns tioner. framtida utveckling avseende användningen av mark- och vattenområ- • Både den fysiska och den sociala tillgängligheten är hög. Den all- den inom ett antal inriktningsområden. Utifrån målen fastställdes även männa och kommersiella servicen finns i hela kommunen. Bostä- riktlinjer för den översiktliga planeringen. der samt allmänna och offentliga platser har tillsammans med bu- Enligt tillväxt- och näringslivsprogrammet för Hultsfreds kommun är tiker, föreningslokaler och kontor full fysisk tillgänglighet. kommunens primära behov tillväxt. En absolut nödvändig beståndsdel • Miljön i Hultsfreds kommun, både den naturliga och den av män- för att uppnå detta mål är att det finns en varaktig befolkning i kommu- niskan påverkade, är värdefull för hela kommunen. Mångfalden är nen. Grundläggande för en varaktig befolkning är att det är tillräckligt hög och det finns goda möjligheter till nyttjande av mark- och vat- attraktivt att bo kvar och för nya invånare att flytta till kommunen samt tenområden på ett hållbart sätt. att barn föds i kommunen. Den aktuella trenden i Hultsfred sedan mitten på 90-talet är att en stor del ungdomar i 20-årsåldern flyttar från kommunen samtidigt som få flyttar hit. För att nå målet med en varak- Mål - Övergripande mål tig befolkning och en ökad inflyttning är det mycket viktigt att det finns • Samhällsutvecklingen ska ge jämlika och goda sociala levnadsför- tillgång till attraktiva arbeten och utbildningsmöjligheter. Dessutom är hållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för männi- det viktigt att det finns möjlighet till bra boendemiljöer, snabba billiga skorna i dagens samhälle och för kommande generationer. och tillförlitliga kommunikationer, bra utbud av allmän och kommersi- • ell service, fritidssysselsättningar (natur, kultur, m.m.) samt en god mil- Kommunens medborgare skall ha rätt till hög livskvalitet, trygghet jö att leva i och av. och utvecklingsmöjligheter. • Hultsfreds kommun ska vara attraktiv för både privatpersoner och En långsiktig vision för Hultsfreds framtid är ett viktigt stöd i framta- företag. gandet av mål för översiktsplanen. Strategi för att nå målet Vision • De övergripande hållbarhetsmålen, de nationella folkhälsomålen • Hultsfreds kommun har ett bra bostadsutbud som erbjuder ett brett samt de nationella och regionala miljökvalitetsmålen ska utgöra spektra av boendealternativ för flertalet behov och önskemål. grundstenarna i den översiktliga planeringen. • • Näringslivet är väl utvecklat både inom basnäringarna och de nya Översiktsplanen ska ge förutsättningar för utveckling av samhället med anknytning till t.ex. musik, kultur och turism. Det finns goda utan att göra avkall på trygghet och säkerhet. förutsättningar för utveckling. • Ta hänsyn till tidigare beslutade mål och riktlinjer som har direkt betydelse för den fysiska planeringen.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

11 Mål - Snabba och hållbara kommunikationer Mål - God allmän och kommersiell service • Hultsfred ska kunna erbjuda goda kommunikationsmöjligheter • Hultsfred ska kunna erbjuda en bra allmän och kommersiell servi- som möjliggör snabba, tillförlitliga och hållbara transporter och ce både på landsbygden, i de mindre orterna samt centralorten. förbindelser både inom kommunen och över kommungränsen. • Väg- och järnvägsnät, IT samt flyg skall bidra till förstoring av vår arbetsmarknadsregion. Strategi för att nå målet • Kommunens infrastruktur skall kunna erbjuda goda person- och • Basservicen på landsbygden och i de mindre tätorterna ska beaktas godstransporter inklusive skolskjutsar, förbättrad framkomlighet och i möjligaste mån ges förutsättningar för fortlevnad. på små och medelstora vägar, tidssäkra godstransporter, bra och • Mark reserveras i strategiska lägen för viktiga serviceanläggningar säkra vägar inom kommunens tätorter, medverka till landsbygds- samt för verksamheter med koppling till service. boende samt utgöra en möjlighet till minskad biltrafik. • Försörjning av samhället med vatten, avlopp, värme, el och tele- och dataförbindelser säkerställs. Tekniska serviceanläggningar är viktiga för samhället, men de får samtidigt inte riskera samhällets Strategi för att nå målet hälsa och säkerhet. • Mark reserveras i strategiska lägen för både själva kommunika- tionsanläggningarna och för verksamheter och anläggningar med koppling till kommunikationerna samt bebyggelse som har särskilt Mål - En god miljö behov av kommunikationer. • Hultsfred ska även i framtiden kunna erbjuda en rik natur-, kultur- • Bra kommunikationer är en förutsättning för både boende och och friluftslivsmiljö för alla. verksamheter i hela kommunen och ska beaktas därefter. Kommu- • nikationsanläggningar kan även utgöra hinder och medföra faror, Ekologiska lösningar ska eftersträvas. vilket ställer stora krav på hänsynstagande. • IT och bredband är särskilt viktiga kommunikationer som behöver Strategi för att nå målet möjligheter till utveckling i hela kommunen. • Värna de områden som är särskilt värdefulla ur ett ekologiskt, kul- • Bra kommunikationer har hög tillgänglighet och hög säkerhet vil- turellt och folkhälsoperspektiv. Särskilt ska värdefulla områden ket beaktas i planeringen. som finns i och i närheten av tätorter värnas. Utveckling av sådana • Kollektivtrafik, större vägar och flygplats är viktiga för kommunen områden som är till nytta både för området och för samhället ska och behöver möjlighet till utveckling. dock inte hindras. • För de mindre orterna i kommunen är det viktigt med bra kommu- • Förutsättningar för att bygga och försörja samhället med ekologis- nikation till centralorten. De resandes behov är särskilt viktig att ta ka tillvägagångssätt ska gynnas. hänsyn till. • Peka ut stora opåverkade områden i kommunen och värna dessa mot kraftiga störningar.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

13 Övriga nationella mål med betydelse för översiktsplanen

Transportpolitiska mål Mål för framtidens resor och transporter, prop. 2008/09:93, två huvud- mål: • funktionsmål: tillgänglighet • hänsynsmål: säkerhet, miljö och hälsa

Folkhälsomål Riksdagen har 2003 antagit elva nationella folkhälsomål som syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förut- sättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden har preciserats, varav de med störst betydelse för den fysiska planeringen är: • delaktighet och inflytande i samhället • ekonomisk och social trygghet • trygga och goda uppväxtvillkor • ökad hälsa i arbetslivet • sunda och säkra miljöer och produkter

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

15 Friluftsliv Emån MB 3 kap 6 § (se stycket Naturvård ovan) Enligt miljöbalken 4 kap 1 § är Emån, med hänsyn till de natur- och Område av riksintresse för friluftslivet: kulturvärden som finns i området, i sin helhet av riksintresse. Exploate- ringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast ske om de inte påtag- F4 Hammarsjöområdet ligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Begränsningen gäller dock inte utvecklingen av tätorter, det lokala näringslivet eller för försvaret. Kommunikationer I Emån får heller inte vattenreglering eller vattenöverledning för kraft- utvinning göras (MB 4 kap 6 §). MB 3 kap 8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidis- Emåns vattenområde är enligt länsstyrelsen i Kalmars definition förut- tribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering om Emåns huvudfåra samtliga källflöden och biflöden i de delar de har skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra vattenföring året om. tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan är Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i stycket inte berörd av bestämmelserna. ovan skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten Emåns avrinningsområde sträcker sig även in i Kronobergs och Jönkö- eller utnyttjandet av anläggningarna. pings län. Kommunikationsanläggningar av riksintresse i Hultsfreds kommun: • riksväg 34 och riksväg 47 samt Natura 2000 – fågeldirektivet och habitatdirektivet • länsjärnvägen Nässjö - Oskarshamn via Hultsfred, vilken förbinder Ett antal områden i kommunen ingår i det europeiska nätverket Natu- TEN-hamnen i Oskarshamn med södra stambanan i Nässjö ra 2000 för skydd av värdefulla naturområden. Syftet med nätverket är att skydda utrotningshotade växt- och djurarter tillsammans med deras livsmiljöer. Energiproduktion MB 3 kap 8 § (se stycket Kommunikationer ovan) Områden enligt Områden av riksintresse för energiproduktion med vindkraft i Hults- Habitatdirektivet Fågeldirektivet freds kommun är: Sällevadsån (östra) Ryngen Ryngen Emåns vattensystem Björnnäset Björnnäset H035 Hammarsebo H011 Illern Viråns vattensystem Stensryd Hulingen H004 Bösebo H008 Tälleryd Högeruda-Skinnskälla Grön udde H034 Moren H007 Krokarp Kraskögle H032 Bjälebo

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

Översiktlig bild av områ- den av riksintresse i Hults- freds kommun. Närmare beskrivning av de olika om- rådena görs under respektive avsnitt i översiktspla-

nen. Flera av de utpekade riksintresseområdena i kommunen sträcker sig över kommun- och läns- gränser. I kartan redovisas endast ytorna inom kommunen. Det bör dock beto- nas att särskilt vattendrag av riksintresse, som fram- förallt Emån, har ett stort utbredningsområde vilket sträcker sig över flera kommungränser och i Emåns fall även flera läns- gränser (Kalmar, Krono- bergs och Jönköpings län).

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

20 Smalspåret Hembygdsparker Övrigt kulturlandskap Smalspåret i kommunen är en del av den tidigare banan mellan Växjö av allmänt intresse och Västervik. Delen Åseda - Växjö är dock uppriven i sin helhet, me- Hultsfred Mörlunda Stubbhult dan smalspåret mellan Hultsfred och Verkebäck är byggnadsminnes- Lönneberga Vena Kungsbron förklarat. Stationen i Hultsfred och Virserum är också byggnadsminnes- Målilla Virserum förklarade. Enligt ett beslut i kommunstyrelsen 1997 ska smalspåret skyddas som järnväg för turisttrafik och skyddas från ingrepp som kan försvåra trafik eller negativt påverka kulturmiljön kring järnvägen. Industriarv Smalspårsjärnvägen söder om Virserum mot Åseda har även den stora Kalmar läns museum har inventerat äldre industrier i Hultsfreds kom- kulturvärden. Hjortöström med miljön kring ruinen av hjulfabriken, mun under 2007. Ett antal objekt har valts ut som särskilt kulturhisto- järnvägsbanken över Hjortesjön, stationshusen i Mosstorp och Triabo, riskt intressanta och angelägna att bevara, värna och utveckla. Objekten banvaktsstugan i Holm och den lilla hållplatsen med lindrivna äldre är av olika karaktär och skyddsvärde. I en del av dessa finns fortfarande vägbommar i Triabo är tillsammans med järnvägen i sig sammanlagt verksamhet och byggnader har tillkommit vid flera olika tidpunkter. kulturvärden som motiverar ett särskilt skydd och möjligt en förläng- Behovet av skydd varierar därför stort mellan de olika objekten. ning av byggnadsminnet. Utvalda miljöer med åtgärdsförslag i industriarvsinventeringen: Tätortsnära kulturlandskap • Smalspåret med kringmiljöer • Tillsammans med hembygdsparkerna är tätortsnära kulturlandskap i Äldre snickeri- och möbelindustrier: Björneström – Mörtefors kommunen viktiga potentialer för att levandegöra kulturintressen på • Målilla mekaniska verkstad nära håll. Områdena är även viktiga för grönstrukturen i och i anslut- • Hagelsrum och Rosenfors ning till tätorterna. De tätortsnära kulturlandskapen har sin grund i • Hultsfreds husindustri kommunens arbete med Agenda 21, vilken i sin tur bl.a. hade som mål • Silverdalens pappersbruk att peka ut den typen av områden: ”Skapa tätortsnära kulturlandskap. Välja ut lämpliga områden nära tät- orterna där vi kan återskapa äldre tiders beteslandskap. Dessa områden Ställningstagande – Områden av allmänt intresse för kan sedan utnyttjas för tätortsnära rekreation, undervisningsändamål kulturmiljövården och som utflyktsmål för skolor och daghem samtidigt som vi gör en in- Revidera kulturminnesvårdsprogrammet i vilket även hembygdspar- sats för att bevara växt- och djurarter som är hotade när kulturlandska- kerna och områden av riksintresse för kulturmiljön bör behandlas. pet omvandlas.” Landskapsförändrande åtgärder inom områden med allmänna värden, Tätortsnära kulturlandskap inklusive områden av riksintresse för kulturmiljövården, bör prövas restriktivt. Nytillkommande bebyggelse bör anpassas till landskaps- Järnforsen – (Järeda 2:3, strax sydväst om samhället) bild och lokal byggnadstradition.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

Värdefulla kulturmiljöer i Hultsfreds kommun.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

49 • Natura2000 habitat- och fågeldirektivet samt naturreservat Björn- 12 Friluftsliv näset • Natura2000 habitatdirektivet samt naturreservat Stensryd Bakgrund • Delar av området även av riksintresse för naturvård och kulturmil- jövård. Naturen i Hultsfreds kommun med stora skogsområden och flertalet sjöar och vattendrag erbjuder omfattande möjligheter till friluftsliv och rekreation. Ställningstagande – Stora Hammarsjöområdet (F4) Verka för att friluftslivsintresset stärks i området Stora Hammarsjön. Riksintressen Stora Hammarsjöområdet har stor utvecklingspotential. Det ligger I Hultsfreds kommun finns ett utpekat område av riksintresse för fri- nära centralorten och är lätt att ta sig till. Skogsbruket inom området luftslivet: bör nyttjas i måttlig skala. Särskilt i angränsning till sjöar bör hyggen behandlas restriktivt, alternativt begränsas till max 5 ha. Kalavverk- ning som metod bör inte brukas. Stora Hammarsjöområdet (F4). Vattenkvaliteten i områdets sjöar är viktig att värna. Berggrunden i Läge området är sådan att kalkning kan behövas även fortsättningsvis för Ca 5 km sydväst om Hultsfreds tätort i ett område som sträcker sig till att hålla uppe pH-värdena och bibehålla vattenkvaliteten. Målilla Varsamhet bör råda vid ingrepp i området från störande infrastruktur, Intresseaspekter omfattande avverkningar, utsläpp av föroreningar m.m. då värdet på riksintresset kan påverkas negativt. Stora Hammarsjöområdet är ett område med vacker natur och flertalet sjöar med stor artrikedom. Inom området ges goda möjligheter för bär- Området har förutsättningar att utvinna el från vindkraft med tanke och svampplockning, strövande, bad och fritidsfiske. Stora Ham- på de relativt goda medelvindarna inom området, men friluftslivsin- marsjöns fiskevårdsområde ger goda möjligheter att fiska inom områ- tresset bör väga tyngre med tanke på de samverkande värdena till fri- dets sjöar. Tillgängligheten till området har förbättrats med hjälp av luftslivet som finns inom området samt närheten till Hultsfreds tätort. vandringsleder, badplatser och övernattningsmöjligheter. Genom områ- Inom området finns kommunens återvinningscentral, Kejsarkullen, det passerar smalspåret, som i sig har stort intresse för friluftslivet med vilken har ett allmänt intresse för samhället. Påverkan på friluftslivs- den dressinverksamhet som bedrivs. intresset från återvinningscentralen är litet då det inte finns några sär- Området är ett av få riksintresseområden för friluftslivet i Kalmar läns skilda vatten- eller strövområden i den direkta närheten. inland. Riksintresseområdet är i söder avgränsat i Målilla kyrkby i Vetlanda- vägen. Intresset för friluftslivet slutar dock norr om kyrkbyn i skogs- Samverkande skydd brynet där bl.a. motionsspår finns, och därför är en justering av grän- • Strandskydd 100 m sen för riksintresset motiverad.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

53 Allmänna intressen särskilt viktigt att värna för friluftslivet och naturen, trots det faktum att stora delar av kommunen för övrigt utgör landsbygd, se avsnitt Stora Grönområden oåverkade (tysta) områden sidan 21. Gröna korridorer och vattenytor i tätorter är viktiga inslag i bebyggelse, både för invånare i de olika samhällena i kommunen och för det biologiska livet. Utan dessa inslag riskerar orter att förlora i identitet, attrak- Fritidshusområden tivitet och välbefinnande. Gröna korridorer behöver inte bara vara par- I Hultsfreds kommun finns stora förutsättningar för en utveckling av ker, utan kan också utgöra olika slag av naturmiljöer där växter och djur fritidsboendet. Av inlandskommunerna i länet är det bara Hultsfred som tillsammans med människor har en frizon. Det kan t.ex. vara olika slags har ett utpräglat detaljplanerat fritidshusområde (Regionförbundet aktivitetsområden i en miljö där växtlighet har stor betydelse. 2002): Stugbyn söder om Virserum med 92 fritidshus och 13 övriga hus. Ofta finns grönytor i anslutning till idrottsanläggningar. Dessa är sär- skilt viktiga att ta vara på, lämpligen bör dessa vara sammanbundna i Vid Gnöttelns södra strand samt Bjärkensjöarna finns ett flertal strand- stråk tillsammans med skolor, andra samhällssociala anläggningar, kul- nära fritidshus, som i folkmun betecknas som fritidshusområden. turinrättningar och allmänna mötesplatser/stråk. Att underlätta trafik- säkra och goda promenadmöjligheter mellan natur och fritidsområden är viktigt ur ett socialt- och folkhälsoperspektiv. Att grönytor är sam- Ställningstagande - Fritidshusområden manbundna med varandra gynnar dessutom det biologiska livet i tätor- Verka för att fler fritidshus kan uppföras och att fler fritidshusområ- terna. den bildas där förutsättningar finns. Ridskolor är viktiga inrättningar både ur ett friluftsperspektiv, men ock- så ur ett socialt och pedagogiskt perspektiv. Ridskolor finns i Hultsfred, Målilla och Virserum. Ryttarsällskap och häststall där flera hästägare Stråk och målpunkter delar på båsen finns på ett flertal platser i kommunen. Tack vare de rika naturområdena i kommunen finns flera stråk och målpunkter av allmänt intresse. Friluftsliv framstår framförallt som Ställningstagande - Grönområden möjligheterna till rekreation och då att röra sig fritt i naturen, men det är lika mycket möjligheterna att bedriva sport- och fritidsaktiviteter i Grönområdena i tätorterna kan utvecklas avseende innehåll och tätorter, varför även sådana anläggningar och platser är viktiga att vär- struktur. na. Viktiga fritids- och friluftslivsobjekt i kommunen är Opåverkade områden Kanotleder: Emån, Gårdvedaån, Silverån Det finns flera stora opåverkade områden (mycket liten påverkan från Vandringsleder: Lönnebergaleden, Hammarsjöleden, Virserumsleden störande verksamheter) i kommunen. Ett av dessa sammanfaller med Hjortleden, Sevedeleden, Järnforsens strövstig, Duvekulla kyrkväg riksintresset för friluftsliv i Stora Hammarsjöområdet. Detta område är Motionsspår: vid de flesta tätorter i kommunen

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

54 Skidbackar: Dackestupet (Virserum), Hesjöbacken (Målilla) och Vat- tentornsbacken (Järnforsen) Ställningstagande - Friluftsliv Skjutbanor: finns vid de flesta av kommunens tätorter Områden och platser för rekreation, friluftsliv och sportaktiviteter är Friluftsbad: Kristinebergsbadet Gnötteln (ca 4 km NO om Hultsfreds viktiga för det allmänna välbefinnandet och ska värnas. I närheten av centrum), Hulingen (Hultsfreds tätort), Versjön (ca 5 km SO om Vena), tätorter är det särskilt viktigt att värna dessa och ge möjligheter till Ängahultsbadet i Silverdalen (Silverån), Linden (Lönneberga kyrkby), utveckling. Tillgänglighet och service i form av parkering, toaletter, Hesjön (ca 1 km N om Målilla), Stora Hammarsjön (ca 10 km V om försäljning och övernattningsmöjligheter är viktiga faktorer som bör Hultsfreds tätort), Lillesjö (ca 3 km O om Mörlunda), Kaffeberget och så långt möjligt främjas. Semesterbyn (Virserumssjön), Baddammen i Järnforsen (Sällevadsån) Vid större sjöar och vattendrag med höga naturvärden bör inte ny be- och Järnsjön i Järnforsen (Emån) byggelse etableras inom strandskyddsområden, om inte särskilda skäl Fågelskådningsplatser: Hulingen, Vena mosse och Ver, Nejern, Mör- finns. lundaslätten samt Ryningen Naturreservat: 10 st i kommunen

Ridsport: Hultsfredsbygdens ridklubb, Målilla rid och körsällskap, Tälleryds ryttarsällskap samt Öskögle 4H klubb. Badhus: Hultsfred och Virserum

Sportanläggningar och hallar: finns i de flesta av kommunens tätorter Utöver de naturliga målpunkterna är det även av vikt att det finns verksamheter som servar besökare i kommunen med bl.a. mat och övernatt- ningsmöjligheter både centralt i tätorter och i naturområden. Anlägg- ningar som campingplatser, vandrarhem, stugbyar, pensionat och hotell finns i flertalet orter och på många platser i kommunen.

Konflikter med andra intressen Rekreation och friluftsaktiviteter är i stor grad nyttjare av allemansrät- ten. Ibland uppstår konflikter när t.ex. naturvärden eller enskilda värden påverkas av nyttjande som överstiger normalt slitage. Konflikter kan även uppstå mellan olika typer friluftslivsaktiviteter.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

Värdefulla friluftslivs- områden i Hultsfreds

kommun. Nationellt vär- defulla fiskeområden i sötvattensmiljöer är om- råden utpekade av Fis- keriverket i samarbete med länsstyrelsen i Kalmar inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

56 trafiksäkerhetshöjande åtgärder utmed befintliga genomfartsvägar i 13 Kommunikationer samhället.

Riksintressen Behov av kvarstående åtgärder Kommunikationsanläggningar av riksintresse i Hultsfreds kommun: Lv 129 Silverdalen - Hultsfred • vägarna Rv 34 (Motala - Ålem) och Rv 47 (Oskarshamn - Troll- Rv 23 Hultarp – Virserum (hette tidigare Lv 138) hättan) Tre riksvägar korsar kommunen, Rv 23, 34 och 47, vilka samtliga är av • länsjärnvägen Nässjö - Oskarshamn via Hultsfred, vilken förbinder mycket stor vikt för kommunens fortsatta utveckling. Andra för kom- TEN-hamnen i Oskarshamn med södra stambanan i Nässjö munen viktiga vägar är länsväg 129 mellan Hultsfred och Mariannelund och väg 711 mellan Hultsfred och Oskarshamn via Vena. Snabb kollektivtrafik inom kommunen och över kommungränsen är en Ställningstagande – Riksintresse kommunikationer viktig grund för arbetspendling, skolpendling och ett boende i kommunens tätorter. Järnvägstrafik och busslinjer är där viktiga trafikslag för Trafiksäkerhet och möjlighet till förbättringar ska ha hög prioritet på en funktionell och effektiv kollektivtrafik. De regionala busslinjernas de viktigaste vägarna och järnvägarna i kommunen. Järnvägen restider behöver vara så korta som möjligt och framförallt vara anpas- Stångådalsbanan samt Rv 23 söder om Målilla räknas inte som riks- sade till de resandes arbetstider och skoltider. Persontrafik på järnväg är intressen, men bör enligt kommunens syn ha samma status som övri- mycket viktig ur ett regionalt perspektiv eftersom där finns de främsta ga kommunikationsanläggningar av riksintresse i kommunen. möjligheterna till snabba kommunikationer över längre sträckor. Stångådalsbanan, mellan Linköping och Kalmar via Hultsfred, är därför mycket viktig för kommunens befolkning och verksamheter. Allmänt I den regionala transportplanen för perioden 2010-2021 finns inga stör- re projekt redovisade för Hultsfreds kommun. Den regionala transportplanen för Kalmar län 2004-2015 preciserar ett antal åtgärder för länet avseende bl.a. om- och nybyggnationer. För Hultsfreds del finns flera projekt med, se nedan. Trafiksäkerhet och tillgänglighet Behovet av transporter kommer sannolikt att öka i framtiden, fast det Beslutade åtgärder större väginvesteringar kommer att gå mot mer klimatvänliga transportmetoder. Glesbygds- Rv 34 St Aby – Glahytt, förbifart Mörlunda (heter nu även Rv 47) kommuner som Hultsfred kommer alltid att vara i behov av bra kommunikationer för arbetspendling både till och från landsbygden, barns Rv 23/47 Förbifart Målilla (förbifartens namn var då Lv 127) skjutsning till skola och aktiviteter, inköpsresor, fritidsresor, varutrans- Rv 47 Förbifart Järnforsen, projektet påbörjat 2007 och avslutas 2008 porter, m.m. I takt med ökad trafik på våra vägar är det samtidigt viktigt (vägens namn då var Lv 127). Istället för förbifart genomfördes att trafiksäkerheten och miljön runt våra vägar inte försämras. Det är

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

57 viktigt att miljöer runt vägar och järnvägar är säkra och tillgängliga för ner, dock inte inom detaljplanelagt område där det istället krävs bygg- alla i samhället, och framförallt för barn och ungdomar vilka sällan har lov. full insikt i trafikens faror, men även för äldre och funktionshindrade. Vid korsningar mellan allmänna vägar, samt allmänna vägar och järn- Vi bör skapa trygga, tillgängliga gc-stråk för att bl.a. förbättra möjlig- vägar gäller den s.k. frisiktstriangeln, d.v.s. fri sikt ska råda 75 m från heterna att minska skjutsning till skola och fritidsaktiviteter vägkorset på samtliga vägar. Allmänna kommunikationer ska vara ett säkert alternativ till privat re- Byggande utmed allmänna vägar och järnvägar bör ske på ett så säkert sande, utöver att det i de allra flesta fall också är ett miljövänligt alter- sätt som möjligt, både med tanke på de boendes hälsa och säkerhet, nativ. Bl.a. bör busshållplatser utformas med hög trafiksäkerhetsstan- men även ur ett säkert kommunikationsperspektiv. Planerad ny bebyg- dard för att underlätta kommunikationerna på landsväg. Möjligheter för gelse bör inte ha tillfart över en obevakad järnvägsövergång där spåret snabb busskommunikation likaväl som att boende i orter utmed busslin- är i drift. jer enkelt och trafiksäkert ska kunna nå och ta sig till busshållplatser är viktigt. Direktutfarter från enskilda fastigheter påverkar trafiksäkerheten, både Kommunikationer områdesvis för trafiken på vägen och för de trafikanter som rör sig i dess närhet. Direktutfarter minskar även möjligheterna för vägars framtida utveck- Nedan redovisas kommunikationsfrågor områdesvis, både geografiskt lingsbehov. Trafikleder i tätorterna för tunga transporter och farligt och i sak. Den geografiska redovisning av åtgärder för kommunikatio- gods bör i möjligaste mån vara fria från direktutfarter. Där så är möjligt ner i tätorterna finns under avsnittet tätortsfördjupningar på sidan 114 bör dessa byggas bort och fler direktutfarter bör prövas mycket restrik- och framåt. tivt. Det finns ett flertal vägsträckor i kommunen som är riskabla ur ett sam- Hultsfred hälls- och miljöperspektiv. Det gäller framförallt väg- och järnvägs- Ett vägreservat för Lv 129 från förlängningen av Norra Oskarsgatan sträckor som ligger i närheten av vattendrag eller passerar dessa och finns sedan tidigare översiktsplanering. Det bör ligga kvar fram till Sil- som riskerar att antingen översvämmas eller vara i direkt fara vid even- verdalen för det fall att Hultsfreds vattentäkt vid Nedsjön skulle kräva tuell olycka där t.ex. farlig last är inblandad. En del av dessa riskfyllda ett säkrare vattenskyddsområde, se sidan 59. vägavsnitt kommer att minska i betydelse då nya vägsträckningar an- läggs förbi Mörlunda och Målilla, se karta. Vägar som passerar vatten- Busstationens område kan utvecklas och effektiviseras avseende kon- skyddsområden utgör en särskild risk för vattentäkten vid eventuell takten med centrum och järnvägsstationen, samtidigt som ytorna vid olycka. busstorget även kan utnyttjas för andra användningsområden. Byggande vid kommunikationsanläggningar regleras av olika lagar. Behov av en framtida uppställningsplats för lastbilar finns i den norra Byggande vid vägar regleras av väglagen; 12 m skyddsavstånd gäller delen av tätorten, dit flertalet av de tunga lastbilstransporterna går. generellt vid allmänna vägar, 30 m vid de större vägarna i kommunen som riksväg 23, 34, 47 samt Lv 129. Inom 50 m från allmän väg krävs tillstånd av länsstyrelsen för att sätta upp skyltar och andra konstruktio-

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

58 Målilla Virserum En förbifart är planerad i Målilla från rondellen och västerut till Gård- Trafiken på Rv 23 genom Virserums tätort är både tung och tät vid vis- veda för vägarna Rv 23 och 47. En arbetsplan tas för närvarande fram sa tillfällen. Ny förbifart öster om Virserums tätort skulle befria orten och ambitionen är att byggstart ska ske 2010 och förbifarten beräknas från genomfartstrafik samt förbättra både miljön och trafiksäkerheten vara färdigställd 2012. Förbifarten ska ersätta Vetlandavägen för lokalt. En förbifart är även viktig ur ett regionalt perspektiv. Eventuell genomfartstrafiken och anläggas norr om Kyrkbyn. Vid anläggandet av påverkan på ortens service bör undersökas innan för att undvika ett förbifarten är det viktigt att den korsande trafiken, både bilburna trans- minskat serviceunderlag. En väl utformad förbifart med rastplats vid porter, smalspårstrafik samt cykel- och fotgängartrafiken, inte påverkas Virserumsån bör kunna locka till stopp vid Dackestop och vidare in i negativt trafiksäkerhetsmässigt eller avseende framkomligheten. Möj- samhället. ligheten för framtida rörelser mellan Kyrkbyn och naturområdet norr Väg 672 genom Virserums samhälle som går via Kyrkogatan bör få en om Målilla är viktigt ur både ett lokalt perspektiv och ett allmänt per- ny sträckning via Prästgatan/Hagabergsgatan. spektiv med tanke på de natur-, kultur- och friluftsvärden som finns norr om Målilla. Regionala busslinjer bör passera Målilla på riksvägarna både av trafik- Järnforsen säkerhetsskäl och ur ett restidsperspektiv. Därför finns behov av en cen- Till och genom Järnforsen går mycket trafik på Rv 47 mellan Målilla tral större hållplats i närheten av vägkorset mellan vägarna Rv 23, 34 och Vetlanda. och 47. Ett resecentrum och en uppställningsplats för lastbilar bör an- läggas i närheten av rondellen. Trafiksäkerheten i området kring rondel- Verksamhetsområdet i den östra delen av Järnforsen drar mycket tung len är särskilt viktigt att garantera då många trafikanter med olika mål trafik. Behov finns av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på gatorna och i rör sig i området. korsningar, framförallt på Årenavägen och Industrivägen. Vid större expansion inom verksamhetsområdet med efterföljande trafikökningar Flertalet vägar inne i Målilla samhälle har behov av förbättrad trafiksä- kan behov finnas av en ny anslutningsväg till Rv 47 över Emån i den kerhet. östra delen av samhället. På kartan på sidan 118 finns ett vägreservat i nord/sydlig riktning markerat för en eventuell framtida förbindelse mellan Östra industriområdet och Rv 47. Möjligheten att anlägga en ny Mörlunda förbindelse i öst/västlig riktning från Industrivägen över Emån till Ny vägsträckningen av Rv 34/47 mellan Glahytt och Stora Aby genom- Rv 47 via Hörtingen bör inte uteslutas. förs när detta skrivs och den beräknas vara färdig 2010. När den ge- Järnväg för godstrafik finns till Järnforsen via Vetlanda/Nässjö. Sedan nomförts kommer trafikströmmarna genom Mörlunda att förändras. banan breddades till normalspår i mitten på 80-talet har trafiken varit Genomfartstrafiken minskas radikalt och trafiksäkerheten i samhället sporadisk och under flera år avvecklad. 2009 öppnades den igen för ökas i och med det. godstrafik. Med tanke på näringsverksamheterna i Järnforsen bör järn- vägen ha utvecklingspotential och möjligheter för framtiden.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

60 Cykelvägar stor betydelse för kommunen och de orter som finns längs med ban- sträckningen. Cykelvägar finns i samtliga orter i kommunen i olika omfattning. Be- hov av ytterligare cykelvägar finns dock både lokalt i orter och mellan orter. Cykelvägar är viktiga transportleder mellan målpunkter som sko- Smalspåret lor, bostadsområden, fritidsanläggningar, serviceinrättningar, större ar- betsplatser och centrum, samt mellan tätorter inom vissa avstånd och Utöver normalspåren i kommunen finns en smalspårsjärnväg som tidi- terrängförhållanden. Några sträckor där det kan finnas behov av cykel- gare varit i bruk mellan Växjö och Västervik, men där delen Åseda – vägar mellan orter i kommunen är t.ex. Målilla - Rosenfors – Mörlunda Växjö numera är uppriven i sin helhet. Idag trafikeras smalspårsjärnvä- (kommer att genomföras mellan Mörlunda och Rosenfors i och med gen endast med turisttrafik. byggandet av förbifarten för Rv 34/47 mellan Glahytt och St Aby), Söderut från Hultsfreds järnvägsstation har smalspåret utnyttjats för Hultsfred - Silverdalen/Lönneberga, Målilla - Hultsfred. Mellan Järn- dressincykling på olika sträckor. Möjligheten till fortsatt verksamhet på forsen och Målilla bör järnvägsbanken för det f.d. smalspåret studeras smalspårets sträckningar i hela kommunen är viktig för det rörliga fri- för möjligheten att bli cykelväg. luftslivet och för turismen i kommunen. Bra cykelvägar är inte bara ett sätt att förbättra trafiksäkerheten, det är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv samt ur ett energiperspektiv. Telekommunikationer Snabba och säkra telekommunikationer är nödvändiga i dagens samhäl- Järnvägar le. Infrastruktur för telekommunikationer ska ha möjlighet att utvecklas Hultsfreds kommun genomkorsas av två järnvägsbanor med normal- och byggas ut inom kommunen. En utbyggnad får dock inte hindra tät- spår, Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping samt järnvägsba- orters utveckling eller annan samhällsviktig infrastruktur. Anläggningar nan mellan Oskarshamn och Nässjö, vilka båda utnyttjas för gods- och bör samutnyttjas i så stor omfattning som möjligt för att minimera persontåg. Utöver dessa finns det i Järnforsen ett järnvägsspår till Vet- eventuell påverkan på omgivningen. landa och vidare till Sävsjö. I dagsläget bedrivs endast godstrafik på spåret mellan Kvillsfors och Järnforsen. Flyg För Hultsfreds kommun är järnvägarna som passerar kommunen av Flygplatsen i Hultsfred ägs och drivs av ett privat bolag sedan 2008. mycket stor vikt. Snabba, säkra och miljövänliga transporter utgör en Flygplatsen uppfördes på 1940-talet av försvaret som ägde den fram till viktig utgångspunkt för invånare och verksamheter i kommunen. Beho- 2000 då den överläts till Hultsfreds, Vimmerbys och Eksjös kommuner. vet av järnvägstrafik i framtiden kan dessutom komma att förändras Linjetrafik vid flygplatsen bedrevs fram till 2006. En utveckling av stort, vilket motiverar en utveckling av den spårbundna trafiken ytterli- flygplatsens olika verksamheter är trolig och viktig för att kunna behål- gare i kommunen och regionen. Ett åtgärdsförslag finns upprättat för la flygplatsen och dess anläggningar. 2008 antogs en detaljplan för bo- Stångådalsbanan (Regionförbundet 2007) med ett antal förslag på för- ende vid flygplatsen, en s.k. airpark. Beroende bl.a. på resultatet av det- bättringar utmed banan som är viktiga för utvecklingen av järnvägstra- ta projekt kan det finnas behov av att utveckla flygplatsen än mer, med fiken på sträckan. Trafiken på banan Nässjö - Hultsfred har även den bl.a. bostäder och verksamheter knutna till flygplatsens aktiviteter.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

61 Flygplatsen har ett miljötillstånd för flygtrafiken på flygplatsen omfattande maximalt 8000 flygrörelser/år, varav max 500 rörelser med tunga Ställningstagande - Kommunikationer flygplan över 25 ton. Tillståndet sträcker sig fram till 2016. Verka för ett fortsatt utvecklat väg- och järnvägsnät i kommunen och Höjdbegränsande ytor i anslutning till flygplatsen redovisas i kartbild. regionen, och samtidigt verka för att alternativa drivmedel och trafik- Inom dessa bör inga nytillkommande byggnadsdelar påverka luftrum- lösningar som följer med detta utvecklas. För Hultsfreds kommun är met enligt de höjdangivelser som redovisas. Utöver de höjdbegränsade järnvägsbanan mellan Linköping och Kalmar via Hultsfred, den s.k. ytorna finns utpekade skyddsområden för flygplatsen i Hultsfred och i Stångådalsbanan, av särskilt stor vikt för kommunens framtida ut- Oskarshamn med radie om 55 km från flygplatserna. Inom dessa områ- veckling. Förbättringar utmed banan som utvecklar möjligheterna till den ska flygplatserna höras angående eventuella förändringar som kan snabbare och säkrare järnvägstrafik bör prioriteras. påverka flygverksamheten.

Miljö Användningen av fossila bränslen inom framförallt kommunikations- lösningar kommer enligt många att orsaka framtida klimatproblem. Transporter på framförallt vägar är dock något som samhället är upp- byggt kring och svårligen kan avstå ifrån utan dramatiska förändringar i infrastrukturen samt i vårat förhållningssätt till olika transportalternativ. Sannolikt kommer användningen av väg-, tåg- och flygtransporter för all framtid att finnas kvar och så även systemen för det, men nyttjandet av fossila bränslen minska allteftersom andra lösningar blir mer vanli- ga. Möjligheten att använda alternativa färdmedel och då särskilt all- männa sådana som kan minska på behovet av drivmedel bör underlättas så långt möjligt. Där är nyttan av järnvägarna i kommunen för både snabba och miljövänliga kommunikationer betydande. Nyttjandet av icke fossila bränslen för transporter bör också underlättas där så är möj- ligt

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

Större kommunikationsanläggningar i kommunen: befintliga och planerade. Kommunikationsåtgärder inom tätorter redovisas mer detaljerat under kapitlet Tätortsfördjupningar.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

64 15 Avrinningsområden

Hultsfreds kommun kan indelas i tolv delavrinningsområden. Tio av dessa ingår i Emåns huvudavrinningsområde medan de två sista utgör delar i Marströmmens respektive Viråns huvudavrinningsområden. Märkningen av respektive delavrinningsområde är delvis gjord enligt Emåförbundets redan existerande. Inom Emån finns 19 delavrinnings- områden, varav tio berör Hultsfreds kommun. Numreringen på dessa har behållits medan de sista två områdena har benämnts ”V” för Virån och ”M” för Marströmmen, se karta nedan. En mindre del av Hultsfreds kommuns yta berör även avrinningsområdet för Motala ström, men då området är så pass litet och då varken några anläggningar eller betydande vattenområden finns där behandlas det inte ytterligare i texten.

Teckenförklaring för efterföljande kartor

Kommungräns Avrinningsområdesgräns

Förorenade områden Biotopvårdsbehov

Översiktskarta över Hultsfreds kommun med delavrinningsområden. Delavrinningsområde 2 Nedre delen av Emåns huvudfåra 9 Silveråns nedre del

3 Mellersta delen av Emåns huvudfåra 10 Brusaån

5 Lillån 12 Sällevadsån

6 Nötån 13 Pauliströmsån

7 Gårdvedaån M Marströmmen

8 Skärveteån V Virån

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

74 Delavrinningsområde 3 även i dagsläget negativt av olika mänskliga aktiviteter. Framför allt är det Emåns huvudfåra som fått utstå effekterna av detta. Järnsjön, som Vattendrag: Mellersta delen av Emåns huvudfåra förorenats av PCB via utsläpp från pappersbruket i Kvillsfors, är sane- Total area: 343 km 2 rad. Area inom kommunen: ca 132 km 2 I Stora Hammarsjöområdet, som är av riksintresse för friluftslivet, finns ett flertal sjöar där fritidsfisket är av stort intresse.

Biotopvårdsbehov Flera sträckor i området är kraftigt flottledsrensade och här finns stora åtgärdsbehov vad gäller biotopåterställning. Bland annat gäller detta Emåns huvudfåra vid Västra Årena (se kartan, symbol 1).

Förorenade områden Delavrinningsområdet innefattar totalt 44 potentiellt förorenade områ- den. De objekt som anses utgöra störst potentiell risk för spridning är Hilmer Dahl trävaru i Järnforsen (se kartan, symbol 2) och Kvillsfors träindustri AB i Kvillsfors (se kartan, symbol 3).

Övriga aspekter av särskilt intresse inom Delavrinningsområde 3. delavrinningsområdet Riksväg 47 passerar nära Emån genom hela delavrinningsområdet och riskerar påverkas mycket negativt vid en eventuell trafikolycka med Karaktär farligt gods. Vattentäkt från grundvatten i Gårdveda försörjer samhälle- na Målilla, Järnforsen, Rosenfors och Mörlunda. Ån rinner genom Målillaplatån och meandrar ofta kraftigt genom det bördiga jordbrukslandskapet. Mellan Järnforsen och Målilla mynnar Vissa områden vid Emån riskerar översvämmas vid kraftiga vattenflö- flera tillrinnande vattendrag från nordväst och landskapet domineras av den. barr- och lövskog. I och invid vattendraget finns en mängd skyddsvärda och hotade arter, bl.a. öring, flodpärlmussla och utter. Miljökvalitetsnormer Ett antal sjöar inom delavrinningsområdet är försurningspåverkade och Emån uppströms Järnforsen (Sällevadsåns utlopp) är klassad som mått- flera ingår i kommunens kalkplan. Området har påverkats och påverkas lig ekologisk status och ska med tidsfrist nå god ekologisk status 2021.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

76 Delavrinningsområde 9 domineras av lugnflytande till svagt strömmande vatten och omgiv- ningarna består till största delen av barrskog och åkermark. Lillån har Vattendrag: Silveråns nedre del däremot ett mer strömmande och forsande lopp, huvudsakligen omgivet Total area: 303 km 2 av barr- och blandskog. Area inom kommunen: ca 265 km 2 Området är försurningspåverkat, främst i den nordvästra delen kring sjön Ögeln i Eksjö kommun.

Biotopvårdsbehov Både Silverån och Lillån är utsatta för påverkan i form av indämning, rensning och rätning. Nedre delen av Silverån hotas dessutom av in- vallningsföretag. Förutsättningarna för strömlevande fisk i Lillån skulle kunna vara särskilt bra, men det kräver att vandringshinder vid t.ex. Lindens utlopp (se kartan, symbol 1) samt Åkarp (se kartan, symbol 2) åtgärdas. Dessutom skulle vissa rensade sträckor behöva återställas.

Förorenade områden Delavrinningsområdet innefattar totalt 144 potentiellt förorenade områ- den. Flera objekt anses utgöra stor potentiell risk för spridning, bl.a. sjön Hulingen (se kartan, symbol 5) som är starkt påverkad av upp- ströms förekommande industrier och förorenad av bl.a. kvicksilver och bly. Sjön Nedsjön (se kartan, symbol 3) är också förorenad av kvicksilver. Impregneringsverket i Hultsfred samt batterifabriken i Hultsfred (se kartan, symbol 4) utgör två områden med potentiellt mycket stor risk för allvarliga föroreningar samt spridning av dessa. Vid dessa indu- Delavrinningsområde 9. strier hanterades ämnen som krom, koppar, bly, svavelsyra och kreo-

sotolja. Båda dessa industrier är numera nedlagda. Karaktär Nedre Silveråns delavrinningsområde ligger nästan helt inom kommu- Övriga aspekter av särskilt intresse inom nens gränser. Området innefattar även biflödet Lillån som mynnar i Sil- delavrinningsområdet verdalen. Silveråns dalgång är klassad som riksintresse för naturvård Inom avrinningsområdet finns två grundvattentäkter, Silverdalens vat- och vissa områden är föreslagna som Natura 2000-objekt. Vattendraget tentäkt som även försörjer Lönneberga samhälle samt Hultsfreds vat-

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

81 tentäkt som även försörjer Vena samhälle. Båda vattentäkterna hämtar Delavrinningsområde 10 sitt vatten från Hultsfredsdeltat, vilken har en mycket stor grundvatten- kvantitet. Vattendrag: Brusaån 2 Vissa områden vid Silverån riskerar drabbas av översvämning vid höga Total area: 227 km vattenflöden, särskilt utsatta är åkermarkerna vid Hagelsrum, men även Area inom kommunen: ca 7 km 2 låglänta delar av samhällena Lönneberga, Silverdalen, Hultsfred och Målilla vid ån riskerar drabbas.

Miljökvalitetsnormer Silverån mellan Hulingen och Emån är klassade som otillfredställande ekologisk status och ska med tidsfrist nå god ekologisk status 2021. Nyemålaån (Lillån) uppström Linden är klassad som måttlig ekologisk status och ska med tidsfrist nå god ekologisk status 2021.

Delavrinningsområde 10.

Karaktär Brusaån har sitt källområde i trakterna kring Stensgöl och rinner i syd- östlig riktning genom Bruzaholm, Hjältevad och Ingatorp för att slutli- gen mynna i Silverån strax utanför Mariannelund. En ytterst liten del av avrinningsområdet ligger inom Hultsfreds kommun och utgörs av de

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

82 I en del vattendrag finns särskilda risker för översvämningar, vilka kan ningen. Emån är särskilt känslig eftersom det är det största vattendraget få särskilt svåra konsekvenser för samhällsfunktioner och fastighetsäga- och det vattendrag som har flest nyttjare av vattenresurserna. re. Stora risker finns framförallt i vattendrag med dämningar i vilka Reguljär järnvägstrafik bedrivs längs banorna Kalmar - Linköping t.ex. stockar och isflak kan fastna och orsaka översvämningar. Mark- (Stångådalsbanan) och Nässjö - Oskarshamn. Järnvägsbanan Vetlanda - ägaren har det huvudsakliga ansvaret för skötseln av naturmiljön på Järnforsen/Pauliström används i mycket liten omfattning inom kom- sina marker och vatten. mungränsen. Smalspår som trafikeras med turisttrafik finns mellan Länsstyrelserna har rekommenderat (2006) att under nivåer för 100- Hultsfred - Västervik. Järnvägstrafiken är inte lika olycksdrabbad som årsflöden bör inga nya byggnader uppföras, i undantagsfall garage och vägtrafik, men vissa järnvägssträckor är så pass geografiskt nära käns- uthus. Inom områden som hotas av högsta dimensionerande flöde kan lig natur att en olycka på en sådan sträcka skulle kunna få stora konse- nya byggnader med lägre värde uppföras som enstaka villor, fritidshus, kvenser. industrier med liten miljöpåverkan samt byggnader med robust kon- struktion och vägar. Inom områden med mycket liten risk för över- Ställningstagande - Kommunikationer svämning kan riskobjekt och byggnader med stort samhällsvärde loka- liseras. Vid underhåll av järnvägsbanor och större vägar se över sträckor som passerar genom känslig natur och där risken för eventuell olyckshän- delse inte är obetydlig. Ställningstagande - Översvämningar Ytterligare invallningar i vattendrag bör inte tillåtas utan mycket Farligt gods starka skäl p.g.a. de risker det medför i konsekvenser för markområ- den och miljöpåverkan nedströms invallningen. Farligt gods transporteras både genom kommunen och till adresser i kommunen. Farligt gods ska enligt Vägverket i största möjliga mån Vid bygglovhantering inom områden som kan förväntas ligga inom framföras på huvudvägnätet, d.v.s. de nationella och regionala vägarna. farozonen för översvämningar bör en riskanalys eller liknande be- Primära vägar för transporter av farligt gods i kommunen är: riksväg dömning göras för eventuell risk för översvämning. Ju större nytta 23, 34, och 47, länsvägarna 129 och 711 mellan Vena och Hultsfred. för samhället desto större anledning till övervägning. Dokumentet ”Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen” Strandzoner är särskilt viktiga att ta hänsyn till där översvämnings- (RIKTSAM) är bör tillämpas vid planering i anslutning till vägar där risker föreligger, både vad gäller anläggningar och bruket av marken. farligt gods transporteras. Vid ett antal gator i kommunens tätorter finns dock sådan verksamhet att transporter av farligt gods eller andra tyngre transporter kan ske på Kommunikationer kommunens gator, vilket särskilt gäller Norra industriområdet i Hults- fred samt östra industriområdet i Järnforsen. Det finns flera vägsträckor som till sitt läge utgör en risk för allvarliga konsekvenser vid en eventuell olycka. Det är i synnerhet de större vä- I Hultsfreds tätort är Norra Oskarsgatan primär väg för transporter av garna där farligt gods transporteras som avses. Vägsträckorna är valda farligt gods enligt Vägverket (2006). efter deras närhet till vatten av högsta värde enligt naturvärdesbedöm- Riskområdet från större vägar där farligt gods transporteras är 100 m.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

101 Insatstider Räddningstjänst finns i orterna Hultsfred, Virserum, Målilla och Mör- lunda. Insatstiderna är beroende av stationens anspänningstid (bered- skapsgrad), körtiden till platsen som avgörs av avståndet från stationen och vägstandard, samt angreppstiden på platsen. Avtal finns med rädd- ningstjänsten i Vetlanda om medverkan i räddningsinsatser i den västra delen av kommunen för området mellan Kvillsfors och Järnforsen. När denna översiktsplan färdigställs finns samtidigt en Handlingsplan för förebyggande arbete och räddningstjänst 2008-2011 under fram- ställande i kommunen. Föreslagna kommunala mål enligt handlingspla- nen är: • Alla som bor, vistas eller verkar i Hultsfreds kommun ska ha en säker och trygg miljö och konsekvenserna av inträffade olyckor ska minskas och den enskilde ska få en effektiv hjälp när så krävs. • Skador på människors liv och hälsa, egendom och på miljön till följd av brand ska minskas. • Vägnätet för farligt gods i Hultsfreds kommun Målsättningen är att antalet skadade och döda i bränder och andra olyckor ska minska under mandatperioden.

Ställningstagande – Farligt gods Ställningstagande - Insatstider Säkra vägar där farligt gods transporteras bör ha hög standard och Vid planering av ny bebyggelse bör hänsyn tas till hur lång insatstiden vara separerade från gång- och cykeltrafik. Direktutfarter och bör är på den aktuella platsen samt samhällsvärdet av exploateringen. minimeras. Parkeringsplatser utmed gatorna bör undvikas. Verksamheter eller anläggningar med stort samhällsvärde bör inte lo- kaliseras till områden med långa insatstider utan extra skyddsåtgärder. Uppställningsplats för lastbilar, både med och utan farligt gods bör anläggas, företrädesvis i Målilla och i Hultsfred. Vid lokalisering av bostadsbebyggelse inom riskområde för vägar där farligt gods enligt Vägverket i första hand ska transporteras bör en riskbedömning göras.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

102

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

115 Hultsfred (kallat Nordvästra Slätten). En bred kantzon bör lämnas mot Silverån för bebyggelse. Hultsfred är huvudort i kommunen och hade 2007 ett invånarantal på 5286 personer. Nyhagens industriområde bör kunna fortsätta utvecklas som handels- och verksamhetsområden (Norra Nyhagen, Västra Nyhagen, Sydvästra Orten har i huvudsak vuxit fram kring den militära verksamheten på Nyhagen och Södra Nyhagen), vilket även kräver att kommunikatio- Slätten under 1800-talet samt järnvägens tillkomst i orten i slutet av nerna inom orten fungerar bra. En framtida ny vägsträckning för väg 1800-talet. Mycket tack vare just att Hultsfred kom att bli en järnvägs- 129 mellan Hultsfred och Silverdalen bör ge möjligheter att utveckla knut kom den industriella utvecklingen i början på 1900-talet att ut- Nyhagenområdet utmed vägen. Gång- och cykeltrafikanter bör ges möj- veckla Hultsfred till en mer betydande tätort och 1927 grundades Hults- lighet att ta sig till områdena. freds köping. Den industriella epoken under mitten av 1900-talet av- speglar sig även tydligt i ortens bebyggelsestruktur. Områdena Norra Nyhagen, Västra Nyhagen och Nordvästra Slätten ligger helt eller delvis inom vattenskyddsområdet för Nedsjöns vattentäkt. Inom dessa områden bör inga verksamheter som kan komma att skada Boende grundvattnet tillåtas. För att förhindra läckage från olyckshändelser bör stora krav på säkerhetsanordningar ställas för hårdgjorda ytor om om- I Hultsfred finns ett reellt behov av tillskott på vissa typer av bostäder. rådena ska nyttjas för handel eller verksamheter. Möjligheten att ersätta Ny bostadsbebyggelse föreslås i centrala och lättillgängliga lägen i Söd- den nuvarande vattentäkten med en ny är inte realistiskt då kostnaden ra Ekeberg samt genom förtätningar. Utöver dessa finns önskemål om bedöms som mycket stor. strandnära bostadsbebyggelse intill Hulingen samt ”hästboende” i tätor- tens utkanter som Gnöttlerum och Hammarsebo. Vid Gnöttlerum är Områdena Kvillerum och Västra Kvillerum vid den södra infarten till viss del av området inom flygplatsens höjdbegränsade område och vid samhället har förutsättningar för verksamheter som behöver närhet till Hammarsebo finns ett utpekat område för tätortsnära kulturlandskap. större väg. Områden i närhet till bostäder bör förbehållas verksamheter För båda områdena ska dessa omständigheter beaktas vid direkta eta- med liten påverkan på omgivningen. bleringar samt i den fortsatta planeringen. Området Norra Kalvkätte är ett strategiskt läge intill riksväg 23/34, men Outnyttjade detaljplaner för bostadsändamål finns på olika platser i tät- ligger även i anslutning till utpekade områden för natur- och fritid samt orten, bl.a. Södra Stålhagen och Skogshyddan. utpekade områden för bostäder. Området bör ta stor hänsyn till angrän- sande användningar och bör ses som ett reservområde. I första hand bör det förbehållas för lättare verksamheter med liten påverkan på omgiv- Verksamheter/Handel ningen. Ytterligare verksamhetsområden behövs i lättillgängliga och exponera- Handelscentrum i Hultsfred har under början på 2000-talet varit drabbat de områden, vilka med fördel bör ligga i nära anslutning till större av tider med tomma butikslokaler, vilket skulle kunna förvärras av ex- kommunikationsleder, d.v.s. intill Rv 23/34 på den västra sidan samt i terna handelsetableringar. En satsning på ett mer attraktivt centrum är den södra delen av tätorten. viktigt att överväga i diskussioner om externa handelsetableringar. Det Norra industriområdet som finns väster om järnvägen på Silverslät- Outnyttjade detaljplaner för verksamheter finns särskilt i den nordvästra ten bör ha möjlighet att expandera norrut, norr om Silverslättsvägen delen av tätorten.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

116 Inom ett antal områden i tätorten har verksamheter historiskt hanterat Västra slätten miljöfarliga ämnen och där marken nu är potentiellt förorenad. Ett sär- Området Västra slätten betecknas som utredningsområde eftersom skilt sådant område är den f.d. batterifabrikens område, som utgör en många olika användningsområden diskuterats under lång tid. Området central plats i orten, både ur ett utvecklingsperspektiv och ur ett miljö- bör kvarstå för annan användning då kommunen gör avvägningen att och hälsoperspektiv. Det är därför viktigt att dessa områden ges utveck- det är viktigt för ortens framtida möjligheter till expansion. Samtidigt lingsmöjligheter för både områdets och omgivningens bästa. har området även en bullerdämpande effekt från de verksamheter som finns väster om järnvägen mot bostäderna på Slätten, vilket behöver be- Kommunikationer aktas vid förändringar inom området. De frågor som varit aktuella för området sedan översiktsplanen från 1991, då området pekades ut som Ett vägreservatet för länsväg 129 via trafikplatsen vid Nyhagen mot Sil- område för obestämt ändamål, har varit bostäder, kyrkogård, handel, verdalen har funnits sedan tidigare översiktsplaner. Behovet av en ny verksamheter eller parkering. Särskild utredning har gjorts avseende anslutning för Lv 129 är fortfarande angeläget, framförallt med tanke tillskapande av parkeringsytor. Ytterligare utredningar behövs om res- på att det nuvarande vägen passerar genom vattenskyddsområdet för terande ytor ska exploateras eftersom området utgör fast fornlämning Hultsfreds vattentäkt, men även av trafiksäkerhetsskäl. med anledning av att området tjänstgjort som forna Kalmar regementes exercisområde. Natur- och fritidsområde Det finns gott om skogsområden i anslutning till tätorten. Från centrum är det inte längre än ca 2 km fågelvägen till de yttersta bostadshusen i orten. Inte desto mindre är det viktigt att allemansrättsliga grönområden även i fortsättningen ska finnas i anslutning till orten. Särskilt betydel- sefull är sjön Hulingen med dess stränder (omkrets ca 20 km) både ur natur- och friluftslivssynpunkt. Kalvkätte är viktigt att stärka som fritidsområde med Hagadalsanlägg- ningarna samt kopplingen till naturområdet med stigar och spår på väst- ra sidan av Rv 23/34. Lejonbacken norr om Hagadalsområdet är en viktig målpunkt vintertid för friluftsaktiviteter.

Kärnområde fornlämning Hultsfreds slätt Fornminnet på Hultsfreds slätt, Slätten, behöver tydliggöras. De läm- ningar som finns skyddas, övriga områden utreds närmare. (se mer under avsnittet 11 Kulturmiljöer / Hultsfreds slätt)

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

117

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

120 Målilla, Gårdveda, Ämmenäs och Rosenfors Vid Ämmenäs redovisas ett utvecklingsområde för bostadsbebyggelse. Området har förutsättningar att bli ett attraktivt bostadsområde intill Orterna Målilla, Gårdveda, Ämmenäs och Rosenfors behandlas under Emån, men översvämningsrisken samt naturvårdsintresset måste beak- samma rubrik eftersom de i det närmaste vuxit ihop till ett fungerande tas. samhälle utmed Emån och Silverån, vilka flyter samman vid Rosenfors. Invånarantalet i de fyra orterna 2007 redovisas nedan.

Verksamheter och handel Målilla Gårdveda Ämmenäs Rosenfors Totalt Utmed den tillkommande förbifarten för Rv 23/47 (Vetlandavägen) Invånare 1 208 105 131 334 1 778 norr om Målilla kyrkby tillskapas möjligheter för verksamheter som kan dra nytta av lägen med exponering mot riksvägen. Det västra ut- vecklingsområdet är inom det yttre vattenskyddsområdet för vattentäk- Orten Målilla har anor tillbaka till 1300-talet, men Emån har långt tidi- ten i Gårdveda. Inom detta område bör inga nya verksamheter som kan gare utgjort en viktig förbindelse för de tidigaste bosättarna i Småland. komma att skada grundvattnet tillåtas. För att förhindra läckage från Bebyggelsen i de fyra orterna har vuxit fram ur bl.a. jordbrukslandska- olyckshändelser bör stora krav på säkerhetsanordningar ställas för pet, tidig järnframställning i Hagelsrum, mekaniska verkstäder samt trä- hårdgjorda ytor om områdena ska nyttjas för handel eller verksamheter. förädling. Småhusbebyggelsen dominerar bland bostadshus, men ett särpräglat undantag finns i sanatoriemiljön nordväst om Målilla kyrkby, I anslutning till motorbanan bör den befintliga motorverksamheten med en monumental huvudbyggnad som invigdes 1915. kunna utvecklas eller andra verksamheter med anknytning till sporten. Översvämningsrisk finns vid åarna Emån och Silverån i samband med Outnyttjade byggrätter för handel och industri finns i Målilla och Ro- stora vattenflöden i åarna. Vid nyetableringar är det viktigt att ta hänsyn senfors. till de beräknade översvämningsnivåerna. Kommunikationer Boende Den planerade förbifarten i Målilla beräknas vara färdigställd under år Outnyttjade byggrätter för bostadsbebyggelse finns i Målilla och Ro- 2012. Vid den planerade nya rondellen i Målilla (skärningspunkten för senfors. Rv 23, 34 och 47) bör områden tillskapas med anknytning till allmänna kommunikationer och rast för t.ex. både bilister och lastbilschaufförer. Förtätning avseende bostäder bör kunna ske i Målilla samhälle. Behov finns framförallt av marklägenheter i centrala lägen. En cykelväg på den gamla järnvägsbanken mellan Rv 34/47 och järn- vägsstationen skulle underlätta bl.a. för skolelever som bor i den norra När den planerade flytten av Rv 23/47 från Vetlandavägen i Målilla och östra delen av samhället att ta sig trafiksäkert till viktiga målpunk- kyrkby genomförs, skapas möjligheter för förtätning av bostadsbebyg- ter i orterna. gelsen i Målilla kyrkby. Då kyrkbyn är utpekad i kommunens kultur- minnesvårdsprogram bör anpassning till kyrkbyns bebyggelsekultur gö- ras i så stor grad som möjligt.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

121 Natur, kultur och fritid Emån och dess närområden är värdefull ur många aspekter vilket gör att markområdena vid Emån i Målilla bör säkerställas för natur och fritids- ändamål generellt. Området Nyboholm i anslutning till skolan, idrottsplatsen och bandy- plan i Målilla bör säkerställas för fritidsändamål i de områden som inte redan är detaljplanelagda för ändamålet. Det sammanhängande natur- och fritidsområdet Venhagen med Molil- jan (sanatoriet), elljusspåret och Hesjön med dess badplats är värdefullt att bevara samtidigt som förutsättningar ges för utveckling av natur- och fritidsintressena. Inom området finns även skidlift och smalspårs- järnväg (byggnadsminne). Möjlighet till utökad camping och/eller stugby intill Hesjön bör övervägas. Moliljan är utpekad i kommunens kulturminnesvårdsprogram som en bevarandemiljö. Hägelåkra by är ett värdefullt kulturmiljöområde, som till vissa delar är bevarat. Utveckling bör i stor grad anpassas till kulturmiljön.

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

122 Intressen som behandlas i detta avsnitt är av särskilt mellankommunalt 22 Mellankommunala intressen intresse. Många andra frågor av mindre mellankommunalt intresse behandlas i dokumentet i övrigt. Hultsfreds kommun gränsar till sex kommuner, varav tre av dessa kommuner finns i två grannlän till Kalmar län: • Högsby Bebyggelse • Oskarshamn Kommungränser går oftast genom obebyggda områden och berör sällan • Vimmerby bebyggelse, men orten Kvillsfors och byn Skinnskälla samt i viss mån byn Hässlid ligger samtliga på gränsen till Vetlanda kommun. Service, • Eksjö (Jönköpings län) trygghet och utvecklingsmöjligheter i samhällen i gränstrakter mellan • Vetlanda (Jönköpings län) kommuner ska underlättas så långt möjligt. • Uppvidinge (Kronobergs län)

Gränstrakten mellan Vetlanda kommun och Hultsfreds kommun.

Hultsfreds kommun och grannkommuner

Översiktsplan 2009 Hultsfreds kommun Miljö- och byggnadskontoret Antagandehandling

132 Bebyggelse i strandnära områden för landsbygdsutveckling, s.k. LIS- Ur ett transportperspektiv är också hamnen i Oskarshamn viktig för områden som pekas ut på sidan 73, utgör en mellankommunal fråga i de tunga transporter, vilket är betydelsefullt för Hultsfreds kommun som områden som pekas ut för vattenområden som delas mellan kommuner. har stor andel industriella verksamheter. Sex sjöar har pekats som möjliga som LIS-områden där sjön delas med en grannkommun. Triasjö och Försjön (Högsby kommun), Stensjön (Oskarshamns kommun), Gillen (Vimmerby kommun) samt Narrveten Natur och friluftsliv och Hjortesjön (Vetlanda kommun). I gränstrakter mellan kommuner finns det ofta orörda markområden vilket är positivt ur ett naturperspektiv och i många fall även ur ett friluftslivsperspektiv. Särskilt stort värde ur båda aspekterna har Emån, Kommunikationer som uppströms kommer från Vetlanda kommun och rinner vidare till Flera vägar och järnvägar som passerar genom kommunen är av natio- Högsby kommun på sin väg till Östersjön. Våtmarksområdet Ryngen, nellt och regionalt intresse, och därmed även av mellankommunalt in- vilken är en del av Emån, på gränsen till Högsby kommun, är ett områ- tresse. När det gäller järnvägen måste intresset ses både på resande- och de med höga naturvärden och ett omfattande fågelliv som därför även transportperspektivet samt på själva anläggningen. lockar bl.a. många fågelskådare. Ryngen ingår bl.a. i Natura 2000 och den nationella myrskyddsplanen. • Riksväg 23 (riksintresse sträckan Målilla - Linköping; borde enligt Hultsfred och Uppvidinge kommuner vara av riksintresse i sin hel- Där Sällevadsån rinner längs med kommungränsen mellan Hultsfred het) och Vetlanda är ett naturreservat bildat. • Riksväg 34 (är av riksintresse i sin helhet) Ur ett natur- och friluftslivsperspektiv utgör vandringshinder för fisk i • Riksväg 47 (är av riksintresse i sin helhet) åar ett stort intresse. Detta är viktigt att åtgärda så långt möjligt både • Länsväg 129 (regionalt intresse) nedströms Hultsfred samt inom Hultsfreds kommuns yta för de kommuner som befinner sig uppströms. • Stångådalsbanan (regionalt intresse, men borde vara av riksintresse enligt Hultsfred, Högsby, Vimmerby och Kisa kommuner då den utgör den kortaste spårvägen till Stockholm för den sydöstra delen av landet) Kultur • Nässjöbanan (riksintresse mellan Nässjö och Oskarshamn) Höga kulturvärden finns i området i och runt Skinnskälla vilka delas med områden inom Vetlanda kommun, samt Dalsebo-Krokarp vilka delas med områden i Vimmerby kommun. Ställningstagande angående För Hultsfreds kommun är järnvägarna och de större vägarna genom eventuella skyddsåtgärder av värdefulla kulturmiljöer bör samrådas ti- kommunen mycket viktiga, både för den lokala utvecklingen och ur ett digt med Vetlanda eller Vimmerby kommun för samordning. regionalt perspektiv. En regional satsning på spårvägarna och de större vägarna är därför nödvändig. Tyngre godstrafik bör i så stor utsträck- Smalspåret, som utgör byggnadsminne till vissa delar och ett kulturin- ning som möjligt ha förutsättningar, både praktiska och ekonomiska, tresse i sin helhet, passerar kommunen och fortsätter norrut mot Vim- för att transportera på järnväg. merby och Västerviks kommuner, samt söderut mot Vetlanda och Upp- vidinge kommuner.

Antagandehandling Miljö- och byggnadskontoret Hultsfreds kommun Översiktsplan 2009

133 Väg 23, Målilla- Hultsfred Vägplan Granskningshandling 2013-12-03

Detaljplan för Målilla 14:20 m fl, Målilla, Hultsfreds kommun, 2009-09-03 Väg 23, Målilla- Hultsfred Vägplan Granskningshandling 2013-12-03

Byggnadsplan för del av Hägelåkra i Målilla kommun, 1964-05-28